Åtgärdsdokument för operativt program Övre Norrland
|
|
- Rebecka Andersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsdokument för operativt program Övre Norrland (20) :27
2 :27 2 (20)
3 4. Insatsområden Den regionala konkurrenskraften ska stärkas genom att öka förmågan till innovation och förnyelse. Regeringen lyfter fram Innovativa miljöer och Entreprenörskap som särskilt viktiga begrepp i den kommande regionala tillväxtpolitiken. I den allt snabbare utvecklingen i omvärlden är en god förmåga till innovation och förnyelse avgörande för den regionala konkurrenskraften. Förutsättningar för utveckling och framväxt av regionala innovativa miljöer måste stärkas. Ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. Insatser som verkar för att stärka innovationsförmågan inom regionens utpekade strategiska branscher och forskningsområden har här en särskilt betydelsefull roll för att positionera Övre Norrland som en innovativ region i Europa. Urvalskriterier Urvalskriterier är ett viktigt verktyg för att prioritera projekt, som så långt det är möjligt ska uppfyllas för att ett projekt ska beviljas stöd. Prioriteringsprinciper eller kriterier för urval bör inte uppfattas som statiska, utan dessa måste kunna ändras och anpassas om omständigheterna kräver det längre fram i programperioden. För att samordna inriktningen av verksamheter mellan olika insatsområden och åtgärder upprättas ett antal urvalskriterier som ger vägledning till gemensamma prioriteringar i Norrbotten och Västerbotten. Ett antal urvalskriterier är programövergripande. För att beviljas medel måste verksamheterna bidra till en utveckling eller förnyelse av det regionala näringslivet. Insatserna ska genomsyras av en hållbar resursanvändning och de horisontella kriterierna jämställdhet mellan män och kvinnor, mångfald och integration samt bättre miljö. Därutöver finns ett antal för regionen identifierade tillväxtområden som är prioriterade: Test- och övningsverksamhet Kreativa näringar, upplevelser och turism Energi och miljöteknik Basindustri teknik- och tjänsteutveckling Informations- och kommunikationsteknik samt tjänsteverksamhet Bioteknik Prioritetshöjande kriterier vid urval är också verksamheter som riktar sig till ungdomar, samt projekt med länsöverskridande och internationellt samarbete. 3 (20) :27
4 Indikatorer horisontella kriterier (se bilaga) 4.1 Innovation och förnyelse Övergripande mål: Målet för insatsområdet är att stärka den regionala konkurrenskraften genom att skapa gynnsamma förutsättningar för entreprenörskap, nyföretagande och innovationer. De kvantitativa målen för insatsområdet formuleras enligt följande: 7900 arbetstillfällen 2975 nya företag Beskrivning av insatsområdet: För att främja en positiv utveckling i regionen bör entreprenörskap och företagande stimuleras redan från tidig ålder. Insatser som underlättar nyföretagande, utvecklar samverkansformer mellan företag och stödjer företagens kapitalförsörjning när kapitalmarknaden inte fungerar tillfredställande är viktiga. Det är också viktigt med insatser i syfte att underlätta utvecklingen av ett näringsliv med ett ökat internationellt affärsutbyte. Viktiga konkurrensförutsättningar för tillväxt är tillgången till information, kunskap och nätverk. En hållbar utveckling förutsätter ett aktivt miljömålsarbete och en ökad användning av förnybara energikällor. En hållbar utveckling förutsätter också ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter och där invandrare ses som en resurs. De regioner som uppvisar de bästa förutsättningarna för att utveckla en långsiktig hållbar tillväxt är de som kännetecknas av mångfald, öppenhet och tolerans. Attraktivitet är en annan viktig aspekt där vår naturmiljö, kultur och kulturarv både kan bidra till en positiv befolkningsökning och ett ökat företagande. Ett fungerande samspel mellan universitet, forskningsinstitut, näringsliv och samhälle är viktigt. Samspelet bidrar också till hög forskningskvalitet och till att skapa intressanta miljöer för svenska och utländska forskare och företag. Medverkan i genomförandet av strategiprogrammen för nyckelbranscher är också av stor betydelse Samverkan mellan företag och kompetenscentra, utveckling av applikationer inom informationstekniken samt höjning av kompetensnivån kommer att stärka företagens konkurrenskraft. Företagen bör få förbättrad tillgång till forskningsresultat, tillgång till akademiker och forskare samt möjlighet att delta i/utveckla mentorsprogram och företagskuvöser. Det är väsentligt att regionen bygger upp kunskapsöverföring mellan olika regioner inom EU samt kunskaper kring de :27 4 (20)
5 strategiska forskningsinstrumenten som exempelvis EU:s ramprogram. Urvalskriterier Högst prioritet har verksamheter som: Stärker konkurrenskraften i för regionen identifierade tillväxtområden Andra prioriteringar för urval är verksamheter som uppnår: Det övergripande målet, nya arbetstillfällen Det övergripande målet, nya företag Ökad jämställdhet Ökad integration och mångfald Förbättrad miljö Utveckling eller förnyelse av näringslivet Länsöverskridande samarbete Samverkan och nätverksbyggande Marknadsutvidgning och internationellt samarbete Ungdomars deltagande Medverkan i strategiprogram för nyckelbranscher Brett deltagande från näringslivet Entreprenörskap och nyföretagande Delmål: Delmålet är att öka nyföretagandet och ge befintliga företag gynnsamma förutsättningar att utvecklas, samt främja en god tillgång till kapital så att näringslivet kan expandera och en stark konkurrenskraft upprätthållas. De kvantitativa målen för delområdet formuleras enligt följande: 4500 arbetstillfällen 2150 nya företag Beskrivning av delområdet Entreprenörskap och nyföretagande utgör en viktig del för att stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning. I Övre Norrland krävs riktade insatser som skapar gynnsamma förutsättningar för entreprenörskap, kreativitet, innovationsförmåga och ökat nyföretagande. Delområdet fokuserar på infrastrukturella insatser för att skapa miljöer som främjar entreprenörskap genom t ex innovationscentra och företagskuvöser som kan erbjuda etablerings- och förstudier, rådgivning, extern expertis, mentorskontakter, nätverk för samarbete. Det är av särskild betydelse att eftersträva en god aktörssamverkan och rollfördelning bland företagsfrämjande verksamheter där olika offentliga aktörer samarbetar och kompletterar varandra. Delområdet innehåller också insatser för att öka det entreprenöriella inslaget inom offentlig sektor, 5 (20) :27
6 utbildning och forskning. Av särskild betydelse är att beakta den potential som finns hos otraditionella företagargrupper. Delområdet syftar även till att främja strukturer där kreativitet och nytänkande är en självklarhet och där unga människor ges möjligheter att utveckla och förverkliga sina idéer. Vidare innefattar delområdet verksamheter med inriktning mot marknadsutvidgande insatser i företag med nationell och/eller internationell potential. Delområdet fokuserar på att öka företagens möjligheter att agera på nya marknader. Delområdet avser att stimulera till marknadsplaner och marknadsundersökningar som stärker företagens beslutsunderlag samt säljfrämjande insatser i enskilda företag eller i grupperingar av företag. Av särskild betydelse är att utveckla exportfrämjande aktiviteter med god samverkan mellan exportrådgivare och andra aktörer samt fördjupa internationella kontakter mellan företag. Av betydelse är även aktiviteter för att nyttja offentlig sektor som drivkraft för hållbar tillväxt och avknoppning för att skapa nya miljöanpassade produkter och processer i privatägda företag och inom social ekonomi. För att stimulera entreprenörskap och nyföretagande behövs insatser som främjar utvecklingen av innovativa och kommersiellt livskraftiga IT-lösningar med inriktning mot industriell IT, publika tjänster samt upplevelser. En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en väl fungerande kreditmarknad med god tillgång till låne- och ägarkapital. Finansieringsförutsättningarna ser olika ut under ett företags utveckling och det finns även skillnader i möjligheterna till finansiering i olika delar av landet och inom regionen. Dessa skillnader kan exempelvis bero på lågt värderade realsäkerheter (som i stora delar av Övre Norrland avspeglar sig i låga fastighetspriser) eller skillnader i möjligheter för kvinnor, män, ungdomar, invandrare och för företag inom den sociala ekonomin. Delområdet omfattar därför även insatser för att utveckla och testa olika marknadskompletterande finansieringslösningar. En metod kan vara att utnyttja de möjligheter som ges inom ramen för EU-kommissionens initiativ JEREMIE, men det kan även handla om andra former av finansieringslösningar som inbegriper strukturfondsmedel. Åtgärden innehåller också de regionalpolitiska företagsstöden vilka fyller en viktig funktion för att stimulera företagare i hela regionen till nyetablering, expansion och innovation. Exempel på aktiviteter/verksamheter som kan stödjas Skapa gynnsamma förutsättningar för entreprenörskap och företagande Stimulera till entreprenörskap inom utbildningsväsendet :27 6 (20)
7 Stimulera till samverkansprojekt mellan utbildningsväsende och näringsliv inom entreprenörskap för att främja ungdomars företagsamhet, kreativitet och innovationsförmåga Utveckla samarbetsformer och informationsutbyte mellan näringsliv och elever/studenter för ett gemensamt utbyte och kunskapsöverföring. Detta kan ske t ex genom examens- och projektarbeten. Utveckla en näringslivskultur där kreativitet och nytänkande stimuleras och där entreprenöriellt tänkande främjas. Insatser för att förbättra attityder till företagande och entreprenörskap samt för att öka förståelsen för företagarnas villkor. Insatser för att underlätta ägarbyten i företag bland annat vid generationsskiften. Insatser som underlättar nyföretagande exempelvis genom företagskuvöser som kan erbjuda etablerings- och förstudier, rådgivning, extern expertis, mentorskontakter, nätverk för samarbete. Insatser för en god aktörssamverkan och rollfördelning bland företagsfrämjande verksamheter där olika aktörer samarbetar och kompletterar varandra. Kunskapsuppbyggnad och informationsutbyte inom bland annat entreprenörskap, miljö- och kvalitetscertifiering, internationalisering, IT, ledarskap, styrelsearbete mm. Nyskapande verksamheter och produkt/processutveckling Insatser för ökad kunskap och nyttjande av design och designkompetens vid tjänste-, process- och produktutveckling, genom information, rådgivning, designcenter etc. Insatser för att stimulera avknoppning av verksamheter inom offentliga sektorn och affärsidéer från samma sektor för att skapa privata företag eller företag inom sociala ekonomin. Insatser som avser att utveckla IT-lösningar för digitala tjänster som förenklar vardagen, förbättrar livskvaliteten och bidrar till en ökad affärsnytta i regionen Stimulera till ökad innovationsförmåga i näringslivet för att därigenom öka företagens och innovatörernas förmåga att vidareutveckla befintliga produkter och tjänster, samt att utveckla nya produkter/processer och tjänster Hållbar resursanvändning Insatser i syfte att stimulera arbetet med regionala energistrategier och etablering av centrumbildningar för energifrågor i länen, samt energirådgivning för att minska energianvändningen i regionen. Insatser i syfte att stimulera kommersiellt utnyttjande av restprodukter och ett utvecklat kretsloppstänkande 7 (20) :27
8 Utveckling av olika förnybara energikällor, drivmedel och alternativa ersättningsprodukter, samt energieffektiva kommunikationssystem Främja ett miljödrivet företagande genom att aktivt uppmuntra och stimulera produkt- och marknadsutveckling baserat på sociala och tekniska innovationer som bidrar till en hållbar tillväxt. Insatser som främjar användning av förnybar energi och energieffektiv teknik inom näringslivet. Marknadsutvidgning och samverkan Utveckling av nationella och internationella affärsrelationer. Förstärkning av export- och importfrämjande insatser där exempelvis näringslivet skall kunna dra nytta av den kunskap som finns hos företag och aktörer som framgångsrikt samverkat och gjort affärer internationellt. Skapa bättre samspel mellan exportstödjande aktörer och företag och därmed fördjupa internationella kontakter Insatser i syfte att främja samverkan kring produkt- /tjänsteutveckling och marknadsutveckling Insatser för att marknadsföra regionen både nationellt och internationellt som en intressant etableringsregion för företagande och kommersiella investeringar. Kapitalförsörjning till SME Regionalt motiverade marknadskompletterande finansieringslösningar för företag (t.ex. riskkapitalfonder, garantifonder, lokala lånefonder). Inom ramen för de nationella företagsstöden främja en hållbar regional tillväxt Stödmottagare/ansvarig för genomförandet: Näringslivet, näringslivets organisationer, offentliga aktörer och myndigheter, universitet och forskningsinstitut, kompetenscentra m fl. Målgrupp: Små och medelstora företag inom regionen, potentiella företagare, entreprenörer m fl. Indikatorer (se bilaga) Innovativa miljöer Delmål: Delmålet är att stärka och öka samspelet mellan universitet/forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor och genom detta samspel bidra till att fler idéer tas tillvara och kommersialiseras :27 8 (20)
9 De kvantitativa målen för delområdet formuleras enligt följande: 1450 arbetstillfällen 300 nya företag Beskrivning av delområdet I den allt snabbare utvecklingen i omvärlden är en god förmåga till innovation och förnyelse avgörande för den regionala konkurrenskraften. Förutsättningar för utveckling och framväxt av regionala innovativa miljöer måste stärkas. I Lissabonstrategin betonas att ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. Insatser som stärker innovationsförmågan inom alla branscher, hos allmänheten och inom strategiska forskningsområden har här en särskilt betydelsefull roll för att positionera Övre Norrland som en innovativ region i Europa. För att ta tillvarata de resurser och möjligheter som skapas vid universitet och forskningsinstitut behövs ett ökat tvärsektoriellt samarbete mellan företag, akademin och samhälle. Detta har ofta benämnts som triple-helix-idéen. Genom en effektiv samverkan mellan företag, FoU-organisationer och övriga aktörer i samhället blir det möjligt att stärka regioners konkurrenskraft. Utvecklingen av ny teknik förändrar de grundläggande förutsättningarna för kunskapsutveckling. Det kanske mest genomgripande är informationstekniken, som påverkar produktionsprocesser och produktivitet i alla näringsgrenar. Det är centralt att stimulera innovationsförmågan i näringslivet genom att främja kunskapsutvecklingen hos främst små och medelstora företag och att förbättra företagens förutsättningar att ta del av kunskapsutvecklingen inom universitet och forskningsinstitut. Det är också betydelsefullt att utveckla strukturer som stimulerar kunskapsöverföring mellan företag och FoU-miljöer. Genom strategiska, långsiktiga satsningar på forskning och utveckling kan den offentliga sektorn i samspel med näringslivet på ett bättre sätt tillgodose regionens behov, men också utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster för en större, internationell marknad. Delområdet innehåller insatser som syftar till att skapa attraktiva miljöer som understödjer internationell konkurrenskraft med särskilt fokus på tillväxtområden och intressanta framtida profilområden. Det är nödvändigt att förstärka och utveckla starka forsknings- och innovationsmiljöer, som kan samspela med det omgivande samhället på internationell, nationell och regional nivå, och som kan bidra till konkurrenskraftiga kluster och effektiva innovationssystem. Erfarenheter från Innovativa åtgärder ska tas tillvara. På motsvarande sätt bör metoder och arbetssätt som bedömts vara 9 (20) :27
10 framgångsrika inom Innovativa åtgärder beaktas och vidareutvecklas. Exempel på aktiviteter/verksamheter som kan stödjas Samarbete mellan FoU, näringsliv och offentlig sektor, samt initiativ för effektivare samspel inom innovationssystem och kluster. Stärka befintliga och utveckla nya nationellt och internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem och kluster Tematiska samarbeten mellan regionala program inom områden som exempelvis förnybar energi, samt prototyp- och pilotanläggningar som forum för kunskapsspridning och utveckling Vidareutveckla möjligheter kopplade till basnäringar bl a med avseende på teknik-, produkt- och tjänsteutveckling. Forskning och utveckling samt kunskapsutveckling inom prioriterade tillväxtområden inom det regionala tillväxtprogrammet. Förbättra företagens och andra aktörers förutsättningar att ta del av kunskapsutvecklingen inom universitet och forskningsinstitut samt stimulera till FoU-insatser i regionens näringsliv. Kommersialisering av forskningsresultat och idéer från universitet, näringsliv och andra aktörer Insatser för ökade tekniksatsningar nationellt och internationellt samt för ökad teknikspridning från/mellan teknikutvecklingscentra, universitet, forskningsinstitut, företag och andra aktörer. Stimulera klusterbildning för att stärka tillväxten hos de deltagande aktörerna genom omvärldsbevakning, marknadsföring, kunskapsöverföring, samverkan etc. Insatser för att underlätta näringslivets kort- och långsiktiga rekryterings- och kompetensbehov Stödmottagare/ansvarig för genomförandet. Näringsliv, universitet och forskningsinstitut, offentlig sektor m fl. Målgrupp Näringsliv, universitet och forskningsinstitut, offentlig sektor, aktörer inom innovationssystem m fl. Indikatorer (se bilaga) Internationellt samarbete Delmål: Delmålet är att öka det internationella utbytet för att därigenom dra nytta av de ökade möjligheter globaliseringen innebär :27 10 (20)
11 De kvantitativa målen för delområdet formuleras enligt följande: 750 arbetstillfällen 25 nya företag Beskrivning av delområdet Samarbete med internationella partners ökar möjligheterna för såväl små som stora företag och för forskare i alla delar av regionen att dra fördel av globaliseringen. Det kan exempelvis röra sig om kund- och leverantörsrelationer samt strategiska allianser för FoU-samarbete. Ökad specialiseringsgrad och allt kortare produktcykler kräver att företag och organisationer nyttjar möjligheterna till etablering och marknadsföring på strategiska marknader och samarbeten med internationella kunder. Regionen bör i större omfattning än idag nyttja de möjligheter som EU-medlemskapet innebär vad gäller handelsavtal med parter på intressanta marknader och forskningssamarbeten. Genom att vidga sina marknadshorisonter och komma i kontakt med internationella konkurrenter och kunder, ökar drivkrafterna för det enskilda företaget att öka kunskapsinnehållet och förnyelsen i sina varor och tjänster. För att bygga upp kunskaper kring de strategiska forskningsinstrumenten inom EU: s ramprogram, som är Europas främsta verktyg för FoU och näringslivsutveckling, förutsätts triple- helix med- och samverkan. Ett annat exempel är CIP - Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, där åtgärderna ska stödja kunskapssamhällets utveckling och den hållbara utvecklingen på grundval av en balanserad ekonomisk tillväxt. Regionens förutsättningar för stärkta innovativa miljöer bygger på goda förutsättningar för kunskapsöverföring mellan regioner. Regional innovationsförmåga är inte enbart beroende av hur väl forskningsinstitutioner och regionala aktörer agerar. Förmågan att samspela med omvärlden skapar tillgång till en större kritisk massa av aktörer och kompetens och därigenom stärkt innovationsförmåga. Exempel på aktiviteter/verksamheter som kan stödjas Stimulera internationellt kunskapsutbyte och samarbete inom prioriterade tillväxtområden. Underlätta för företag att ta del av såväl nationell som internationell teknik- samt tjänsteutveckling Tillvarata EU-medlemskapets möjligheter genom aktiv omvärldsbevakning och deltagande i internationella projekt och internationellt samarbete med fokus på hållbar utveckling och tillväxt. Skapa plattformar för att tillvarata de internationella affärsmöjligheterna och lyfta fram regionens spetskompetens på en internationell marknad. 11 (20) :27
12 Stödja näringslivets deltagande i nationella och internationella utvecklingsprojekt (söka partners, utveckla informationsutbyte och nätverksbyggande med mera). Stödmottagare/ansvarig för genomförandet. Näringslivet, universitet och forskningsinstitut, offentliga aktörer m fl Målgrupp Små och medelstora företag, universitet och forskningsinstitut, offentlig sektor m fl. Indikatorer (se bilaga) Regional attraktivitet Delmål: Delmålet är att stimulera till utveckling av verksamheter och aktiviteter som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv för att bidra till en ökad livskvalitet och därigenom ekonomisk tillväxt. De kvantitativa målen för delområdet formuleras enligt följande: 1200 arbetstillfällen 500 nya företag Beskrivning av delområdet Grundläggande faktorer för ett områdes utvecklingsmöjligheter är en attraktiv livsmiljö för människor och företag. Attraktiva regioner består av en mängd sammansatta strukturer och system som boende, utbildning, arbetsmarknad, fritid, vård, barnomsorg, fysisk miljö, den sociala miljön och identiteten. Delområdet syftar till att stimulera utveckling av verksamheter och aktiviteter som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv. Näringslivsinriktade projekt som syftar till att främja turismen och turistnäringen samt en utveckling av natur- och kulturturism är stödberättigat i landsbygdsområden, i den mån projektet inte kan finansieras enligt Landsbygdsprogrammets regelverk. Exempel på aktiviteter/verksamheter som kan stödjas Stimulera till utveckling av verksamheter som bland annat främjar besöks- och upplevelsebaserad näring Insatser för att utveckla en långsiktig och konsekvent nationell/internationell profilering och marknadsföring av starka varumärken och symboler för regionen. Insatser för att utveckla och stärka natur- och kulturturismens förutsättningar. Stimulera ett mångsidigt, tillgängligt och kreativt utbud av kultur- och fritidsverksamheter :27 12 (20)
13 Bevara och utveckla natur- och kulturmiljöer som stärker regionens profil och attraktionskraft inom turism och upplevelser. Insatser som förbättrar infrastrukturen inom kulturområdet och tillgängligheten till kulturaktiviteter Samverkansprojekt och/eller kunskapsöverföring mellan kultursektorn, näringsliv och övrig offentlig sektor Insatser för att utveckla verksamheter som stödjer attraktiva boende- och näringslivsmiljöer Stödmottagare/ansvarig för genomförandet. Näringslivet och offentliga aktörer m fl Målgrupp Offentliga aktörer, små och medelstora företag, föreningar och organisationer m fl. Indikatorer (se bilaga) 13 (20) :27
14 4.2 Tillgänglighet Övergripande mål Målet för insatsområdet är att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med god måluppfyllelse av de transportpolitiska målen och med god koppling till EU:s arbete med de Europeiska transportnätverken och de transnationella transportkorridorerna. Ett ytterligare mål är att utveckla en långsiktigt hållbar ITinfrastruktur med hög interaktionskvalitet som förbättrar livskvaliteten och bidrar till en ökad konkurrenskraft för regionen. Beskrivning av insatsområdet Tillgänglighet till arbete, utbildning, samhällsservice och kulturoch fritidsaktiviteter utgör en viktig förutsättning för att utveckla en attraktiv och konkurrenskraftig region. Väl utbyggda och fungerande kommunikationer avseende informationsteknik och transporter ökar denna tillgänglighet. För att säkerställa konkurrenskraftiga kommunikationslösningar är det angeläget att alla åtgärder i infrastrukturen och trafiksystemet ses i ett systemperspektiv vilket kräver en ökad samplanering mellan olika aktörer. Territoriellt handlar det om hur olika platser är kopplade till varandra, men även att finna nya länkar så att variationen mellan stora och mindre orter samt orter med olika näringsstruktur skapar utvecklingsmöjligheter. Virtuellt handlar det om att utveckla robusta, tillgängliga och effektiva elektroniska kommunikationer med tillhörande digitala tjänster som gör det möjligt att leva, arbeta och studera på distans. Urvalskriterier Högst prioritet har verksamheter som: Stärker konkurrenskraften i för regionen identifierade tillväxtområden Andra prioriteringar för urval är verksamheter som uppnår: Det övergripande målet, nya arbetstillfällen Det övergripande målet, nya företag Ökad jämställdhet Ökad integration och mångfald Förbättrad miljö Utveckling eller förnyelse av näringslivet Länsöverskridande samarbete Samverkan och nätverksbyggande Marknadsutvidgning och internationellt samarbete Ungdomars deltagande Medverkan i strategiprogram för nyckelbranscher Brett deltagande från näringslivet :27 14 (20)
15 4.2.1 Samverkan mellan transportslag Delmål: Delmålet är att skapa förutsättningar till aktiviteter och strukturer som utvecklar samverkan mellan olika transportslag och trafikutövare i såväl planerings och genomförande fasen som den operativa fasen. De kvantitativa målen för delområdet formuleras enligt följande: 20 arbetstillfällen 7 nya företag Beskrivning av delområdet För en långsiktigt hållbar transportförsörjning fordras effektiva och miljöanpassade transportsystem samt intermodala transportlösningar. Behov finns att utveckla transportinfrastrukturen men också att utveckla nya transportlösningar. Det är angeläget att kontinuerligt arbeta för sammanhållna, flexibla och effektiva transportkedjor där flera transportslag samverkar. Detta uppnås inte enbart med fysiska investeringar i ny infrastruktur, utan även genom att utveckla flexibla samverkansformer och genom att överbrygga administrativa hinder. För att utveckla potentiella transportnoder med intermodala funktioner krävs en utvecklad samverkan mellan aktörerna bl a infrastrukturhållare, trafikoperatörer. Särskilda insatser behövs för att klara basindustrins behov av tunga godstransporter. Godstransporterna domineras av råvaruoch insatsvaruflödena till orterna i Botnia- och Norrbotniabanestråken och utflödet av komponenter och färdiga produkter. Pappers- och massaindustrin står för de volymmässigt största flödena i Umeå, Piteå och Kalix. I Luleå är det stål- och metallindustrin som står för de största flödena, precis som i Skellefteå och i Haparanda/Torneå. Potential finns för överflyttningsbara och nyskapade järnvägsflöden. Leveranssäkerhet och konkurrensmässiga priser är mycket viktig för att minimera konkurrensnackdelen gentemot konkurrenter lokaliserade närmare dominerande avsättningsmarknader. Effektiva transportkedjor kräver en väl fungerande terminalstruktur. Omlastningar mellan trafikslagen behöver underlättas för att kombinationslösningar ska bli så effektiva som möjligt. Genom utvecklade intermodala nätverk kan konkurrenskraftiga och miljövänliga alternativa transporter till långväga landsvägstransporter skapas och väljas. Delområdet fokuserar på insatser som främjar effektiva, säkra och miljöanpassade system för godstransporter. Exempel på aktiviteter/verksamheter som kan stödjas. Insatser för att utreda behovet av insatser för utveckling av befintliga och nya transportlösningar. 15 (20) :27
16 Strategiska fysiska infrastrukturåtgärder bl a där en tydlig huvudman saknas. Åtgärder som stöder etablerandet av nya och effektiviserar befintliga trafiklösningar. Utveckling av intermodala transportlösningar och logistiksamverkan på järnväg, väg, flyg och hamnar/sjöfart. Marknadsföring av trafiklösningar. Främja samverkan mellan olika transportslag, och trafikoperatörer i såväl planerings- som genomförande fasen. Anslutningar till industrier, hamnar, flygplatser och andra för näringslivet strategiska punkter. Utveckla transportslags neutrala informations- och taxesystem. Stödmottagare/ansvarig för genomförandet Offentliga aktörer, näringsliv, trafikhuvudmän, andra trafikoperatörer m fl. Målgrupp Näringsliv, offentliga aktörer, trafikoperatörer m fl Indikatorer (se bilaga) Regionförstoring Delmål: Delmålet är att skapa förutsättningar för att utveckla säkra och framkomliga persontransporter som förbättrar tillgängligheten och ökar förutsättningar för regionförstoring. De kvantitativa målen för delområdet formuleras enligt följande: 20 arbetstillfällen 8 nya företag Beskrivning av delområdet Ökad tillgänglighet är en grundförutsättning för att utveckla en attraktiv och konkurrenskraftig region. Väl utbyggda och fungerande kommunikationer avseende transporter och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ökar tillgängligheten i en region. Övre Norrlands förutsättningar med långa avstånd, kallt klimat och extremt glest befolkade områden i inland och fjälltrakter innebär att särskilda insatser krävs. Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Satsningen på effektiva transportsystem, bl a Botniabanan, Tvärbanan, Haparandabanan, åtgärder på :27 16 (20)
17 Malmbanan och Stambanan genom Övre Norrland samt stamvägnätet E4, E10, E12 samt E 45 - och ökad bärighet är mycket viktiga steg i denna utveckling. Utbyggnaden av Norrbotniabanan mellan Umeå-Luleå/Haparanda är en ytterst betydelsefull satsning för att få till stånd effektiva transporter i allmänhet och längs Norrlandskusten i synnerhet. Vidare behöver godstransportsystemen få till en rationellare terminalhantering och stärkt järnvägskoppling i stråket Umeå-Haparanda. Regionen har i dag små och geografiskt avgränsade arbetsmarknader. Den befintliga Malmbanan mellan Kiruna- Gällivare samt utbyggnaden av Botniabanan och planerad nybyggnad av Norrbotniabanan kommer att medföra stora utvecklingsmöjligheter för regionen. Insatser för minskade restider och ökad tillgänglighet skapar fungerande pendlingsstråk, vilket bidrar till en regionförstoring med bredare och flexiblare arbetsmarknad och ett bredare utbildnings- och serviceutbud. En väl fungerande regionförstoring bidrar till ökad dynamik och minskad regional sårbarhet. Transportsystemets absolut viktigaste bidrag till regional konkurrenskraft och sysselsättning bedöms vara att bidra till att skapa förutsättningar för att få till stånd en regionförstoring i regionen. Detta kan ske via en aktiv och integrerad planering med kraftfulla och planmässiga åtgärder i de olika planinstrumenten för transportinfrastruktur. Åtgärder som minskar pendlingsrestiden från dörr till dörr till intervallet minuter, beräknas få störst effekt på pendlingens omfattning. Fler människor är beredda att pendla till arbeten som ligger i en annan LA-region om restiden minskar. Arbetsmarknader som idag har obalanser till följd av näringslivets nödvändiga specialisering, kan balanseras genom att inbördes överlappande pendlingsregioner skapas. På så sätt kan problemet med gles bebyggelsestruktur mildras och regionens tillväxtförutsättningar förbättras. Utmaningen är att utifrån ett hållbarhetsperspektiv åstadkomma en långsiktig regionförstoring. Detta kräver bland annat snabb och effektiv kollektivtrafik samt ökad samordning mellan transportplanering och övrig samhällsplanering. Med Botniabanan och Norrbotniabanan förbättras samspelsmöjligheterna längs hela Norrlandskusten och längs anknytande stråk. Pendlingen kommer att öka, speciellt mellan orter med olika näringslivsinriktning på km inbördes avstånd. Regionens behov av väl fungerande flygförbindelser är av avgörande betydelse för ett effektivt samspel mellan regionen och nationella samt internationella destinationer. Delområdet innehåller projektstöd till insatser som främjar en hållbar regionförstoring. Aktiviteterna fokuserar på insatser som leder till en vidgning och/eller förbättrad interaktion inom och mellan olika lokala arbetsmarknadsregioner. Delområdet 17 (20) :27
18 innehåller även aktiviteter som skapar långsiktigt hållbara förutsättningar för ett större och bredare utbud av bransch- och yrkesområden. Ett viktigt område för en förstoring av arbetsmarknads- och bostadsregionen är insatser som leder till förbättrade kommunikationer med ökad tillgänglighet till arbete, utbildning, samhällsservice och fritidsaktiviteter. Delområdet innehåller insatser i såväl hård som mjuk infrastruktur. Kollektivtrafikens möjligheter skall särskilt beaktas, bland annat mot bakgrund av de nya möjligheter som uppstår i och med Botniabanans färdigställande år Exempel på aktiviteter och verksamheter som kan stödjas Insatser för att utreda behovet av insatser för utveckling av befintliga och nya transportlösningar. Strategiska fysiska infrastrukturåtgärder bl a där en tydlig huvudman saknas Åtgärder som stöder etablerandet av nya och effektiviserar befintliga trafiklösningar. Insatser för en utvecklad kollektivtrafik, särskilt i pendlingsstråk. Insatser i transportstråk som leder till en vidgning och/eller förbättrad interaktion inom och mellan olika lokala arbetsmarknadsregioner. Insatser som leder till förbättrade kommunikationer med ökad tillgänglighet till arbete, utbildning, samhällsservice, kultur och fritidsaktiviteter. Marknadsföringsinsatser av kollektiva transportlösningar. Pendlingsstråk med hög tillgänglighet och utvecklade former av samåkning. Utveckla effektiva former av integrerad bil- och kollektivtrafik längs pendlingsstråken. Tekniska system som säkerställer framkomlighet, tillgänglighet och långsiktig hållbarhet i transportsystemet. Stödmottagare/ansvarig för genomförandet Offentliga aktörer, näringsliv, trafikhuvudmän, andra trafikoperatörer m fl. Målgrupp Näringsliv, offentliga aktörer, trafikoperatörer m fl. Indikatorer (se bilaga) :27 18 (20)
19 4.2.3 Informations- och kommunikationsteknik Delmål: Delmålet är att skapa förutsättningar för att utveckla en långsiktigt hållbar IT-infrastruktur med god tillgänglighet genom kombinationer av olika fasta och mobila uppkopplingar. De kvantitativa målen för delområdet formuleras enligt följande: 60 arbetstillfällen 10 nya företag Beskrivning av delområdet Informations- och kommunikationsteknik är en positiv drivkraft för tillväxt och sysselsättning. De stora produktivitets- och kvalitetsvinsterna kan förverkligas först när informationssamhället omfattar flertalet invånare, vilket ställer särskilda krav på tillgänglighet och robusthet. Stora användargrupper medför att fler tjänsteleverantörer kommer att bedöma näten som attraktiva arenor att erbjuda sina bredbandstjänster på samt att den nya tekniken förkortar avstånden inom regionen och mellan övriga regioner inom EU. En väl fungerande informations- och kommunikationsteknologi, med fokus på tillgänglighetsperspektivet, är viktig för regionens framtida innovativa förmåga och konkurrenskraft. Regionala insatser krävs för att säkerställa tillgängligheten genom att stödja och utveckla framtidssäkra, robusta och öppna konkurrensneutrala elektroniska kommunikationsnät. Särskilda insatser bör göras för att åtgärda "flaskhalsar" i kommunikationsnäten samt uppkoppling av eftersatta områden av strategisk betydelse för regionens konkurrenskraft. Ett öppet/operatörsneutralt nät ökar konkurrensen mellan tjänsteleverantörer eftersom en gemensam infrastruktur innebär lägre initialkostnader för att etablera sig och nå slutkund. Nätet ska vara öppet i meningen att det skall vara fritt för alla slutanvändare att välja bland de tjänsteleverantörer som finns anslutna till nätet. Exempel på aktiviteter/verksamheter som kan stödjas Insatser som avser att skapa bredbandsaccess via fast eller mobilt bredband till fler hushåll, företag och viktiga samhällsfunktioner i gles- och landsbygd. Insatser som avser att skapa redundanta och säkra kopplingar mellan områden i regionen samt kopplingar till angränsande regioner. Insatser som motverka inlåsningseffekter och skapar och/eller tryggar utvecklingen av öppna konkurrensneutrala elektroniska kommunikationsnät. Insatser som syftar till att säkerställa robustheten och tillgängligheten i byggda nät. 19 (20) :27
20 Insatser som stödjer utvecklingen av tekniska system som säkerställer framkomlighet och långsiktig hållbarhet i ITinfrastrukturen Stödmottagare/ansvarig för genomförandet Offentliga aktörer, näringsliv, operatörer m fl. Målgrupp Offentliga aktörer, små och medelstora företag m fl. Indikatorer (se bilaga) :27 20 (20)
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap
3.1 Innovation och förnyelse
Åtgärdsbilagan illustrerar typexempel på projekt/investeringar som passar in i tillväxtprogrammets olika åtgärder. Listan på exempel är inte på något sätt uttömmande, vad det avser aktiviteter möjliga
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Länsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Tillväxtprogram för Luleå kommun
Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??
Beskrivning av nationella strategiska prioriteringar och nationella ämneskategorier för projektmedel i Nyps
Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Beskrivning av nationella strategiska prioriteringar och ämneskategorier 2014-2020 för projektmedel i Nyps 2015-01-07 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Tillväxtverket
Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och
Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft
En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Innan du börjar med Steg 1. Lokal bilaga ska du läsa igenom detta dokument. Här finner du strategins prioriteringar samlat. Du ska matcha ditt projekt med strategin och
Teknik och innovationer
Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare
Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Verksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011
Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet
Tillväxtstrategi för Halland
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna
RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig
Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör
Regional tillväxt skapar vi tillsammans! Ulrika Geeraedts Regional Utvecklingsdirektör Ett samlat utvecklingsansvar I Region Jönköpings län finns flera aktörer som jobbar med utveckling i olika former,
Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet
Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet I EU:s regelverk för sammanhållningspolitiken 2014-2020 föreslås elva tematiska mål med underliggande investeringsprioriteringar som anger möjlig inriktning
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?
C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden: 1. Innovation och förnyelse Att bidra till fler och växande företag, ökad sysselsättning
Näringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling
Europeiska och regionala prioriteringar
www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala
Botnia-Atlantica Uppstartskonferens. Umeå, 11 december 2014
Botnia-Atlantica 2014-2020 Uppstartskonferens Umeå, 11 december 2014 Norge: Nordland Fylkeskommune Sverige: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Näringslivsstrategi , Västerviks kommun
Näringslivsstrategi 2018 2022, Västerviks kommun Näringslivsstrategin tar sin utgångspunkt i Västerviks kommuns vision 2030, regionens utvecklingsstrategi 2030 samt näringslivets och vår omvärlds utveckling
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,
Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet
VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional
Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians
Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare
Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
STRUKTURFONDER VAD ÄR DET?
STRUKTURFONDER VAD ÄR DET? Har du en smart projektidé som främjar jobb, tillväxt eller grön ekonomi? En idé som bidrar till att Mellersta Norrland (Jämtlands län och Västernorrlands län) ligger i framkant
KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Gör såhär! Bilaga intressanmälan
LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom
LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE
BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE Deltagarna fick gruppvis ta fram de funktioner de ansåg viktiga inom regionen på ett 00, 040 och 050 års perspektiv. Efter varje
Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19
Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta
Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Näringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Bilaga: Nationell strategisk prioritering och Nationell ämneskategorisering
Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Beskrivning av ämneskategorier och nationella prioriteringar i Nyps Anvisning 10-01-25 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Pär Ove Bergquist 1.0 Bilaga: Nationell
Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
Science Park Gotland Innovationsmiljö Gotland
Science Park Gotland Innovationsmiljö Gotland Om Science Park Gotland Uppdrag Science Park Gotlands uppdrag är att bidra till hållbar* tillväxt på Gotland genom att vara en katalysator för tillväxtorienterat
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Forskarstation Östra Norrbotten
Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial
Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk
Befintliga strategidokument och utredningar
Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på
En internationell dimension i vardagspolitiken
Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,
Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman
En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?
Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
Nätverksträff inom INNOVATION
Nätverksträff inom INNOVATION Vasa 30.8.2016 9.30 Fika 10.00 Vad är INNOVATION? 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 11.30 Exempel på pågående innovationsprojekt 12.00 Lunch 13.00 Från idé till
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson
MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt
Strategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Internationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Regionalt tillväxtprogram. Diarienummer Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län
Regionalt tillväxtprogram Diarienummer 301-1685-2009 Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län 2009 2013 1 Omslagsbilder: Vindkraftverk: Foto Marie Birkl Mittuniversitetet: Foto Fredrik Herrlander Antaget
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV
Nätverksträff inom NÄRINGSLIV Umeå 22.9.2016 9.30 Fika 10.00 Exempel från Skellefteå Arctic Game Lab 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Exempel på pågående näringslivsprojekt
Tillväxt genom internationellt arbete
Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Program för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan