LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011
|
|
|
- Joakim Andersson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksförbundsstämman 2011
2 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst energiföretagare, ytterligare utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser det som en möjlighet och viktig uppgift för de gröna näringarna att vara med och leverera en del av lösningen för att nå en hållbar utveckling och ett samhälle oberoende av fossil energi. Skog, jord, trädgård och landsbygdens miljö kan i frågan om energiomställning tydligt bidra till ett hållbart samhälle. Produktion av förnybar energi kan erbjuda ny kompetens, en starkare landsbygd och ökad sysselsättning. För enskilda företagare inom de gröna näringarna finns utrymme för affärsmöjligheter i form av förnybar energi och klimatsmart produktion. Energiaffärer kan bidra till att livsmedelsproducenter sprider sina risker på en allt mer rörlig marknad samtidigt som klimatsmart produktion ger ökade förutsättningar att uppfylla målen i LRF:s livsmedelsstrategi. Det skall vara marknaden och den enskilda markägaren som avgör hur mark och råvaror används. Många frågar sig om det är försvarbart att använda livsmedelsråvaror och åkermark för att producera bioenergi när hundratals miljoner människor inte har mat för dagen. Men svälten beror inte på en fysisk brist på livsmedel utan på dåliga socioekonomiska och politiska förhållanden som leder till låg köpkraft och bristande incitament att investera och producera. LRF menar, med stöd av en rad internationella rapporter, att det finns goda möjligheter att genom ökad avkastning öka den globala livsmedelsproduktionen för att tillgodose en ökande befolknings behov av såväl livsmedel och bioenergi som industriråvara. Merparten av bioenergin i Sverige kommer dessutom från skogsmark där det inte finns någon konkurrens med livsmedel. I skogen finns också goda möjligheter att kraftigt öka tillväxten. Marknaderna för förnybar energi är nya för många av LRF:s medlemmar. Nya marknader kräver många gånger ett helt nytt synsätt och där står LRF:s energistrategi och livsmedelsstrategi inför liknande utmaningar. LRF arbetar tillsammans med lantbrukskooperationen aktivt för att de gröna näringarnas potential som leverantör av råvara och förädlare av förnybar energi ska kunna utvecklas. För att stärka medlemmarnas möjligheter ytterligare beslutade LRF på riksförbundsstämman 2010 att utarbeta en energistrategi.
3 2(8) Innehållsförteckning Utgångspunkter...1 Innehållsförteckning...2 Syfte och Mål...3 Energistrategins fokusområden...3 Företagsutveckling...4 Näringspolitik och opinionsbildning...6 FoU och teknikutveckling...6 Oberoende av fossil energi...7 Styrelsen föreslår stämman besluta...8
4 3(8) Syfte och Mål Med utgångspunkt från den vägledning som finns i LRF:s färdplan har riksförbundsstyrelsen fastställt mål och syfte för strategin som följer: Syfte Mål att stärka den enskilda medlemmens förutsättningar att på företagsnivå och i samverkan med t.ex. föreningar och nätverk ta tillvara affärsmöjligheter på energimarknaderna och skapa förutsättningar för en fortsatt omställning till ett hållbart energisystem att öka lönsamheten inom de gröna näringarna genom produktion av förnybar energi och energieffektivisering/resurseffektivisering LRF ska verka för att förutsättningar skapas så att möjligheterna att i Sverige hållbart producera förnybar energi från de gröna näringarna utnyttjas fullt ut. De gröna näringarnas bidrag och potential inom förnybar energi ska ses som en positiv och viktig dellösning på energi- och klimatfrågorna. På energiområdet är skogsägarföreningarna och andra föreningsföretag tydliga samverkanspartners för den enskilda medlemmen. Identifierade potentialer delmål att arbeta för. Jämfört med 2008: - öka biobränsleuttaget från skogen med 25 TWh till år öka bioenergiproduktionen från jordbruket inklusive gödsel med minst 5 TWh till år öka produktionen av förnybar el från landbaserad vindkraft och småskalig vattenkraft med 15 TWh till år öka resurseffektiviteten i de gröna näringarna med 20 % till år 2020 Energistrategins fokusområden För att stärka den enskilda företagarens förutsättningar att ta tillvara affärsmöjligheter på energimarknaderna och skapa förutsättningar för en omställning till ett hållbart energisystem kommer LRF:s energistrategi fokusera på att: - stärka den enskilda medlemmens/företagets möjligheter till affärer som energiföretagare - stärka konkurrenskraften och skapa goda produktionsvillkor för förnybar energi - medverka till snabb överföring av ny forskning till teknikutveckling på gårdsnivå - underlätta för enskilda företagare att energieffektivisera och sträva mot ett fossilfritt företagande
5 4(8) Det är sannolikt inom dessa områden som LRF kan göra skillnad för att uppnå strategins mål. Omvärldsbevakning på alla nivåer är en förutsättning för att LRF ska kunna ligga i framkant. Målsättningen är att ge medlemmarna/företagarna möjlighet att nå så god lönsamhet som möjligt i energiföretagandet både på kort och lång sikt. Ambitionen är att hela tiden ligga steget före i utvecklingen, men inom ett dynamiskt område som utvecklas snabbt och där den globala påverkan är stor är det svårt att ligga steget före och samtidigt göra rätt. Sveriges bönder har unika naturtillgångar i såväl skog som åkermark och det finns mycket goda förutsättningar för vindkraft. I de gröna näringarna är förutsättningarna också goda för att öka energieffektiviteten, samt förändra och minska energianvändningen. Detta skapar betydande affärsmöjligheter då medlemmarna kan leverera bioenergi och förnybar el. För kunderna innebär det konkurrenskraftiga, leveranssäkra och miljömässigt bra alternativa möjligheter inom samtliga energislag. Vilka insatser inom de olika fokusområdena som behövs varierar från energislag till energislag. T.ex. när det gäller vindkraft finns behov av att påverka hela processen för etablering, medan det för biogas krävs insatser för att få bättre lönsamhet. Frågor om infrastruktur är viktiga för båda områdena. Efter ytterligare analyser kommer LRF att återkomma till vilka åtgärder som behövs på respektive energimarknad och i olika delar av värdekedjan. Företagsutveckling Energianvändningen är en strategisk fråga för alla företag. De gröna näringarnas möjligheter att leverera energi till andra har ökat och i detta finns en stor affärspotential. En effektiv energianvändning frigör resurser samt förbättrar konkurrenskraften både direkt och indirekt genom ökad trovärdighet på marknaden. Energiföretagaren har därutöver unika möjligheter till egenförsörjning vilka bör vägas mot de externa affärsmöjligheterna. Det finns tre huvudsakliga områden för insatser på företagsnivå som har betydelse för den enskilda medlemmen: 1) Leverans av förnybar energi, 2) Energi-/resurseffektivisering samt 3) Omställning till förnybar energi, däribland egenanvändning av de energiresurser som finns på gården och samarbete med andra företag i närområdet. En stor del av Sveriges energiförsörjning består idag av bioenergi. LRF:s dialog med energibranschen har tydligt visat på de viktigaste marknaderna. Merparten av bioenergin kommer från skogen. Hälften av värdet i ett träd ligger i dess energiinnehåll och drygt 10 % av skogsägarens inkomster kommer från energived. Övrig skogsråvara säljs som timmer eller massaved till högre priser, och vedens energi ger inkomster i industriledet.
6 5(8) Priset på energived i andra delar av världen är fortfarande mycket lägre än i Sverige. Samtidigt finns en stigande global efterfrågan på timmer och fiberprodukter, till följd av ökad levnadsstandard i främst Asien, som bidrar till en stabil prisutveckling för timmer och massaved. Det är därför inte sannolikt att det kommer att bli lönsamt att ta en större andel av virket från skogen direkt till energi i närtid. De stora energiflödena från skogen kommer istället att komma från processer kopplade till större tillverkningsindustri. Grunden för skogsägaren är därmed lika för energi som för annan produktion; d.v.s. att öka tillväxten. För den som själv vill vidareförädla sin skog finns lokala möjligheter på energimarknaden. Ved och närvärme är exempel på detta. Den förnybara energins affärsmöjligheter finns till stor del på lokala marknader. Förutsättningarna för företagsutveckling skiljer inte nämnvärt mellan energiföretagare och andra företagare inom de gröna näringarna. Liksom andra marknader är energimarknaderna aldrig i jämvikt - hela tiden skapas (och förändras) affärsmöjligheter. Utveckling av affärsmodeller och samverkansformer är också av vikt. LRF:s ställningstagande för förnybar energi är ett ja till marknadsmöjligheter och hållbar utveckling, inte ett val mellan olika förnybara eller fossila energislag. Entreprenörskapet är avgörande för att lyckas. LRF:s insatser för att utveckla energientreprenörskapet har anpassats efter medlemmarnas behov av inspiration, verktyg och kunskaper som bidrar i processen att fundera ut, starta, driva och utveckla energiföretagandet. För att på bred front utveckla de olika energislagens marknader har LRF drivit projektverksamhet inom bioenergi, biogas och vindkraft. Ytterligare tillväxtområden är småskalig vattenkraft och solenergi. Åtgärderna har rört sig mellan FoU, företagsnära teknikutveckling, rådgivning, information, organisatoriska grepp och affärsutveckling eftersom förutsättningarna varit så varierande. I LRF:s fortsatta arbete tar vi vara på erfarenheterna, som dessutom pekar på ett behov av stöd till medlemmarna i omvärldsbevakning och analys av marknaderna. Företagare i de gröna näringarna kan erbjuda lokalt producerad energi med den ökade leveranstrygghet som diversifiering ger. Energi är dock en anonym produkt. Möjligheterna att ladda energiprodukter med värden har i vart fall hittills varit begränsade. Därtill medför val av energislag mer än bara att välja en produkt. Energi är en systemfråga och byte av energislag kan kräva stora investeringar och förutsätter långsiktiga beslut. Detta påverkar förändringstakten och benägenheten att byta energislag, t.ex. för stallar, torkar och växthus. LRF:s roll i arbetet med företagsutveckling är att: 1) tydliggöra företagens potential att leverera energi och strategiska vägval kopplade till detta, 2) påvisa efterfrågan och möjligheter till affärsutveckling inom de förnybara energimarknaderna, 3) stödja medlemmarna med kompetens och verktyg att värdera marknadsmöjligheterna samt 4) stödja lokala processer, olika affärsmodeller och samverkan för att matcha kunder och leverantörer.
7 6(8) Näringspolitik och opinionsbildning De gröna näringarnas möjligheter att leverera förnybar energi beror på en rad omvärldsfaktorer och styrmedel. LRF:s viktigaste näringspolitiska uppgift inom energistrategin är att stärka konkurrenskraften och skapa goda produktionsvillkor för de varor och tjänster som företagarna inom de gröna näringarna hållbart kan tillhandahålla. Det är även viktigt att genom opinionsbildning bidra till att det fattas beslut om ambitiösa mål för förnybar energi i det hållbara samhället. Samtidigt är långsiktiga spelregler viktiga. LRF har med initiativet Förnybart.nu 1 drivit att samhället ska höja målet för den totala andelen förnybar energi i Sverige till 70 % år 2020 samt att andelen förnybara drivmedel skall vara 20 % år Högre målsättningar skapar efterfrågan och ger förutsättningar för lönsamma affärer för företagare inom de gröna näringarna. Statens energipolitiska styrmedel har avgörande betydelse för utvecklingen av energimarknaderna. Det kommer att ta ytterligare ett antal decennier att ställa om energisystemet. LRF behöver ha hög kompetens och beredskap för att stödja de nya energislagen i de förändringar som på sikt kommer. Styrmedel bör både underlätta omställningen och samtidigt stärka konkurrenskraften i de delar som är utsatta för internationell konkurrens. Redan nu förs en diskussion om att påföra skatter på bioenergi. Det är också angeläget att skapa bättre förutsättningar för utvecklingen av förnybar energi utan att andra näringsgrenar inom de gröna näringarna påverkas negativt. LRF:s roll inom näringspolitik och opinionsbildning är att driva på så att: 1) de gröna näringarnas potential inom förnybar energi ses som en positiv och viktig hållbar dellösning på energi- och klimatfrågorna i Sverige och internationellt, 2) ambitiösa och höga politiska målsättningar sätts för förnybar energi som skapar volym och därmed affärsmöjligheter samt 3) gynnsamma produktionsvillkor, möjligheter för effektivisering och konvertering samt stärkt konkurrenskraft finns för företag inom de gröna näringarna. FoU och teknikutveckling Energimarknaderna är stadda i mycket snabb förändring, föranledda av en politik som såväl i Sverige som globalt vill hitta hållbara energilösningar. Därför stimuleras forskning och därför går det fort framåt på forskningsfronten. Stora framsteg görs i beprövade tekniker, samtidigt som nya idéer visar sig gångbara och leder till helt nya tekniker. Sammantaget leder detta till möjligheter för reella tekniksprång i närtid. Efter tekniksprång finns en rad steg att ta innan tekniken är kommersiellt gångbar, men betydelsen av innovationer kan bli stor på medellång till lång sikt. 1 Förnybart.nu opinionsbildar för förnybar energi och energieffektivisering. Initiativtagare till uppropet är LRF, Naturskyddsföreningen och Anders Wijkman
8 7(8) Särskilt för drivmedel är det viktigt att följa forskningsfronten. Utvecklingen av åkerbaserade bränslen går stadigt framåt, liksom utvecklingen av drivmedel från skogsråvara. Vilka processer som kommer att vara effektivast i det steget är fortfarande svårbedömt. Flera industrier ligger i startgroparna för mer storskaliga processer. Många aktörer har intressen i att ta fram nya drivmedel och över huvud taget skapa innovationer på energiområdet. Det LRF särskilt behöver bevaka är att de småskaliga, ofta företagsnära och regionala lösningarna inte missgynnas, utan får utrymme i forskningen och teknikutvecklingen. LRF har nära samverkan med SkogForsk och SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning). Samverkan med föreningsföretag och andra är särskilt viktig inom forskning och teknikutveckling, för att optimera resursanvändningen. Dessutom måste LRF samverka i nya konstellationer inom bl.a. teknikutveckling för energiföretagandet, eftersom energiteknikerna delvis ligger utanför LRF:s traditionella samverkansområden. LRF:s roll inom FoU är att: 1) vara en beställare av forskning och teknikutveckling med ett flexibelt förhållningssätt utifrån affärsmöjligheterna och behovet av småskaliga lösningar, 2) bevaka forskningen och kommunicera relevanta delar till medlemmarna, 3) ha beställarkompetens och resurser för delfinansiering och på så sätt bidra till att utveckla ett mer affärsdrivet forsknings- och utvecklingsarbete samt 4) lyfta fram behovet av företagsnära teknikutveckling och tillhandahålla forskningen möjligheter att testa ny teknik både för leverans av förnybar energi och för att effektivisera och bli oberoende av fossil energi. Oberoende av fossil energi Att ha beredskap inför energiomställningen är strategiskt viktigt. Det handlar om att göra klimatsmarta affärer och visa på en hållbar produktion, men också om framtida försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Samtidigt är tidsperspektivet en nyckelfråga. Företagen i de gröna näringarna måste ha konkurrenskraftiga villkor nu, under hela omställningsperioden och i framtida fossilfria energimarknader. Arbetet med hur företagen i de gröna näringarna kan bli oberoende av fossil energi består av två viktiga komponenter i medlemmarnas egen energistrategi: Effektivisera/spara energi och ställa om den egna förbrukningen till förnybar energi. Arbetet med oberoende av fossil energi landar inom fokusområdet företagsutveckling, men även inom näringspolitik och FoU. Uppvärmning är det område där möjligheterna till snabb omställning till förnybart är störst och i många fall redan genomförd. För trädgårdsnäringen har det särskilt stor betydelse, både för att spara pengar och öka affärsmöjligheterna genom att visa på värdet av fossilfri verksamhet. Fossilfrihet öppnar för möjligheter att utveckla mervärdeskoncept i andra produkter, främst livsmedel.
9 8(8) När effektivisering genomförs via t.ex. sparsam körning, att använda ny teknik, inblandning av biodrivmedel och övergång till biobränslen i torkar och växthus bör det till år 2020 vara möjligt att i många företag halvera behovet av fossil energi. Övergången till biodrivmedel drivs idag främst av minskade utsläpp av koldioxid. Det är inte sannolikt att biodrivmedel i framtiden kommer att bli billigare än de fossila. Effektivisering är därför en nyckel för framtida konkurrenskraft. LRF:s roll i arbetet med oberoende av fossil energi är att: 1) underlätta för medlemmar och företagare att effektivisera och spara energi genom att leverera aktuell kunskap och verktyg samt 2) underlätta företagens omställning till mer hållbara energislag. Styrelsen föreslår stämman besluta att uppdra åt riksförbundsstyrelsen att påbörja genomförandet av denna energistrategi.
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund
Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument
Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Lokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet
Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: [email protected] senast den 30 juni 2012. Tack
ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Ren energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 [email protected] Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Sverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs strategi för medlemsutveckling 2030 Föreliggande förslag syftar till att peka ut strategiska vägval och beskriva vad som behöver göras för att uppnå det strategiska
SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood
SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
hållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden
Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
ett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola [email protected] 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Energi & klimat i Värmland
Energi & klimat i Värmland Aktuella utvecklingsområden och strategier Dag Hallén Enheten för Region Tillväxt ENERGI OCH KLIMATFRÅGOR I VÄRMLAND Värmlandsstrategin är vår framtidsplan Vi har ett gemensamt
Vattenfall AB. Region Norrbotten. Evenemangsgatan Solna. /Webforumlär/ Sverige. Dnr.
Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 16979 Solna Region Norrbotten [email protected] /Webforumlär/ Sverige Dnr Datum: 2018-09-28 Kontakt: Cecilia Tärnström Telefon: 08-7395911 Email: [email protected]
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF [email protected] Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Branschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Bioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Energistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet
2016-04-04 Mårten Larsson [email protected] 08-762 79 72 070-352 79 72 Miljö- och energidepartementet Diarienummer: M2015/04264/Ee Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens
Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson
Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål
Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam
Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor [email protected] Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande
Fyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor [email protected] Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Gårdsvindkraft i lantbruk
presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret
