I huvudet på en samhällsentreprenör

Transkript

1 UPPSATSER FRÅN INSTITUTIONEN FÖR ARBETSVETENSKAP GÖTEBORGS UNIVERSITET I huvudet på en samhällsentreprenör En fallstudie av medvetandestrukturers inverkan på val av handlingsstrategier inom samhällsentreprenörskap kring komplexa sociala frågor Sofia Emanuelsson Institutionen för arbetsvetenskap Göteborgs universitet D-uppsats i Konfliktlösning, 30hp VT 2011 Handledare: Thomas Jordan

2 Sammanfattning Denna magisteruppsats i konfliktlösning är en fallstudie av en samhällsentreprenör som jobbar med en komplex social fråga i det svenska samhället, nämligen våld och hedersrelaterat våld och förtryck. I fokus för studien står Eva Ohlsson och hennes fleråriga insatser för att förebygga våld och hedersrelaterat våld bland unga i Halland. Redan 1996 började Eva engagera sig i våldsförebyggande arbete, då genom Kvinnojouren i Falkenberg och senare i form av flertalet projektinsatser där SKRUVprojektet har varit det ledande och mest framgångsrika. Genom ett starkt personligt engagemang och en absolut övertygelse om alla människors okränkbarhet, har Eva under det senaste decenniet lyckats att sätta vålds- och hedersvåldsproblematiken - ett tidigare obehandlat samhällsproblem - på kartan i Halland. Vad jag har velat titta närmare på i den här studien är vad det är för egenskaper hos Eva som har bidragit till att hon har lyckats att driva sina initiativ på ett framgångsrikt sätt. Studien har som särskilt syfte att belysa sambandet mellan val av handlingsstrategier hos samhällsentreprenören och hennes medvetandestruktur, med särskilt fokus på fem olika typer av medvetenhet; komplexitets-, kontext-, intressent-, själv- och perspektivmedvetenhet. Tanken är att om man kan förstå mer av dessa samband så ökar möjligheten att kunna identifiera vilka egenskaper som behövs för framgångsrikt agerande hos ledare för komplexa sociala förändringsprocesser. Med hjälp av en begreppsapparat för fem olika medvetenhetstyper har ansatsen varit att illustrera samhällsentreprenörens medvetandestruktur genom att lyfta citat ur det empiriska materialet. Resultaten av analysen har visat att det finns tydliga kopplingar mellan begreppsapparaten för de fem olika medvetenheterna och det sätt på vilket den aktuella samhällsentreprenören tar sig an problemkomplexet. Det går alltså att se samband mellan å ena sidan hur hon agerar och å andra sidan hur hon resonerar om problemet, om kontexten som problemet befinner sig inom, om viktiga intressenter och om hur hon förhåller sig till sitt egna och andras perspektiv. Bland de egenskaper som har visat sig vara starkt bidragande faktorer till framgången i det initiativ som respondenten har engagerat sig i, kan särskilt nämnas en starkt utvecklad perspektivmedvetenhet och en djup självinsikt. Nyckelord: Medvetandestrukturer, perspektiv, medvetandetyper, komplexa samhällsproblem, samhällsentreprenör, samhällsentreprenörskap, hedersrelaterat våld och förtryck, mänskliga rättigheter, samhällsförändring. 2

3 Stort varmt tack till: Eva Ohlsson för att du så generöst delade med dig av dina erfarenheter! Thomas Jordan för att du förde in mig på ämnesområdet och för ditt mycket värdefulla stöd under processens gång! Nära och kära för er uppmuntran och ert tålamod med min frånvaro! 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Tack till! Inledning 5 2. Problemformulering och avgränsningar 6 3. Syftesbeskrivning och frågeställningar Metodval och materialbeskrivning Teorianknytning Beskrivning av SKRUVprojektet Bearbetning och analys av den empiriska undersökningen Resultat och tolkning Diskussion och slutsatser Käll- och litteraturförteckning 58 Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Hållpunkter för intervjuanalys 4

5 1. Inledning Efter flera år inom biståndsbranschen och grubblerier kring hur man får till lyckad samhällsförändring både i Sverige och i länder som är mottagare för internationella utvecklingsinsatser, samt en personlig erfarenhet av ett så kallat snap decision 1 som vände upp och ned på tillvaron, började jag på allvar att intressera mig för beslutsfattande i komplexa frågor. Jag började brottas med frågeställningar som: Hur och på vilka grunder fattar vi beslut? Hur kan man fatta smartare, i bemärkelsen mer genomtänkta beslut? Hur vet vi om ett beslut är rätt - finns det några garantier? Vad krävs av oss för att kunna överblicka konsekvenser av beslut innan de är tagna? Hur disciplinerar vi vårt tänkande vid beslut? Hur ökar vi vår kompetens och stärker vår kapacitet vad gäller beslutsfattande? Vilka är de gyllene verktygen för sann samverkan? Hur blir vi bättre på att se det egna och andras perspektiv på tillvaron just som perspektiv? Vilka egenskaper underlättar för oss i att kunna hålla olika perspektiv, det vill säga det egna och andras perspektiv, parallellt? Jag började uppmärksamma sambandet mellan hur vi skapar mening och de sätt som vi konstruerar mål i livet och hur detta påverkar vårt beslutsfattande. Genom att ställa dessa nya insikter och intresseområden i relation till erfarenheter i mitt eget yrkes- och privatliv, började jag inse att den egna medvetenheten om på vilka grunder jag hade satt upp mina mål och därefter handlingsplan, ibland hade varit låg. Detta ville jag nu börja se över. Jag hade under mina tidigare studier i konfliktlösning bl.a. kommit i kontakt med begrepp som medvetandestrukturer och visionslogik. Jag hade blivit introducerad till Sara Ross forskning om integrativ problemlösning i komplexa samhällsfrågor genom Thomas Jordan och Pia Andersson m.fl. vid Institutionen för arbetsvetenskap (AV) vid Göteborgs universitet. Med inspiration från forskningsprojektet Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer 2 som startades 2009 vid AV, formades ett intressant uppslag till ett uppsatsprojekt i närheten av just beslutsfattande i komplexa frågor inom samhällsförändrande processer. Uppslaget ledde mig till samhällsentreprenören Eva Ohlsson i Halland. Mer än specifikt beslutsfattande, kom upplägget för uppsatsen att beröra handlingsstrategier inom lyckade samhällsentreprenöriella initiativ, som konsekvens av initiativtagarens värden och vision i livet. Att identifiera vilka färdigheter som samhällsentreprenörer har utvecklat och använder sig utav - särskilt vad gäller de egna medvetandestrukturerna - för att starta igång och ro i land positiva samhällsförändrande processer, är betydelsefullt för att kunna få fram fler personer med rätt förmågor för att driva hållbara förändringsprocesser i vårt samhälle. 1 Ett sk. snap decision innebär ungefär att man fattar beslut genom att förlita sig på undermedvetna krafter istället för att medvetet överväga sitt beslut. Psykologer vid Amsterdams universitet har lyft fördelarna med snap decision i komplexa beslut medan andra lärosäten bl.a. University of New South Wales i Australien anser att man överskattar det undermedvetnas funktion för bra beslutsfattande. Se vidare 2 Projektets syfte är att undersöka vilka färdigheter som behövs för att man ska kunna bli en effektiv samhällsentreprenör, vilka förändringar i sätt att tänka om problem och strategier som äger rum när samhällsentreprenörskompetens utvecklas och hur förmågan att förstå och hantera komplexa sammanhang kan stödjas genom lämpliga arbetsformer. För mer information se vidare 5

6 Jag vill med den här uppsatsen försöka bidra till samhällsnytta genom att identifiera egenskaper i en samhällsentreprenörs medvetandestruktur som lägger grund för god samhällsförändring. Med god/positiv/hållbar samhällsförändring menas här en förändring med de mänskliga rättigheterna som rättesnöre. 2. Problemformulering och avgränsningar 2.1 Bakgrund till problemet I och med globaliseringen samt med migrationsströmningar och den ökande förändringstakt som detta kan sägas vara upphov till, ställs vår värld och våra samhällen inför nya utmaningar. Detta leder till ett ökande behov i våra samhällen av att bejaka och hantera komplexitet. Samhällsproblem som tidigare togs itu separat inom någon av de tre samhällssektorerna; den privata, den offentliga eller den ideella sfären, kan därför behöva hanteras genom ett bredare angreppssätt av problematiken, där flera eller samtliga sektorer engageras parallellt. Det finns enligt den finska forskaren Mathies ett behov utav nya typer av socialt entreprenörskap, inte minst vad gäller samverkan mellan den offentliga sektorn, marknaden och civil samhället i alla nordiska länder, Sverige inkluderat. 3 I den politiska diskursen sätter man hoppet till att kunna lösa dessa problem genom icke vinstdrivande organisationer och ett aktivt medborgarskap, säger Mathies. 4 Detta kräver följaktligen ett nytänk och en ökad samverkan mellan de olika aktörerna på samhällsarenan och ökar kraven på förmågan hos individer, grupper och organisationer att kunna se samhällsfrågor som de komplexa utmaningarna som de faktiskt innebär. En mängd organisationer och andra aktörer tar idag initiativ och inleder nya komplexa samverkansformer. Bland dessa aktörer återfinns regeringsorgan och kommuner, vinst- och icke vinstdrivande företag, nätverk av icke statliga organisationer, fackförbund, kyrkor, kooperativ, ideella föreningar m.fl. 5 Dessa aktörer tar nya typer av ömsesidiga initiativ genom innovativa arbetsformer i flertalet komplexa samhällsfrågor som berör såväl det offentliga som det privata, med varierande grad av komplexitet. Komplexiteten i initiativen berör inte enbart organisatoriska, politiska och ekonomiska frågor. Den består också av kognitiva aspekter så som att skapa mening och navigera i en komplex och föränderlig miljö samt förstå olika intressenters bryderier och perspektiv. 6 Dilemmat ligger i att vi i hög grad fortfarande söker att definiera svårlösta problem och bestämma hanteringen av dem utifrån ett stuprörssystem. Det innebär i praktiken att man delar upp problem i avgränsade uppgifter som kan delas ut till förvaltningar, myndigheter och 3 Matthies, A.L. (2006) Nordic civic society organisations and the future of welfare services a model for Europe? Nordic Council of ministers, Copenhagen, s. 9 4 Ibid, s. 9 5 Ibid, s Jordan, T. (2008) From concerned citizens to effective societal entrepreneurs Cognitive transformations and the role of scaffolding, opublicerad ansökan om forskningsmedel från KK-stiftelsen, s. 1 6

7 andra som hanterar problematiken som skarpt avgränsade uppdrag. 7 Detta leder till att problem för det första inte identifieras i hela sin komplexitet och, som en naturlig följd därav, att lösningsförslagen inte blir adekvata. Utgångspunkten för den här uppsatsen är svårlösta samhällsfrågor och i detta fall våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. Svårlösta samhällsfrågor har enligt Jordan & Andersson följande egenskaper; de är 1) komplexa; 2) behandlingsresistenta; 3) kan inte lösas en gång för alla; 4) väcker djupa meningskiljaktigheter; 5) utgör alltid skarpt läge och; 6) kan inte delas upp i småbitar. 8 Som med många komplexa problem i det svenska samhället, har hedersvåldsproblematiken hanterats och hanteras fortfarande slarvigt. Slarvigt i bemärkelsen att samhället under lång tid har brustit i att tillämpa adaptiva åtgärder, d.v.s. sådana åtgärder som innebär förändringar i själva systemets sätt att fungera. 9 Istället har mer tekniska åtgärder vidtagits, så som högre straffsatser för förövarna och erbjudande av stödsamtal för kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Åtgärder som i och för sig har tagit itu med vissa komponenter av problembilden, men som ändå har verkat som isolerade åtgärder. Det är angeläget att studera fall där det finns påtagliga påvisbara positiva resultat av initiativ som syftar till att utveckla bättre strategier för att lösa komplexa samhällsproblem. Som i så många andra fall av svårlösta samhällsfrågor involverar problematiken kring våld och hedersrelaterat våld och förtryck intressenter med djupgående meningsskiljaktigheter, både vad gäller hur problemet ska beskrivas och vilka åtgärder som ska vidtas. Det utmanande i svårlösta samhällsfrågor är just att orsakssammanhangen är komplexa. Verksamma sätt att hantera problemen kräver därför alltid förändringar i hur flera olika samhällsaktörer, som skola, socialtjänst, polis och rättsväsende, betraktar och hanterar problemet. Det initiativ som är aktuellt för denna studie är SKRUVprojektet, som startades i Halland Syftet med SKRUV är att bedriva ett våldsförebyggande arbete bland barn och ungdomar i skolmiljö för att på sikt uppnå ett jämställt samhälle fritt från våld. SKRUVprojektet har genomförts på högstadie- och gymnasieskolor i Halland i nära samverkan med elevernas föräldrar, skolledning, specialpedagoger, Socialtjänsten, lokala BRÅ och Polisen. Projektet har under åren finansierats huvudsakligen av Hallands kommuner, Allmänna Arvsfonden, Brottsförebyggande rådet samt Länsstyrelsen i Halland. 2.2 Avgränsningar Studien är avgränsad till en fallstudie av en samhällsentreprenörs initiativ och arbete. I fokus för studien står egenskaper i samhällsentreprenörens (i det här fallet Eva Ohlssons) medvetandestruktur som grund för god samhällsförändring. Intresset riktas mot den drivande samhällsentreprenörens kognitiva konstruktioner av uppgiften och processen. Studien är med andra ord en analys av en persons sätt att konstruera mening, inom ramen för 7 Jordan, T. & Andersson, P. (2010) Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Göteborgs universitet. Tryggare Mänskligare Göteborg, s Jordan, T. & Andersson, P. (2010), Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Göteborgs universitet. Tryggare Mänskligare Göteborg.s Ibid, s. 10 7

8 "konstruktivistisk utvecklingsteori" (se vidare Robert Kegans begrepp "constructivedevelopmental theory" som beskriver utvecklingen av meningsbyggandet som aktivitet). 10 Det finns enligt Jordan & Andersson ett antal aspekter som påverkar om ett initiativ till samhällsförändring blir framgångsrikt eller ej. Sådana faktorer kan vara; en fördelaktig miljö (samhällsstyre, trender, rätt i tiden/god timing), existerande nätverk av förtroendefulla samarbetsrelationer med nyckelaktörer, tillgång till ekonomiska resurser, tid och lokaler, gruppdynamiken bland deltagare i initiativet, metodval, skickligt agerande av nyckelaktörer etc. Det skickliga agerandet hos nyckelaktörer kan i sin tur sägas avgöras av medfödd talang, medvetandestruktur samt kompetenser som har införskaffats genom imitation eller genom att ha erhållit instruktioner. 11 Samhällsentreprenörens medvetandestrukturer är således bara en av många framgångsfaktorer för god samhällsförändring. Det finns enligt ovan ett antal ytterligare faktorer som skulle kunna sägas ha ett minst lika betydelsefullt samband och därmed vara avgörande för en framgångsrik samhällsförändring. Dessa kommer dock inte att tas i beaktande här. Denna studie väljer att enbart fokusera på medvetandestrukturer hos samhällsentreprenören som bidragande faktor till huruvida hennes initiativ bidrar till att skapa god samhällsförändring. Det handlar här om att belysa graden av medvetenhet hos samhällsentreprenören i relation till hur hon formulerar och förhåller sig till problemet och hur hon sedan handlar för att uppnå målen/visionen med sitt initiativ. Ett antal kriterier ligger till grund för urvalet av det samhällsentreprenöriella initiativ som studeras här (se s. 14 Urval empiri ). Jag kommer inte belysa huruvida de enskilda projektdeltagarnas beteende eller handlande har påverkats av initiativet. För detta syfte har redan ett antal externa utvärderingar gjorts av de olika initiativ som Eva Ohlsson drivit inom ramen för SKRUVprojektet och den intresserade läsaren hänvisas vidare till dessa Begreppsdefinitioner I dagsläget förekommer olika begrepp och diskurser i media med den gemensamma nämnaren entreprenörskap; det talas om entreprenörskap, samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap. Lite förenklat kan man säga att där det ekonomiska incitamentet är centralt för entreprenören, har den sociala entreprenören siktet inställt på samhällsnyttan utöver vinstintresset. Samhällsentreprenören utgör den figur i denna trio som har identifierat en brist eller frånvaron av en eller flera funktioner i samhällsbygget och strävar efter att fylla denna lucka med en entreprenöriell funktion. 13 Samhällsentreprenörskap är inget nytt fenomen, men har definierats på lite olika sätt under de senaste årtiondena. Då begreppet började användas under och 80 talet kopplades 10 Kegan, R. (1982) The evolving self. Problem and process in human development, Cambridge (Mass.) and London: Harvard university press, s Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review, s. 3 (version ). 12 Bayan, N. & Schlytter, A. (2009), Identitet i kläm mellan segregation och kyskhetskultur; I Hederns namn, ett projekt i Halmstad och Falkenberg. Socialhögskolan institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet samt Kadic, D (2008) Utvärdering Skruvprojektet, Sektionen för häsla och samhälle, Halmstad Högskola. 13 Skåmedal, J. (2010) Samhällsentreprenörer i fokus, Linköpings universitet på uppdrag av Linköpings kommun och Tankesmedjan, s. 9 8

9 begreppet framför allt till initiativ för att få små orter att överleva när storindustrier lades ned (t.ex. Trångsviken). Numera finns också världsomspännande gemenskaper som försöker lösa globala problem som ibland benämns samhällsentreprenörer (t.ex. Attac-rörelsen). 14 Det finns fortfarande ingen vedertagen definition av begreppet samhällsentreprenörskap och inom den akademiska världen är området fortfarande relativt outforskat. Genom en sökning på begreppet samhällsentreprenörskap blir det tydligt att det på svenska likställs i stor utsträckning med begreppet socialt entreprenörskap. Det talas om initiativ som tas av den nya generationen företagare som ser möjligheten att uppnå lönsamhet samtidigt som de skapar ett mervärde för samhället genom sina initiativ. På engelska gör man skillnad mellan social (socialt) och societal (samhälls) entrepreneurship. I den anglo-amerikanska litteraturen används främst begreppet socialt entreprenörskap. 15 Det finns dock mycket litet skrivet om societal entrepreneurship som motsvarar den innebörd som begreppet ges i denna studie, d.v.s. en samhällsentreprenör som arbetar med komplexa samhällsfrågor, utan direkt ekonomiskt vinstintresse. I det här sammanhanget ska en samhällsentreprenör förstås som en person som tar initiativ till nydanande aktiviteter eller nya former för organisering, på lokal, regional, nationell eller global nivå, som ska tjäna samhället genom att samhällsnyttiga funktioner utvecklas. Samhällsentreprenören är någon som uppmärksammar behovet av att lösa problem, förverkliga visioner eller påverka policy och praktik i samhället. Samhällsentreprenören verkar i fältet mellan det offentliga, privata och ideella. Man menar inte här något vanligt samhällsengagemang i allmän bemärkelse utan snarare personer, grupper och organisationer som aktivt arbetar för att förändra i de strukturer som formar vårt samhälle. Samhällsentreprenörskap innebär att människor tar egna initiativ för att förbättra sådant som de tycker saknas, eller inte fungerar i samhällskroppen. En samhällsentreprenör behöver inte vara en person som startar och driver en enskild organisation eller nätverk. Faktum är att många av de mest intressanta exemplen av samhällsentreprenörskap (så som begreppet definieras här) återfinns i etablerade institutioner; exempelvis tjänstemän inom kommunen som har en innovativ idé och lyckas få mandat och resurser för att starta ett projekt och skapa något nytt. 16 Denna studie belyser en samhällsentreprenör som har valt att arbeta med våld och särskilt hedersrelaterat våld och förtryck. Det särskilda med att arbeta med de problemställningar som respondenten gör är att det handlar om komplexa problem (jfr engelskans ill-structured problems ) där svaren är långt ifrån givna från start och där det alltid finns många möjliga lösningar på problemet. Problem kan delas in i enkla ( well-structured ) och komplexa ( illstructured ). Vissa problem är enkla och väldefinierade och kan lösas genom avgränsade åtgärder, t.e.x. att delegera hanteringen till en förvaltning som sedan med hjälp av sina rutiner och arbetsätt löser uppgiften på ett tillfredställande sätt. Andra problem är komplexa eller dåligt (i bemärkelsen slarvigt) definierade problem. 14 Johannisson, B. (2009) Engagemang skapar nya resurser, intervju i KK-bladet no , s Gawell, M, m.fl. (2009) Samhällets entreprenörer en forskarantologi om samhällsentreprenörskap, KK-stiftelsen, s Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues A framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, opublicerat artikelmanuskript, s. 1 (version ) 9

10 Den bästa lösningen på ett komplext problem beror på vad som ligger till grund för situationen. Lösningars lämplighet kan dessutom variera över tid. Komplexa problem ställer höga krav på personer då de är svårare att lösa och kräver att personen utvecklar ett tänkande på en högre komplexitetsnivå (ett så kallat systemiskt tänkande, se definition av systemiskt tänkande nedan). 17 Exempel på former av komplexa samhällsproblem förutom hedersrelaterat våld, är väpnade konflikter, segregation, klimathot, våld i nära relationer, prostitution, människohandel, hemlöshet och våld i skolan. 18 Målet att påverka samhällets strukturer, vilket i sig är en mycket komplex uppgift, slår också an tonen för vilken typ av egenskaper som krävs av samhällsentreprenören. Då den typ av komplexa samhällsproblem som en samhällsentreprenör tar sig an, verkar kräva en utvecklad nivå av en viss typ av medvetenheter, är det mycket intressant att undersöka medvetandestrukturerna 19 hos framgångsrika samhällsentreprenörer. Med medvetandestrukturer menas här våra former för att skapa mening för oss själva och för vår omgivning utifrån våra vägledande värden och vision i livet. Relevant att påpeka i sammanhanget är att medvetandestruktur i bemärkelsen meningsskapandets strukturer inte är samma sak som personlighetsdrag, som t.ex. envishet, hög energinivå, mod, etc. Begreppet medvetandestruktur bör därför hållas åtskilt från begreppet personlighetsdrag. Avgörande för hur man uppfattar sin omvärld är även vad man har för erfarenheter och kunskap med sig i bagaget som bas för de egna värderingarna. Utgångspunkten i studien är att all utveckling i vuxenlivet och särskilt utvecklingen av våra former för meningsskapande, får långtgående konsekvenser för vad vi som individer ser som viktiga mål i livet och vilka vägar vi väljer för att nå våra mål. 20 Med ett systemiskt tänkande menar man ett sätt att tänka om och ett språk för att beskriva och förstå de krafter och relationer som formar ett systems beteende. I det systemiska tänkandet fokuserar man på relationen mellan de olika elementen i systemet. Det systemiska tänkandet kan hjälpa oss att förändra system på ett mer effektivt sätt och få det att agera mer i balans med den omgivande kontexten. 21 Att ha en systemisk förståelse är långt ifrån en självklar del av en persons sätt att se världen, utan är snarare något som tränas fram. En person som inte tänker systemiskt, varseblir enskildheter utan att sätta in dem i ett sammanhang och ser inte heller ömsesidigt påverkande orsakssammanhang. Basseches 22 benar upp dialektiskt tänkande i tre skilda men direkt besläktade aspekter, 1) Process: allt förändras; allt har en historia, ett nu och en framtid. Den som har ett dialektiskt 17 Penn State University Teaching and learning with technology Information about problem solving/defining problem solving 18 Jordan, T. & Andersson, P. (2009), s Begreppet medvetandestrukturer (consciousness structures) förklaras ingående av Wilber; K. (1995) Sex, Ecology, Spirituality. The Spirit of Evolution, Boston and London: Shambala Publications samt Jordan, T. (1998) Structures of geopolitical reasoning. Outline of a constructive-developmental approach, Occasional Papers 1998:9, Kulturgeografiska Institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. 20 Jordan, T. (2002) Grundinställningar till konflikter: Konsekvenser av olika synsätt på människans natur, 21 Senge, P. (1994) The fifth discipline fieldbook: strategies and tools for building a learning organization, Nicholas Brealey Publishing London, s Basseches, M, A. (1984) Dialectic thinking and adult development, Norwood, NJ, Ablex Press enligt Jordan, T (2011) sammanfattning s

11 tänkande förväntar sig att där finns ett antal kort- och långsiktiga processer som pågår parallellt, som möjligtvis måste tas i beaktande om man ska kunna göra en bra bedömning i en särskild fråga. 2) System: saker ingår i ett större sammanhang som har systemiska egenskaper. En systemisk medvetenhet innebär enligt Basseches, att den specifika frågan och systemet som den ingår i framstår som en tydlig gestalt i personens medvetande. 3) Relationer: relationer har sina egna egenskaper och kan inte begränsas till parternas egenskaper. Relationers egenskaper kan beskrivas och egenskaperna kan vara orsaker, d.v.s. de kan ge betydelsefulla förklaringar till det som händer och det som inte händer. Relationers egenskaper kan förändras över tid, inte minst utifrån medvetna ansträngningar av en eller flera av parterna att transfomera relationens egenskaper. Jordan (2011) förespråkar att man till dessa tre aspekter av ett dialektiskt sätt att se på världen lägger till en fjärde dimension, nämligen perspektiv. 23 Hur vi skapar mening är väldigt tätt sammanlänkat med egenskaper i det perspektiv som meningsskapandet omges av. Insikt i det egna och andras perspektiv kan därför anses av stor vikt för allt det som vi företar oss. Den här fjärde dimensionen av dialektiskt tänkande är klart uttalad i Basseches teoretiska ramverk men endast som en del av den systemiska aspekten. Innan skiftet till en dialektisk syn på världen, tenderar människor att se saker som separat förekommande. Frågor behandlas utan tanke på att eller på vilket sätt de förekommer i ett större sammanhang, hur de relaterar till andra frågor och hur dess betydelse kan ändras beroende på vilket perspektiv som man betraktar frågan med. Vanligtvis är också förmågan att se orsakssamband begränsad i detta läge. 3. Syftesbeskrivning och frågeställningar 3.1 Syfte Uppsatsens övergripande syfte är att bidra till ökad kunskap om förutsättningarna för framgångsrikt förändringsarbete i komplexa, svårlösta samhällsfrågor, genom en fördjupad fallstudie av en samhällsentreprenör som har uppnått goda resultat. Det finns som har nämnt tidigare flera viktiga orsakssammanhang som bidrar till framgång eller misslyckande inom samhällsentreprenörskap kring komplexa sociala frågor. Denna studie intresserar sig enbart för samhällsentreprenörens medvetandestruktur och dess betydelse för agerandet inom ramen för initiativet som har banat väg för goda resultat på samhällsnivå. Studiens syfte och frågeställningar har därmed riktats in på att lite mer djuplodande titta på en samhällsentreprenörs konstruktion av problemfrågorna i relation till hennes val av handlingsstrategier. På så sätt är ambitionen att bidra till ökad kunskap om förutsättningarna för framgångsrikt förändringsarbete i svårlösta samhällsfrågor. Det mer precisa syftet för uppsatsen är att med utgångspunkt i ett exempel på ett framgångsrikt initiativ kring en svårlöst samhällsfråga belysa sambandet mellan (1) egenskaper i samhällsentreprenörens medvetandestruktur, med särskilt fokus på olika typer av medvetenhet och (2) de strategier som samhällsentreprenören har använt sig utav för att uppnå önskade resultat. Uppsatsen belyser hur egenskaperna i en samhällsentreprenörs (i det här 23 Basseches, M, A. (1984) Dialectic thinking and adult development, Norwood, NJ, Ablex Press enligt Jordan, T (2011) sammanfattning s

12 fallet Eva Ohlssons) medvetandestruktur ligger till grund för hur hon tar sig an ett komplext samhällsproblem (i det här fallet våld och specifikt hedersrelaterat våld och förtryck) på ett framgångsrikt sätt. Studien kommer att försöka besvara vad det är för karaktäristiska egenskaper i Evas medvetandestruktur eller för kvaliteter i hennes sätt att skapa mening och fundera kring problemen, som är avgörande för de handlingsstrategier hon har använt och som sedan har resulterat i en positiv samhällsförändring på regional nivå. Genom att lyfta fram egenskaper i respondentens medvetandestruktur som ligger till grund för hennes skickliga agerande, skapas en möjlighet till ökad insikt om förutsättningarna för hur man på ett framgångsrikt sätt kan ta sig an komplexa samhällsproblem. Utifrån ett konfliktteoretiskt perspektiv är det av särskilt intresse att identifiera hur samhällsentreprenören varseblir, reagerar på, tolkar och hanterar när nyckelaktörer är ointresserade, bjuder motstånd och/eller har intressekonflikter av relevans för initiativet. Det blir därför intressant att söka efter vilka strategier hon använder sig utav för att hantera motstånd och ointresse hos intressenter som har stor betydelse för förverkligandet av initiativets syfte. I vilken mån graden av medvetenhet hos samhällsentreprenören sedan förklarar de framgångar som projektet har lett till kommer inte att kunna besvaras till fullo, då det handlar om mycket komplexa processer. Jag kommer däremot att kunna resonera om vilka karaktäristiska egenskaper i samhällsentreprenörens medvetandestruktur och valda handlingsstrategier som har påverkat graden av framgång i initiativet, för att kunna leverera en bedömning av vilka faktorer som leder till framgång. 3.2 Frågeställningar För att kunna uppfylla uppsatsen syfte så behöver jag söka svar på följande frågeställningar: Vilka strategier har använts av samhällsentreprenören i det framgångsrika initiativet? Vilka samband finns mellan de strategier som samhällsentreprenören har använt sig av och egenskaperna i samhällsentreprenörens medvetandestruktur, särskilt vad gäller olika typer av medvetenhet? Hur har samhällsentreprenören hanterat motstånd och ointresse hos intressenter som har stor betydelse för förverkligandet av initiativets syfte? För att kunna besvara dessa frågeställningar behöver jag i själva undersökningen få svar på ett antal mer specifika frågor om just det fall jag studerar. De specifika frågorna presenteras på s. 25, efter teorigenomgången. Studien innehåller även ett moment av metodtestning (se vidare Fem typer av medvetenhet enligt Jordan på s. 20) vilket innebär att jag undersöker om och hur en befintlig begreppsapparat kring de fem olika medvetenheterna kan vara behjälplig när det gäller att fånga och förstå karaktäristiken det unika i det empiriska materialet. 12

13 4. Metodval och materialbeskrivning 4.1 Val av metod Då syftet med studien är att få fatt på orsakssamband, å ena sidan mellan hur samhällsentreprenören konstruerar mening och å andra sidan vilka handlingsstrategier som hon använder sig utav, har det krävts att jag tagit mig an arbetet med en kvalitativ metod som kan fånga det unika i empirin. Den kvalitativa metoden semi-strukturerad intervju lämpar sig för undersökningar som går på djupet och intresserar sig för det specifika mer än det generella. Då syftet med uppsatsen är att söka efter relevanta orsakssammanhang mellan medvetandestrukturen hos samhällsentreprenören och samhällsentreprenöriellt agerande har djupintervjuer varit en lämplig form. I intervjuerna har respondenten fått utrymme att resonera fritt utifrån frågorna i intervjuguiden, vilket har bidragit till ett stort empiriskt underlag för vidare bearbetning och analys. Nackdelen med att endast intervjua en person är att det är problematiskt att generalisera empirin till att gälla ett större antal individer. Fördelen är att man får en rik empiri som rör komplexa sammanhang och som går på djupet. De orsakssammanhang som analysen kommer att resultera i förväntas ändå ha relevans för att förstå också andra samhällsentreprenöriella initiativ, även de med lite annorlunda omständigheter. Kunskapen om det unika i en persons medvetandestruktur och hur detta påverkar hennes handlinsgstrategier kan inte generaliseras rakt av. Studien gör trots sin kvalitativa karaktär ändå anspråk på att vara relevant för förståelsen av medvetandestrukturers inverkan på samhällsentreprenörskap i allmänhet. 4.2 Urval empiri I mitt sökandet efter en lämplig person som skulle kunna agera respondent var siktet inställt på att identifiera en så kallad samhällsentreprenör. För urval av svarsperson tog jag hjälp av forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap som redan hade identifierat ett antal svarspersoner till det pågående forskningsprojektet Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer. Forskarna hade utarbetat kriterier som de använde för urval av respondenter till sina Best practice fall, som utgör en del av forskningsprojektet. Då jag av min handledare blev tipsad om Eva Ohlsson och SKRUVprojektet som en potentiell svarsperson för denna studie, kunde jag använda mig utav dessa kriterier för att säkerställa att projektet var framgångsrikt. Kriterierna för urval av projekt var följande; Projektet ska vara framgångsrikt: initiativen ska vara framgångsrika på ett övertygande sätt, d.v.s. de ska ha lett till hållbara verksamheter eller andra påtagliga resultat. Initiativet ska dessutom ha tagit tag i ett angeläget samhällsproblem. Konstruktiv samverkan: det ska handla om ett initiativ där det är nödvändigt att etablera en konstruktiv samverkan med eller åtminstone få stöd från intressenter med olikartade synsätt och/eller intressen. Nyckelpersoner: det ska finnas en eller ett begränsat antal personer som kan betecknas som samhällsentreprenörer, d.v.s. varit nyckelpersoner i initiativens framgångar. Tillgänglighet: verksamheten ska vara tillgänglig för allmänheten, d.v.s. alltså en målgrupp som kan tillgodogöra sig verksamheten oavsett religion, ideologi eller resurser. 13

14 Komplexitet: initiativet ska navigera inom ett fält där flera perspektiv finns representerade. 4.3 Metod för insamling av empiri Jag har tagit del av information om SKRUVprojektet och dess resultat genom två djupintervjuer med konstruktivistisk ansats samt genom ett par uppföljande telefonsamtal med respondenten för klargöranden. Jag har dessutom tagit del av tidningsartiklar, ansökningar och rapporter till finansiärer samt två externa utvärderingar av projektet. Författaren har försetts med material av respondenten i digital form (ansökningar och rapporter) och i form av papperskopior (tidningsartiklar). Tidningsartiklar och ansökningar & rapporter finns hemma hos författaren och de båda utvärderingarna finns att ladda ned från Skruvprojektets hemsida. Intervjufrågorna (se Bilaga 1: Intervjustrategi) har syftat till att få information om hur samhällsentreprenören konstruerar mening och önskvärda mål samt hur hon lägger upp sitt arbete. Intervjuerna har medvetet hållits öppna för att undvika att styra respondentens svar. Intervjufrågorna har formulerats utifrån att information har behövts om; Mål: vad respondenten ser som viktigt, vad hon vill uppnå och varför. Strategier: respondentens planer och tillvägagångssätt för att uppnå målet. Kontexten: respondentens inramning av problemet i en större kontext. Intressenter: hur viktiga intressenter beskrivs samt respondentens strategier för att påverka intressenter. Självinsikt: respondentens egna reaktioner, frustrationer, känslor, inställning, hopp, motivation etc. Perspektiv: respondentens medvetenhet om det egna och andras perspektiv. De båda djupintervjuerna genomfördes med Eva Ohlsson i Kvinnojourens lokaler i Falkenberg i februari respektive maj månad Respondenten var mycket öppen och positivt inställd till undersökningen och knöt an både till professionella och privata aspekter av problematiken och initiativet i sina svar. Intervjuerna spelades in under sammanlagt 190 minuter och resulterade i en transkribering på totalt 34 A4-sidor. 4.4 Bearbetning och analys av det empiriska materialet Jag har gjort en analys av samhällsentreprenörens meningskonstruktion utifrån det empiriska materialet. För att kunna analysera det empiriska materialet har jag tagit stöd i begreppsapparaten kring de fem medvetenheterna. Jag har dessutom utgått från ett antal hållpunkter (se bilaga 2: Hållpunkter för intervjuanalys), vilka har underlättat för mig att kunna identifiera förekomst eller frånvaro av de fem olika medvetenheterna; komplexitets-, kontext-, intressent-, själv- och perspektivmedvetenhet och särskilt skalnivåer komplexitetsnivåer i de fem olika medvetenheterna (som beskrivs i teoriavsnittet). I analysen har jag vidare använt mig av Kodningskriterier för fem typer av medvetenheter i intervjutranskriberingar (se tabell A i teoriavsnittet, s ) för att avgöra graden av medvetenhet hos samhällsentreprenören. 14

15 Intervjuerna har först arbetats igenom två gånger utifrån ett helhetsperspektiv, där samtliga medvetenheter har tagits i beaktande samtidigt, samt ytterligare fem gånger då en medvetenhet i taget har varit i fokus. Jag har tagit mig an analysen av intervjuerna genom att göra färgöverstrykningar med olika färger, beroende av vilken medvetenhet som varit i fokus och digitalt genom att använda mig av kommandot kommentarer i Word. 4.5 Etik Respondenten har själv fått läsa transkriberingen av intervjuerna och författaren har haft samtal med respondenten kring vissa aspekter av innehållet för att undvika att allt för personliga detaljer kommer ut offentligt eller att institutioner eller personer tar skada. Respondenten har även fått läsa och kommentera på innehållet i slutversionen av uppsatsen innan den lades fram på uppsatsseminariet och godkänt innehållet. 4.6 Validitet Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ och idiografisk (d.v.s. analyserar unika företeelser, som t.e.x. en viss individ). Detta medför att jag gör en analys av något individuellt och personligt till skillnad från något gemensamt och allmängiltigt. Idiografisk forskning innebär, i motsats till nomotetisk (generaliserande forskning) att man studerar enskilda, individuella händelser eller handlingar, med fokus på att förklara just det fall man studerar snarare än att hitta allmängiltiga mönster. Studien strävar efter att ge en så komplett och djupgående förståelse som möjligt av ett enskilt fall genom att använda en metod som öppnar upp och är känslig för det unika i det empiriska materialet. Ambitionen är inte att generalisera resultaten till något absolut allmängiltigt men däremot så antas studien leda till kunskap om orsakssammanhang som kan tänkas vara relevanta också i andra fall av samhällsförändrande initiativ. Studien har också ett inslag av metodtestning som innebär att jag undersöker om en befintlig begreppsapparat kan vara behjälplig när det gäller att fånga och förstå karaktäristiken det unika i det empiriska materialet. Studiens empiriska underlag blir även ett bidrag till det pågående forskningsprojektet Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer genom att visa på ytterligare ett exempel på hur medvetandestrukturer hos en samhällsentreprenör inverkar på dennes val av handlingsstrategier som i sin tur leder till framgångsrik samhällsförändring. 4.7 Reliabilitet Reliabiliteten anger tillförlitligheten i en mätning. Exempelvis så skall resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar ("test retest-reliabilitet") och oberoende av vem som utför testet ("interbedömarreliabilitet"). För denna studie har en specifik intervjustrategi (se bilaga 1) använts vid intervjuerna, vilket borde bädda för liknande svar vid en upprepad undersökning. Frågorna har hållits öppna med syftet att inte styra respondenten i någon riktning, utan istället ge henne utrymme att resonera fritt. Vid en ny undersökning är det mycket troligt att respondenten skulle ta andra exempel, som skulle leda till andra citat som visar på förekomsten av de olika typerna av medvetenhet. Det som ändå talar för att ett mycket snarlikt slutresultat skulle uppnås ifall undersökningen upprepas, är de befintliga bedömningskriterierna för förekomsten av olika medvetenheter. Kriterierna söker efter underliggande resonemang för att bedöma förekomst av de fem olika medvetenhetstyperna och lägger alltså mindre vikt vid ren fakta och konkreta berättelser. Variationer i respondentens val av exempel och uppläggning av fakta kan därmed sägas vara av sekundär 15

16 betydelse vad gäller utfallet av resultaten. Det kan således ses som en garant för att man även vid nästa undersökning skulle uppnå samma resultat. Vem som utför undersökningen har dock betydelse för utfallet på grund av variationer i egenskaper i de egna medvetandestrukturerna och kan därmed påverka hur en annan undersökare tar sig an och bearbetar empirin. 5. Teorianknytning 5.1 Aktuell forskning på samhällsentreprenörskap kring komplexa frågor Som jag nämnde inledningsvis så finns det fortfarande ingen vedertagen definition av begreppet samhällsentreprenörskap. Vad gäller socialt entreprenörskap så finns där en stor mängd pågående initiativ kring detta och också en hel del forskning. Inom forskningen har begreppet samhällsentreprenörskap ibland till synes kommit att användas synonymt med socialt entreprenörskap. Forskning kring socialt entreprenörskap/samhällsentreprenörskap bedrivs i Sverige just nu både vid universitet och högskolor; bl.a. vid Mittuniversitetet (von Friedrich & Pierre), Växjö universitet (Johannisson), Göteborgs universitet (Jordan), Högskolan i Kalmar (Bjerke), Ersta Sköndal Högskolan (Svedberg) och vid privata forskningsinstitut bl.a. ESBRI (Gawell). Fokus för forskningen kring samhällsentreprenörskap idag enligt forskare vid Mittuniversitetet ligger på: begreppets definition och position gentemot andra former av entreprenörskap, strukturella faktorer, d.v.s. var vid universiteten som forskningen kring fenomenet samhällsentreprenörskap bör ligga, vilka partnerskap och aktiviteter som förekommer - lokalt såväl som globalt inom ramen för samhällsentreprenörskapet samt om mandatet vad gäller undervisning i samhällsentreprenörskap - vilken institution och vem som bör undervisa i ämnet. 24 Det ryms inte inom ramen för denna uppsats att göra en djupdykning i allt det skrivna material som finns på området. Denna studie fokuserar dessutom specifikt på egenskaper i medvetandestrukturen hos samhällsentreprenören som arbetar med komplexa samhällsproblem. Därmed blir aspekter av nyföretagande och lönsamhet, som ofta berörs inom forskningen om socialt entreprenörskap och numera också inom det breda och hittills odefinierade forskningsfältet samhällsentreprenörskap, mindre intressant i sammanhanget. Utifrån ovanstående resonemang väljer jag att inte presentera någon översikt av forskningen kring samhällsentreprenörskap i sin vidare bemärkelse, utan nedan följer istället ett urval av svensk och internationell forskning kring samhällsentreprenörskapet i relation till komplexa samhällsproblem. Det finns få vetenskapliga studier inom området samhällsentreprenörskap i komplexa samhällsfrågor både nationellt och internationellt och än färre av just egenskaper hos samhällsentreprenören som förändringsagent och nyckelperson för god samhällsförändring. Nedan presenteras ett axplock av närliggande forskning: 24 Pierre, A. & von Friedrichs, Y. (2011) Samhällsentreprenörskap vad vet vi och vad vet vi inte?, föreläsning vid Mittuniversitetets kursträff för distanskursen Samhällsentreprenörskap för kreativ utveckling (SHE). 16

17 I skriften Samhällsbyggets Hustomtar från 2006 undersöks hur olika personer varseblir, tolkar och agerar i sina roller som förändringsagenter i den svenska säkerhetssektorn. 25 I skriften beskrivs också begreppet medvetandestrukturer som en viktig orsak till mänskligt beteende. Syftet är att presentera ett system eller en inre logik i hustomtens (d.v.s. den framgångsrike förändringsagentens) sätt att varsebli, tolka och prioritera som leder till att de agerar på vissa karaktäristiska sätt. Hustomtens karaktäristik porträtteras i grova drag genom adjektiven klok, vis, god, påhittig, anspråkslös, nyfiken och händig, vilka ska ses som centrala för dem som ser möjligheter att lösa komplexa problem inom systemet ; både i arbetet och i det egna livsprojektet. Lokalt i Göteborg genomfördes 2009 en studie på samverkansprojektet Ung Kultur en satsning i dialogform som drivs av Samverkansprojektet Trygg, vacker stad som syftar till att komma till rätta med klotter/grafitti. I skriften Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor 26 drar man lärdomar av projektet och lyfter upp erfarenheter och framgångsfaktorer i förändringsarbete både på individ- och organisationsnivå. De sex identifierade faktorerna är; organisatoriska förutsättningar, kunskapsbildande/kunskapsförmedlande uppdrag, synsätt, metod, förändringshantverkets tekniker och förändringsagenternas kompetenser samt stödresurser. Bland förändringsagenternas kompetenser har vissa egenskaper som verkade underlättande för positiv förändring inom ramen för projektet kunnat identifieras. Dessa baserades på förmågan att kunna uppmärksamma, tolka, väga ihop och hantera många olika faktorer, bland annat sakfrågan och val av handlingsstrategier, sammanhanget som problemställningen omgärdas av, relationen till viktiga intressenter samt de egna reaktionerna. Sedan 2009 drivs ett flertal forskningsprojekt i Sverige om samhällsentreprenörskap, finansierade av KK-stiftelsen. Ett av dessa forskningsprojekt Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer pågår sedan 2009 vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet i samarbete med forskare vid Dalarnas universitet samt Antioch University (USA). Det har som syfte att undersöka vilka färdigheter som behövs för att man ska kunna bli en effektiv samhällsentreprenör, vilka förändringar i sätt att tänka om problem och strategier som äger rum när samhällsentreprenörskompetens utvecklas och hur förmågan att förstå och hantera komplexa sammanhang kan stödjas genom lämpliga arbetsformer. Utgångspunkten för forskningen är en metodik för lokalt samhällsarbete som har utvecklats av forskaren och praktikern Sara Ross i USA - The integral process for working on complex issues 27, som genom projektet vidareutvecklas i ett svenskt sammanhang. På det internationella planet är just Sara Ross insatser på området intressanta att nämna. I kapitlet Towards systemic societal entrepreneurship: opportunities, theories and methods 28 talar hon om systemiskt samhällsentreprenörskap och lyfter betydelsen av att finna nya koncept, teorier och metoder som kan omsättas i proaktiva åtgärder för systemförändring. Systemförändring tar sig an roten till sociala komplexa frågor och berör strukturellt, socialt och individuellt beteende och beslutsfattande. Genom Ross bidrag the integral process for 25 Jordan, T. (2006) Samhällsbyggets hustomtar. Förändringsagenter i den svenska säkerhetssektorn. Krisberedskapsmyndigheten, n 9 26 Sander, A-L. & Jordan, T. (2009) Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor. Ung kultur 116 och Trygg, vacker stads klotter/grafittistrategi, Ung Kultur 116, s Ross, S.N. (2007) The Integral process for working on complex issues, public issues edition. 4 th Ed. Bethel, OH:ARINA, Inc. 28 Ross, S. N. (2009) Towards Systemic Societal Entrepreneurship; Opportunities, Theories and Methods In J. A. Goldstein, J. K. Hazy, & J. Silberstein, (Eds), Complexity science and social entrepreneurship: Adding social value through systems thinking, Litchfield Park, AZ:ISCE Publishing, s. 3 17

18 working on complex issues underlättar man för ett systemiskt tänkande och ökar förmågan att omfamna komplexitet, både hos individer och i arbetsgrupper. Även Barrett C. Browns doktorsavhandling från 2011; Medvetetet ledarskap för hållbar utveckling; hur ledare med sena handlingslogikstadierformar och engagerar sig i hållbara initiativ, 29 är intressant att beröra här. Brown har intervjuat ledare inom näringsliv, stat och civilsamhället med syftet att bättre förstå sig på hur vi bör ta oss an våra största sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar. Han har särskilt valt att studera ledare och förändringsagenter som har en stark komplexitetsmedvetenhet ( complex meaning-making system design ) och som engagerar sig i hållbara initiativ. Genom att identifiera hur sådana ledare tar sig an utmaningar som rör hållbarhetsfrågor så är hans tanke att framtida och redan befintliga ledare kan läras upp till att bli mer effektiva i sitt ledarskap. I sina forskningsresultat föreslår Brown att ledarskap i hållbarhetsprojekt utmärks av att man som ledare (1) formar sina initiativ utifrån en djup inre övertygelse, (2) har tillgång till kraftfulla inre resurser och teorier för att förfina och utveckla utformningen av initiativen och (3) att man kontinuerligt anpassar utformningen av initiativet. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en mängd forskningsfält som är relevanta för studien, då den skrivs inom ramen för ett tvärvetenskapligt ämne (konfliktlösning). Särskilt relevant för studien är ämnesområdet Vuxenutveckling som både Joiner & Josephs och Jordan i mycket stor utsträckning baserar sin forskning på (se nedan) och utgör därmed automatiskt viktiga tolkningsramar även för denna studie. Särskilt relevanta i sammanhanget kan sägas vara Basseches, M.A. (1984), Commons, M.L. (2008), Fischer, K.W. (1980), Fischer, D., D. Rooke & W. R. Torbert (2000), Kegan, R. (1982, 1994), King, P.M. & K.S.Kitchener (1994), Loevinger, J. (1976) samt Torbert W. R. and associates (2004). 5.2 Relevant teoribildning Som teoretiskt ramverk använder jag mig i denna studie av Thomas Jordans omarbetade version av Joiner and Josephs fyra ledarkompetenser 30. Då studien lägger fokus på analys följer nedan enbart en överskådlig presentation av detta teoretiska ramverk. Inledningsvis ges en sammanfattande beskrivning av den modell ur vilken Jordan tar sitt avstamp Fyra ledarskapskompetenser enligt Joiner & Josephs Joiner and Josephs har genom sin forskning upptäckt att de ledare som är mest framgångsrika genom turbulenta företags- eller organisationsmiljöer är de som besitter fyra kompetenser, så kallade leadership agility competencies som inverkar ömsesidigt på varandra. 31 Dessa är på sitt orginalspråk; Context Setting agility, Stakeholder agility, Creative agility och Self-leadership agility. Det engelska ordet agility ska här förstås som svenskans kompetens. 29 Brown, B. C. (2011) Conscious Leadership for Sustainability: How Leaders with a Late-Stage Action Logic Design and Engage in Sustainability Initiatives, doktorsavhandling, Fielding Graduate University, s Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, s (version ), opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review. 31 Joiner, B & Josephs, S (2007) Leadership Agility, Five levels of mastery for anticipating and initiating change, Jossey-Bass s

19 Context Setting agility underlättar vår möjlighet att kunna scanna av omgivningen, rama in de initiativ som vi måste ta och tydliggöra de mål som vi måste nå. Med Stakeholder agility ökar förmågan att engagera intressenter som är viktiga för initiativet. Creative agility underlättar för oss att transfomera de problem som vi stöter på till de resultat som vi vill uppnå. Self-leadership agility förmår oss att använda de egna initiativen som möjligheter för att formas till de ledare som vi vill vara. Dessa fyra kompetenser (competencies) kopplas vidare till fyra par av förmågor (capacities), vilket resulterar i totalt åtta färdigheter. Context setting agility eller kontextmedvetenhet kopplas till situational awareness och sense of purpose. I ledarskapssammanhang syftar kontextmedvetenhet till kvaliteten i vår uppmärksamhet till den bredare omgivningen. Den fungerar ungefär som en zoom, med vilken man kan zooma ut och in från frågan eller problemet. Det gör att man samtidigt som man tar itu med mindre uppgifter, även kan bibehålla ett bredare perspektiv och se situationen i sin helhet. Känsla av mening syftar på hur ledarskapet eller initiativet möter andra människors behov på ett genuint sätt. Stakeholder agility eller intressentmedvetenhet kopplas till stakeholder understanding och power style. Förmågan till förståelse av intressenter är avgörande för hur man kan förstå sig på synvinklar och mål hos för initiativet relevanta aktörer, även då åsikterna skiljer sig från de egna. Vår maktutövningsstil avgörs delvis av våra egna antaganden om makt och auktoritet. Den uttrycks också genom det sätt på vilket vi reagerar då åsikter och intressen krockar med intressenternas. Creative agility eller komplexitetsmedvetenhet kopplas samman med de två förmågorna connective awareness och reflective judgement. Medvetenhet om samband är det som gör det möjligt att hålla olika idéer och erfarenheter i huvudet samtidigt och jämföra och kontrastera dem, samt skapa meningsfulla kopplingar mellan dem. Den tillåter en att ta ett steg tillbaka från problemen, så att man kan förstå hur de hänger ihop och prioritera samt se likheter och skillnader från tidigare erfarenheter. Den öppnar även för att se vad uppenbara motsatser faktiskt har gemensamt och lägger därmed grund för kreativt tänkande. Reflekterat tänkande är den tankeprocess som används för att bestämma vad som är sant och vilken som är den bästa handlingsstrategin. Self leadership agility eller självreglering kopplas samman med developmental motivation och self awareness. Självreglering refererar till kvalitén på uppmärksamheten och den reflektion som man skänker de egna tankarna, känslorna och beteendet. Det syftar även på hur väl man känner till sina faktiska styrkor och begränsningar inför uppdraget. Motivationen till självutveckling bottnar i tre faktorer, nämligen vår primära källa av yrkesmässigt självförtroende, våra ledarskapsideal och den känslomässiga ansats som vi har då vi värderar våra framsteg. Då man känner att man lever upp till sina ledarskapsideal, stärks självförtroendet. Då man känner att man inte lever upp till dem, eller inte gör tillräckliga framsteg, kan självförtroendet minska. Båda reaktionerna kan dock motivera till att fortsätta att röra sig mot ledarskapsidealen. Joiner and Josephs har integrerat modeller och insikter från ett brett spektrum av vuxenutvecklingslitteratur till ett ramverk som är designat för att kunna användas för att förstå och arbeta med ledarskapsutveckling. Formen av Joiners och Josephs ramverk är anpassad till det syfte och den publik som de vill tjäna, nämligen professionella som är intresserade av coaching och organisationskonsulter, snarare än akademiska forskare. Resultatet menar Jordan är en god pedagogisk modell, tillgänglig för lekmän. En nackdel i hur de lägger fram och beskriver sin modell är att förpackandet av modellen döljer det betydelsefulla teoretiska 19

20 bidraget i boken. Jordan har huvudsakligen utifrån detta argument, bearbetat och anpassat modellen vad gäller struktur och analytiskt ramverk för att den bättre ska kunna tjäna akademiska syften. 32 Jordan ser både vinster och förluster med sin omarbetade version. Versionen tjänar dock syftet med den här studien bättre, då den delvis har anpassats till att studera samhällsentreprenörer som tar sig an komplexa samhällsfrågor snarare än entreprenörer inom näringslivet Fem typer av medvetenhet enligt Jordan 33 Komplexitetsmedvetenhet Komplexitetsmedvetenhet handlar om till vilken grad en person uppmärksammar, förväntar sig och kan hantera komplexiteten i en situation. Komplexitetsmedvetenhet kan delas in i tre aspekter; dels till vilken grad personen aktivt noterar ett spektrum av skiftande villkor, omständigheter och karaktäristik som möjligen kan vara relevanta för förståelsen av situationen, då man börjar att arbeta med en viss fråga. Det berör hur personen uppmärksammar och intresserar sig för i vilken grad olika komponenter har en koppling till varandra genom orsakssamband, vilket kan bidra med meningsfulla förklaringar till skeenden och ge utrymme för ett resonemang om möjliga framtida konsekvenser av ett aktuellt tillstånd. Det innefattar även vilken begreppsapparat som personen har för att kunna resonera om aspekter av situationen bortom det konkreta och mätbara (s.k. abstract properties ung: abstrakta egenskaper). Första nivån i komplexitetsmedvetenhet är att lägga märka till olika aspekter av komplexitet. Vissa aspekter är så att säga omöjliga att undgå då man tar sig an en uppgift, i de fall de tar sig uttryck i konkreta hinder eller uppenbara orsakssamband. Nästa nivå i komplexitetsmedvetenhet är att förvänta sig att saker kan vara komplexa; d.v.s. vara medveten om eller ha en förförståelse för möjligheten att där kan finnas betydelsefulla omständigheter, orsakssamband, potentiella konsekvenser och strukturella faktorer, som kan vara användbara att ta i beaktande då man beslutar om åtgärder. En persons grad av komplexitetsmedvetenhet i förhållande till en uppgift är central för vad hon eller han anser vara viktigt att ta i beaktande och således även avgörande för vilka handlingsstrategier som används. Kontextmedvetenhet Kontextmedvetenhet handlar om en persons medvetenhetsspektrum vad gäller hur mycket av den större kontexten inom vilken problemet figurerar, som personen aktivt uppmärksammar och bejakar. Kontextmedvetenhet innebär att se en inre kartbild som visar sakfrågan man arbetar med i ett vidare sammanhang och att kunna zooma in och ut, från det närliggande till den stora bilden. Den enklaste formen av kontextmedvetenhet är att uppmärksamma egenskaper i den större kontexten som uppenbarligen har betydelse för det egna projektet. En starkare form av kontextmedvetenhet innebär att det finns en generell förväntan om att alla händelser är 32 Anpassning från Joiner, B. & Josephs, S (2007) och Jordan, T. & Lundin, T. (2001) 33 Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, s (version ), opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review. 20