-2, STST :00

Transkript

1 -2, STST :00 Möteskallelse Måndagen den 20 februari 2017 kl i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Peter Boström, ordförande Michael Östman Ulla Hellén, I viceordförande Pentti Silvennoinen Jarmo Ittonen, II viceordförande Anna-Maija Lyyra Mona Vikström Bo Forsman Kenneth Holmgård Marcus Suojoki Maria Lunabba Annica Haldin Owe Sjölund Brita Brännbacka-Brunell Ulrika Rönnback Bjarne Kull Kari Koskela Mervi Rantala Tua Mäenpää Kurt Hellstrand Eero Luomala Marita Salmu Övriga deltagare Kristina Stenman, stadsdirektör Milla Kallioinen, stadssekreterare Anne Ekstrand, stadsjurist Anna-Maja Henriksson, stadsfullmäktiges ordförande Richard Sjölund, stadsfullmäktiges I viceordförande Markus Karlsson, stadsfullmäktiges II viceordförande Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare

2 26, STST :00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET

3 27, STST :00 PROTOKOLLJUSTERING Stadssekreteraren: Protokolljustering äger rum i stadskansliet måndagen den 27 februari Stadsdirektören: Stadsstyrelsen utser Ulrika Rönnback och Owe Sjölund till protokolljusterare.

4 28, STST :00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Dnr 606/2016 Trafikverket har besvarat staden Jakobstads anhållan om namnändring på stationen enligt följande: Ändring av namn på en trafikplats orsakar ändringar förutom i informationen till resenärer (tidtabeller, informationstavlor på stationerna osv.) också i järnvägstrafikens riksomfattande datasystem, i tågens och stationernas utropssystem, i järnvägstrafikens styr- och säkerhetssystem samt i dokument som gäller dessa. Dessutom måste ändringar i järnvägstrafikanternas system och t.ex. i olika publikationer med tidtabeller beaktas. I allmänhet bör ungefär ett kalenderår reserveras för genomförandet av förändringarna. I normala fall orsakar en namnändring på en trafikplats enbart Trafikverket kostnader på euro per trafikplats. Om behovet av namnändring inte beror på Trafikverket, bör sökanden betala de här kostnaderna. Den namnform som föreslagits för Bennäs station, dvs. Jakobstad-Bennäs (finska Pietarsaari-Pännäinen) är besvärlig p.g.a. bindestrecket och den dubbla formen. De nya namn som föreslagits för stationerna både i Bennäs och Jakobstad står i konflikt med traditionell namngivningspraxis för stationer. De nya namnen skulle orsaka problem och onödiga risker i trafiksäkerhetskommunikationen. Namnändringen orsakar betydande och kostnadsmässigt dyra ändringar i säkerhetssystemen och i de riksomfattande datasystemen och systemen för passagerarinformation också utanför Trafikverket. På grundval av ovanstående anser Trafikverket att det inte är nödvändigt att ändra namn på järnvägsstationerna i Bennäs och Jakobstad. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar ärendet för kännedom.

5 29, STST :00 CFV: 26/2017 ÖVERTAGANDE AV ÄRENDEN TILL BEHANDLING I STADSSTYRELSEN Stadssekreteraren: Enligt 51 i kommunallagen kan kommunstyrelsen, dess ordförande, kommundirektören eller en tillförordnad tjänsteman överföra av en nämnd redan avgjort ärende till behandling i styrelsen. Styrelsen kan, med vissa undantag, upphäva nämndens beslut eller återföra ärendet till ny behandling. När rätten utövas skall det anses att ett beslut är fattat när protokollet är justerat. Rätten skall utövas inom den tid som gäller för framställande av rättelseyrkande. Enligt förvaltningsstadgan för staden Jakobstad 45 skall nämnd eller direktion meddela stadsstyrelsen senast inom fyra dagar efter att protokollet justerats om beslut i sådana ärenden som kan tas till behandling i stadsstyrelsen. Beträffande social- och hälsovårdsnämndens beslut har staden Jakobstad, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Pedersöre kommun i samarbetsavtalet inom detta område avtalat att värdkommunens (staden Jakobstads) styrelse inte utnyttjar den rätt som den har, i egenskap av högre organ, att till behandling i stadsstyrelsen överta ärenden som den gemensamma nämnden eller dess sektioner fattat beslut i. Undantaget är de fall där övervakningen av beslutens laglighet kräver det. Protokoll från tekniska nämndens sammanträden 31.1 och finns till påseende på sammanträdet, samt på Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att inte utöva sin rätt att överta något av de ärenden som det fattats beslut om på tekniska nämndens sammanträden 31.1 och

6 30, STST :00 TV: 995/2016 BIRGINE WIDJESKOG: FÖRNYANDE AV ARRENDEKONTRAKT TN Arrendekontrakt: Bilaga 20 A Karta: Bilaga 20 B Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Birgine Widjeskog arrenderar den 880 m 2 stora tomten i Östanpå för fritidsändamål. Tomtens adress är Östanpåvägen 73. Nuvarande arrendeavgift är 502,40 euro/år och arrendeavtalet utgår den Enligt detaljplanen som är fastställd år 1985 så ingår tomten i kvartersområde för småhus (AP). Tomtens byggrätt är 300 vånm 2 och våningsantalet I. Tomten ligger inom priszon I. Enligt stadsfullmäktiges beslut är arrendeavgiften den samma som för bostadshus. Arrendet bestäms från fall till fall och skall fastställas av stadsstyrelsen. Beräknad enligt arrendenivån för priszon II (jfr Västermalm), så skulle arrendet för tomten härefter vara 661,40 euro per år. Arrendetiden för villatomterna i Östanpå är fem (5) år. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att staden utarrenderar tomten åt Birgine Widjeskog för fritidsändamål under tiden mot ett årligt arrende på 661,40 euro. Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Arrendekontrakt: Bilaga 30 A Karta: Bilaga 30 B

7 30, STST :00 TV: 995/2016 Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att staden utarrenderar tomten åt Birgine Widjeskog för fritidsändamål under tiden mot ett årligt arrende på 661,40 euro.

8 30, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 30 A, stst A R R E N D E K O N T R A K T Staden Jakobstad upplåter härmed på arrende utan tomtlegorätt åt Birgine Widjeskog den 880 m 2 stora tomten nr 598:13:51:2 i Östanpå som villaområde jämlikt 3 kapitlet i jordlegolagen (258/66) och i övrigt på följande villkor: 1 Arrendetiden är fem (5) år under tiden Den årliga arrendeavgiften, som årligen inom utgången av juli månad skall betalas till en bank, som framgår av inbetalningsbankgiroblanketten, utgör sexhundrasextioen euro och fyrtio cent (661,40 euro). Om arrendeavgiften inte betalas inom utsatt tid, debiteras på förfallna rater från förfallodagen till betalningsdagen en dröjsmålsränta enligt den räntefot det stadgas om i 4 i räntelagen och de kostnader en extra uppbörd förorsakar. Tomten eller en del därav får inte överlåtas i någon annans besittning. 3 Arrendetagaren är inte berättigad att utan stadens vidare hörande överlåta arrenderätten till tomten. Dock är såväl överlåtaren som den, till vilken arrenderätten övergått, eller när det är fråga om en åtkomst som beror på ett arv eller ett testamente, den som trätt i den tidigare arrendatorns ställe skyldig att inom tre (3) månader efter överlåtelsen förete överlåtelsehandlingen och sitt exemplar av det originala kontraktet för stadens myndigheter för att registrera transporten. Om ingen anmälan görs inom föreskriven tid ansvarar överlåtaren solidariskt med den nya arrendatorn gentemot staden för att arrendeavgifter, dröjsmålsräntor och den extra uppbördsavgiften betalas. Därvid bör som avtalsvite åt staden betalas 10 % av det belopp som bör betalas enligt lagen om överlåtelseskatt, dock minst tio (10) euro. Den nya arrendatorn är på grund av transporten skyldig att betala överlåtelseskatt i enlighet med stadgandena i lagen om överlåtelseskatt. 4 Byggnaderna på tomten får inte användas såsom vinterbostad. 5 Arrendatorn är inte berättigad att inlösa tomten.

9 30, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 30 A, stst Träd som växer på tomten tillhör staden och får ej fällas utan stadens medgivande. 7 Arrendatorn är skyldig att ansvara för underhåll och renhållning av den på arrendetomten ankommande gatudelen såsom lagen föreskriver. Har gatan vid tomten inte i lagstadgad ordning överlåtits till allmänt bruk, men den ändå används för allmän trafik, är arrendatorn skyldig att sköta om underhåll och renhållning såsom det stadgats om gator, som upplåtits till allmänt begagnande, om inget annat har överenskommits. 8 Arrendatorn är skyldig att i enlighet med bestämmelserna i stadens byggnadsordning uppföra och underhålla stängsel mot gata eller allmän plats ävensom mot grannens tomt. Har annan överenskommelse icke ingåtts, deltar grannarna med hälften vardera i uppförandet av ålagt stängsel å gemensam tomtgräns, dock så att stängselskyldighet ej åligger staden för tomt som ej av staden upplåtits. 9 Arrendatorn ansvarar för tomtens renhållning och är skyldig att hålla byggnader och stängsel på tomten samt tomtens obebyggda del i ett vårdat skick samt efterkomma föreskrifter vederbörande inspektionsmyndighet i sådant avseende meddelat. 10 Stadens vattenområde intill tomten får ej fyllas och ej heller muddras utan tekniska verkets lov. Tomten får ej fyllas förrän fyllnadsplan har framlagts för tekniska nämnden eller för myndighet som ger byggnadstillstånd. Vid utfyllnad eller grävning av tomten bör man följa de höjdvärden för markytan, som ges av tekniska verket eller byggnadstillsynsmyndighet. 11 Staden förbehålls rätt att dra erforderliga ledningar i eller över tomten varvid den eventuella skada, som förorsakas härav ersätts enligt överenskommelse mellan staden och arrendatorn. 12 Arrendatorn är skyldig att bortföra byggnader och anläggningar på arrendeområdet och iståndsätta platsen inom tre (3) månader från det att arrendeförhållandet upphörde. Staden är annars berättigad att på arrendetagarens bekostnad sälja dem på offentlig auktion och ombesörja platsens iståndsättande. 13 Arrendatorn har vid arrendetidens utgång förhandsrätt att på nytt arrendera området såvitt detsamma åter upplåts på arrende för samma ändamål. Önskar arrendatorn utnyttja nämnda rätt bör han senast sex månader före arrendetidens utgång skriftligen anmäla därom hos staden med risk för att annars förlora denna rätt.

10 30, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 30 A, stst Staden har rätt att förrätta syner på tomten. Om en syn skall arrendetagaren i god tid därförinnan underrättas om det kan ske utan svårigheter, och vid synen skall arrendatorn eller dennes representant såvitt möjligt vara närvarande. Vid synen granskas huruvida arrendeområdet och de byggnader, som finns på området, är i gott skick och huruvida föreskrifterna i arrendekontraktet i övrigt efterkommits. Om granskningen föranlett anmärkningar bör bristerna undanröjas inom den tid staden föreskriver. 15 Bryter arrendatorn mot villkoren i detta kontrakt eller mot föreskrifter utfärdade med stöd av kontraktet är denne skyldig att åt staden förutom skadestånd erlägga jämväl avtalsvite, som varje gång uppgår till högst det dubbla beloppet av den årliga arrendeavgiften. 16 När detta arrendekontrakt träder i kraft den , upphävs arrendekontraktet från den gällande ifrågavarande villatomten. Detta kontrakt har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. Jakobstad den xx xxxxxxx Staden Jakobstad Rune Hagström tf. teknisk direktör Anders Blomqvist stadsgeodet Härmed nöjd. Ort och tid som ovan. Birgine Widjeskog Bevittna:

11 30, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 30 B, stst 'I \'f F - C Arrendator:.... * ik Vuokramies: I\ B1rgme W1dJeskog )! Objekt: Tomten nr 13:51:2 i Jakobstad ' Kohde: Tontti nro 13:51:2 Pietarsaaressa L I - / I'.) Il) \\\.I.. 0 0\:}J D :128 östanfjärden w 'J 7 / 2017 'J f-, +l I D 1 :1000 +

12 31, STST :00 TV: 88/2017 BOSTADS AB ALHOLMSGATAN 43 I JAKOBSTAD: FÖRNYANDE AV ARRENDE- KONTRAKT OCH KÖP AV OMRÅDE TN Bilaga A-B Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bost. Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad äger den 988 m 2 stora tomten nr 8:6:30, som är belägen intill korsningen av Alholmsgatan och Kvastbergsgatan. På tomten finns ett bostadshus i tre våningar med 9 lägenheter samt ett separat garage, som delvis står på Stadens mark. Bolaget arrenderade år 1969 ett ca 76 m 2 stort område av Staden för sitt garage. Arrendetiden var 10 år, men avtalet har inte därefter förnyats, utan arrende uppbärs årligen i enlighet med det gamla kontraktet. I kontraktet förband sig arrendetagaren att inlösa både arrendeområdet och ett angränsande område, som skall fogas till tomten, så snart som staden Jakobstad förmår att överlåta dessa. Enligt gällande detaljplan (Sp 288/ ) utgör tomten en del av ett kvarter för bostadsvåningshus (AK), där det finns byggrätt för ett 610 vånm 2 stort bostadshus och ett 150 vånm 2 stort garage. Tomten är belagd med byggnadsförbud, eftersom den inte sammanfaller med gällande tomtindelning, som är godkänd den För att tomten nr 8:6:4 skall kunna bildas så måste bolaget köpa ett ca 257 m 2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 1:128. Under bildning varande tomtens sammanlagda areal är m 2. Tomtens byggrätt 760 vånm 2 motsvarar exploateringstalet e=0,60. Inlösningspriset uppskattas till 40 euro/m 2, eller motsvarande priset för våningshustomten nr 4:26:3 (Christinegatan 26). Arrendetagaren anhåller om både förlängning av arrende och köp. Årsarrendet är i allmänhet 4 % av inlösningspriset, men arrendering vore ingen slutlig lösning, eftersom arrenderingen inte möjliggör tomtbildning, utan byggförbudet på tomten skulle kvarstå. Stadsgeodetens förslag: Tekniska nämnden besluter föreslå för Stadsstyrelsen att Staden säljer ett ca 257 m 2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 1:128 i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4, till Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bost. Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset ,- euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen. Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag.

13 31, STST :00 TV: 88/2017 Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Karta jämte köpebrev: Bilaga 318 Beslut Stadsdirektören: På förslag av tekniska nämnden besluter stadsstyrelsen att staden säljer ett ca 257 m 2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 1:128 i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4 till Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. TN Ansökan: Bilaga 21 A Köpebrev: Bilaga 21 B Karta: Bilaga 21 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Den aktuella tomtedelen har inte ännu sålts, utan bostadsaktiebolaget har fortsatt att arrendera tilläggsområdet. Bolaget anhåller nu åter om att få köpa den saknade tomtdelen. Förutsättningarna finns fortfarande, men stadens tidigare prisbeslut är inte längre i kraft, och därför behöver beslutet fattas på nytt. Markpriset korrigeras i förhållande till förändringen i levnadskostnadsindex räknat från juni 2010 (1925 / 1751). Enhetspriset justeras således med +10 % till 44 /m 2. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att staden säljer ett ca 257 m 2 stort område av lägenheten 598-

14 31, STST :00 TV: 88/ Pinonäs i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4, till bolaget Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bost. Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset ,00 euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen. Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Ansökan: Bilaga 31 A Köpebrev: Bilaga 31 B Karta: Bilaga 31 C Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att staden säljer ett ca 257 m 2 stort område av lägenheten Pinonäs i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4, till bolaget Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset ,00 euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen.

15 31, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 31 A, stst

16 31, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 31 B, stst K Ö P E B R E V Undertecknade avtalsparter har idag överenskommit om följande fastighetsaffär: Säljare: Staden Jakobstad (FO-nummer ) PB 41, Jakobstad Köpare: Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad (FO-nummer ) c/o Ekonovia Ab Industrivägen 4, Jakobstad Köpeobjekt: Ett ca 257 m 2 stort outbrutet område av lägenheten Pinonäs i Jakobstad. Fastighetens adress är Kvastbergsgatan 15. Köpesumma: Elvatusentrehundraåtta euro (11 308,00 ). Övriga villkor: 1. Köpesumman skall erläggas till stadens konto inom fjorton (14) dagar från undertecknandet av detta köpebrev 2. Ägande- och besittningsrätten till objektet övergår till köparen då köpesumman har erlagts i sin helhet. 3. Objektet utgör en utgör en del av under bildning varande tomten , och det sammanslås med tomten , som köparen redan äger. 4. Byggnaderna som finns på området ägs av köparen. 5. Säljaren svarar för att objektet överlåts fritt från gäldsinteckningar och andra gravationer. 6. Ansvaret för skatter och avgifter som berör objektet övergår till köparen från och med dagen för köpebrevets undertecknade. 7. Köparen svarar för köpvittnets arvode, överlåtelseskatt samt lagfarts- och fastighetsbildningskostnader. 8. Lösegendom ingår inte i denna försäljning. 9. Med köpeobjektet medföljer ingen andel i samfällda områden. 10. Arrendekontraktet från år 1969 gällande en del av köpeobjektet har redan gått ut, men staden har fortsatt att uppbära arrende. Arrende för området skall erläggas fram till betalningsdagen.

17 31, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 31 B, stst Detta köpebrev har uppgjorts i tre likalydande exemplar, ett för säljaren, ett för köparen och ett för köpvittnet. Jakobstad, den xx xxxxxx 2017 För staden Jakobstad som säljare Kristina Stenman Stadsdirektör Milla Kallioinen Stadssekretreare För Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad som köpare. Nils-Johan Enkvist Disponent I egenskap av köpvittne intygar jag att stadsdirektören Kristina Stenman och stadssekreteraren Milla Kallioinen för staden Jakobstad såsom säljare samt disponent Nils-Johan Enkvist För Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad såsom köpare har undertecknat detta köpebrev och att de har samtidigt varit närvarande då köpebrevet bestyrkts. Jag har kontrollerat undertecknarnas identitet och konstaterat att köpebrevet har uppgjorts i den form som anges i 2 kap.1 jordabalken. Ort och tid som ovan. Sören Vikström fastighetstekniker 5983/6

18 31, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 31 C, stst Köpare /Ostaja: 3 k III Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad As Oy Pietarsaaren Alholminkatu Säljare/Myyjä: Objekt/Kohde: Staden Jakobstad/Pietarsaaren kaupunki 257 m2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr i Jakobstad 257 m2 tilasta Pinonäs RN:o Pietarsaaressa K7 28 1:128 Kvastbergsstråket m2 3 Luutavuorenraitti k III 2 2 Alholmsgatan K k III 1 Under bildning varande tomt Muodostettava tontti k III Kvastbergsgatan K kt Luutavuorenkatu k II Alholminkatu : /

19 32, STST :00 PB: 70/2017 ÄNDRING AV BEFATTNINGEN SOM AVFALLSHANTERINGSKOORDINATOR TILL TJÄNST Ps Personaldirektören: Ändring av avfallshanteringskoordinator Marina Björks befattning till tjänst, tidigare titel för arbetsuppgiften har varit avfallsnämndens sekreterare. För att Marina J Björk kan lagligt utföra samtliga av de arbetsuppgifter som hör till avfallsnämndens sekreterare enhetligt med vad Österbottens avfallsnämnd beslutat om i instruktionen för avfallsnämndens personal, , 26, förutsätts att befattningen ändras till tjänst, se bilaga. Enligt instruktionen för avfallsnämndens personal hör till koordinatorns/sekreterarens arbetsuppgifter, att administrera och utföra behövliga inspektioner och kontroller på plats i samband med ärendenas beredning eller på uppdrag av respektive kommuns miljövårdsnämnd. Enligt avfallslagens (646/2011) mom. förutsätts att den som utför inspektioner för den kommunala avfallsmyndighetens räkning är tjänsteinnehavare. Enligt instruktionen för avfallsnämndens personal beslutar sekreteraren tillsammans med ordförande vid förhinder för avfallshanteringschefen i frågor i frågor om förlängning av tömningsintervall, godkänner samarbetsavtal och nedsätter avfallsavgifter för fritidsbosättningen. Uppgifterna ovan omfattar utövande av offentlig makt enhetligt med vad som avses i kommunallagens 87 2 mom. Ett delegeringsbeslut till koordinatorn vid förhinder för avfallshanteringschefen som gäller tillfälliga avbrott i avfallstransport vid bostadsfastigheter förutsätter att koordinatorn är i ett tjänsteförhållande. Vidare framhävs att beslut som berör tillfälliga avbrott i avfallstransport vid bostadsfastigheter med stöd av de kommunala avfallshanteringsföreskrifterna kräver i regel kort behandlingstid av ärendet. Beslut Personalsektionen föreslår att stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att godkänna ändring av avfallskoordinator Marina Björks befattning till tjänst. et godkändes. Stst Stadsdirektören:

20 32, STST :00 PB: 70/2017 Stadsstyrelsen besluter föreslå för fullmäktige att fullmäktige godkänner ändringen av befattningen som avfallshanteringskoordinator till tjänst.

21 33, STST :00 CFV: 115/2017 AB JAKOBSTADS TENNISHALL: ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR ÅR 2018 Anhållan: Bilaga 33 Stadssekreteraren: Ab Jakobstads Tennishall ansöker om ett bidrag på euro för år År 2017 beviljades Ab Jakobstads Tennishall euro. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen sänder ärendet till budgetberedningen.

22 33, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 33, stst

23 34, STST :00 CFV: 959/2016 MICHAEL ÖSTMAN: ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN FÖRTROENDEUPPDRAG Stst Anhållan: Bilaga 393 Stadssekreteraren: Michael Östman anhåller om befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd på grund av att han har valts till verkställande direktör för Ekorosk Ab. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige beviljar Michael Östman befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd samt väljer en medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd för den återstående mandatperioden. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Anhållan: Bilaga 3 Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige beviljar Michael Östman befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd samt väljer en medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd för den återstående mandatperioden. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beviljade Michael Östman befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd samt valde Johan Karjaluoto till ny medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd för den återstående mandatperioden. Antecknades att Michael Östman var utstigen för jäv under behandlingen av ärendet under 3. Orsak: Ärendet gällde honom personligen.

24 34, STST :00 CFV: 959/2016 Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Michael Östman, Österbottens avfallnämnd och Johan Karjaluoto om stadsfullmäktiges beslut.

25 35, STST :00 CFV: 107/2016 FULLMÄKTIG JACOB STORBJÖRK M.FL.:S MOTION: STÄRK OCH SYNLIGGÖR STADSFULLMÄKTIGES ROLL I DET KOMMUNALA BESLUTSFAT- TANDET Stfm Motionen: Bilaga 9 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motion: Bilaga 33 Stadssekreteraren: I motionen önskar man att stadsfullmäktiges roll ska stärkas, bl.a. genom att ordna fler aftonskolor, som kan vara öppna för allmänheten. Dessutom önskar man i motionen att öppenheten i stadens beslutsfattande ska förbättras och att en plan bör utarbetas för ändamålet. I motionen tar man också upp att fullmäktiges arbete skulle synliggöras bättre genom att sända fullmäktigesammanträdena via nätet. De saker som nämns i motionen hör till koncernförvaltningen och till stadssekreterarens ansvarsområde. Beslut Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar ge stadssekreteraren i uppdrag att svara på motionen och vidta nödvändiga åtgärder före Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Motion: Bilaga 9 Stadssekreteraren: I motionen föreslås att stadsfullmäktiges roll i det kommunala beslutsfattandet ska stärkas genom att ordna flera aftonskolor

26 35, STST :00 CFV: 107/2016 om frågor och teman som är viktiga för staden och dess invånare. Flera av de här tillfällena kan mycket väl vara öppna för allmänheten. Svar: Stadsfullmäktige har under den här mandatperioden ordnat 3 4 aftonskolor varje år om olika frågor, bl.a. stadens ekonomi, social- och hälsovårdsreformen, stadens strategi och bolagisering. Utöver de här har det ordnats flera tillfällen som inte har kallats aftonskolor, men som har varit öppna för allmänheten och som både fullmäktigeledamöter och kommuninvånare har inbjudits till. Sådana här tillfällen har gällt t.ex. torg- och centrumplaneringen samt resultaten av språkbarometern. I februari 2017 kommer det ännu att ordnas strategitillfällen som är öppna för alla och ett tillfälle om den nyaste språkbarometern. Målsättningen är att antalet aftonskolor och andra tillfällen för allmänheten ska hållas på minst samma nivå och i mån av möjlighet försöker vi ordna fler tillfällen inom ramen för resurserna. Enligt motionen ska stadsfullmäktige fortsättningsvis vara det organ som i staden aktivt behandlar beslut av större och avgörande betydelse. Enligt de övergripande målen i stadens strategi, punkt 2, strävar staden till en hög nivå av transparens i stadens beslutsfattande, agerande och rapportering Det är skäl att förbättra denna bit ytterligare, samt att överlag förbättra öppenheten i stadens beslutsgång. En plan bör utarbetas. Svar: Stadsfullmäktige spelar en framträdande och viktig roll i Jakobstad. Årligen hålls 9 10 sammanträden och antalet behandlade ärenden är ganska högt (107 ärenden år 2013, 87 ärenden år 2014, 88 ärenden år 2015 och 100 ärenden år 2016). En jämförelse med andra städer av samma storlek visar att fullmäktige i Jakobstad sammanträder lite oftare och behandlar fler ärenden än i andra städer i samma storleksklass. En sådan här undersökning där man jämför 40 kommuner i Fastlands-Finland (Johtamis- ja kokouskäytännöt ARTTU2- kuntien hallituksissa ja valtuustoissa vuonna ARTTU2- tutkimusohjelman julkaisusarja nro 9/2016) finns på följande länk (tyvärr är undersökningen enbart på finska): Stadsfullmäktige har inte delegerat beslutsfattande i någon större utsträckning, utan besluten i de viktigaste frågorna som gäller kommunen fattas i fullmäktige. Stadsfullmäktiges möten och föredragningslistor är offentliga och alla ärenden tas till behandling på förslag av stadsstyrelsen, så ärendena är kända i god tid före beslutsfattandet. Öppenheten i beslutsprocessen är en viktig sak, som ska beaktas bättre i den nya förvaltningsstadgan som för närvarande är under arbete och kommer till fullmäktige för godkännande i maj I den nya kommunallagen har man också mer än förr betonat och befäst fullmäktiges ställning som kommunens högsta politiska beslutsfattare.

27 35, STST :00 CFV: 107/2016 Enligt motionen ska stadsfullmäktiges beslutsfattande bättre synliggöras genom att sända fullmäktiges möten som direktsändning via nätet. Mötena ska sedan finnas tillgängliga för alla stadsbor att se på i efterhand på stadens hemsidor eller andra motsvarande arrangemang. Svar: et är mycket bra och värt att understöda. Det har redan en tid funnits tankar på att direktsända mötena på nätet och att spara dem på stadens hemsidor. Stadsfullmäktige beviljade ett anslag på för förnyande av AV-tekniken i fullmäktiges sessionssal, och det är meningen att utrustningen och apparaturen ska förnyas sommaren 2017 när stadsfullmäktige har en längre paus mellan sammanträdena. I det här sammanhanget kommer man också att börja sända mötena live på internet, och mötena kan efteråt ses på stadens hemsidor. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner stadssekreterarens utredning som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Motion: Bilaga 4 Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner stadssekreterarens utredning som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Jacob Storbjörk om stadsfullmäktiges beslut.

28 36, STST :00 TV: 1002/2016 JAN WESTERLUND: FÖRSÄLJNING AV MARKOMRÅDEN TILL STADEN TN Detaljplan: Bilaga 10 A Köpebrev: Bilaga 10 B Karta: Bilaga 10 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Jan Westerlund har erbjudit staden att köpa områden tillhörande lägenheten Fåfängo i Kyrkoby. Dessa områden utgör fyra separata skiften. Ett skifte med en areal på ca m 2 motsvarar en del av kvarter 22 i stadsdel 32 (Svedjenabba). Enligt gällande detaljplan utgör skiftet kvartersområde för småhus (AP), där högsta våningsantalet är 2. Exploateringstalet är e=0,25. Skiftet ligger invid Åkerviksvägen. Gatan är inte byggd, men vatten och avloppsledningar finns redan. Idag har staden inga lediga småhustomter i Svedjenabba. Ingen tomtindelning har ännu uppgjorts för kvartersområdet, men skiftet kunde t.ex. bilda tomter för parhus. Parterna har överenskommit om ett enhetspris på 10,00 /m 2, så att värdet på skiftet skulle vara euro. Det andra skiftet med en areal på 1 (!) m 2 utgörs av ett hörn som blivit kvar i kröken av Getbrovägen. Enligt tomtindelning skall det fogas till en tomt i kvarter 8. Skiftets värde är 10 euro. Det tredje och fjärde skiftet, vilkas sammanlagda areal är ca 3,85 ha, ligger öster om Omfartsvägen. Området är tills vidare inte detaljplanerat. I generalplanen ingår skiftena i ett område med landsbygdskaraktär, Skiftena åtskiljs av ett område som tidigare har exproprierats för vattenledning. Det norra skiftet gränsar till Pirilövägen och tomten för Ruusulehto skola. Staden och markägaren har år 2009 ingått ett avtal om vägrätt gällande lättrafikleden som går parallellt vägen till skolan. Området ligger nära vägar och service, och det kunde därför vara användbart med tanke på kommande planläggning. Parterna har överenskommit om enhetspriser på 1,50-1,60 /m 2 för skogsmark och gammal åker, 0,50 /m 2 för elledningsgata och kärr samt 0 /m 2 för vägområden. Värdet för skiftenas markbotten är sammanlagt euro. Därtill ersätts det befintliga trädbeståndet på skiftena 640 m 3 med euro. Essnature/Mattias Kanckos har granskat de båda skogsskiftena. På det inventerade området har inte konstaterats någon förekomst av flygekorrar, men annars skulle området nog

29 36, STST :00 TV: 1002/2016 lämpa sig för dessa. Enligt Kanckos utlåtande finns det i dagsläget inga sådana naturvärden som avsevärt försvårar en framtida planering av området. Av lägenheten kvarstår ännu ett ca 1,8 ha stort skifte, som är beläget vid Markusholmen. Skiftet utgör en f.d. stadsäga, vilken inlöstes från staden år I nuläget har staden inget behov av att återförvärva detta skifte i sin ägo. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att denna föreslår för stadsfullmäktige att staden köper ett ca 4,18 ha stort arealbestämt område av lägenheten Fåfängo av Jan Westerlund för en köpesumma på ,00 euro. Beslut Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Detaljplan: Bilaga 18 A Köpebrev: Bilaga 18 B Karta: Bilaga 18 C Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter föreslå för stadsfullmäktige att staden köper ett ca 4,18 ha stort arealbestämt område av lägenheten Fåfängo av Jan Westerlund för en köpesumma på ,00 euro. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm

30 36, STST :00 TV: 1002/2016 Detaljplan: Bilaga 5 A Köpebrev: Bilaga 5 B Karta: Bilaga 5 C Beslut Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige: - att staden köper ett ca 4,18 ha stort arealbestämt område av lägenheten Fåfängo av Jan Westerlund för en köpesumma på ,00 euro. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Jan Westerlund om stadsfullmäktiges beslut samt sänder ärendet till centralen för tekniska tjänster för verkställighet.

31 37, STST :00 TV: 1003/2016 HANS NYLUND: FÖRSÄLJNING OCH BYTE AV FASTIGHET MED STADEN TN Generalplan: Bilaga 9 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga 9 B Karta: Bilaga 9 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, Hans Nylund äger lägenheten Stads-Staffansnäs i Kyrkoby i Jakobstad. Lägenhetens areal enligt fastighetsregisterkartan är ca 0,33 ha. Lägenheten saknar detaljplan, men den gränsar till detaljplanerade tomter i söder och öster. Enligt generalplanen ingår skiftet i område för småhusbebyggelse (AP). Skiftet utgörs av gammal åkermark och det köps som råmark för planläggning. Markbotten har liksom i närmast föregående markaffärer i närområdet värderats till enhetspriset 2,50 /m 2 och trädbeståndet har värderats till 93. Objektets totalvärde är således euro. Som delbetalning överlåter staden lägenheten Sand och grus i Pedersöre. Lägenhetens areal är ca 0,45 ha. Staden köpte det här området år 1959 och har tidigare brukat det som marktäkt, men den verksamheten har avslutats redan för länge sen. Stadens område är på alla sidor omgivet av lägenheten Staffansnäs, vilken ägs av Nylund. Skiftet har inte heller någon annan strategisk betydelse för staden, varför det går att avstå ifrån. Skiftet värderas som skogsmark. Värdet inklusive befintligt trädbestånd är euro. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter att föreslå för stadsstyrelsen, att denna skulle föreslå för stadsfullmäktige att staden köper lägenheten Stads-Staffansnäs i Jakobstad av Hans Nylund. I utbyte överlåter staden lägenheten Sand och grus i Pedersöre till Nylund. För mellanskillnaden i objektens värde erlägger staden euro till Nylund. Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsgeodetens förslag.

32 37, STST :00 TV: 1003/2016 Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Generalplan: Bilaga 19 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga 19 B Karta: Bilaga 19 C Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter föreslå för stadsfullmäktige att staden köper lägenheten Stads-Staffansnäs i Jakobstad av Hans Nylund. I utbyte överlåter staden lägenheten Sand och grus i Pedersöre till Nylund. För mellanskillnaden i objektens värde erlägger staden euro till Nylund. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Generalplan: Bilaga 6 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga 6 B Karta: Bilaga 6 C Beslut Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige: - att staden köper lägenheten Stads-Staffansnäs i Jakobstad av Hans Nylund. I utbyte överlåter staden lägenheten Sand och grus i Pedersöre till Nylund. För mellanskillnaden i objektens värde erlägger staden euro till Nylund. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag.

33 37, STST :00 TV: 1003/2016 Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Hans Nylund om stadsfullmäktiges beslut och sänder ärendet till centralen för tekniska tjänster för verkställighet.

34 38, STST :00 PB: 58/2017 FLYTTNING AV TJÄNST FRÅN CENTRALEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER TILL DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSVERKET Ps Lisa Kentala innehar sedan augusti 2010 en tjänst vid centralen för tekniska tjänster som kosthållschef. Till följd av att stadens tekniska stödtjänster har bolagiserats till Alerte Ab har en förändring skett gällande det ansvarsområde och de uppgifter som Lisa Kentala innehade. Hennes huvudsakliga arbetsfält är nu dagvårds- och utbildningsverket. Beslut Till följd av de förändrade arbetsförhållandena föreslås att tjänsten flyttas från tekniska tjänster till dagvårds- och utbildningsverket. Samtidigt föreslås att hennes tjänstebeteckning ändras från kosthållschef till specialsakkunnig. Som specialsakkunnig kommer hon att ansvara för beställarfunktioner, produkt/processäkerhet samt deras övervakning. Personalsektionen godkände förslaget för vidare godkännande till stadsstyrelsen. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att ifrågavarande tjänst flyttas från centralen för tekniska tjänster till dagvårds- och utbildningsverket. Samtidigt beslutar stadsstyrelsen föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner ändringen av tjänstebeteckningen från kosthållschef till specialsakkunnig. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige: - att ifrågavarande tjänst flyttas från centralen för tekniska tjänster till dagvårds- och utbildningsverket och - att stadsfullmäktige godkänner ändringen av tjänstebeteckningen från kosthållschef till specialsakkunnig.

35 38, STST :00 PB: 58/2017 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar personalbyrån och dagvårds- och utbildningsverket om stadsfullmäktiges beslut.

36 39, STST :00 UBV: 44/2017 ANALYS AV SYNERGIEFFEKTER OCH UTVÄRDERING AV DRIFTSKOSTNADER I ANSLUTNING TILL BI-PROJEKTET OCH SPRÅKBADSSKOLAN Bildn Dagvårdschefen: I samband med fullmäktiges budgetmöte i december intogs en kläm angående placeringen av 5-åringarnas språkbadsgrupper. Fullmäktige förutsätter att bildningsnämnden i brådskande ordning analyserar synergieffekter och utvärderar driftkostnader i anslutning till BI-projektet och Språkbadsskolan. Eventuella justeringar i rumsprogram bör behandlas i fullmäktige under februari Bakgrund När diskussionerna om Språkbadsskolans placering förts har utgångsläget från bildningsnämndens sida alltid varit att 5- årsverksamheten skulle integreras i skolverksamheten. Så skedde också när verksamheten flyttades till Pursisalmifastigheten. När Pursisalmifastigheten övergavs så splittrades verksamheten igen. 5-årsverksamheten har sedan starten 1992 funnits i sju olika fastigheter och hela tiden tvingats flytta undan den övriga verksamheten, delvis beroende på att antalet barn i språkbadsgrupperna varit mycket stort. När diskussionerna om BI-fastigheten startade var utgångsläget ett annat än det är idag. Tanken var att de grupper, 7-8 stycken, som finns i centrum i relativt dåliga utrymmen skulle flytta till BI-fastigheten. När planeringen startade så visade det sig att det kunde finnas möjlighet att planera in 10 grupper i fastigheten vilket också blev planeringsgruppens beslut. Men samtidigt så konstaterades i bildningsnämnden att ett så pass stort nytt daghem förorsakar större ommöbleringar i daghemsnätet än enbart att stänga vissa fastigheter och direkt flytta verksamheten. Det som ytterligare tillspetsat situationen idag är problemen vid Maria-Marjala daghem. Daghemmet som är stadens största är alltför trångbott och vi kan inte maximera grupperna enligt personaldimensioneringen. Dessutom börjar fastigheten vara i så pass dåligt skick att en grundrenovering inom de närmaste åren är nödvändig. En grundrenovering av fastigheten kommer att bli dyr och antalet platser kommer att minska på grund av förändrade krav. Under renoveringstiden kommer tillfälliga utrymmen att krävas. Det finns i stort sett tre egentliga alternativ för placeringen av språkbadets 5-årsverksamhet. 1. Daghemmet byggs i samband med Språkbadsskolan

37 39, STST :00 UBV: 44/2017 En placering av språkbadets 5-års verksamhet i samband med Språkbadsskolan i Ristikarifastigheten skulle för småbarnspedagogikens del framförallt innebära personalsynergier. Även om 5-årsgrupperna placeras på annat ställe så kommer småbarnspedagogiken att ha verksamhet i fastigheten för sexåringarna utanför förskoletiden. Den verksamheten finns i dagens läge alltid på skolorna i samband med förskolan. Vi har till en del kunnat utnyttja förskolans personal för morgonvården innan förskolan mot tilläggsersättning och vi har också i någon mån kunnat utnyttja gemensam personal med förskolan ss. skolgångsbiträden. Men på många förskolor är det en helt skild personal som sköter eftermiddagsvården för sexåringarna. En liten personalstyrka gör dock verksamheten mycket sårbar vid t.ex. frånvaro bland personalen. I dagens läge skulle detta innebära att personalen skulle öka från sex personer till ca 16 personer på daghem och förskola. Detta ger betydligt större flexibilitet vid personalplaneringen och verksamhetsplaneringen framförallt under loven. Pedagogiskt är saken solklar. Den pedagogik som används språkbadets 5-årsverksamhet är den samma som används i skolan och att sammanföra dessa två enheter stärker bara barnens möjligheter att lära. Dessutom blir övergångarna mellan småbarnspedagogiken, förskolan och skolan mycket smidiga vilket underlättar för barnet. Personalen kan stöda och hjälpa varandra på ett helt annat sätt än om verksamheterna bedrivs på olika ställen. Detta är något som vi nu redan märker. Tanken idag är att daghem och skola placeras nära varandra just för att övergångarna skall bli smidigare. I Jakobstad har vi ett skol- och daghemsnät som är gammalt vilket betyder att avstånden mellan daghem och skola oftast är stort. Ett undantag i Jakobstad är Vestersundsby där daghemmet byggdes i samband med skolan. Placeringen av språkbadets 5-årsverksamhet har också en betydelse ur föräldrarnas perspektiv. Oftast så går familjens alla barn i språkbad och familjerna kommer från alla håll i staden vilket betyder att många barn skjutsas till skolan. Nu skulle syskonen få möjlighet att följas åt från 5 år till och med 5:e klassen vilket minskar trafikströmmarna. I rumsprogrammet för Språkbadsskolan vid Ristikari har reserverats ca 450 m 2 för 5-årsverksamheten. På grund av att förskolan och daghemmet kunde använda gemensamma utrymmen så har antalet m 2 kunnat minimeras. Bilaga 8 A 2. BI-fastigheten byggs till för att inrymma språkbadets 5- årsverksamhetgrupperna

38 39, STST :00 UBV: 44/2017 Att bygga till BI-fastigheten och placera språkbadets 5- årsverksamhet där ger i stort sett samma synergieffekter på personalsidan för den verksamheten. Däremot förblir förskolans eftermiddagsverksamhet lika sårbar som tidigare. Den naturliga pedagogiska samverkan mellan skola och 5- årsverksamheten som eftersträvas försvåras dock avsevärt. Däremot finns en möjlighet att samarbeta med de övriga avdelningarna i huset. Däremot kan man konstatera att ett daghem med 13 avdelningar nog blir i större laget. De möjligheter till tillbyggnad som finns har alla ur planerarnas synvinkel sina för och nackdelar. Bilaga 8 B En tillbyggnad för språkbadets 5-årsverksamhet vid BIfastigheten skulle i praktiken betyda en tilläggsyta på ca m 2. Och dessutom skulle köket i dess nuvarande form bli för litet. Avstånden i huset skulle också bli avsevärda vilket försvårar det praktiska samarbetet. 3. Grupperna flyttas in i den befintliga BI-fastigheten. Detta alternativ ger personalmässigt i stort sett samma effekter som i punkt 2. Investeringsmässigt så ger detta en stor effekt på kort sikt. På längre sikt så blir problemen betydligt större eftersom Maria- Marjala problematiken i detta alternativ kommer att bli kostsam. Sammandrag Det är svårt att siffermässigt ge ekonomiska effekter av de olika alternativen i dagens läge. De stora ekonomiska effekterna kommer givetvis via investeringarna. Att bygga vid Ristikari blir helt klart 50 % billigare än att bygga till vid BI. Detta beroende på antalet m 2. På kort sikt blir en flytt in i BI-fastigheten utan tillbyggnad det billigaste alternativet, men med tanke på situationen vid Maria- Marjala kan detta i slutändan bli den dyraste lösningen. Pedagogiskt sett är Ristikari-alternativet helt klart det bästa. Likaså ur användarnas synvinkel. Bildningsdirektören: Bildningsnämnden betonar att för småbarnspedagogikens behov behöver både BI grundrenoveras och avdelningar för 5- åringar byggas i samband med renoveringen av Språkbadskolan (Ristikari). Bildningsnämnden prioriterar

39 39, STST :00 UBV: 44/2017 alternativ 1 och den pedagogiska effekten som alternativet med att bygga ett daghem i samband med Språkbadsskolan medför. Beslut Bildningsnämnden: et godkändes. Stst Bilaga 25 A och B: Stadssekreteraren: I samband med fullmäktiges budgetmöte i december 2016 intogs en kläm om placeringen av 5-åringarnas språkbadsgrupper. Fullmäktige förutsätter att bildningsnämnden i brådskande ordning analyserar synergieffekter och utvärderar driftkostnader i anslutning till BI-projektet och Språkbadsskolan. Eventuella justeringar i rumsprogram bör behandlas i fullmäktige under februari Bildningsnämnden har på sitt möte gett sitt svar på klämmen. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner bildningsnämndens redogörelse som svar på den kläm som stadsfullmäktige godkände. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Bilaga 8 A och B Beslut Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner bildningsnämndens redogörelse som svar på den kläm som stadsfullmäktige godkände. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag.

40 39, STST :00 UBV: 44/2017 Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar bildningsnämnden om stadsfullmäktiges beslut.

41 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 UTREDNING OM UTLÄGGNING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKETS VERKSAMHET SOCHVN Beredning: social- och hälsovårdsdirektören I kommunerna inom Jakobstads samarbetsområde har man under det senaste året fört diskussioner om en utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet. Kommunfullmäktige i Pedersöre och Larsmo har fattat beslut om att inleda processen för utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet (Pedersöre och Larsmo ). Stadsfullmäktige i Nykarleby har uttryckt sin vilja att delta i utredningsarbetet om en utläggning av verksamheten ( ) men vill skilt ta ställning till konkurrensutsättningsdokumenten utgående från social- och hälsovårdsnämndens beslut. Stadsfullmäktige i Jakobstad föreslår ( ) att målsättningarna för social- och hälsovårdens servicenivå bör uppgöras i brådskande ordning. Stadsstyrelsen i Jakobstad har på sitt möte ( ) gett social- och hälsovårdsnämnden i uppdrag att göra en utredning om en utläggning av social- och hälsovårdsverkets tjänster. Ifrågavarande utredning ska fungera som bas för ett eventuellt konkurrensutsättningsdokument. Utarbetandet av en plan för utläggningen av social- och hälsovårdsverket (= utredningsarbetet) är en del av början på utläggningsprocessen. I utredningsarbetet ska man förutom de behov som regionens befolkning har beakta bl.a. lagstiftningen om utläggning, lagpaketet om social- och hälsovårdsreformen som är på utlåtanderunda, liksom också riktlinjerna i samarbetsavtalet om social- och hälsovårdstjänster för kommunerna i Jakobstadsregionen. Dessutom ska man i utredningsarbetet ta ställning till utläggningens omfattning och tidtabell. Utredningen ska innehålla sådana beskrivningar av verksamhetsinnehåll och processer inom social- och hälsovårdsverket som senare kan användas vid en eventuell konkurrensutsättning. Eftersom genomförandet av utredningsarbetet förutsätter både juridisk sakkunskap och kännedom om innehållet i verksamheten samt tidigare erfarenhet av motsvarande utredningsarbete, bör tjänsten konkurrensutsättas. Social- och hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden beslutar konkurrensutsätta utredningsarbetet som gäller processen för utläggning av socialoch hälsovårdsverkets verksamhet. Dessutom beslutar socialoch hälsovårdsnämnden att kostnaderna för utredningsarbetet delas mellan kommunerna i samarbetsområdet, procentuellt enligt befolkningsunderlaget.

42 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Social- och hälsovårdsnämnden beslutade konkurrensutsätta utredningsarbetet som gäller processen för utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet. Dessutom beslutade social- och hälsovårdsnämnden att kostnaderna för utredningsarbetet delas mellan kommunerna i samarbetsområdet, procentuellt enligt befolkningsunderlaget. SOCHVN Beredning: tf social- och hälsovårdsdirektör Bilaga A: Slutrapport KPMG Bilaga B: Lakiluonnos Social- och hälsovårdsnämnden beslutade att förutsättningarna/processen för en eventuell utläggning av socialoch hälsovårdsverkets verksamhet utreds. Utredningsarbetet har gjorts av konsultbyrå KPMG. I arbetet har ingått en analys av verksamheten, intervjuer och workshop för förtroendevalda och tjänstemän samt ett slutseminarium Konsultbyråns slutrapport framgår ur bilaga A. KPMG uppskattar att vid en bolagiseringsprocess kunde det nya bolaget inleda sin verksamhet vid årsskiftet Huvuddragen i social- och hälsovårdsreformen Enligt föreliggande lagförslag kommer social- och hälsovårdsreformen att genomföras, så att landskapen ansvarar för all social- och hälsovård från Social- och hälsovårdstjänster hör efter detta inte till kommunernas uppgifter. Ett lagförslag som gäller valfriheten inom social- och hälsovården framlades (bilaga B) och lagen väntas träda i kraft under våren Utifrån lagförslaget ska social- och hälsovårdstjänster som kan ges av olika aktörer bolagiseras och vara valbara. Bolagen kan vara landskapets egna, privata, eller föreningar och stiftelser. Invånarna ska välja ett bolag för social- och hälsovårdstjänster (social- och hälsovårdscentral) och ett för munhälsovård. Bolagen får ersättning av landskapet utifrån hur många invånare som valt att använda deras tjänster. Landskapet får inte favorisera sina egna bolag framom övriga. Till landskapens affärsverk hör, enligt förslaget, åtminstone servicehandledning och myndighetsbeslut, men också delar av specialsjukvården, dygnet-runt jour och krävande socialvårdstjänster. Landskapen själva kan till viss del besluta vilka verksamheter som ska ingå i landskapets affärsverk. Här förverkligas valfriheten genom att invånarna kan välja av vilket land-

43 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 skaps affärsverk de får tjänsterna, men tjänsterna kan inte ges av social- och hälsovårdsbolagen med offentlig finansiering. Konsekvenser av en helhetsutläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet Nykarleby går, enligt fullmäktigebeslut, inte med i en utläggning av hela verksamheten. Detta innebär att samarbetsavtalet för social- och hälsovårdsverket måste omförhandlas. Nykarlebys betalningsandel av socialoch hälsovårdsverkets kostnader, ca 18 milj. /år ingår inte i upphandlingen. Myndighetsutövande kan inte skötas av ett privat bolag och måste finnas kvar i värdkommunen överförs personalen, utifrån gällande lagförslag, till landskapets affärsverk. I samband med en helhetsutläggning skulle flertalet av social- och hälsovårdsverkets ca anställda få en privat arbetsgivare och nytt pensionsbolag (förutom de som blir kvar i värdkommunen och de som i framtiden skulle sköta Nykarlebys social- och hälsovårdstjänster). En del av dessa flyttas troligen sedan vidare till landskapets affärsverk Lagstiftningens garantier som bl.a. gäller överförande av avtal och personal kommer inte att gälla för ett bolag som inte är ett kommunalt aktiebolag Ägarkommunerna kan sälja stödtjänster (ekonomiförvaltning, löneräkning, städ- och måltidstjänster) till ett privat bolag. Alerte Ab kan inte sälja dylika tjänster till en privat aktör (fungerar enligt in-house principer) Eventuella momskonsekvenser för kommunernas fastigheter behöver utredas vidare Ett sambolag med privat aktör, med tillräcklig volym på verksamheten i Finland, har bättre möjligheter till rekrytering av personal och bättre möjligheter till flexibla lösningar vid en eventuell minskning av verksamheten Enligt KPMG kan privatisering av delar av verksamheten hota den uppnådda integrationen inom området. En helhetsutläggning genom bildande av sambolag med en privat aktör som t.ex. skulle äga 51 % av bolaget ger bolaget ett helhetsansvar för social- och hälsovården och en smidigare organisation. Social- och hälsovårdstjänsterna kan upphandlas till ett fast pris och oväntade budgetöverskridningar i social- och hälsovårdskostnaderna undviks. Den korta tiden innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft gör ändå att önskade effekter av utläggningen inte hinner uppnås. Delar av bolaget skulle, enligt gällande lagförslag, uppgå i landskapets affärsverk Social- och hälsovårdsreformen innebär en stor omställning av verksamheten och det är viktigt att regionen deltar aktivt i arbetet då det gäller planering av vilken verksamhet i ett kommande affärsverk som ska finnas i samarbetsområdet. Omfattningen av social- och hälsovårdsbolagens verksamhet påverkar också hur den integrerade verksamheten inom områdets social- och hälsovård kan fortsätta. Eftersom valfriheten ännu är oklar är det inte i dagsläget möjligt att veta vilka delar av verksamheten som kunde ingå i ett bolag som från 2019 fungerar enligt principerna för invånarnas valfrihet. För att inom en snar framtid

44 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 kunna fungera på en konkurrensutsatt marknad behöver verksamheten fortgående förbättras och effektiveras och samarbetet med privata sektorn behöver stärkas, t.ex. genom att utöka användningen av servicesedlar. Till den del det ligger i regionens intresse kan vid behov enstaka delar av verksamheten privatiseras. T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden - besluter föreslå för ägarkommunerna att ingen omfattande utläggning av verksamheten genom bildande av sambolag görs i nuläget, då omfattningen av kommande valfrihet av social- och hälsovårdstjänster som planeras träda ikraft 2019 ännu är oklar. - besluter begära samarbetskommunernas ställningstagande till förslaget senast och samtidigt ange den egna kommunens prioriteringar för den framtida social- och hälsovården. - godkänner att arbetsgruppen för Malmska områdets framtid återupptar arbetet med att gemensamt definiera samarbetsområdets prioriteringar då det gäller regionens social- och hälsovård Efter avslutad diskussion ändrade t.f. social- och hälsovårdsdirektören sitt förslag enligt följande: Social- och hälsovårdsnämnden besluter begära samarbetskommunernas ställningstaganden till en omfattande utläggning av verksamheten senast och samtidigt ange den egna kommunens prioriteringar för den framtida social- och hälsovården i samarbetsområdet. Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Social- och hälsovårdsnämnden beslutade att begära in samarbetskommunernas ställningstaganden till en omfattande utläggning av verksamheten senast och samtidigt ange den egna kommunens prioriteringar för den framtida social- och hälsovården i samarbetsområdet. Stst KPMG:s rapport: Bilaga 24 Stadsdirektören: Stadsfullmäktige i Jakobstad behandlade i september 2016 frågan om en helhets- eller omfattande utläggning av socialoch hälsovårdstjänsterna på Jakobstads social- och hälsovårdsnämnds område. Bakgrunden till ärendet var en strävan att trygga en så mångsidig social- och hälsovårdsservice, inklusive specialsjukvård, som möjligt för befolkningen i Jakobstad och den kringliggande regionen som närservice.

45 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 Sedan stadsfullmäktige behandlade ärendet har konsultbyrå KPMG gjort en utredning om förutsättningarna antingen för en omfattande/helhetsutläggning av social- och hälsovården, eller delar av den (bilaga 1). Social- och hälsovårdsnämnden behandlade frågan på sitt möte och beslöt att be om samarbetskommunernas ställningstagande till en omfattande utläggning av social- och hälsovården, samt kommunens egna prioriteringar för den framtida social- och hälsovården i samarbetsområdet. 1. Social- och hälsovårdsreformen: valfriheten införs stegvis Såsom konstateras i tf. social- och hälsovårdsdirektörens beredning och i KPMG:s rapport så är beredningen inför socialoch hälsovårdsreformen ännu till många väsentliga delar halvfärdig. Det är svårt att i dagsläget förutse hur lagstiftningen i praktiken kommer att fungera. Dock har huvudlinjerna i valfrihetslagstiftningen presenterats av regeringen På basen av den kan vissa uppskattningar göras om den framtida servicestrukturen. Valfriheten inom social- och hälsovården ska införas så, att klienten ska kunna välja en social- och hälsovårdsstation på basnivå för ett år i taget. Denna nivå öppnas för fri konkurrens , genom ett godkännandeförfarande i landskapet. Sedan ska valfriheten ökas till delar av mer specialiserade tjänster fr.o.m Myndighetsuppgifter, servicehandledning och betydande delar av specialsjukvården sköts av landskapets affärsverk. På basen av serviceplaner som landskapet gör kan klienten sedan söka sig till vissa tjänster enligt fritt val, och använda service- eller klientsedlar, eller personlig budget. Landskapet har ansvaret för att i sista hand producera dessa tjänster. Målsättningen är att av de tjänster som landskapet ger servicehandledning till ska 15 % produceras av privata producenter. För landskapet Österbottens del har planeringen pågått under hösten 2016 i 11 arbetsgrupper kring olika servicehelheter och klientgruppers service. Under de första månaderna år 2017 ska utredningsmännen Göran Honga och Jukka Kentala ge ett förslag till servicestruktur för landskapet. 2. En omfattande utläggning av social- och hälsovården Scenariot för verksamheten i samarbetsområdet vid en omfattande utläggning När man i dagsläget nu talar om en omfattande outsourcing av social- och hälsovården i samarbetsområdet, har man avsett en utläggning av all annan verksamhet än vissa snäva myndighetsuppgifter, främst inom socialomsorgen, och vissa myndighetsbeslut som måste fattas av en läkare i tjänst, t.ex. om tvångsåtgärder inom psykiatrin.

46 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 Pejlat mot den kännedom som idag finns skulle detta troligen innebära en förändring i servicestrukturen och organisationen enligt följande: 1. En omfattande utläggning, där ett nytt bolag troligen kunde inleda sin verksamhet , dit ungefär 80 % av social- och hälsovården skulle övergå. Detta innebär bl.a. en omförhandling av köptjänstavtal för ca 26 miljoner euro (BU2017). 2. År 2019 övertar landskapet hela ansvaret för social- och hälsovården. Då ska social- och hälsovårdsstationerna på basnivå utsättas för konkurrens, och även landskapets verksamhet ska bolagiseras på denna nivå. 3. Det samägda bolagets funktioner skulle i detta skede spjälkas upp i en grundläggande nivå, och vissa uppgifter skulle övergå till landskapets affärsverk. Slutligen skulle en del tjänster på basen av servicehandledning i affärsverket, höra till de tjänster som produceras av landskapet, eller av privata producenter, finansierade med service- eller kundsedlar eller personlig budget. Fördelningen, baserat på BU2017 för social- och hälsovårdsnämnden, skulle uppskattningsvis vara följande: BUDGET 2017 (externa + interna kostnader) 1 första fria valet - bolag ca 17 % 2 Landskapets affärsverk ca 19 % 3 fria val efter landskapets utvärdering/servicehandledning Lab, röntgen, apotek, lager, linneförråd, sjukhusets pkl ca 50 % ca 10 % Databyrå, förvaltning ca 3 % Miljöhälsovård ca 1 % Totalt Följaktligen skulle det nya bolag som skulle skapas vid en omfattande utläggning via ett samägt bolag åtminstone delvis behöva upplösas under 2018, och landskapet kunde även besluta att uppskjuta konkurrensutsättande av specialiserade socialoch hälsovårdstjänster fram till Konsekvenser för värdkommunen av utläggningen Staden Jakobstad har sedan social- och hälsovårdsverket inrättades även haft ansvar för en betydande av del av stödtjänsterna till social- och hälsovården. En helhetsutläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet har konsekvenser för stadens förvaltning, t.ex. bokföring, löneräkning, arbetarskydd, telefonväxel och IT, där sammanlagt drygt 20 personer sköter social- och hälsovårdens stödfunktioner. Vid en utläggning till ett samägt bolag, där majoritetsägaren skulle vara ett privat bolag, skulle bolagets ekonomi- och personalförvaltning troligen handhas av den privata ägarens koncernförvaltning.

47 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 Det nybildade bolaget för tekniska stödtjänster, Alerte Ab, producerar även tjänster till social- och hälsovården, särskilt inom kosthåll och städning. Uppskattningsvis 4,5 milj. euro av Alertes budgeterade omsättning (14,5 milj. euro) gäller tjänster för social- och hälsovård. Avsikten är att Alerte ska verka som ett in-house-bolag. Enligt den nya lagen om offentliga upphandlingar har gränsen för in-house-behandling sänkts till 5 % av bolagets omsättning. Alerte kan alltså inte sälja tjänster in-house åt en utomstående social- och hälsovårdens tjänsteleverantör. Staden Jakobstad kan inte köpa tjänster in-house av Alerte ifall Alerte börjar sälja tjänster åt en utomstående tjänsteleverantör. Detta skulle betyda att staden blir tvungen att konkurrensutsätta alla de tjänster (t.ex. fastighetsskötsel, gatuunderhåll, mat för skolor och daghem) som man i nuläget köper av Alerte. Alternativt bör Alerte spjälkas i 2 bolag, varav det ena bolaget fortsätter sälja tjänster in-house åt staden, medan det andra bolaget konkurrerar på den fria marknaden och säljer tjänster för social- och hälsovård. Alerte tillverkar i nuläget mat åt både skolor, daghem och social- och hälsovård i ett och samma kök, så en eventuell delning av Alerte innebär utmaningar. Konsekvenserna och handlingsalternativen för Alertes del måste därför utredas vidare. Vid en omfattande utläggning av social- och hälsovården, med ett 10-årigt avtal som målsättning, omfattar upphandlingen ca milj. /år, eller totalt 800 milj. 1 miljard. Staden Nykarleby har meddelat, att den inte är med i en omfattande utläggning. Nykarlebys andel av budgeten är ca 18 milj. /år. I social- och hälsovårdsnämndens budget ingår även interna poster. Detta är alltså en ytterst omfattande upphandling, och innebär att staden måste skapa en omfattande projektorganisation, samt dessutom använda utomstående sakkunskap gällande bl.a. de skatterättsliga frågorna och avtalsjuridik Ifall utläggningen görs, måste samarbetsförhandlingar inledas med hela social- och hälsovårdsverkets och stadskansliets, drätselkontorets och personalbyråns personal. Omförhandlande av samarbetsavtalet för social- och hälsovården I och med att Nykarleby meddelat att man inte deltar i en helhetsutläggning av social- och hälsovården, så måste samarbetsavtalet om social- och hälsovården mellan Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby omförhandlas. Förhandlingarna bör inledas omedelbart, om Jakobstad, Larsmo och Pedersöre väljer en omfattande utläggning. Verksamhetsstadgan för social- och hälsovårdsverket måste även omförhandlas och godkännas innan en upphandling med en ny verksamhetsbas kan inledas. Ytterligare frågor som ansluter sig till en omfattande utläggning

48 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 I samband med en omfattande utläggning kan även en del skattepåföljder gällande överlåtelse- och mervärdesskatter bli aktuella. Dessa måste skilt utredas i detalj. Det privata bolag som skulle bedriva social- och hälsovårdsservice bedriver inte mervärdesskattepliktig verksamhet. Dock bör bolaget betala mervärdesskatt för hyra av inventarier. Denna mervärdesskatt kan inte avdras. Bolaget behöver inte betala mervärdesskatt för hyrande av utrymmen. Kommunerna måste justera sin mervärdesskatt för investeringar i fastigheterna fr.o.m. 2008, så att 2018 måste kommunerna återbetala 1/10 av mervärdesskatt på investeringar för åren T.ex. investeringarna vid Malmska sjukhuset var under totalt 8,4 milj., och vid Björkbacka och Solbacken 1,7 milj.. Mervärdesskatten för dessa investeringar är kring 1 milj. (moms 24 %). Under vissa omständigheter kan denna skyldighet till justering undanröjas, men frågan måste utredas i detalj och förhandsbesked inbegäras av skattemyndighet. Social- och hälsovårdsverket har idag ca hyresavtal på ungefär lika många verksamhetspunkter. Situationen är ännu oklar för 2019, eftersom förnyad lagstiftning om mervärdesskatt bereds inför landskapsreformen. Hela upplägget med det samägda bolagets ägarstruktur och - styrning samt bolagets egendom kräver noggrann utredning i samband med en eventuell upphandling och ett förhandlat förfarande. Sammanfattning En omfattande utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet kunde, enligt KPMG:s rapport, ge fördelar för social- och hälsovården i området, genom att man kan få in ett privat bolags flexibilitet och nya verksamhetsformer. För specialsjukvårdens del är det svårt att se att servicen åtminstone i större omfattning kunde tryggas på sikt via ett dylikt arrangemang. I dagsläget ter sig en helhetsutläggning som en riskfylld helhet. Mycket av landskapsreformens lagstiftning är ännu i beredningsskedet, processen med en mycket stor utläggning är ytterst krävande tidsmässigt, samt ur ekonomisk och juridisk synvinkel, samtidigt som stadens organisation även i övrigt står inför ytterst stora förändringar via landskapsreformen. I detta skede överväger riskerna och de öppna frågorna klart de fördelar som kunde uppnås genom en utläggning som genast efter att verksamheten inletts borde omförhandlas. Samtidigt är det stadens uppgift att se till att befolkningens möjlighet att få en högklassig social- och hälsovårdsservice så långt som möjligt som närservice kan tryggas. Staden ska bevaka sina invånares intresse i reformen. I detta skede anser Jakobstad dock att det är skäl att prioritera aktiva förhandlingar inom landskapet och Vasa sjukvårdsdistrikt samt med Åbo universitetssjukhus, för att säkra en god vård i Jakobstadsregionen. Staden förbehåller sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i

49 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. 3. Staden Jakobstads prioriteringar Staden tog preliminärt ställning till sina prioriteringar inom social- och hälsovården i sitt beslut i september På basen av den kännedom vi idag har om lagstiftningen kan prioriteringarna specificeras något. 1. Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. 2. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser det vara viktigt att dygnet runt-jour kvarstår i Jakobstad även efter Staden stöder social- och hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dygnet runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. 4. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset, bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. 5. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operationsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möjligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. 6. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. 7. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. 8. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn.

50 40, STST :00 SOCHV: 797/ Utnyttjande av digitala tjänster Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige ger följande ställningstagande gällande en omfattande utläggning av social- och hälsovården: Staden Jakobstad har tagit del av social- och hälsovårdsnämndens beredning och konsultbyrå KPMG:s utredning om en utläggning av social- och hälsovårdstjänster, samt det beredningsmaterial som finns gällande social- och hälsovårdsreformen. Stadens utgångspunkt är att invånarna i Jakobstad ska kunna få en högklassig, mångsidig social- och hälsovårdsservice även efter reformen Det finns en betydande oro bland befolkningen för att servicen ska centraliseras kraftigt och försämras efter reformen. Staden konstaterar dock, att tidpunkten är svår för att genomföra denna omfattande förändringsprocess kort innan landskapsreformen. Själva upphandlings- och förhandlingsprocessen skulle dessutom innebära att stora resurser inom staden borde knytas till den, och även tilläggsrekryteringar och köp av tjänster genomföras. Fördelarna med en helhetsutläggning skulle vara svåra att uppnå inom den korta verksamhetstid som skulle återstå för ett nytt samägt bolag, innan landskapet tar över verksamheten. Därför anser Jakobstad att social- och hälsovårdsnämnden ska avstå från en helhetsutläggning. Staden anser dock att Jakobstadsregionen ska förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. Jakobstad anser att det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden aktivt nu söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Jakobstads och nejdens befolkning. Här prioriterar staden enligt följande: 1. Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. 2. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser viktigt att dygnet runt-jour kvarstår i Jakobstad även efter Staden stöder socialoch hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dyg-

51 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 net runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. 4. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset, bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. 5. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operationsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möjligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. 6. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. 7. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. 8. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn. 9. Utnyttjande av digitala tjänster Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Beslut Under diskussionen gav stadsdirektören följande förändrade beslutsförslag: Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige ger följande ställningstagande gällande en omfattande utläggning av social- och hälsovården: Staden Jakobstad ser det som ytterst viktigt att kommunerna i Jakobstadsregionen skulle nå en samsyn i denna för regionens invånare så viktiga fråga. Staden Jakobstad har för sin del tagit del av social- och hälsovårdsnämndens beredning och konsultbyrå KPMG:s utredning om en utläggning av social- och hälsovårdstjänster samt det beredningsmaterial som finns gällande social- och hälsovårdsreformen. Stadens utgångspunkt är att invånarna i Jakobstad ska kunna få en högklassig, mångsidig social- och hälsovårdsservice även efter reformen Det finns en betydande oro bland befolkningen för att servicen ska centraliseras kraftigt och försämras efter reformen. Staden konstaterar dock, att tidpunkten är svår för att genomföra denna omfattande förändringsprocess kort innan landskapsre-

52 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 formen. Själva upphandlings- och förhandlingsprocessen skulle dessutom innebära att stora resurser inom staden borde knytas till den, och även tilläggsrekryteringar och köp av tjänster genomföras. Fördelarna med en helhetsutläggning ur invånarnas synvinkel skulle vara svåra att uppnå inom den korta verksamhetstid som skulle återstå för ett nytt samägt bolag, innan landskapet tar över verksamheten. Frågan kompliceras ytterligare av att regeringens beslut om vad valfriheten ska omfatta inom specialsjukvården, fortsättningsvis är höljt i dunkel. Osäkerhetsfaktorerna är många och en samsyn i regionen saknas ännu. Därför anser Jakobstad att förutsättningarna för en framgångsrik helhetsutläggning av verksamheten inte är de bästa och förordar att social- och hälsovårdsnämnden ska avstå från en helhetsutläggning i detta skede. Staden anser dock att Jakobstadsregionen ska förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. Jakobstad anser att det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden aktivt nu söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Jakobstads och nejdens befolkning. Här prioriterar staden enligt följande: 1. Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. Inom Jakobstads samarbetsområde har integrerade servicekedjor utvecklats på många områden, bl.a. inom äldreomsorgen. Det är viktigt att fungerande helheter så långt som möjligt kan bevaras i landskapets servicemodell. 2. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser det synnerligen viktigt att dygnet runt-jour för regionens ca invånare kvarstår i Jakobstad även efter Staden stöder social- och hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dygnet runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. 4. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. 5. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operat-

53 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 ionsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möjligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. Sjukhuset har nyrenoverade och välutrustade operationssalar och verksamheten fungerar effektivt. 6. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. 7. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. 8. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn. 9. Utnyttjande av digitala tjänster Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Stadsstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt. Stfm KPMG:s rapport: Bilaga 9 Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige ger följande ställningstagande gällande en omfattande utläggning av social- och hälsovården: Staden Jakobstad ser det som ytterst viktigt att kommunerna i Jakobstadsregionen skulle nå en samsyn i denna för regionens invånare så viktiga fråga. Staden Jakobstad har för sin del tagit del av social- och hälsovårdsnämndens beredning och konsultbyrå KPMG:s utredning om en utläggning av social- och hälsovårdstjänster samt det beredningsmaterial som finns gällande social- och hälsovårdsreformen. Stadens utgångspunkt är att invånarna i Jakobstad ska kunna få en högklassig, mångsidig social- och hälsovårdsservice även efter reformen Det finns en betydande oro bland befolkningen för att servicen ska centraliseras kraftigt och försämras efter reformen. Staden konstaterar dock, att tidpunkten är svår för att genomföra denna omfattande förändringsprocess kort innan landskapsreformen. Själva upphandlings- och förhandlingsprocessen skulle dessutom innebära att stora resurser inom staden borde knytas till den, och även tilläggsrekryteringar och köp av tjänster ge-

54 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 nomföras. Fördelarna med en helhetsutläggning ur invånarnas synvinkel skulle vara svåra att uppnå inom den korta verksamhetstid som skulle återstå för ett nytt samägt bolag, innan landskapet tar över verksamheten. Frågan kompliceras ytterligare av att regeringens beslut om vad valfriheten ska omfatta inom specialsjukvården, fortsättningsvis är höljt i dunkel. Osäkerhetsfaktorerna är många och en samsyn i regionen saknas ännu. Därför anser Jakobstad att förutsättningarna för en framgångsrik helhetsutläggning av verksamheten inte är de bästa och förordar att social- och hälsovårdsnämnden ska avstå från en helhetsutläggning i detta skede. Staden anser dock att Jakobstadsregionen ska förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. Jakobstad anser att det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden aktivt nu söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Jakobstads och nejdens befolkning. Här prioriterar staden enligt följande: 1. Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. Inom Jakobstads samarbetsområde har integrerade servicekedjor utvecklats på många områden, bl.a. inom äldreomsorgen. Det är viktigt att fungerande helheter så långt som möjligt kan bevaras i landskapets servicemodell. 2. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser det synnerligen viktigt att dygnet runt-jour för regionens ca invånare kvarstår i Jakobstad även efter Staden stöder social- och hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dygnet runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. 4. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. 5. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operationsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möj-

55 40, STST :00 SOCHV: 797/2016 ligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. Sjukhuset har nyrenoverade och välutrustade operationssalar och verksamheten fungerar effektivt. 6. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. 7. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. 8. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn. 9. Utnyttjande av digitala tjänster Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. Stst Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar social- och hälsovårdsnämnden om stadsfullmäktiges ställningstagande.

56 41, STST :00 CFV: 119/2017 FULLMÄKTIG PENTTI SILVENNOINEN M.FL.: MOTION OM UTREDNING AV OR- SAKERNA TILL ATT PERSONER OCH FÖRETAG FLYTTAR BORT FRÅN REGIONEN Stfm Motionen: Bilaga 10 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motion: Bilaga 41 Stadssekreteraren: I motionen konstateras att befolkningsutvecklingen i hela Jakobstadsregionen har mattats av och år 2016 var den negativ, -206 personer. Enligt motionen är den negativa utvecklingstrenden en katastrof för regionen, då konkurrensen mellan kommunerna samtidigt håller på att skärpas i och med att landskapsreformen inleds. I motionen föreslås att stadsstyrelsen tillsammans med samarbetsnämnden i Pedersörenejden snabbt skulle påbörja en utredning av orsakerna till att personer och företag flyttar bort från regionen och försöka hitta sätt att vända den negativa flytttrenden. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för samarbetsnämnden i Pedersörenejden att kommunerna tillsammans skulle beställa en utredning om de frågor som nämns i motionen. Dessutom önskar stadsstyrelsen att utredningen skulle genomföras enligt en så snabb tidtabell som möjligt.

57 41, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 41, stst

58 42, STST :00 CFV: 120/2017 FULLMÄKTIG EERO LUOMALA M.FL.: MOTION OM STADENS MÖJLIGHETER ATT DRA SIG UR DELÄGARSKAPET I BOLAGET FÖR PARKERINGS- GROTTAN Stfm Motionen: Bilaga 11 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motion: Bilaga 42 Stadssekreteraren: I motionen föreslås att fullmäktige ger stadsstyrelsen i uppdrag att undersöka stadens möjligheter att dra sig ur delägarskapet i Torgparkeringsbolaget. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar ge beredningen av ärendet åt stadsdirektören, som ska ge stadsstyrelsen en utredning om ärendet senast

59 42, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 42, stst Till fullmäktige Vi undertecknade föreslår för stadsfullmäktige att fullmäktige ger stadsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheten att dra sig ur delägarskapet i bolaget för parkeringsgrottan. Jakobstad Eero Luomala m.fl.

60 43, STST :00 CFV: 102/2017 ÖSTERBOTTENS TINGSRÄTT: BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE ANTALET NÄMNDEMÄN I TINGSRÄTTEN Stadssekreteraren: Justitieministeriet har begärt utlåtande av Österbottens tingsrätt beträffande antalet nämndemän. Österbottens tingsrätt ger tillfälle för kommunerna att ge utlåtande om antalet nämndemän för varje kommun. Jakobstad har tilldelats fem som tidigare. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter meddela att staden inte har några anmärkningar mot förslaget.

61 44, STST :00 CFV: 121/2017 PIETARSAARI-MÄSSKÄR ROTARYKLUBI: ANHÅLLAN OM BIDRAG FÖR AN- ORDNANDE AV DISTRIKTSKONFERENS I JAKOBSTAD Anhållan: Bilaga 44 Stadssekreteraren: Rotarydistrikt 1380 arrangerar i år sin årliga distriktskonferens i Jakobstad Till evenemanget väntas ca 100 gäster. Pietarsaari-Mässkär Rotaryklubb har ansvaret för att förbereda distriktskonferensen. Klubben föreslår att staden Jakobstad skulle understöda den här helheten som ger staden positiv synlighet med ett bidrag på euro. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar bevilja ett bidrag på euro för kostnaderna för att arrangera distriktskonferensen.

62 44, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 44, stst

63 45, STST :00 CFV: 980/2013 FULLMÄKTIG PENTTI SILVENNOINEN M.FL.: MOTION OM ATT INRÄTTA ETT FÖ- RETAGARPRIS I JAKOBSTAD Stfm Motionen: Bilaga 107 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motion: Bilaga 45 Stadssekreteraren: Motionen fanns på stadsstyrelsens föredragningslista , men ärendet togs bort från föredragningslistan på sammanträdet. Stadsfullmäktige har senast i mars 2016 vid behandlingen av oavslutade motioner beslutat att stadsdirektören ger svar på den här motionen. I motionen konstateras att Jakobstad saknar ett eget företagarpris och en möjlighet för företagare att mötas. Båda de här sakerna har efterlysts många gånger. I motionen föreslås att stadsstyrelsen inrättar ett eget företagarpris i Jakobstad. Priset kunde delas ut årligen vid en gemensam tillställning för företagare. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar inbegära utlåtanden om behovet av ett företagarpris av Jakobstadsnejdens företagare, Concordia, Österbottens handelskammare och Citygruppen. Stadsstyrelsen önskar att utlåtandena inlämnas senast

64 45, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 45, stst

65 46, STST :00 CFV: 114/2017 BEGÄRAN OM UTLÅTANDE OM FÖRSLAG OM PIXNEKLINIKENS FRAMTID Utkast till avtal: Bilaga 46 A Presentation av Pixnekliniken: Bilaga 46 B Stadssekreteraren: Kårkulla samkommun beslöt vid sitt möte att missbrukarvårdens verksamhet i samkommunens regi upphör I avsikt att upprätthålla kontinuerlig verksamhet fram till dess att landskapsreformen genomförs och social- och hälsovården överförs till landskapet Österbotten vore det viktigt att missbrukarvården får en ny värdorganisation. Diskussioner har förts med kommunerna kring en organisering av missbrukarvården vid Pixnekliniken i Malax kommuns regi. Eftersom Kårkulla har beslutat att avsluta verksamheten och verkställt sina beslut kommer det inte att handla om överlåtelse av rörelse. Istället handlar det om att starta upp Pixnekliniken från och med i ny regi. Arrangemanget skulle bygga på ett värdkommunavtal och en direktion, för att ge samarbetskommunerna möjlighet till insyn i verksamheten. Prissättningen ses över, förslagsvis så att den tidigare tillämpade årsavgiften skulle sänkas och istället skulle dygnspriserna för användningen höjas. Budgeten skulle baseras på Pixneklinikens nuvarande personalstyrka och en förstärkning med en tjänst, dock så att totalbudgeten på årsnivå för 2017 landar på ungefär nuvarande nivå, omkring brutto. Det är en viktig målsättning att ta till vara kompetensen vid Pixnekliniken och att upprätthålla kontinuitet i missbrukarvården tills landskapsreformen genomförs och verksamheten kan överföras på bredare axlar. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att för Jakobstads del godkänna utkastet till avtal.

66 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 A, stst

67 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 A, stst

68 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 B, stst Pixnekliniken 2.0

69 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 B, stst Grundkoncept Malax agerar temporär värd Avsikt: upprätthålla kontinuitet i anstaltsvården för svenskspråkiga tills landskapet tar över Verksamhetsändringar inom ramen för nuvarande budget Inga (större) investeringar under övergångstiden Utvecklingsinsatser organiserade på bredare axlar Stark koordinering med gruppen för missbrukarvård och mentalvård och förberedelser för nya landskapet Eventuella utvecklingsprojekt, ex. USM

70 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 B, stst Förvaltningsoch organisations modell Värdkommun Malax kommun Avtal om anstaltsvård på svenska En årsavgift per svenskspråkig invånare Skälig prissättning Skyldighet att täcka eventuella underskott för samarbetskommunerna enligt invånarbasis Alla tvåspråkiga kommuner i Österbotten med Gärna också avtal med kommuner på Åland, i Nyland, m fl, under övergångsperioden. Efter landskapsreformen nya diskussioner mellan landskapen. Verksamheten under vård- och omsorgsnämnden Socialdirektören avdelningschef Enhetens förman enhetschef i tjänsteställning, nyinrättad (inom ramen för nuvarande budgetramar)

71 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 B, stst Avtal med Kårkulla Namnet Pixnekliniken Inventarier leasing /skälig ersättning Bil leasing från Kårkulla

72 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 B, stst Personal Kårkulla har samarbetsförhandlat färdigt, personalen är uppsagd och verksamheten läggs ner 30.6 Ingen överlåtelse av rörelse Malax kommun anställer personal som gamla arbetstagare i befattningar från 1.8. Sammanlagt 7,89 årsverken. Anpassning till Malax lönenivåer och befattningsbenämningar Ny tjänsteinnehavare, enhetschef, förman för enheten Det blir ett avbrott på en månad, sedvanligt sommaruppehåll

73 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 B, stst Verksamhetsändringar En nyanställning: tjänsteinnehavare/enhetschef/ev. socialarbetarkompetens Utkast till verksamhetsformer i bilaga (produktkatalog) Längre vårdepisoder ska vara möjliga (1 mån, 2 mån, 3 mån) Trappvis prissättning: längre vårdepisod - lägre dygnspris Strävan till bredare målgrupp, inte bara alkohol utan också drogoch spelmissbruk Ny struktur på prissättningen: lägre årsavgift, högre dygnspris Budgeten ~ totalkostnader ca Vissa investeringar i patientdatasystem kommer att vara nödvändigt

74 46, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 46 B, stst Budget och prissättning, preliminära uppskattningar Budget, brutto, ca (som idag) Om hela Österbotten ( svenskspråkiga) årsavgift 1,0 per svenskspråkig (2,90 under 2016) Om hela Österbotten ( svenskspråkiga) pris per dygn ~ 180 (2016 låg det på 109) Icke samarbetsavtalskommuner per dygn (under 2016 låg det på 218) Beräknat på 2200 vårddygn (2100 år 2015, är en normalnivå )

75 47, STST :00 CFV: 837/2016 FULLMÄKTIG JOHAN KARJALUOTO M.FL.: MOTION OM STÖD FÖR HEMVÅR- DEN Stfm Motionen: Bilaga 81 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. Stst Motion: Bilaga 338 Stadssekreteraren: I motionen önskas att en fysioterapeut ska anställas på en ordinarie befattning inom hemvården fr.o.m. år Fysioterapeutens roll i hemvården skulle vara att driva hemrehabiliteringsprocessen framåt tillsammans med klienten/teamet och de anhöriga. Fysioterapeuten skulle vara en nyckelperson i utvecklingen av hemvårdsarbetet, och kostnaderna för befattningen skulle uppgå till ca per år. Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar sända motionen till social- och hälsovårdsnämnden, och nämnden ska ta ställning till motionen vid beredningen av budgeten för år Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stst Motion: Bilaga 47 A Social- och hälsovårdsverkets utlåtande: Bilaga 47 B Stadssekreteraren: Social- och hälsovårdsverket har avfattat bifogade utlåtande i ärendet. I utlåtandet konstateras att rehabiliteringens serviceenhet har 18 fysioterapeuter, sju ergoterapeuter (av vilka två

76 47, STST :00 CFV: 837/2016 har deltidsbefattningar) och sju konditionsskötare samt en avdelningsskötare. Terapeuterna arbetar i flera mångprofessionella team inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, och arbetet riktar sig till alla åldersgrupper. Under hösten 2015 och år 2016 har en av fysioterapeuterna arbetat i ett projekt inom hemvården. Projektet tog slut vid årsskiftet, men modellen som har utarbetats i projektet fortsätter som en del av den normala verksamheten inom hemvården, med målsättning att stöda och rehabilitera de äldres funktionsförmåga. Rehabiliteringsteamet för äldre inom öppna vården består av två fysioterapeuter och en ergoterapeut (deltid). För terapeuterna ordnas ett kansliutrymme i seniorcenter för att det ska finnas en naturlig plats att träffa hemvårdens personal på. Rehabiliteringspersonalen jobbar som en del av teamen, vilket möjliggör en utveckling mot mera mångprofessionellt och förebyggande arbete. Administrativt hör terapeuterna till rehabiliteringens serviceenhet. Det är viktigt att det finns flera terapeuter som arbetar med att stöda de äldres funktionsförmåga. Det är också viktigt att ha förebyggande åtgärder för äldre personer som kan ha risk för sviktande funktionsförmåga, men inte ännu behöver hemvård. Social- och hälsovårdsnämnden har inte behandlat ärendet på något annat sätt än genom att anteckna bifogade utlåtande för kännedom. Som svar på motionen konstateras i utlåtandet således att hemrehabiliteringen fortsätter på samma sätt inom hemvården fastän projektet tog slut, med målsättning att stöda och förbättra de äldres funktionsförmåga. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner social- och hälsovårdsverkets utredning som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad.

77 47, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 47 A, stst

78 47, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 47 A, stst

79 47, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 47 B, stst

80 47, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 47 B, stst

81 48, STST :00 CFV: 111/2017 FULLMÄKTIG MERVI RANTALA, SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL: SERVICEBOENDE OCH KOLLEKTIVT BOENDE FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGEN Skriftligt spörsmål: Bilaga 48 Stadssekreteraren: Fullmäktig Mervi Rantala har lämnat in ett skriftligt spörsmål till stadsstyrelsen I det skriftliga spörsmålet begärs svar på följande frågor: Vilka åtgärder tänker stadsstyrelsen vidta för att väntetiderna till effektiverat serviceboende inom äldreomsorgen ska motsvara de tidsfrister som avses i äldreomsorgslagen? Tänker stadsstyrelsen uppdatera det bostadspolitiska programmet från år 2008 vad gäller tillgängligt och kollektivt boende för den äldre befolkningen? Enligt 17 i fullmäktiges arbetsordning ska stadsstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första fullmäktigemöte som hålls efter att tre veckor förflutit sedan frågan ställdes eller på detta sammanträde uppge orsaken till att ett svar inte har kunnat ges. Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar inbegära utlåtande i ärendet av socialoch hälsovårdsverket (äldreomsorgen) och Fastighets Ab Ebba, innan stadsstyrelsen tar upp ärendet till ny behandling. Utlåtandena ska inlämnas i brådskande ordning inom en vecka.

82 48, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 48, stst

83 48, STST :00 / :s bilaga: Bilaga 48, stst