Bevarandeplan för SE Oset-Rynningeviken

Transkript

1 Bevarandeplan för SE Oset-Rynningeviken Namn Områdeskod Områdestyp Areal Skyddsform Fastställd av Länsstyrelsen Oset Rynningeviken SE SCI SPA 490,8 ha Planförfattare Uppdaterad senast Naturreservat Astrid Andersen Rolf Wedding Ägandeförhållanden Fastighet: Almby 11:279, Olaus Petri 3:178, 3:180, 3:187, 3:99 m fl fastigheter tillhörande Örebro kommun Markägare: Kommunalt Kommun: Örebro Nyttjanderätt:.Kraftledning Beskrivning av området Natura 2000-området består av de två kommunala naturreservaten, Oset och Rynningeviken. Hela området är en mosaik av habitat runt Svartåns mynning ut i Hjälmaren. Södra delen, Oset, domineras av stora öppna våtmarker med många små och större vattenytor. I norra delen, Rynningeviken, finns också stora våtmarker, men här är inslaget av torrare betesmark större. Bl a har Venatippen blivit en stor öppen, kuperad betesmark och längst i norr finns mer eller mindre slutna ekhagar och björkhagar. Tidigare stod mycket av dagens reservat under vatten. Vid sänkningen av Hjälmaren, i mitten av 1800-talet, omvandlades stora delar av området från våtmark till åkermark. En stor del av det nyvunna landområdet utnyttjades, enligt häradskartan från , som slåttermark. Ytterligare förändringar skedde genom igenväxning och anläggning av soptippar och en oljehamn. Det som länge var Örebros baksida med soptipp och industrier har i dag förvandlats till ett område för utflykter och fågelskådning. Medvetet har man skapat livsmiljöer som ska passa fågellivet med bl a nya våtmarker och vattenspeglar. I dag ser landskapet i Oset ut ungefär som det gjorde före sjösänkningen. Här finns nyanlagda och äldre våtmarker och fuktiga betesmarker. På strandängarna betar får och kor för att i första hand gynna fågelfaunan i området. Speciellt på vårarna rastar många vadare, änder och gäss. Här finns också alkärr och sumpskogar lämnade för fri utveckling. Grunda vatten och dammar med rik grod- och kräldjursfauna ger ytterligare värden till den biologiska mångfalden. Bl a förekommer både större vattensalamander och snok i området. I norra delen av Natura-området, i Rynningevikens naturreservat, finns stora ekdominerade hagmarker, där 1

2 också asp och björk är vanliga trädslag. En del av betesmarkerna har tidigare varit övningsfält, vilket gjort att andelen hålträd är ovanligt stort. Genom lämplig kanalisering av de många besökarna till området har möjligheter till upplevelser av områdets arter och natur med Hjälmarens vidder som fond uppnåtts. Det finns också goda förutsättningar att återskapa ytterligare attraktiva miljöer för hotade växter och djur, främst i Rynningeviken. Det är inte bara för fåglarna man förbättrat miljön: nya gångoch cykelvägar gör det möjligt för allmänheten att strosa i de vackra omgivningarna. Tack vare sin komplexitet med stora öppna våtmarker, halvöppna betesmarker och mera slutna trädmiljöer är naturvärdet högt i området, med framförallt ett mycket rikt fågelliv. En del av Oset Foto: Eva Ekholm Pehrson, 2004 Fiskgjuse Teckning av Mats Rosenberg 2

3 Ekoblad: 10F4D (10543), 10F4E (10544), 10F5D (10553) Ortofoto: år 2004 Topoblad: 10FSV, 10FNV Häradskarta: digital karta nr (Örebro), 3

4 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Nr Habitat Areal 6270* Artrika torra friska låglandsgräsmarker 4,0 ha 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 50,0 ha 6430* Högörtängar 5,0 ha 9070 Trädklädda betesmarker 10 ha 9080 Lövsumpskogar 50 ha *) Enligt basinventering finns inte habitaten 6270 och 6430 i området. Ingående arter enligt habitatdirektivet Artnr Svenskt namn Vetenskapligt namn 1166 Större vattensalamander Triturus cristatus Ingående arter enligt fågeldirektivet Artnr Svenskt namn Vetenskapligt namn Häckande (H) / Rastande (R) A001 Smålom Gavia stellata R A002 Storlom Gavia arctica R A007 Svarthakedopping Podiceps auritus H A021 Rördrom Botaurus stellaris H A038 Sångsvan Cygnus cygnus R A068 Salskrake Mergus albellus R A072 Bivråk Pernis apivorus H A075 Havsörn Haliaeetus albicilla R A081 Brun kärrhök Circus aeruginosus H A091 Kungsörn Aquila chrysaetos sträckande A094 Fiskgjuse Pandion haliaetus R A119 Småfläckig R Porzana porzana sumphöna A122 Kornknarr Crex crex R A127 Trana Grus grus H A140 Ljungpipare Pluvialis apricaria R A151 Brushane Philomachus pugnax R A154 Dubbelbeckasin Gallinago media R A157 Myrspov Limosa lapponica R A166 Grönbena Tringa glareola H (enstaka par)/r A170 Smalnäbbad Phalaropus lobatus R 4

5 simsnäppa A190 Skräntärna Sterna caspia R A193 Fisktärna Sterna hirundo H A194 Silvertärna Sterna paradisaea R A246 Trädlärka Lullula arborea R A272 Blåhake Luscinia svecica R A 338 Törnskata Lanius collurio H Fisktärna och Ljungpipare Teckningar av Mats Rosenberg Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att anmälda naturtyper och arter i området (se ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp och art ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr Fuktängar med lång hävdkontinuitet och hävdgynnade naturvärden är beroende av fortsatt skötsel i form av slåtter eller bete samt röjning av igenväxningsvegetation för att naturtypen skall kunna bibehålla gynnsam bevarandestatus. Återkommande översvämningar och årliga vattenfluktuationer gynnar de typiska fågelarterna och bidrar till att vass, tuvtåtel och annan ohävdsvegetation begränsas. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i naturtypen Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Årligt bete och röjning av igenväxningsvegetation. Krontäckning av buskar och träd ska vara minst 30 %. Vidkroniga träd, som växt upp i öppet solbelyst läge, måste även fortsättningsvis ha ljus och värme för att inte konkurreras ut. Gamla och/eller grova ekar samt död ved krävs för lavar, svampar och insekter. 5

6 Död ved främst i form av torrträd och hålträd, men även lågor m m i olika nedbrytningsstadier för bland annat vedlevande insekter och större vattensalamander. Blommande träd och buskar av t ex hassel, rönn, nyponrosor och hagtorn för bland annat vedlevande insekter. Ingen påtaglig minskning av populationerna hos de typiska arterna i naturtypen. Upprätthåll ett flerskiktat och artrikt träd- och buskskikt Lövsumpskog av fennoskandisk typ Kontinuitet av lövträd av varierande ålder inklusive gamla träd, samt träd av olika trädslag, främst klibbal, men även ask, asp samt gråal och glasbjörk kan förekomma. Förekomst av substrat är av största vikt i denna naturtyp för främst mossor, men även epifytiska lavar och svampar, samt för insekter och landmollusker. Död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier. Förekomst av trädsocklar. Opåverkad hydrologi Större vattensalamander Småvatten som arten förökar sig i får inte torka ut då arten har en lång larvutveckling i vattnet. Vattnen bör hållas fiskfria eftersom larverna är utsatta för kraftig predation från fisk, helst ha viss vegetation och de bör inte påverkas av försurning (ej ph < 5.0), läckage av gödande ämnen eller bekämpningsmedel. Småvattnen bör vara solexponerade så att de blir isfria tidigt på våren och håller hög temperatur långt in på hösten. Djuren finns på land under murkna trädstammar och stubbar, i smågnagargångar, under mossbeklädda stenar och i blockterräng, vanligen i fuktig huvudsakligen lövdominerad skog. Krav på landmiljön gör arten känslig för avverkning av äldre lövdominerad skog i närheten av lekvattnet. Arten sprider sig endast korta sträckor. En majoritet av individerna i en population vandrar bara mellan meter från det småvatten de reproducerar sig i. Det förutsätter att lämpliga landmiljöer finns kring lekvattnen. Fåglar Artnr Namn Förutsättningar för Gynnsam bevarandestatus A001 Smålom Lämpliga bytesdjur (fisk upp till 20 cm) i sjöar på lämpligt avstånd från häckningsplats. Små och fisktomma skogstjärnar och myrgölar med flacka, gungflyartade stränder och med små gungflyholmar. Fiskrika vatten upp till cirka 10 km från häcknings-lokalerna. A002 Storlom Tillgång till lämpliga bytesdjur, huvudsakligen fisk. Lämplig platser att bygga sitt bo på, särskilt mindre holmar och skär i klarvattenssjöar. Områden med minimal mänsklig störning, då arten är störningskänslig (maj-juli/augusti). A007 Svarthakedopping Tillgång till lämplig föda, huvudsakligen evertebrater Tillgång till lämplig häckningsplats vid små och fisktomma vatten och andra sjöar. Under häckningen är arten bunden till det vatten där boet byggs. 6

7 A021 Rördrom Kräver grunda slättsjöar med täta vassbestånd (1-10 ha) med god tillgång på fisk, grodor och vatteninsekter. A038 Sångsvan Häckar i grunda, vegetationsrika vatten med lämplig och god tillgång på grön växlighet. A068 Salskrake Födan utgörs av mollusker och vatteninsekter och småfisk. A072 Bivråk Häckar i ett småbrutet blandskogslandskap i närheten av sjöar. Tillgång på getingar vilkas larver bivråken föder upp sina ungar med. Gamla fåglar livnär sig på småfågelungar och grodor. Stora aktivitetsområden. A075 Havsörn Knuten till vatten för sitt näringssök. Äter fisk, fågel och medelstora däggdjur. Arten jagar över arealer i storleksordningen km 2. A081 Brun kärrhök Knuten till vassrika eutrofa slättsjöar Tillgång på tät gammalvass eller liknande vegetation att bygga boet i. Födan utgörs av sorkar, grodor, fågelungar mm. A091 Kungsörn Lämpliga bytesdjur som däggdjur och fåglar. Äldre tallar som boträd eller ostörda klippor och bergbranter. Områden med låg störningsfrekvens från människan. A094 Fiskgjuse Öppet vatten och god tillgång av fisk. Lämpliga träd för sitt bobygge. A119 Småfläckig sumphöna Häckar helst på mader med fräken eller högstarr Födan består av små vatteninsekter och vattenväxter. Under häckningen rör sig paret normalt inom ett område i storleksordningen 5-10 ha. A122 Kornknarr Fuktiga till våta, trädfria ängsmarker. Hävdar revir och rör sig under häckningen inom ett område i storleksordningen 5-10 ha. A127 Trana Häckar på sanka sjö- eller havsstränder, på våta myrmarker, vid större slättsjöar, i sänkta sjöar och andra större eller mindre våtmarker. Har möjlighet att bygga boet omgärdat av vatten så det är oåtkomligt för marklevande rovdjur. A140 Ljungpipare Behöver stora öppna områden, med låg och gärna något gles växtlighet. A151 Brushane Som rastlokaler utnyttjas öppna områden med grunt vatten och sandiga eller gyttjiga bottnar, men även översvämmade åkereller betesmarker. A154 Dubbelbeckasin Behöver föda i form av en rik markfauna, främst daggmask. A157 Myrspov Rastar i grunda våtmarksmiljöer utan högre vegetation. A166 Grönbena Lämpliga häckningsmiljöer är sanka stränder längs sjöar och vattendrag samt på fuktiga och våta gräs- eller starrbevuxna myrar. Behöver tillgång på öppet vatten och dyiga stränder. A170 Smalnäbbad simsnäppa Lämplig föda i som mygglarver, små vattenlevande insekter och stora planktiska kräftdjur. Områden med vattenomflutna starrtuvor A190 Skräntärna Behöver lämpliga bytesdjur som abborre och mört. A193 Fisktärna Behöver fiskrika sjöar och störningsfria häckningsplatser. Rovdjursfria områden - mink och räv bör hindras att nå häckningsplatserna. Födosöker inom ett område i storleksordningen 1-5 km 2. A194 Silvertärna Behöver fiskrika sjöar A246 Trädlärka Är tidigt på våren beroende av soliga miljöer. A272 Blåhake Rastar i vegetationsrika våtmarksmiljöer. 7

8 A338 Törnskata Tillgång på öppna marker (främst jordbruksmark, men även kalhyggen) med rik insektsförekomst på varma, solbelysta lokaler. Attraktiva insektsmiljöer i form av buskar med blommor och bär. Hävdar revir och rör sig då inom ett område i storleksordningen 5 ha. Områdets bevarandestatus 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr Bevarandestatusen är på de flesta ytor god, men eftersom flera av dem är nyanlagda har inte typiska kärlväxter hunnit etablera sig och bevarandestatusen bör därför bli bättre med tiden om nuvarande skötselregim kan upprätthållas Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Bevarandestatusen är god, men bör på sikt bli ännu bättre då flera träd blivit gamla och grova Lövsumpskog av fennoskandisk typ Okänd Större vattensalamander Arten förekommer med två populationer i två skilda områden som är isolerade från varandra. Populationsstorleken är oklar, men är sannolikt i storleksordningen individer per population. Under inventeringar (bl.a. 2002) har vuxna salamandrar observerats i tre dammar i Oset, men lek och förökning är endast konstaterad i en av dem (damm nr 1, se karta nedan). Denna population är ursprungligen flyttad till området från igenlagda dammar i Mariebergs grusgropar, kring Populationen i det gamla spränggropsområdet vid St Hjortstorp i Rynningevikens nordöstra del är däremot naturlig. Här har lek och förökning konstaterats (bl.a. från inventeringar 2002) i det småvattenkomplex som inramas av en kringgående väg i området. Individer har observerats även i en enskild damm strax norr därom, men utan konstaterad förökning. I och kring detta område finns ett för arten mycket värdefullt komplex av småvatten, lövrika hassellundar, stenrösen och äldre lövskog inringade av betesmarker. Såväl kring salamanderförekomsterna i norra Oset som i nordöstra Rynningeviken har ett flertal mindre och större våtmarker anlagts. I nästan samtliga fall har dessvärre dessa anlagts med genomrinning, i vissa fall med diken som förbinder dem direkt med Hjälmaren, varför fisk har etablerat sig och dammarna därmed inte fyller någon funktion för salamandrarna. Dessutom har åtgärder genomförts i de befintliga lekdammarnas näromgivning som kan vara direkt störande på populationerna. I nuläget kan inte någon av populationerna anses ha gynnsam bevarandestatus av nämnda skäl. De är inträngda bland våtmarker med fisk, och har endast en stabil lekdamm per population. I den enda lekdammen i Oset har också småspigg etablerat sig sedan år 2000, varför det kan antas att förökning i denna damm uteblir. Båda populationerna är i akut behov av riktade åtgärder för att de ska kunna nå gynnsam bevarandestatus. 8

9 Karta över dammar som ingår i inventering av Större vattensalamander Damm nr 1 där reproduktion av större vattensalamander konstaterats Foto Eva Hellberg,

10 Fåglar Artnr Svenskt namn Vetenskapligt namn Bevarandestatus A001 Smålom Gavia stellata ej årligen rastande A002 Storlom Gavia arctica sparsamt rastande A007 Svarthakedopping Podiceps auritus Häckar årligen A021 Rördrom Botaurus stellaris Häckar årligen A038 Sångsvan Cygnus cygnus Rastar årligen A068 Salskrake Mergus albellus Rastar årligen A072 Bivråk Pernis apivorus häckar vissa år A075 Havsörn Haliaetus albicilla regelbunden besökare vintertid A081 Brun kärrhök Circus aeruginosus Häckar med flera par A091 Kungsörn Aquila chrysaetos Sträcker förbi årligen A094 Fiskgjuse Pandion haliaetus flera par födosöker dagligen A119 Småfläckig rastar oregelbundet Porzana porzana sumphöna A122 Kornknarr Crex crex rastar oregelbundet A127 Trana Grus grus Häckar årligen A140 Ljungpipare Pluvialis apricaria Rastar årligen A151 Brushane Philomachus pugnax rastar varje år under en lång period med hundratals individer A154 Dubbelbeckasin Gallinago media Enstaka individer rastar årligen A157 Myrspov Limosa lapponica Rastar årligen A166 Grönbena Tringa glareola Enstaka par häckar. Rastar i stort antal A170 Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus årligen. Enstaka individer, besöker området oregelbundet A190 Skräntärna Sterna caspia årlig sommarrastare A193 Fisktärna Sterna hirundo Häckar årligen A194 Silvertärna Sterna paradisaea Rastar årligen A246 Trädlärka Lullula arborea oregelbunden rastare A272 Blåhake Luscinia svecica årlig rastare A 338 Törnskata Lanius collurio Häckar årligen 10

11 Bevarandemål 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr: Arealen fuktängar med blåtåtel eller starr ska vara minst 50,0 ha. Minst 45,0 ha ska vara väl avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut. (Med väl avbetad menas att ingen skadlig ansamling av förna förekommer vid vegetationsperiodens slut). Träd och buskars krontäckning ska vara 0 % på minst 12 ha. Vedartad igenväxningsvegetation ska inte förekomma. (Med vedartad igenväxningsvegetation menas buskar och träd som har kunnat etablera sig på grund av att beteshävden varit för svag. Igenväxningsvegetation försämrar förutsättningarna för hävdgynnade växtoch djursamhällen samt arter.) De typiska kärlväxtarterna ormrot, hirsstarr, stagg, gökblomster, ängsvädd, kärrspira och sumpmåra ska bibehålla nuvarande frekvens eller öka i betesmarken. Årlig häckning av de typiska fågelarterna tofsvipa och enkelbeckasin samt andra vadare Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Arealen trädklädd betesmark av fennoskandisk typ ska vara minst 10 ha Minst 9 ha ska varje år vara väl avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut. (Med väl avbetad menas att ingen skadlig ansamling av förna förekommer vid vegetationsperiodens slut). Frekvensen av negativa kärlväxter (piprör, örnbräken, veke/knapptåg) ska vara mindre än 1 %. Krontäckningen av träd och buskar ska vara mellan 30 och 100 %. Vedartad igenväxningsvegetation förekommer inte. (Med vedartad igenväxningsvegetation menas buskar och träd som har kunnat etablera sig på grund av att beteshävden varit för svag. Igenväxningsvegetation försämrar förutsättningarna för hävdgynnade växtoch djursamhällen samt arter.) Vidkroniga träd, som växt upp i öppet solbelyst läge, växer fortfarande fria från konkurrerande träd och buskar. De typiska kärlväxtarterna liten blåklocka, gökärt, rödkämpar och gullviva ska bibehålla nuvarande frekvens eller öka i betesmarken Lövsumpskog av fennoskandisk typ Att arealen lövsumpskogar inte får minska. Habitatet bör finnas kvar inom sitt nuvarande utbredningsområde. Att typiska arter som finns i området skall finnas i livskraftiga populationer. Att mängden hård död ved ska öka 1166 Större vattensalamander: Att förbättra livsmiljön genom att skapa fler dammar i närområdet. Dammar som anläggs riktat för att gynna större vattensalamander skall utgöra gölar med grundvattenkontakt, dvs utan till- och frånrinning via diken, bäckar eller liknande. I Oset finns förutsättningar att åtminstone skapa komplex av ca 6-10 småvatten/gölar kring varje nu befintlig leklokal, vilket bör vara ett genomförbart mål till Befintliga dammar bör underhållas och restaureras för att hållas i gynnsamt skick. Skapande av dammar får inte leda till att arealen av ingående habitat minskar. 11

12 Att det skall finnas en lämplig landmiljö med död ved i dammens/dammarnas närmaste omgivning. Att inte landmiljön störs av markanvändning som kan ge negativa effekter på salamanderpopulationerna. Att en livskraftig population ska finnas inom området. Detta innebär att det i varje område ska finnas förutsättningar för en stabil och gärna ökande population, samt att det åtminstone i någon av dammarna i varje område ska kunna ske lyckad förökning varje år. Fåglar Artnr Namn Bevarandemål A001 Smålom att goda rastmöjligheter finns och att arten A002 Storlom att goda rastmöjligheter finns och att arten A007 Svarthakedopping att bevara populationen i åtminstone nuvarande storlek och utbredning. A021 Rördrom att bevara populationen i åtminstone nuvarande storlek och utbredning. A038 Sångsvan att goda rastmöjligheter finns och att arten A068 Salskrake att goda rastmöjligheter finns och att arten A072 Bivråk Arten bör ej minska på lokalen. Arten häckar årligen i området Lövskogsandelen bör bibehållas eller på sikt höjas. A075 Havsörn att goda rastmöjligheter finns och att arten A081 Brun kärrhök Bevara populationen i åtminstone nuvarande storlek och utbredning. A091 Kungsörn att goda rastmöjligheter finns och att arten rastar här A094 Fiskgjuse Bevara populationen i åtminstone nuvarande storlek och utbredning. A119 Småfläckig sumphöna att goda rastmöjligheter finns och att arten regelbundet rastar i området. att arten häckar i området A122 Kornknarr att goda rastmöjligheter finns och att arten regelbundet rastar i området. att arten häckar i området A127 Trana Arten bör inte minska på lokalen. A140 Ljungpipare att goda rastmöjligheter finns och att arten A151 Brushane att goda rastmöjligheter finns och att arten att arten börjar häcka i området A154 Dubbelbeckasin att goda rastmöjligheter finns och att arten A157 Myrspov att goda rastmöjligheter finns och att arten A166 Grönbena att goda rastmöjligheter finns och att arten att arten fortsätter att häcka regelbundet i 12

13 området A170 Smalnäbbad simsnäppa att goda rastmöjligheter finns och att arten rastar regelbundet i området A190 Skräntärna att goda rastmöjligheter finns och att arten A193 Fisktärna att bevara populationen i åtminstone nuvarande storlek och utbredning. A194 Silvertärna att goda rastmöjligheter finns och att arten A246 Trädlärka att goda rastmöjligheter finns och att arten A272 Blåhake att goda rastmöjligheter finns och att arten A338 Törnskata att bevara populationen i åtminstone nuvarande storlek och utbredning. Hotbild 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr och 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Minskad eller upphört hävd leder till igenväxning av buskar och träd och utarmning av den hävdgynnade floran och faunan. Tillskottsutfodring ger indirekt näringstillförsel till marken och missgynnar den konkurrenssvaga floran. Användning av avmaskningsmedel som innehåller avermectiner är negativ för den dynglevande insektsfaunan. Gödsling (förutom gödsel från djur på bete), kalkning, dikning eller insådd av främmande arter får inte förekomma 9080 Lövsumpskog av fennoskandisk typ Invandrande gran är ett hot. Exploatering för samhällsbyggande av olika former Större vattensalamander Fragmentering av miljön i och utanför området kan vara ett problem eftersom arten har en begränsad spridningsförmåga, som kan leda till isoleringseffekter på grund av bristen av kontakt med andra populationer. Uttorkning eller igenväxning av vattensamlingarna. Fisk, såväl introducerad som naturligt etablerad. Anläggning av småvatten och våtmarker som leder fisk till befintliga lekdammar pga översvämningar eller diken/bäckar. Dålig hävd av betesmarken leder till igenväxning och därmed sämre ljus- och temperaturförhållanden. Dränering av fuktiga lövträdsbeväxta miljöer och/eller avverkning av lövskog i nära anslutning till området, samt annan störning i näromgivningen. Tramp av betesdjur och gödning från deras avföring, samtidigt är bete i strandkanter viktiga för att hindra igenväxning av småvatten. 13

14 Fåglar Artnr Namn Hotbild A001 Smålom Försurning av viktiga fiskevatten. Mänsklig störning, främst friluftslivet på häckningslokaler i maj juni. A002 Storlom Mänsklig störning på häckningslokalerna Risk för äggpredation. A007 Svarthakedopping Total igenväxning eller dess motsats totalt borttagande av vattenvegetationen påverkar artens numerär negativt. Ökad predation av mink och kråka. A021 Rördrom Minskad bladvassareal och brist på gammal vass. Fisken slås ut vintertid på grund av låg syrehalt eller bottenfrysning. A038 Sångsvan Ingen uppenbar hotbild finns. A068 Salskrake Ingen uppenbar hotbild finns. A072 Bivråk Utdikningen av landskapet utarmar födoutbudet. Bristen på löv i skogs- och jordbrukslandskapet. Kemiska bekämpningsmedel påverkar förekomsten av insekter negativ. A075 Minskade eller upphörande vinterutfodring kan Havsörn möjligen vara ett hot. A081 Brun kärrhök inga direkta hot A091 Kungsörn Försämrad tillgång på lämpliga byten. Avverkning av boträd. Ökad störning från friluftsliv och skogsbruk. Hotet från äggsamlare och falkenerare. A094 Fiskgjuse Störningskänslig vid boplatsen från bl a friluftslivet. Tillgången på lämpliga boträd är mycket dålig. A119 Småfläckig sumphöna upphörd slåtter och minskad betesgång. A122 Kornknarr Se varje område. A127 Trana Ingen känd hotbild. A140 Ljungpipare Igenväxning av öppna marker, pga dikning och torrläggning av myrmark, igenväxning av högmossar till följd av atmosfäriskt nedfall av kväve, samt fragmentering av öppna marker genom igenväxning. A151 Brushane Se varje område. A154 Dubbelbeckasin Se varje område. A157 Myrspov Se varje område. A166 Grönbena Utebliven hävd på sanka stränder. Dikning av myrmark har bidragit till en ökad andel träd- och skogbevuxen myr och försämrat habitaten. A170 Smalnäbbad simsnäppa Se varje område. A190 Skräntärna Se varje område. A193 Fisktärna Ökad båtrafik och förekomst av mink A194 Silvertärna Se varje område. A246 Trädlärka Se varje område. 14

15 A272 Blåhake Inga direkta hot A338 Törnskata Den minskande tillgången på lämpliga häckningsmiljöer; igenläggning av jordbruksmark i skogs- och mellanbygderna, minskad hävd av naturliga, ogödslade betesmarker, allt mer rationell skötsel av kvarvarande marker och avsaknad av brandfält i skogslandskapet. Pågående bevarandeåtgärder Regelverk Området är naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken. Delar av objektet berörs av strandskyddet (7 kap Miljöbalken), som gäller 100 meter från strandlinjen ut i vattnet och inåt land. Sjön lyder under Fiskerilagen (2 kap 16 ) som kräver tillstånd för utsättning av fisk Större vattensalamander Större vattensalamander är fridlyst enligt 1 a Artskyddsförordningen (1998:179 samt NFS 1999:12). Artskyddsförordningen förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar samt försäljning av levande och döda exemplar, samt skyddar mot exploatering av såväl föröknings- som viloplatser. Regelverk för anmälda arter ur Fågeldirektivet För alla anmälda arter i Fågeldirektivet gäller följande lagstiftning: Enligt 1 a Artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa fåglarna, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Det är även förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Namn Pågående bevarandeåtgärder /regelverk Artnr A001 Smålom Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av smålom, A002 Storlom Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av storlom, A007 Svarthakedopping Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av svarthakedopping, A0021 Rördrom Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av rördrom, Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). 15

16 A038 Sångsvan Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)), gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av storlom, A068 Salskrake Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av salskrake, Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A072 Bivråk Fredad enligt 3 i jaktlagen (1987:259), gäller också dess ägg och bon. I rådets förordning (EG) nr 338/97 regleras import och export samt försäljning av levande och döda exemplar av bivråk. Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder förvaring av levande exemplar av bivråk. Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A075 Havsörn Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. I rådets förordning (EG) nr 338/97 regleras import och export samt försäljning av levande och döda exemplar av bivråk. Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder förvaring av levande exemplar av havsörn. Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A081 Brun kärrhök Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) gäller även ägg och bon. I rådets förordning (EG) nr 338/97 regleras import och export samt försäljning av levande och döda exemplar av bivråk. Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder förvaring av levande exemplar av brun kärrhök. Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A091 Kungsörn Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. I rådets förordning (EG) nr 338/97 regleras import och export samt försäljning av levande och döda exemplar av bivråk. Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder förvaring av levande exemplar av kungsörn. Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A094 Fiskgjuse Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)), gäller också ägg och bon. I rådets förordning (EG) nr 338/97 regleras import och export samt försäljning av levande och döda exemplar av fiskgjuse. Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder förvaring av levande exemplar av fiskgjuse. Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A119 Småfläckig sumphöna Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av småfläckig sumphöna, Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A122 Kornknarr Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller även ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av kornknarr, A127 Trana Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)), gäller också ägg och bon. I rådets förordning (EG) nr 338/97 regleras import och export samt försäljning av levande och döda exemplar av trana. Artskyddsförordningen (1998:179) förbjuder förvaring av levande exemplar av trana. A140 Ljungpipare Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av ljungpipare, 16

17 A151 Brushane Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av brushane, A154 Dubbelbeckasin Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av dubbelbeckasin, A157 Myrspov Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av myrspov, A166 Grönbena Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av grönbena, A170 Smalnäbbad simsnäppa Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av smalnäbbad simssnäppa, A190 Skräntärna Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av skräntärna, Tillhör Statens vilt (33 jaktförordningen (1987:905)). A193 Fisktärna Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av Fisktärna, A194 Silvertärna Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av silvertärna, A246 Trädlärka Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av trädlärka, A272 Blåhake Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av blåhake, A338 Törnskata Fredad (3 i jaktlagen (1987:259)) - gäller också ägg och bon. och försäljning av levande och döda exemplar av törnskata, Planerade åtgärder med tidsplan Skötselåtgärder Den stora våtmarken (6410) i centrala delen av Rynningevikens naturreservat kommer att dämmas upp och regleras för att få större vattenfluktuationer och en längre period av högvatten på våren. En ny skötselplan för naturreservaten kommer att tas fram efter att den långa restaureringsfasen i området avslutas under Även bevarandeplanen behöver revideras efter att restaureringsfasen avslutats. 17

18 Anmälan av arealer, nya habitat och ändring av gränser för Naturaområdet. Arealen 6410 bör ändras till 62,2 ha så att det överensstämmer med basinventering av hävdade marker. Habitatet 9070 ändras till 10,1 ha så att det överensstämmer med basinventering av hävdade marker. Habitaten 6430 och 6270 kunde inte identifieras i området vid basinventering av hävdade marker. De södra delarna av Osets naturreservat ingår i dag inte i Natura2000-området. Natura 2000-områdets gränser bör revideras och anpassas efter naturreservatens gränser eftersom bl a habitatet 6410 fortsätter även utanför nuvarande Natura-gräns Större vattensalamander Inventering av större vattensalamander bör utföras i samtliga småvatten och våtmarker i Oset-Rynningeviken, inklusive området kring Vattenparken, under april-maj Syftet är att identifiera exakt förekomst, få en basreferens för att följa spridning/minskning i området, samt för att kunna sätta in riktade åtgärder. En plan tas fram för riktad anläggning av småvatten för arten kring befintliga förekomster i Oset och Rynningeviken. Planen bör vara färdigställd kort efter avslutad inventering i maj Anläggning av minst 12 småvatten, dvs minst 6 per befintlig lekdamm, skall ske under perioden Åtminstone hälften av småvattnen skall stå färdiga redan under Skötselåtgärder: Dammar bör underhållas, rensas från viss vegetation och i vissa fall fördjupas och eller förstoras. Bete i omgivande hagar upprätthålls. Om en damm som ligger i betesmark kraftigt förorenas av betesdjur kan stängsel sättas i strandlinjen så att inte betesdjuren får full åtkomst till dammen. Det ska säkras att dammar inte står i kontakt med vattendrag som diken/bäckar, eller drabbas av översvämningar, vilka kan leda fisk till dammen. Förslag till skötselåtgärder för de enskilda dammarna för att uppnå gynnsam bevarandestatus för större vattensalamander; Oset 1. Fisk elimineras, ev anläggs en mindre vall kring dammen för att minska risk för fisketablering under översvämningsperioder. Avlägsnande av bottenslam och rensning av vegetation bör ske med jämna intervall för att minska näringsrikedomen och igenväxning. Ett staket bör sättas upp i strandlinjen för att undvika att betesdjuren går ner i vattnet - detta förhindrar både grumling och övergödning. Oset 2. Fisk elimineras, ev anläggs en mindre vall kring dammen för att minska risk för fisketablering under översvämningsperioder. Större vattensalamander borde etablera sig när miljön stabiliserat sig. Oset 3. Denna miljö, som inte är mycket mer än en fuktäng/mad kan med fördel fördjupas och permanentas för att skapa en rejäl damm. Detta bör leda till att arten etablerar sig och lyckas med sin förökning även här. 18

19 Rynningeviken, St Hjortstorps spränggropar. Inga åtgärder i nuläget, eftersom risken är stor att skada denna population som i nuläget är mycket sårbar pga de förändringar som ägt rum i omgivningen. All skog (hassel- och andra buskage, liksom övrig skog) skall stå orörd och ingen röjning får ske tills vidare. Fåglar Listan över arter enligt bilaga 1 i fågeldirektivet behöver revideras. Flera av de arter som upptas i området i dag är endast tillfälliga och bör därför inte tas upp i listan En dokumenterad fågelart inom området bör anmälas. Artnr Svenskt Namn Vetenskapligt namn Häckande/Rastande A197 Svarttärna Clidonias niger R (årligen) Uppföljning av bevarandemål Fjärranalys för kontroll av bibehållen areal Fågelinventeringar som gjorts bör sammanställas för arter i fågeldirektivet och för typiska arter för att fastställa populationernas storlek och bevarandestatus hos de arter som häckar och rastar inom området Större vattensalamander Leklokaler skall övervakas enligt fastställd metodik. Skötselåtgärder utvärderas och lämpliga restaureringsåtgärder sätts in vid behov. Typiska arter De arter som Länsstyrelsen känner till i området är markerade med fet stil Fuktängar med blåtåtel eller starr: Kärlväxter Nickskära Bidens cernua Ormrot Bistorta vivipara Hårstarr Carex capillaris Ängsstarr Carex hostiana Hirsstarr Carex panicea loppstarr Carex pulicaris Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata Junfgru Marie nycklar Dactylorhiza maculata Tagelsäv Eleocharis quinqueflora Stor ögontröst Euphrasia rostkoviana Sumpmåra Galium uliginosum Klockgentiana Gentiana pneumonanthe 19

20 Gentianor Brudsporre Trådtåg Vildlin Gökblomster Stagg Ormtunga Slåtterblomma Kärrspira/nordspira Granspira Tätört Majviva Strandviva Rosettjungfrulin Dvärglummer Älväxing ängsvädd Strandmaskroser Ängsruta/nordruta Kärrsälting Smörbollar Fåglar Skedand Årta Kornknarr Enkelbeckasin Gulärla Storspov Småfläckig sumphöna Rödbena Tofsvipa Gentianella spp Gymnadenia conopsea Juncus filiformis Linum catharticum Lychnis flos-cuculi Nardus stricta Ophioglossum vulgatum Parnassia palustris Pedicularis palustris ssp. palustris/borealis Pedicularis sylvatica Pingularia vulgaris Primula farinosa Primula nutans Polygala amarella Selaginella selaginoides Sesleria uliginosa Succisa pratensis Taraxacum sect. Palustria Thalictrum flavum/simplex ssp. Boreale Triglochin palustris Trollius europeus Anas clypeata Anas querquedula Crex crex Gallinago gallinago Motacilla flava Numenius arquata Porzana porzana Tringa totanus Vanellus vanellus 9070 Trädklädda betesmarker: Kärlväxter Blåsuga Ajuga pyramidalis Kattfot Antennaria dioica Ormrot Bistorta major Låsbräken Botrychium lunaria Liten blåklocka Campanula rotundifolia lundstarr Carex montana Grönkulla Coeloglossum viride Knägräs Danthonia decumbens Fältgentiana Gentianella campestris 20

21 Slåtterfibbla gökärt Korskovall ögonpyrola Stagg Rödkämpar Gullviva klockpyrola ängsvädd Ärenpris Teveronika Lavar garnlav matt pricklav slät lönnlav lönnlav gulpudrad spiklav ekspiklav Brun nållav gul dropplav Gelélavar sotlav Almlav grynig blåslav gammelgranslav gammelekslav skinnlav Lunglav Skrovellav Örtlav ädellav Njurlavar Fjällig filtlav gul porlav Grå skärelav havstulpanlav Hypochoeris maculata Lathyrus linifolius Melampyrum cristatum Moneses uniflora Nardus stricta Plantago media Primula veris Pyrola media Succisa pratensis Veronica officinalis Veronica chamaedrys Alectoria sarmentosa Arthonia pruinata Bacidia fraxinea Bacidia rubella Calicium adspersum Calicium quercinium Chaenotheca phaeocephala Cliostomum corrugatum Collema spp. Cyphelium inquinans Fuscopannaria spp. Gyalecta ulmi Hypogymnia farinacea Lecanactis abietina Lecanographa illecebrosa Leptogium saturninum Lobaria pulmonaria Lobaria scrobiculata Lobaria virens Megalaria grossa Nephroma spp. Pannaria spp. Parmeliella spp. Peltigera collina Purtusaria flavida Schismatomma decolorans Sclerophora spp. Thelotrema lepadinum 21

22 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ: Kärlväxter missne Calla palustris bäckbräsma Cardamine amara spädstarr Carex disperma rankstarr Carex elongata klotstarr Carex globularis repestarr Carex loliacea skärmstarr Carex remota gullpudra Chrysosplenium alterniflorum dvärghäxört Circaea alpina korallrot Corallorrhiza trifida kärrfibbla Crepis paludosa springkorn Impatiens noli-tangere skogslysing Lysimachia nemorum strutbräken Matheuccia struthopteris storgröe Poa remota kärrbräken Thelypteris palustris sumpviol Viola uliginosa Fåglar stjärtmes järpe mindre hackspett mindre flugsnappare entita Mossor piskbaronmossa källgräsmossa rutlungmossa hårklomossa skuggmossa terpentinmosa kärrkammossa platt spretmossa trubbfjädermossa skirmossa mörk husmossa rörsvepemossa blåsfliksmossa Aegithalos caudatus Bonasa bonasia Dendrocopos minor Ficedula parva Parus palustris Anomodon attenuatus Brachythecium rivulare Conocephalum conicum Dichelyma capillaceum Dicranodontium denudatum Geocalyx graveolens Helodium blandowii Herzogiella turfacea Homalia trichomanoides Hookeria lucens Hylocomiastrum umbratum Jungermannia leiantha Lejeunea cavifolia 22

23 blåmosa bandpraktmossa alsidenmossa bågpraktmossa källpraktmossa skogshakmossa dunmossa Leucobryum glaucum Plagiomnium elatum Plagiothecium latebricola Plagiomnium medium Pseudobryum cinclidioides Rhytidiadelphus subpinnatus Trichocolea tomentella 23

24 Litteratur Engström, I Florainventering vid Rynningevikens naturreservat. Gustafson, D., Hellberg, E., Andersen, A. & Malmgren, J. C. (2003). Större vattensalamander (Triturus cristatus) i tio Natura 2000-områden i Örebro län: Test och utvärdering av övervakningsmetodik Länsstyrelsen i Örebro län, publ nr 2003:25. Gustafson, D. & Malmgren, J., Inventering och övervakning av större vattensalamander, Triturus, cristatus. Örebro universitet, Länsstyrelsen i Örebro, Publ. nr 2002:2 Hellberg, E., Gustafson, D., Rygne H. och Malmgren, J.C. (2004). Större vattensalamander (Triturus cristatus) i Örebro län: Inventering 2003 och sammanställning av kända lokaler Länsstyrelsen i Örebro län, Naturvård, publ.nr 2003: 26. Jordbruksverket ( ). Inventering av värdefulla ängs- och betesmarker. Jordbruksverkets databas TUVA och GiS-skikt. Länsstyrelsen i Örebro län Skötselplan för naturreservatet Oset. Länsstyrelsen i Örebro län (2000). Åtgärdsplan enligt miljö- och landskapsbygdsprogrammets miljöersättning för betesmarker. Gäller T3113 skifte 2A Malmgren, J. C., Gustafson, D., Journath-Pettersson, C., Grandin, U. & Rygne, H. (2005). Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus). Handbok för miljöövervakning. Naturvårdsverket, Stockholm. Internet: mo/hbmo/del3/vatmark/salamand.pdf Naturvårdsverket Skyddad odlingsmark. Kartor och statistik för nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden i Sverige. Rapport Naturvårdsverket Ängs- och hagmarker i Sverige. Rapport Länsstyrelsen i Örebro län (2005). Basinventering av Natura 2000-områden i T-län , objekt SE Sandgren, L. Fågelfaunan i naturreservatet Rynningeviken Fåglar i Närke Sandgren, L. Förteckning över svamp i naturreservatet Rynningeviken. 24