UPPFÖLJNING AV MÅL I STRATEGISK PLAN

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV MÅL I STRATEGISK PLAN SAMMANFATTNING AV DE TEMATISKA MÅNADSRAPPORTERNA UNDER 2015 KARLSTADS KOMMUN

2 Det här dokumentet är en summering av de tematiska månadsrapporter som har presenterats i kommunledningsutskottet under Varje rapport har föregåtts av ett analysgruppsmöte med representanter från olika förvaltningar och bolag beroende på tema. Här ges en bild av hur vi når våra övergripande mål i strategisk plan, utifrån indikatorernas utveckling, och några av de utmaningar vi kan se framåt. Detta är ett underlag för nämnderna att använda i kommande budgetarbete. Vissa uppgifter i detta dokument har uppdaterats om nyare siffror kommit sedan de tematiska rapporterna skrevs. För att få fördjupad information om respektive område finns samtliga tematiska rapporter på Solsidan. 2

3 Innehållsförteckning Tillväxt... 4 Attraktiv stad... 6 Utbildning och kunskap... 7 En stad för alla... 8 Den goda gröna staden Kvalitet Arbetsgivarperspektiv

4 Tillväxt Uppföljning av mål Karlstadss kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer Karlstads kommun har som målsättning att växaa med i genomsnitt 700 personer per år. Det målett uppnår vi uträknat på den genomsnittliga ökningen den senaste femårsperioden, vilket är det mått vi använder. Antalet förvärvsarbetande ska öka medd 15 procent 2008 och 2020 Antalet förvärvsarbetande på arbetsmarknaden i Karlstad ökade med knappt 500 personer under år 2014, en ökning på en procent. Återhämtningen sedan lågkonjunkturen har skett snabbare för kvinnorna än för männen som ännu inte riktigt kommit upp i samma antal sedan När det gäller förvärvsfrekvens, alltså andelen Karlstadsbor som förvärvsarbetar, är dett samma sak där, att återhämtningen för kvinnorna har gått snabbare än för männen, och männen har ännu inte riktigt uppnått sammaa nivå som Karlstad ska ha ettt av Sveriges tjugo bästa företagsklimat Vi har tappat placeringar, i Svenskt näringslivs undersökning om företagsklimat, sedan målet att vara bland de tjugo bästa kommunerna sattes upp. Vi är långt ifrån måluppfyllelse när n det gäller r resultaten i de båda undersökningarna som vi använder oss av. För att få en bättre placering än ä nuvarande, 75 av 290 i Svenskt näringslivs ranking och 62 av 193 i InsiktsunderI rsökningen, behöver vi göra ännu mer. Karlstad ska ha en god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktivaa boendemiljöer med blandad bebyggelse I Karlstad lever vi ganska bra upp till målsättningen om god planberedskap för bostäder. Antalet färdigställda bostäder har legat på en lägre nivå de senaste åren, men nu verkar v det som det har släppt lite. Ovanligt många bygglov för bostäder i olika flerbostadshusprojekt har beviljats och det gäller nu att detta även innebär ett spadtag i marken. Antalet startbesked för första halvåret ser dock ut att innebära ett bra tillskott i antal bostadslägenheter framöver, vilket kommer att visa sig först om någott år. Vad gäller verksamhetsmark är det svårt att avgöra om den stora mängd mark vi harr idag är ett gott tecken eller ej. Kanske är den inte tillräckligt attraktiv. Karlstadsborna ska ha goda möjlighete er till hållbara kommunikationer För att antalet förvärvsarbetande ska öka är det viktigt att det finns goda kommunikationer, då det underlättar och gynnar arbetspendling. Karlstad har en relativt stor arbetspendling. Det D är fler personer från andra kommuner som pendlar in till Karlstad än det är Karlstadsbor som pendlar ut. Resor inom Karlstad som sker med Karlstadsbuss ökar för varje år.. Kunderna är bland de nöjdaste i landet enligt de undersökningar som genomförs. Det är fler som reser och de som reser, reser mer. Fordonen drivs d sedan några år tillbaka med biogas och 2015 infördes även eldrift på några bussar. 4

5 Utmaningar Hur kan vi förbättra sammarbetet ytterligare mellan och inom förvaltningarna för att på ett bättre och effektivare sätt möta näringslivets behov? Hur kan vi utveckla sammarbetet inom Karlstads Business Region för att gemensamt öka tillväxten och attraktionskraften i regionen? Hur kan vi arbeta med att få fram rätt sorts verksamhetsmark? Till exempel genom att nya områden planläggs och/eller genom förflyttningar av verksamheter mellan befintliga områden. Hur kan vi se till att bebyggelsen även fortsatt blir blandad och tillfredsställer behovet av olika bostadsstorlekar och upplåtelseformer för olika målgrupper? Hur kan vi jobba för att det ska skapas fler arbetstillfällen inom regionen och se till så möjligheterna till arbetspendling förbättras? 5

6 Attraktiv stad Uppföljning av mål Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras Karlstadsborna har förtroende för kommunen, relativt sett ettt högt förtroende vid en jämförelse med andra kommuner. Karlstadborna har även ett gott helthetsintryck av kommunens verksamheter och upplever ett gott bemötande. Dock krävs det ett arbete med att ständigt förbättra kvaliteten i verksamheten, speciellt i de verksamheter som har visat mindre nöjda Karlstadsbor. Kvinnor har generellt sett ett högre förtroende och är mer nöjda än män. Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad Kommunenn får väldigt fina betyg från Karlstadsborna på frågor om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad och om hur kommunen är som plats att leva och bo på. Det tyder på att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad. Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Tryggheten har ökat något sedan förra året enligt senaste medborgarundersökningenss trygghetsindex och Karlstad ligger fortsatt i toppen bland jämförelsekommunerna. De mönster vi kan se gällande trygghet är att männen generellt upplever en något högre trygghet. Tryggheten minskar med stigande ålder och de unga är den grupp som i störst utsträckning upplever sig trygga. Besöksnäringen ska utvecklas Antalet hotellövernattningar ökade 2014, men inte i tillräcklig takt för attt behålla våraa placeringarr jämfört med andra stora besökskommuner. Turismomsät ttningen ökade under Ökningenn förklaras av att antalet dagbesökaree ökade. Utmaningar När det gäller nöjdhet och förtroende har vi generellt sett bra resultat. Däremot kan vi se skillnader mellan kommunens olika verksamheter. Hur kan vi jobba för att höja förtroendet och nöjdheten i de verksamheter som har ett något sämre resultat? Var ska vi satsaa mer för att höja våra resultat och tilll vilken kostnad? Hur står kostnaden i relation tilll effekten? Hur utvecklar vi Karlstad som destination? Hur jobbar vi med attt ta fram en gemensam strategi och tydliga prioriteringar för att utveckla reseanledningarna till Karlstad samt ge stöd till eldsjälar och innovatörer inom besöksnäringen? 6

7 Utbildning och kunskap Uppföljning av mål Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Resultaten för skolan fortsätter att vara bra. Karlstad ligger högre än riket och bland de bästa av jämförelsekommunerna i andel elever med behörighet till gymnasiet och i genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. För gymnasiet ligger den genomsnittliga betygspoängen något under riket men i nivå med jämförelsekommunerna. Däremot kan vi i år se en större spridning i resultat mellan grundskolorna i Karlstad. Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas Utbildning är en av de mer avgörande faktorernaa för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Både Karlstadskvinnorna och Karlstadsmännen liggerr liksom tidigare en bra bit över genomsnittet för riket, r och det är fortfarande en högre andel kvinnor än männ som har en eftergymnasial utbildning. Även om andelen män i Karlstad med eftergymnasial utbildning också ökar, blir skillnadenn mellan könen allt större. Karlstadss ska utvecklas som universitets- och studentstadd Karlstads universitet växer år för år med högre söktryck och nya examensrättigheter. Det ger en ökad tillströmning av studenter och invånare till kommunen. Det innebär utmaningar och möjligheter för f Karlstad att kontinuerligt utvecklas som student- och universitetsstad. Här har vi ingen bestämd indikator som s mäter målet i siffror. Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentlig sektors kompetensbehov Det är en fortsatt hög andel av dem som s tar ut examen på yrkeshögskoleutbildningar som får jobbb ett tecken på att samarbeten mellan utbildningssamordnare, näringsliv och offentlig o sektor lönar sig, både för individen, näringslivet och samhället i stort. Många utbildade nyanlända som kommer till Sverigee har svårt att få jobb inom sitt yrke. I och med det stora flyktingvåg som vi ser nu kommer k det att krävas mer arbete för att ta till vara den kompetens som de kan bidra med. Karlstadsbornas erfarenheterr och kunskaper ska bättre tas tillvara Genom arbetet med bland annat medborgardialog har möjligheterna för kommuninvåk ånare att delta i kommunens utveckling förbättrats över tid. Det syns i SKL:s utvärderingg Kommunens Kvalitet i Korthet och av jämförelsekommunerna ligger Karlstad högst. Utmaningar Med tanke på rådande flyktingsituation, vilken beredskap och vilka resurser har vi för att ta emot flyktingar och ensamkommande flyktingbarn och ge eleverna en braa skolgång? Både när det gäller genomsnittligt meritvärde och behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram finns skillnader i resultatt mellan olika skolor. Vadd kan vi göra för att minska skillnaderna? Vad kan vi lära av de skolor (både kommunala och fristående skolor) som har de bästa resultaten? Samverkan och samarbetet mellan näringslivet och skolan blir viktigare och viktigare, inte minst för att underlätta integrationen för unga och personer med utländsk bakgrund. Hur jobbar vi vidare med attityder och förutfattade meningar för att hitta nya sätt inom kompetensmatchning? 7

8 En stad för alla Uppföljning av mål Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd ligger i nivå med föregående år. Andelen unga, år, med ekonomiskt bistånd ligger på en högre nivå än befolkningen totalt, men m även härr är siffrorna för året i nivå med föregående år. Andelen biståndsmottagare som går från bidrag till egen försörjning har ökat. Ökningen är delvis kopplad till den något mer positiva konjunkturen ochh effekter av satsningar såsom Jobbpaket. Det är fortsatt svårt för de mest utsatta grupper att få en anställning. Vi kan se att arbetslösheten har minskat både bland Karlstadsborna totalt ochh bland ungdomarna. Utvecklingen har varit något mer positiv bland Karlstadskvinnorna än Karlstadsmännen. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Ett sätt att följa utvecklingen av Karlstadsbornass hälsa är att följa ohälsotalet 1. Ohälsotalet har försämrats något jämfört med föregående år. Det är den negativa utvecklingen av kvinnornas ohälsotal i Karlstad som utgör övervägande delen av försämringen av kommunens totala ohälsotal. I förhållande till våra jämförelsekommuner ligger Karlstad trots allt näst bäst. Vi kan fortsatt see att en stor andel av barnen och eleverna uppger att de är nöjda med sig själva enligt Karlstads kommuns ELSA-undersökning. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Upplevelsen är att bostadsmarknaden har blivit hårdare. Det är många grupper som konkurrerar om samma typ av bostäder. Fastighetsägarnas krav på hyresgästerna gör det svårt förr personer som saknar fast inkomst, tidigare har haft bostadsmisslyckanden och missbruk samt personer som är skuldsatta, att själva ordna med en bostad. Det är även en ökad konkurrens mellan olika grupper som behöver hjälp med en bostad. Ett sätt att bedöma tillgängliga lägenheter för allmänheten är att titta på tillgången inom KBAB:s bostadsbestånd. Från 2011 har andelen lägenheter tillgängliga förr allmänheten legat oförändrad kring g tio procent, från tidigare närmare 15 procent. Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld Allt fler våldsutsatta vänder sig till kommunen för stöd och hjälp. Ökningen kan beroo på att fler behöver hjälp men kan även varaa ett tecken på att allt flerr Karlstadsbor känner tilll kommunensns verksamheter och den hjälp som finns att få. Det är svårt att säkert vetaa hur utvecklingen går eftersom mörkertalet är stort. Upplevelsen är att våldet blir grövre, ärendena mer komplexa och att barn oftare berörs. När det gäller barn och elever som upplever att någon har gjort dem så illa att de blivit räddaa visar resultaten från kommunens ELSA-undersökning attt skillnadernaa mellan pojkar och flickor är inte så stora i de lägre åldrarna. Däremot är andelen dubbelt så stor bland flickorr jämfört medd pojkar i gymnasiet. 1 Är ett mått som visar det genomsnittliga antalet utbetalda dagar med sjukpenning,, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- s eller aktivitetsersättning. 8

9 Utmaningar Unga människor, personer långt ifrån arbetsmarknaden samt utrikes födda får allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Vad finns det mer vi kan göra för att underlätta för målgrupperna? Vi ser en trend med ökande sjukskrivning. Kan vi inom koncernen Karlstads kommun på något sätt vara med och bidra till att minska sjukskrivningen bland Karlstadsborna, och att minska skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan olika områden? Efterfrågan och behovet av bostäder är stort och konkurrensen om de som finns är hård. Hur ska vi kunna möta upp olika gruppers behov av en bostad och speciellt i den flyktingsituation som råder nu? Vilken beredskap har vi för att möta ett ökat behov av stöd och hjälp från personer som utsatts för kränkning, diskriminering eller våld? 9

10 Den goda gröna staden Uppföljning av mål Ett resultat av Karlstadss kommuns strategiska miljöarbete är att kommunen har utnämnts till femte bästa miljökommun i landet. Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn ska minska med 25 procent mellan 2008 och Utsläppen från transporter står för en stor del av de totala växthusgasutsläppen i Karlstad. Utsläppen har minskat sedan Vi ser att utsläppen från personbilar är dominerande e men att de minskar. Förr att vi ska nå målet behöver minskningen fortsätta och gå snabbare än nuvarande takt. Utsläppenn av växthusgaser från energiförsörjning i Karlstads kommungrupp 2 harr ökat. Statistiken som vii följer har enn eftersläpning på två år. Det påverkar bedömningen av måluppfyllelse dåå byggnationen av vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk förväntas minska klimatutsläppen och bidra till att vi når målet. Enligt den redovisadee statistiken räknas Karlstad in i en gemensam kommungrupp med Hammarö och Grums somm båda har tyngre industrier. I Karlstad använder vi mindre energi jämfört medd andra kommuner av samma storlek eftersom vi har få industrier. Luften i Karlstads kommun ska vara såå ren att människors s hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas I Karlstad har luftkvaliteten de senaste årtiondena blivit allt bättre men det finns fortfarande luftföroreningar som måste minska. Vi gör regelbundet mätningar och vi kan se att utvecklingen de senaste åren visar att luftföroreningarna till viss del har ökat, särskilt kvävedioxid och partiklar (PM10) på å Hamngatan. Vi klarar idag de nationella miljökvalitetsnormerna men däremot så överskrids de nationella miljökvalitetsmålen för både kvävedioxid och partiklar (PM10). Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller och radon ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt Vi är långt ifrån vår måluppfyllelse när det gäller skadliga kemikalier även om våra valda indikatorer ligger under gränsvärdena. Vi behöver även se till att kadmiumhalten i avloppsslam inte fortsätter öka. Det saknas underlag från flertalet fastighetsägare om radonriktvärdet klaras. Det är därmed d för tidigt att bedöma om den delen av målet kommer nås. När dett gäller bullerr är måluppfyllelsen svårbedömd eftersom vi saknar en heltäckandee bild av utvecklingen förr hela kommunen. Karlstadsbor som utsätts för trafikbuller i centrala Karlstad tenderar att öka i och med att staden växer. Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras Målet bedöms som svårt att nå med de beslutadee styrmedel som finns idag. En stor del av våra sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk och kemiskk status. Den nya statusklassningen för vattendrag och sjöar som kommer framöver innebär troligen att det blir ännu svårare att uppnåå god ekologisk och kemisk status på vattnet. Arbetet med att införa skyddade dricksvattentäkter har under de senaste åren gått framåt och vi 2 RUS är ett sam marbetsorgan för länsstyrelsernas arbete a med miljömålsuppföljning.. Statistiken är hämtat från RUS emissionsdatabas där d Karlstad ingår i en kommungrupp med Hammarö och Grums. 10

11 har sett en positiv utveckling. Samtidigt saknas det skydd för nästan alla större enskilda dricksvattentäkterna samt för två av de allmänna. En stor utmaning ligger i att förse de enskilda vattentäkterna med skydd för att bidra till måluppfyllelse. Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas Några nya skyddsområden har tillkommit i kommunen och det är bara tre av våra jämförelsekommuner som har en större andel skyddad natur än vi. Andelen ekologiskt brukad åkermark har minskat men jämfört med våra jämförelsekommuner ligger vi näst bäst. Naturens värde för friluftslivet utvecklas i positiv riktning då naturområden kontinuerligt görs tillgängliga för allmänheten samtidigt som Karlstadsborna upplever att de har en god tillgänglighet till parker, grönområden och natur. Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden Ser vi till det övergripande målet är det många faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Ett mått på hur samhällsplaneringen ger förutsättningar för ett hälsosamt liv är hur långt Karlstadsbor har till grönområden. Vid den senaste undersökningen som utförts hade 84 procent av de tätortsboende i Karlstads kommun 300 meter eller kortare till ett kvalitativt 3 grönområde. Resultat från senaste medborgarundersökningen visar att Karlstadborna upplever att tillgången på parker, grönområden och natur är god och har till och med förbättrats från föregående undersökning. Utmaningar Om vi pratar om det övergripande målet är vi en bit ifrån måluppfyllelse när det gäller skadliga kemikalier även om indikatorerna ligger under gränsvärdena. Vad kan kommunen göra ytterligare för att minska kemikaliehalterna generellt sett? Den nya statusklassningen för vattendrag och sjöar som kommer framöver innebär troligen att det blir svårare att uppnå god ekologisk och kemisk status på vattnet. Hur hanterar vi det? Hur hittar vi balansen mellan olika intressen som finns kopplat till naturområden för att kunna bevara natur och biologisk mångfald samtidigt som vi vill växa? 3 Ett kvalitativt grönområde är ett tillgängligt grönområde som man går till för att det är en del av målet med exempelvis promenaden, cykelturen eller leken och som man kan uppehålla sig i. 11

12 Kvalitet Uppföljning av mål Karlstadss kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet somm ständigt förbättrasf Under 2015 har Karlstads kommun blivit nominerade till Sveriges kvalitetskommun Detta är ett bevis för ett mycket långsiktigt och framgångsrikt arbete. Våra verksamheter har h granskats s i sömmarna. De andra nomineradee kommunerna var Borås, Eskilstuna, Helsingborg, Kävlinge och o Västerås. Vinnaren blev Kävlinge kommun. En expertgrupp från Sveriges Kommuner och Landsting har granskat och jämfört kommunerna med hjälp av Kommunkompassen,, som är ett kvalitetsverkt tyg som ligger till grund för utmärkelsen. Resultatet visar bland annat att Karlstad utmärker sig genomm att ha en värdegrund som speglas tydligt i hela organisationen. Vi mäter vårt kvalitetsarbete bland annat med hjälp av SKLs verktyg Kommunens kvalitet i korthet. Den mäter kvaliteten utifrån ett medborgarperspektiv.. Vi har ökat antalet måttt där vi ligger i den bästa gruppen samt näst bästa gruppen. Samtidigt behöver vi förbättra oss inom vissa områden. Utmaningar Hur gör vi för att hålla samma nivå av framgångsrikt arbete och fortsätta driva utvecklingen framåt? Vilka områden behöver vi förbättra oss mest inom? 12

13 Arbetsgivarperspektiv Uppföljning av mål Bra ledarskap och medarbetarskap Inom målen om gott ledarskap och medarbetarsk kap ser vi goda resultat som förbättrats ytterligaree vid senaste ledar- och medarbetarundersökningen (LMU). Däremot finns variationenn i resultat mellan olika verksamheter. När det gäller engagemangsindexx ligger vårt resultat i nivåå med de högsta resultaten bland de andra deltagande kommunerna. Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på 96 procent När det gäller andel frisk personal uppnår vi intee vårt mål. Resultatet för år 2014 visar att koncernens frisktal är 94 procent, en försämring från 95 procent Inom koncernen har antalet a sjukskrivningar ökat och de senaste åren har även antalet sjukskrivningar längre än 90 dagar ökat. Det här är en utveckling som även sker nationellt och följer samma mönsterr som för andra sjuk- och ohälsomått. Den största ökningen av sjukskrivningar har skett inom kvinnodominerade yrkesgrupper. En allt större s andel av sjukskrivningarna beror på stressrelateradee diagnoser och den orsaken har ökat sin andel mer än sjukskrivningar kopplade till rörelseapparaten. Orsakerna till den negativa utvecklingen har en tydlig koppling k till organisationn och arbetsmiljö. Karlstadss kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Målet om att Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare följer vi med hjälpp av två frågor från ledar- och medarbetarundersökning. Över tid harr resultaten varit stabila och o legat mellan 3,9 till 4,0 på en femgradig skala. Även uppdelat på kvinnor och män har resultaten inte varierat v speciellt mycket mellan åren. Kvinnorna har varit något mer positiva än männnen. Karlstadss kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter När det gäller mål om goda utvecklingsmöjligheter följer vi upp det med bland annat t resultat från ledar- och medarbetarundersökingen genom frågan om kommunen erbjuder goda utvecklingsmöjligheter. Resultaten ligger kvar på samma höga nivå som tidigare undersökning. Vi tittar ävenn på mått omm kärriärsmöjligheter, bland annat andelen kvinnor som är chefer i förhållande till andelen kvinnor anställdaa i koncernen. Där ser vi att andelen kvinnliga chefer är fortsatt alltför låg. Jämställdheten och mångfalden inom kommunenn ska öka Årets jämställdhetsindex (JÄMIX) är i nivå medd förra årets resultat och våra v utvecklingsområdenn är fortsatt: uttag av föräldradagar, löneskillnader och karriärmöjligheter. I arbetet med att öka jämställdheten och mångfaldenn finns behov av ytterligare arbete förr att nå uppsatt mål. Vi följer utvecklingen genom jämställdhetsindex och andelen anställda i koncernen födda utanför Norden. Utmaningar Koncernen Karlstads kommun har vid LMU-mätningarna fått goda resultat när det gäller ledarskap och medarbetarskap samt på frågor kring koncernen som attraktiv arbetsgivare. Hur ska vi driva arbetet vidare för att bibehålla och förbättra våra fina resultat? 13

14 Den negativa utvecklingen av hälsotalet bland medarbetarna i koncernen fortsätter. Hälsotalet i koncernen är lägre bland kvinnor än män. Vad kan vi tillsammans göra för att bryta trenden? Bland cheferna inom koncernen är fördelningen mellan kvinnor och män inom spannet 40/60. Men utifrån karriärsmöjligheter är andelen kvinnor som är chefer låg i förhållande till andelen kvinnor som är anställda. Hur kan vi jobba för att fler kvinnor ska vilja bli chefer och söka chefstjänster? Är problemet för lågt antal kvinnliga sökande eller är det själva tillsättandet? Vi behöver anställa fler medarbetare födda utanför Norden för att kunna spegla befolkningssammansättningen i kommunen. Vad krävs för att Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för personer födda utanför Norden? Vad krävs av oss för att vi i större utsträckning ska anställda personer födda utanför Norden? 14

15 3

16 Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Karlstad. 4 Tel: E-post: karlstadskommun@karlstad.se Webbplats: karlstad.se December 2015