Från TYA:s YKB-konferens

Transkript

1 Från TYA:s YKB-konferens eferatfebruari 2014 För mervärde i transportbranschen

2 Behoven ska styra mer Direktivet från 2003 om YKB brister vad gäller fortbildningen. I det kommande regelverket ska fortbildningen i mycket högre grad anpassas till de behov som föraren har i sitt yrke, berättade Ted Montaigne från Transport styrelsen. Han kunde också instämma i att utbildningsläget känns akut. På godssidan har bara personer fått sitt YKB-kort per januari Siffran kan dock kännas värre än det faktiska läget är eftersom många förare kan vara i slutet av sin utbildning. Den som efter deadline kör utan YKB kan dömas till dagsböter, liksom dennes arbetsgivare. YKB-kortet ska finnas i fordonet under färd, annars riskerar föraren penningböter. Vad händer då om Transportstyrelsen inte kan utfärda bevisen i tid, en sannolik situation om alltför många väntar till sista sekund med att gå sin utbildning? Högst troligen blir det ändå böter, menade Ted Montaigne. YKB-hjälp på webben Av de cirka personer som på grundutbildningsnivå genomförde YKB-provet under 2013 blev knappt hälften godkända. TYA driver ett projekt för att ta fram en frågebank med 300 YKB-frågor som både går att lyssna till och som ger förklaring till svåra ord. Tanken är att de som behöver extra hjälp på grund av språk- eller lässvårigheter ska kunna träna sig på att förstå facktermer och frågeställningar som provet berör, informerade Anders Jonzon som också kunde berätta att denna webbaserade träningsmöjlighet enligt plan ska finnas tillgänglig från och med augusti. Han tipsade också om två TYA-portaler som alla YKB-lärare måste känna till: Gymnasieportalen och YKB-portalen. Fulltecknat och angeläget Det är tydligt att det finns ett stort behov av att vädra YKB. TYA:s första konferens för YKB-lärare den 3-4 februari blev snabbt fulltecknad. När TYA:s vd Bill Rehn hälsade de 150 deltagarna välkomna konstaterade han att YKB är en angelägen fråga. Enligt TYA:s prognoser är det bara en tredjedel av alla yrkesverksamma lastbilsförare som ligger i fas med fortbildningen, med drygt två år kvar till slutdatum i september Det är alldeles för få och djupt oroväckande: Att inte ha ett YKB efter deadline är de facto att jämföra med att inte ha körkort. Ingen bra situation med andra ord, sa Caj Luoma från TransportGruppen. Många frågetecken kring framtiden Han fortsatte med att berätta att branschen från arbetsgivarhåll är relativt positivt inställd till YKB så länge utbildningsinnehållet speglar behoven. Samtidigt pekade han på en rad frågetecken som måste rätas ut, bland annat vilka effekter på kompetensförsörjningen som YKB har på kort till mellanlång sikt. Det kunde Anders Jonzon från TYA besvara: Tidigare har ungefär personer om året fått formell behörighet att köra lastbil. Sedan YKB infördes har siffran minskat till hälften, vilket inte kan ses som en gynnsam situation för branschens kompetensförsörjning. Stor osäkerhet Anders Jonzon pekade också på det problematiska i att ingen riktigt vet hur många som berörs eller hur många som påbörjat utbildningen. Det finns inget centralt register med kursstatistik och inte heller några säkra siffror på hur många yrkesverksamma lastbilsförare som finns i Sverige. TYA uppskattar siffran till , men den kan också vara runt Två saker är i alla fall säkra, utbildningstakten är inte tillräckligt hög och jämn för antalet berörda och det finns ingen samlad intygshantering. Avsaknaden av ett samlat register och hanteringen av pappersintyg försvårar uppföljning och orsakar en massa problem för alla inblandade. TYA:s roll Sedan YKB blev ett faktum för svensk transportnäring har TYA involverat sig i frågan på olika nivåer, dels vad gäller utbildningsfrågan på olika sätt, dels vad gäller lagar och regleringar. Förutom att ta fram olika informations- och undervisningsmaterial har TYA utbildat cirka 450 av nuvarande YKB-lärare samt skickat två skrivelser tillsammans med andra aktörer för att uppmärksamma Näringsdepartementet och Transporstyrelsen på saker som bör rättas till vad gäller YKB. Att inte ha ett YKB efter deadline är de facto att jämföra med att inte ha körkort. Ingen bra situation med andra ord... Knepigt att informera rätt Förutom ren och skär fakta om YKB historik, regler och förordningar, ansvarsförhållanden med mera kunde Ted Montaigne berätta att runt personer i Sverige har tung behörighet men att bara cirka kör yrkesmässig trafik. Detta har konsekvenser för informationsfrågan: Det innebär att kostnaden att göra ett utskick om YKB inte kan försvaras då det landar på 3-4 miljoner kronor. Vi vet ju inte vilka av dessa som berörs.

3 Styrkt dokumentation bra för bedömning Det finns stora skillnader i krav på YKB-lärarna beroende på om de undervisar i grundutbildningen eller i fortbildningen. Det är lättare att bedöma lärarens kompetens och möjlighet till att få tillstånd om denne redan från början meddelar vilken utbildningsnivå de ska undervisa i. Då slipper jag be om kompletterande uppgifter, sådant tar tid, kunde Dan Johansson från Transportstyrelsen upplysa. Han arbetar med tillståndsärenden och berättade att det för närvarande finns 254 aktiva utbildare med tillstånd. För att kunna göra en bra lärarbedömning krävs enligt Dan Johansson mycket dokumentation, men den måste vara väl styrkt. Personliga brev och cv:n är därför inte tillräckliga som bedömningsgrund. Vinnande pedagogik Som svar på tillsynsmännens tankar kring hur undervisningsmålen kan nås kom pedagogen Stellan Ovemars föreläsning som en skänk från ovan. Han kunde direkt konstatera att måluppnåelse i högsta grad hör ihop med deltagaraktivitet. Som lärare kan det finnas en tendens, särskilt om man är ny i lärarrollen, att koncentrera sin undervisning till att föreläsa. Det bör undvikas eftersom det leder till en form av sparbössepedagogik. Det skramlar till när kunskapen förs ut men du har ingen aning om hur mycket eller vad som sedan finns i bössan. När den nya läraren mognar i sin roll tas steget till att skapa fler möjligheter för diskussion. Ännu längre fram i processen kan fler pedagogiska verktyg användas för att skapa en helhet. Ge alla en chans till lärande... Vi är ju alla olika och lärare har en tendens att tillhöra den extroverta skaran som kanske inte har så stora problem med att höras och synas i stora grupper. Men vi måste ta hänsyn till de som är på ett annat sätt. Ge alla en chans till lärande, uppmanade Stellan Ovemar. Stellan Ovemar tipsade bland annat om att bikupesamtal om två personer är ett bra sätt att få med alla i diskussioner. Låt deltagarna formulera sig först på papper och sedan i en grupp. Smågrupper ger ett aktivt klimat för diskussioner och underlättar att skapa relationer och förtroenden. Michael Lundwall, ansvarar för YKB-frågorna och intern utbildning av 200 förare på IL Recycling med huvudkontor i Solna: Mycket intressant att vara här, träffa andra och utbyta erfarenheter. Viktigt att få höra vad som kommer och vilka förändringar som är på g. Jag hoppas att det nya regelverket ger möjlighet till innehållsförändringar i utbildningen, nu kan vissa delar medföra tidsspillan. Det är också mycket problematiskt med intygen. Vi vet inte hur långt vi har kommit eller hur stor efterfrågan är framöver. När jag skriver ut intyg känner jag hur osäkert systemet med pappersintyg är. Många förare kommer också och ber om kopior för att de har förlagt sina intyg. Hur gör man då om utbildningsordnaren inte finns kvar? Det blir ju allt viktigare att kunna visa upp sina intyg vid anställning. Frågor och svar om tillsyn Tillsynspersonernas uppgift är bland annat att titta på undervisningens genomförande och överenstämmelsen mellan undervisningsplanen och förordningen om yrkeslärarkomptens. De fokuserar på måluppnåelse, undervisningstid, ämnen och mål och registerhållning. Stefan Nohrstedt och Hans Kolmodin från Transportstyrelsen fanns på plats för att besvara publikens många frågor om tillsynen. Hur många tillsyner planeras till 2014? Uppskattningsvis 35 stycken. Vari brister de flesta? I måluppnåelsen att läraren inte säkerställer att målen nås. Räcker det med en digital kopia avseende registerhållning? Ja, det finns inga specifikationer angående media. Är det en myt att ni klockar lektionstiden? Stoppur har aldrig förekommit. Får man nämna ordet miljö när man pratar om Eco Driving? Föreskriften beskriver vad utbildningen ska innehålla och om man svävar ut och ligger nätt på tiden så ska man kanske undvika att diskutera sådant som inte behöver vara med enligt föreskriften. Det är alltså inte ordet i sig som inte får förekomma, men det måste rymmas inom tidsramen. Ta till tiden bättre och säg åtta timmar i stället. Då kan ju deltagarna gå tidigare om allt hinns med. Vilka möjligheter finns att överklaga ett beslut? Genom att yttra sig på tillsynsrapporten. Förhoppningsvis kan anmärkningar åtgärdas genom dokumentation. Om tillsynsmännen behöver komma tillbaka kan det bli en dyr historia, då timkostnaden för en person är kronor i timmen. Om arbetsgivaren är intresserad av att se hur utbildningsföretaget har klarat tillsynen, kan den då få reda på det? Nej, det är inte offentliga handlingar, däremot kanske erfarenheterna presenteras i en sammanställning framöver. Om jag efter sju timmar märker att en person eller fler inte kommer att nå målet, vad gör jag då? Vi märker att det är mycket föreläsning i undervisningen. Kan man inte göra något annat? När är måluppnåelsen nådd? Ett sätt för lärarna att se när deltagarna förstår är när de är med och diskuterar, är aktiva. Kunskapskraven är att både känna till och tillämpa. Ha mindre föreläsning och lägg mer vikt på tillämpningen. Ha mer grupparbeten i mindre grupper, gå runt och lyssna till vad som sägs, tipsade Stefan Nohrstedt.

4 Andra dagen: sex stationer I mindre grupper fick deltagarna besöka sex olika stationer med fokus på YKBs fem lärarkurser samt pedagogik för YKB-lärare. lagar till exempel gällande kör- och vilotider i Arbetstidslagen kontra Vägarbetstidslagen. Delkurs 4, Ergonomi och hälsa. Föreläsare Erik Alphonse, Jan-Erik Ståhl och Jörgen Hedin Utifrån deltagarnas erfarenheter från kursen diskuterades bland annat att ergonomidelen är svårare än hälsobiten, att det är svårt att lära vuxna människor vad de ska äta och att det kan vara svårt att motivera deltagarna till träningsinslaget. Delkurs 5, Säkerhet och kundfokus. Föreläsare Nils Wennlund, Mattias Lassén och David Kullander Diskussion kring de några av de mål som ska nås och svårigheter med dessa. Föreläsarna fick bra tips på hur kursmaterialet kan utvecklas. Delkurs 1, Sparsam körning. Föreläsare Sölve Lundström och Peter Lundberg Lärarboken och presentationer har uppdaterats för att stämma överens med Transportstyrelsens krav. Nyheter presenterades. Delkurs 2, Godstransporter. Föreläsare Stefan Reimers, Lars Kotz och Rolf Wallin Frågor kring delkursen där man bland annat fördjupade sig i lastsäkring besvarades av föreläsarna och i storgruppsdialog. Pedagogik för YKB-lärare. Föreläsare Stellan Ovemar Här presenterades pedagogiken problembaserad lärande, PBL, som metodiskt verktyg. Deltagarna fick prova på själva och uppskattade arbetssättet. På nätet finns info om hur PBL fungerar, till exempel på Wikipedia. Delkurs 3, Lagar och regler. Föreläsare Christer Johansson och Kjell Fransson Här diskuterades bland annat skrönor kring färdskrivare och undantag från Viveka Andersson, ägare till V A Trafik & Utbildning AB Hammarstrand, Jämtland: TYA:s upplägg har varit fantastiskt: att bjuda in aktörer för en öppenhet och dialog i dessa viktiga frågor. TYA är klockrena på att föra fram de frågor som måste bearbetas, de har stor verklighetsförankring. Min förhoppning framöver är att man gör något åt intygen, de är ett onödigt tillägg av problematik kring YKB. Jag önskar också att man i det nya regelverket inför en gemensam standard för både gods och buss vilket till exempel skulle möjliggöra att ha blandade utbildningsgrupper, det behövs. Mathias Munther, ägare av MUEK AB, utbildningsföretag med kontor i Lycksele, Västerbotten: Andemeningen med YKB är jätte bra men inarbetningen i verkligheten går trögt. Utmaningen är att få folk att se vins ten i detta, de måste börja gå sina utbildningar. Regelverket är i princip bra men den nationella databasen måste lösas. Det är en knäckfråga eftersom det kommer att skapa så mycket extraproblem och arbete för samtliga involverade framöver. YKB-konferensen är ett jättebra initiativ. Det är så viktigt att träffa andra och få en samlad bild av läget.

5 YKB oförskämdhet eller nödvändighet? Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren avslutade konferensen på ett dynamiskt och intensivt sätt genom att leverera sanningar från YKB-konsumentens perspektiv. Det handlar alltså om alla de yrkesförare som numera enligt lag måste utbilda sig, inte nödvändigtvis för att de behöver det utan för att lagen säger så. Hur ska de tolka det, undrade Lars Lindgren. Som en ren oförskämdhet, naturligtvis! Eller är det kanske nödvändigt? Åkerinäringen påverkas i dag krafter som cabotage och olika länders förhållanden till YKB. Då kan det upplevas som ett stort irritationsmoment att tvingas utbilda sig för att få behålla möjligheten att utöva sitt yrke. I det här fallet handlar det ju inte om vanlig fortbildning som är behovsstyrt på individnivå, utan de fem delkurser som fastställts som viktiga. Samtidigt är utbildning något som arbetstagare alltid bör bejaka. Ur ett större perspektiv kunde Lars Lindgren även se att det finns fördelar med YKB, liksom duktiga och intresserade YKB-lärare. Och nu när lagen om YKB finns, då gäller det väl att göra det bästa av den. TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom transportsektorn. TYA bidrar till en kompetensutveckling inom områdena yrkeskunskap och arbetsmiljö. TYA vill öka transportyrkenas status. På så vis växer branschens totala konkurrenskraft. Adress TYA, Box 1826, Solna. Tel E-post info@tya.se form Rabalder produktion AB. Foto Ryno Quantz. tryck Bulls Graphics, Halmstad. Tryckningen sker i en miljövänlig process på klorfritt papper. För mervärde i transportbranschen