Nationell geodatastrategi

Transkript

1 Statusrapport 1(24) Datum Diarienr Nationell geodatastrategi Statusrapport 2010 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet Gävle Lantmäterigatan geodatasekretariatet@lm.se

2 Statusrapport 2(24) Innehållsförteckning Sammanfattning Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar för geodata Geodatastrategin lägger grunden för en nationell infrastruktur för geodata Lantmäteriet samordnar förvaltningen av geodatasamverkan Samhällsnyttoanalys Kostnads/nyttoanalys för Botkyrka kommun Inriktning på det fortsatta arbetet Samverkan i nätverk som grund för infrastrukturen Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Informationsstruktur Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Teknisk infrastruktur Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Nationell Metadatakatalog Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Geodetiska referenssystem Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Forskning, utveckling och utbildning Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Regelverk Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Finansieringsmodell och villkor för nyttjande Status för arbetet Inriktning på det fortsatta arbetet Det svenska genomförandet av Inspire övervakas och rapporteras... 21

3 Statusrapport 3(24) 10.1 Inriktning på det fortsatta arbetet Uppföljning av infrastrukturen för geodata Bilaga 1 Inspire i de övriga Nordiska länderna Bilaga 2 Tidplan för Inspire-direktivet... 24

4 Statusrapport 4(24) Sammanfattning I juni 2006 fick Lantmäteriet i uppdrag av regeringen att samordna geodataområdet. Målet med arbetet är att åstadkomma en nationell infrastruktur för geodata. Den pågående samverkan inom geodataområdet innebär stora förändringar och berör många aktörer. Medverkande myndigheter har tillsammans skapat en god grund för en infrastruktur som gör geodata lättillgängliga för samhället. Denna rapport redovisar hur arbetet med den Nationella geodatastrategin har pågått under år Redovisningen sker utifrån den Nationella geodatastrategins åtta insatsområden. Lantmäteriets samordningsansvar Utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata har bland annat drivits genom Geodataprojektet. Projektet avslutades i december Lantmäteriet har utarbetat former för en samordnings- och förvaltningsorganisation som finns hos Lantmäteriet sedan den 1 januari Organisationen ska ansvara för att förvalta och vidareutveckla Geodataportalen och samverkansmodellen. Den omfattar också juriststöd och supportfunktion. Inom ramen för samordningsansvaret har Lantmäteriet medverkat i arbetet med och samordnat svenska synpunkter gällande genomförandebestämmelser för Inspire. Lantmäteriet har också utarbetat rutiner och metoder för rapportering samt rapporterat det svenska genomförandet av Inspire till Europeiska kommissionen. Vidare har även analyser av kostnader och nyttor med samverkan gjorts. Samverkan i nätverk som grund för infrastrukturen Arbete med en gemensam samverkansmodell har slutförts. Avtalet för geodatasamverkan har vid utgången av år 2010 tecknats av 19 organisationer, varav tre kommuner. Ett medverkansavtal har också tagits fram för att ge alla intressenter rätt att publicera metadata och göra sina geodataprodukter åtkomliga via Geodataportalen Informationsstruktur Stort arbete har utförts för att ta fram specifikationer för de datamängder som omfattas av Inspire. Den handlingsplan som tagits fram i samband med Geodatarådets och SIS/Stanlis avsiktsförklaring kring standardisering har förvaltats under året. Teknisk infrastruktur En ny version av Geodataportalen har tagits fram. Vid 2010 års utgång har femtontalet organisationer publicerat cirka 250 geodataprodukter på portalen. En enkätundersökning om hur Geodataportalen upplevs ur ett användarperspektiv har gjorts. Resultaten av undersökningen utgör en grund för kontinuerlig uppföljning av uppbyggnaden av den svenska infrastrukturen för geodata. Nationell metadatakatalog Informationsansvariga myndigheter har under året tagit fram metadata för de datamängder och tjänster som ingår i bilaga I och II i Inspire-direktivet. Dessa data är även publicerade i den Nationella Metadatakatalogen. Under året har Lantmäteriet tillsammans med Stanli tagit fram version 2.0 av den Nationella Metadataprofilen. Geodetiska referenssystem Lantmäteriet har bedrivit en omfattande rådgivningsverksamhet riktad mot myndigheter och kommuner för att underlätta deras införande av SWEREF 99 och RH Vid utgången av år 2010 hade 16 statliga myndigheter och bolag genomfört övergången till SWEREF 99. Vad gäller övergången till RH 2000 var den vid samma tidpunkt genomförd av nio

5 Statusrapport 5(24) statliga myndigheter och bolag. Vid årsskiftet 2009/10 hade även 209 kommuner bytt till SWEREF 99 och 42 kommuner till RH Forskning, utveckling och utbildning Ett nationellt forum för FoU-frågor har bildats. Forumet ska verka för ökad samverkan inom geodataområdet samt för etablering av ett forskningsprogram. Ett behovsdokument har lämnats till Vinnova som beskriver Vetenskapsrådets ansvar för forskningsinfrastrukturer. Samtal har också inletts med Vetenskapsrådet kring gemensamma frågor beträffande forskningsinfrastrukturer. Regelverk Stöd har lämnats i regeringens arbete med att ta fram lagen och förordningen om geografisk miljöinformation. Erfarenheter från införandet av Inspire-direktivet i svensk rätt, tillämpningen av dessa regler, samt även PSI-regler, har visat att det krävs författningsreformer. Förberedelser för en sådan författningsöversyn har gjorts. Finansieringsmodell och villkor för nyttjande Finansieringsmodellen för geodatasamverkan har förankrats och accepterats av de myndigheter med informationsansvar som gått med i samverkan. Informationsansvariga myndigheter har under året enats om ett ramverk för användning av geodata. Vad gäller avgiftssättning har man enats om en modell för kategorin offentlig användning, den så kallade datadelningen. Gemensamma kostnader för administration, drift och utveckling av Geodataportalen, samverkansoch affärsmodellen och samordningen av geodatasamverkan finansieras via anslagsmedel. Detta hanteras av Lantmäteriet i egenskap av geodatasamordnare. Anslagsmedel finns för tiden Arbete har därför inletts med att klargöra och säkerställa möjligheterna för fortsatt finansiering efter år 2012.

6 Statusrapport 6(24) 1 Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar för geodata I juni 2006 fick Lantmäteriet i uppdrag av regeringen att samordna geodataområdet och ta fram en Nationell geodatastrategi. Målet med arbetet är att åstadkomma en nationell infrastruktur för geodata. Samordningsansvaret innebär att Lantmäteriet ska: utveckla och förvalta den nationella infrastrukturen för geodata - tillsammans med Sveriges kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter och organisationer samordna och ge stöd vid det nationella genomförandet av Inspire-direktivet 1 Definition av geodata All information som beskriver företeelser och deras geografiska läge, det vill säga kartdata och registerinformation, är det vi kallar geodata. Exempel är information om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning. vara kontaktpunkt för Inspire gentemot Europeiska kommissionen Lantmäteriet har, i regleringsbrevet för 2010, uppdraget att redovisa genomförandet av den Nationella geodatastrategin. Rapporten redovisar status för strategins insatsområden, se kapitel 2-9. Därefter redovisas uppföljning av Inspiregenomförandet och den svenska infrastrukturen för geodata. 1.1 Geodatastrategin lägger grunden för en nationell infrastruktur för geodata För att skapa ökad samhällsnytta, genom bättre tillgång till och enklare användning av geodata, behövs en grundläggande uppbyggnad en infrastruktur för geodata på nationell nivå. Geodatastrategin är planen för hur infrastrukturen ska byggas. Strategin ska vara vägledande för alla aktörer i Sverige. Den utgör det gemensamma underlaget för att skapa infrastrukturen och för Sveriges agerande inom europeisk och internationell samverkan inom området. Arbetet med den Nationella geodatastrategin bidrar till utvecklingen av den svenska e-förvaltningen. Det utgör också stöd för utvecklingen av svenskt näringsliv och tillgodoser kraven från EU-direktiven Inspire och PSI 2. Målet är att skapa en god samverkan inom geodataområdet genom ökad tydlighet och vägledning till producenter och användare av geodata. Revidering och rapportering av den nationella geodatastrategin Lantmäteriet har - tillsammans med Geodatarådet och andra berörda myndigheter samt Sveriges Kommuner och Landsting - utarbetat en strategisk plan, den Nationella geodatastrategin. Strategin tillkom 2007 och har reviderats 2008 och Lantmäteriet har därefter årligen rapporterat arbetet med den Nationella geodatastrategin till regeringen. Geodatarådet ger stöd Regeringen har inrättat Geodatarådet till stöd för Lantmäteriet i sin samordningsroll. Geodatarådet ska medverka i arbetet med en nationell geodatastrategi för den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet. Rådet ska behandla frågor av principiellt och gemensamt nationellt intresse inom geodataområdet och medverka till samordningen av infrastrukturen för utbyte och tillgång till geodata. En annan viktig uppgift är att medverka till ökad samordning mellan berörda myndigheter i frågor om informationsutveckling och tillhandahållande av information 1 Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007/2/EG 2 Public Sector Information 2003/98/EG

7 1.2 Lantmäteriet samordnar förvaltningen av geodatasamverkan Statusrapport 7(24) Utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata har bland annat drivits genom Geodataprojektet. Projektet har tagit fram en samverkansmodell, en affärsmodell och den tekniska infrastrukturen där Geodataportalen ingår. Projektet avslutades i december Från den 1 januari 2011 finns en förvaltningsorganisation hos Lantmäteriet. Organisationen ska ansvara för att förvalta och vidareutveckla Geodataportalen och samverkansmodellen. Den omfattar också juriststöd och supportfunktion. Under året har Lantmäteriet utarbetat former för en samordnings- och förvaltningsorganisation informerat om och förankrat arbetet med genomförandet av geodatastrategin genom olika kommunikationsaktiviteter inlett arbete med målgruppsanpassning av informationen på www. geodata.se medverkat i arbetet med och samordnat svenska synpunkter gällande genomförandebestämmelser för Inspire, utarbetat rutiner och metoder för rapportering samt rapporterat det svenska genomförandet av Inspire till Europeiska kommissionen varit stöd i arbetet med att ta fram lagen och förordningen om geografisk miljöinformation 1.3 Samhällsnyttoanalys Lantmäteriet har under året undersökt metoder för beräkning av samhällsnyttan av infrastrukturen. Val av metod är - SROI framework (Social Return on Investment). Metoden bygger på traditionell kostnads/nyttoanalys men är modifierad för att kunna beräkna samhällsnyttan av en verksamhet, det vill säga värdet av uppkomna nyttor såsom bättre klimat, renare luft och bättre service. Fallstudier med hemtjänstverksamhet i nio kommuner har använts för att testa metoden. Hemtjänsten är en reseintensiv verksamhet som står för en betydande del av tjänsteresorna i en kommun. Tillgång till geografisk information i kombination med olika typer av ruttplaneringsprogram kan bidra till både en effektivare planeringsprocess och sparade transportmil. Detta leder i sin tur till samhällsnyttor. Genom att använda indikatorer från fallstudierna och extrapolera dessa till alla Sveriges kommuner har den potentiella samhällsnyttan beräknats. Samhällsnyttan beräknas till cirka 135 miljoner kronor - förutsatt att alla kommuner utnyttjar möjligheterna varav infrastrukturens bidrag beräknas vara cirka 13.5 miljoner kronor. 1.4 Kostnads/nyttoanalys för Botkyrka kommun Sveriges kommuner är såväl stora dataproducenter som stora användare av geodata. Det är därför viktigt att kommunerna går med i geodatasamverkan och medverkan. För att åstadkomma detta är det viktigt att visa på de kostnader och nyttor som följer av att kommunerna deltar i infrastrukturen för geodata. Lantmäteriet har i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting initierat en fallstudie i Botkyrka kommun. I studien analyseras kommunförvaltningarnas informationsbehov samt vilka vinster de kan få genom att delta i geodatasamverkan. Hänsyn tas därvid till omfattningen av egenproducerade data ställt mot data som är tillgängliga via infrastrukturen för geodatasamverkan.

8 1.5 Inriktning på det fortsatta arbetet Statusrapport 8(24) Under 2011 kommer insatser att göras för att sammanställa fler exempel på samhällsnyttor. Bland annat kommer universitet och högskolor att kontaktas i syfte att intressera studenter för ämnesområdet. Förhoppningen är att åtminstone två examensuppsatser ska kunna utföras. Studien av kommunnyttor fortsätter under 2011 och de sammanställda resultaten kommer att presenteras. Det kommer även att avsättas resurser för att studera de nyttor och kostnader, som uppstår hos de myndigheter som berörs av Inspire-direktivet. Syftet är att peka på och kvantifiera de vinster som uppnås genom den samverkan som infrastrukturen medger. 2 Samverkan i nätverk som grund för infrastrukturen Behovet av samordning och samverkan ökar i takt med att information sprids och används alltmer. Infrastrukturen för geodata bygger på en effektiv samverkan mellan stat, kommuner och näringsliv. En god samverkan i nätverk bidrar till att bygga upp en hållbar försörjning av geodata i samhället. För att åstadkomma detta har en gemensam samverkansmodell tagits fram. Det strategiska målet är att skapa en effektiv samverkan mellan självständiga organisationer som grund för infrastrukturen. Samverkan ska bygga på gemensamma ramverk samt reglering i avtal och överenskommelser. 2.1 Status för arbetet Under 2010 har arbetet fokuserat på att förankra och skapa en modell för hur samverkan mellan olika aktörer ska regleras. Resultatet är en verksamhetsmodell för samverkan mellan de myndigheter som har informationsansvar enligt Inspire. Den omfattar deras inbördes utbyte av geodata men även tillgängliggörande av geodata för övriga myndigheter och kommuner som är med i geodatasamverkan. I samverkan blir det enklare att nå geodata Verksamhetsmodellen består av en samverkansmodell och en affärsmodell och realiseras genom avtalet för geodatasamverkan som gäller från den 1 januari Verksamhetsmodellen stöds av den tekniska infrastrukturen som bland annat innefattar Geodataportalen. Samverkansmodellen beskriver hur samverkan mellan berörda parter ska organiseras, styras och förvaltas. Modellen har utformats för att tillgodose de krav som ställs i Inspire-direktivet gällande samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och vissa andra organ vid utbyte och tillhandahållande av geodata för miljöändamål. Modellen har också utformats för en bredare samverkan utifrån tankarna i Geodatastrategin. Det innebär att flera parter och flera datateman än de som omfattas av Inspire kan ingå i samverkan samt att användningen inte begränsas till miljöändamål. Avtalet för geodatasamverkan reglerar organisatoriska, tekniska, juridiska och ekonomiska frågor kring utbytet av geodata myndigheter emellan och med kommuner, det vi kallar datadelning. Avtalet reglerar även hur slutanvändare och vidareförädlare kan använda informationen. Infrastrukturen för geodata bygger på ett brett samarbete som omfattar flera parter och andra slag av data än de som omfattas av Inspire. Vid utgången av år 2010 hade 19 organisationer, varav tre kommuner, tecknat avtal för geodatasamverkan i syfte att kunna ta del av geodata för utövning av myndighetsuppgifter. Produktkatalogen, som utgör en bilaga till avtalet för geodatasamverkan, beskriver vilka data som ingår i myndigheternas utbyte av data (datadelning). Aktörer som överväger att delta i denna samverkan får här till exempel reda på vilka data som ingår i årsavgiften, hur dessa data levereras och vilka villkor som gäller för användningen. Produktkatalogen visar även vilka data som står till förfogande för slutanvändare och marknadens aktörer.

9 Statusrapport 9(24) Affärsmodellen beskriver ekonomiska förutsättningar för spridning och nyttjande av geodata mellan informationsansvariga myndigheter, övriga myndigheter och kommuner samt principer för användning av data för slutanvändare och vidareförädlare. Genom medverkansavtal är den nationella infrastrukturen öppen för alla Under året har ett medverkansavtal tagits fram. Genom att teckna medverkansavtal får alla intressenter, som uppfyller vissa grundläggande villkor, rätt att publicera metadata och göra sina geodataprodukter åtkomliga via Geodataportalen. De får också möjlighet att medverka i olika forum som inrättas för att utveckla infrastrukturen. De krav som ställs gäller främst att metadata och tjänster ska uppfylla ett antal tekniska krav. Det rekommenderas även att medverkande använder samma villkor för nyttjande som parterna i samverkansavtalet förbinder sig till. Medverkande tecknar själva avtal för användning direkt med användarna av informationen, sätter sina priser och hanterar kundkontakter och leveranser av geodataprodukter. Styrningen av geodatasamverkan sker via partsmöten Styrningen av samverkan sker genom att parterna i geodatasamverkan företräds i ett partsmöte där viktiga gemensamma frågor behandlas. Exempel på sådana frågor kan vara verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och ändringar i innehållet i samverkansavtalet. Geodatarådet har en central roll i beredningen av förslag till beslut avseende frågor som rör samverkan. Lantmäteriet har som samordnare uppgiften att planera och förvalta den gemensamma verksamheten samt bereda förslag till åtgärder för utveckling av geodatasamverkan. Parterna i samverkan ska medverka vid partsmöten samt bidra med kunskap och resursinsatser i utredningar. De ska besvara remisser samt svara för support och användarstöd för egna geodataprodukter. Parterna kan även delta i olika forum kopplade till geodatasamverkan. 2.2 Inriktning på det fortsatta arbetet Ambitionen är att vidareutveckla verksamhetsmodellen och att utvidga datadelningen till att omfatta fler parter och därigenom mer produkter/information. För att lyckas med detta krävs att samtliga informationsansvariga myndigheter deltar i geodatasamverkan. Det krävs även en bred medverkan från övriga myndigheter och kommuner som alltså inte har något utpekat informationsansvar. Målet är att dessa ska inkluderas i samverkan från 2013 vilket innebär att även deras data följer med i den samlade produktkatalogen och räknas in i den årliga avgiften. Följande insatser kommer att genomföras under 2011 för att nå en bredare samverkan: Marknadsföring och dialog med kommunerna, främst genom Lantmäteriets informationslantmätare. Ambitionen är att få med fler kommuner som parter i geodatasamverkan samt att uppmuntra dem att teckna medverkansavtal för att marknadsföra och tillhandahålla sina egna produkter via Geodataportalen. Dialog med parterna i geodatasamverkan för att uppmuntra dem till att tillgängliggöra sina geodataprodukter via webbaserade tjänster tidigare än vad som föreskrivs av Inspire. Det är först vid ett tjänstebaserat utbyte av geodata som de stora vinsterna med geodatasamverkan nås. Etablera ett tekniskt forum för frågor beträffande teknisk utveckling och tekniskt ramverk för en infrastruktur för geodata. Förvalta de fora och användarkanaler som finns för att samla in och behandla användarsynpunkter för att utveckla infrastrukturen för geodata. Eventuellt kommer även ett forum att skapas för att hantera utvecklingen av affärsmodellen. Vidareutveckla den etablerade supportfunktionen hos Geodatasamordnaren för att kunna erbjuda en god service till användarna av infrastrukturen för geodata.

10 Statusrapport 10(24) Ta fram avtal om datadelning med EU:s organ och europeiska myndigheter samt former och rutiner för hur dessa ska hanteras. 3 Informationsstruktur För att geodata ska uppfylla krav på användbarhet, interoperabilitet och kvalitet kommer standardiserad information och tjänster att tas fram. Detta för att kunna producera, kvalitetssäkra och tillhandahålla information så att den blir enkel att använda och sambearbeta. Informationsutbytet ska bygga på ett enhetligt gemensamt ramverk med enhetliga beskrivningar av information och tjänster. Ramverket ska innefatta bland annat regler och metodik för modellbaserade begrepps- och informationsbeskrivningar samt regler och metodik för ett tjänstebaserat informationsutbyte. Inspire ger via de olika genomförandebestämmelserna en viktig grund till en standardiserad infrastruktur. Övrigt genomförande bör i största möjliga utsträckning baseras på internationella standarder. I den mån svenska standarder finns ska dessa tillämpas. 3.1 Status för arbetet Under 2010 har ett stort arbete utförts för att ta fram specifikationer för de datamängder som omfattas av Inspire. Det handlingsprogram som tagits fram i samband med Geodatarådets och SIS/Stanlis avsiktsförklaring kring standardisering har förvaltats under året. Standardisering gör det enklare att utveckla information Standarder förutsätter ett enhetligt förhållningssätt. Geodatarådet och SIS/Stanli (Swedish Standards Institute) har gemensamt upprättat en avsiktsförklaring. Avsiktsförklaringen gäller för samverkan kring standardisering inom ramen för genomförandet av den nationella geodatastrategin. Syftet är att tydliggöra rollfördelningen när det gäller att tillgodose behoven av standardisering, standarder och relaterade hjälpmedel och tjänster. Detta ska underlätta arbetet med att bygga upp en nationell infrastruktur inom geodataområdet. Avsiktsförklaringen har resulterat i ett handlingsprogram. Några av handlingsprogrammets aktiviteter är: definition av centrala begrepp inom infrastrukturen, nationella standarders gränssnitt mot Inspires, krav, kompetensutveckling och metodik. Handlingsprogrammets aktiviteter har förankrats i Geodatarådet och ska bland annat genomföras i SIS/Stanlis tekniska kommittéer. Genomförandebestämmelser anger hur infrastrukturen ska fungera Inspire-direktivets införande beskrivs i så kallade genomförandebestämmelser. Genomförandebestämmelserna i form av förordningar eller beslut ställer bindande krav. Datamängder som omfattas av Inspire ska anpassas till dessa krav alternativt vara tillgängliga genom omvandlingstjänster. Datamängder och metadata ska även vara tillgängliga via ett antal definierade tjänster. Under året har den genomförandebestämmelse som berör specifikationer för de datateman som ingår i bilaga I av Inspire-direktivet vunnit laga kraft. Vilka datateman som omfattas av direktivet framgår av tabell 1. Arbetet med att ta fram specifikationer för bilagorna II och III har påbörjats. Lantmäteriet, SGU, Naturvårdsverket, SCB och SMHI är myndigheter som deltar i Kommissionens arbetsgrupper för att ta fram utkast till specifikationer.

11 Statusrapport 11(24) Tabell 1. Teman som ingår i Inspire-direktivets tre bilagor. Bilaga I Bilaga II Bilaga III Referenskoordinatsystem, Geografiska rutnätssystem, Geografiska namn, Administrativa enheter, Adresser, Fastighetsområden, Transportnät, Hydrografi, Skyddade områden Höjd, Landtäcke, Ortofoto, Geologi Statistiska enheter, Byggnader, Mark, Markanvändning, Människors hälsa och säkerhet, Allmännyttiga och offentliga tjänster, Anläggningar för miljöövervakning, Produktions- och industrianläggningar, Jordbruks- och vattenbruksanläggningar, Befolkningsfördelning demografi, Områden med särskild förvaltning/begränsning/reglering samt enheter för rapportering, Naturliga riskområden, Atmosfäriska förhållanden, Geografiska meteorologiska förhållanden, Geografiska oceanografiska förhållanden, Havsområden, Biogeografiska regioner, Naturtyper och biotoper, Arters utbredning, Energiresurser, Mineralfyndigheter Genomförandebestämmelser för Metadata antogs av Kommissionen redan 2008 och utgör underlag för den Svenska Metadataprofilen som slutfördes i september 2009 (se även avsnittet Nationell metadatakatalog ). Under året har flera diskussionsunderlag publicerats för att få medlemsstaternas syn på utökade krav på datakvalitet och metadata, behov av genomförandebestämmelser för geodatatjänster samt hur genomförandebestämmelser och andra artefakter ska förvaltas. Viktiga delar inom den nationella infrastrukturen och Inspire är de tjänster som ska användas för tillgång till metadata och geodata. Genomförandebestämmelserna för sök- och visningstjänst antogs av Kommissionen i oktober 2009 och bestämmelserna för nedladdnings- och omvandlingstjänster antogs i december Förutom de bindande reglerna i genomförandebestämmelserna har rekommendationer för respektive tjänst och den tekniska arkitekturen gjorts tillgängliga. Forum för Geodatatjänster SIS/Stanlis Forum för Geodatatjänster har sedan 2009 etablerat sig som en viktig mötesplats för utbyte av kunskap och erfarenheter inom området geodatatjänster. Forumet fungerar som en mötesplats där deltagarna kan sprida, hitta och utbyta information om vad som pågår inom området utifrån ett nyttoperspektiv. Certifiering inom Geodata En förstudie om certifiering inom geodata genomfördes under Tre olika modeller för certifiering diskuterades utifrån en gemensam begreppsmodell. En kärnfråga i förstudien var vilket objekt som ska certifieras och vilka roller olika aktörer kan ha. 3.2 Inriktning på det fortsatta arbetet Under 2011 kommer fokus att vara på behovet av standardiseringsinsatser och hur standardiseringsarbetet fortsatt ska genomföras. Några viktiga frågor som behöver belysas och prioriteras är följande: analysera krav i genomförandebestämmelser ta fram en modell för hur samordning av tjänster och datamängder kan ske

12 definiera centrala begrepp inom geodata infrastrukturen Statusrapport 12(24) se över vilka ytterligare behov av standardisering av tjänster som finns dokumentera vilka krav som ställs på datamängder och tjänster i en infrastruktur säkerställa nationella standarders gränssnitt mot Inspire genomföra kompetensutveckling inom olika organisationer, avseende bland annat kunskapen om implementeringen av Inspire och villkoren för informationssamverkan och interoperabilitet vidareutveckla metodik för framtagning av gränssnittsspecifikationer besluta om certifiering ska användas vid test samt vilken modell som i så fall ska förordas. En workshop angående standardisering i geodatasamverkan kommer också att anordnas under våren Målet med workshopen är att säkerställa att geodatastrategins och Inspires standardiseringsbehov kan tillfredsställas i nödvändig takt och i prioriterad ordning. 4 Teknisk infrastruktur Med teknisk infrastruktur avses hela den tekniska grund som ska stödja en effektiv samverkan i geodataförsörjningen. Geodataportalen är en teknisk lösning som ska underlätta för användare att söka, hitta, titta på och utvärdera geodata från olika källor. Det långsiktiga målet är att den tekniska infrastrukturen ska baseras på en tjänsteorienterad arkitektur. Den ska bygga på kommunikation via gränssnitt där tjänster och applikationer från många samverkande organisationer samverkar via standardiserade meddelanden. En viktig del i att åstadkomma detta är uppbyggnaden av Geodataportalen som ger en samlad ingång till geodata och tillhörande tjänster. Geodata och tjänster som nås via portalen är lagrade hos respektive producent. Geodataproducenterna får här även ett redskap för att beskriva och tillgängliggöra sin information för användarna. Portalens innehåll av metadata för geodata och tjänster bygger till stor del på det regelverk som Inspire-direktivet anger. Portalen ska utgöra den svenska noden mot EU-kommissionens Geodataportal. 4.1 Status för arbetet Den tekniska utvecklingen har fokuserat på framtagande av version 2.0 av Geodataportalen. För att stötta användningen av portalens ingående delar har instruktionsfilmer, handledningar och annat hjälpmaterial framställts. En nöjdhetsundersökning om hur Geodataportalen upplevs av användarna har också genomförts. Geodataportalen finns i ny utvecklad version Under 2010 har arbete pågått med version 2.0 av den Nationella Geodataportalen (figur 1). Portalen har utvecklats med open source i nära samarbete med de organisationer som har samordningsansvar för Inspire i Danmark, Finland, Norge och Nederländerna. I arbetet har även ingått att titta på frågorna kring webbkartografi. Version 2.0 av geodataportalen finns tillgänglig från januari En driftmiljö har även satts upp med målsättningen att tillhandahålla en 24-timmars service, det vill säga att systemet är tillgängligt dygnet runt alla veckans dagar. En driftmiljö som uppfyller kraven från Inspire när det gäller tillgänglighets- och prestandakrav beräknas vara genomförd enligt Inspires tidsplan. Metadata och tjänster görs kontinuerligt tillgängliga i portalen. Vid 2010 års utgång har femtontalet organisationer publicerat cirka 250 geodataprodukter.

13 Statusrapport 13(24) Portalen är byggd utifrån de krav och synpunkter som tagits fram inom Geodataprojektet och har i stor utsträckning sin utgångspunkt i de direktiv och guidelines som beslutats inom Inspire. Avsikten är dock att portalen även ska utgöra en del i genomförandet av den nationella geodatastrategin som i flera avseenden syftar längre än kraven inom Inspire. På sikt är målet att portalen skall vara knutpunkten både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Figur 1. Användargränssnittet i den Nationella Geodataportalens version 2.0. Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen Lantmäteriet genomför varje år en enkätundersökning om hur Geodataportalen upplevs ur ett användarperspektiv. Resultaten av undersökningen ligger till grund för kontinuerlig uppföljning av uppbyggnaden av den svenska infrastrukturen för Geodata. Genomförda undersökningar finns tillgängliga på I december 2010 skickades den årliga enkätundersökningen ut av Lantmäteriet (den andra i ordningen). Syftet med enkäten är att få en bild av användarnas syn på Geodataportalen och tillgången och kvaliteten på de datamängder och tjänster som finns publicerade på portalen. Enkäten ska också förmedla synpunkter på uppbyggnaden av den nationella infrastrukturen för geodata i Sverige. Resultatet för 2010 är relativt oförändrat jämfört med De skillnader som finns kan vara tecken på att berörda aktörer i allt större utsträckning börjar bli medvetna om geodatasamverkan och den tillgång till data och tjänster som samverkan möjliggör. I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att Geodataportalen har varit under uppbyggnad de år undersökningen gjorts. Innebörden av detta har varit dels att alla inte haft tillgång till portalen, dels att även tillgången till datamängder och tjänster har varit begränsad.

14 4.2 Inriktning på det fortsatta arbetet Statusrapport 14(24) Det fortsatta arbetet är inriktat på att uppfylla kraven från Inspire men även att generellt förbättra verktyg och funktionalitet från producent till konsument av geodata. Några utpekade områden för det närmaste året är: Vidareutveckling mot en komponentbaserad lösning, förbättrat användargränssnitt samt samverkan med sektorsportaler Nära samverkan med de stora dataproducerande organisationerna för att bygga vidare på och utveckla den tekniska infrastrukturen Fortsatt nordiskt samarbete kring utveckling och användandet av öppen källkod. Målet med samverkan är att dela kunskap och lösningar och därmed åstadkomma både bättre och mer kostnadseffektiva lösningar. 5 Nationell Metadatakatalog Metadata är information som beskriver innehåll, tillgänglighet och kvalitet för data och tjänster. Viktiga poster i metadata är namn på produkt, vem som levererar, restriktioner, kvalitet, med mera. Geodataportalen är användargränssnittet gentemot den Nationella Metadatakatalogen. Metadata är en förutsättning för att skapa de sökfunktioner som ska underlätta för användarna att hitta rätta data. Alla organisationer som har informationsskyldighet enligt Inspire ska ta fram metadata och göra denna tillgänglig via nättjänster. Målet för den svenska geodatastrategin är satt högre och innefattar även ambitionen att ta fram metadata för en bredare användning än det Inspire sätter upp som krav. Det strategiska målet är att metadata för geodata och tjänster ska tas fram och publiceras i en Nationell Metadatakatalog, samt att metadata ska uppfylla krav enligt beslutade standarder. 5.1 Status för arbetet Informationsansvariga myndigheter har under året tagit fram metadata för de datamängder och tjänster som ingår i bilaga I och II i Inspire-direktivet. Dessa data är även publicerade i den Nationella Metadatakatalogen. Den svenska metadataprofilen Under året har Lantmäteriet tillsammans med Stanli tagit fram version 2.0 av den Nationella Metadataprofilen. 3 I profilen definieras hur olika metadataelement skall hanteras, bland annat vilka element som är frivilliga eller obligatoriska. Det finns också exempel på hur elementet kan användas samt XML-syntax på hur elementet skall beskrivas då de skall publiceras till portalen. Denna XMLsyntax baseras på en standard för överföring av geografiska metadata ISO Metadataprofilen är anpassad för de dataproducenter, användare och systemleverantörer som vill publicera metadata till den Nationella Geodataportalen. Det är ett krav att den Svenska Metadataprofilen följs vid publicering av data och tjänster i Geodataportalen. För att göra metadata tillgängliga för sökning i portalen finns det ett antal möjligheter för publicering: läsa in metadata via uppladdning av färdiga filer skapa metadata via webbformulär publicera metadata från redigeringsverktyg och genom skördning 3 SS-EN ISO 19115:2005-geodata.se version 2.0

15 Statusrapport 15(24) Samtliga metoder innebär att metadata som produceras och förvaltas inom den egna myndigheten görs tillgängliga i portalen. 5.2 Inriktning på det fortsatta arbetet Kraven/behoven för den nationella metadataprofilen kommer att ses över i samverkan med SIS/Stanli. En fortsatt (nordisk) gemensam utveckling kring funktionalitet och Inspireuppfyllelse kommer att göras inom OpenSource-initiativet GeoNetworks, som är ett verktyg för att skapa, förvalta och publicera metadata. I juni 2011 beräknas specifikationerna för metadata i bilaga III vara beslutade och då kan arbetet med att ta fram metadata för dessa påbörjas. Metadata för bilaga III skall vara framme senast december Geodetiska referenssystem Ett enhetligt referenssystem förenklar produktion, bearbetning och användning av geodata genom att sammanställning av data från olika aktörer underlättas. Alla aktörer som bygger upp, bearbetar och använder geodata ska kunna göra detta i ett enhetligt geodetiskt referenssystem. Strategiarbetet ska stödja och ge incitament för en snabb övergång till de nationella geodetiska referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000, som är väl anslutna till motsvarande europeiska system. Alla aktörer som producerar, förvaltar, tillhandahåller och använder geodata ska göra detta i de nationella geodetiska referenssystemen SWEREF 99 (den svenska realiseringen av det europeiska referenssystemet ETRS89) respektive RH 2000 (den svenska realiseringen av det europeiska höjdsystemet EVRS). 6.1 Status för arbetet Lantmäteriet har bedrivit en omfattande rådgivningsverksamhet riktad mot myndigheter och kommuner för att underlätta deras införande av SWEREF 99 och RH Rådgivningen underlättar även införandet av användningen av den nationella geodetiska infrastrukturen för positionsbestämning. En strategisk plan för geodesiverksamheten på Lantmäteriet har också tagits fram. Införandet av de nya referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 Geodesienheten på Lantmäteriet har av Geodatarådet fått i uppdrag att sammanställa en översikt över situationen kring införandet av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter och bolag (figur 2). Detta görs genom en årligen återkommande enkät som skickas ut till ett antal statliga myndigheter och bolag som bedöms använda och/eller producera geografisk information. Genomförda undersökningar finns tillgängliga på Av enkätsvaren för 2010 framgår att vid årsskiftet 2010/11 hade totalt 16 statliga myndigheter och bolag genomfört övergången till SWEREF 99. I enkäten uppger Fortifikationsverket, MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, SGI (Statens geotekniska institut), Svenska kraftnät, Tillväxtanalys och Transportstyrelsen att de genomfört sin övergång under Sedan tidigare har Boverket, Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Skatteverket, Skogsstyrelsen, SOS Alarm AB, Statens fastighetsverk och Sveriges geologiska undersökning svarat att de infört SWEREF 99 i sin verksamhet. Av enkäten framgår även att totalt nio statliga myndigheter och bolag genomfört övergången till RH Fem av de svarande organisationerna har genomfört övergången till RH 2000 under 2010.

16 Statusrapport 16(24) Dessa är Fortifikationsverket, Riksantikvarieämbetet, SGI (Statens geotekniska institut), Svenska kraftnät och Transportstyrelsen. Sedan tidigare har Boverket, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och Sveriges geologiska undersökning svarat att de infört RH 2000 i sin verksamhet. Vid årsskiftet 2009/10 hade även 209 kommuner bytt till SWEREF 99 och 42 kommuner till RH Statliga myndigheter Kommuner SWEREF99 RH2000 SWEREF99 RH2000 Figur 2. Figuren ger en översikt över hur situationen ändrats kring införandet av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter och kommuner. Strategisk plan för Lantmäteriets geodesiverksamhet Lantmäteriet har tagit fram en ny strategisk plan inom geodesiområdet Geodesi Planen kommer att vara ett vägledande dokument för Lantmäteriets geodesienhet åren Syftet med planen är att skapa en enhetlig, hållbar geodetisk infrastruktur samt säkerställa dess tillgänglighet och användning. 6.2 Inriktning på det fortsatta arbetet Övergången till SWEREF 99 och RH 2000 i såväl kommuner som myndigheter kommer fortsatt att kräva en stor insats av råd och stöd om uppsatta mål ska nås. Av den strategiska planen framgår att arbetet under år 2011 ska särskilt inriktas på: att ta fram en samlad plan för ajourhållning av referensnäten, att varje SWEPOS A-station ska ha minst två fundament för GNSS-antenner för att säkerställa tidseriernas konsistens samt SWEPOS-tjänsternas utveckling samt, införande av nästa generations nätverks-rtk-mjukvara. 7 Forskning, utveckling och utbildning Sverige ska ha en sammanhållen forsknings- och utvecklingsverksamhet inriktad på att stödja utvecklingen av infrastrukturen för geodata. Verksamheten ska utgå från behov och möjligheter till internationell samverkan. Ett handlingsprogram för FoU inom geodataområdet har tagits fram som en bilaga till Geodatatstrategin. I denna identifieras ett antal strategiska mål för handlingsprogrammet för FoU. Handlingsprogrammet beskriver behov och aktiviteter som behöver tillgodoses för att stödja strategins insatsområden. Arbetet kommer att bedrivas med stöd av ett FoU-forum med representanter från universitet, högskolor, andra myndigheter och näringsliv.

17 Statusrapport 17(24) 7.1 Status för arbetet Ett nationellt forum för FoU-frågor har bildats. Forumet ska verka för ökad samverkan inom geodataområdet samt för etablering av ett forskningsprogram. Ett behovsdokument har lämnats till Vinnova som beskriver FoU-behov relaterat till Vinnovas verksamhetsområde. Samtal har också inletts med Vetenskapsrådet kring gemensamma frågor beträffande forskningsinfrastrukturer. Ett handlingsprogram har tagits fram för Handlingsprogrammet realiseras genom följande: Ett nationellt FoU-forum har bildats. Forumet ska träffas cirka två gånger per år och verka för ökad samverkan inom geodataområdet samt för etablering av ett forskningsprogram. Behovsdokument har lämnats till Vinnova. Samtal har inletts med Vetenskapsrådet särskilt kring gemensamma beröringspunkter vad gäller forskningsinfrastrukturer och geodatasamverkan. Utveckling av testmiljöer och ökad samverkan med näringslivet. Löpande bevakning av utlysningar. Stiftelsen för strategisk forskning har i början av året öppnat en utlysning inom informations- och kommunikationsteknologiområdet, där förhoppningen är att ett projekt med anknytning till geodata kan få finansiering. 7.2 Inriktning på det fortsatta arbetet Under 2011 kommer följande att prioriteras: Handlingsprogrammet gällande utbildningsfrågor inom geodataområdet ska utvecklas. Engagera minst en uppsatsstudent inom området samt att bereda plats för minst en praktikant. En internationell kartläggning av forskningsinsatser inom geodataområdet kommer att genomföras Fortsatta insatser för att etablera ett forskningsprogram. Ett möte kommer att hållas med Formas och Lantmäteriets generaldirektörer angående detta den 19 april Regelverk Den lagstiftning som idag reglerar förvaltning och användning av geodata innehåller en rad krav på manuella förfaranden, som ofta kräver beslut i varje enskilt fall. Mer automatiserade processer innebär att regelverket måste förändras. Regelverket ska vara tydligt när det gäller villkoren för utbyte och användning av geodata. Det ska vara grundat på en avvägning mellan behoven att skydda viktiga samhällsintressen (säkerhet, sårbarhet, integritet) och användarnas behov av enkel åtkomst till geodata. Regelverket ska möjliggöra ett tjänstebaserat datautbyte och effektiv informationshantering.

18 Statusrapport 18(24) 8.1 Status för arbetet Under året 2010 har två nya lagar trätt i kraft. De bidrar till att det uppsatta målet för insatsområdet kan uppnås. Stöd har lämnats i regeringens arbete med att ta fram lagen och förordningen om geografisk miljöinformation. Erfarenheter från införandet av Inspire-direktivet i svensk rätt, tillämpningen av dessa regler, samt även PSI-regler, har visat att det krävs författningsreformer. Förberedelser för en sådan författningsöversyn har gjorts. Ny lag om geografisk miljöinformation (Inspire) Den 1 januari 2011 trädde lagen om geografisk miljöinformation i kraft. 4 Lagen innehåller de regler som krävs för att Inspire-direktivet ska genomföras i Sverige. Den nya lagen skapar förutsättningar för ett tjänstebaserat datautbyte och ett effektivare myndighetsgemensamt tillhandahållande av information. Den nya lagen kräver bland annat att informationsansvariga myndigheter ska göra geografisk miljöinformation (geodata) och geodatatjänster tillgängliga för alla. Det innebär dels att allmänheten ska kunna söka, titta på och ladda ned geodata via Internet, dels att informationsansvariga myndigheter ska tillhandahålla metadata och geodata till varandra genom datadelning. Sökning och visning med hjälp av tjänsterna ska vara kostnadsfri. Ny lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn (PSI) En ny lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn trädde i kraft 1 juli Genom lagen genomfördes PSI-direktivet i svensk rätt. Syftet med lagen är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Regeringen har med anledning av den nya lagen gett E-delegationen i uppdrag att främja, leda och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information. Delegationen ska bland annat bedöma på vilka områden och för vilken typ av handlingar standardiserade licenser kan behövas och vilka frågor de bör reglera. Delegationen ska, om den bedömer att det behövs, i samråd med berörda myndigheter utarbeta sådana standardiserade licenser och föreslå hur de ska hanteras i framtiden. 8.2 Inriktning på det fortsatta arbetet Erfarenheter från införandet av Inspire-direktivet i svensk rätt, tillämpningen av dessa regler, samt även PSI-regler, har visat att det krävs författningsreformer. Det beror främst på att registerlagarna behöver bli mer ändamålsenliga och bättre anpassade till dagens förutsättningar för och krav på enklare tillgång till information. Författningsreformer kommer att bli aktuella huvudsakligen inom två följande områden: Integritet, säkerhet och sårbarhet, som regleras i de så kallade registerförfattningarna. Registerförfattningar är utformade på ett sådant sätt att de både hindrar ett öppet tjänstebaserat informationstillhandahållande av harmlösa personuppgifter, och i det fall sådant tillhandhållande ändå sker exempelvis på grund av krav i en annan lag, upplöser integritetsskyddet utan begränsningar. Registerförfattningarna är ett högaktuellt problem 4 SFS 2010: SFS 2010:566

19 Statusrapport 19(24) som har uppmärksammats i e-delegationens och e-offentlighetskommitténs utredningar. 6 Utredningarna föreslår att en översyn av registerförfattningar bör ske. Frågor kring ett myndighetsgemensamt tillhandahållande av information via tjänster på Internet, det vill säga horisontell samordning av myndigheter. Det rättsliga hindret inom detta område är att det saknas regler som möjliggör eller underlättar ett sådant samordnat tillhandahållande. Prioriterat arbete under 2011 är att: Följa och medverka i regeringens arbete med översynen av registerförfattningarna, särskilt sådana som gäller för geodata. I detta ingår att bidra med en beskrivning av nuvarande tillämpning av författningarna. Beskrivningen ska betona svårigheter och problem samt belysa innebörden av aktiv öppenhet för integritetsskyddet. Arbeta för att öka kunskapen hos berörda parter och lagstiftaren om hur Inspire-lagstiftningen påverkar och kan användas vid rättsutvecklingsarbetet inom e-förvaltning. I detta arbete bör ingå att ta fram behovs- och problemanalyser för informationsinfrastrukturens olika beståndsdelar, samt att beskriva hur problemen har hanterats i geodatasamverkan. Kärnfrågor som bör behandlas är: standardlicenser för gemensamma nedladdningstjänster, finansiell samordning mellan myndigheter för gemensamma tjänster, juridisk form för ett horisontellt samarbete, samt tekniska begrepp i författningar. 9 Finansieringsmodell och villkor för nyttjande Uppbyggnaden av en nationell infrastruktur för geodata kräver långsiktighet och uthållighet i de satsningar och investeringar som måste göras. Finansieringen av geodata ska vara långsiktigt hållbar och ge förutsättningar för samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv. Finansieringsmodellen ska vara flexibel i förhållande till nytta, användningssätt och användarkategorier. Modellen ska även stimulera bred användning av geodata och prisnivån ska vara så låg som möjligt. 9.1 Status för arbetet Finansieringsmodellen för geodatasamverkan har förankrats under året. Informationsansvariga myndigheter har enats om ett ramverk för användning av geodata. Arbete har också inletts med att klargöra och säkerställa möjligheterna för fortsatt finansiering av Inspire-genomförandet efter år Finansieringsmodellen för geodatasamverkan har under året förankrats och accepterats av de myndigheter med informationsansvar enligt Inspire som har gått med i samverkan. Modellen togs fram inom ramen för geodataprojektet. Finansieringsmodellen gäller för nyttjande av geodata mellan offentliga organisationer (myndigheter, kommuner och andra organisationer med offentliga uppgifter). Modellen är inte begränsad till de datateman som omfattas av Inspire eller till nyttjande för miljöändamål. Initialt är det enbart de informationsansvariga myndigheternas geodata som kommer att erbjudas för den gemensamma årliga avgiften. När kommuner eller övriga myndigheter vill erbjuda sin geodata till samverkansparterna är rekommendationen att det sker enligt samma villkor men till en separat avgift. Avgiften erläggs direkt till den enskilde dataägaren, vilken kan vara en kommun eller en privat aktör som erbjuder sina data via infrastrukturen. Skillnaden blir alltså att de informationsansvariga 6 SOU 2009:86 resp. SOU 2010:4

20 Statusrapport 20(24) erbjuder ett gemensamt paket med all sin geodata för en gemensam årlig avgift, medan kommuner och övriga myndigheter erbjuder sin geodata i egna separata paket till en avgift som de själva väljer. Avgiften kan vara noll kronor. Informationsansvariga myndigheter har enats om ett ramverk för användning av geodata. Ramverket innehåller fem kategorier av vidareutnyttjande med gemensamma villkor för användning. Villkoren gäller inte kategorin kommersiell vidareförädling. Beträffande avgiftssättning har man enats om en modell för kategorin offentlig användning, den så kallade datadelningen. För övriga kategorier har ingen gemensam avgiftsmodell tagits fram utan där gäller individuell prissättning enligt respektive informationsägares regelverk. Informationsansvariga myndigheter går in i samverkan med olika förutsättningar. Dessa kan till exempel vara varierande finansieringsgrunder, begränsningar i registerlagar eller beaktande av internationella överenskommelser som innebär åtaganden för vissa branscher. Detta har medfört att det inte varit möjligt att skapa en till fullo enhetlig licens- och avgiftsmodell för alla parter. Finansieringsmodellens grunder Informationsansvariga myndigheter delar data med varandra mot en årlig avgift. Gemensamma villkor för nyttjande gäller. Datadelningen omfattar all geodata som finns listad i den gemensamma produktkatalogen. Den årliga avgiften beräknas utifrån förutbestämda parametrar. Summan av de inkomna årliga avgifterna fördelas mellan de myndigheter som finansierar sin verksamhet genom användare. Initialt erbjuds endast de informationsansvariga myndigheternas geodata för den årliga avgiften. Kommuner kan erbjuda sitt geodata på samma villkor som ovan men mot en separat avgift som erläggs direkt till den enskilda kommunen. Gemensamma kostnader för administration, drift och utveckling av Geodataportalen, samverkansoch affärsmodellen och samordningen av geodatasamverkan finansieras via anslagsmedel. Detta hanteras av Lantmäteriet i egenskap av geodatasamordnare. Anslagsmedel finns för tiden Inriktning på det fortsatta arbetet Från år 2013 och framåt finns inget förslag till ytterligare finansiering av samordningen av Inspire, förvaltning av den tekniska infrastrukturen eller för att täcka kostnader som följer av myndigheternas informationsansvar. För att fullfölja rollen som samordningsansvarig samt sitt informationsansvar efter 2012 kommer Lantmäteriet att behöva fortsatt finansiering. Lantmäteriet ska därför närmast klargöra och säkerställa möjligheterna för fortsatt finansiering efter år Ambitionen är också att under åren fortsätta arbetet med affärsmodellen. Tanken är att till år 2013 ta fram ett förslag på modell som möjliggör en gemensam avgifts- och intäktsfördelning som omfattar även kommuner och övriga myndigheters geodata.