RIKTLINJER FÖR BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN INOM VÅRD- OCH ÄLDRENÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN INOM VÅRD- OCH ÄLDRENÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Fastställda av vårdoch äldrenämnden , 38

2 Innehållsförteckning 1. Nationella mål, regler och principer 2 1:1 Allmänna förvaltningsrättsliga regler och principer 1:2 Socialtjänstlagens vägledande principer 2 1:3 Nationella mål för äldrepolitiken 3 2. Sollefteå kommuns övergripande styrdokument av vikt för handläggning och dokumentation 3 3. Allmänt om bistånd enligt SoL 3 3:1 Begreppet skälig levnadsnivå 4 3:2 Handläggning och dokumentation 4 3:3 Den enskildes rättigheter som part 5 4. Arbetsrutiner i Sollefteå kommun för bistånd enligt Socialtjänstlagen 5 4:1 Bistånd 5 4:2 sutredning 5 4:3 Beslut 6 4:4 Omprövning av beslut 6 4:5 Förändrade behov av insatser 7 4:6 Uppföljning av beslut 7 5. Exempel på insatser enligt socialtjänstlagen inom vård- och äldrenämndens ansvarsområde i Sollefteå kommun 7 5:1 Insatser inom personlig vård 8 5:2 Insatser inom hemliv 10 5:3 Insatser för trygghet och emotionell funktion 12 5:4 Insatser för samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 13 5:5 Insatser för personligt stöd och personliga relationer 13 5:6 Insats boendeformer 14 5:7 Övrigt 15 1

3 1. Nationella mål, regler och principer 1:1 Allmänna förvaltningsrättsliga regler och principer I socialtjänsten finns viktiga regler och principer att förhålla sig till. Offentlighetsprincipen innebär att myndigheternas verksamhet så långt möjligt ska bedrivas i öppna former och under insyn av allmänhet och media. Ett exempel på detta är rätten att ta del av allmänna handlingar. Objektivitetsprincipen innebär att förvaltningsmyndigheter, liksom andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen, ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. För att säkerställa detta finns t.ex. bestämmelser om jäv och straffbestämmelser om tjänstefel och mutbrott. Kommunallagens likställighetsprincip innebär att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Det innebär att det inte är tillåtet att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund. Förvaltningslagens bestämmelser om myndigheternas serviceskyldighet gäller både vid handläggning av ärenden och annan förvaltningsverksamhet. Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt oavsett om frågan ställs per brev, telefon eller på annat sätt. 1:2 Socialtjänstlagens (SoL 2001:453) vägledande principer Socialtjänstens övergripande mål återfinns i socialtjänstlagens första paragraf, den så kallade portalparagrafen. Där framgår bland annat att samhällets socialtjänst ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Den nationella värdegrunden innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på ett värdigt liv och välbefinnande. Äldreomsorgen ska bidra till att den äldre personen får ett gott bemötande och känner trygghet och meningsfullhet i det dagliga livet. Rätten till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning är självklara utgångspunkter i det dagliga arbetet. Frivillighet och självbestämmande är grundläggande utgångspunkter i socialtjänstlagen och ska vara vägledande vid såväl handläggning som vid utförande av sociala tjänster. Respekt för den enskildes integritet står i centrum och innebär att den enskilde själv ska bestämma om hen vill ta emot ett erbjudande om en viss tjänst eller inte. Detta står däremot inte i konflikt med att försöka motivera den enskilde att ta emot viss hjälp. Helhetssyn innebär en strävan efter att förstå sociala, existentiella, fysiska och psykiska dimensioner, sammanhang och miljöer som den enskilde är del av. Olika behov beaktas och vägs samman där människan ses med både starka och svaga sidor. Kontinuitetsprincipen är en viktig del i mötet mellan den enskilde och socialtjänsten och syftar till att bygga upp förtroendefulla relationer. Där så är möjligt bör varaktighet i relationen mellan den enskilde och socialtjänstens företrädare underlättas dvs. att den hjälpsökande möter samma handläggare eller personalgrupp under en längre period. 2

4 Normalisering innebär att den enskilde som har psykiska, fysiska eller sociala funktionsnedsättningar har rätt att leva och bo som andra. Socialtjänstens insatser ska inriktas på att underlätta för den enskilde att leva i sin invanda miljö. Flexibilitet innebär en strävan efter mångfald i utbudet av insatser som svarar mot den enskildes behov och förväntningar. Varje insats ska vara individuellt anpassad efter den enskildes egna önskemål och behov. Närhetsprincipen är nära förknippad med helhetssynen och innebär att hänsyn måste tas till den enskildes sociala miljö och sammanhang. Vård-, omsorgs- och serviceinsatser sätts därför i första hand in i den nära hem- och boendemiljön. 1:3 Nationella mål för äldrepolitiken Av regeringens hemsida framgår att målen för den nationella äldrepolitiken är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg 2. Sollefteå kommuns övergripande styrdokument av vikt för handläggning och dokumentation Kommunfullmäktige beslutar årligen om mål för den kommunala verksamheten. Ansvarig nämnd beslutar sedan årligen om mål som gäller inom vård- och omsorgsområdet och som ska bidra till att kommunfullmäktiges övergripande mål uppnås. Vård- och äldrenämnden har beslutat om en värdegrund där orden respekt, vilja och dialog ska vara vägledande i hela verksamheten. I januari 2013 beslutade vård- och äldrenämnden att införa tre lokala värdighetsgarantier. Sollefteå kommuns äldreomsorg garanterar att vi möter dig med vänlighet Sollefteå kommuns äldreomsorg garanterar att du har rätt att säga ifrån hjälp från personal som du inte trivs med Sollefteå kommuns äldreomsorg garanterar att när vi besöker dig finns tid för att lyssna och samtala 3. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Beslut om bistånd föregås alltid av en individuell behovsbedömning där biståndshandläggaren så långt det är möjligt, tillsammans med den enskilde, kommer överens om insatsen. 3

5 av insatser vägs samman med den enskildes egna resurser samt möjligheten att få sina behov tillgodosedda på annat sätt än genom insatser av samhällets socialtjänst. När det gäller rätten till bistånd finns inga begränsningar i 4 kap 1, socialtjänstlagen, om vad den enskilde kan ansöka om. Om den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att få sina behov tillgodosedda ska en samordnad individuell plan upprättas, oavsett om det är kommunen eller landstinget som ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Den enskilde ska samtycka till att en sådan plan upprättas. 3:1 Begreppet skälig levnadsnivå Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL, används begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om: - föreligger - et inte kan tillgodoses på annat sätt - Biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Skälig levnadsnivå innebär inte bara att bestämma nivån på biståndet utan ger också uttryck för vilken form av insats som kan komma i fråga i varje enskilt fall. Nivåerna på insatserna måste vara sådana att den enskilde får sina behov tillgodosedda och skälig levnadsnivå blir då också ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt ärende. I begreppet skälig levnadsnivå ingår under vissa förutsättningar rättighet för äldre makar och sambor som levt tillsammans att fortsätta bo tillsammans i ett särskilt boende, även i de fall endast den ene har behov av ett sådant boende. 3:2 Handläggning och dokumentation Handläggning av ett ärende innebär att en myndighet för den aktuella frågan eller ärendet fram till ett beslut. Viktiga steg i handläggningen av ett ärende är när ärendet aktualiseras, inledning av utredning, genomförandet av utredningen, bedömning och beslut. Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Det som kommer fram i utredningen, från ansökan till beslut, skall dokumenteras och tillvaratas på ett betryggande sätt. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig, väsentlig och korrekt information. Ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär får aldrig förekomma. Övergripande regler för myndighetsutövning, ärendens handläggning och dokumentation finns i förvaltningslagen, socialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 4

6 3:3 Den enskildes rättigheter som part Som part i ett ärende som handläggs inom socialtjänsten har den enskilde vissa rättigheter. Av förvaltningslagen framgår att den enskilde har rätt till insyn i utredningsmaterial och dokumentation. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den enskilde har också rätt att lämna muntliga uppgifter i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild och har rätt att få företräde inför nämnden vilket kan betyda nämnden i sin helhet, ett utskott eller den person som på delegation har rätt att besluta på nämndens vägnar. Den enskilde har rätt att anlita ombud eller biträde och rätt att överklaga vissa beslut. 4. Arbetsrutiner i Sollefteå kommun för bistånd enligt socialtjänstlagen Beslut om bistånd ska inriktas på stödjande eller kompenserande insatser. Insatserna ska så långt möjligt främja och bevara det friska samt ge förutsättningar för ett meningsfullt och aktivt liv. Omsorg och service ska så långt möjligt erbjudas i det ordinära boendet. Om den enskildes vård- och omsorgsbehov blir så stort att det inte längre är möjligt att bo kvar i det ordinära boendet ska kommunen informera om möjligheten att ansöka om plats i särskilt boende. Alla insatser i ordinärt och särskilt boende syftar till att stärka och komplettera den enskildes egen förmåga, inte överta den enskildes ansvar och uppgifter. Den enskilde ska alltid ges stöd och möjlighet att utveckla sin förmåga till självständighet och oberoende. Insatserna ska utformas och genomföras med ett rehabiliterande och funktionsbevarande arbetssätt som utgångspunkt. Om behov av bistånd är styrkt och det vid val av insats framgår att den ena insatsen är orimligt mycket dyrare ska det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet väljas och erbjudas den enskilde. 4:1 Bistånd Den enskildes rätt till stöd och hjälp regleras i socialtjänstlagen (2001:453). Lagen ger den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. Genom biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Rätten till bistånd prövas efter en ansökan från den enskilde. Kommunen utreder behovet och beslutar om rätten till bistånd. Bistånd beviljas om behov finns och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I samband med behovsbedömningen ska alltid den enskildes egna resurser tillvaratas och samhällets övriga stödinsatser undersökas. Beviljat bistånd avser den biståndsbedömda personen och inte övriga familjemedlemmar. 4:2 sutredning När en ansökan om bistånd inkommer ska en behovsutredning genomföras. Utredningen ska genomföras i samråd med den enskilde och ta hänsyn till den enskildes behov, livssituation, resurser, ansvar och önskemål. Utredningen ska vara individuellt utformad och den ska dokumenteras skriftligen enligt gällande föreskrifter. 5

7 Uppgifter som behövs för utredningen ska i första hand hämtas från den som gör ansökan. I de fall uppgifter behöver inhämtas från annan ska den enskilde ge sitt samtycke. Om den enskilde har lämnat samtycke till att nämnden får kontakta andra myndigheter eller personer ska den enskildes samtycke dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå vilka myndigheter, professioner eller andra personer som får kontaktas, vilka uppgifter som den enskilde samtyckt till får inhämtas samt när samtycket lämnats. Ett ärende som avser myndighetsutövning får heller aldrig avgöras utan att den enskilde underrättats om uppgifter som tillförts utredningen av någon annan än den enskilde själv. Den enskilde ska också ges möjlighet att yttra sig över dessa uppgifter. Samtliga utredningar ska utgå från likvärdiga grunder oavsett var den sökande bor i kommunen och vem som utreder och beslutar i ärendet. Likställighetsprincipen och objektivitetsprincipen ska vara vägledande i alla utredningar genom att allas likhet inför lagen beaktas och att saklighet och opartiskhet iakttas. För att stödja utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt har Socialstyrelsen utvecklat en modell, Äldres behov i centrum, ÄBIC. Modellen ska bidra till ett mer behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med ett gemensamt språk som utgår från den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Vidare ska modellen bidra till ett bättre underlag för planering och uppföljning. Det behovsinriktade arbetssättet fokuserar på vad den äldre själv vill uppnå och vad som upplevs stödjande eller hindrande i det dagliga livet. Först därefter presenteras förslag på insatser. Arbetssättet avser att lyfta fram olika handlingsalternativ med en tydlig individuell anpassning till den äldre personen. För att tydliggöra den äldre personens egen uppfattning om sin situation har Socialstyrelsen också tagit fram ett instrument, Av Stöd, BAS, som består av ett frågeformulär som kan användas i samband med biståndsutredning. 4:3 Beslut Ett beslut samt information om möjlighet att överklaga beslutet vid ett avslag eller delavslag meddelas brukaren skriftligen. Vid behov delges beslutet även genom personlig kontakt. Beslutet ska så preciserat som möjligt ange de insatser som brukaren beviljats alteranativt avslagits samt för vilken tid beslutet gäller. Om ansökan avslagits eller delavslagits ska beslutet motiveras. Ett beslut ska innehålla uppgifter om vem beslutet avser, vad som har beslutats, vilket lagrum som ligger till grund för beslutet, beslutsdatum, eventuella förbehåll samt vilken nämnd eller tjänsteman som fattat beslutet. Om beslutet innebär ett avslag eller ett delavslag ska beslutet motiveras. 4:4 Omprövning av beslut Om myndigheten meddelat ett beslut som visar sig vara uppenbart oriktigt ska beslutet ändras om det kan ske snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för den enskilde, enligt förvaltningslagen 27. Detta gäller oberoende av om beslutet överklagas eller inte. Med uttrycket uppenbart oriktigt menas också de beslut som var korrekta vid beslutstillfället men där det senare inträffat omständigheter som gör att beslutet framstår som olämpligt eller felaktigt. Ändringsskyldigheten i 27 FL gäller inte om ändringen är till nackdel för någon enskild part. 6

8 Huvudregeln är att gynnande beslut i regel inte kan återkallas. Undantag från denna regel gäller om beslutet är försett med återkallelse- eller omprövningsförbehåll, om det finns tvingande säkerhetsskäl för ändring eller om den enskilde har utverkat beslutet genom att lämna vilseledande uppgifter. Det finns heller inget absolut förbud att ompröva ett biståndsbeslut utan tidsbegränsning i de fall behovet väsentligen förandrats. Dock får hänsyn i dessa fall endast tas till de förhållanden som beaktas vid det ursprungliga ställningstagandet. 4:5 Förändrade behov av insatser Vid förändrade behov hos den enskilde, ska information ges om den enskildes rätt att ansöka om utökade alternativt andra insatser. Om den enskilde påtalar att behovet upphört så avslutas insatserna. 4:6 Uppföljning av beslut Pågående biståndsbeslut som inte är tidsbegränsade ska följas upp årligen eller vid behov hos enskilda i ordinärt boende. Tidsbegränsade beslut följs upp i god tid innan beslutet upphör att gälla där den enskilde informeras om sin rätt att ansöka om fortsatta eller andra insatser. Med start under 2015 följs beslut om särskilt boende och hemtjänstinsatser i särskilt boende upp 5 7 veckor efter att den enskilde flyttat in i särskilt boende. Beslut om hemtjänstinsatser i särskilt boende följs därefter upp årligen eller vid behov. Biståndsbeslut som fattas i samband med vårdplanering följs i normalfallet upp inom tre veckor, om den inte klart framstår som obehövligt. Resultat av samtliga uppföljningar ska dokumenteras i den sociala journalen. Därutöver följs verkställighet av beviljat bistånd upp var tredje månad i enlighet med den rapporteringsskyldighet som tydliggörs i 16 kap.6 f socialtjänstlagen. 5. Exempel på insatser enligt socialtjänstlagen inom vård- och äldrenämndens ansvarsområde i Sollefteå kommun All behovsbedömning ska utgå från lagstiftning, föreskrifter och rättspraxis. För varje insats finns en definition av vilket behov den enskilde ska ha för att insatsen ska vara aktuell, samt en beskrivning av insatsen. För vissa insatser finns också eventuella påverkansfaktorer beskrivna. De individuella behoven är alltid avgörande för vilka insatser som är aktuella. Vid bedömning ska alltid hänsyn tas till den enskildes egna resurser för att öka graden av självbestämmande, integritet och möjligheten att leva ett självständigt liv. Inom ramen för beslutade insatser måste dock alltid hänsyn tas till den enskildes aktuella dagsform genom flexibilitet i utförandet. De fastställda riktlinjerna i Sollefteå kommun för insatser enligt socialtjänstlagen utgör ett ramverk och avser endast att ge vägledning i behovsbedömningen. 7

9 5:1 Insatser inom personlig vård Personlig hygien Den enskilde behöver dagligt stöd och hjälp med att sköta sin personliga hygien. en kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Insatsen avser daglig morgon- och kvällshygien, munvård, rakning och enklare av insats hår-, hand- och fotvård. Vid behov av mer avancerad fotvård hänvisas till särskild kompetens. Påverkans- Hänsyn tas till om det finns hjälpmedel att tillgå som kan underlätta i den faktorer dagliga livsföringen. Dusch och hårvård Den enskilde behöver hjälp med dusch och/eller hårvård. en kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Den enskildes behov avgör insatsernas frekvens. I samband med dusch ingår vid av insats behov enklare hårvård som att få håret kammat eller rullat på spolar. Vid behov av mer avancerad hårvård hänvisas till frisör Påverkans- Hänsyn tas till om det finns hjälpmedel att tillgå som kan underlätta för faktorer brukaren att klara delar av dusch och/eller hårvård självständigt. På- och avklädning Den enskilde behöver hjälp med på- och avklädning. en kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Insatsen avser daglig av- och påklädning. av insats Påverkans- Hänsyn tas till om det finns hjälpmedel att tillgå som kan underlätta i den faktorer dagliga livsföringen 8

10 Toalettbesök/ Byte av inkontinenshjälpmedel Den enskilde behöver stöd eller hjälp i samband med toalettbesök eller hjälp med att byta inkontinenshjälpmedel. en kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Den enskildes behov avgör insatsernas frekvens. av insats Påverkans- Hänsyn tas till om det finns hjälpmedel att tillgå som kan underlätta t.ex. faktorer vid toalettbesök. Stöd vid måltider Den enskilde behöver stöd och hjälp i samband med att tillaga och eller inta måltider. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Stöd ges i samband med frukost, huvudmål, mellanmål och kvällsmål. I insatsen av insats kan ingå att duka, värma mat, tillaga enklare måltid, hjälpa till med matintaget, diska efter måltid, få följeslagare till matsal mm. Se även serviceinsats i form av matdistribution. Fysisk aktivitet Den enskilde har behov av fysisk aktivitet för att stärka hälsa och välmående. Beskrivning Fysisk aktivitet innebär rörelser som ger ökad energiomsättning. Det kan t.ex. av insats gälla promenader, stöd för att genomföra träningsprogram eller annan fysisk aktivitet som den enskilde har behov av. Den enskildes individuella behov avgör insatsens frekvens. Påverkans- Den enskilde kan ha ett behov av att få hjälp med av och påklädning i faktorer samband med fysisk aktivitet vilket ingår i insatsen. 9

11 5.2 Insatser inom hemliv Städning Den enskilde behöver stöd eller hjälp för att uppnå en skälig standard i bostaden vad beträffar städning. Den enskilde har inte möjlighet att tillgodose behovet på annat sätt. Beskrivning Städning utförs var tredje vecka enligt rättspraxis. av insats Flexibilitet i utförandet innebär att olika rum och utrymmen kan städas sett över en längre tidsperiod. Inom ramen för beslutet kan även ingå att frosta av frys, städa ur kylskåp mm. Städredskap och rengöringsmedel tillhandahålls av den enskilde. Påverkans- Insatsen kan beviljas i större eller mindre omfattning. Faktorer av betydelse kan faktorer vara allergier, synnedsättning, inkontinens mm. Äktenskapsbalken beaktas i de fall brukaren lever i hushållsgemenskap med make/maka. Tvätt och klädvård Den enskilde behöver stöd eller hjälp med att hålla egna kläder, sänglinne, vardagstextilier och handdukar hela och rena. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Brukarens behov styr antalet insatstillfällen. Strykning kan ingå vid behov. av insats Mangling av tvätt bedöms inte ingå i skälig levnadsnivå. Den enskilde tillhandahåller själv tvätt- och sköljmedel. Påverkans- Insatsen kan beviljas i större eller mindre omfattning. Faktorer av betydelse kan faktorer vara sjukdomstillstånd, inkontinens, levnadsvanor, synnedsättning mm. Inköp och ärenden Den enskilde behöver hjälp med att få dagligvaror till sin bostad eller hjälp med att uträtta andra ärenden. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Om möjligt hänvisas i första hand till affärer med hemsändningsservice. Avgift av insats för hemkörning betalas av den enskilde. I övrigt görs inköp via hemtjänstpersonal i närmaste livsmedelsbutik. I ett rehabiliterande eller socialt syfte kan personal följa den enskilde till affär för inköp/ärende. För bankärenden hänvisas i första hand till betalning via bank- eller autogiro. Påverkans- av speciella livsmedel vid t.ex. specifik sjukdom eller på grund av etnisk faktorer tillhörighet beaktas vid bedömningen. 10

12 Matdistribution/ Tillgång till färdiglagad mat vid äldreboende eller liknande Den enskilde behöver hjälp med att få sitt huvudmål tillagat och eventuellt hemdistribuerat. et kan inte tillgodoses av brukaren, eller person som lever i hushållsgemenskap med brukaren, i det ordinära boendet. Beskrivning Den enskilde erbjuds tillagade måltider som distribueras eller erbjuds av insats möjlighet att inta måltiden vid närliggande äldreboende eller annan samlingsplats som t.ex. skola, dagcentral. Påverkans- Kost- och näringsfrågors betydelse för äldres hälsa och välbefinnande faktorer beaktas vid bedömningen. I många fall kan närhet till äldreboende, trygghetsboende eller annan samlingsplats, där möjlighet finns att inta måltider, vara fördelaktigt för brukaren i ett socialt och/eller aktiverande perspektiv, varför detta ska beaktas vid bedömningen. Bäddning Den enskilde behöver stöd eller hjälp med att bädda sängen. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Den enskildes säng bäddas dagligen. Renbäddning utförs vid behov. av insats Övrig service Den enskilde behöver hjälp med ej tidigare specificerade insatser som t.ex. hjälp med att byta proppar och glödlampor, vattna blommor, bära ut soppåse, sopa bort snö från trappa mm. Beskrivning Den enskilde erbjuds hjälp med mindre sysslor som kan utföras av hemtjänstens av insats personal i samband med andra insatser och som bedöms ingå i en skälig levnadsnivå. Övrigt Vid ansökan om servicetjänster som inte tidigare omnämnts i riktlinjerna undersöks i första hand om behovet kan tillgodoses inom ramen för Arbetsmarknadsenhetens uppdrag. Om tjänsterna finns att tillgå på den allmänna marknaden ges alltid information om den enskildes möjlighet till skattelättnad i samband med köp av hushållsnära tjänster. Den enskilde informeras också om de tjänster som kan erhållas inom ramen av Fixartjänst. 11

13 5.3 Insatser för trygghet och emotionell funktion Trygghetslarm Den enskilde behöver, dygnet runt, snabbt kunna påkalla hjälp för att få ett akut behov tillgodosett. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Den enskilde erbjuds installation av larm. av insats Övrigt Att kunna tillgodose behov av trygghet och säkerhet i hemmet kan vara avgörande för möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Telefonservice Den enskilde har behov av att någon håller daglig kontakt eller för att bli påmind om t.ex. mat, dryck, mediciner mm. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Den enskilde erbjuds telefonservice. Att kunna tillgodose behov av trygghet och av insats säkerhet i hemmet kan vara avgörande för möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Tillsyn Den enskilde har behov av att känna ökad trygghet och säkerhet. et kan vara av fysisk eller psykisk karaktär. Den enskilde kanske har stor fallrisk, är sjuk eller mycket orolig. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Den enskildes behov är avgörande för hur ofta och under vilken tid på dygnet av insats som insatsen ges. I tillsynsbesök kan även andra insatser ingå som t.ex. hjälp med toalettbesök eller byte av inkontinenshjälpmedel. I första hand undersöks om behovet av trygghet kan tillgodoses via trygghetslarm eller telefonservice. Påverkans- Olika former av behov t.ex. fysiska, psykiska, sociala, existentiella faktorer m.fl. kan påverka insatsens frekvens och utformning. Att kunna tillgodose behov av trygghet och säkerhet i hemmet kan vara avgörande för möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Övrigt Vid särskilda behov av tillsyn i samband med vård och omsorg vid livets slut ska möjligheter ges den enskilde att få avsluta sitt liv så värdigt som möjligt. 12

14 5.4 Insatser för samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Ledsagning Brukaren har behov av ledsagning för att kunna bryta isolering och aktivt delta i samhällslivet. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Ledsagning utformas individuellt utifrån den enskildes behov. av insats Påverkans- Innan ledsagning beviljas undersöks möjligheten att tillgodose behovet via Faktorer brukarens eget nätverk eller via frivilligorganisationer En ansökan om ledsagning får dock aldrig avslås med hänvisning till frivilligorganisationer. Socialt stöd Den enskilde har ett behov av social samvaro för att minska risk för ofrivillig social isolering. Brukaren har behov av att aktiveras och/eller känna gemenskap både i och utanför det egna hemmet. et kan inte tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Brukarens behov och livssituation styr antalet insatstillfällen. av insats Påverkans- Det stöd som ges ska så långt möjligt motivera, stimulera och möjliggöra för faktorer den enskilde att behålla eller knyta kontakter, ta del av närliggande verksamheters eller samhällets aktivitetsutbud. Den enskilde har själv ett mycket begränsat socialt nätverk. Övrigt Med aktivitet avses Händelse, sysselsättning eller deltagande som upplevs som meningsfullt, i grupp eller enskilt. 5:5 Insatser för personligt stöd och personliga relationer Avlösning i hemmet Brukaren är i behov av kontinuerlig tillsyn och/eller vård och omsorg, som utförs av anhörig. Anhörig är i behov av tillfällig eller kontinuerlig avlösning. Beskrivning Avlösning utförs i hemmet. av insats Påverkansfaktorer Kommunen tillhandahåller anhörigavlösning 10 timmar/månad kostnadsfritt utan biståndsbeslut Direkt stöd till anhörig Övrigt Anhörig som ger stöd till närstående har ett eget behov av stöd för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Ansökan prövas individuellt utifrån den anhöriges önskemål och behov av insatser. 13

15 5:6 Insats boendeformer Korttidsboende Den enskilde har ett tillfälligt behov av miljöombyte, återhämtning efter sjukhusvistelse mm. Beskrivning Insatsen avser en tillfällig vistelse och inte ett permanent boende och av insats tidsbegränsas därför. Den enskilde tar själv med eventuella hjälpmedel, mediciner, inkontinensskydd mm. Övrigt Insatsen kan fungera som stöd och avlösning till anhörig. Växelboende Brukare i ordinärt boende med omfattande vård- och omsorgsbehov har behov av miljöombyte, rekreation eller återhämtning. Beskrivning Avser ett kontinuerligt behov vilket gör att insatsen utformas i intervaller utifrån av insats behov. Den maximala intervallen utgörs av två (2) veckor i hemmet och två (2) veckor på växelboendeplats. Om intervallet överstiger ovan nämnda frekvens bör den enskilde informeras om möjligheten att ansöka om särskilt boende. Insatsen syftar till att möjliggöra för den enskilde att bo kvar i sitt ordinära boende. Insatsen kan också fungera som stöd och avlösning till anhöriga. Särskilt boende Den enskildes har stora och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser fördelade över hela dygnet, veckans alla dagar. en kan vara av fysisk, psykisk, social eller existentiell karaktär. I första hand undersöks möjligheten att tillgodose behoven i det ordinära boendet. Beskrivning Den enskilde erbjuds boendeplats där sådan finns tillgänglig. Önskemål om av insats specifikt namngivet boende beaktas vid verkställighet. Om den enskilde är missnöjd med kommunens förslag kan särskilt överklagningsbart beslut som avser verkställigheten behöva fattas och då i förhållande till möjligheten att uppnå en skälig levnadsnivå. Övrigt I de fall där vård- och omsorgsbehoven är mycket stora i det egna hemmet kan särskilt boende utgöra ett alternativ som bör diskuteras med brukaren. Detta kan vara fördelaktigt ur ett kvalitativt perspektiv såväl som i ett ekonomiskt perspektiv. Under 2015 kommer särskild prövning av behov av hemtjänstinsatser i särskilt boende att införas. Två myndighetsbeslut kommer således att fattas, ett som ger bifall till boendeformen där beslutet kan gälla tillsvidare. Det andra beslutet ska innehålla de insatser av service och omvårdnad som den enskilde behöver på det särskilda boendet och ska vara tidsbegränsat till längst ett år. Beslutet om insatser ska följas upp fem-sju veckor efter inflyttning därefter vid behov eller minst en gång om året. Uppföljning kan även föranledas av förändrade behov, klagomål eller omständigheter i övrigt. 14

16 5:7 Övrigt Insatser vid tillfällig vistelse i annan kommun Övrigt Den enskilde har behov av insatser i samband med tillfällig vistelse i annan kommun än bosättningskommunen. Bosättningskommunen ansvarar för de insatser den enskilde behöver vid vistelse i annan kommun än bosättningskommunen. Bosättningskommunen ersätter vistelsekommunen enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar. Den enskilde betalar avgift i sin bosättningskommun. Skulle det vid tillfällig vistelse uppkomma helt nya behov är det vistelsekommunens ansvar att besluta om nödvändiga insatser i den akuta situationen. Vistelsekommunen är skyldig att verkställa ett beslut om bosättningskommunen begär det samt att bistå med utredning vid behov. Insatser i samband med flytt till annan kommun Övrigt Den enskilde har till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom ett varaktigt behov av att få omfattande vård- och omsorgsinsatser för att kunna bosätta sig i annan kommun. Ansökan ska behandlas som om den enskilde redan vore bosatt i inflyttningskommunen. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som inflyttningskommunen behöver för att pröva ansökan. 15