En arbetsmarknadsrapport som utmanar
|
|
- Johannes Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maj 2017 Ny Tid rapport 35 En arbetsmarknadsrapport som utmanar tankar om en SNSrapport Jonas Olofsson
2 En arbetsmarknadsrapport som utmanar tankar om en SNS-rapport Stockholm 2017 Arena idé och Jonas Olofsson Omslagsbild: Av Thobias Sjökvist (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 ( via Wikimedia Commons Rapporten kan laddas ner från
3 FÖRFATTARPRESENTATION Jonas Olofsson är professor vid Institutionen för socialt arbete Malmö högskola. 3
4 EN ARBETSMARKNADSRAPPORT SOM UTMANAR 5 GRUPPER SOM STÄLLS UTANFÖR ARBETSMARKNADEN 6 ÄR LÄGRE LÖNER FÖR LÅGUTBILDADE MOTIVERADE? 6 HUR SKAPAS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRLINGSUTBILDNING? 8 YRKESUTBILDNING HANDLAR INTE ENBART OM SOCIALPOLITIK 9 FLERA PARALLELLA UTBILDNINGSVÄGAR BEHÖVS 9 SAMMANFATTANDE SLUTORD 10 TIDIGARE RAPPORTER I SERIEN NY TID 12
5 EN ARBETSMARKNADSRAPPORT SOM UTMANAR SNS Konjunkturråd 2017 presenterade för en tid sedan en rapport med titeln Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad. Rapporten är skriven av ekonomer med sin hemvist på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Som titeln antyder är huvudsyftet med rapporten att presentera ett batteri av förslag som går ut på att sänka trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden. Det bör omedelbart sägas att det är en osedvanligt ambitiös och välskriven rapport. I rapporten ges över lag en ljus bild av förhållandena på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden är hög jämfört med andra länder, något som förklaras med internationellt sett höga sysselsättningstal för kvinnor och äldre. Författarna pekar också på att det finns mycket starka ekonomiska drivkrafter för dem som saknar arbete att söka jobb. De som saknar sysselsättning och lever på bidrag och sociala ersättningar har tappat i relativinkomst jämfört med förvärvsarbetande. Det sistnämnda innebär t.ex. att författarna inte ser något behov av ytterligare jobbskatteavdrag. De inkomstskattesänkningar som genomfördes av den tidigare alliansregeringen, som var mycket stora i ett internationellt perspektiv, har haft avsedd effekt och ytterligare sänkningar är inte motiverade. Författarna pekar istället på att de växande skillnaderna i inkomster, mellan de som förvärvsarbetar och de som står utanför arbetsmarknaden, är en av de stora fördelningspolitiska utmaningarna framöver. Samtidigt är det viktigt att betona att de växande inkomstskillnaderna över lag inte ska förväxlas med löneskillnader. Lönestrukturen är fortsatt sammanpressad i Sverige jämfört med andra länder. Däremot har alltså arbetslöshetsersättningen och det ekonomiska biståndet släpat efter lönerna. I rapporten ges över lag en ljus bild av förhållande na på arbetsmarknaden. 5
6 GRUPPER SOM STÄLLS UTANFÖR ARBETSMARKNADEN De problem som identifieras handlar följaktligen inte om generellt hög arbetslöshet och matchningsproblem utan om att enskilda grupper har särskilda svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Tre grupper urskiljs: äldre långtidsarbetslösa, utrikes födda med svag utbildningsbakgrund och ungdomar som inte klarar en utbildning på gymnasial nivå. I grunden handlar det, enligt rapportförfattarna, om att den svenska arbetsmarknaden utmärker sig genom att i mycket hög grad försvåra inträdet för personer med låga kvalifikationer. Ofullständig utbildning och svag kompetens straffar sig hårdare än i andra jämförbara länder. För att komma till rätta med etableringsproblemen för dessa grupper förordas politiskt beslutade insatser i form av utbildning, riktade subventioner och skyddade anställningar, där ett slags övergångsarbetsmarknader framstår som den slutgiltiga lösningen för individer som trots olika insatser inte lyckas få ett jobb. Men författarna menar också att parterna i linje med traditionerna inom den svenska modellen bör ta ett betydande ansvar för att undanröja inträdeshindren på arbetsmarknaden, genom att förhandla fram mer differentierade ingångslöner som möjliggör lägre lönenivåer för individer som saknar fullbordad gymnasieutbildning. I det följande ska några av förslagen för att sänka trösklarna för lågutbildade ungdomar diskuteras närmare. Det handlar både om förslagen om sänkta ingångslöner och om vad som skrivs i rapporten om yrkesprogrammen i gymnasieskolan. ÄR LÄGRE LÖNER FÖR LÅGUTBILDADE MOTIVERADE? Till att börja med är det inte självklart att den negativa bild som ges av lågutbildades möjligheter på svensk arbetsmarknad håller vid en internationell jämförelse. Enligt OECD:s Employment at a Glance 2016 var sysselsättningsgraden för personer med olika utbildningsnivåer generellt hög i Sverige 2014, även för personer utan gymnasieutbildning. Andelen sysselsatta i åldrarna år uppgick till strax under 66 procent, vilket var mer än 10
7 procentenheter högre än inom OECD totalt. Sysselsättningsgraden för lågutbildade var också betydligt högre än genomsnittet inom EU och bland de nordiska länderna. Det finns däremot andra förhållanden på arbetsmarknaden där Sverige utmärker sig mer negativt i ett internationellt perspektiv, bland annat gällande utbredningen av ofrivilligt deltidsarbete och andelen med tidsbegränsade anställningar. När det gäller villkoren för ungdomar och unga vuxna är bilden inte lika ljus i Sverige. Andelen sysselsatta i åldrarna år, vilket är den mest rimliga jämförelsegruppen givet att tonåringar i första hand bör följa en utbildning, var visserligen högre i Sverige jämfört med länderna inom euroområdet: 61 procent i Sverige jämfört med 47 procent inom EU-19. Men andelen sysselsatta bland de lågutbildade i samma åldersgrupp var något lägre i Sverige år 2015: 39 procent jämfört med 43 procent. Arbetslösheten var också något högre; 37 procent jämfört med 34 procent. Ser man hur utvecklingen har sett ut under den senaste tioårsperioden, från 2006 och framåt, tycks skillnaderna i etableringsvillkor för lågutbildade åringar i Sverige och länderna inom EU-19 ha minskat avsevärt. Unga lågutbildade i Sverige har drabbats mindre negativt av efterverkningarna av finanskrisen 2008 jämfört med motsvarande grupp i andra länder. Jämför man statistiken om sysselsättningsgrad och arbetslöshet bland unga med låg utbildning i olika länder inom EU, och då även länder som inte ingår i euroområdet, är det uppenbart att det framför allt är länder med utbyggda lärlingsutbildningssystem som visar mycket höga andelar i sysselsättning och låga arbetslöshetstal för unga med svag utbildningsbakgrund. Det som utmärker dessa länder är att betydande andelar av de unga i åldrarna år med svag utbildning hänvisas till yrkesutbildning snarare än arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller försörjningsstöd. Detta är t.ex. förhållandet i Danmark, Nederländerna och Tyskland. En översikt talar alltså för att det är utbyggda lärlingssystem snarare än låga ingångslöner som skapar sysselsättningsmöjligheter för unga vuxna med svag utbildningsbakgrund. Lärlingar registreras som sysselsatta i den offentliga arbetsmarknadsstatistiken. 7
8 Vi har inte de regelverk och samverkansformer som underlättar utbildning av unga på arbetsplatser i länder som t.ex. Danmark, Nederländerna och Tyskland. HUR SKAPAS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRLINGSUTBILDNING? I Konjunkturrådets rapport förespråkas starkare inslag av arbetsplatsförlagt lärande i yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Det är naturligtvis positivt. Samtidigt diskuteras inte förutsättningarna för ett framgångsrikt och kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande. Erfarenheterna har visat att det har varit väldigt svårt att etablera ett fungerande samarbete mellan skola och arbetsliv i Sverige. Utvärderingar har bland annat avslöjat stora brister kopplade till det arbetsplatsförlagda lärandet i gymnasieskolan. Många ungdomar erbjuds inte arbetsplatsförlagt lärande i den omfattning de har rätt till enligt skollagen. Lärlingsutbildningen har inte heller fått det genomslag många hoppades på efter den senaste gymnasiereformen I grunden beror detta högst sannolikt på att de institutionella förutsättningarna för ett systematiserat arbetsplatsförlagt lärande och en mer omfattande lärlingsutbildning saknas i Sverige. Vi har inte de regelverk och samverkansformer som underlättar utbildning av unga på arbetsplatser i länder som t.ex. Danmark, Nederländerna och Tyskland. Det handlar om att vi i stor utsträckning saknar erkända yrken samt former för samverkan och kostnadsfördelning för utbildningsinsatser mellan företag och arbetsplatser. Vi har inte heller några etablerade metoder för kvalitetssäkring av lärande. Tydligt beskrivna utbildningsmål och verktyg för erkännande av lärande på arbetsplatser saknas alltför ofta. Dessa utmaningar diskuteras inte alls i Konjunkturrådets rapport.
9 YRKESUTBILDNING HANDLAR INTE ENBART OM SOCIALPOLITIK Det är lätt att få intrycket att rapportförfattarna går vilse i sina förslag på yrkesutbildningsområdet. Huvudlinjen i förslagen är att göra yrkesprogrammen mer lättillgängliga och mindre krävande. Bakgrunden till detta är en vällovlig önskan om att fler unga ska erbjudas yrkesutbildning. Men om detta ska bli möjligt räcker det inte att ändra tillträdesregler och bedömningsgrunder för att fler unga ska komma in på och klara ett yrkesprogram. Arbetsgivarna måste också engageras mer i utbildningarna. Utmaningen ligger i att rigga yrkesutbildningar som fångar upp fler unga som har svårigheter att fullfölja en skolförlagd yrkesutbildning, men som ändå kan uppfattas som attraktiva framtida medarbetare bland företrädare för branscher och enskilda företag. Yrkesutbildningen kan inte enbart motiveras ur socialpolitisk synpunkt. Ur ett arbetsgivarperspektiv handlar det i första hand om att man vill garantera försörjningen av kvalificerade och produktiva medarbetare. Förslagen från Konjunkturrådet om att sänka kraven för att komma in på ett ordinarie yrkesprogram och att de nuvarande examensreglerna borde avskaffas, kommer sannolikt inte att möta någon större entusiasm, varken från företrädare för arbetsgivarparten eller från fackliga organisationer. FLERA PARALLELLA UTBILDNINGSVÄGAR BEHÖVS I stället för att presentera förslag om sänkta ingångslöner, förslag som varken framstår som relevanta eller realistiska, kunde Konjunkturrådet ha tittat närmare på erfarenheterna av yrkesutbildning i länder där lärlingsutbildningen tycks generera goda resultat i termer av sysselsättning och låg arbetslöshet, och då även för unga med svårigheter att klara en utbildning på gymnasial nivå. Nyckeln här är förmodligen att man i dessa länder har ett system med flera parallella utbildningsvägar på olika nivåer. Vid sidan av den ordinarie yrkesutbildningen erbjuds lärlingsutbildning på lägre 9
10 nivå och för unga i högre åldrar, utbildning som kvalitetssäkras och erkänns av parterna i arbetslivet. Syftet med dessa utbildningar är att lärlingen på sikt ska uppnå erkänd yrkeskompetens på högre nivå. Återigen, det handlar om att utveckla former för samverkan där arbetslivets parter ges ett betydande ansvar och därmed också ett intresse av att upprätthålla kvaliteten på utbildningen för alla ungdomar och unga vuxna, oavsett utbildningshistoria. Hur skapas förutsättningar för en sådan utveckling i Sverige? Det är ingen enkel sak. Det mesta talar för att det kommer att ta tid. Ett första steg vore att utveckla det kommunala aktivitetssansvaret, dvs. det kommunala ansvaret för unga i åldrarna upp till 20 år som inte fullföljer en gymnasieutbildning. Inom ramen för aktivitetsansvaret finns det idag möjligheter att erbjuda flera olika individanpassade insatser. Men aktivitetsansvaret är för svagt reglerat och avståndet till arbetslivet är för stort. Vill man verkligen fånga upp gruppen unga och unga vuxna med svag utbildningsbakgrund, och särskilt fokusera på yrkesutbildning, borde också aktivitetsansvaret omfatta personer upp till 25 års ålder. En möjlighet vore att initiera samtal via de regionala kompetensplattformarna där olika aktörer kan mötas, offentliga myndigheter och företrädare för arbetslivet. Ytterligare några steg framåt vore att erbjuda deltagarna i aktivitetsansvaret rimlig ekonomisk ersättning (i dag har de ingen självklar rätt till ersättning) och kräva att individuella utbildningsplaner med väldefinierade och uppföljningsbara mål ska tas fram för varje deltagare. SAMMANFATTANDE SLUTORD Sammanfattningsvis framstår Konjunkturrådets rapport som mycket ambitiös och idérik. Det är positivt att författarna har strävat efter att formulera tydliga och policyorienterade mål. Samtidigt finns det, som framgått, en övertro på att lägre löner och förenklade föreställningar om att mer arbetsplatsförlagt lärande ska lösa alla problem, både för unga och för utrikes födda med svag utbildningsbakgrund. Möjligen har detta med författarnas ämnesmässiga hemvist att göra. Det är lätt att bli hemmablind. För ekonomer framstår ofta prismekanismen som det mest avgörande medlet för att lösa kvantitativa anpassningsproblem. Möjligen hade man vunnit på att
11 bredda perspektivet och beakta ungdoms- och arbetsmarknadsforskning inom andra discipliner. Forskningen inom andra ämnen lyfter fram flera utmaningar kopplade till ungas etablering. Det är t.ex. inte självklart att lågkvalificerade jobb är nyckeln till integration, ökade maktresurser och långsiktiga möjligheter till egenförsörjning. Det finns också en risk för att lägre ingångslöner skapar ökade sociala och regionala klyftor, samt fler arbetande fattiga, något som vi sett exempel på i många länder på senare decennier. Yrkesutbildningar med ett odefinierat innehåll och i avsaknad av bestämda utbildningsmål, genomförda långt från arbetslivet, framstår alltför ofta som förvaringsåtgärder med magra effekter. Avslutningsvis kan man notera att de ordval som författarna använder ibland blir lite avslöjande. Uttryckssätt som marginalgrupper som misslyckats får uppfattas som freudianska felsägningar i en rapport som, återigen, måste betraktas som mycket läsvärd. 11
12 TIDIGARE RAPPORTER I SERIEN NY TID Rapporterna finns tillgängliga för nedladdning från Rapport 34, Demokrati hotet från populismen: Erfarenheter från brexit och amerikanska presidentvalet, av Sam Hägglund och Lars- Olof Pettersson, april 2017 Rapport 33, Transnationell jämlikhetspolitik: en rapport om den europeiska konstitutionen och framtidens vänsterprojekt, av Hanna Eklund, april 2017 Rapport 32, En väg mot tillväxt och ökad sysselsättning i Europa, av Lars Anell, november 2016 Rapport 31, Tillbaka till socialförsäkringar för alla, av Anna Hedborg, oktober 2016 Rapport 30, Sabotera inte öppenheten om partipolitikens pengar en rapport om insynen i de politiska partiernas finansiering, av Sverker Lindström, maj 2016 Rapport 29, Integrationsutmaningen: Fackliga förslag och lösningar, av Veronica Nelson, maj 2016 Rapport 28, Søren Krarup konservatismens tredje våg, av Per Wirtén, september 2015 Rapport 27, Tyskar och utlänningar, av Uno Westerlund, april 2015 Rapport 26, Sätt riksdagen i karantän en rapport om svängdörren mellan politik och påverkansindustri, av Daniel Mathisen, maj 2015 Rapport 25, Cuba the Growing Signs of Inequality The Consequences of an Economy of Scarcity and Reforms, av Katrin Hansing & Uwe Optenhögel, april 2015 Rapport 24, Gör din plikt kräv din rätt En utredning om medborgartjänst, av Mats Wingborg, april 2015 Rapport 22, Ett marinblått Frankrike? En analys av den Nationella frontens maktambitioner, av Tomas Lindbom, april 2014 Rapport 21, Taksim är överallt, av Alexandra Franzén, februari 2014 Rapport 20, Sino-japansk lek med historisk eld, av Börje Ljunggren, januari 2014 Rapport 19, The Swedish Model conflict or consensus?, av Håkan A Bengtsson, oktober 2013
13 Rapport 18,Vi har aldri vært kulturradikale. Georg Brandes og kulturradikalismen, av Håvard Friis Nilsen, maj 2013 Rapport 17, Pengar till politikerna och risken för korruption, av Sverker Lindström, april 2013 Rapport 16, Wii the people Partier, rörelser, infrastruktur och presidentvalskampanjen 2012, av Matt Browne, översatt av Eric Sundström, december 2012 Rapport 15, Vinst och den offentliga tjänstemarknaden En rättslig analys, av Ardalan Shekarabi, oktober 2012 Rapport 14, Cuba In Search of an Orderly Transition, av Uwe Optenhögel och Florian Pronold, september 2012 Rapport 13, Efter Europas svältkur En ny ekonomisk debatt?, av Katrine Kielos, juni 2012 Rapport 12, Ecological Industrial Policy as a Key Element of a Sustainable Economy in Europe, av Matthias Machnig, april 2012 Rapport 11, Finanskapitalets makt och fackets möjligheter, av Ingemar Lindberg och Magnus Ryner, mars 2012 Rapport 10, Myten om Järnladyn Bilden av Margaret Thatchers ekonomiska politik, av Katrine Kielos, februari 2012 Rapport 9, Creating a Sustainable Solidaristic Society: A Manual, av Bo Rothstein, november 2011 Rapport 8, Från Tel Aviv till Teheran Arbetarrörelsen i Mellanöstern, av Alexandra Franzén, september 2011 Rapport 7, Strategier för en global fackföreningsrörelse, av Mats Wingborg, september 2011 Rapport 6, Latinamerika, vänstern, framtiden, av Magnus Linton, januari 2011 Rapport 5, Det civila samhället mellan stat och marknad, av Håkan Arvidsson, december 2010 Rapport 4, Nästa vänster efter den nationella klasskompromissens tid, av Ingemar Lindberg, oktober 2010 Rapport 3, Det populistiska laboratoriet. Nederländerna inför valet, av Per Wirtén, juni 2010 Rapport 2, What s left? Fransk vänster efter förnyelsen som aldrig kom, av Wojtek Kalinowski, mars 2010 Rapport 1, En radikal och progressiv stadspolitik en provisorisk utopi, av Johannes Åsberg, mars
14
Nya böcker. En arbetsmarknadsrapport som utmanar
SNS Konjunkturråd (2017) Konjunkturrådets rapport. Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad. Oskar Nordström Skans, Stefan Eriksson, Lena Hensvik Stockholm: SNS förlag En arbetsmarknadsrapport som utmanar
Oktober 2017 Ny Tid rapport 35. Marknadiseringen av den svenska sjukvården så gick det till. Mats Wingborg
Oktober 2017 Ny Tid rapport 35 Marknadiseringen av den svenska sjukvården så gick det till Mats Wingborg Marknadiseringen av den svenska sjukvården så gick det till Arena idé Stockholm 2017 Arena idé och
Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten
Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten Stockholm, 17 september 2015 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Malmö Högskola och Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetsmarknaden för unga (15-24)
SNS Konjunkturråd 2017 Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad
SNS Konjunkturråd 2017 Åtgärder för en inkluderande arbetsmarknad Oskar Nordström Skans Stefan Eriksson Lena Hensvik 2 WiFi: Moderna Museet Event Lösenord: Sundsvall twitter: #snskunskap Rådets rapport
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga
Arbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Nationell samling för unga utanför
2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad
Utmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Kommittédirektiv. Lärlingsanställning. Dir. 2009:70. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2009
Kommittédirektiv Lärlingsanställning Dir. 2009:70 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att inom gymnasial lärlingsutbildning
Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE Dnr 2017-02-27 2016/2124 En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) Myndigheten för
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Gymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige
Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%
Hur kan lönesubventionerna förenklas? Lars Calmfors 9/ SNS
Hur kan lönesubventionerna förenklas? Lars Calmfors 9/10-2017 SNS Effekter av arbetsmarknadsprogram Effekter på deltagare Effekter på icke-deltagare Anställningsstöd är det effektivaste programmet för
Jobben först investera i våra unga!
Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga
Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda
Yrkesutbildning i Sverige;
Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor
Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Dyster situation gällande ungdomar (utbildning, försörjning, etablering)
Dyster situation gällande ungdomar (utbildning, försörjning, etablering) Sedan 1990-talet hög ungdomsarbetslöshet (kring 25%) Varför? - fel på definitionen? - alldeles för höga ingångslöner? - alldeles
ARBETSMARKNADSREFORMER FÖR JOBB OCH VÄLFÄRD
ARBETSMARKNADSREFORMER FÖR JOBB OCH VÄLFÄRD Bertil Holmlund Eva Mörk Mårten Palme Robert Östling www.forskningskommissionen.se Rapport från forskningskommissionen 1. Inledning och sammanfattning 2. Utvecklingen
Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar
SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter
Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar. Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU)
Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU) 1 Syftet Att beskriva läget på den svenska arbetsmarknaden Särdrag och huvudsakliga förändringar Mer detaljerad beskrivning
Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning
Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Carl Melin forskningsledare Futurion Inledning Det är nu sex år sedan forskarna Carl Benedikt Frey och Michael
En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb
Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är
Guide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Arbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Sammanfattning 2017:7 Figur Antal asylsökande i förhållande till befolkningen , procent
Sammanfattning Sverige har haft en betydande invandring sedan 2000. Samtidigt har nyanlända svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda
Arbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration
En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration 2016-06-29 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser Inkomströrlighet Snabbare integration högre arbetsinkomst Referenser
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande
SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga
SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
En starkare arbetslinje
RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2017 Innehåll Analys... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Migration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning. Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/
Migration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes
Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30
Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!
Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan
Utrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Lagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Sammanfattnini. Kort om bakgrunden. Programspecifika riktlinjer för lärlingsutbildningen. Bilaga 2
Bilaga 2 Sammanfattnini Kort om bakgrunden Från och med hösten 2011 kommer det vara möjligt att inom ramen för yrkesprogrammen gå gymnasial lärlingsutbildning. Denna utbildning är ett alternativ till de
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige
Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige (Västra Götaland och Hallands län) April 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik... 4 Arbetslösa - öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd
Därför behöver Sverige etableringsjobb
Därför behöver Sverige etableringsjobb inklusive avsiktsförklaringen om etableringsjobb mellan regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsliv Landsorganisationen i Sverige 2018 Foto: Lars Forsstedt Grafisk
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin
1. Varselvågen i Kalmar län
1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning
Ett verkligt samhällsproblem
Ett verkligt samhällsproblem Ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden är att en stor grupp människor har svårt att få ett riktigt arbete. Bland annat på grund av hur lönebildningen fungerar har
SCB:s statistik om inkomstskillnader
PM Till: Bettina Kashefi Från: Jonas Frycklund Tid: 2018-02-12 Ärende: SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s senaste inkomststatistik slogs upp i media med rubriker
Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA
2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning
1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida
Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet
En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.
I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev december 2012 ALEXANDRU PANICAN
Gruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven
Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål
Bryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Simuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017
Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga
MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens
5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige
5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...
Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.
Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag
Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd
Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens
Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv
Regeringens budget för 2014 ur ett elevperspektiv Innehållsförteckning REGERINGENS BUDGET FÖR 2014 UR ETT ELEVPERSPEKTIV... 1 UTGIFTSOMRÅDE 1 RIKETS STYRE... 3 9.8 Politikens inriktning... 3... 3... 3
Vuxenutbildningen i Malmö
Vuxenutbildningen i Malmö Utgångspunkten för planeringen av vuxenutbildningen i Malmö är en övertygelse om att vuxenutbildningen är av stor betydelse för tillväxt och utveckling. En högre utbildningsnivå
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3485 av Fredrik Malm m.fl. (L) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde
Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157
Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté
Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker
Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start
Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Arbetsmarknadsläget Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april 2016 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 2005 2006 2007 2009 2011 2005 2006 2007 2009 2011 Sverige har relativt hög arbetslöshet jämfört
Sammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Bättre samordning, bättre sammanhållning. - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16
Bättre samordning, bättre sammanhållning - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16 Befolkningstillväxt i riskgrupper för utanförskap Befolkningen och befolkningsökningen, bakgrund, 2013-2015 Förvärvsarbetande
Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar
Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Vad tycker ungdomarna?
Vad tycker ungdomarna? Ungdomars syn på arbetsmarknadens villkor EMELIE LARSSON SEPTEMBER 2010 Förord 2 Rapporten är framtagen av Emelie Larsson på uppdrag av. Förord 3 1. Förord Höstens val står för dörren.
Landsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning
Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning Ingrid Berglund och Karin Lumsden Wass, Göteborgs Universitet Bakgrund Ny gymnasiereform GY11 Lärlingsutbildning som ny utbildningsform
PM - Omläggning av gymnasieskolan
2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar
2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren
Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen
Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Arbetsmarknad matchning och etablering
Arbetsmarknad matchning och etablering Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister 20 november 2017 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling kv1 2001 kv3 2017, 15 74 år
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*
. Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar
Personal inom vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1
EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?
EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? Indien och förnyad konkurrenskraft? Fortsatt recession i
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?
Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer? LOs seminarium i Almedalen 3 juli 2006 Del 2 Aktiv arbetsmarknadspolitik för unga Lena Westerlund LO-ekonom Ungdomar deltidsmönster etableras tidigt Kvinnor
2012 ISSN 1651-2855 ISBN
Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar
Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/
Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen