Äskande om universitetslektorat (2 st) från Avdelningen för arbets- och miljömedicin

Transkript

1 Tjänsteäskande inför resursfördelning 2017, ILM (1) Äskande om universitetslektorat (2 st) från Avdelningen för arbets- och miljömedicin Vi äskar härmed om att få inrätta två stycken lektorat, ett i Arbets- och miljömedicinsk kemi och ett i Miljömedicinsk epidemiologi. Strategiska överväganden Arbets- och miljömedicin har en stark ställning inom epidemiologi framförallt baserad på hög kompetens inom såväl register- och biobanksbaserad forskning som arbets- och miljömedicinsk kemi. Även andra avdelningar inom Medicinska fakulteten har stor nytta av dessa kompetenser, t ex kan nämnas samarbetet med Reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö, vilket resulterat i mer än 50 vetenskapliga publikationer. Det finns även internationella samarbeten, exempelvis inom fem EU-projekt, två anslag från NIH och två stora anslag från VR (SIMSAM). Det är därför av stor vikt att säkerställa kompetensen och stärka forskningsaktiviteten inom arbets- och miljömedicinsk kemi och miljömedicinsk epidemiologi vid Institutionen för laboratoriemedicin. Vinster och risker Vinsterna med att inrätta två lektorat vid Arbets- och miljömedicin är framför allt en förstärkning av detta viktiga forskningsområde vid Institutionen, vilket kommer att vara till nytta för såväl samverkan med sjukvården i form av teknikutveckling inom medicinsk analytisk kemi som inom epidemiologi baserad på registerdata och biobanker. Den kemist som leder det laborativa arbetet, docent Christian Lindh, är anställd av Region Skåne. Han är mycket meriterad och söker nu andra tjänster och har bland annat blivit kallad till intervju för två professurer. Det är bara en tidsfråga innan han kommer att få ett erbjudande från annat universitet vilket skulle vara förödande för verksamheten vid laboratoriet. När det gäller registerbaserad forskning så har VR gjort riktade satsningar mot att stärka denna forskning (s k SIMSAM-medel). Enheten för miljöepidemiologi i Lund har hittills erhållit drygt 35 miljoner i anslag och som koordinator för detta fungerar Anna Rignell-Hydbom. Det är av största vikt att säkra hennes position för det fortsatta SIMSAM-arbetet. Ett sätt att göra detta är genom att inrättande av ett lektorat. Riskerna med inrättande av tjänsterna är minimala eftersom problemen med miljöföroreningar är mycket långt från en lösning. Detta visar sig tydligt i de anslag som de båda kompetenserna har. Arbetsuppgifter De huvudsakliga arbetsuppgifterna är forskning inom Arbets- och miljömedicin är studier av miljöföroreningar men kompetenserna kan även användas inom en rad andra tillämpningar. Kommande personalförsörjning Befintliga resurser De eftersökta kompetenserna är unika och det är för närvarande brist på lektorat inom dessa ämnen vid Medicinska fakulteten i Lund.

2 Jämställdhet/mångfald För de bägge äskade lektoraten så finns det som framgår ovan såväl en manlig som en kvinnlig kandidat. Infrastruktur Vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin finns en stark tradition av att utveckla och implementera resultat från forskning inom sjukvården. De tänkta lektorerna förväntas bidra till detta. Språkkunskaper Kunskaper i svenska är en nödvändighet eftersom en av arbetsuppgifterna är undervisning vid medicinska samt naturvetenskaplig fakultets grundutbildningar. Internationell erfarenhet Erfarenhet av internationella miljöer är meriterande, då spjutspetsforskning kräver internationella samarbeten. Lund Bo Jönsson Stf avdelningsföreträdare Avdelningen för arbets- och miljömedicin

3 Tjänsteäskande inför resursfördelning 2017, ILM (2) Äskande om universitetslektorat i klinisk hematologi (kombinationstjänst) Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Hematologisk forskning har utvecklats mycket starkt i Lund under det senare årtiondet och befinner sig idag i den nationella och internationella frontlinjen. Dock gäller detta framförallt den experimentella och diagnostiska forskningen, medan den behandlingsrelaterade kliniska forskningen inte utvecklats i samma omfattning. Som ett resultat finns idag få forskare med aktiv behandlingsrelaterad klinisk forskning. Även om dessa idag har en internationellt sett stark verksamhet, blir det allt svårare att upprätthålla den kliniska forskningsverksamheten p g a pensionsavgång (Marja Ekblom) och mycket begränsat tjänsteutrymme i befintliga sjukvårdstjänster. Ur ett utbildningsperspektiv finns dessutom akuta behov i den kliniska hematologin p g a pensionsavgång (Marja Ekblom). Ansvaret för ovanstående delas idag mellan ILML och IKVL, varför en samordning mellan dessa institutioner i denna fråga ter sig lämplig. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? Att kompetens för behandlingsrelaterad klinisk forskning inte förloras utan istället kan utvecklas ytterligare. Sådan kompetens och verksamhet är avgörande för att Lund framöver ska kunna fortsätta att utvecklas som hematologiskt forskningscentrum i internationell toppklass. Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälso- och sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? Uppgifterna skall vara i första hand klinisk forskning, kombinerat med utbildningsuppdrag. Tjänsten bör vara kombinerad med klinisk tjänstgöring. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? Inom området finns f n tre professorer: Marja Ekblom pension Gunnar Juliusson f. 54, Johan Richter (adj) f. 55. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Inom fakultetsorganisationen finns inga sådana möjligheter. Kompetens och verksamhet finns idag inom sjukvårdsorganisationen, men fakulteten och sjukvården måste gemensamt skapa förutsättningar för att denna ska kunna fortsätta och utvecklas. Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Tänkbara sökande kandidater finns inom sjukvårdsorganisationen.

4 Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? Nej. Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? Då klinisk tjänstgöring och undervisning skall ingå i tjänsten krävs kunskaper i svenska. Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Erfarenhet av internationellt samarbete med andra kliniska hematologiska centra är i varje fall starkt önskvärt. Lund Urban Gullberg Avdelningsföreträdare Avdelningen för hematologi & transfusionsmedicin *** Stöd för tjänsteäskande gällande återbesättning av undervisningslektorat i hematologi (kombinerad tjänst) 2017 Marja Ekblom, professor i hematologi (50/50 kombinationstjänst), som har stått för huvudandelen av organsiation och undervisning inom läkarprogrammet, hematologi (T6) pensioneras inom några månader. Det bedöms mycket angeläget att för framtiden värna om och stärka den hematologiska undervisningen för T6-studenterna och även mer generellt för yngre läkare. Detta mot bakgrund av att prevalensen av hematologiska cancersjukdomar stiger som följd av ökad långtidsöverlevnad, med eller utan seneffekter, p g a nya och förbättrade behandlingsalternativ på området. Det medför att de läkarstuderande och nyutbildade yngre läkarna i allt större utsträckning kommer att möta patienter som antingen har eller har haft en blodcancersjukdom. Det skulle därför vara av stort värde att åter inrätta ett kombinationslektorat inom hematologi för säkerställa att dagens undervisning kan vidareutvecklas och att även stärkas för framtiden. Vi föreslår därför att det inrättas en kombinationstjänst specialist/överläkare + lektor med inriktning hematologi med placering vid Institutionen för laboratoriemedicin. I tjänstebeskrivningen ska ingå att bedriva undervisning på läkarprogrammet, samt ev även på andra program t ex sjuksköterskeutbildningen, vid sidan av klinisk verksamhet och forskning inom klinisk-experimentell hematologi. Lund, 16 Juni 2016 Stefan Scheding, avdelningsföreträdare stamcellscentrum, LU Anders Lindblom, sektionschef hematologi, SUS

5 Tjänsteäskande inför resursfördelning 2017, ILM (3) Äskande om universitetslektorat (2 st) från Avdelningen för klinisk genetik Vi äskar härmed om att få inrätta två stycken lektorat i cancergenomik vid Institutionen för laboratoriemedicin. Strategiska överväganden Genetik tar en allt större plats inom medicin i allmänhet och inom cancerområdet i synnerhet. Idag sker en mycket snabb utveckling av nya terapier baserade på kunskap inom cancergenomik, något som ställer stora krav på kunskap och teknikutveckling inom detta område. Inom sjukvården utförs allt fler genetiska analyser med avancerade s k next generation sequencing (NGS)-tekniker. Det är därför av stor vikt att säkerställa kompetensen och stärka forskningsaktiviteten inom cancergenomik vid Institutionen för laboratoriemedicin. Vinster och risker Vinsterna med att inrätta två lektorat i cancergenomik är framför allt en förstärkning av detta viktiga forskningsområde vid Institutionen, vilket kommer att vara till nytta för såväl samverkan med sjukvården i form av teknikutveckling inom NGS som för fakultetens grundutbildningar. Riskerna med inrättande av tjänsterna torde vara minimala eftersom NGSteknikens genombrott redan är ett faktum, samtidigt som fältet kräver så stor metodologiskt kompetens att verksamheten måste skötas via kompetenscentra. Ett sådant kompetenscentrum under stark tillväxt är just konstellationen ILM-Labmedicin Skåne där ett Centrum för Molekylär Diagnostik just bildats. Arbetsuppgifter De huvudsakliga arbetsuppgifterna är forskning inom cancergenomikområdet, tekniskt utvecklingsarbete avseende NGS-tekniker samt undervisning på fakultetens grundutbildningar. Kommande personalförsörjning Det finns idag inga lektorer men däremot tre professorer inom ämnet Klinisk genetik, samtliga födda i början av 60-talet. För att säkerställa att Institutionen håller jämna steg med den snabba utvecklingen inom cancergenomiken är det nu av yttersta vikt att rekrytera yngre forskare och lärare. Detta är inte minst viktigt ur ett grundutbildningsperspektiv, där det är helt nödvändigt att undervisningen innehåll är högaktuellt. Befintliga resurser Den eftersökta kompetensen är unik och saknas idag hos lektorerna på Medicinska fakulteten. Jämställdhet/mångfald De tre professorer som idag finns inom ämnet Klinisk genetik är samtliga män. Inom Institutionen för Laboratoriemedicin finns ett stort underskott på kvinnliga lärare, med idag enbart 2/26 (8%) kvinnliga professorer (båda går i pension under 2016) och 4/12 (33%) kvinnliga lektorer. Det bör därför vara högt priorieterat att rekrytera fler kvinnliga lärare till institutionen. För de äskade lektoraten i cancergenomik finns två mycket meriterade möjliga kvinnliga kandidater vid Avdelningen för klinisk genetik, nämligen Kajsa Paulsson och Anna Andersson, som båda idag har tjänst som forskare efter att ha erhållit Högre cancerforskartjänster från Cancerfonden respektive Barncancerfonden.

6 Infrastruktur Det finns behov av NGS-faciliteter, vilka redan är under uppbyggnad vid såväl fakulteten som vid Medicinsk Service/Labmedicin. Vid Avdelningen för klinisk genetik finns en stark tradition av att utveckla och implementera resultat från forskning inom sjukvården. De tänkta lektorerna förväntas bidra till detta. Språkkunskaper Eftersom en del av arbetsuppgifterna är undervisning på fakultetens grundutbildningar, inklusive läkarutbildningen, är kunskaper i svenska nödvändiga. Internationell erfarenhet Erfarenhet av internationella miljöer är meriterande, då spjutspetsforskning kräver internationella samarbeten. Lund Thoas Fioretos Avdelningsföreträdare Avd för klinisk genetik David Gisselsson Nord Stf avdelningsföreträdare Avd för klinisk genetik

7 Tjänsteäskande inför resursfördelning 2017, ILM (4) Äskande om universitetslektorat (2 st) inom Immungenetik och Immunoterapi Vi äskar medel för två lektorat, att inrättas vid den nya Centrumbildningen för Immungenetik och Immunoterapi. Denna nya forskningsmiljö har etablerats under de sista 4-5 åren på B13, BMC. Grupperna verkar inom en för fakulteten nytt forskningsområde med fokus på immungenetik, immunoterapi och nya biologiska läkemedel (se t månadens artikel juli 2016). Till nyckelgrupperna hör bl a de ledda av Björn Nilsson, Catharina Svanborg och Mauno Vihinen och miljön inkluderar även ett stort antal internationella och nationella samarbetspartners samt samarbeten med sjukvård och Biotec-industri. Konkurrenskraften framgår av publikationer i topptidskrifter som Science Translational Medicine, Journal of Clinical Investigation, Immunity, Nature Communications, Nature Genetics, Nature Biotechnology och Nature Medicine. Vi anhåller nu om fakultetsfinansiering för två universitetslektorat syftande till att konsolidera och utvidga denna verksamhet. Dessa tjänster kommer att besättas i öppen konkurrens och ha följande inriktningar: a) Imunomodulerande tekniker och nya biologiska läkemedel. b) Immungenetik. Strategiska överväganden Immungenetik och Immunoterapi är snabbt växande områden inom modern medicinsk forskning, med stor diagnostisk och terapeutisk potential t ex inom onkologi, reumatologi, hematologi och infektionsmedicin. På BMC B13 har nu skapats en internationellt konkurrenskraftig verksamhet inom ämnet. Exempelvis har identifierats nya alternativ till antibiotikabehandling med konkreta läkemedelskandidater, nya predispositionsgener för cancersjukdomar utgående från immunförsvarets celler, och nya gener som styr antikroppsbildning och infektionskänslighet. För konsolideraring och långsiktighet krävs att resurser från externa finansiärer kompletteras med tjänster vid fakulteten. Vinster och risker Vinsterna för fakulteten är stora, då man etablerar ett nytt forskningsområde och en enhet med stor konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Riskerna om man väljer att inte stödja denna verksamhet är påtagliga, då fakulteten riskerar att förlora viktig infrastruktur och ledarkompetens och internationella kontakter. Arbetsuppgifter Forskning och undervisning. Kommande personalförsörjning Seniora personer i miljön kommer att ha möjlighet att söka tjänsterna i konkurrens. Befintliga resurser Resurser för lektorat inom immunmodulering och immungenetik saknas för närvarande vid Medicinska fakulteten i Lund. Jämställdhet/mångfald Jämställdhet kommer att noga beaktas vid tillsättning av tjänsterna.

8 Infrastruktur Vid enheten på B13 finns all state-of-the-art-utrustning inom fältet. Språkkunskaper Goda kunskaper i engelska. Internationell erfarenhet Erfarenhet av internationella miljöer är en förutsättning. Lund den 15 augusti 2016 Catharina Svanborg Avdelningsföreträdare Avd för mikrobiologi, immunologi och glykobiologi (MIG) Björn Nilsson Universitetslektor Avd f hematologi och transfusionsmedicin

9 Tjänsteäskande inför resursfördelning 2017, ILM (5) Äskande om universitetslektorat (plur.) inom experimentell hematologi Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Experimentell hematologi har vuxit fram som ett fakultetens starkaste forskningsområden under det senaste årtiondet. Linnémiljön HematoLinné lade grunden till mycket av denna utveckling. Miljön som idag är centrerad till två avdelningar vid Institutionen för laboratoriemedicin (Molekylärmedicin och genterapi samt Molekylär hematologi) består nu av 20 självständiga forskargrupper och är idag en av de största och mest framgångsrika miljöerna inom experimentell hematologi i Europa. Sedan 2012 har inte mindre än 10 unga forskargruppsledare rekryterats till miljön genom uppstartsbidrag i olika former såsom startbidrag från VR (7 st), Ragnar Söderberg forskare (3 st), SSMF:s stora anslag (3 st) Wallenberg Academy Fellows (2 st) och Cancerfonden Young Investigator Award (2 st). Vidare har två forskare intervju i årets utlysning av ERC Starting Grants. Sammantaget har detta inneburit en enorm förstärkning av miljön och skapat helt nya dimensioner och möjligheter för forskningen. Parallellt med detta har miljöns redan etablerade verksamhet ytterligare förstärkts genom exempelvis två KAW projektbidrag och två ERC Consolidatorbidrag. Alla förutsättningar finns således för miljön att fortsätta utvecklas och bli världsledande på området under de kommande åren. En förutsättning för denna fortsatta utveckling är att det skapas tjänster för de unga forskargruppsledare som anslutit till miljön under senaste 5 åren. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? För närvarande saknar 13 av miljöns 20 forskargrupper fast lärartjänst. För att bibehålla och förankra denna snabbt framväxande miljö är det av stor strategisk betydelse för såväl institutionen som fakulteten att fasta lärartjänster i form av lektorat inrättas för området (experimentell hematologi). Inga uppenbara risker föreligger då ett stort antal högt kvalificerade kandidater redan finns inom miljön. Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälso- och sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? Arbetsuppgifterna är huvudsakligen forskning men även utbildning ingår. Verksamheten är nära knuten sjukhuset men tjänsten avses inte förknippas med klinisk tjänstgöring. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? Som beskrivits ovan är verksamheten snabbt framväxande och personalförsörjningen ligger därför efter inom ämnesområdet. Två av miljöns professorer (Marja Ekblom och Stefan Karlsson) närmar sig pension. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Huvudsyftet med äskandet är att skapa förutsättningar för unga forskargruppsledare inom miljön att konsolidera sin verksamhet.

10 Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Jämställdheten behöver förbättras genom att få en ökad andel kvinnliga lektorer och professorer. Flera av de unga forksargruppsledare inom miljön som är tänkbara kandidater för lektorstjänst är kvinnor. Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? All nödvändig infrastruktur finns inom miljön Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? Nej. Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Internationell erfarenhet är av stort värde för anställningen. Lund Jonas Larsson Avdelningsföreträdare Avdelningen för molekylärmedicin & genterapi Mikael Sigvardsson Avdelningsföreträdare Avdelningen för molekylär hematologi

11 Tjänsteäskande inför resursfördelning 2017, ILM (6) Äskande om universitetslektorat från Avdelningen för translationell cancerforskning Undertecknad föreslår inrättandet av ett universitetslektorat i "Preklinisk prostatacancerforskning". Strategiska överväganden, vinster och risker Avdelningen för translationell cancerforskning (TCR) inom Institutionen för laboratoriemedicin är en vetenskapligt sammanhållen och väl fungerade samling av forskargrupper som bedriver preklinisk tumörbiologisk forskning i nära kontakt med kliniska forskare på fakulteten. TCR-gruppen upprätthåller en konceptuell och metodologisk kompetens inom tumörbiologisk forskning och utgör därmed en väsentlig resurs för fakultetens cancerforskning. Det föreslagna lektoratet är av väsentlig betydelse för att stärka och utveckla TCR:s verksamhet. En satsning på preklinisk tumörbiologi kring prostatacancer är av betydelse för att kunna möta och vidareutveckla klinisk forskning och undervisning inom detta område, både på fakultets- och på institutionsnivå. Det aktuella forskningsområdet, tumörbiologi, attraherar substantiella externa anslag och TCR-forskarnas deltagande i fakultetetens undervisning på fakulteten inom läkar- och biomedicinprogrammen ökar. Vidare anlitas de aktuella lärarna/forskarna i forskarutbildningskurser och i forskningsförberedande kurser. Att arbetsbrist skulle uppkomma utgör en risk, om än en begränsad sådan. Arbetsuppgifter I den tänkta tjänsten skall främst de centrala kärnverksamheterna ingå, det vill säga forskning och undervisning. Det bör i sammanhanget påpekas att mycket av TCR-gruppens verksamhet är kopplad till kliniska frågeställningar och i flera fall pågår forskning på kliniskt material. Innehavaren av det planerade lektoratet förutsätts fortsätta denna forskningsinriktning och då orienterat mot forskning kring prostatacancer. Inom avdelningen TCR och på ILM kommer det att, inom en inte allt för avlägsen framtid, uppstå ett behov av lärare som är villiga och lämpliga att åtaga sig ledningsuppdrag. Det är en fördel om den innehavaren av tjänsten har visat lämplighet för denna typ av stödverksamhet. Kommande personalförsörjning, befintliga resurser Vid Avdelningen för translationell cancerforskning har en professor sagt upp sig (K. Rubin), en professor som varit verksam inom området prostatasekretens biokemi har pensionerats (Å. Lundvall) och en professor pensioneras 2017 (S. Påhlman). Ett behov har därför uppstått av ytterligare en lärartjänst (lektorat). Jämställdhet/mångfald Inom det specifika forskningsområdet finns forskare av underrepresenterat kön verksamma, det finns alltså god möjlighet att det föreslagna lektoratet kan bidra till att utjämna den påtagliga och besvärande snedfördelning avseende könsfördelning i lärarkollektivet som utmärker ILM. Infrastruktur All nödvändig infrastruktur finns inom miljön. Språkkunskaper Inga särskilda behov.

12 Internationell erfarenhet Internationell erfarenhet är av stort värde för anställningen. Lund Håkan Axelson Avdelningsföreträdare Avdelningen för translationell cancerforskning