S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde

Transkript

1 Slutrapport - kortversion: S j u s v a r p å f r ågor om bioenergi s o m a f f ä r s o m råde Under 2006 skapades ett projekt i samarbete Närmare 400 deltagare arbetade i grupper mellan LRF och Jordbruksverket. Projektets om i genomsnitt 6 personer. Där diskuterades syfte var att hitta, utveckla och visa på nya egna affärsidéer under strukturerade former lönsamma affärsområden för landsbygdsföre- under en studietid av cirka 20 timmar. Det tagaren inom bioenergi. avhandlades allt från allmänna energifrågor, De olika delprojekten svarar vart och ett för marknader och konkurrenter, till mycket sig på viktiga frågor som rör bioenergi som skarpa förhandlingar inför uppstart av företag affärsområde. som producerar närvärme, biogas eller vind- Ett antal viktiga frågeställningar har kommit kraft. Grupperna har också gjort studieresor fram under projektets gång, du hittar några för att lära av andra energientreprenörer. av dessa tillsammans med svaren nedan. Många av deltagarna har viljan att gå vidare 1. Hur stimuleras affärsutveckling inom energi? och förverkliga sina idéer. Hela 80 procent Var åttonde bonde vill bli energiföretagare. med närvärme svarar att de kan tänka sig att Så intresset är mycket stort. Inom projektet starta ett närvärmebolag. Över 50 procent av togs ett koncept om energilotsar fram. Det så samma grupp har bearbetat kunder och över kallade energilotsprojektet innebar 60 affärs- 20 procent anser sig ha fått tillräckligt besluts- utvecklingsprocesser, så kallade energilotsar. underlag. av en speciellt utfrågad grupp som arbetat

2 Energilots - bra start som energiföretagare Energilots är ett bra första steg för att starta företag inom energibranschen. Senare, när det är skarpt läge krävs att deltagarna är beredda att satsa ytterligare pengar och tid. Då inträder en mer tydlig projekteringsfas som tillexempel kan finansieras med andra projektstöd och investeringsstöd. Arbetet med energilotserna har inte bara varit kunskaps- eller kompetensrelaterat utan har till stor del också handlat om samverkansfrågor. En viktig uppgift för LRF Konsults energirådgivare har varit att tillvarata dynamiken i företagargruppen. Totalt genomfördes under projektet 60 energilotsarna inom LBU-området. Dessa fördelades med 16 energilotsar i Västergötland, 14 i Östergötland och 11 energilotsar i Halland. Färre deltog i Värmland (5), Småland (7), Mälardalen (2), Gotland (2), Blekinge (2) samt en energilots i Hälsingland. Totalt har 385 deltagare genomfört energilotser under projektet, till en kostnad av kronor, exklusive moms, per deltagare. Vad gäller energislag så har lotserna fördelats med respektive 25 procent på vindkraft, närvärme, biogas samt gårdsvärme eller andra mer allmänna energifrågor. Kontaktperson: Dag Hallén, LRF Konsult i Karlstad på Är dagens bondeägda värmeanläggningar lönsamma? I en kartläggning av ekonomi i farmarenergi undersöktes elva bondeägda företag som levererar värme. Kunder är kommuner, villaägare och fastighetsägare. Bränslet utgörs till största delen av flis från energived. Ett företag använder bara pellets och ett eldar med i huvudsak flis från salixodlingar. Under de fyra år som den här undersökningen omfattar har företagen ökat sin produktion av värme med mer än 16 procent. De flesta företag i undersökningen har gett delägarna ersättning för arbete och avkastning på investerat kapital. En tendens som märks är att större företag har lägre arbetskostnad per producerad megawattimme. Ökande vinster Trenden på biobränslemarknaden gör att kostnaderna ökar och företagen måste kompensera sig för att inte minska i lönsamhet, antingen genom högre pris till kund eller bättre effektivitet. Detta har företagen lyckats med och vinsterna har ökat från 34 till 72 kronor/mwh. Det går inte att hitta några samband mellan storleken på företagen och nyckeltal för lönsamhet som vinst per levererad megawattimme och förräntning på investerat kapital. Kontaktperson: Per Elander, LRF Konsult i Västerås telefon: Hur skapas ett lokalt värmeprojekt? Målet var att arbeta fram ett informationsmaterial som för en by eller litet samhälle ska skissera hur man från en gemensam panncentral kan värma upp några av byns hus och eventuella serviceanläggningar som tillexempel en skola eller kyrka. Informationsmaterialet utgår ifrån att panncentralen eldas med

3 lokalt biobränsle från skog och/eller åker i närområdet. Materialet beskriver värmekonsumenternas fördelar med gemensam biovärme, det vill säga ekonomi nu och på sikt, bekvämlighet och trygghet. Materialet ger information om panncentral, distributionssystem, hur enskilda fastigheter ansluts och hur försörjningen med biobränsle kan ordnas. Även organisation, finansiering, ägande och avtal behandlas. Materialet är producerat i samverkan med en rad organisationer som Energimyndigheten, Villaägarna, Sveriges kommuner och landsting, Sverige pastorat och församlingar, Mellanskog, Södra Skogsägarna och LRF Konsult. Kontaktperson: Sven Hogfors, LRF på telefon: Hur kan man jobba för att skapa regional samsyn kring energin? Samarbetsmodell och gårdsperspektiv I Skåne utarbetades under projektet en modell för att arbeta med energifrågor ur ett regionalt perspektiv med en nationell prägel, allt från gårdsbaserade system till storskaliga system. Projektet har genomfört ett stort antal informationsmöten, där ett brett upplagt seminarium inledde projektet och har därefter följts upp med lokala möten med olika inriktningar. Genom LRFs breda organisation, branschråd, Hushållningssällskapen, LRF Konsult, Agellus, företag med flera har en mycket bred samverkan uppnåtts. Ett tema har varit hur man kan effektivisera sin egen energianvändning på gården. Det har demonstrerats genom studiebesök på gårdar med olika produktionsinriktning, som växtodling, mjölkproduktion, växtodling med omfattande animalieproduktion samt potatis med omfattande animalieproduktion. Utifrån gårdarnas energifakta har deltagarna kunnat få råd om förbättringar för att spara energi. Utvecklingsarbete med förankring Ett annat tema har varit omfattande utredningsarbete om en ny rationell och effektiv process för produktion av etanol från sockerbetor. Detta har utförts av JTI på uppdrag av LRF i Skåne, Lantmännen och Stiftelsen Betodlarna. Utredningen fortsätter tillsammans med Betodlarna i Skåne och Gotland, Lantmännen och LRF i Skåne. Ett seminarium om sockerbetans möjligheter inom bioenergiområdet har genomförts med representanter från forskarvärlden, Syngenta, Sveriges Betodlare och Lantmännen med bred uppslutning. En utställning av små anläggningar för bioenergi lämpliga för framför allt för gårdar och villor arrangerades i samband med seminarier i Trelleborg och på Bollerup. Studieresor genomfördes för att se betanolproduktion i drift i Frankrike samt till Tyskland för att studera biogasproduktion och biodieselproduktion. Kontaktperson: Pia Sandell, LRF Skåne på telefonm: Hur kan man beräkna den regionala bioenergipotentialen? En modell kallad, GREP, GRöna näringarnas Energi-Produktion, ger ett underlag för energipotentialberäkningar från jord och skog länsvis. Materialet syftar till att få fram en teoretisk volym av energi. Natur- och kulturella miljöhänsyn, lagstiftning, näringsbalanser, stormen Gudrun samt ekonomiska hänsyn har inte vägts in. Den totala energibalansen för varje produkt har heller inte vägts in. Som grund till modellen ingår statistik från

4 SCB om länsvis slutlig energianvändning. Åkermarkens statistik är i stort sett komplett. Däremot finns det många alternativa sätt att mäta skogen på, vilket återspeglas i en mera komplex situation vad gäller underlagen. Kontaktperson: Sören Dahl, LRF Konsult i Jönköping, telefon: Vilka möjligheter har energi från jordbruksmark? Flera informationsmaterial har tagits fram inom projektet som visar på salix som konkurrenskraftig och varaktig verksamhet på gården. Bland annat har man tagit fram filmmaterial, infotryck, odlarmanual, kalkylmodeller med mera, som även använts vid odlarmöten om salix. Med bra informationsmaterial, stort intresse för bioenergi och stabilt regelverk kring energigrödan salix finns sammantaget stor potential för ökande arealer. Kontaktpersoner: Jonas Gustafsson och Magnus Jansson, Lantmännen Agroenergi, telefon: På nästa sida kan du ta del av en faktaruta om projeket bioenergi som affärsområde.

5 Fakta om projektet Bioenergi som affärsområde Projektets syfte har varit att hitta, utveckla och lyfta fram nya lönsamma affärsområden för landsbygdsföretagaren inom bioenergi. Övergripande mål var att ta till vara på den stora potential som finns inom området bioenergi i form av nya affärsidéer och tekniska lösningar, för att stimulera till ökad användning av bioenergi med råvara från jord och skog. Projektet ska lägga grunden för ett fortsatt arbete inom området bioenergi, där samtliga projekt tar ansats i affärsutveckling på gårdsnivå. Delprojekt: LBU-projektet bestod i delprojekt Affärsutveckling med energi från skog och jord (delprojekt 1), Kartläggning/analys av ekonomi i farmarenergi (delprojekt 2), Byvärme (delprojekt 3), Skåneprojekt (delprojekt 4), Länsvisa beräkningar av marknadspotential och produktionspotential (delprojekt 5) samt Salix som konkurrenskraftig och varaktig verksamhet på gården (delprojekt nummer 6). Projekttid var med omfattning hela LBU-området. Projektbeställare var LRF, genom Ann Henriksson, enhetschef Företag och Samhälle. Projektledare Ulf Jobacker, LRF, 08/ Delprojektledare enligt information ovan. Kontaktperson på Jordbruksverket Magnus Nordgren. Finansiering: Jordbruksverket via Miljö- och Landsbygdsprogram Privat medfinansiering av Mellanskog/Skogsägarna, Södra Skogsägarna, Agrobränsle AB, LEAB (LRF), samt med deltagaravgifter. Antal deltagare: Drygt 1200 landsbygdsföretagare deltog aktivt i projektet, varav 385 deltog i energilotsar och 770 i olika informationsaktiviteter. Projektkostnad: Kostnadsbudgeten omfattade 7,1 Mkr. Slutprodukter: I faktabladet Slutprodukter från affärsutveckling bioenergi finns en lista över de olika material och verktyg, användningsområde och var och hur de kan beställas. Rapporten Sju svar på viktiga frågor om bioenergi som affärsområde är producerad av LRFs kommuniktionsenhet i samverkan med projektledare Ulf Jobacker, LRF. Tillsammans får vi landet att växa.