Övergripande ändringsförteckning för kapitel S

Transkript

1 Övergripande ändringsförteckning för kapitel S Många standarder har bytts ut och kraven har i möjligaste mån inarbetats i texten. Inte minst gäller detta den nya elinstallationsstandarden SS Motsvarande gäller även för många av de åberopade dokumenten. I kapitel S har ett 100-tal förändringar gjort av koder och rubriker, varav de flesta innebär att nya koder och rubriker lagts till. SB ELKANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIEL M M Nya och förändrade texter på övergripande nivå om fundament. Nya texter om utförande av fundament till kontakledningsstolpe. Ett flertal rådstexter om självslocknande material. Ny text om dosor för ingjutning. Mycket ny text om brunnar och boxar i golvkanalsystem. Nya koder och rubriker tillsammans med texter om förläggningsband, najtråd, clips och klammer. Justerade och omflyttade texter om kabelskydd. Markeringsnät har lagts till som alternativ till markeringsband, med egen kod och rubrik. Omarbetad text om elinstallationsrör i bärande träbjälkar. Krav som ska ställas på elinstallationsrör som monteras utomhus kan anges under ny kod och rubrik. Där finns också en generell text. SC EL- OCH TELEKABLAR Den matris över kabeltyper och förläggningssätt som fanns i den tryckta boken har utgått. Den gav dessutom en del omöjliga kombinationer. Nu har all text arbetats om så att aktuella förläggningssätt finns angivna för varje kabeltyp. Samtidigt så har vissa förtydliganden gjorts. SD SKARVAR, FÖRBINDNINGSDON O D I EL- ELLER TELESYSTEM Snabbkopplade installationssystem är nytt i AMA/RA. All materiel som behövs för sådana system kan beskrivas under nya koder och rubriker. Både krav- och rådstext finns. SE RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM Nya krav för jordfelsbrytare med inbyggt överströmsskydd. Stor förändring i texter om reläskydd. Underliggande koder (ett 10-tal) har omarbetats och införts som okodade underrubriker. Ny rådstext och justeringar av text för dvärgbrytare och strömkännande jordfelsbrytare. Kravtexter och råd för högspänningsställverk har flyttats och fått en mer logisk placering. SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I INSTALLATIONSSYSTEM Koder och rubriker för olika minnesmedia som inte är aktuella längre har tagits bort. Apparater för kommunikation i datanät och adaptrar i datanät har flyttats hit från TG eftersom de har ett brett användningsområde. Samtidigt har nya koder och rubriker lagts till. SG SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM M M I BUSSYSTEM Många nya kravtexter för komponenter i bussystem och en stor del av rådstexten har reviderats.

2 SJ APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR LAGRING, TRANSFORMERING, FASKOMPENSERING, OMRIKTNING M M Förändrade och utökade texter om avbrottsfri kraft (UPS). Reviderade texter om batterier. SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER Texter om högspänningsställverk inomhus har till stor del flyttats uppåt i hierarkin och förtydligats. SL APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM Texter om givare och vakter har justerats och kompletterats under ett flertal koder och rubriker. SM UTTAG I ELKRAFTSYSTEM Texter om uttagsplacering har omarbetats, inte minst med tanke på den nya SS Här finns även rådstext om de nya lamputtagen för montering i tak eller vägg. Uttagscentraler för laddning av elfordon har fått en tydligare rubrik och kompletterad med nya råd. SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M M Den tidigare rubriken LED-lampor har ändrats till LED-ljuskällor och fått en tydligare struktur där dessa delas in i LED-lampor och LED-moduler med relevanta rådstexter. Även rådstexter för elektroniska driftdon har kompletterats med avseende på LED. Nya koder har lagts till för ljusarmaturer i flygplatsljussystem. Dessa motsvarar koder och rubriker i byggdelstabellen (63.FK).

3 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM Apparater, maskiner och utrustningar ska vara anpassade till de krav som ställs på system och funktioner i handlingarna. Apparat ska väljas så att den är tillräckligt okänslig för elektromagnetiska störningar i den omgivning där den är avsedd att fungera. Den ska tillåta obehindrad användning med beaktande av de störningsnivåer som alstras av apparater som uppfyller krav i harmoniserade EN-standarder. Apparater och bruksföremål ska anslutas så att jämn fördelning av belastningen erhålls mellan faserna i såväl huvudledningar som servisledning. Montering och installation av apparater, utrustningar, kablar med mera ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Apparat ska väljas med sådant utförande eller åtgärd vidtas så att kondensvatten inte stannar kvar i dess kapsling. Apparat ska vara försedd med uppgift om tillverkare samt typ och beteckning. Svensk standard Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet, om inte högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt. Skyddsledare Apparat eller utrustning ska vara så utförd att skyddsledare kan anslutas till elmaterielens anslutningsanordning. Apparat i datakommunikationssystem Apparat ska vara anpassad till valt datakommunikationssystem. Apparat för infällning Apparat för infällning ska vara utförd för att skruvas fast i dosa, låda, ram eller dylikt. Stora elapparater inomhus bör placeras så att tekniska hjälpmedel kan användas vid intransport, montering, underhåll och reparation. särskilda krav på transportemballage och transportvägar vid uppåtriktat tätningsdon om utrymmet mellan kabel och tätningsdons hylsskruv ska fyllas med tätningsmassa, till exempel där vätska kan befaras stanna kvar krav på tätningsmassan, till exempel att den inte menligt får påverka isolermaterialet. under aktuell kod och rubrik störmiljöklasser och provningsbestämmelser för elektronikapparater enligt SS-EN och SS-EN krav på halogenfria plastprodukter om elmaterial ska vara utfört i självslocknande material uppgifter som apparat ska vara försedd med utöver dem som föreskrivs i AMA. under aktuell kod och rubrik eller redovisa på ritning förläggningssätt monteringssätt monteringsunderlag. Exempel på olika förläggningssätt, monteringssätt och monteringsunderlag finns i tabell RA S/1. 1

4 Tabell RA S/1. Svensk standard Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges. i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner och metoder under aktuell kod och rubrik. I standarder kan förekomma alternativ. i så fall det alternativ som ska gälla. Kapslingsklasser För val av rätt apparat med hänsyn till var den är placerad bör man bedöma om den behöver skydd genom kapsling. Kapslingen ska bland annat skydda personer mot beröring med farliga spänningsförande delar och mot inträngning av vatten. Kapslingsklass anges med IP-beteckning uppbyggd enligt figur RA S/1. 2

5 Figur RA S/1. Uppbyggnad av IP-beteckning enligt SS-EN under aktuell kod och rubrik kapslingsklasser enligt SS-EN En kortfattad beskrivning av IP-beteckningens beståndsdelar ges i tabell RA S/2. Utförligare beskrivning återfinns i SS-EN

6 Tabell RA S/2. IP-beteckningens beståndsdelar Krav på kapslingsklasser för elinstallationer i våta och fuktiga utrymmen samt elinstallationer utomhus finns redovisade i SS Installationsapparater i brandfarliga utrymmen Beakta krav avseende kapslingsklasser som finns i SS avsnitt

7 Explosionsskyddad materiel Beträffande val av explosionsskyddad materiel, se SS-EN och SS- EN Beträffande elinstallationer i områden med explosiv gasblandning, se SEK Handbok 427. Se även kommentarer under rubriken Explosionsfarlig miljö i kapitel 6. SB Apparat i datakommunikationssystem under aktuell kod och rubrik krav på apparat som ska ingå i datakommunikationssystem apparat som ska spänningsförsörjas via datakommunikationssystem. Systemkomponenter, centralenheter, program med mera i bussystem anges i avsnitt SG. Apparat för infällning placering av apparat med hänsyn till inredning och byggnads konstruktion. Skyddsmålning Skyddsmålning av konstruktioner för installationer anges i avsnitt LCV. Om annan byggplatsmålning ska ingå av någon utrustning, apparat eller dylikt, ange föreskrifter under aktuell kod och rubrik i avsnitt LCS. Se AMA Hus. Samråd med berörd projektör. ELKANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIEL M M Tabell AMA SB/1. Korrosivitetsklasser 5

8 Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad under aktuell kod och rubrik om de bärande anordningarna även ska nyttjas av annan entreprenör. Miljöaspekter Beakta miljöaspekterna vid val av produkter. Miljöbetingelser Beakta vid val av produkter omgivningstemperatur frätande ämnen elektriska störningar IP klass risk för korrosion vid ihopkoppling av material. under aktuell kod och rubrik eller på ritning, vilken korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1 som gäller för respektive utrymme. under rubriken Miljöbetingelser i kapitel 6 de faktorer som påverkar val av till exempel ytbehandling. SBB FÖRTILLVERKADE FUNDAMENT TILL STOLPE E D, ELUTRUSTNING E D Fundament ska vara försedda med dränering så att inträngande vatten kan rinna ut. Fundament ska placeras med överytan minst 0,05 m över färdig markyta. Förtillverkade betongfundament ska uppfylla krav och vara deklarerade enligt SS-EN 14991:2007. Förtillverkade sammansatta enheter Ståldetaljer som inte är av rostfritt stål ska vara varmförzinkade minst enligt SS-EN ISO 1461:2009, tabell NA.1, Fe/Zn 115 med undantag av brickor av stål som ska vara varmförzinkade minst enligt SS-EN ISO 1461:2009, tabell 3 gängade konstruktionselement som ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684:2004. Vid bearbetning ska skadat korrosionsskydd lagas enligt SS-EN ISO 1461:2009 avsnitt 6.3 och bilaga C. Förtillverkade fundament i eller på mark Fundament för markkomplettering avser förtillverkade konstruktioner. Platsgjutna konstruktioner anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt EB. Se AMA Anläggning. under aktuell kod och rubrik krav på ytjämnhet och ytbehandling om fundaments överyta ska placeras på annan nivå än som föreskrivs i AMA fundamentets högsta tillåtna höjd över färdig markyta typ och dimension på fundament, stolpe och skylt betongkvalitet och täckskikt om fundament av stål i korrosiv mark ska ges extra korrosionsskydd i form av ytbeläggning eller katodiskt skydd med offeranod krav på korrosionsskydd för ingjutningsgods krav på bultgrupp för montage av stolpe eller portalben fundamentbultgrupp eller lösa bultar med gjutmall för ingjutning anges tillsammans med stolpe 6

9 SBB.1 SBB.11 SBB.12 SBB.13 krav på noggrannhet i höjd-, sid- och längsled samt tillåten lutningsavvikelse i förekommande fall omfattning av schakt, fyllning med mera samt krav på material och arbeten om riktning av fundament ska ske i samband med kringfyllning. Beträffande elektrokemiskt skydd av jordförlagd konstruktion, se avsnitt DEM i AMA Anläggning och RA Anläggning. Schakt och återfyllning för fundament anges under aktuell kod och rubrik i kapitel C i AMA Anläggning. Fundament till stolpe e d Utsättning av läge för fundament ska ske i samråd med beställaren. Fundaments överyta ska vara fri från jord och dylikt. Fundament som inte står i skydd av vägräcke eller dylikt ska placeras så att inte någon del av fundamentets överyta blir belägen högre än 0,1 m över färdig mark. Fundament för järnvägsanläggning ska placeras med den höjd över mark som tillverkaren anger. Fundament ska vara utfört med erforderligt utrymme för kablar. Hål för kabel ska vara väl avfasat så att kabel inte skadas av vassa kanter. Betongrester i hål ska avlägsnas. Fundaments kabelintag ska riktas mot kabelgrav. under aktuell kod och rubrik typ av fundament med hänsyn till den typ av stolpe som föreskrivits om fundamentet avser förtillverkat betongfundament eller förtillverkad fundamentbultgrop för platsgjutning med betong om typritning eller motsvarande ska upprättas på fundament som tillhandahålls krav på sättningstoleranser. Fundament till stolpe e d för kraftledning Fundament till kontaktledningsstolpe e d Vid utförande av fundament för sträva ska tolk monteras mellan fundament för kontaktledningsstolpe och fundament för sträva. Tolk ska vara tillverkad av stålmaterial och vara godkänd av beställaren. Placeras enligt elplaner och koordinatlistor. typ av fundament typritning typ av stolpe som fundamentet är avsett för. Beträffande utsättning, se även avsnitt BJD.36. Fundament till stolpe e d för ljusarmaturer Beakta minsta tillåtna avstånd till befintliga ledningar vid placering av fundament. Förtillverkad fundamentbultgrupp eller lösa bultar med gjutmall för ingjutning anges tillsammans med stolpe under aktuell kod och rubrik i avsnitt SBC. SBB.14 Fundament till stolpe för trafikstyranordning Fundament för järnväg krav på fundament för rörstolpe för ljussignal dvärgsignal och låg huvudljussignal 7

10 lokalställare. SBB.15 SBB.151 SBB.16 Fundament till stolpe e d för teleutrustning Fundament till antennmast Fundament till stolpe e d för elutrustning SBB.161 SBB.162 SBB.2 SBB.21 SBB.211 SBB.212 SBB.22 SBB.221 SBB.222 SBB.23 Fundament till stolpe för bilvärmaruttag Fundament till stolpe för skyltar i elsystem Skyltar för el- och teleinstallationer anges under aktuell kod och rubrik under YTB.26. Fundament till elutrustning Fundament till elskåp eller teleskåp under aktuell kod och rubrik typ av fundament passande till den typ av skåp som bestämts höjd över färdig markyta vid skåpets frontsida. Fundament till kabelskåp Fundament tillverkat av stålplåt ska vara varmförzinkat enligt LDV.11. tjockleksklass på zinkskiktet, se LDV.11. Fundament till apparatskåp Fundament till transformator eller transformatorstation Fundament till transformator Fundament till transformatorstation Fundament till roterande maskin eller maskinkombination Fundament ska vara anpassat till aktuell maskin eller maskinkombination och vara dimensionerat för att motstå de krafter som kan uppstå vid trefasig kortslutning samt så att tillräckligt resonansavstånd erhålls mellan egenfrekvenser och eventuella störfrekvenser. Fundament ska vara så utfört att kylluft till maskin inte hindras samt vara försett med fästanordningar för montering av aktuell maskin. material och utförande, till exempel betong, stål, balkkonstruktion påkänning vid kortslutning övriga aktuella uppgifter för fundamentets dimensionering. Beakta att fundament för stora maskiner kräver noggranna beräkningar av svängningskriterier, statiska och dynamiska laster med mera. Rådgör med berörd projektör om val av fundament. SBB.231 SBB.3 Fundament till reservkraftaggregat om fundament ska avvibreras för undvikande av stomljud. Förtillverkade stagförankringar Beträffande stagmateriel, se avsnitt SBC.3. 8

11 SBC STOLPAR M M SBC.1 SBC.11 Master och torn Master eller torn ska vara klättringsbara av fackverkskonstruktion ska vara utförda av stål av stål ska vara förzinkade. Beakta vindlast vid dimensionering av stolpar, master och torn. Se BFS 2011:10 EKS beträffande vindlast. om stolpar, master och torn som står i jord utan fundament ska ges extra korrosionsskydd i form av ytbeläggning eller katodiskt skydd med offeranod. stolptyp, till exempel rörstolpe, trästolpe, betongstolpe, aluminiumstolpe, eftergivlig stolpe, fackverksstolpe om stolpe, mast och torn av metall ska jordas om stolpe ska vara anpassad till viss typ av fundament ytbehandling vem som ska schakta för stolpe utan fundament vem som ska återfylla kring stolpe utan fundament om riktning av stolpe utan fundament ska ske i samband med återfyllning. Beträffande förtillverkade fundament för stolpar och master, se SBB.1. Beträffande skyddsbeläggningar, se avsnitt LDV. Beakta risken för korrosion på stålstolpar vid övergång från betongfundament till luft. Master och torn höjd och typ material, till exempel stål, trä, betong, aluminium, kompositmaterial om master/torn av stål ska vara varmförzinkade samt krav på tjockleksklass på zinkskiktet om master/torn ska vara utfört i sektioner om master/torn ska vara försett med klätterstege, separata fotsteg, vilplattformar och anordning för fallskydd typ av klätterskydd vem som utför resning Stolpar för ledningar om mast/torn ska förses med hinderljus. Beträffande förzinkning, se LDV.11. Beträffande skyddsmålning, se avsnitt LCV. Stolpar för kraftledningar och teleledningar krav på utförande, till exempel att kraftledningsstolpe för friledning ska vara dimensionerad enligt SS-EN hängspiralledning ska vara dimensionerad enligt SS typ av stolpe och dimension vem som utför stolgrop och stolpresning om stolpe ska förses med vägbelysning 9

12 SBC.12 SBC.121 SBC.2 SBC.21 hur stolpe ska stagas. Beträffande stagmateriel, se SBC.31. Beträffande isolatorer och fästmateriel för luftledningar, se avsnitt SBL.2. Trästolpar impregnering om stolpe ska vara enkel- eller dubbelimpregnerad. Kontaktledningsstolpar Montering av kontaktledningsstolpar Kontaktledningsstolpar ska monteras enligt elplaner med balksidan mot spår och med centrumlinjen i lod om inte annat anges med ett åtdragningsmoment om minst Nm. Brickor ska placeras mellan samtliga muttrar och kontaktledningsstolpens fotplatta. Stolpar lyfts med lyftstroppar av typ rundsling. Stolpens fotplatta monteras 0,1 m ovan fundamentet. Montering av kontaktledningsstolpar stolptyp. Riktning av befintlig kontaktledningsstolpe Stolpar och master för belysning Fordringar på belysningsstolpar av stål finns i SS-EN 40-5 och på belysningsstolpar av aluminium i SS-EN Stolpar och master för vägbelysning e d Belysningsstolpar Belysningsstolpe av metall ska jordas. Belysningsstolpe för bro och dylikt ska utformas med fotplatta som förankras med bultar. Skruv för fastsättning av lucka ska vara av insextyp eller trekantstyp och av korrosionshärdigt material. Rörstolpar Rörstolpe ska vara varmförzinkad enligt LDV.11. Stolpe ska orienteras så att armatur och stolplucka får avsedd riktning. Parkstolpar ska uppfylla kraven enligt SS Sidoplacerad stolpe orienteras så att arbete vid luckan medger ögonkontakt med mötande trafik på intilliggande körfält. Belysningsstolpar om belysningsstolpe ska vara CE-märkt enligt SS-EN 40-4, SS-EN 40-5, SS-EN 40-6 eller SS-EN 40-7 om stolpe ska vara eftergivlig och i så fall uppfylla krav på hastighetsklass och skaderiskklass enligt SS-EN 12767:2007 samt om den ska vara av uppfångande eller icke uppfångande typ vilka särskilda krav på utförande och korrosionsskydd som ska tillämpas 10

13 SBC.22 SBC.23 krav på rotmålning, till exempel utsträckning, typ av behandling, tjocklek, täthet och vidhäftning typ av stolpe, till exempel rakstolpe, armstolpe, spännstolpe. Beträffande linspänn för vägbelysning, se SBD.41 armlängd om stolpe ska vara anpassad till viss typ av förtillverkat eller platsgjutet betongfundament typ av skruvgrupp dimensioner och vinkel för armaturfäste största tillåtna vikt och storlek på armatur utböjningsklass klass för partialsäkerhetsfaktor hur stolpe för pollararmatur ska förankras, till exempel med armeringsjärn under YTB om stolpe ska förses med märkning, så att man från marken kan se vilken typ av ljuskälla som används om stolpe ska vara utförd för anslutning till jordkabel eller för luftledning fordringar på låsanordning för lucka om fastsättning av lucka ska utföras på annat sätt än vad som föreskrivs i AMA. Beakta vindhastighet för den ort där stolpe ska placeras samt särskilda förhållanden som påverkar dimensionering. Rörstolpar stolphöjd, ytterdiameter och eventuell vinkelarm om annan tjockleksklass på zinkskiktet krävs än vad som föreskrivs i AMA om särskilda övergångsdetaljer ska finnas mellan stolpe och fäste på ljusarmatur. Vid underhållsarbeten på armatur används ibland fordon med serviceplattform. Då armaturen kan behöva lossas från stolpen bör ledningen till armaturen vara av tillräcklig längd för att inte behöva kopplas ur. den längd som fordras. om SS-EN 40-5 för belysningsstolpar av stål respektive SS-EN 40-6 för belysningsstolpar av aluminium ska få tillämpas för rörstolpar med stolparmar. Beträffande terminologi, se SS-EN Beträffande förläggning av kabel i rörstolpe, se SC Belysningsmaster om mast ska vara försedd med fäste för armaturer och arbetsplattform om mast ska förses med hissbar armaturställning. Belysningsmaster i sportanläggning, industrianläggning e d Stolpar och master för spårområdesbelysning e d SBC.3 SBC.31 Stagmateriel m m till stolpar e d Stagmateriel till stolpar för kraftledningar och teleledningar Stag för friledning för starkström ska vara dimensionerade enligt SS-EN Bergförankring ska ske med bergögla som kilas fast i berget. stagarea 11

14 hur staget ska anslutas till stolpe hur staget ska vara förankrat i mark. Förtillverkade stagförankringar anges under SBB.3. SBC.32 SBC.33 Stagmateriel till stolpar e d för ljusarmaturer Stagmateriel och tillbehör till kontaktledningsstolpar SBC.331 Stag till kontaktledningsstolpar SBC.332 SBC.333 SBC.334 SBC.4 SBC.41 SBC.42 Strävor till kontaktledningsstolpar Sträva placeras enligt elplaner. Strävans fotplatta monteras 0,1 m ovan fundament. Stolpförlängare till kontaktledningsstolpar Skyddsnät till kontaktledningsstolpar Stolparmar, armaturkronor m m till belysningsstolpar e d Stolparmar Elektriskt ledande metallisk förbindelse ska finnas mellan rörstolpe och rörarm. Beträffande vägbelysning, se Vägar och gators utformning, VGU. dimension på arm och fäste om arm ska vara fällbar hur arm ska vara ytbehandlad, till exempel förzinkad. Beträffande förzinkning, se LDV.11. Stolparmar för montering på trästolpe armvinkel typ av rörarmsfäste ytbehandling på fästdon. Armaturkronor till belysningsstolpar e d antal armar och vinkel mellan armarna om armarna ska vara raka eller vinklade armvinkel. Strålkastarfästen, armaturbalkar o d antal strålkastare som fästet ska vara avsett för avstånd mellan strålkastare. SBC.43 Stolpinsatser Stolpinsats med säkring ska ha beröringsskydd. Installationen anordnas överskådligt i centralutrymmet med ledningar anordnade uppifrån och ner alternativt från vänster till höger L1 L2 L3. 12

15 typ av rörstolpe i vilken insatsen ska monteras stolpinsatsens bestyckning. SBC.6 SBC.8 Kontaktledningsbryggor Diverse stolpar m m under aktuell kod och rubrik typ och längd. SBC.81 SBC.82 SBC.83 SBC.84 SBD SBD.2 Stolpar för trafikstyrande system Stolpar till bilvärmaruttag Stolpar till skyltar i elsystem Kabelmarkeringspålar KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR O D MATERIAL- OCH VARUKRAV Ytbehandling under aktuell kod och rubrik korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1. Kabelstegar, trådstegar och kabelrännor Produkter och system ska vara anpassade för föreskrivet användningsområde och uppfylla fordringarna i SS-EN MATERIAL- OCH VARUKRAV Kabelstege och kabelränna ska ha tillbehör som är anpassade för montering och skarvning. Stegar och rännor inom en och samma anläggning ska där så är möjligt vara av enhetligt utförande. Bärkonstruktion av metall ska ha ytbehandling som uppfyller minst samma krav som gäller för stege och ränna. Tillbehör ska vara utförda så att ledning kan dras ut längs stegen utan risk för ledningsskador. Vid avgrening ska avgreningsplåt användas. Rännor ska kunna utföras som system och olika dimensioner av rännor ska kunna sammankopplas. Dimensionering Dimensionerande belastning ska baseras på mätningar av systemets svagaste del. Hänsyn ska tas till nedböjning enligt SS-EN Kabelstege, ränna och fästen ska tåla redovisad dimensionerande last utan bestående deformation 1,7 gånger dimensionerande last utan kollaps ledningarna ska rymmas på stegen, rännan eller avgreningen. Kabelstege, ränna och avgreningar ska utformas så att ledningar ryms inom avsett område och förläggs enligt SS Sidstyvhet Stege, ränna och fästen ska vara utförda så att den sidokraft som de utsätts för vid montering och kabelförläggning inte orsakar bestående deformation. 13

16 Nedböjning Steges och rännas nedböjning vid angiven belastning får inte överstiga 1 procent av konsolavståndet. Nedböjning ska mätas där avståndet mellan konsolerna är som längst. Snedställning av bärkonstruktion Nedböjning av konsol monterad på pendel eller vägg får vid ogynnsammaste belastning inte överstiga 5 procent eller 1/20 av konsolens bredd, vilket ska motsvara cirka 3 grader, det vill säga högst cirka 5 mm sidolutning per 100 mm bredd. Stegpinnar Centrumavstånd mellan stegpinnar får vara högst 300 mm. Stegpinne av öppen profil ska vara minst 15 mm bred och ha minst 8 mm bred anliggningsyta för ledning. Kant ska vara avrundad. Rörformad stegpinne ska ha minst 19 mm diameter och vara ovalpressad. Den totala area som täcks av pinnar får inte överstiga 10 procent av totala stegytan. I arean får inte inräknas pinnperforering. Takfäste och väggfäste (konsol) Fästen ska utföras så att kabel i största möjliga utsträckning kan förläggas utan trädning. Uppgifter att redovisa Följande uppgifter ska redovisas efter uppmaning laster och tillämpningar som stegar och rännor är dimensionerade för belastningsdiagram för varje typ av föreskriven kabelstege eller kabelränna dimensionerande last i N/m mellan fästpunkter ytbehandling och den korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1 som ytbehandlingen motsvarar dimensionerande last för varje typ av föreskriven pendel, konsol och fäste hur potentialutjämning med användning av kabelstegar och kabelrännor bör utföras samt impedansen i ohm/m vid olika utföranden, olika skarvar och dylikt. UTFÖRANDEKRAV Uppsättning Uppsättning av kabelstege och kabelränna ska utföras så att kabel i största möjliga utsträckning kan förläggas utan trädning. Stege och ränna för strömbelastade kablar vid tak ska monteras så att avståndet mellan steges eller rännas överkant och tak blir minst 300 mm. Fria vertikala avståndet mellan parallella stegar och rännor ska vara minst 200 mm. Stege och ränna invid vägg ska sättas med minst 20 mm fritt avstånd från vägg så att kabel kan föras ner mellan stege och vägg. Stege och ränna utmed flyttbar vägg ska monteras på minst 100 mm fritt avstånd från väggen. Kabelstegar och rännor ska avslutas mot brandcellsskiljande byggnadsdel och får inte dras genom byggnadsdelen. Vassa kanter och skruvspetsar på stege och ränna ska tas bort innan kabel förläggs. Expanderbult som används för montering av fäste ska ha minst 6 mm diameter. Konsoler och fästen ska monteras på sådana avstånd att angiven belastning på ränna eller stege inte överskrids. Vid val av avstånd mellan konsoler eller fästen ska även steges eller rännas bärförmåga beaktas. under aktuell kod och rubrik eller redovisa på ritning bredd antal nivåer om kablar för tele och data som förläggs på stege eller i ränna tillsammans med kabel för kraft ska ha avskilt utrymme 14

17 om särskild hänsyn ska tas till stora tillfälliga punktlaster minsta avstånd mellan stegars eller rännors överkant och tak. Avståndet bör inte understiga 300 mm höjd från färdigt golv eller pendelavstånd från tak (+ höjd) om kabelstege eller ränna ska utföras med särskilt skydd mot sabotage. under aktuell kod och rubrik typ av konsol eller pendel avstånd mellan konsol eller pendel på vilka byggnadsdelar konsol inte får fästas om avståndet mellan stegpinnar ska vara mindre än 300 mm, till exempel i vissa rum med teleutrustningar om teleränna endast är avsedd för teleentreprenörs eller teleoperatörs installationer om enheten ska potentialutjämnas (funktions- eller skyddsutjämnas). under aktuell kod och rubrik montagesätt med takpendel (symmetrisk eller osymmetrisk) väggkonsol dikt montage på väggfäste (horisontalt eller vertikalt mot underlag). under aktuell kod och rubrik typ av fästen, till exempel bärok konsol väggfäste. under aktuell kod och rubrik typ av tillbehör, till exempel teleränna avskiljningsplåt täckplåt lock armaturfäste fästplåt för exempelvis vägguttag och dosor. under aktuell kod och rubrik montagesätt för tillbehör, till exempel om tillbehör ska vara fast monterade om najning och/eller snäppning räknas som fast montering. Redovisa på ritning plushöjder för stege eller ränna. Beakta kravet på kylning av kablar om täckplåt eller lock föreskrivs. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ytbehandling/material typ av ytbehandling och material, till exempel målning, elförzinkning, sendzimirförzinkning (pregalvanisering), varmförzinkning, syrabeständig, rostfritt, termoplast krav på korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1. UTFÖRANDEKRAV Skyddsutjämning Stegar, rännor och bärskenor får inte användas som skyddsutjämningsledare, däremot får hela sektioner skyddsutjämnas om skarvar etc ger fullgod elektrisk kontinuitet. 15

18 SBD.21 SBD.211 SBD.212 Montering På en sida av stege, stativ och dylikt bör det finnas ett fritt arbetsutrymme med en bredd av minst 500 mm. Utrymmet bör vara så stort att arbete kan utföras i god arbetsställning. Dimensionering Beakta avståndet mellan konsoler enligt tillverkarens belastningstabeller kablarnas vikt. Lastförmåga Tunga stegar/rännor Tunga stegar och rännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 200 N per 1 m steglängd och 100 mm stegbredd, vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. Det innebär att 100 mm bred stege ska klara en last av 200 N per 1 m steglängd 200 mm bred stege ska klara en last av 400 N per 1 m steglängd 300 mm bred stege ska klara en last av 600 N per 1 m steglängd 400 mm bred stege ska klara en last av 800 N per 1 m steglängd, och så vidare. Lätta stegar/rännor Lätta stegar och rännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 100 N per 1 m steglängd och 100 mm stegbredd, vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. Det innebär att 100 mm bred stege ska klara en last av 100 N per 1 m steglängd 200 mm bred stege ska klara en last av 200 N per 1 m steglängd 300 mm bred stege ska klara en last av 300 N per 1 m steglängd 400 mm bred stege ska klara en last av 400 N per 1 m steglängd, och så vidare. Kabelstegar och trådstegar Förstärkta tunga kabelstegar Beakta att förstärkta tunga kabelstegar används när spannet är 4 9 m mellan konsolerna (uppfästningspunkterna). om förstärkt tung kabelstege ska vara dimensionerad för en utbredd last av minst 600 N per 1 m steglängd oavsett stegbredd, vid 6 m avstånd mellan fästpunkterna. Tunga kabelstegar på ritning var kabelstege ska utföras som förstärkt tung kabelstege. Tunga kabelstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 200 N per 1 m steglängd och 100 mm stegbredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. Beakta att tunga kabelstegar används när spannet är upp till 4 m. SBD.213 Lätta kabelstegar Lätta kabelstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 100 N per 1 m steglängd och 100 mm stegbredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. 16

19 Beakta att lätta kabelstegar används vid kortare spann mellan konsolerna (uppfästningspunkterna). SBD.214 Tunga trådstegar Tunga trådstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 200 N per 1 m steglängd och 100 mm stegbredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. Beakta att tunga trådstegar används när spannet är upp till 4 m mellan konsolerna (uppfästningspunkterna). SBD.215 Lätta trådstegar SBD.22 SBD.221 SBD.222 Lätta trådstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 100 N per 1 m steglängd per 100 mm stegbredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. Kabelrännor Beakta att lätta trådstegar används vid kortare spann mellan konsolerna (uppfästningspunkterna). Beakta att kabelrännor ofta är en del av interiören. om kabelränna ska vara försedd med dräneringshål om ränna ska vara perforerad och hur mycket hur stor last fribärande ränna ska kunna bära om ränna ska vara utförd av metall eller av plast typ av fästen och monteringssätt ytbeläggning färg glanstal om kabelrännor ska vara anpassade för integrering med undertak eller vara del av undertak typ av undertak tillbehör. Ljusarmaturrännor Ljusarmaturrännor benämns ofta som armaturskenor och är en typ av ränna att fästa ljusarmaturerna i. typ Tunga kabelrännor om hålbild för snabbkopplingsdon ska finnas. Tunga kabelrännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 200 N per 1 m kabelrännelängd och 100 mm kabelrännebredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. Beakta att tunga kabelrännor används när spannet är upp till 4 m mellan konsolerna (uppfästningspunkterna). typ av ränna. SBD.223 Lätta kabelrännor Lätta kabelrännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 100 N per 1 m kabelrännelängd per 100 mm kabelrännebredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna. Beakta att lätta kabelrännor används vid kortare spann mellan konsolerna (uppfästningspunkterna). typ av ränna. 17

20 SBD.4 Bärtråd och bärlinor MATERIAL- OCH VARUKRAV Material Tråd, lina och tillbehör ska vara dimensionerade för den högsta angivna belastningen. Tråd med högst 5 mm diameter eller fåtrådig lina (7-trådig) ska användas. Ytbehandling Tråd och lina av icke rostfritt stål ska vara förzinkade eller plastöverdragna. Tillbehör av stål ska vara metalliserade eller industriellt målade på sätt som anpassats till angivna miljöbetingelser. I fuktiga och våta utrymmen samt utomhus ska tillbehör vara varmförzinkade enligt LDV.11. Plastöverdragen tråd och lina ska ha ett heltäckande plastskikt med en tjocklek av minst 0,4 mm. Plastskiktet ska häfta väl vid underlaget. Plasten ska vara väderbeständig samt beständig mot alkalier och svaga syror. UTFÖRANDEKRAV Uppsättning Bärtråd och bärlina ska vara försedda med spännanordning. Avståndet mellan stödpunkter för horisontal lina inomhus får inte överstiga 6 m. Glidlås ska monteras på bägge sidor om bärfäste. Avståndet mellan stödpunkter för vertikal lina får inte överstiga 6 m. I de fall lina fästs i ögla eller liknande ska den förses med kaus och låsas med linlås eller genom najning av fria linänden mot linan med förzinkad ståltråd. Linänden ska vikas ut. I de fall bar tråd fästs i ögla ska den låsas med linlås, bardunlås eller genom najning av fria trådänden mot tråden. Trådänden ska vikas ut. Förzinkad najtråd ska användas till förzinkad tråd. Rostfri najtråd ska användas till rostfri tråd. I de fall plastöverdragen tråd fästs i ögla eller liknande ska den förses med kaus och låsas genom najning av fria trådänden mot tråden med plastöverdragen ståltråd. Trådänden ska vikas ut. Trådarnas öppna ändar ska bestrykas med rostskyddsmedel. MATERIAL- OCH VARUKRAV Material Om aggressiv miljö förekommer bör speciell tråd och lina föreskrivas. Beakta risken för spaltkorrosion om rostfritt stål används i kloridhaltig atmosfär, till exempel havsatmosfär eller inom cellulosaindustrin. UTFÖRANDEKRAV Uppsättning typ av tråd, lina, fästdon antal fästpunkter och avstånd mellan dessa tillåten nedhängning. Vid ungefär lika högt belägna infästningspunkter och ungefär jämnt fördelad last kan minsta tillåtna nedhängning beräknas med hjälp av följande formel: f = nedhängning i meter m = total vikt av lina eller tråd och belastning i kilogram per meter 18

21 L = avstånd mellan upphängningspunkter i meter F = tillåten dragbelastning i N I tabell RA SBD.4/1 anges dragbrottlast och tillåten dragbelastning för tråd och lina med lämpliga dimensioner. Tabell RA SBD.4/1. SBD.41 SBD.5 SBE area, material och ytbehandling för aktuell typ av tråd eller lina. AMA förskriver att tråd och lina av icke rostfritt stål får vara förzinkad eller plastöverdragen. om endast ett av alternativen ska gälla. Om nedhängning inomhus ska vara mindre än vad som är möjligt med 6 m avstånd mellan upphängningspunkterna anges det avstånd som fordras. Samråd med byggnadsprojektören om var ändfästen och bärfästen får sättas upp. Linspänn m m för vägbelysning spannlängd typ av lina, area och ytbehandling infästningsdetaljer till stolpe, vägg och eventuell stagförankring. Skenor för installationskabel Takskena med täcklist ska monteras med fästbygel mot gjutform. DOSOR i samråd med byggnadsprojektören var skenor ska gjutas in om täcklock ska vara demonterbart. MATERIAL- OCH VARUKRAV Dosor för likartade ändamål inom en och samma anläggning ska ha enhetligt utseende. Lock med utlopp för sladd ska ha avlastningsdon, om dosan inte är försedd med avlastningsdon. Tätningsdon godkänns inte som avlastningsdon om de inte avsedda för såväl tätning som avlastning. Material i tätningsdon och tätning mellan lock och låda ska uppfylla minst samma brandtekniska klass som installationen i övrigt. UTFÖRANDEKRAV Kopplingsdosor i samma utrymme ska om plats finns placeras på samma höjd. Avstånden mellan flera nära varandra placerade dosor i bostads- och kontorsrum ska vara lika. Dosa ska placeras med hänsyn till inredningsdetaljer, rörledningar, kanaler och dylikt så att den blir lätt åtkomlig. Två eller flera dosor intill varandra ska riktas horisontalt och vertikalt i förhållande till varandra. 19

22 Dosa ska vid infällning fästas och riktas så att den kommer parallellt med och nära i plan med färdig yta. Dosor som monteras på båda sidor om regelvägg ska förskjutas i sidled så att väggens ljudisolering inte försämras. Öppna rörstosar som inte används ska tätas med tätproppar. Dosor för ingjutning Dosa på gjutform ska fästas med material så att missfärgning på grund av korrosion inte uppstår i efterföljande ytbehandling. Dosa för ingjutning eller inputsning ska tätas med tättslutande lock så att betong, bruk eller ytbehandlingsmaterial inte kan tränga in. Takdosor för ingjutning ska vara försedda med lock eller formfäste. Dosor i brandavskiljande tak Takdosor för montering i brandavskiljande tak ska vara avsedda för detta och monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Dosor i brandavskiljande vägg Apparat- och kopplingsdosor för montering i brandavskiljande vägg ska vara avsedda för detta och monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Dosor som monteras på båda sidor av en brandavskiljande vägg ska förskjutas minst 200 mm och monteras minst 200 mm från regel. Skärmade dosor Dosinsats ska vara skärmad. Skärmen ska anslutas till kabelns skärm. Dosan ska förses med skärmat lock. MATERIAL- OCH VARUKRAV om dosor ska vara skärmade brandklassade utförda av halogenfritt material utförda i självslocknande material. UTFÖRANDEKRAV Beträffande placering av dosor i bostäder, se SS på ritning sådant utrymme mellan bjälklag och undertak som används för från- eller tilluft där installationer ska ha förhöjd kapslingsklass dostyp och monteringssätt om dosa placeras i skivklädd regelkonstruktion. Beakta att vissa dostyper har utloppen placerade nära botten om dosa på grund av risk för fuktutfällning inte bör placeras i yttervägg eller i vägg mot kylrum kulör på utanpåliggande dosa och täcklock. Brandklassade dosor om brandskyddsplattan ska vara fast monterad i dosan. Dosor i brandavskiljande vägg I de fall brandklassade dosor används ska de installeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Utrymmet runt dosan måste då normalt inte fyllas med mineralull. 20

23 I de fall icke brandklassade dosor används ska utrymmet runt dosorna fyllas med mineralull. I vertikalled bör det fyllda utrymmet vara minst 300 mm. Se figur RA SBE/1. Dosor bör placeras i skilda regelfack. Figur RA SBE/1. Placering av dosor i brandavskiljande vägg. Sektionerna visar horisontal utbredning. var brandavskiljande väggar förekommer samt brandteknisk klass hur apparat- och kopplingsdosor ska monteras vem som ska utföra fyllning med mineralull. Samråd med byggnadsprojektör om tätning ska ingå i annan entreprenad. Skärmade dosor under aktuell kod och rubrik var skärmade dosor ska installeras typ av dosa. Dosor i ljudisolerande vägg Undvik elinstallationer i väggar med ljudisoleringskrav med större reduktionstal än 52 db. I väggar med krav på reduktionstal inom området db kan tätning utföras med fogmassa runt apparat- och kopplingsdosor. Icke använda anslutningar proppas. Se figur RA SBE/2. var ljudisolerande väggar förekommer samt krav på ljudisolering hur apparat- och kopplingsdosor ska ljudtätas. 21

24 22

25 Figur RA SBE/2. Placering av dosor i ljudisolerande vägg. SBE.1 Anslutningsdosor Dosa för fast anslutna belastningsobjekt ska ha avlastningsdon för sladd och lock för fastsättning med skruv. om dosa ska vara försedd med kopplingsplint med anslutningsklämmor samt hur dessa ska vara märkta. SBE.2 SBE.21 SBE.22 SBE.3 SBE.31 SBE.311 SBE.312 Apparatdosor För apparater med gemensamt täcklock ska apparatdosor avsedda för sammanbyggnad användas. I de fall apparatdosas framkant ligger mer än 3 mm innanför färdig väggyta ska förhöjningsring monteras. Tom apparatdosa i färdig anläggning ska förses med plant lock, som skruvas fast. Runda apparatdosor I de fall dosa placeras på yta av fogplattor anges dosans placering med hänsyn till plattornas fogar. om dosa ska vara av typ enligt SS Fyrkantiga apparatdosor Dosa ska vara försedd med ram för fastsättning av apparat eller täcklock. om dosa ska vara utförd enligt SEN om dosa ska vara av 1-fackstyp eller 2-fackstyp. Kopplingsdosor för kablar i elkraftsystem Infällda kopplingsdosor, armaturdosor e d för installationskabel Infällda kopplingsdosor Infälld rund dosa ska vara utförd enligt SS samt ha till dosan passande täcklock. Kvadratisk eller rektangulär dosa ska ha lock enligt SEN Dosa i vägg i utrymme med undertak ska placeras nedanför undertaket. i de fall dosa får monteras på fasadtegel eller annat dekorativt väggmaterial hur dosan ska placeras samt hur locket ska vara utfört (kulör, form, material). Samråd med beställaren och arkitekten. om doslock ska sättas upp före eller efter målning och tapetsering om doslock ska vara för skruvfastsättning eller snäppfastsättning Armaturdosor typ av dosa samt hur tätning ska utföras i de fall olika typer av kablar sammanförs i gemensam dosa. Rund armaturdosa ska vara utförd enligt SS Dosa ska fästas med hänsyn till armaturens vikt. Om armaturens vikt inte framgår av handlingarna ska dosans infästning tåla en belastning av minst 150 N. Lock ska ha skruvfastsättning och vara av metall eller plast. Om utanpåliggande kabel förs in i dosa (påstick) ska dosan förses med för ändamålet avsett lock. Beträffande dosa i tak i kombination med lamputtag, se SMB.31. Om armaturens vikt överstiger 15 kg anges beräknad armaturvikt. 23

26 I de fall dosa som är avsedd för ljusarmatur placeras ovan undertak anges hur ljusarmaturen ska anslutas, till exempel med pendellock. SBE.32 Utanpåliggande kopplingsdosor för installationskabel SBE.321 SBE.322 SBE.4 SBE.41 Kapslade kopplingsdosor Utanpåliggande dosa ska vara försedd med införingshål med för kabeln anpassat tätningsdon. Dosa för utanpåliggande rör ska vara av plast eller metall med stuts för rörinföring samt med fästhål för skruvfastsättning. Dosa för kabel inom kabelstråk ska monteras på distansstycken över kabelstråket. Dosa på kabelstege ska monteras åtkomlig på stegen med för ändamålet avsett fästdon och så att den inte hindrar kabelförläggning eller minskar stegens kapacitet. Införingshål som inte används ska proppas. Där vätska kan stanna kvar i uppåtriktat tätningsdon ska sådan kabelinföring undvikas och kabel föras in underifrån. Där detta inte är möjligt ska utrymmet mellan kabeln och tätningsdonets hylsskruv fyllas med tätningsmassa. Hylsskruv ska dras så att tätning erhålls utan att kabeln skadas. Kulodosor om dosor av viss typ ska användas om dosa ska ha införingshål i reserv hur koppling i dosa ska utföras, till exempel på plint. Kopplingsdosor för kablar i telesystem Kopplingsdosa ska vara försedd med kopplingselement avsedda för de kablar som ska anslutas. Dosa ska ha intag för kablar eller utbrytbara anvisningar för kabelinföring, hål för skruvfastsättning samt lock. I fuktiga utrymmen ska kabelinföring ha tätningsdon. Kopplingsdosa ska placeras lättåtkomlig. vilken anslutningsmetod som ska användas, till exempel skruv/löd-klämma skruv/skruv-klämma slits-klämma mantelslid-klämma. om dosa ska plomberas eller utföras med larmat lock om dosa ska kunna förses med märkning. Märkningen får inte fästas på locket på vilken höjd dosa ska sättas upp. Kopplingsdosa bör inte placeras på högre höjd än 3 m över golv. Beträffande spridningsplintar, se SDC.32. Kopplingsdosor för telekablar Kopplingsdosor med jordklämma Kopplingsdosa ska ha lock med skruvfastsättning, kontaktelement med anslutningsskruvar eller lödtabbar för matarkabel och skruvklämmor för spridningskabel samt jordklämma. SBE.42 Kopplingsdosor för kablar i kabel-tv-nät Kopplingsdosa ska vara försedd med kopplingselement avsedda för de kablar som kopplas in. I andra än torra, icke brandfarliga utrymmen, definierade enligt avsnitt 750 i SS , ska kabelinföring ha tätningsdon. 24

27 Skärmade avgrenings- och fördelningsdosor Vid uppdelning av ledning ska eftersträvas att dämpningen till spridningspunkter blir så likvärdig som möjligt. typ av dosa vilka dosor som ska monteras infällda. SBF SBF.1 KANALSYSTEM Montering av produkter ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Potentialutjämning och skyddsjordning Kanalsystem av ledande material som även är avsedda för förläggning av grundisolerade ledare ska vara skyddsjordade. Kanalsystem av ledande material där extraisolerade ledare, det vill säga kablar, används behöver normalt inte skyddsjordas. Installationskanaler där 230 V uttag integreras i kanalen ska skyddsjordas om inte uttagssystemet är anpassat för kanalen. För kabelkanal som skyddsjordas ska kontinuiteten i skyddsströmbanan vara säkerställd. Egenskaper, isolering etc Trä eller annat hygroskopiskt material accepteras inte som tilläggsisolering. Öppningsbar kanal för ledare med enbart grundisolering ska endast kunna öppnas med verktyg. Utförande Produkter och system ska vara anpassade för föreskrivet användningsområde och vara tillverkade enligt gällande standarder för produkt och system. MATERIAL- OCH VARUKRAV Kanalsystem ska ha tillbehör som är anpassade för montering och skarvning. Kanalsystem, till exempel matarkanaler och installationskanaler inom en och samma anläggning, ska där så är möjligt vara av enhetligt utförande. Tillbehör och kanaler ska vara utförda så att till exempel vassa kanter inte skadar kablar vid förläggning och justering. Ellistsystem Kanalsystem, även kallat ledningskanalsystem, är den sammanfattande benämningen på ellistsystem, golvkanalsystem, installationskanalsystem, elkanalsystem och vårdrumspaneler. Utförande om kanalsystemet ska vara utfört för att kunna förlägga grundisolerade kablar för spänningsband II (högst V växelström) ha ledande hölje för skärmningsändamål. under aktuell kod och rubrik typ av anslutningssystem, till exempel schucko, snabbkopplingssystem typ av märkning, till exempel integrerade märkfönster eller klisteretiketter typ Dymo. krav på tålighet mot slag och stötar flamsäkerhet hanterings- och användningstemperaturer motståndskraft mot korrosiva ämnen. i samråd med berörd projektör typ och omfattning av listsystem 25

28 hur ljudtätning i vägg eller pelare ska utföras. eller redovisa på ritning antal kopplingsdosor sockeldosor dossatser för vägguttag dossatser för teleuttag dossatser för antennuttag för radio/tv med mera. Beakta tillåtna böjradier på kablar. SBF.2 SBF.3 Golvkanalsystem Brunnar och golvboxar för golvkanalsystem Brunnar och golvboxar ska vara anpassade till golvkanalsystemet. Golvboxar ska vara mekaniskt fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20. typ omfattning om det i kanalen ska finnas flera fack om kanalen endast ska användas för ledningsdragning om kanalen ska användas för ledningsdragning och inbyggnad och inkoppling av apparater om kanalsystemet ska vara öppningsbart i hela sin längd. under aktuell kod och rubrik krav på apparater som ingår i golvbox. Samråd med berörd projektör. Installationskanalsystem Installationskanaler och uttagspaneler i installationskanalsystem ska uppfylla kraven i SS-EN och SS-EN och ha ett integrerat strömställar- och uttagssystem. Vid genomföring i ljudisolerad vägg med luftljudsisoleringskrav med större reduktionstal än 35 db ska installationskanalsystem tätas mot väggen på båda sidorna med till exempel fogmassa eller mineralull. Kablar i kanalsystem ska vara dragavlastade. Installationskanalsystem benämns även fönsterbänkssystem. typ av material i kanalsystemet, till exempel aluminium, plåt, PVC, halogenfritt eller självslocknande material om kanalen ska monteras på konsol typ av konsol om det på konsolen ska monteras ventilationsgaller antal ventilationsgaller på konsol ytbehandling eller kulörtyp av strömställar- och uttagssystem om strömställar- och uttagssystemet ska utföras som snabbkopplat installationssystem antal kabelhyllor i systemet i samråd med byggnadsprojektören typ, omfattning och montering av väggkanalsystem hur väggenomföring ska ljudisoleras typ av fogmassa. Samråd med berörd projektör om tätning ska ingå i annan entreprenad. krav på luftljudsisolering i db 26

29 var ljudisolerande väggar förekommer särskilda ljudisoleringskrav. eller redovisa på ritning antal samt typ av uttags- och anslutningsenheter och dylikt. SBF.4 SBF.5 SBG SBG.1 Vårdrumspaneler Skyddsutjämning och skyddsjordning Installationskanalsystemet behöver normalt inte skyddsjordas då kanalens uttagssystem är anpassat för kanalen. Av andra skäl kan dock installationskanalsystemet jordas, till exempel då önskemål om funktionsjordning föreligger eller då enkelisolerad ledare används. Funktionsjordning kan utföras på samma sätt som skyddsjordning. Med funktionsjord menas till exempel jordning för att avskärma elektriska fält. Vårdrumspaneler av metall och för fast anslutning, avsedda för elektrisk och medicinsk utrustning, ska uppfylla kraven enligt SS-EN ISO 11197:2009. Beträffande ventilation, gasuttagens placering och märkning samt övriga krav på utrymmen för medicinska gaser hänvisas till SIS handbok 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar. Elkanalsystem i samråd med berörd projektör typ, omfattning och montering av panel. Elkanalsystem är den sammanfattade benämningen på matarkanaler, minikanaler, stigarkanaler eller liknande. Kompletterande potentialutjämning får utföras på samma sätt som skyddsjordning, det vill säga skyddsjorden får fungera som potentialutjämningsledare. Detta gäller även funktionsjord för till exempel avskärmning av elektriska fält eller liknande. om elkanaler ska ha skilda utrymmen för kraft- respektive tele- och dataledningar om elkanalen får vara utförd med endast ett fack i de fall mantlade (skärmade) kablar används typ av material i kanalsystemet, till exempel aluminium, plåt, PVC, halogenfritt eller självslocknande material ytbehandling eller kulör storlek typ av kabel som ska förläggas i elkanalen om detaljer som inner- och ytterhörn ska användas. UTTAGSSTAVAR OCH UTTAGSBOXAR Produkter och system ska vara anpassade för föreskrivet användningsområde och vara tillverkade enligt gällande standarder för produkt och system. Produkterna ska installeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Uttagsstavar under aktuell kod och rubrik eller redovisa på ritning bestyckning samt eventuella tomdosor fri längd och märkningskrav på sladdar hur anslutning ska ske till installationen, till exempel snabbkoppling eller schuckopropp. Uttagsstavar ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20. 27

30 SBG.2 SBG.3 SBG.4 SBG.5 Uttagsboxar om uttagsstav ska ha skilda utrymmen för kraft-, tele- och datakablar längd på uttagsstav om uttagsstav ska vara försedd med teleskopiskt eller ställbart takfäste samt mått på ställbarhet mellan takhöjder om uttagsstav ska vara försedd med golvfot om uttagsstav ska förses med slang samt om slang ska fästas i takgenomföring om uttagsstav ska vara i enkelt eller dubbelsidigt utförande typ av fäste, till exempel bordsfäste, takfäste, fäste mot kabelränna om staven ska förses med takgenomföring då den monteras genom innertak om testprotokoll ska levereras med staven samt vad testprotokollet ska innehålla om varje enskild stav ska vara försedd med unikt serienummer för spårbarhet. Uttagsboxar ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20. Uttagsboxar kan användas för att tillsammans med jordade vägguttag och apparater skydda eller styra utrustningar som via uttagen ansluts till elnätet, till exempel modem, faxar, kopieringsapparater och kaffebryggare. Uttagspaneler användningsområde bestyckning, till exempel transient- och överspänningsskyddade 230 V- uttag, kopplingsur, indikeringslampor om uttagsbox ska utföras för montering på vägg, i golv eller för annat monteringsätt, till exempel infälld som panel krav på apparater som ingår i uttagsbox genom att hänvisa till aktuell kod och rubrik. Uttagspaneler ska uppfylla kraven enligt SS-EN och SS-EN Uttagspaneler byggs av delar från installationskanaler eller fönsterbänkskanaler. Möbelintegrerade boxar Möbelintegrerade boxar ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20. Möbelintegrerade boxar kan användas för att tillsammans med jordade vägguttag och apparater skydda eller styra utrustningar som via uttagen ansluts till elnätet, till exempel modem, faxar, kopieringsapparater och kaffebryggare. användningsområde Mediapaneler bestyckning, till exempel transient- och överspänningsskyddade 230 V- uttag, kopplingsur, indikeringslampor om möbelintegrerade boxar ska utföras för montering på eller fällas in i till exempel bordsskiva krav på apparater som ingår i möbelintegrerade boxar genom att hänvisa till aktuell kod och rubrik. Mediapaneler ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20. I mediapanelen kan både bild och ljud integreras. Uttag för kraft, audio, video, telefoni, data med mera installeras i panelen. 28

31 användningsområde bestyckning, till exempel transient- och överspänningsskyddade 230 V- uttag, kopplingsur, indikeringslampor om uttagsbox ska utföras för montering på vägg, i golv eller för annat monteringsätt, till exempel infälld som panel krav på apparater som ingår i mediapanelen genom att hänvisa till aktuell kod och rubrik. SBG.6 SBH SBH.1 SBH.2 SBH.3 SBJ Golvboxar Golvboxar ska vara mekaniskt fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20. om golvboxarna ska utföras i runt eller fyrkantigt utförande om golvbox ska vara försedd med lock anpassat till golvbeläggning. Samråd med berörd projektör minsta golvbeläggningsurtag användningsområde krav på apparater som ingår i golvbox genom att hänvisa till aktuell kod och rubrik bestyckning av golvbox om tele- och datakablar ska ha avskilt utrymme vem som utför och ansvarar för nivåjustering av förhöjningsringar och dylikt. APPARATLÅDOR, KOPPLINGSBOXAR M M Apparatlåda för reläer, kopplingsplintar och dylikt i elcentral ska vara utförd i samma kapslingsklass som övriga kapslingar i elcentralen. Apparatlådor korrosionsskydd med hänsyn till angiven korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1 om låda ska ha reservutlopp om låda ska förses med låsanordning reservutrymme. Beakta att kopplingslåda i telefonsystem bör sättas upp i allmänt utrymme. Kopplingsboxar om apparater ska monteras på montageplåt eller DIN-skena om apparatlåda med manöverapparater för belysning ska byggas samman med gruppcentral. Monteringsramar om kopplingsbox ska förses med kopplingsplintar och i så fall typ av plint. Se avsnitt SDC.3. KABELGENOMFÖRINGAR Genomföringar i grundmur, bjälklag och dylikt samt anslutningar till kopplingslåda ska utföras vattentäta. Beakta att innerdiameter på rör ska väljas med hänsyn till antalet kablar och kabeldimensioner så att friktionen blir låg vid kabeldragning. Redovisa rördimensioner på ritning. 29

32 SBJ.1 SBJ.11 SBJ.111 SBJ.112 under aktuell kod och rubrik särskilda krav på täthet för genomföringar och anslutningar dränering av skyddsrör typ av genomföring om kabelgenomföring ska vara typgodkänd hur tätning och skydd av kabel ska utföras brandklass på genomföring. Exempel på utförande av införing av el- och telekablar i byggnader finns i SS Brandklassbeteckningar Byggnadsdelar indelas beroende på funktionen i klasserna R (bärförmåga) E (integritet) I (isolering). Beteckningarna kan kombineras med varandra och ska åtföljas av ett tidskrav, till exempel E 15, EI 30, REI 60. Siffrorna anger minuter. Se vidare BBR. Kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Kabelgenomföringar i vägg och bjälklag Vid genomföring i vägg och bjälklag ska kablar vara separerade och förläggas parallella för att underlätta framtida håltagning, kabeldragning och eftertätning i samband med kompletteringar. Tätning ska ha erforderlig värmeledningsförmåga för kablarnas värmeavledning. i samråd med berörd projektör hur genomföring ska utföras. Kabelgenomföringar i vägg och bjälklag Beakta reduktion av strömvärden vid genomföringar med en längd överstigande 250 mm. Vattentäta kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Kabelgenomföringar i tätskikt i våtutrymme hur kabelgenomföringar ska tätas mot vatten samt vem som ska utföra tätningen. Samråd med berörd projektör. Kabelgenomföringar i yttervägg eller yttertak hur kabelgenomföringar ska tätas mot fukt samt vem som ska utföra tätningen. Samråd med berörd projektör. Kabelgenomföringar i yttervägg om vindskydd och ångbroms vid genomföring ska tätas om rörändar och rörstosar i dosor ska tätas hur tätning ska utföras. Kabelgenomföringar i yttertak i samråd med berörd projektör läge, mått, tätning och utförande samt vem som utför håltagning eller ursparning. SBJ.12 Gastäta kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag 30

33 SBJ.122 Kabelgenomföringar i skyddsrum Genomföringar för el, tele, antenn och övertrycksmätare ska utföras enligt SRVFS 1998:6 och Skyddsrum SR 09 med tillägg typ av kabelgenomföring samt antal om kabelgenomföring som inte används ska förses med avslutningspropp eller tätningsbricka. SBJ.123 SBJ.14 SBJ.15 Kabelgenomföringar i fläktrumsvägg För att förhindra överströmning av luft är det nödvändigt att genomföringen tätas. i samråd med berörd projektör läge, dimension, tätning och utförande samt vem som utför håltagning eller ursparning i förtillverkade fläktrumsväggar. Kontrollera att läge, dimension och krav på utförande av tätning framgår av handlingarna. Skärmande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Brandavskiljande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Kabelgenomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdel Kabelgenomföring ska vara typgodkänd för föreskriven brandteknisk klass eller på annat sätt uppfylla krav på föreskriven brandteknisk klass. Tätning av genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel Ledningssystem som passerar genom brandcellsskiljande byggnadsdel ska tätas så att genomföringen håller minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. Kravet avser inte enbart tätning av kablar utan även andra i ledningssystemet ingående delar, till exempel metallskenor och kapslingar. Kabelstegar och kabelrännor ska avslutas mot brandcellsskiljande byggnadsdel och får inte dras genom byggnadsdelen. Tätningsanordningen ska ha erforderlig mekanisk hållfasthet för att motstå de påkänningar som kan uppstå om stöd för ledningssystemet skadas av brand. Om tätningens konstruktion inte är sådan att den själv utgör erforderligt stöd vid brand ska stöd monteras på båda sidor av genomföringen så att kvarvarande stöd kan ta upp den mekaniska last som kan uppstå på sådant sätt att tätningen inte belastas. Kabeltätning ska bestå av material med erforderlig värmeledningsförmåga med hänsyn tagen till ledarnas uppvärmning. Kabelgenomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdel Tätning av genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel den högsta temperatur, +180 eller +330 C, som får uppstå i kabel på ett avstånd av 20 mm från tätningens kalla sida. Beakta att genombrott av brandcellsskiljande byggnadsdel med ventilationskanal, rörledning och liknande inte får medföra att föreskriven brandklass för byggnadsdelen försämras. Samråd med berörd projektör om vem som ska utföra håltagning och tätning. läge, dimension och utförande av tätning brandteknisk klass på byggnadsdel. Kontrollera att läge, dimension och krav på utförande av tätning framgår av handlingarna för den entreprenad i vilken tätningen ingår. 31

34 var brandcellsgränser finns redovisade, till exempel på arkitektritningar. Hänvisa till ritningsnummer. SBJ.18 Diverse kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag SBJ.181 SBJ.182 SBJ.183 SBK SBK.1 Kabelgenomföringar i grundmur Entreprenören ska i de fall kabel förs in genom grundmur kontrollera att erforderligt skydd finns för att förhindra skada på kabel genom sättningar i mark. Lämna anvisningar om plats för kabelgenomföring (intag) i grundmur. bredd på kabelstråk. Uppgiften erfordras för att kabelskydd ska kunna utföras i samband med gjutning av grundmur. Samråd med berörd projektör om utförande av skydd och kontrollera att det ingår i byggentreprenaden. I grundmur under markytan bör för varje kabel, även jordelektrodsledare, ett rakt rör gjutas in. Utrymmet mellan röret och kabeln bör tätas med plastiskt tätningsmedel. Samordna dimension, läge och tätning med berörd projektör. Kabelgenomföringar i rörelsefog Kabelgenomföring i rörelsefog ska utföras med ett cirka 1 m långt böjligt rör, som omges med ett skyddsrör av plast. Vid klena dimensioner på elinstallationsrör eller kablar får flera rör eller kablar dras genom samma skyddsrör. Cirka 50 mm spelrum ska finnas mellan det böjliga röret och skyddsröret. Skyddsrörets ändar ska tätas mot vätska som kan tränga in. Figur AMA SBJ.182/1. Exempel på genomföring för kabel genom rörelsefog. på ritning var rörelsefog förekommer. Kabelgenomföringar i kylrum eller frysrum STATIV läge, dimension och utförande av tätning. Delar av stål ska vara metalliserade eller industriellt målade så att ytbehandlingen motstår påfrestningar i angiven korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1. I fuktiga och våta utrymmen samt utomhus ska de vara varmförzinkade enligt LDV.11. korrosivitetsklass med hänsyn till angiven korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1 tjockleksklass på zinkskiktet, se LDV.11. Stativ för elutrustning Stativ ska bestå av ståndare av metallprofil som bär upp monteringsskenor eller monteringsplåt. Avståndet mellan ståndarna får inte överstiga 0,8 m vid användning av monteringsskenor och 1,5 m vid användning av plåt. Stativ invid vägg ska stagas i vägg, där så kan ske utan hinder. Ståndare för fristående stativ ska gjutas fast i golv eller förses med bottenplatta, som ska fästas vid golv med ingjutna skruvar eller expanderskruvar. Ståndare och infästning i golv ska kunna uppta en kraft av N. Genomgående skruv med mutter får användas för montering på plåt endast om plåtens baksida är åtkomlig efter uppsättning. 32