Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Transkript

1 Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen 7/

2 Vi har laddat upp inför säsongen med både stort & smått. Du är välkommen med Din order / förfrågan. Biredskap 2012 Har Du vår katalog - 12? Om inte, Ring Joel Svenssons Vaxfabrik Tel: Glasburkar i plastpaket, pallpriser, 350, 500 samt 700gr. Samt sexkantsburkar i olika storlekar. Flexikupan - nu även i HLS Självvändande slungare, fi nns i olika storlekar. Honungsslungare, 2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. Honungsslungare, 2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Honungsetiketter - Vilken sort väljer Du? Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax. Hemsida: E-post: info@joelvax.se. Semesterstängt v Bitidningen 7/ Frakt o exp.avgift tillkommer. Stängt lördagar i Juli

3 Ledaren Kommunikation Hanne Uddling STyrelseledamot En sändare kodar och sänder ett budskap genom ett medium. Budskapet avkodas av mottagaren. Därefter ger mottagaren respons till sändaren. Som logoped arbetar jag med kommunikation. En fungerande kommunikation är en lika stor lycka som den olycka en misslyckad kommunikation skapar. Min civila arbetstid går alltså till stor del ut på att fundera över varför kommunikationen ibland inte fungerar och klura ut vad jag kan göra för att underlätta olika sorters kommunikation. När jag tittar ner i ett bisamhälle som inte har fungerande drottning och alla invånare som på en given signal kastar sig över mig och doften av bigift sprids i luften, då behöver jag inte fundera så mycket på vad bina vill sända för budskap. Kommunikationen fungerar och jag retirerar. Arbetet i förbundsstyrelsen har gett mig möjlighet att arbeta med SBRs information och som det från och med nu heter: kommunikation. Det blir andra frågor att besvara när det handlar om kommunikation i en organisation. Vad är kärnan i organisationen? Vem är medlemmen och hur ser balansen mellan förändrings- och förbättringsprocesser ut? Kooperativa/federala organisationsstrukturer kan beskrivas som en arena där två krafter möts: En medlemsorganisation (Medlemmar och styrelse) och en affärsorganisation (personal på kansliet), en arena där idéer möts. Vi som medlemmar är både leverantörer och konsumenter i federationen! Det kanske låter knepigt och det är det nog också ibland Det finns en stark logikbaserad drivkraft för medlemmar i en organisation. Vi som biodlare vill tillsammans! Vi vill värna bin! Vi vill producera kvalitetshonung! Vi vill ha en meningsfull hobby! Vi vill.. vi vill.! Det finns också andra drivkrafter för att vara medlem, men den här logikbaserade drivkraften är den som påverkar styrningen mest i en organisation. Det är därför det är så viktigt att vi medvetet går från att informera (berätta) till att kommunicera (samtala) inom SBR. Jag hoppas att alla medlemmar kan formulera sitt vi vill och sedan kommunicera det med styrelser på alla nivåer och med personalen på SBR. Om vi sticker ner näsan i bikupan och lär av våra vingbeklädda vänner som ju är strålande föredömen som kommunikatörer, så kan vi tillsammans skapa SBR:s vi vill. Att den viljan är tydligt formulerad tror jag blir allt viktigare om vi ska höras av omvärlden. Och att vi hörs, det är vad jag vill. Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, , sbr@biodlarna.se Årgång 111 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: erik.osterlund@biodlarna.se Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen 7/ Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Marita Delvert, Grevgatan 35, Stockholm. Telefon: Epost: marita.delvert@biodlarna.se Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.se Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer JULI/AUGUSTI 2012 Bitillsynen koncentreras till sju län 5 I bigården 6 Länsstyrelse ordnade resa till Tyskland 10 Kardborreband för bin 13 Skälderhus biredskap 125 år 14 Bihälsa 15 Ungdomar med framtidstro 16 Svärmhämtningsäventyr i föreningen 17 Biodlare i Colombia 20 Infobigård skänkt av biredskapsaffär 22 Sigillbiodling genom SBR 23 Drottningodling/Avel 24 Konferens med John Harbo om VSH 26 Brev till redaktionen, Vi minns 28 Almanackan Nästa nummer (9 sep-nr) utkommer i slutet av aug. MANUSSTOPP: 1 aug. Numret därpå (10-12) i slutet av sep. Manusstopp: 1 sep. 17 Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr, nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9-1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes gul i år. Besök hos biodlare kan ge mycket inspiration. Foto: Monica Johansson Utgångsläge Drottn Skattlådor Yngelrum Flyttas åt sidan Odlingsdagen Drottn Pollenram Odlingsram 25 4 Bitidningen 7/ Ef

5 Bitillsynen koncentreras till sju län JACKIS LANNEK, Enheten för häst, fjäderfä och vilt, Jordbruksverket Mitt under pågående biodlingssäsong ändras bitillsynens organisation. Istället för att varje länsstyrelse själv ansvarar för bitillsynen inom sitt län delas Sverige in i sju regioner, var och en med en länsstyrelse som utses som ansvarig för bitillsynen. Förändringen äger rum från den 1 juli. Poängen med att låta färre länsstyrelser administrera bitillsynen är att det för varje berörd handläggare innebär fler arbetstimmar inom området och därmed en bättre möjlighet att upprätthålla kompetens. För dig som biodlare innebär förändringen att du ska skicka din anmälan om uppställningsplats till någon av de sju ansvariga länsstyrelserna nedan. För dig som är bitillsynsman innebär förändringen att det är någon av de sju länsstyrelserna nedan som förordnar dig, inrättar distrikt och som du ska vända dig till i bitillsynsärenden. Bitillsynen kommer från den 1 juli att se ut enligt tabellen nedan. Varför i hela friden måste då denna koncentration ske mitt i biodlingssäsongen? Jo, det beror på att regeringen har bestämt att ett helt paket med små verksamhetsområden, varav bitillsynen är ett, samtidigt ska koncentreras till färre län. De andra verksamheterna är inte säsongsbetonade och är därför mindre känsliga för när ikraftträdandet sker. Från regeringens sida, närmare bestämt socialdepartementet, har man därför bestämt att all koncentration av de berörda verksamhetsområdena ska ske från den 1 juli Länsstyrelserna gör allt de kan för att överlämnandet ska ske så smidigt som möjligt. Du hittar mer information om bitillsynen på länsstyrelsernas och på Jordbruksverkets webbsidor. De flesta länsstyrelser har samlat informationen om bitillsynen på fliken Lantbruk & landsbygd, men några länsstyrelser har samlat informationen under fliken Djur & natur. Område Omfattar länen Ansvarig länsstyrelse Kontaktperson Norra Norrland Norrbotten, Västerbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län Anita Heikkilä Södra Norrland Jämtland, Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland län, men de avser köpa upp tjänsten av Jämtlands län Agneta Andersson Norra Mellansverige Gävleborg, Dalarna, Örebro, Värmland Länsstyrelsen i Dalarnas län Gunilla Streijffert Stockholm-Mälardalen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Västmanland, Gotland Länsstyrelsen i Stockholms län Cecilia Norén Alec Lundström Västra Götaland Västra Götaland, Halland Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lina Wejdmark Kajsa Lycke Östra Götaland Östergötland, Jönköping, Kalmar Länsstyrelsen i Östergötlands län Gun Thorell Mikael Fast Sydsverige Skåne, Blekinge, Kronoberg Länsstyrelsen i Skåne län Tatjana Blidovic Bitidningen 7/

6 PASAGA RAMIC I bigården Arbete i bigården I juli skördar man honung. I augusti börja en ny säsong! Nya drottningar En del drottningodlare börjar tidigt med drottningodlingen, redan i början av maj. Man måste vara väldigt noga för att lyckas med så tidig drottningodling. Jag väntar tills maskrosorna blommar. Då har bina tillräckligt med pollen och samhällena är ganska väl utvecklade. En ny drottning kan bli äggläggande 28 dagar efter det att ägget är lagt ur vilket hon kläcks. För att bedöma drottningens kvalitet bör man vänta tills man ser hur hennes täckta yngel ser ut. Jag är pensionär och har två hobbies, biodling och sportfiske. Jag startade min egen biodling1964. Antal bisamhällen har varierat mellan 40 och 120. När kriget började i Bosnien hade jag 70 bisamhällen och ett bibliotek med ca 200 böcker om biodling. Allting plundrades och är borta flyttade jag till Örebro och fick en svärm på min balkong mitt i stan. Idag har jag bigård och en liten snickeriverkstad i Karlslund i Örebro. erfarenhet räcker det med två skattlådor lågnormal eller 3-4 lådor HLS för att det ska bli en bra avläggare. Detta nya samhälle behöver fodras så att det kommer i gång. Då drottningen kommit igång och lagt ägg men innan det finns täckt yngel är det effektivt att behandla mot varroa. Foto: Ullabritt Jonsson Avläggare De som skördar honung i slutet av juni och början av juli efter att höstrapsen slutat blomma kan skaffa nya bisamhällen på följande sätt: Sätt några skattlådor med påsittande bin som ska tömmas på bin för att slungas på en undersättslåda (plywoodskiva) bredvid samhället (-ena). På dessa lådor läggs en bitömmare vänd så att bina går ut uppåt. På denna sätts en låda med slungade rammar, I den lådan tillsätts en parad drottning. Lägg en täckskiva överst som har öppning i mitten försedd med nät. På denna skiva läggs två lister så att taket kommer upp lite. Då kommer det in lite ljus i översta lådan. Bina vandrar då lättare från skattlådorna upp till drottningen. Nästa dag flyttas lådan med drottningen och bina till en annan bigård. Enligt min En avläggare gjord med skattlådsebin i samband med första skörden. Här är det 4 HLSskattlådor på en plywoodskiva bredvid det samhälle som skattas. Sedan en bitömmarbotten vänd så att bina går uppåt. Ovanpå en låda med slungade ramar och en drottning i en tillsättningsbur. Överst en skiva med nätöppning med reglar som ger lite ljus och luft då locket läggs på. Nästa dag tar man avläggaren till en annan plats minst 3 km bort. 6 Bitidningen 7/8 2012

7 Drottningbyte Drottningbyte kan man göra på samma sätt som när man gör en avläggare med Snelgrovebrädan. På bottnen sätter man en låda med slungade ramar. I den lådan tillsätts en drottning. Sedan läggs ett spärrgaller och en skattlåda med bin. Därefter kommer Snelgrovebrädan med öppning bakåt för bina ovanpå. Sedan kommer yngellådan med den gamla drottningen. Den gamla drottningen får producera bin så länge man tycker och förstärka samhället nedanför med. Man byter öppningar i Snelgrovebrädan emellanåt så att man styr ner flygbin till drottningen under. Glöm inte att sätta på skattlådor under Snelgrovebrädan när det behövs. När man bedömer att den nya drottningen har önskad bistyrka kan man ta bort den gamla drottningen och också Snelgrovebrädan så att samhället förenas. Sköt nya bisamhällen noga Nya bisamhällen från paketbin, svärmar eller avläggare måste skötas med stor noggrannhet. Paketbin och svärmar som man placerar på mellanväggar behöver fodras med 10 liter sockerlösning 50:50 (5 liter vatten och 5 kg socker) så att de kan bygga fina vaxkakor. Honungsskörden Honungsskörden är biodlarens huvudsakliga belöning för sitt arbete. I trakter där det finns mycket höstraps och vårraps måste man skörda honung minst två gånger. Första gången precis efter att höstrapsen slutat blomma. Nästan all honung tas då (lite för binas överlevnad lämnas kvar) vare sig den är täckt eller inte. Vattenhalten är vanligtvis i alla fall låg i denna honung och den kristalliserar lätt i ramarna annars. Det är ett lämpligt tillfälle att skaffa nya bisamhällen. Jag skördar honung en gång per säsong. Det sker i slutet av juli och början av augusti. Jag slungar alla ramar utom ramar med yngel och mycket pollen. Bisamhället flyttas från bottnen. På bottnen sätts en tom låda som i första hand fylls med ramar från yngelrummet. I nedersta lådan placeras två ramar med pollen och ramar med yngel. I andra lådan samma sak, några pollenramar och resten av yngelramarna. I tredje lådan (jag använder bara låga HLS-ramar, 366x145 mm) placeras tomma slungade ramar och några mellanvägar. (De som vill invintra med honung kan ha den tredje lådan delvis Bitidningen 7/ Drottningbyte med Snelgrovebräda. Låda med slungade ramar underst, med ny drottning i tillsättningsbur. Spärrgaller. Skattlåda med bin. Snelgrovebräda med den översta klaffen på baksidan öppen. Yngellådor med den gamla drottningen överst. Flygbina överger på detta sätt den gamla drottningen och flyger in till den nya utan yngel.. Senare när det blivit en del nya flygbin däruppe kan man öppna den nedre klaffen på baksidan och den övre på framsidan så styr man ner mer flygbin. Avdelningen där nere får fler lådor till yngel och honung som de behöver. Senare tar man bort den övre drottningen och slår ihop de två delarna genom att helt enkelt ta bort Snelgrovebrädan. eller helt fylld med helst försommarhonung, men dock ej raps. Sedan fylla på med sockerlösning.) Samma dag fodrar jag bisamhället med 8-10 liter sockerlösning. Under de följande 24 timmarna bör bisamhället ta minst halva fodermängden. Om det inte gör det antecknar jag detta och undersöker samhället för att ta reda på vad orsaken kan vara. Honungsbehandling Svenska biodlare har skaffat sig mycket kunskap om hur man behandlar honung efter slungningen för att den ska få en smörig konsistens. Jag kallar min honung kallslungad. Normalt grovsilar jag men rör inte eller ympar. Bara den del som jag tappar direkt efter slungningen i burkar finsilar jag. All annan kristalliserad honung värmer jag endast så mycket att den går att röra, skummar om det behövs och tappar på burk. Jag är uppväxt med att känna kristaller i munnen när man äter kristalliserad honung. Det är en naturlig honungs egenskap. Min tradition från mitt hemland har också lärt mig att producera kakhonung och jag inbillar mig att det är den enda riktigt naturliga opåverkade honungen. Pollen Under juni, juli och augusti kan man samla pollen. För att samla pollen behöver man en pollenfälla. Det finns flera modeller. Insamlat pollen behöver rensas och torkas, frysas eller blandas i honung så att man kan förvara den en längre tid. Pollen är väldig bra näringstillskott och hjälper mot många sjukdomar (som all bra mat gör). Från ett bisamhälle kan man samla 4-6 kg pollen under en sommar utan att minska honungsskörden. 7

8 Drottninggelé Utom pollen man kan samla fodersaft (drottninggelé). Det är en ganska arbetskrävande procedur och kräver står noggrannhet, speciellt i att göra saker i rätt tid. Drottninggelé är en hälsosam produkt och mycket uppskattad av många konsumenter. Propolis Under juli kan man börja samla propolis. Det finns flera olika sätt. Man använder propolis för att tillverka olika preparatet som verkar som läkemedel. Kakhonung är den enda riktigt opåverkade naturliga honungen. Binas bostäder Ramar Det finns oerhört många olika modeller av bikupor, men antalet ramstorlekar är ännu fler. Varje biodlare som har möjlighet att själv snickra gör en egen modell. En biodlare kan säga att han har Svearamar, men när du försöker sätta ner dem i vanliga standardlådor passar de ofta inte. En ram består av 4 lister: Överlisten som bär vaxkakan, två sidolister och en underlist. Tjockleken på vaxkakan varierar. Där honung samlas kan den bli riktigt tjock. Där ynglet finns är den tunnare. En vanlig bredd på listerna är 25 mm. Smalare förekommer också, speciellt i yngelrum. Tjockare kan förekomma i skattlådor. Ramar av Hoffmanmodell har bredare överdel på sidolisterna så att man inte behöver använda avståndsspikar. Med hänsyn till bigången är bredden på överdelen av sidolisterna oftast mm. Underlisten är ofta endast mm på Hoffmanramar. Anledningen är att man lättare ska kunna upptäcka viseceller. Det är bra att biodlare vet standardmåtten på ramar så att de lättare kan snickra lådor och ramar som passar i alla standardtillverkade lådor. Binas produkter Bigift bakdelen på honornas kropp finns giftkörtel, giftblåsa och gadd. Det är fram- I för allt binas försvarsvapen. Bigift innehåller olika proteiner, enzymer, aminosyror, socker och några andra ämnen. Vattenhalten i bigift är runt 80 %. Bigift kan användas till att tillverka läkemedel. Såna läkemedel använder man huvudsakligen för att behandla reumatiska sjukdomar. Man kan samla bigift med en speciellt tillverkad apparat som placeras i kupans fluster. Det är en glasskiva med metall trådar. Genom metalltrådarna leds elström. När bina kommer i kontakt med dessa eltrådar, blir de irriterade och sprutar gift på glasskivan. Bigiftet torkar på glasskivan och blir till ett vitt pulver som man skrapa av med ett rakblad. Jag försökte samla bigift år Jag lånade en apparat av en bekant i Slovenien och satte i gång. Bina blev så ilskna att de började anfalla folk på en väg 200 meter från bigården. Då slutade jag med detta projekt omedelbart och har aldrig mer försökt. En glasskiva virad med metalltråd avsedd att hängas i yngelrummet nära flustret istället för att läggas på flustret. 8 Bitidningen 7/8 2012

9 Binas sjukdomar Bitidningen 7/ Varroakvalster Varroakvalster hittades år 1905 på ön Java i Indonesien där det parasiterade på Apis cerana-bin. Med hjälp av vandring och försäljning av bin har varroa spritt sig till nästan hela jordenklotet. Apis cerana, det asiatiska honungsbiet, kan leva med varroa utan att gå under. Apis mellifera, det europeiska/afrikanska honungsbiet tål normalt inte varroa och smittade samhällena dör vanligtvis under en period på 3 år efter att de blivit smittade. Forskare har beskrivit skillnader hos varroakvalstret och namngett flera varianter av det. Den som kallas Varroa destructor parasiterar på Apis mellifera och gör stor skada. Varroa förökar sig i yngel. Då det inte finns yngel parasiterar kvalstret på vuxna bin. De kryper in mellan segmenten på bakkroppen och oftast på underdelen där det finns vaxkörtlar. Varroakvalstret har nästan samma livslängd som bin. När varroahonan kryper in i en cell för att föröka sig lägger hon först ett ägg som utvecklas till en hane och sen successivt 5-7 ägg. Alla ägg lyckas inte att utvecklas till färdiga kvalster. Forskare har kommit fram till att i en arbetsbicell utvecklas det mindre än två mogna honor och i en drönarcell mindre än tre mogna honor. De unga kvalster som inte är fullt utvecklade när biet kryper ut ur cellen dör. Varroan skadar bina så att motståndskraften mot sjukdomar sjunker. Då kan andra sjukdomar som orsakas av t ex virus göra att bisamhället dör. Jag har ganska lång erfarenhet varroa. Redan 1976/1977 år förlorade jag mer än hälften av mina bisamhällen pga varroa. I Örebrotrakten upptäckte jag kvalstret år Jag har lärt mig en hel del, framför allt att man ska ta varroan på allvar. De senaste 20 åren har jag haft mera problem med nosemasjuka och kalkyngel än av varroa. Varroan måste bekämpas kontinuerligt. Det duger inte att ha en bekämpningskampanj då och då. Man måste hela tiden veta hur stort angreppet är i bisamhället och när man bedömer att ett samhälle är i fara måste man ingripa omedelbart. Om man bedömer i juni att ett samhälle har stor angrepp kan man inte vänta till september att ta honungen och sedan behandla mot varroa. För att rädda bisamhället måste man ingripa omedelbart och offra honungen eller ta det som går då. Jag tror att många biodlare förlorar bisamhällen för att de först vill ta honungen och sen rädda bisamhället. Det är en dålig strategi. Man kan bekämpa varroan på olika sätt. Den metod som har varit mycket vanlig är att använda något giftigt kemiskt ämne som dödar kvalstret. Med risk för att det lämnar rester i vax och/eller honung. Till ekologiska metoder räknas att använda något ämne som finns naturligt i honung, men i starkare koncentrationer. Hit räknas organiska syror och eteriska oljor. Biotekniska metoder är också ekologiska, spärrbox, drönaryngelborttagning och att avla bin som är motståndskraftiga mot varroa. På senare tid har det ibland påståtts att bin är framtagna som är helt motståndskraftiga mot varroa. Jag är inte övertygad om att så är fallet. Det är mycket viktigt att man bekämpar varroan i rätt tid med en tillräckligt effektiv metod. I boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället av Ingemar Fries och Preben Kristiansen finns på sidan 101 ett diagram som visar hur bin, biyngel och varroa utvecklas under ett år. Den kritiska tidpunkten för varroabekämpning är när linjerna för ynglets och varroans utveckling korsas. Det inträffar normalt under senare delen av juli månad. Då är viktigt att bedöma hur stort varroaangreppet är i bisamhället och fatta ett beslut om vilken metod man ska använda för att bekämpa kvalstret. En fråga gäller valet av bekämpningsmedel. Om man bedömer att angreppet är stort bör man bekämpa omedelbart. Mest effektivt är att använda något av de s k kemiska preparaten. Det är mycket viktigt att alla biodlare bekämpar varroan effektivt annars kan vissa bigårdar komma att fungera som plantskolor för kvalstret. Biologi och anatomi Könsorgan och parning Binas könsorgan finns i bakdelen av kroppen. Drönarna har två testiklar och penis, drottning har vagina, slida och sädesblåsa. Det är den enklaste beskrivningen av binas könsorgan. En drönare är könsmogen och parningsduglig vid 2 veckors ålder. Den kan producera 7-10 miljoner spermier. En drottning kläcks normalt på sextonde dagen efter att ägget lagts, kan para sig på tjugofjärde dagen och börja lägga ägg tjugoåttonde dagen. Parningen sker i luften, vanligtvis på m höjd. Drönarens könsorgan fastnar i drottningen och slits från drönaren och den dör. Drottningen flyger vidare. Det kommer fler drönare. Drottningen kan para sig med flera drönare. Det finns forskare som funnit att en drottning kan para sig med upp till 40 drönare. Hennes sädesblåsa kan rymma 7 miljoner spermier. Man har funnit enstaka drottningar som levt upp till 7 års ålder och lagt befruktade ägg ur sin sädesblåsa. Drönaren dör direkt efter parningen. (Ill.: Lauri Routtinen.) Den röda linjen visar schematiskt utvecklingen under ett år för yngelmängden i ett bisamhälle. Den mörkblå bistyrkan. De linjerna har samma skala. Den gröna linjen visar varroamängdens utveckling, men den skalan är uppförstorad ca 3 ggr i jämförelse med de övriga, för tydlighetens skull. Det viktiga är att notera ökningen av kvalster i slutet av säsongen då yngel- och bimängd minskar. Detta ger en starkt ökad påfrestning på bisamhället. (Ill.: EÖ efter förebild på scientificbeekeeping.com) 9

10 Länsstyrelse organiserade biodlarresa till Tyskland ARNE JOHANSSON I slutet av september åkte en grupp biodlare till Tyskland. Det var länsstyrelsen i Västra Götalands län som organiserade resan. Första biodlarbesöket var hos Ansgar Westerhoff i Worin i närheten av Selow öster om Berlin. Han bedriver ekologisk biodling med 2000 samhällen. Han producerar honung som märks med Bioland (ungefär Krav) och genom att skörda i rätt tid och placera bina på rätt ställen får han sorthonung raps, akacia, lind och ljunghonung är standardsortimentet. I trakten av Selow finns gott om robinia (falsk akacia) och det var en av anledningarna till att han etablerade sig där. Det fanns också billiga lokaler på de nedlagda statsjordbruken. Det som var lite ovanligt i hans slungutrustning var horisontalavtäckaren som han tyckte fungerade fint och höll två stora slungare i arbete. På somrarna har han ca 10 medarbetare plus Wwoofare (praktikanter) Medelskörden är ca 60 kg som betalas i bulk med 4,5-5 euro/kg. Eftersom Ansgar bedriver storskalig vandringsbiodling för att få sorthonung har han konstruerat en bandburen staplare för att kunna lasta och lossa bikupor, ofta i oländig terräng. Staplaren finns att köpa för ca euro Nästa besök var på Imkerei Böhm vars innehavare Steffen Böhm beskrev sin resa från hobby till professionell biodlare. Basen ligger i Gelenau nära Chemnitz i Hessen. Där har han butik för honung och biredskap, slunglokaler, lager, och vaxhantering. Han tar emot vax från biodlare med eget kretslopp för vaxet och legotillverkar mellanväggar åt dem. Han har ca 300 samhällen som han flyttar runt för att få sorthonung av olika slag. Pollineringsuppdrag i tex fruktodlingar och raps åtar Böhm använder denna lastbil med kran för sina ibland långa transporter till bl.a. falsk akacia för att få sorthonung. 10 Bitidningen 7/8 2012

11 Imkerei Böhm samlar alla sina samhällen på två ställen då han att övervintrar dem. Klimatet kan variera mycket beroende på om de står på en höjd eller i en dal. han sig inte med mindre än att fruktodlaren köper honungen av honom. Detta pga pesticidanvändningen. Ett besök på slottsbiodlingen Tonndorf inte så långt ifrån Erfurt i Turingen var nästa anhalt. Där bedrev Michael Grolm en biodling med ca 150 bisamhällen. Biodlingen ingår i arbetsgemenskapen på slottet Tonndorf som har det gemensamma målet att bringa liv i det gamla K- märkta slottet. Stor vikt har lagts på att visa upp biodling för barn och andra intresserade. Biodlingen är Bioland-certifierad och Michael är en miljöaktivist, bl.a. har han tilldelats Tyska yrkesbiodlarnas hedersstatyett gyllene Gadden för att han röjt bort genmodifierad majs, vilket också resulterade i fyra veckors fängelse. På slottet avåts en fem rätters middag med honungstema i både mat och dryck. Bland annat bjöds på rostade drönarlarver. Nästa besök var på Bayerische Landesanstalt für Weinbau und Gartenbau i Veitshöchheim som är ett av Tysklands 7 biinstitut. Här blev vi mycket Schlossimkerei Tonndorf satsar på besöksnäring för naturintresserade och har därför anlagt en visningsbigård med bl.a. ett hotell för vildbin. Bitidningen 7/

12 inponerade och lite avundssuka. Biodlingsavdelningen bestod av bl.a. 5 rådgivare, 3 imkermeisters för att sköta instituonens bin, 3 biodlare för testbigårdar, 3 vetenskapsmän och också administrativ personal. Man erbjuder 200 fortbildningskurser för biodlare årligen och även längre utbildningar för blivande yrkesbiodlare och biodlarmästare. Också rådgivning och säljstöd kan biodlarna få. Vi åkte vidare i riktning Berlin men stannade över natt hos firma Helmut Jasniak som bedriver biodling, biredskapsaffär, vaxhanering och vandrarhem i Trossin. Vi tittade på framställning av vaxmellanväggar och handlade i affären. Vårt sista besök var på Länderinstitut für Bienenkunde i Hohen Neuendorf strax norr om Berlin. Hit kan biodlarna vända sig för att få sin honung analyserad, sensoriskt, kemiskt-fysikaliskt och mikroskopiskt, och gå kurser främst med inriktning på yrkesbiodling. Det som främst stannar kvar i minnet är de möjligheter till utbildning för biodlare som finns, alla biinstituten (det finns flera) har kurser för de biodlare som vill utveckla sin biodling till näringsverksamhet. Mikael Grolm är frontfigur på Schlossimkerei Tonndorf och vet att image betyder mycket för att få fram ett budskap. På Jasniak Erlebnisbienenhof tillverkades vaxmellanväggar och såldes biredskap men även mat, övernattning och honungsprovningar ingick i konceptet. 12 Bitidningen 7/8 2012

13 Kardborreband för bin GUNNEL MOLÉN Det här med blommor och bin, det är en hel vetenskap bokstavligen! Den ena forskningsstudien efter den andra visar hur fint samspelet, den så kallade symbiosen, fungerar dem emellan. När bina suger för dem den värdefulla nektarn, pollineras blommorna för sin fortlevnad. Livsviktigt för bins och humlors fortsatta existens, men även för oss människors glädje och förundran! en av de senare av I dessa studier visar en grupp brittiska forskare hur bin kan sitta säkert förankrade på blommornas kronblad. Mycket är dolt för det mänskliga ögat, men med elektronmikroskop har forskarna studerat cellerna i kronbladens ytstruktur, hos några vanliga trädgårdsblommor. Forskarna liknar vissa av dessa celler, som bildar små konformade utskott, vid kardborreband som fungerar som fästen för binas fötter. Den brittiska forskargruppen hade lagt märke till att bin föredrog lejongap med konformade celler, framför muterade lejongap med platta celler. Ganska lätt att förstå då bina måste landa på en vertikal yta, samtidigt som de måste öppna upp lejongapets "läppar" för att komma åt nektarn. Men forskarna såg att bina gjorde samma val med exempelvis petunior, rosor och vallmor. Dessa blommor har en betydligt enklare uppbyggnad, nästan som små skålar med lättåtkomlig nektar. Ofta svajar blombladen mer eller mindre i vinden, och forskarna började fundera över om insekternas val beror på hur blommorna rör sig. Vilket det visade sig vara! Genom experiment med arrangerad vind såg forskarna att ju mer det blåste, i desto större utsträckning valde insekterna blommorna med konformade celler. Det visades inte minst då man släppte in en grupp humlor, som tidigare inte varit i kontakt med petunior, i en ut- rymme med de båda slagen av petunior. Dessa humlor föredrog då att hämta sin nekter där ytan i blommornas kronblad var uppbyggd med vad forskarna vill kalla kardborre-liknande celler. Det är som sagt med förundran man ser alltmer av komplexiteten in i minsta detalj i naturen. Källor: j x/pdf När bin och humlor suger nektar, pollineras samtidigt blommorna där nektarn finns. Men hur håller sig insekterna fast vid blommornas kronblad? Foto: Bo Malmgren. Bitidningen 7/

14 Skälderhus biredskap 125 år! THORD KRISTIANSSON Lördagen den 12 maj åkte jag ner till Joel Svenssons vaxfabrik där företaget firade 125-årsjubileum och 5 år i de nya lokalerna i Skälderhus, Munka Ljungby. Vad som lockade mig var också en föreläsning av Lennart Nilsson från Kristianstad som skulle berätta om sina 58 år som biodlare. Bengt Svensson inledde med att berätta lite om de senaste 125 åren för företaget och hur det hela började. Vaxfabriken firade med att ha rea på diverse biodlingsprodukter, men det var Lennart Nilsson som lockade mig mest. Lennart berättade vilka åtgärder han gjort för att minska på bidöden, som han tycker är ett stort problem. (Han berättade en del i förra årets majnummer av Bitidningen.) Lennart menar på att ventilation är nyckeln till god överlevnad och att det finns gott om plats under ramarna på vintern. En annan viktig faktor är hur vädret under juli månad är då många av de bin som skall övervintra föds upp. Han brukar drivfodra sina bin under slutet av juli och in i augusti om draget är dåligt under den perioden. Viktigt var också enligt Lennart att inte invintra svaga samhällen utan då hellre slå ihop sådana inför vintern. Sen berättade Lennart att hans varroabekämpning numera mest bestod av att skära bort drönarlarver under säsongen. Hans metod var att använda en halvram i yngelrummet som sattes som tredje ram ifrån flustret räknat. Detta gjorde att bina byggde drönarceller under ramen som var lätt att avlägsna. Han poängterade att det var viktigt att se till detta regelbundet, minst var 14:e dag. Annars var risken stor att man hade en varroaodling i sin kupa, dvs om drönarna hann kläckas. Kvalstret trivs som bekant bäst hos drönarlarver. Hans metod är numera tillräckligt framgångsrik så att han inte behöver använda Apistan eller andra gifter. Det här är intressant. Då varroan kom bekämpade alla varje år. I majnumret -11 av BT beskriver Lennart att han använde Apistan vartannat år. Numera räcker det med noggrann drönaryngelbortskärning. Nånting bra verkar ha hänt i Kristianstadstrakten! I övrigt förevisade Lennart Nilsson olika kupdetaljer som är praktiska för biodlaren. Han påpekade bl a att den perforerade masonitskiva, som används i Skälderhuskupan mellan skattlådorna för att förhindra vildbygge, borde vara lättare att rengöra och kanske gjord av masonit som var blank på bägge sidor. Bengt Svensson började att fundera på saken direkt hur det problemet skulle kunna gå att lösa. Sen följde en frågestund som innehöll allt ifrån talgoxar till hackspettar. Mina tankar fördes till det seminarium som jag var på lördagen innan i Hörby, som i mångt och mycket gick stick i stäv mot vad Lennart Nilsson förespråkade. Men en sak har jag lärt mig under den korta tid jag varit biodlare (inne på mitt 3:e år) Fråga 10 st biodlare om råd och lösningar för dina bin och du får 10 olika svar som skiljer sig ifrån varandra. Den ena säger ventilera kupan, den andra säger täpp till. Läs bara artiklarna i de senaste Bitidningarna om hur man gör avläggare. Där finns väldigt motsatta budskap och metoder hur man skall gå till väga. Det bästa är nog att ta en liten nypa av allt man hör och sedan skaffa sig egna erfarenheter och regler för sina bin. Både före och efter föreläsningen bjöd vaxfabriken på kaffe och på goda grillade korvar. Ett lärorikt och trevligt arrangemang. Lennart Nilsson beskriver vad han använder i sin biodling och hur han gör. Bengt Svensson funderar allvarligt på hur han ska lösa problemet med en bättre masonitskiva till Skälderhuskupan. 14 Bitidningen 7/8 2012

15 PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa Förlusterna I år var fjärde året i följd som en webbaserad enkätundersökning angående övervintringen genomförts. Undersökningen pågick under maj månad och det kom in svar från ca 1600 biodlare. Av de totalt samhällen som dessa biodlare hade 1 oktober 2011 dog 2650 under vintern, vilket innebär en förlustprocent på 10,6 %. Under våren har några biodlare slagit ihop samhällen och några har köpt eller sålt. När data om detta tas med i beräkningen innebär det att förlusterna uppgick till 11,9 %. Oavsett var förlusterna lägre vintern 2011/2012 än vintern 2010/2011 då de var ca 14,5 %. Mer om resultaten från undersökningen kommer i nästa nummer av Bitidningen och finns även på SBR:s webbplats Uppskattning av angreppsgraden Att känna till varroaangreppsgraden är viktigt för att i rätt tid kunna vidta åtgärder mot kvalstret. Ju högre angreppsgraden är desto tidigare måste åtgärd vidtas för att få friska vinterbin. Uppskattning av angreppsgraden kan göras genom nedfallsundersökning. En av nackdelarna med nedfallundersökning är att myror och tvestjärtar kan plocka bort kvalster och att antalet som återfinns på uppsamlingsskivan under ett varroagaller kan var lägre än det antal som trillat ned. På flera håll i världen har det arbetats med att använda florsocker för uppskattning av angreppsgraden i ett bisamhälle. Vid University of Minnesota i USA har man utvecklat den så kallade Varroa Gizmon, en pryl med vilken man kan få i stort sett samma mängd bin varje gång man tar bin från ett samhälle och med vilken man undersöker kvalstermängden med florsocker. På länken c9balql kan laddas ner mer information om Varroa Gizmo. I fjol genomförde biavdelningen vid SLU och jag en studie på uppdrag av Svensk Biavel. Vi undersökte bland annat hur många kvalster per 100 bin i ett biprov som kunde påvisas med hjälp av Varroa Gizmon och hur många som kunde påvisas genom att spola kvalstren av bina med Bitidningen 7/ vatten. Med den senare påvisades ungefär dubbelt så många kvalster som det gjordes med Varroa Gizmon. Redovisning av studien finns på (sökväg Bin och biodling > Bihälsa > Forskning och försök). Vid biforskningsinstitutet i Kirchhain i Tyskland har det också utvecklats en metod för uppskattning av angreppsgrad med florsocker. Den kräver inte någon komplicerad pryl och är enklare att använda. Enligt forskarna i Kirchhain kan i stort sett lika många kvalster påvisas med den metoden som genom spolning med vatten. Under sommaren kommer det göras jämförande undersökningar här i Sverige av de olika metoderna för att se om vi får samma resultat. Ett viktigt moment i samband med uppskattning av angreppsgrad med hjälp av florsocker är dessutom att ta fram rekommendationer för svenska/nordiska förhållanden avseende vid vilka nivån (dvs. antal kvalster per 100 bin) som behandling ska genomföras och när. På länken finns mer om detta. Läkemedel mot varroa Såväl Apistan som Apiguard är numera registrerade som receptfria läkemedel mot varroa. Det innebär dels att recept inte behövs för att köpa preparaten och dels att det inte behövs behörighet för att få använda dem. Preparaten kan inte köpas i biredskapsaffären utan enbart på ett apotek. Joel Svenssons vaxfabrik, som har partihandelstillstånd för preparaten, har kommit överens med Apoteket AB om att lagerlägga Apiguard och Apistan på Djurapoteket i Eskilstuna. Tänk på att noga följa anvisningarna i bipacksedeln för respektive preparat. När det gäller Apistan är formuleringen avseende tidpunkt för behandling otydlig och man kan få intrycket att behandling kan genomföras medan det fortfarande finns ramar med oslungad honung i kupan. Så är dock inte fallet, utan enligt Läkemedelsverket är det meningen att behandling Bin som tagits från en ram i ett samhälle förs över i en burk med nät i locket (eller botten), sedan tillsätts några matskedar florsocker. Burken skakas och står sedan några minuter innan den vänds uppochner och skakas över en sil. Silen vickas fram och tillbaka så att florsockret åker genom silduken, sedan kan man räkna antal kvalster som ligger kvar på den. För att metoden ska fungera är det viktigt att florsockret är torrt, att det inte är fuktigt i luften och att det inte är ett kraftigt nektardrag. Foto: Preben Kristiansen. först ska göras efter slutskattning. Innan behandling med Apistan genomförs kan det vara en bra idé att kolla om det förekommer resistens i bigården. på finns information om hur undersökning för resistens kan göras. Myrsyra På den här länken finns information om hur behandling enkelt kan genomföras med myrsyra. Om angreppsgraden är så hög att åtgärd måste vidtas för att få övervintringsdugliga samhällen är det viktigt att behandlingen med myrsyra inte görs senare än mitten av augusti. På (sökväg Bin och biodling > Bihälsa > Forskning och försök) finns en redovisning av de försök med Mite Away Quick Strips (MAQS) och Nassenheider Evaporator professional som genomförts i samarbete med Biodlingsföretagarna och ett antal biodlare. 15

16 Ungdomar med framtidstro! KARIN PERSSON, Kronoberg Torsdagen den 22 mars var det Dag X i Växjö en inspirationsdag i Utbildning- Entreprenörskap-Arbetsmarknad. Bee Sweet Honey. Fr v Agnes Fransson, Siri Rydman, Michaela Thörnqvist, Linus Carlsson. Deras grupp var en av fyra finalister i tävlingen om bästa vara och kom på en delad andraplats. Krämigt UF. Clara Toll med olika salvor med bivax som bas. Det vimlade av ungdomar, sådana som deltog i mässan och sådana som kommit för att besöka. Det var trångt om saligheten i Tipshallen, men strax fann jag dessa fyra ungdomar, som går på Katedralskolans naturvetenskapliga program i Växjö. Ungdomarna hade gjort en sådan fin och snygg monter Bee Sweet Honey. Dagen till ära klädda i gult och svart, ja, lite blått också, som vingarna på deras söta bin, som flög på en lång rad ovanför deras huvuden! De har startat och driver ett företag enligt reglerna för Ung Företagsamhet UF, då det nämligen ingår att gymnasieeleverna skall utföra ett projektarbete under sitt tredje studieår. Bee Sweet Honey har arbetat med honung i olika varianter men mest med smaksatt honung, där de inte använt sig av eteriska oljor och essenser utan i stället smaksatt med torkade bär m m från trakten. På burkarna satt prydliga etiketter, som de själva designat. Även vid några andra tillfällen under året har de salufört sin honung och precis som denna dag gick de åt som smör i solsken! Förutom att de sålde bisalva och hade gjort kluriga tipsfrågor, spred de reklam för biodling samt visade lite biodlarutrustning. Efter att ha passerat en hel del andra montrar, där man verkligen också upplevde stor kreativitet, står en tjej och gör reklam för sitt företag: Krämigt UF. Hon hade tillverkat bisalva med rödbeta, som skulle vara speciellt passande för läpparna, citronmeliss mm. Hon hade också själv tillverkat de vackra färgglada presentförpackningarna! Ja, bättre reklam för biodling kan vi knappast få! Bara att önska dessa ungdomar lycka till och kanske kan det göra att det kommer in fler unga biodlare i våra föreningar!! 16 Bitidningen 7/8 2012

17 Svärmhämtningsäventyr i föreningen PATRICK PERSSON, förvirrad nybörjare från Grude Det började på ett styrelsemöte i Södra Björke, Conny Persson hade fått ett telefonsamtal från en privatperson. De hade fått en svärm som satt sig emellan en ytter- och innerdörr i ladugården. Svärmen var inte till något besvär men eftersom man höll på att renovera ladugården så gick det lite vilt till emellanåt och det gjorde att bina kunde bli lite irriterade. På mötet bestämdes att vi skulle försöka hämta hem svärmen till föreningen, och en tid för själva ingreppet skulle spikas dagen efter mötet. Nu var det bara att vänta på att samtalet skulle komma, och fram på dagen ringde Lars Jonsson mig och meddelade att det skulle gå av stapeln på lördagen, runt kl 17 skulle vi köra igång. Lars Jonsson (Herrljunga-Gäsene Bf:s ordförande) hämtade upp mig hemma i Grude och vi skulle sedan möta Conny i Od. Nu skulle det bli av tänkte jag, det var första gången för mig att vara med om detta. Svärmar hade man hört talats om men inte sett. Trots att jag själv haft en svärmning bara dagarna innan, men den hade jag själv inte sett. Väl framme tog vi oss ned bakom ladugården för att se var den var, Conny sa att den redan slagit sig ner förra året och redan hade etablerat sig. Tjänare, tänkte jag, det kommer att bli livat.bäst att se till att man får på sig vad som behövs, kanske en extra overall är ett måste. Väl nere bakom ladugården såg jag att den nog inte var så stor den där svämen inte. Som tur var tog jag med kameran. Vilken liten pluttesvärm, inte mycket att skryta med precis. Två stora starka karlar och Lars stod där och kikade en stund. Jaha hur gör vi nu då frågade jag, Bitidningen 7/ Svärmen såg inte ut mycket för världen, men skenet bedrog... kikade lite på Lars och Conny. Ja men vi tar ställningen som står här, sa Conny. Precis bredvid stod det av en händelse en byggställning. Troligen något som ägaren av fastigheten hade för renoveringen. Conny skred till verket, med kofoten i högsta högg påbörjade han rivningsjobbet. Nu blir det nog ett himla liv snart sa jag till Lars. Mmmm, sa Lars, det blir nog fart på dom strax.. Vi stod där och tittade medan Conny gick bärsärkargång med kofoten, men inte ett liv. Inget hände, bina flög som brukligt fram och tillbaka, som om inget hade hänt. Det här går ju fint, sa jag till Conny. Japp men det finns inget bo just här inte sa Conny. Nej men se, det satt en dörr bakom dörren, och där var dom inte Vi får nog ta till lite andra grejer, sa Conny. Rätt som det är så kommer Lars lunkande ner för slänten med en motorsåg.. Är dom galna gubbarna, tänkte jag, nu får man nog springa. He he, nu skall vi se hur detta går, sa Conny och varvade upp motorsågen.. Ni kan tänka er synen, här står det en gubbe iklädd vit overall med mask och allt, man associerar onekligen till en ganska så blodig film som har några år på nacken. Conny satte svärdet i väggen och körde motorsågen på fulla varv. Nu kommer det att bli liv i luckan, tänkte jag. Lars han bara flinade och kikade på Vi började med kofoten och fortsatte med motorsågen. mig. Men likt Ferdinand på julafton fortsatte bina att lukta på sina blommor, inte en reaktion Det är konstigt, hade det kommit en totalt galen gubbe i vit overall och satt motorsågen i mitt hus hade jag nog gjort vad jag kunde för att jaga bort honom, men inte. Efter Connys hantering med motorså- 17

18 Storleken på vaxbygget var gigantiskt. När vaxet var borta visste bina som var kvar inte riktigt vart dom skulle ta vägen. gen kunde man se storleken på samhällsbygget, och det var gigantiskt. Vi vet inte hur länge det funnits ett bisamhälle på denna plats, men av storleken att döma så slog sig bin inte ner på denna plats igår i alla fall. Vi avlägsnade säkert kg vax från utrymmet mellan dörrarna, vilket man får se som en rätt ordentlig laddning vax. Det var en rejäl samling bin som beskådade vårt ingrepp, och vad skulle de göra. De hade inte en chans att gör något alls egentligen. Konstigt nog så var de inte ett dugg irriterade, vilket förvånade oss. Vi flyttade i omgångar ner bina från boplatsen till en medhavd 10 ramars lågnormallåda. Vi tyckte verkligen att vi flyttat ner hur mycket som helst. Men döm om vår förvåning då vi öppnade täckskivan för att se hur mycket vi fått ihop i lådan. Man kan inte direkt säga att vi kände oss tillfreds med vårt arbete, vi hade ändå hållit på i säkert 2,5 timmar med att komma åt svärmen och matat ner ett stort antal bin i lådan. Men vart hade de tagit vägen, hade vi bara fått tag i döende bin eller dom utan vingar eller bara dom som inte orkade att flyga längre, kanske var det bin som drott- ningen placerat på långvården.ja man kan undra vad vi höll på med. Det visade sig senare att dom hade gått ner i bottnen. Det var en slags dubbelbotten. Vi tänkte inte på detta då vi kollade i lådan först gången utan kliade oss lite i huvudet, och kollade på väggen igen. Och nog fanns det gott om bin där, men inte där de borde varit. Stackars Lars var också trött. Jag och Lars skulle hiva iväg en del av dörren som Conny med glädje hade massakrerat med den högt varvade motorsågen, med den Vart tog alla bina vägen vi fick ner i den medhavda kupan? Vi blev trötta och då gör man lätt misstag, som att inte släppa taget som man ska då man hivar undan något, som här en bit av den bortsågade dörren. 18 Bitidningen 7/8 2012

19 Kupan på plats som var tänkt att samla upp de återstående bina. numera mycket skadade kedjan. Ni vet, skall man gemensamt hiva iväg något så brukar man räkna, 1,2 och 3, sen släpper man samtidigt objektet som skall hivas, men så var det inte riktigt i Herrljunga. Det fick jag lära mig. Tänk er nu att jag och Lars står och skall kasta iväg denna del av dörren, jag börjar räkna. 1..2, då släpper Lars greppet, men kommer på i sista sekund att jag inte kommit till 3. Snabbt korrigerar Lars sist misstag och får tag i dörren igen. I samma stund konstaterar jag att okej man släpper på 2 i Herrljunga, så jag släpper taget samtidigt som Lars får tag i dörren igen. Detta resulterar i att jag kastar iväg dörren och Lars samtidigt..ja ja man kan fundera ett tag. vem gjorde rätt och vem gjorde fel. När Lars väl hämtat sig från flygturen kom turen till bina igen. Vi konstaterade att alla bina inte var i kupan. Vi hade heller ingen koll på om det fanns en levande drottning i kupan. Vi hade visserligen sett att det fanns en äggläggande drottning då det fanns ägg, men med tanke på vår minst sagt ovarsamma hantering kunde vi inte räkna med att hon fortfarande var i livet. Vi hade dessutom inte en aning om vart hon höll hus. Men det fick bära eller brista, vi måste ändå utgå ifrån att hon levde. Vi placerade kupan på samma höjd som det ursprungliga flustret befann sig, tanken med detta var att om, dvs. om drottningen var vid liv och var överflyttad till kupan så skulle bina snart börja dra sig till denna då det då luktade gott från henne i kupan. Men det var en chansning. Sagt och gjort, vi lämnade kupan på ca 3 meters höjd, och planerade att hämta den dagen efter. Vi samlade ihop våra gre- jer för hemfärd, jag kände mig ganska förvånad. Trots den oömma behandlingen med både kofot, motorsåg och en flygande ordförande så hade vi inte blivit attackerade en endaste gång. Helt fantastiskt måste jag säga, det enda som var riktigt besvärande var att jag och Lars har helt olika syn på hur man räknar och de förbaskade knotten. Jag hade aldrig vågat köra en motorsåg rätt i ett bo med säkert en bin, men det gick ju bra. Dagen efter avhämtades bina och transporterades till Södra Björke, och vi konstaterade att drottningen var kvar i kupan. För när vi kom för att hämta den så satt alla bina som vi inte lyckats få in i kupan som en liten ica-kasse under kupan. Det enda vi behövde göra var att slå in kupan i Irenes överkast, sätta den i bilen och köra hem. Så nu har jag full koll på hur man fångar en svärm, eller har jag det? Här har vi Conny som stolt poserar framför kameran, han tycker nog att han var riktigt redig efter detta tilltag, och visst var han duktig. Bitidningen 7/

20 Biodlare i hemlandet Colombia ANDRÉS AMAYA BRIÑEZ, Hisingens Bf Under 6 veckor mellan januari och mars hade jag möjlighet att besöka några bigårdar runt staden Pereira huvudstaden i Risaraldaprovinsen, i hjärta av kaffelandet Colombia i norra Sydamerika. Bikupor i LN-format på försök i Andalucía. Bigård med traditionella kupor i utkanten av staden Pereira. Jag visste inte mycket om hur biodlare hade det. Det enda jag visste i förväg var att hela landet, precis som övriga kontinenten från norra Argentina till de södra delarna av USA är afrikaniserad, dvs att biodlare har att göra med bin som är väldigt defensiva (starkt influerade av Apis mellifera scutellata). Det kunde jag uppleva redan efter första besöket, då bin förföljde oss minst 800 meter från själva bigården. Den moderna biodlingen i Colombia inleddes i början av 1900-talet då några präster introducerade biodling i den norra delen av landet med importerade bin från Europa (Apis mellifera ligustica, Apis mellifera carnica samt Apis mellifera caucasica) rymde ett antal svärmar med afrikanska bin från en försöksodling i Brasilien. En grupp brasilianska forskare försökte avla fram ett nytt bi, bättre anpassat till klimatet där så större honungsskördar kunde erhållas. 26 drottningar hade importerats från Tanzania i sydöstra Afrika. Några arbetare tyckte synd om bina och tog bort spärrgallren för flustren. De afrikanska bina korsade sig med de inhemska bina som hade mycket arv från det mörka europeiska biet. Bina spred sig över hela kontinenten norrut och söderut upptäcktes de första svärmarna i östra Colombia och 1983 var hela landet afrikaniserat. De flesta biodlare förlorade sina investeringar då ingen visste hur man skulle hantera de nya bina. Endast en liten grupp biodlare fortsatte trots svårigheterna. I dagens Colombia finns det cirka bikupor. Potential finns för omkring 2 miljoner enligt Ministerio de Agricultura (motsvarigheten till den svenska Jordbruksverket). Colombia importerar honung, huvudsakligen från Argentina, Brasilien och Mexico. Landets produktion räcker inte till efterfrågan som finns på marknaden. De flesta biodlare är bönder som använder traditionella metoder. Det är mycket som saknas. Främst utbildning om hantering av honung och övriga produkter från bikupan och om lagstiftningen på området. 20 Bitidningen 7/8 2012

21 Jhon Ever Cardona (f.d. orförande FENAPICOL), Jairo Alfonso Amaya och Andrés Amaya med 2 avläggare klara för transport (De första i LN-formatet) Fakta om QR-koder En QR-kod som hör till ledaren i detta nr. står för Quick Response och är QR en Japansk uppfinning från Den fungerar som en streckkod, men kan innehålla mycket mer information. Användningen av QR-koder ökade markant 2009 i Nordamerika men det är först på senare tid som man börjar se dem även i svenska annonser och artiklar. Fördelen är att man kan skanna in koden med en smartphone och då länkas man direkt till en hemsida, en utökad informationstext, ett visitkort eller en video. Man behöver en app till telefonen som heter QR-läsare eller QR-reader. Både iphone och androidtelefoner har QR-läsare... Vill du göra egna QR-koder? me är den sida jag brukar använda mig av. Hanne Uddling Langstroth är det ramformat som dominerar som i övriga Latinamerika. Det förekommer också en ramformat som heter Jumbo (samma bredd som Langstroth men djupare, som den ram vi kallar Dadant i Sverige skapades FENAPICOL Federación Colombiana de Apicultores (motsvarigheten till SBR) som samarbetar med colombianska jordbruksverket för att sprida kunskap. Det var mycket lärorikt att träffa biodlare på andra sidan jordklotet och utbyta kunskap och erfarenheter, bland andra Jhon Ever Cardona (f.d. ordförande i FE- NAPICOL) som visade mig runt. Det bästa som hände under mitt besök var nog att min storebror Jairo Alfonso blev biodlare och startade egen bigård med 5 avläggare som jag hjälpte till att göra iordning. Dessa bikupor har ramformat LN samt varroabottnar för bättre kontroll och ventilation. Det är de första LN-kuporna i Colombia. Det är ett försök som pågår för att utvärdera nackdelar och fördelar som ett annat ramfortmat kan ha jämfört med det vanliga som används i landet. Läs mer om QR koder Läs Jackis Lannis artikel om ekologisk biodling från förra Bitidningen. Ett afrikaniserat bi på väg in i en avläggare genom en starkt reducerad öppning. Jordbruksverkets sida om bin och humlor. Bitidningen 7/

22 Infobigård skänkt av biredskapsaffär ANDERS LÖFVENDAHL I omtalade Chicago Botanic Garden, beläget i Glencoe i den nordvästra utkanten av Windy City, står två bikupor uppställda i den stora botaniska trädgårdens avdelning för fruktträd. Kuporna är en gåva till trädgården från företaget Brushy Mountain Bee Farm som sen drygt 30 år marknadsför biredskap och tillbehör av alla de slag. Kuporna är fritt tillgängliga för trädgårdens besökare och står uppställda i söderläge på krönet av en liten gräsbacke ovanför några rader med äppleträd samt med vindskyddande buskage och träd bakom ryggen. En av trädgårdens anställda, Ann Stevens, ansvarar för och sköter biodlingen här i anslutning till frukt & grönsaksavdelningen. Biodlingen ses som ett givet och mycket viktigt inslag i trädgårdens verksamhet. Intill de prydligt uppställda och vita kuporna av tåligt cederträ återfinns en liten informationstavla där bifarmen berättar att samhällenas bin pollinerar växter inom drygt 3 kilometers omkrets. Företaget lämnar också adressen till sin hemsida för dem som önskar ytterligare information om bin och biodling och vill titta närmare på det stora utbudet av artiklar och tjänster, På annan en plats i den stora botaniska trädgården, som årligen tar emot drygt besökare och är helt rökfri, berättas om binas storartade och viktiga insats inom såväl lantbruk som t ex frukt och bärodling. Utan bin, ingen pollinering är det tydliga budskapet. Och utan pollinering... Eller som en av guiderna uttrycker det: Utan bin, ingen mångfald! 22 Bitidningen 7/8 2012

23 Sigillbiodling genom SBR ANDERS LIGNELL SBR:s förbundsstyrelse har tagit beslutet att under det kommande året fungera som huvudman för de biodlare som vill certifiera sig som Sigillbiodlare, med en enskild anslutning. Våra stora matvarukedjor ställer nu centralt krav på att deras leverantörer skall vara tredjepartskontrollerade. Dock är det många enskilda handlare som på eget initiativ accepterar sina sedan flera år tillförlitliga och trogna leverantörer av honung vilka inte är certifierade eller som kanske visar en genomförd Bihusesyn som garant för en säker produkt. En sak kan vi vara säkra på och det är att detta med tredjepartskontroller på leverantörer av livsmedel till handeln kommer att vara ett krav som det inte går att komma runt. Tidigare fanns det möjlighet för biodlare att vara certifierade och tredjepartskontrollerade genom enskild anslutning till Sigill AB genom dåvarande HF som huvudman. Efter försäljningen av HF så finns inte längre denna lösning utan vi måste se på andra möjligheter. Under säsongen genomfördes ett pilotprojekt med några biodlare i Hudiksvallsområdet med ett framtaget ledningssystem där SBR fungerade som huvudman. Med det nu tagna styrelsebeslutet planeras en vidare kontroll av konsekvenser för SBR och personal inom expeditionen att ske under det kommande året. För att detta ska fungera i framtiden och mer utspritt inom landet samt på kostnadsnivåer som är acceptabla så behövs det biodlingskunniga personer inom våra distrikt som kan fungera som kontrollanter/ revisorer. Redan nu så är det flera av våra medlemmar som har blivit ställda inför faktum att butiksägaren har ställt krav på tredjepartkontroll för att ta emot honung för försäljning. SBR ser möjligheten att genom Sigill AB få en certifieringsmöjlighet som vi kan hantera på ett bra sätt. Detta är en utveckling av medlemsnyttan av att vara med i SBR. Bitidningen 7/

24 SBR:s Biodlingskommitté JANNE MÅRTENSSON, adj Drottningodling/Avel Drottningen märks gul 2012 Det finns bidrag att söka!! Lokal parningsplats Har ni i föreningen, drottningklubben, distriktet startat eller driver sen tidigare en lokal parningsplats finns det möjlighet att söka bidrag för era omkostnader. Biodlingskommittén har nu tagit fram en ansökningsblankett för att förenkla förfarandet vid ansökan om bidraget. Blanketten kommer att skickas ut digitalt inom organisationen bl.a. till alla deltagarna vid parningsföreståndarträffen i Nässjö. Inköp av avelsdjur Föreningar (och distrikt) som bedriver drottningodling har möjlighet att få subventionerat sitt inköp av bra avelsdjur att odla efter. Även till denna ansökan finns en nyframtagen ansökningsblankett. BT mars 2012 I BT:s marsnummer finner du mer information om förutsättningarna för utbetalning av ovanstående bidrag. OBS! Ansökningarna måste vara inskickade till mig senast den 15 augusti Adress: Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, Vimmerby. Har du intresse av att få någon av ansökningsblanketterna för att kunna söka medel skickar du ett mail till undertecknad. E-post: pelarne.bi@telia.com Studiematerial Drottningodling OH-serie Pärmen Drottningodling består av en serie om 10 OH-bilder. Målsättningen är att du härigenom har en färdig och klar första träff i en drottningodlingskurs. Pris i Bibutiken: 229 Kr Drottningodling i praktiken Med bisnurran. Författare Gunnar Krantz. 57 sidor. Författaren förmedlar metodiskt och med naturlig enkelhet kunskaper om avelsarbete och drottningodling tillgängligt även för nybörjaren. Bisnurran är det hjälpmedel som gör planering och praktiskt arbete enkelt och roligt. Gunnar Krantz hade sin biodling i Bergslagen där han i många år arbetade med drottningodling med utgångspunkt i Buckfastbiet. Ur innehållet: Allmänt om drottningodling, Varför avel? Biraser, Att välja ras, Avel efter vad?, Drottningodlingens principer, Rammått och yngelrummets storlek, Materiel, Texter till bisnurran: Drivfodring, Drönaräggkontroll, Start av amningssamhälle, Odlingsäggen läggs, Äggen kläcks, Dagen för odlingens start, Cellerna täcks och buras, Flyttning av mogna celler, Kläckning, Till parningsstation, Tillsättning. Pris i Bibutiken: 235 Kr Drottningodling CD (finns även som VHS) Film om drottningodling av G. Krantz. Pris i Bibutiken: 235 Kr 24 Bitidningen 7/8 2012

25 Drottningodling för vanligt folk Författare Ulf Gröhn. 53 sidor. Ulf Gröhn förmedlar på sitt eget oefterhärmliga språk en rad viktiga kunskaper om förutsättningarna för en lyckad drottningodling och avelsarbete. På ett enkelt sätt tipsas om praktiska vägar för att lättare kunna lyckas med sin egen drottningodling och avelsarbete. Pris i Bibutiken: 79 Kr Boken om biodling Boken om Biodling omfattar ca 340 sidor och omfattar nio kapitel med ett enastående bildmaterial. Kapitlen Drottningodling och Förädling av bin ger också goda kunskaper om principerna både för förädlingsbete och drottningodling. Lämpligt som komplement till ovanstående litteratur. Pris i Bibutiken: 462 Kr Drottningodling i skattlådan DET FINNS MÅNGA SÄTT att försöka få bina att dra upp celler från larver som biodlaren erbjuder dem. I Deutsche Bienenjournal nr 5/2012 beskriver imkermeister Gert Staemmler hur man med ett par lådlyft kan få god antagning av de tillsatta larverna. Du behöver följande: Ett starkt samhälle med minst 3 lådor, varav minst en skall vara en skattlåda. (Det underlättar om denna är placerad över ett spärrgaller.) En extra botten och tak. Gör så här: På morgonen en bra flygdag lyfter du av skattlådan. Yngelrumslådorna/skattlådorna flyttas åt sidan på en ny botten. Det kan räcka med 1-2 meter. Leta reda på en ram med mycket pollen. Finns oftast baktill eller framtill i lådan. Ramen ska inte ha öppet yngel! Bina bör du också skaka av från ramen, för att undvika att drottningen av misstag kommer med till cellbyggaren. Det blir noll larver antagna på din odlingsram annars! Skattlådan/-lådorna sätts tillbaka på den gamla bottnen. Ur den översta tas två ramar bort i mitten. På en av platserna hängs pollenramen ner. Den andra platsen är reserverad till odlingsramen. På eftermiddagen (efter 5-6 timmar) har nu dragbina återvänt till sin gamla plats. Här finns inget öppet yngel och ingen drottning längre! Nu är det dags att larva om från det där kanonsamhället du har. Dragbina kommer att jubla över alla unga larver från vilka dem kan mata upp nya drottningar. Antagningsprocenten är i regel mycket god. Efter fyra till fem dagar har de antagna drottningcellerna täckts. Lämpligen buras cellerna och sätts i ett kläckskåp (eller i skattlådan hos samhället med några yngelramar intill). Nu kan du sätta tillbaka yngelrumslådorna (med drottningen) under skattlådan på den gamla platsen. Samhället är då intakt igen och fortsätter samla honung. Drottningen godtas vid återföreningen och behöver inte letas upp för att sättas i utätningsbur först. Väntar du längre med återföreningen bör du däremot göra detta. Efter 7-8 dagar är det dags för dina drottningar att kläckas. Hur du tar hand om alla dessa prinsessor kan du läsa om i drottningodlingslitteraturen. I Bibutiken finns ett antal lämpliga böcker att inhandla. Lycka till med bidrag, studier och drottningodling! Janne Mårtensson Odlingsdagen Utgångsläge Odlingsram Efter 5 dagar Skattlådor Pollenram Drottn Yngelrum Flyttas åt sidan Drottn Drottn Bitidningen 7/

26 Nya telefonnummer till SBR Växel Jonas Eriksson, förbundssekreterare Maj-Britt Järnvall, sekreterare Anette Irebro, ekonomi & medlemsärenden Marianne Johansson, etiketter & medlemsärenden Peder Lilja, utvecklingskonsulent Erik Österlund, redaktör Preben Kristiansen, bihälsokonsulent Marita Delvert, ordförande Svensk Biavel anordnar en konferens Dr John Harbo om VSH-bin Skövde lördagen 18 augusti 2012 LASSE NAIMELL Skövde bibliotek och börjar klockan Dagen avslutas med frågestund och vi är Dr John Harbo kommer från USA och är bl.a. känd för sin Harbo-spruta bland inseminatörer. Han har arbetat med biavel och bigenetik sedan 1960-talet. John Harbo kommer nu till Sverige för första gången och föreläser om sitt avelsarbete med bisamhällen som rensar ut varroainfekterade yngelceller, s.k. VSH-bin (varroa sensitive and hygenic bees). Dr Harbo har fått fram bilinjer som klarar av att leva med ett måttligt varroatryck och där bina städar ut yngel som har fertila varroahonor, dvs som har avkomma. Därför hålls varroan under kontroll. Svensk Biavel kommer att försöka importera ett antal av dessa VSH-bin och senare placera ut drottningar för att påskynda avelsarbetet med att få fram varroatoleranta bin även i Sverige. Vi kommer att vara i filmsalen på klara vid ca 15-tiden. Deltagarantalet i filmsalen är starkt begränsat. Är du intresserad så anmäl dig så snart som möjligt. Kostnaden är 250 kr och då ingår både fika och lunch. Anmälan på lars@naimell.se eller före 8 augusti. Mer om VSH-bin Dr John Harbo, här tillsammans med hustrun Carol och sin honung på bondens marknad i Baton Rouge, Louisiana En bild från ett test som visade hur mycket mer VSH-bin täckte av och rensade ut varroaangripet yngel, jämfört med oselekterade bin. Dessutom med tre gånger så stor träffsäkerhet. (Foto: USDA) 26 Bitidningen 7/8 2012

27 Av Biodlare För Biodlare Skördetider! Otroligt prisvärd handvevad 4-ramars slunga för den mindre biodlingen. Tar alla format. Artikelnr: Hör av er för bästa pris på Bifor och socker! ramars självvändande slunga för den mellanstora biodlingen. Artikelnr: Konkurrenskraftiga priser på glas i många storlekar i kartong eller på pall. Kontakta oss för mer information. Foderram Langstroth Automatisk tappstation med roterande bord och optisk sensor. Kan även kombineras med transportband. Artikelnr: Vi köper din honung! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på för att ta del av nyheter och erbjudanden! LP:s Biodling AB LP:s Biodling AB Torstensbyn Säffle Tel: shop@lpsbiodling.se Torpa, Varberg Besök vår hemsida: Bitidningen 7/

28 Brev till redaktionen Tro och vetande. Tron försätter berg, vi tror oss veta, det här är något jag tror på, du ska inte tro att du vet, osv. Vi inom biodlingen tror väldigt mycket, inte minst på oss själva. Många gånger har vi svårt att tro på vad andra säger. Det här kan väl vara sunt? I mitt långa biodlarliv borde ju det jag tror på, inom biodlingen, övergått till vetande. Så är det inte alltid. Och skall jag vara riktigt ödmjuk så är det ofta så att tron är mer än vetande. Varför tror jag att det är förkastligt att skicka oparade drottningar i en plastbur för parning? Vilket innebär att chansen att det blir en undermålig drottning är stor Det hade varit mycket bättre om jag visste att det är så! Jag tror definitivt på att en drottning med bra gener som kläcks i ett samhälle eller en stark avläggare blir av bästa kvalité. Chansen minskar att det blir så om hon kläcks i en Apidea. Nu kunde vi läsa i majnumret av Bitidningen att innovationshysterin har tagit fram Minibivo, en kassett som är en minivariant av Apidean! Således ännu mindre bin behövs för att fylla den. Det här tror jag definitivt inte på. Men å andra sidan vet jag inte. Är det möjligen någon som vet? Vi kunde också läsa i I bigården i majnumret: får man drottningar från nödceller. Man menar att sådana drottningar inte kan bli av en bra kvalité. Vem i hela friden menar det? Ett starkt samhälle eller avläggare som drar fram en egen drottning får ju de bästa förutsättningar att utvecklas. Det är inget jag tror utan något jag vet! Jo, slutligen vill jag avslöja en sak. När man tagit bort den äggläggande drottningen ur Apidean och inte tillsätter en ny puppa, då drar bina naturligtvis upp en egen ny drottning. Den drottningen, mina damer och herrar, blir en jättebra bruksdrottning. Jag hade en drottningköpare som bara ville ha sådana. Är det inte konstigt! Leif Strömberg Manus till Almanackan TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt och föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss. Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna på nästa sida. De är ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages och skriv i detta bara den text som skall stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla textfilen för er förenings namn + månadens namn, t ex Tumba bf maj.doc. Bifoga textfilen till ett mail till redaktören: erik.osterlund@biodlarna.se Det går naturligtvis också att skicka mötestexten med ett vanligt brev. Tack för ditt tillmötesgående! Sommarstängt på SBR:s expedition Veckorna 28, 29, 30 och 31 har SBR:s expedition stängt 9 juli 3 augusti Vi minns Birger Johansson, Boden En profil inom svensk biodling har gått ur tiden, efter en längre tids kamp släppte han slutligen taget. Bi-Birger blev han med hela Biodlarsverige, efter mer än 35 år i branschen med både större och mindre biodling, genom aktivt deltagande i otaliga riksförbundsmöten och de senaste åren inom SBR valberedning. Hans största intresse var drottningodling, avel & avläggarproduktion och han var drivande inom bl.a. Norrbottens Drottningodlingsklubb och Föreningen Nordbi. Birger var nybörjarnas ständige rådgivare med ett gott hjärta, som klappade speciellt för SBR och medlemsnyttan. Bi-Birgers deviser, jag skulle ha många fler bisamhällen om det inte vore för all honung samt den där som är så snål borde kunna platsa som biodlare är vi många som ibland kan känna med. Norrbottens generöse biodlarmentor och vän, som var kunnig, engagerad och drivande, fattas oss!. men, som en biodlare tröstade då han fick dödsbudet: Det finns nog bin i himlen också! Erik Heedman, Norrbottens Biodlaredistrikt Kurs i pollinering/ekologisk biodling På Karlslunds herrgård i Örebro kommer Lotta Fabricius-Kristiansen och Preben Kristiansen att hålla en kurs i ekologisk biodling och pollinering. Kursen vänder sig till lantbrukare, trädgårds- frukt- och bärodlare, biodlare och till företag på landsbygden som är intresserade av att lära mer om pollinerare i allmänhet och biodling i synnerhet. Kostnad: 225 kronor för fika (för och eftermiddag) samt lunch. Tid: den 13 augusti klockan Plats: Karlslunds herrgård, Örebro Info och anmälan: anette.fischer@lansstyrelsen.se Anmälan senast den 8 augusti 28 Bitidningen 7/8 2012

29 MÖTEN OCH KURSER Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Jönköpings läns distrikt Distriktsmöte ti 7 aug kl i Enehagens skolas matsal (Åkanten),Värnamo. Bihälsokonsulent Preben Kristiansen föreläser om god invintring för att nå hög överlevnad. Deltagarna tar med egna hemmabyggen, uppfinningar, billiga konstruktioner mm, som används i biodling eller honungshantering. Föranmälan senast 5 aug till Mats Svensson, eller mats. svensson@vmomail.se Genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Kurs i bihälsa to 23 aug hos Östra härads bf i Nävelsjö bygdegård, Vetlanda. Ingvald Pettersson är kursledare. Mest varroabekämpning men även andra bisjukdomar. Start kl Ingen föranmälan. Genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Kalmar Södra Biodlardistrikt Pålaviksträffen sö 5 aug kl 12 i Folkets Hus, Gullaskruv. Föreläsare:Veine Jernemalm. Ämne: fakta och råd om honung och honungshantering. Redskapsförsäljning: Kennert Fransson, Eriksmåla ( ). Kaffe, lotterier. Arrangör: Hälleberga bf. Norrbottens Biodlaredistrikt Sommarmöte Vassholmen, Kalix, lö 28 juli kl , föreläsningar, info, fika. Lunch till självkostnad. Sjuhärads biodlardistrikt Sommarmöte sö 1 juli kl 11 i Svenljunga/Tranemo föreningsbigård mellan Uddebo och Tranemo. Vägbeskrivning till Stuvered: Kör till Tranemo sedan några kilometer mot Uddebo där står en biodlarskylt vid vägen, fortsätt 2 km. Från Svenljunga kör mot Tranemo när man kört igenom Uddebo efter några km. står biodlarskylten. Skånes biodlardistrik Studieresa lö 14 juli. Till Lantrasparken i Ingelstad och Hästrikets Bf (en bigård och några biodlare). Lunch på Tingsryds Värdshus. Vi återkommer med detaljerat program på Skånes Biodlardistrikts hemsida. Max 50 deltagare. Först till kvarn. Anmälan senast 7 juli. Pris: 125:- för medlem i SBR. Anmälan till Ingrid Bondeson eller E-brev i.b.b@telia.com Skånska Honungsmästerskapet på Sofiero. Skånes Biodlardistrikt arrangerar SKM (Skånsk Mästare i Honung) på Sofiero, i samband med Stora Trädgårdsfesten aug. Deltagarna lämnar in två burkar 700gr glasburk från samma slungning. Burkarna förses inte med etikett, de bifogas i ett kuvert. Varje deltagare får startnummer. Flera priser. Drottningar utlottas på inlämnade honungsburkar. Anmälan till Ingrid Bondeson. Mörarp tel eller , i.b.b@telia.com, eller Per-Eric Cruce, , Helsingborg. Inlämning av burkarna till någon i distriktets styrelse senast 14 aug eller till Ingrid, senast 21 aug. Bedömning sker efter SBR:s reglemente plus en lite hårdare bedömning. Deltagarna erhåller honungsbedömningskort, vilket ger biodlaren rätt till "SBR-etiketten" om bihusesyn genomförts. Bedömningen sker inför publik lö 25 aug kl Prisutdelning på sö 26 aug. Västerbottens biodlardistrikt Höstträff 25 aug i Skellefteortens föreningsbigård i Kåge. Kursdag om Säker honung samt fördjupning om drottningodling. Kostnad 250 kr inkl moms. Material, lunch och fika ingår. Anmäl dig till Gröna Navet asenast 13 aug på tel eller e-post: gronanavet@umea.se Föreningar Grannföreningar är välkomna Dalslands Södra Bf Jordgubbens dag lö 7 juli vid på Årberg. Öppen trädgård sö 22 juli. Vi deltar både i Högsäter och Brålanda. Kontakt Orvar tel Bigårdsbesök on 15 aug kl hos Erik Oskarsson, Ljungkas, Färgelanda, Obs! Ändrat datum. Harvens dag 25 aug i Färgelanda. Kontakt: Erik Oskarsson Tag med kaffekorg och nya biodlare till träffarna. Bigården är bemannad varje tisdag från kl 18. Ervalla med omnejd Bf Järle marknad lö 30 juni kl Vi informerar om biodling och säljer honung. Sommarträff i bigården sö 22 juli kl 15 hos Solweig och Göran i Glyfsan, Öby, Fellingsbro. Kaffe serveras, 25 kr. Finspångsortens Bf Bigårdsträff on 11 juni kl 18 hos Björn Sedell, Nordsjövägen, Skärblacka. Samåkning från parkeringen vid Majelden Bigårdsträff on 1 aug kl 18 hos Rolf Holm, Berga i Vånga. Samåkning från parkeringen vid Majelden Bigårdsträff on 22 aug kl 18 hos Anna-Britta Lodmyr, Marieberg Torstorp. Samåkning från parkeringen vid Majelden Grännaortens Bf Sommarmöte on 4 juli kl för allmänheten i bigården. Visning av bisamhälle, bikupor, provsmakning av honung, servering, lotteri mm. Föreningsmöte on 15 aug kl 19 i Örserums hembygdsgård. Invintring mm. Göteborgs Bf Medlemsmöte to 16 aug kl 19 i Trädgårdsföreningen. Föredrag och visning av Rosenträdgården. Himle Bf Föreningsbigården bemannad onsdagar fr Sommarmöte 11 juli samling kl 18. Medborgarhuset för samåkning. Medtag kaffekorg. Frågor ring Ingmar el Hälleberga Bf Biodlarmöte sö 5 aug kl 12 i Gullaskruv Folkets Hus. Fakta och råd om honung och honungshantering. Veine Järnemalm. "Pålaviksmötet" Hälleberga Bf i samarbete med Kalmar södra distr i SBR. Utlottning av Ljusabergskupa mm. Redskapsförsäljning, kaffeservering. Katrineholmsortens Bf Bigårdsträff 28 juli kl 10 hos Göran Dahlgren i Forssjö Lindomeortens Bf Besök hos Marks Härads bf:s bigård i Hajom. Samling för samåkning vid pendelparkeringen i Lindome (vid Lindome Järn Bygg och Foder). Avfärd kl Nässjöortens Bf Slungning av honung å Holma utanför Ormaryd to 26 juli kl 18. Barkerydsfesten sö 5 aug kl 13. Vi medverkar. Södra Vätterbygdens Bf Föreningsbigården hålls öppen varje onsdag t o m 15 aug. kl Du får träffa den bigårdsansvarige och någon från styrelsen. Byt idéer och kunskaper. Det finns också möjlighet att ta larver från föreningens samhällen. Stifta bekantskap med övriga biodlare i föreningen. Grillafton on 15 aug kl vid vår föreningsstuga i Brunstorp. Tag själv med det du vill grilla. Föreningen bjuder på dricka till de som grillar och njuter. Tipspromenad med fina vinster. För familj och vänner. Salaortens Bf Bigårdsträffar/medlemsmöten andra tisdagen i månaden kl 18! Bigårdsbesök 10 juli hos Håkan von Knorring. Ev. ändrad tid meddelas på se, vår hemsida. Biskötselträffar Tillfällen i föreningsbigården då bisamhällena gås igenom. Datum och tid för träffar, ca en gång per vecka, meddelas på föreningens hemsida. Det går också bra att ringa skötselansvariga som är Håkan von Knorring , Hans Skagerlind och Jörgen Boman Skövde Bf Arbete i bigården 28 juni. (slungning om det finns något att ta). I juli torsdagsträffar kl 19 med ospecificerat program. Arbete i bigården 2 aug (slungning om det finns något att ta). Trivselkväll med grillning 9 aug på Logården Odensåker. För hela familjen. För programmet svarar de lokala biodlarna. Avresa från Aspö parkering kl Inför invintring 16 aug. Arbete i bigården (slungning). Honungsförädling 23 aug. Sundbybergs och Spångaortens Bf Vi ses i bigården vid Eggeby gård varje onsdag kl 18, t o m 19 sep. Uddevallaneidens Bf Drottningodlingsklubbens årsmöte on 15 aug kl 18 på Mollön. Kaffe med dopp för 20 kr. Vikbolandets Bf Sommarmöte ti 3 juli kl 18. Vi besöker Ingemar Johanssons mobila bipaviljonger vid Gullestad i Ö Stenby. Mötet hålls sedan i Karin och Olle Linderhjelms trädgård. Medtag kaffekorg och något att sitta på. Samling vid Ö Stenby Kyrka kl för gemensam avfärd. Värnamoortens Bf Sommarmöte 5 juli kl i Apladalen, bikupan vid Prästgården. Sambeställning av Bifor och oxalsyra. Vi köper fika i kaffestugan. Om invintring 7 aug kl i Enehagens matsal (Åkanten). Ingång från Enehagens skolgård. Preben Kristiansen föreläser (se distriktsprogram). Anm. till Mats Svensson Biodlarresa 19 aug. Vi samåker från Kulturhuset Cupolens parkering kl till Brunnstorps Gård. Södra Vätterbygdens bigård visas. Vi besöker Rosenlunds Rosarium mm. Utförligare program senare. Anm. senast 12 aug till Mats Svensson tel eller Harriet Johansson Västernärkes Bf Biets dag 8 juli kl Lotta Fabricius-Kristiansen och bihälsokonsulent Preben Kristiansen, SBR talar bl a om biets hälsa. Lekebergs trädgårdsförening visar sin kryddträdgård. Tipspromenad, fiskdamm, lotteri och kaffeservering. Västerås Bf Höstmöte lö 11 aug kl 13 hos Gun Halén på Ålsätra 1. Tel Allmänt om biodling, slutskattning och invintring. Utlottning av drottningar och ev utdelning av vunna drottningar. Vägbeskrivning: Skyltar utsätts på Surahammarleden, väg 66. Örebro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar kl i nya föreningsbigården Karlslund (4 km väster om Örebro). Reservation för uppehåll under juli. Kontaktpersoner Pasaga Ramic , Hans-Olov Andersson Vi minns Gunnar Hedvall Göinge Bf Gunnar Trulsson Nordvästra Skånes Bf Bitidningen 7/

30 Marknaden Säljes material mm Sexramars svälvvändande honungsslunga, alla ramar. Pris :- + moms. Tel Bidrottningar Hanöparade Buckfastdrottningar Även friparade och avläggare Jan Eklund Kristianstad Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta Malmtorpsv. 19, Grödinge Tel , info@freddyduwe.com Öppettider se Nytrådade LN ramar 100 st 995:-/st HLS låda med 10 trådade ramar 95:-/ st. Tel: finns i Eskilstuna Nya Nackakupor 1000 kr. Tel: lars Bisamhällen Bisamhällen Buckfast, Svea o LN. Dr Tel , Halmstadsområdet. Bisamhällen,prima, snälla, gula honungsbi säljes. tel Avläggare LN, 5-6 ram. Märkt äggl ny drott inkl låda, 950 kr. Fr ca 15/ Nora berin43@hotmail.com Carnicadrottningar och avläggare LN säljes i Uppland. 0294/20254 Kullabergs rasparning Buckfastdrottningar m stamtavla. Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning 450:- inkl frakt. Även Avläggare LN, N, Svea,Dadant 3/4 Langstroth , , owe.se@telia.com Buckfastdrottningar 300+moms. Bisamh. LN/SVEA i juli 1000+moms. solstabi@tele2.se kväll. Buckfastdr F-1 e stationsparade mödrar från v23. Från v26 stationsparade dr. Alvarsson Carnicadrottningar F1 parade med olika carnicastammar. Kenth-Inge Avläggare från 1 juni. Buckfastkomb x Anatoliska bergsbin. Glimma bigårdar. Berit och Kurt Janzon Bidrott, gula ita. Bisamhällen Arne Håkansson Elgon/Buckfast 350:- Leif Strömberg Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Buckfastdrottningar odlade efter stationsparade och testade mödrar. Svärmtröga, fromma och produktiva. Leif Hjalmarsson , leif.hjalmarsson@tele2.se Carnicadrottningar från renparningsområde Märkta och vingklippta efter önskemål säljs för 300kr och kan beställas av Bengt Haglund eller Kjell Andersson Bidrottningar med olika kombinationer, ex Buckfast, Kangaroo x Sahariensis med upp till 2 dygn kortare yngeltid. Lamarckii x Buckfast, Monticola x Buckfast. Zon 1. Glimma Bigårdar, Berit och Kurt Janzon Tel , Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: hf@svenskhonungsforadling.se VD: Christer Ankarlid, christer.ankarlid@svenskhonungsforadling.se Sekr: Gunnel Hertzman, gunnel.hertzman@svenskhonungsforadling.se Yrkeshögskolan Ekonomi: Maria Krantz, maria.krantz@svenskhonungsforadling.se Styrelseordf: Gösta Rappe för biodling Bee Professional Trumpetarevägen 5, Mantorp Tel: , Fax: info@svenskabiprodukter.se y h b i o d l i n g. s e VD: Krister Linnell krister.linnell@svenskabiprodukter.se Styrelseordf: Gösta Rappe Bitidningen 7/8 2012