Kallelse till Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid: Plats: Studiebesök: Gruppmöten: Tisdagen den 13 juni 2017 Kl Bibliotek Navet, Vagnhärad Kl Promenad/utevistelse i Vagnhärad, samling vid Bibliotek Navet, valfritt deltagande. Majoriteten, måndag den 12 juni kl , Trosa kommunhus sammanträdesrummet Oppositionen, måndag den 12 juni kl , socialdemokraternas möteslokal, Industrigatan 2 A Kallelse till Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 1. Information från byggenheten (Inga handlingar) 2. Anmälningsärenden 3. Bygglovsärende 4. Detaljplan för del av Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2 5. Detaljplan för del av Södra Husby 5:36, Väsby gård 6. Antagande detaljplan för Södra Husby 5:117 m.fl. 7. Planuppdrag ny detaljplan för fastighet X m.fl. 8. Planuppdrag ny detaljplan för Hammaren 2 9. Samråd - detaljplan Storökan 5 m.fl. 10. Delegeringsbeslut bostadsanpassningsbidrag Dnr SBN 2017/4 SBN 2017/3 SBN 2017/25 ByggR SBN 2016/13 SBN 2016/21 SBN 2010/431 SBN 2017/21 SBN 2017/22 SBN 2016/23 SBN 2017/2 11. Samhällsbyggnadsnämndens delegeringsbeslut SBN 2017/1 Tomas Landskog Ordförande Sandra Berwing Sekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2

3 Kommunkontoret Kanslienheten Sandra Berwing Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer SBN 2017/3 Anmälningsärenden Revisorerna Granskning av brukarundersökningar i Trosa kommun (SBN 2017/15). Kommunfullmäktige Beslut , 29. Prövning av ansvarsfrihet för 2016 års verksamhet. Beslut , 30. Årsredovisning för Trosa kommun och koncern Länsstyrelsen i Södermanlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar att ge tillstånd till ingrepp i fornlämning Trosa-Vagnhärad 281:1, fastighet X (ByggR SBN 2017/156). Beslut Länsstyrelsen avslår överklagandena av samhällsbyggnadsnämndens beslut om bygglov för nybyggnad av enbostadshus, fastighet X (ByggR ). Beslut Länsstyrelsen beslutar att pröva kommunens beslut att bevilja strandskyddsdispens på fastigheten X (ByggR SBN ). Beslut Länsstyrelsen beslutar att pröva kommunens beslut om beviljad strandskyddsdispens för upplag av muddermassor på fastigheten X (ByggR SBN ). Beslut Länsstyrelsen har beslutat att inte göra en prövning av kommunens beslut om beviljad strandskyddsdispens för uppförande av transformatorstation på fastigheten X (ByggR SBN ). Mark- och miljödomstolen Protokoll Mark- och miljödomstolen avskriver målet om strandskyddsdispens för flytbrygga på fastigheten X med anledning av att den klagande återkallat sitt överklagande av länsstyrelsens beslut(byggr SBN ). Slutligt beslut Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena om strandskyddsdispens inom fastigheten X (ByggR SBN 2016/20). Dom Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet om strandskyddsdispens för brygga inom fastigheten X (ByggR SBN ). Bilagor 1. Revisionsrapport 2016: Brukarundersökningar i Trosa kommun 2. Revisionsskrivelse Sandra Berwing Nämndsekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

4

5 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Trosa kommun Brukarundersökningar

6 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte och revisionsfrågor... 4 Revisionskriterier... 4 Ansvariga nämnder/styrelser... 4 Metod Granskningsresultat... 5 Tidigare granskning av brukarundersökningar... 5 Kommungemensamt arbete... 5 Kommunstyrelsen... 6 Humanistiska nämnden... 6 Vård- och omsorgsnämnden... 9 Samhällsbyggnadsnämnden...10 Miljönämnden...11 Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden...11 Källförteckning...13

7 Sammanfattande bedömning och rekommendationer EY har på uppdrag av kommunens revisorer granskat nämndernas arbete med brukarundersökningar. Granskningen syftar till att bedöma om nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar på ett sätt som gör att nämnderna erhåller underlag för att utveckla ändamålsenlighet i sina respektive verksamheter. I granskningen konstaterar vi att samtliga nämnder i olika utsträckning arbetar med brukarundersökningar för att utveckla och förbättra verksamheten samt säkerställa att de har underlag för prioritering och beslutsfattande. För alla nämnders verksamhet utom humanistiska nämndens individ- och familjeomsorg finns i budget 2016 tydligt uppsatta mål med definierade mått och mätmetoder. Verksamheterna kopplar sina brukarundersökningar till dessa målskrivningar och har i de flesta fall en god förståelse för målstyrning och korrelationen till användandet av brukarundersökningar. Vi har inte inom ramen för denna granskning identifierat några övergripande målområden där lämpliga brukarundersökningar saknas Flertalet kontor har valt att genomföra samt utveckla egna årliga brukarundersökningar som baserar sig på de nationella som genomförs mindre frekvent av olika myndigheter. Detta för att få tillförlitlig och jämförbar data som också kan gagna verksamheten genom omedelbara åtgärder. Nämnderna använder även resultaten från de olika brukarundersökningarna till att skatta sig gentemot andra kommuner i landet. Vård- och omsorgskontoret har även identifierat ett område där det hittills saknats nationella brukarundersökningar, vilket föranledde att de utformade en egen enkät för att täcka in detta behov. I granskningen har det framkommit att kontoren har olika metoder för att kvalitetssäkra brukarundersökningarna samt resultaten, där ett par har särskilda arbetsgrupper eller funktioner inom verksamheterna som arbetar med framtagandet av undersökningar och andra verksamheter även arbetar med olika former av brukarråd. Miljökontoret har tagit hjälp av informationschefen för att säkerställa användarvänlighet i undersökningarna. Här bedömer vi att kontoren i högre grad skulle kunna säkerställa ett mer systematiskt arbete och därmed lära av varandra. Ett par av kontoren, såsom socialkontoret, samhällsbyggnadskontoret och kultur-, fritids-, teknik- och servicekontoret har funnit att svarsfrekvensen på brukarundersökningar varit låg vilket resulterat i bristande tillförlitlighet. De arbetar aktivt med åtgärder för att komma till rätta med detta. Problemet kunde dock konstateras redan i revisorernas tidigare granskning av brukarundersökningar som genomfördes 2010 och tidigare rekommendation kvarstår därför. Det finns också vissa skillnader i hur kontoren och nämnderna tar del av och bearbetar resultaten. Skolkontoret tar exempelvis fram en årlig handlingsplan medan socialkontoret arbetar sig igenom resultaten på regelbundna arbetsplatsträffar och bearbetar resultaten i budgetprocessen för kommande år. Överlag är vår bedömning att brukarundersökningarna i kommunen är en levande process som integreras väl i respektive verksamhet och det är tydligt att alla kontor vidtar åtgärder utifrån resultaten av genomförda brukarundersökningar. I revisorernas granskning av brukarundersökningar från 2010 rekommenderades kommunstyrelsen att på ett bättre sätt redovisa resultatet av de interna kundundersökningarna gentemot berörda. I denna granskning har vi funnit att vård- och omsorgskontoret delger resultaten från sina brukarundersökningar på hemsidan samt skriver ett pressmeddelande, och socialkontoret återkopplar resultaten till brukarna som deltagit i undersökningen. Vi bedömer att denna utveckling är positiv för att öka medborgarnas insyn och delaktighet. 2

8 Vår övergripande bedömning är att kommunens arbete med brukarundersökningar i huvudsak är ändamålsenligt. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ger vi berörda nämnder följande rekommendationer: Ta fram en kontorsgemensam plan för utförandet av brukarundersökningar och kundundersökningar, oavsett om målgruppen är intern eller extern, för att få ett tydligare arbetsflöde och bättre samordning av såväl genomförande som analys. Kartlägg om nämndens centrala målgrupper omfattas av befintliga brukarundersökningar och ta ställning till om det finns skäl att utöka till målgrupper som ej omfattas. Skapa en gemensam rutin för systematisk kvalitetssäkring av brukarundersökningar. Säkerställ att resultaten av brukarundersökningar inte bara är ett verktyg för måluppföljning utan också en del i varje verksamhets systematiska utvecklingsarbete. Överväg möjligheten att publicera resultat på kommunens hemsida samt att återkoppla såväl resultat som vidtagna åtgärder till berörda. Därutöver rekommenderas humanistiska nämnden att: Utveckla mått och mätmetoder för individ- och familjeomsorgen då detta idag saknas. 3

9 1. Inledning Bakgrund Ändamålet för kommunernas verksamhet är bland annat att skapa väsentliga värden som ytterst motiverar att verksamheten är skattefinansierad. Ändamålet uttrycks ofta i termer av mål. Ett viktigt perspektiv på ändamålet är hur de som verksamheten finns till för upplever den. Ett viktigt inslag i nämndens skötsel är därför att ta reda på hur de som nyttjar kommunernas verksamheter ser på dem. Kommunstyrelsen ska genom sin förvaltning ha uppsikt över nämnderna vilket innefattar att säkerställa att kommunens nämnder och förvaltningar bedriver ett ändamålsenligt arbete. I kommunstyrelsens intresse ligger också att uppmärksamma hur medborgarna upplever kommunens verksamhet och tjänster som helhet. År 2010 genomförde EY en granskning av kommunens arbete med brukarundersökningar. Syftet var att belysa och bedöma nämndernas arbete med brukarundersökningar som en del i att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt. Denna mindre granskning syftar till att följa upp samt granska hur nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar idag. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om nämndernas arbete med brukarundersökningar fungerar på ett sätt som gör att nämnderna erhåller underlag för att utveckla ändamålsenlighet i sina respektive verksamheter. Granskningen tar sin utgångspunkt i 2010 års granskning samt i följande övergripande revisionsfrågor: Vilka brukarundersökningar genomför kommunen? Hur kvalitetssäkras brukarundersökningar? Hur används resultatet? Revisionskriterier Kommunallagen Fastlagd kurs för Trosa kommun Budget 2016 med flerårsplan Ansvariga nämnder/styrelser Granskningen avser kommunstyrelsen, humanistiska nämnden, vård- och omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, teknik- och servicenämnden samt miljönämnden. Metod Granskningens genomförande baseras på en genomgång av måldokument och brukarundersökningar. Telefonintervjuer har genomförts med produktionscheferna vid respektive kontor. 4

10 Rapporten är sakgranskad av intervjuade, vilket innebär att de fakta som rapporten hänvisar till är kvalitetssäkrade av de som granskats. Slutsatserna och revisionsbedömningarna ansvarar EY för. 2. Granskningsresultat Tidigare granskning av brukarundersökningar Under 2010 genomförde EY på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna en granskning av brukarundersökningar. Syftet var att belysa och bedöma nämndernas arbete med brukarundersökningar som en del i att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt. Granskningen omfattade samtliga fem nämnder samt kommunstyrelsen. Granskningen visade att samtliga nämnder arbetar med brukarundersökningar för att utvärdera och utveckla verksamheten. I synnerhet kommunstyrelsen, den humanistiska nämnden samt teknik- och servicenämnden genomförde brukarundersökningar bland nämndernas samtliga målgrupper. De övriga nämnderna täckte inte in alla sina målgrupper, vilket utmynnade i att revisorerna identifierade detta som ett förbättringsområde. Med utgångspunkt i granskningen rekommenderade revisorerna att: Samtliga nämnder bör överväga möjligheten att låta externa marknadsundersökningsföretag genomföra undersökningarna för ökad kvalitetssäkring och objektivitet. Samtliga nämnder bör överväga bortfallsanalyser i de fall då brukarundersökningen har en svarsfrekvens på mindre än 50 procent. Humanistiska nämndens arbetsutskott bör se över möjligheten att rikta någon form av undersökning direkt till barn i förskoleklass och årskurs 1. Kultur- och fritidsutskottet bör överväga möjligheten att genomföra mer regelbundna och jämförbara undersökningar som vänder sig mot brukare av kommunens idrottsanläggningar samt besökare vid kommunens kulturevenemang. Vård- och omsorgsnämnden bör komplettera nuvarande brukarundersökningar med en undersökning som vänder sig mot brukare av sjukvård och hälsovård. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden bör sträva efter att genomföra brukarundersökningar riktade mot samtliga målgrupper. Kommunstyrelsen bör överväga hur målet om jämställdhet ska mätas. Kommunstyrelsen bör på ett bättre sätt, gentemot berörda, redovisa resultatet av de interna kundundersökningarna. I nämndernas svar framkom medhåll till vissa rekommendationer och att de hade avvikande mening gällande andra. Kommungemensamt arbete Det finns ingen central funktion inom kommunen som arbetar med kvalitetssäkring eller utveckling av brukarundersökningar. Undersökningar planeras och genomförs av respektive kontor. För närvarande arbetar kommunikationschefen på kommunkontoret med att ta fram ett e-verktyg som alla kommunverksamheter ska kunna använda sig av i syfte att samordna det tekniska utförandet av brukarundersökningar i kommunen. 5

11 Enligt kommunchefen är ett av syftena med brukarundersökningar att tjänstemän och politiker i kommunen ska kunna bedöma huruvida de lever upp till Fastlagd kurs för Trosa kommuns anda. Kommunen genomför också brukarundersökningar för att följa upp några av kommunstyrelsens mål. Kanslichefen på kommunkontoret upplever att det finns ett gott ägarskap hos fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna och att de måna om att använda sig av resultaten i alla genomförda undersökningar när de presenteras kvartalsvis, vid delårsbokslut samt vid årsredovisningen. Vartannat år genomförs SCB:s medborgarundersökning i kommunen. Senaste gången den genomfördes var 2015, vilket är femte gången i ordningen. Syftet med undersökningarna är att kommuninvånarnas behov ska stå i fokus och att kommunstyrelsen ska få underlag för prioritering och beslutsfattande samt kunna mäta måluppfyllelse på fullmäktigenivå. Fokus i SCB:s medborgarundersökning är att mäta hur nöjda kommuninvånare är att bo och leva i kommunen (Nöjd-Region-Index, NRI), hur nöjda de är med kommunens verksamheter (Nöjd- Medborgar-Index, NMI) och medborgarnas möjligheter till inflytande i sin kommun (Nöjd-Inflytande-Index, NII). Undersökningarna uppges vara viktiga i kommunens kvalitetsarbete för att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Under 2017 ska kommunen genomföra en ny medborgarundersökning i SCB:s regi. Resultatet av SCB:s brukarundersökning används i olika utsträckning av alla nämnder och utskott. Kommunstyrelsens ekoutskott använder sig till exempel av resultaten för att mäta målet om att ligga bland tio i topp av kommunerna där medborgarna är nöjda med kommunens insatser för att kunna leva miljövänligt. På samma sätt följer ekoutskottet NRI, d.v.s. hur nöjd kommuninvånare är att leva och bo i kommunen, för att bedöma målet om att uppnå ett betygsindex på 8 av 10 på frågan om medborgarna har god tillgång till parker, grönområden och natur. Flera av kommunens nämnder genomför brukarenkäter eller sammanställer olika former av jämförelsetal som publiceras i SKL:s Öppna Jämförelser. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt nämnderna i kommunen använder dessa för att jämföra sig med andra kommuner. Kommunstyrelsen Utöver arbete med att analysera SCB:s medborgarundersökning genomför kommunkontoret framförallt internt riktade undersökningar. Det handlar bland annat om en medarbetarenkät med indikatorer för hållbart medarbetarengagemang (HME-index) och interna enkäter mot personal och förtroendevalda som en del i kommunens systematiska kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Kommunkontorets enhetschefer träffas regelbundet och alla resultat presenteras i denna grupp. Resultaten används för att mäta måluppfyllelse i årsredovisningen. Varje enhet arbetar med verksamhetsutveckling utifrån de resultat som berör deras egen enhet. Inför 2017 ämnar kommunkontoret öka sitt fokus på mål- och resultatuppfyllelse. Humanistiska nämnden Humanistiska nämnden (HN) ansvarar över skolkontoret samt socialkontoret och styr således båda dessa verksamheter. Dessa redovisas i separata stycken nedan. 6

12 Skolkontoret På utbildningsområdet har kommunen under 2016 medverkat i genomförandet av Skolinspektionens enkäter. Enkäterna är en del av Skolinspektionens regelbundna tillsyn som kommer genomföras under VT Enkäterna är webbaserade och frivilliga och vänder sig till föräldrar, elever och personal i skolorna och förskolorna. Utöver detta så har skolkontoret sedan ett par år tillbaka genomfört egna brukarenkäter för skolan och förskolan. Skolkontorets enkäter grundar sig på Skolinspektionens skol- och förskoleenkät för att på detta sätt kunna följa resultaten på årsbasis samt säkerställa kvalitén och måluppfyllelsen. Den förra tillsynen från Skolinspektionen skedde 2010 och nästa tillsyn ska ske under vårterminen 2017, vilket anses vara för långt emellan intervallerna. Av denna orsak har det beslutats att skolkontoret ska genomföra egna brukarundersökningar varje år. På detta sätt kan skolkontoret också justera och anpassa verksamheten utifrån de resultat de får och på så vis hålla rätt kurs. Undersökningen höstterminen 2016 genomfördes tillsammans med andra mätningar inom kommunen, såsom exempelvis mätningar av barnomsorgstid, tillgänglighet av service m.m., och mätmånaderna var oktober till november. Skolkontoret utför även en brukarenkät som kallas för Klassens/lärarens kvalitetsrapport och består av ett antal frågor som riktar sig till lärare samt elever i åk 5 och åk 8. Frågorna baseras på SKL:s Öppna Jämförelser, som syftar till att kommuner ska lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Elevenkäterna genomförs i april varje år och syftar till att tillhandahålla resultat som kan granskas i relation till de mål som HN satt upp samt måluppfyllelsen vid bokslut. Förutom de sju frågor som är direkt relaterade till nämndens måluppfyllelse så ställs vanligtvis ett antal fler frågor i dessa elevenkäter, men det är dessa sju frågor som specifikt plockas ut och jämförs med HN:s mål. Utöver detta så genomförs även verksamhetsenkäter på skol- och förskolenivå. Dessa enkäter ägs av enheterna och rapporteras inte till huvudmannen. Inom skolverksamheten finns en grupp tjänstemän som jobbar specifikt med utvärderingar enligt ett uppsatt årshjul som är upprättad för att följa upp och utvärdera verksamheten. Gruppen består av förskolechefer och rektorer i kommunen. Denna grupp utvecklar skolkontorets egen enkät genom att analysera vad HN önskar få svar på enligt årets måldokument och utifrån förbättringsåtgärder. Till stöd för att utveckla enkäten tar gruppen hjälp av brukarna genom att bland annat dra nytta av utfall i elevsamtal men också genom synpunkter från föräldraråd på skolor och förskolor. Genom dessa processer bearbetas enkätfrågorna och en årlig handlingsplan utarbetas. På skolkontorets arbetsplatsträffar så arbetar personalen sig igenom utfallen och analyserar svarsfrekvenser från enkäterna. Förskoleenkäterna har en betydligt högre grad av svarsfrekvens, mellan %, medan skolenkäterna har lägre svarsfrekvens. Orsaken till detta är enligt skolkontorets chef troligen att föräldrar med förskolebarn har tätare kontakt med förskoleverksamheten genom daglig hämtning och lämning vilket resulterar i mer engagerade föräldrar. Brukarundersökningarna inom skol- och utbildningsområdet kvalitetssäkras bland annat genom brukarråden på förskolorna och skolorna och där skolkontoret regelbundet följer upp dessa. Likaledes arbetar skolkontoret aktivt med att generellt uppnå en hög svarsfrekvens i brukarenkäterna, och i synnerhet att förbättra svarsfrekvensen för skolenkäterna. Vidare följer skolkontorets grupp som specifikt arbetar med brukarundersökningar i skola och förskola 7

13 upp enkätfrågornas konstruktion under årshjulet för att på så sätt säkerställa formuleringarna samt ombesörja att nya frågor eller idéer omhändertas och arbetas in i undersökningarna. I enkäterna så återfinns även fritextfält vilket möjliggör för brukarna att komma med förslag eller andra synpunkter som skolkontoret kan fånga upp och ta vidare i framtida verksamhet. Utöver att mäta måluppfyllelse så är resultaten av förskole- och skolenkäten enligt skolkontoret en levande process där resultaten även används till de årliga utvärderingsdagarna med lärarna som sker under senvåren. Likaså använder sig lärarna av resultaten då de återkopplar detta in i verksamheten när skolterminen drar igång på hösten. Resultaten redovisas sedan till HN i augusti och september, och vissa nyckelfrågor redovisas till nämnden vid årsbokslut. HN:s tillvägagångssätt är att använda de årliga resultaten från denna brukarenkät till att definiera nya, högre målsättningar för kommande år. Med andra ord så jobbar nämnden aktivt med en ambitionshöjning där målsättningen är att varje år förbättra sina resultat. Skolkontoret använder resultaten från brukarundersökningarna hela arbetsåret, både i budgetprocessen inför kommande verksamhetsår, samt även vid delår- samt helårsbokslut. Då ett av målen för skolkontoret är att ständigt förbättra sin verksamhet så använder de sig av resultaten av undersökningarna för att försäkra sig om att de överträffar tidigare års resultat Socialkontoret Bland alla nämnder är det endast humanistiska nämndens verksamhet inom individ- och familjeomsorg som i budget 2016 saknar specificerade mått och mätmetoder. Socialkontoret hade påbörjat arbetet med att konkretisera och förtydliga HN:s mål under 2015, men var vid budgetplaneringen inför 2016 inte i hamn med detta. Inför antagandet av budget 2017 var detta ännu inte fastställt. Socialkontoret hade formulerat sju verksamhetsmål för året, men resultatindikatorer var inte specificerade för att mäta måluppfyllelsen av dessa. Då dessa saknats har heller inte någon koppling mellan brukarundersökningar och mål kunnat fastställas. HN har ett antal specifika mål som de satt upp för socialkontorets verksamhet och som följs upp med brukarundersökningar under året. Bland annat så deltar socialkontoret i SKL:s årliga brukarundersökning för individ- och familjeomsorg (IFO-undersökning). Undersökningen är en del av SKL:s Öppna Jämförelser. Undersökningen mäter fem kvalitetsområden: information, delaktighet, bemötande, förändring och tillgänglighet. Socialkontoret delar ut enkäterna, som består av frågor, till brukare som besöker individ- och familjeomsorgen. Svarsfrekvensen har varit god då brukare förväntas fylla i undersökningen på plats. Undersökningen finns också på flertalet språk vilket underlättar för kommunens alla medborgare, oavsett bakgrund. Däremot så har socialkontoret som sådant inte särdeles många besökare vilket resulterat i att endast ett 30-tal enkäter fylldes i under IFO-undersökningarna som genomförts bygger på SKL:s frågor, men det finns utrymme för kommuner att lägga till egna frågor till enkäterna. Då socialkontoret genomför denna undersökning för andra året i rad så har de valt att inte revidera eller lägga till några frågor då de önskar se resultaten först. De överväger däremot att göra så kommande år. Socialkontoret inser svårigheten vad gäller formulering av enkätfrågor och understryker vikten av att hålla dem enkla och förståeliga för att vara användarvänliga samt i syfte att få tillräckligt hög svarsfrekvens. De betonar också vikten av återkoppling gentemot brukare efter genomförda undersökningar.resultaten från IFO-undersökningen återkopplas i socialkontorets arbetsgrupp. De bearbetar svaren och vidtar åtgärder vid behov. Ser de resultat som sticker ut så 8

14 kan det föranleda åtgärder såsom vidareutbildning/ handledning av medarbetare eller förbättrade informationsinsatser. Utöver detta så genomförs även en brukarundersökning som praktiskt genomförs av Nyköpings kommun. Detta då Trosa kommun sedan tre år har avtal med Nyköping angående köp av familjerådgivning och i det avtalet ingår en årlig uppföljning av brukares kundnöjdhet. Enkäten lämnas ut under en månads tid till alla som besöker familjerådgivningen. Undersökningen innehåller fem frågor om tillgänglighet, personalens kompetens, bemötandet osv. Resultaten har enligt chefen för socialkontoret varit mycket goda vilket gjort att de inte haft anledning att framföra några synpunkter på undersökningen eller efterfråga delaktighet i formulerandet av frågorna. Vidare har socialkontoret fört dialog med FoU-enheten i landstinget i Sörmland om att i framtiden genomföra en landstingsgemensam undersökning bland alla sina brukare i form av en standardenkät som delas ut efter avslutade insatser, oavsett om brukaren har besökt kontoret eller träffat tjänstemän i annat sammanhang. Inga konkreta åtgärder har vidtagits ännu. Tidigare har socialkontoret begagnat sig av en extern aktör vid genomförandet av brukarundersökningar men detta har upphört. Dock ingår socialkontoret i SKL:s nätverk för brukarundersökningar. Resultaten från andra undersökningar i kommunen, såsom tillgänglighetsundersökningar, delas med socialkontoret och resultaten tas upp på arbetsplatsmöten. Svaren från undersökningen som genomförs av Nyköpings kommun tar socialkontoret emot och rapporterar vidare till HN. Dessa resultat, liksom resultaten från IFO-undersökningen tas upp i årsrapporteringen till HN. Det har också hänt att socialkontoret framfört resultat som informationsärenden till nämnden. Enligt chefen för socialkontoret så har nämnden visat stort intresse för undersökningarna vad gäller bemötande och tillgänglighetsfrågor. Vidare finns även ett intresse och en öppenhet hos nämnden att socialkontoret ska utveckla undersökningarna framöver. Vård- och omsorgsnämnden När det kommer till vård- och omsorgsområdet så genomförs varje år en brukarenkät i syfte att mäta kundnöjdhet, trygghet och kundernas självbestämmande. Frågorna som ingår i denna brukarundersökning är tagna bland annat från SCB:s, socialstyrelsens samt Kommunens Kvalitet i Korthets (KKiK) undersökningar. Vård- och omsorgskontoret genomför även en brukarenkät som grundar sig på Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? som är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden som genomförs i alla Sveriges kommuner. Vidare identifierade kontoret för fem år sedan behovet av att genomföra en brukarundersökning gentemot funktionshindrade inom LSS-verksamheten för att mäta kundnöjdhet, då en sådan saknades. Tidigare har det inte funnits enkäter i samma utsträckning som inom äldreomsorgen för målgruppen funktionshindrade, vilket ledde till att kontoret utvecklade en sådan. Detta område omfattas inte av SKL:s Öppna Jämförelser. 9

15 Då undersökningen även riktar sig till personer med förståndshandikapp har det varit av stor vikt att göra undersökningen användarvänlig samt lättbegriplig. Med hjälp av personal i verksamheten så har frågorna vid behov lästs upp och förklarats och brukaren har fått ange sitt svar genom att ringa in enkla och tydliga bilder. Med denna metodik har kontoret ombesörjt en hög svarsfrekvens bland brukarna och kundnöjdheten har befunnits vara stor. Sedan revisorernas granskning av brukarundersökningar 2010 har vård- och omsorgskontoret genomfört ett internt arbete med att kvalitetssäkra brukarundersökningarna som kontoret genomför. En metod- och en kvalitetsutvecklare har utvecklat undersökningarna med fokus på att skapa en konsekvent metod samt säkerställa att resultaten är jämförbara mellan åren. Resultaten från brukarundersökningarna, inklusive resultaten från SCB:s medborgarundersökning, följs upp på lednings- liksom enhetsnivå och förbättringsåtgärder vidtas vid behov. Då resultaten är starkt knutna till nämndens mål så vidtas åtgärder om kontoret funnit att resultaten sjunkit. Resultaten redovisas genom presentationer för vård- och omsorgsnämnden regelbundet under året. Vissa mått följs upp mer ingående av nämnden då de mäter mål som nämnden satt upp. I synnerhet frågor kring hur brukares självbestämmande, klagomål liksom bemötande samt hur verksamheten upplevs är av stor vikt för nämnden och följs upp noggrant. Vidare brukar vård- och omsorgskontoret skriva ett kort pressmeddelande i samband med att de fått resultaten, som också publiceras på kommunens hemsida. Dock publiceras inte resultaten från LSS-undersökningen på hemsidan p.g.a. sekretesskäl. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret tar del av SCB:s medborgarundersökning där bland annat utbud och möjligheter att hitta boende i kommunen utvärderas. Samhällsbyggnadskontoret använder sig av SBA:s och SKL:s NKI-undersökning för att undersöka kundnöjdhet utifrån en rad olika perspektiv inom samhällsbyggnadskontorets olika verksamheter. Exempelvis rör det sig om bygglov, miljötillsyn, serveringstillstånd och brandtillsyn. Bemötande- och attitydfrågor är av stor vikt och kontoret arbetar regelbundet med dessa frågeställningar för att förbättra effektiviteten, förkorta handläggningstiden och för att nå nämndens mål. Tidigare har samhällsbyggnadskontoret genomfört en kundundersökning vartannat år som riktat sig till alla företagare som haft ärenden hos kontoret under det gångna året. Från och med 2016 ämnar samhällsbyggnadskontoret genomföra undersökningen varje år. Kontoret ämnar även komplettera med en brukarundersökning som riktar sig till privatpersoner som sökt bygglov under det gångna året. Detta med syfte att få en mer heltäckande bild, större svarsunderlag samt att kunna kvalitetssäkra resultaten bättre. Initialt skulle denna brukarundersökning ha genomförts under hösten 2016, men på grund av ett stort tryck med bland annat bygglovsansökningar så har kontoret inte mäktat med. Därav har planen förskjutits till efter sommaren Kvalitetssäkring är en prioriterad uppföljningsfråga för samhällsbyggnadskontoret då de ser möjligheterna att lära inom och förbättra verksamheten. Resultaten redovisas vanligtvis per verksamhetsområde och analyseras av enhetschefer och medarbetare inom respektive enhet. Resultaten gås systematiskt igenom när undersökningarna har genomförts men bearbetas även kontinuerligt under året då exempelvis åtgärder vidtagits samt när åtgärderna följs upp. Ett flertal konkreta åtgärder har vidtagits till följd av genomförda brukarundersökningar, exempelvis har information och kommunikation med medborgare setts över. 10

16 Enligt chefen för samhällsbyggnadskontoret så upplevs nämnderna som tveklöst engagerade och följer resultaten och de åtgärder som vidtagits. Miljönämnden Miljökontoret deltar i SBA/SKL:s undersökning kring sammantagen servicefaktor och riktar sig till företag i kommunen för att undersöka deras upplevelse av service. Syftet med denna undersökning är att mäta huruvida Trosa kommun ligger i topp tio i jämförelse med landets kommuner vad gäller information, tillgänglighet, bemötande m.m., vilket är miljönämndens mål för Undersökningen genomförs årligen. Generellt är underlaget vad gäller brukarundersökningar inom miljökontorets verksamhet mycket större än inom samhällsbyggnadsverksamheten. Detta säkerställer också en bättre kvalitet och tillförlitlighet i underlaget. Miljökontoret har även funnit att NKI-värdet varit synnerligen stabilt i kommunen under undersökningsåren till skillnad från samhällsbyggnadskontoret där variationerna har varit stora. Chefen för samhällsbyggnadskontoret, som även är chef över miljökontoret, konstaterar att resultaten från brukarundersökningarna inom miljöområdet har en stor igenkänningsfaktor vilket borgar för en god tillförlitlighet till resultaten. Miljökontorets chef beskriver att kontoret arbetar aktivt med att kvalitetssäkra undersökningarna. Kontoret upplever själva att tillförlitligheten är hög och att de kan förlita sig på resultaten vid planering av förbättringsåtgärder. Resultatet används som diskussionsunderlag inom respektive verksamhet som sedan vidtar förbättringsåtgärder. Resultaten presenteras även för miljönämnden vid delårs- samt årsbokslut. Enligt chefen för miljökontoret så har nämnden ett stort intresse för brukarundersökningarna samt resultaten då de är måna om att verksamheten ska uppfattas som professionell och rättssäker. Även fortsättningsvis önskar kontoret kunna jämföra sina resultat långsiktigt med andra kommuner på nationell basis, varför de kommer fortsätta på inslagen väg. Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och servicenämnden har ett gemensamt kontor; kultur-, fritids-, teknik- och servicekontoret, här förkortat KFTS. KFTS tar del av resultaten från SCB:s medborgarundersökning avseende kundnöjdhet inom fritidsaktiviteter och kulturliv, liksom trygg- och nöjdhetsfaktorer vad gäller service och tillhandahållande av tjänster i kommunen. Då SCB:s medborgarundersökning endast sker vartannat år så har KFTS föreslagit att kundundersökningar ska göras årligen inom deras verksamhetsområde för att på så sätt bättre kunna följa upp verksamheten och måluppfyllelse. Vidare genomförs årligen ett antal brukarundersökningar utifrån respektive verksamhetsområde. Dessa undersökningar baseras på och är nedbrutna från kommunfullmäktiges mål. Syftet med brukarundersökningarna är att se om verksamheterna svarar upp mot de övergripande målen samt även att få svar på verksamhetsspecifika frågor som kontoret infogar i undersökningarna. Kundundersökningarna brukar vanligtvis föreslås av KFTS som sedan för upp förslagen till de två nämnderna för beslut. Resultaten återrapporteras sedan till nämnderna vid varje årsbokslut. Enligt KFTS-chefen så finns det en frihet för kontoret att föreslå brukarundersökningar som sedan omsätts på verksamhetsnivå och bryts ned till mätbara frågeställningar. KFTS olika verksamhetsgrenar genomför årligen två till tre brukarundersökningar. Dessa genomförs i slutet på varje år och resultaten redovisas vid årsbokslut. Brukarundersökningarna 11

17 fastställs i varje enhets verksamhetsplan. Exempelvis har biblioteksverksamheten i sin verksamhetsplan fastställt att de ska mäta kundnöjdhet med målet är att åtminstone 90% av biblioteksbesökarna ska vara nöjda med sin upplevelse. En kundnöjdhet om 90% är ett mål som genomsyrar alla brukarundersökningar som görs inom de olika verksamhetsgrenarna. Teknik- och serviceverksamheten har främst interna kunder och genomför årligen kundundersökningar bland dessa. Exempelvis så genomförs en kundundersökning av kostenheten gentemot skolorna. Genom SCB:s medborgarundersökning så får verksamheten även resultat vartannat år rörande kundnöjdhet i den avgiftsfinansierade verksamheten (såsom tillhandahållande av vatten och avlopp och sophämtning) och i den skattefinansierade verksamheten (såsom trygg- och säkerhet i kommunen och nöjdhet vad gäller gator och vägar). Under den tekniska enheten så genomförs även en kundundersökning av driftsentreprenören gentemot kommuninvånarna vad gäller kvalitet på gator och vatten. Resultaten från de olika brukarundersökningarna analyseras och följs upp av varje enhetschef. Enhetschefen ansvarar för att undersökningarna även följs upp på enhetsnivå. Resultaten redovisas därefter till nämnderna tillsammans med förra årets resultat för att på så sätt bättre kunna jämföra förändring över tid. KFTS arbetar kontinuerligt under året med resultaten från brukarundersökningarna då de arbetar parallellt med budgeten och verksamhetsplanen för kommande år, vilket gör att de regelbundet analyserar resultaten och väver in förslag på förbättringsåtgärder för verksamheterna. Den största utmaningen för KFTS är de låga svarsfrekvenserna i brukarundersökningarna som resulterar i svårigheten att få statistiskt signifikanta svar. Orsaken till detta tros vara att brukarna anhopas av allt för många enkäter och därför väljer att inte svara på dem. I dagsläget finns ingen samordning av undersökningar inom kommunen. KFTS-kontoret har av denna anledning beslutat sig för att samordna sina undersökningar bättre, både när det kommer till interna undersökningar (d.v.s. mellan verksamheterna) liksom undersökningar till externa brukare. Produktionschefen för KFTS är den som, tillsammans med ledningsgruppen, formulerar enkätfrågorna till de olika undersökningarna. De använder sig av målformuleringarna som bestämts på högre nivå och försöker bryta ned dessa till lämpliga enkätfrågor. Även kvalitetssäkring av undersökningarna utförs internt inom KFTS. Över lag så upplever KFTS att KFN och TSN har ett stort engagemang vad gäller genomförandet av kundundersökningar i kommunen då kommunen är väldigt kundorienterad och önskar följa upp och förbättra sin verksamhet. Det finns också en lyhördhet från nämnderna vad gäller initiativ och förslag från KFTS och dess verksamheter när det kommer till utformandet av och genomförandet av kundundersökningar. Stockholm, 2 mars 2016 Erika Beckman Johan Perols 12

18 Källförteckning Budget 2016 med flerårsplan , Trosa kommun. Budget 2017 med flerårsplan , Trosa kommun. Enkätsvar serviceenheten, 2016 Sammanställning kundenkät, familjerådgivningen Nyköping, 2016 Skolinspektionens hemsida Skolinspektionens skolenkäter, Trosa kommun, HT 2016 Trivselenkät LSS,

19

20 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2016/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Detaljplan för del av Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2 Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till samrådsredogörelse. 2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar vidare att uppdra åt Samhällsbyggnadskontoret att skicka ut ett reviderat förslag till detaljplan på granskning. Ärendets bakgrund Trosaporten har under de senaste åren utvecklats med fler bostäder och verksamheter. Norr om kvarteret Mejseln markerades ett nytt boendeområde i ÖP2015 med inriktning på flerfamiljshus, radhus samt möjlighet till varierade verksamheter. Nokon som tidigare byggt kvarteret Mejseln har utrett möjligheten att utveckla ytterligare en etapp norr om befintliga bostäder. Ett förslag har arbetats fram för detta vilket har samråtts. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Planförslaget möjliggör byggnation av bostäder i olika typer av hus. Dels speglas de högre husen invid Verktygsgatan vilket skapar en större torgyta vid korsningen med Industrigatan. I bottenvåningen skapas möjlighet till ytterligare lokaler. Utmed Verktygsgatan planeras för bostäder i stadsvillor på motsvarande sätt som utmed Industrigatan medan i den inre delen föreslås bostäder i radhus. Mellan bebyggelsen invid Sockengatan och radhusen skapas ett naturstråk som dels fungerar som en öppen yta vilken kan utformas för att höja attraktiviteten för planområdet men också intillboende samtidigt som den kan utgöra en del av hanteringen av dagvatten i området. Utifrån de synpunkter som inkommit kommer justeringar av planhandlingen att göras utifrån samrådsredogörelsen och därefter ska förslag till ny detaljplan skickas ut på granskning. Planen handläggas som ett standardförfarande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef

21 2 Beredning Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 32 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 25 Expedieras Akten

22

23 Samrådshandling Dnr: SBN 2016/13 Planbeskrivning till: Detaljplan för Trosaporten etapp 2, del av Trosa 11:1 Trosa kommun, Södermanlands län Fax: post: trosa@trosa.se

24 Inledning Planhandlingar Planen omfattar följande handlingar: - Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser - Planbeskrivning (denna handling) - Behovsbedömning - Fastighetsförteckning Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen. Förfrågan om planuppdrag Planuppdrag Samråd Granskning Antagande av detaljplanen Laga kraft Planens syfte och huvuduppdrag Planen syfte är att skapa möjlighet att bygga bostäder samt enstaka lokaler för handel i bottenvåningen mot Industrigatan och Verktygsgatan. Detaljplanen är en fortsättning av utvecklingen kring området Trosaporten och det angränsande kvarteret Mejseln. Förslaget är att bygga lägenheter i 2-3 våningar utmed Verktygsgatan samt radhus. Förslaget är också att bygga ett 5 våningshus i korsningen Industrigatan- Verktygsgatan för att skapa en tydlig entré till området och en stadsmässighet i bebyggelsen. Området är utpekat som exploateringsområde i översiktsplanen och bedöms kunna innehålla ca lägenheter i flerbostadshus och radhus samt med möjlighet till nya lokaler närmast Industrigatan. I översiktsplanen poängteras särskilt vikten av att kunna tillskapa ett tätare gaturum vilket ger mer stadskaraktär i området. Området är väl beläget intill befintlig infrastruktur och service och kan vid en genomtänkt utformning på ett påtagligt sätt höja områdets estetiska värden. Förslaget innebär också att cykelvägen förbi området mot Tomtaklintskolan och idrottsplatsen säkerställs samt att ett torg skapas för att markera områdets entré Fax: post: trosa@trosa.se

25 Plandata Planområdet är beläget strax norr om Trosa stadskärna i området tomtaklint och är cirka kvadratmeter stort. Platsen ligger inom Trosaportens handelsområde vilket under senare tid förtätats med bostäder. Bebyggelsen kan ansluta till existerande infrastruktur. Markägoförhållanden All mark inom planområdet ägs av Trosa Kommun Gällande planer och tidigare ställningstaganden Översiktsplan Området är utpekat som lämpligt för förtätning i Översiktsplan 2015 för Trosa kommun. Kommunen motiverar områdets lämplighet så här: Området är väl beläget intill existerande infrastruktur och kan vid en god utformning höja områdets estetiska värden. Den tänkta bebyggelsen passar väl in i existerande bebyggelsemönster och stämmer väl överens med översiktsplanens intentioner att hitta möjligheter till bostadskompletteringar i centrala kollektivtrafiknära lägen. Inom ramen för detaljplanen måste de geotekniska förhållandena särskilt beaktas samt dagvattenhantering utredas. Området är detaljplanelagt. Detaljplaner Gällande detaljplan för del av planområdet är P07-10 Verktyget 4. Den östra delen av planområdet är inte planlagd idag. Angränsande detaljplaner är P86-5 Trosa del av stg 293 m fl Tomtaklint delplan V, P10/10 Mejseln 2 Trosaporten, P 92-2 Detaljplan för del av Tomtaklints Industriområde Hammaren 10 (Verktygsgatan) mm i Trosa samt P Trosa 11:1. Riksintressen Området ligger inom riksintresset för högexploaterad kust (MB 3 kap, 4 ). 250 meter väster om området ligger Trosaåns dalgång som omfattas av riksintresset för kulturmiljövård (MB 3 kap, 6 ). Motivering av riksintresset för kulturmiljövården är följande: Ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap med tätt förekommande fornlämningar kring Trosaåns dalgång, vilka visar på lång bebyggelsekontinuitet och stegvis kolonisation till landhöjningen, som också har styrt läget för de förhistoriska centrumbildningarna. (Fornlämningsmiljö, Borgmiljö). Den förslagna bebyggelsen ligger strax utanför ovan nämnda riksintresse i ett område där etablerad bebyggelse av olika karaktär och ålder finns alldeles intill. I huvudsak handlar det om småindustri, handel och bostäder av olika åldrar. Intilliggande bebyggelse är storskalig såväl till ytan som på höjden. Den föreslagna bebyggelsen kommer att ansluta till bebyggelsen stilmässigt. Mellan riksintresseområdet och planområdet är en av kommunens större matvarubutiker Fax: post: trosa@trosa.se

26 lokaliserad samt ytterligare byggnader med handel. Såväl matvarubutiken som järnhandeln med tillhörande bygghandel är dominanta byggnader volymmässigt sett, vilket utgör en tydlig gräns från riksintresseområdet. Området kring matvarubutiken kommer dessutom i närtid att expandera och utvecklas vilket ytterligare kommer att skärma av den föreslagna bebyggelsen från riksintresset för kulturmiljövården. Genom att arbeta med en kvalitativ gestaltning och planering av området kan en utbyggnad stärka stadsmässigheten i närområdet. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt. De rika fornlämningsmiljöerna och sambanden mellan dessa kommer inte att påverkas av planförslaget. Främst för att fornlämningarna inte ligger inom eller strax utanför planområdet. De ålderdomliga vägsträckningarna ligger inte inom planområdet och kommer inte att påverkas. Utblickar över öppna landskap ner mot Trosaåns dalgång påverkas inte då den förslagna bebyggelsen ligger i ett redan bebyggt område. De öppna landskapen och möjligheterna till värdefulla siktlinjer och utblickar ligger inte inom eller strax utanför planområdet. En utbyggnad enligt planförslaget kommer att ge andra siktlinjer från riksintresseområdet för Trosaåns dalgång. Dessa bedöms dock förbättras gentemot dagens något brokiga industribebyggelse. Strandskydd Området omfattas inte av strandskydd. Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Kommunen har gjort en behovsbedömning vilken har samråtts med Länsstyrelsen. Genomförandet bedöms inte innebära risker för människors hälsa. Miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas. Detaljplanens genomförande bedöms inte påverka intilliggande riksintresse för Trosaåns dalgång negativt. Planförslaget medger ingen verksamhet som finns uppräknad i MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. En utbyggnad enligt förslaget kan dock innebära viss påverkan på landskapsbilden i närområdet vilket ses som positivt eftersom stadsdelen utvecklas än mer stadsmässigt. Frågor avseende gestaltning och landskapsbild, trafiklösningar, geoteknik, dagvatten e t c utvecklas ytterligare innan detaljplanen antas. Detta bedöms dock rymmas inom befintliga plandokument. Med utgångspunkt i ovanstående samlade bedömning, anses detaljplanen inte riskera att medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalkens, 6 kap. 11 föreslås därför inte göras Fax: post: trosa@trosa.se

27 Planeringsförutsättningar Mark och vegetation Västra delen av planområdet består av en parkeringsplats med träd planterade i norr mellan parkeringen och industribyggnaden. Träden är relativt resliga och utgör ett värde för området. Den östra delen av planområdet består av gräs/ängsmark och med enstaka buskar och sly. Området är flackt och saknar betydande höjdskillnader Området idag: huvuddelen av orådet består av en plan gräsyta som saknar dokumenterade biologiska och sociala värden. Resterande delen av planområdet består av en parkeringsplats. Bild från google. Fornlämningar/kulturmiljövärden Inga kända fornlämningar finns inom området. Naturvärden Inga dokumenterade naturvärden finns inom området. Befintlig bebyggelse Området har en blandad bebyggelse och är funktionsintegrerat. Industri, Handel, Service och bostäder finns i anslutning till planområdet. Söder om planområdet ligger kvarteret Mejseln med ett 80 bostäder som har byggt ut i etapper sedan 2010, ytterligare någon etapp återstår att bygga i den södra delen. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Området ligger i ett av Trosa tätorts verksamhetsområden med varierade inslag av småindustri, verkstadslokaler och handel. Närliggande verksamheter är bland annat Vitt grafiska, Camfil, Industrihuset med varierande verksamheter, Trosaportens handelsområde med mera. Service Kommersiell service är dels belägen i direkt anslutning till planområdet i Trosaportens handelsområde samt i Trosa stadskärna cirka 1 kilometer bort. Service Fax: post: trosa@trosa.se

28 finns också i viss utsträckning på Verktygsgatan och Industrigatan intill planområdet. Fortsatt utbyggnad av kommersiell service planeras inom fastigheten Hammaren 12 m fl. Inom en radie om ca 500 meter ligger Skärlagskolan, en f-6 skola, Tomtaklintskolan för åk 7-9, ett flertal förskolor samt Trosa vårdcentral. Friytor och rekreation Naturområden finns inom gångavstånd. 700 meter öster om planområdet ligger Tomtaklintskogens naturreservat, ett skogsområde som bland annat fungerar som exkursionsområde för skolan. Väster om planområdet ligger Trosaån och på andra sidan denna, ligger Hunga strövområde med bland annat motionsslinga, Sörmlandsleden och slalombacke. Östersjön ligger cirka 1,5 km söderut med möjlighet till fiske och rekreation. Geotekniska förhållanden De geotekniska förhållandena för planområdet klargjorts i en markteknisk undersökningsrapport med tillhörande projekterings PM, framtagen av Ramböll Rapporten visar att Jorden inom undersökningsområdet utgörs generellt av ett ytligt lager mulljord upp till 0,5 m följt av mäktiga lager överkonsoliderad siltig lera. Centralt i området, undersökningspunkt 16R006-16R007, är lermäktighet 5 á 6 m. I övriga delar av området är lermäktigheten större, från ca 10 m till minst 23 m. Lerans övre 1-1,5 m är torrskorpefast. Grundläggning Framtaget projekterings PM ger följande rekommendationer: Med rådande förhållanden kan mindre byggnader upp till 2 våningar grundläggas ytligt på plattor med en maximal tillskottslast (inklusive både byggnad och eventuell uppfyllnad) på som mest 20 kpa i leran vid 4 m djup. Grundläggning med lastkompensation är en möjlig åtgärd för att minska tillskottsspänningar i leran. Vid områdets västra del där större byggnader planeras, flerfamiljshus med handel i bottenvåningen. Jorden är sättningsbenägen och byggnader i fler än 2 våningar bedöms ge laster som överskrider lerans förkonsolideringsspänning, med risk för större sättningar som pågår under längre tid. Byggnaderna grundläggs med pålar slagna till fast botten. Pålarna förväntas stoppa i nivå med utförd slagsondering. Radon En markradonkarta finns tillgänglig på kommunens Samhällsbyggnadskontor. Området ligger inom normalriskområde för markradon Fax: post: trosa@trosa.se

29 Förorenad mark För att klargöra planområdets eventuella föroreningar har en miljöteknisk mark- och grundvattenundersökning genomförts av Ramböll Rapporten visar att det är möjligt att bebygga området med bostäder och att marken samt att sanering av mark innan bebyggelse inte är nödvändig. Vid en undersökningspunkt kan ytterligare undersökning behöva genomföras vilket kan göras i samband med genomförandet av detaljplanen. Rapporten finns i akten och har även redovisats för kommunens Miljökontor vilka är tillsynsmyndighet. Översvämningsrisk och dagvatten Med tanke på markförutsättningarna inom planområdet kan dagvattenhanteringen vara besvärlig. Inom Trosaporten etapp 1 gjordes vid projekteringen ett omfattande utredningsarbete för att lösa dagvattenhanteringen. För att klargöra hur planförslaget ska hantera dagvatten har en dagvattenutredning med tillhörande avvattningsplan tagits fram av Ramböll vilken redovisats för kommunens Tekniska enhet. Flödet beräknas öka med ca 75% men exploatören har krav att inte får försämra med avseende på dagvatten jämfört med idag. Därför har ytor avsatts för såväl ytlig fördröjning som möjlighet att anlägga fördröjningsmagasin inom planområdet. Buller De störningar som förekommer utgörs av trafikbuller från Industrigatan och Verktygsgatan samt visst buller från verksamheter inom intilliggande fastighet Verktyget 7. Detaljplanen för Verktyget 7 anger möjlighet till verksamheter men dessa får inte vara störande för intillboende med hänsyn till säkerhet, hälsa och trevnad, P Således finns möjlighet att reglera verksamheten i närheten till de kommande bostäderna. Vägar och trafik Området försörjs från Industrigatan samt Verktygsgatan via väg 218 som ligger 125 meter från planområdet. Gång- och cykeltrafik En separerad GC-väg går idag längs Industrigatan och på den norra sidan av Verktygsgatan förbi detaljplaneområdet. GC-vägen är en viktigt för att ta sig mellan bostadsområden då Tomtaklintskolan och idrottsplatsen ligger 700 meter österut. Framkomlighet och trafiksäkerhet utmed GC-banan är därför viktigt och ett prioriterat stråk som planen ska säkerställa. Kollektivtrafik Planområdet är välförsörjt med goda kollektivtrafikförbindelser. Busshållplatser finns belägna längs Verktygsgatan alldeles intill de föreslagna bostadshusen samt utmed Industrigatan Fax: post: trosa@trosa.se

30 Busslinjer till såväl Nyköping och Södertälje som Gnesta avgår i från intilliggande busshållplatser. Invid väg 218 finns hållplats för Trosabussen vilken är en direktlinje mellan Trosa och Liljeholmen i Stockholm. I Vagnhärad finns regionaltågsstation med trafikering mot Södertälje-Stockholm och Norrköping-Linköping. Teknisk försörjning Det kommunala vatten och avloppsnäten finns i området och kan anslutas till ny bebyggelse. Fjärrvärme-, el- och telenät finns också i området och kan anslutas till ny bebyggelse. Planförslaget Förslaget innebär att området bebyggs med bostäder i form av bostadsrättslägenheter. I bottenvåningen på bebyggelsen vid korsningen Industrigatan-Verktygsgatan skapas ytor avsedda för lokaler inriktade mot handel, hantverk och kontor. Bilden är en Illustration som visar hur områden föreslås bebyggas. Illustration av Klark Fax: post: trosa@trosa.se

31 Gestaltning Gestaltningen för området föreslås vara enkel men samtidigt intresseväckande med hög arkitektonisk kvalitet i tanke och utformning. En dynamisk småstadskaraktär med tydliga byggnadsvolymer och intima mellanrum med olika grad av offentlighet utförs med väl genomarbetade detaljer. Illustrationen visar förslaget till bebyggelse inom planområdet. Illustration av Klark. Landskapsbild Planområdet ligger mellan ett befintlige område med handel och diverse småindustri utmed väg 218 i väster och bostadsområdet Tomtaklint i öster med radhus och villor. Söder om planområdet ligger flerfamiljshus i tre våningar. Planområdet ligger i utkanten av stadskärnan och har idag begränsade stadsmässiga kvalitéer. Området är idag glest bebyggt men saknar långa värdefulla siktlinjer En byggnad om fem vångar föreslås i planen. Byggnaden blir något högre än omkringliggande bebyggelse. Dock inte så pass hög att den påverkar stadens siluett. Byggnaden kommer inte att kunna ses från infarten utmed väg 218 på långt håll. Byggnaden kommer inte att dominera stadsrummet eller synas på långt håll från någon riktning men ändå utgöra en betydelsefull entrén till Trosaporten och intilliggande bostadsområden. En tätare bebyggelsestruktur bedöms påverka landskapsbilderna positivt. En femvåningsbyggnad kommer ge en tydligare definition av gaturummet och bidra till att området får varierade byggnadsvolymer, i en mindre skala Fax: post: trosa@trosa.se

32 Bilderna ovan visar på ett ungefär hur landskapsbilden sed från väster påverkas. Och hur 5- våningshuset förhåller sig till omkringliggande bebebyggelse. Illustration från Klart och gatubild från Google. Natur och vegetation Inom planområdet finns planlagd naturmark vilka kommer att lämnas öppna och tillgängliga. De träd som växer mellan de föreslagna bostäderna och industribyggnaden bevaras för att rama in området och skapa ett skydd. Lek och rekreation Behovet av lek och närrekreation skapas inom kvarteret genom gemensamma uteplatser och trädgårdar. Ett större naturreservat och idrottsplats ligger 700 meter från planområdet vilket tillgodoser behovet av friytor. Buller För ny bebyggelse skall Riksdagens riktvärden för högsta tillåtna bullernivå uppfyllas. Detta innebär, bland annat, att ekvivalentvärdet för utomhusbuller från biltrafik får vara högst 55dB (A) mot fasad (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). I planförslaget är bebyggelsen placerad relativt nära gatan för att skapa en stadsmässig bebyggelsestruktur. Det innebär dock att biltrafik hamnar relativt nära bebyggelsen. I detaljplanen har bestämmelsen nedan införts för att inrymma godtagbara bullerkvalitetsmål i planen Fax: post: trosa@trosa.se

33 Fasader skall dämpa till en ekvivalent ljudnivå inomhus på 30 db(a) Fasader skall dämpa till en maximal ljudnivå inomhus på högst 45 db(a) nattetid. Hälften av alla boningsrum skall anordnas mot fasad där den ekvivalenta ljudnivån inte får överstiga 55 db(a) Minst en balkong/ uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats i anslutning till bostäderna skall placeras eller utföras så att de utsätts för högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och högst 70 db(a) maximal ljudnivå Gator och Trafik Vägarna är välutbyggda och underhållna i området. Inga ytterligare åtgärder på det allmänna vägnätet behövs för att genomföra planen. De föreslagna husen ligger i direkt anslutning till det befintliga vägnätet. GC-vägar Planområdet ligger i direkt anslutning till en befintlig separerad cykelbana. Inom ramen för detaljplanen kommer såväl den öst-västliga stråket utmed Verktygsgatan att stärkas som det nord-sydliga mellan Bråtagatan och Verktygsgatan. Plankartan redovisar dessa gång- och cykelstråk. Angöring, utfarter och parkering Området har utfart från Industrigatan och Verktygsgatan. Parkerings anordnas på den egna fastigheten. Antalet parkeringsplatser ska vara 1,3 parkeringar per bostad. Kollektivtrafik Busshållplatser med timglasutformning anlades strax utanför den föreslagna bebyggelsen föra att öka område möjligheter att använda kollektivtrafik. Samtliga bostäder får mindre än 150 meter till närmaste busshållplats. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Värme Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas. Planområdet går att ansluta till en fjärrvärmeledning som är belägen i Industrigatan väster om planområdet El Allmänna elledningar för distribution finns i anslutning till området. Bredband/fiber Samtliga lägenheter får bredband Fax: post: trosa@trosa.se

34 Avfall Sophanteringen skall lösas i samråd med Trosa kommun och i övrigt enligt kommunens renhållningsstadga. Avfallshantering ska lösas inom kvartersmark. Återvinningsstation finns i nära anslutning till planområdet väster om väg 218. Konsekvenser av planens genomförande Detaljplanen är helt i linje med kommunen nyligen antagna översiktsplan. Området pekas ut som ett utvecklingsområde i översiktsplanen. Den tänkta bebyggelsen passar väl in i existerande bebyggelsemönster och stämmer väl överens med översiktsplanens intentioner att hitta möjligheter till bostadskompletteringar i centrala kollektivtrafiknära lägen. Genomförandet av planen bedöms vara god samhällsplanering och vara i linje med miljömålet god bebyggd miljö. Planförslaget är förenlighet med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken. Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt miljöbalken. Området är idag glest bebyggd. Den mark som tas i anspråk i förslaget är idag parkering och gräsmatta. Nya byggnader på den här platsen kan bidra till att tryggheten ökar då fler människor bor och lever i området. Utan att några dokumenterade naturvärden påverkas. Förslaget bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för den allmänna folkhälsan. Planområdet ligger nära kollektivtrafik och service. Tillgången till idrott och natur är god. Planförslaget genomförande anses inte generera betydande buller och andra störningar för sin omgivning annat än under byggtiden. Bostadsområdet som föreslås i planen bedöms bli ett barnvänligt område att bo och vistas i. Varje kvarter får en gemensam gård med plats för spontanlek. Trafiksäkerheten på cykelväg som planeras flyttas kommer bli fortsatt hög. De nya byggnaderna kommer att kunna byggas så att de uppfyller ställda krav på tillgänglighet. Redovisning av planens genomförande Administrativa frågor Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 (tio) år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess Fax: post: trosa@trosa.se

35 byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Organisatoriska frågor Tidplan Planuppdrag april 2016 Samråd mars 2017 Granskning maj 2017 Antagande augusti 2017 Laga kraft september 2017 Handläggningen sker enligt standardförfarande. Tidplanen är preliminär och kan ändras under arbetets gång. Redovisning av planens genomförande Genomförande av aktuellt planförslag Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och därmed, enligt Plan och bygglagen förenliga moment, handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun. Exploatören ansvarar för anläggning- och byggnadsarbeten på kvartersmark. Vidare bekostar och ansvarar exploatören för flytt av gång och cykelväg utmed Verktygsgatan och cykelvägen som ansluter till Sockengatan och Byggvägen. Cykelvägarna har sedan kommunalt huvudmannaskap. Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Anslutning sker vid av kommunen anvisad punkt och utbyggnaden bekostas av exploatören. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och Telia Sonera AB ansvarar för telenätet. Torget Exploatören ska i samråd med Trosa kommun utforma torget inom planområdet. Därefter bekostar exploatören utbyggnaden och slutligen överlämnas torgytan till kommunen utan ersättning. Avtal Ett exploateringsavtal kommer att tecknas mellan kommunen och exploatören. Där bland annat parternas tekniska och ekonomiska mellanhavanden regleras. Fastighetsrättsliga frågor Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län. Exploatören ansöker om och bekostar Fax: post: trosa@trosa.se

36 nödvändiga fastighetsbildningar och gemensamhetsanläggningar. Fastighetsindelningsbestämmelser bedöms inte vara nödvändiga. Ekonomiska frågor Detaljplanen bekostas av exploatören. Planavgift tas inte ut i samband med bygglov. Kostnad för bygglov mm debiteras enligt taxa. Kostnaden för vatten och avlopp tas ut genom anslutnings- och driftavgifter enligt gällande VA-taxa. Tekniska frågor Vatten och avlopp Bostäder inom planområdet ska anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenpolicy. Inom planområdet finns möjlighet till fördröjning. Slutlig hantering av dagvatten avgörs i samband med bygglovprövning i samråd med kommunens Tekniska enhet i enlighet med framtagen dagvattenhantering. Geoteknik Planområdet är beläget inom ett område med besvärlig geoteknik. Utredningar utförs och bekostas av respektive fastighetsägare. Markföroreningar Exploatör ombesörjer och bekostar markundersökning och vid behov sanering inför byggnation. Medverkande Linda Axelsson, planchef, Trosa kommun Medverkande konsulter Samy Abu Eid, Carlstedt Arkitekter AB Fax: post: trosa@trosa.se

37 9A NATUR NATUR CYKEL NATUR SOCKENGATAN 19 1 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Gränser Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) VÄG GATA Väg Gata CYKEL Cykel 4.72 NATUR Natur 4.7 TORG Torg 9B 7 CYKEL B2 e Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) B1 B2 Bostäder, flerfamiljshus Bostäder, radhus, kedjehus Xref ritning: N:\Uppdrag\4422 TROSAPORT2\5. CAD-filer\5.1 underlag\tomt intill Trosaporten 3D.dwg N:\Uppdrag\4422 TROSAPORT2\5. CAD-filer\5.1 underlag\gk Trosaporten, del av Trosa 11_1 2D.dwg Rasterbilder: VÄG e V B1H1 4.2 TORG A GATA B 4.54 carport B1H e 700 CYKEL Mejselgränd 100 meter 2C III 4.11 GATA uthus Skala: 1:1000 (A3) II 4.5 e B1 4A carport 4.41 II B 4C 35D uthus D A 10 B e B 6C 6D 26 e II A uthus B 8C Beteckningsbeskrivning enligt HMK-Ka. Skala A3 Grundkartan upprättad av Metria, Katrineholm genom revidering och komplettering av fotogrammetriskt framställd primärkarta. Koordinat- och projektionssystem SWEREF Höjdsystem RH 2000 Byggnadernas begränsningslinjer för fotogrammetriskt karterade utgöres av horisontalprojektionen från takens ytterkanter, för geodetiskt mätta av fasaderna. Fastighetsredovisningen hänför sig till Ida Johansson B1H1 Till planen hör: Plankarta Planbeskrivning Fastighetsförteckning Detaljplan för Trosaporten etapp 2, del av Trosa 11:1 Trosa kommun Samrådshandling Upprättad Samy Abu Eid, Carlstedt Arkitekter Planarkitekt Bostäder, flerfamiljshus med handel i bottenvåning Egenskapsbestämmelser för kvartersmark e 00 Största byggnadsarea i kvadratmeter (PBL 4 kap 11 punkt 1) 0,0 Högsta nockhöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Färgsättning och fasadutformning ska ske i samråd med stadsarkitekt eller motsvarande. (PBL 4 kap 16 punkt 1) Fasader ska dämpa till en ekvivalent ljudnivå inomhus på 30 db(a). Fasader ska dämpa till en maximal ljudnivå inomhus på högst db(a)nattetid. Hälften av alla boningsrum ska anordnas mot fasad där den ekvivalenta ljudnivån inte överstiger 55 db(a). Minst en balkong/uteplats till varje bostad eller gemensam uteplats i anslutning till bostäderna ska placeras eller utföras så att de utsätts för högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och högst 70 db(a) maximal ljudnivå. (PBL 4 kap 12 och 14 punkt 4-5) II-V Högsta antal våningar Utfartsförbud (PBL 4 kap 9 ) carport Marken får endast bebyggas med carkport med en yta om högst 60 % av korsmarken. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) uthus Marken får endast förses med uthus/förråd/soprum med en sammanlagd area om högst 100 kvadratmeter. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Administrativa bestämmelser Marken får inte förses med byggnad. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Genomförandetiden är 10 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) Illustrationskarta Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Södermanlands Län Reviderad Linda Axelsson Planchef Beslutsdatum Godkännande Antagande Laga kraft Instans

38

39 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun, dnr 2016/13 Samrådsredogörelse Upprättat av Samhällsbyggnadskontoret, Trosa kommun. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , att uppdra till Samhällsbyggnadskontoret att skicka ut förslag till detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2 på samråd. Kompletta detaljplanehandlingar sändes ut till berörda enligt fastighetsförteckning daterad Materialet har även funnits tillgängligt på kommunens webbplats, Samråd har skett från t o m Under samrådet har följande skrivelser inkommit: Nr Datum Remissinstans/fastighetsägare Synpunkter Privatperson J.G Godkänner TeliaSonera Synpunkter Sörmlandskustens Räddningstjänst Synpunkter Trafikverket Synpunkter Lantmäteriet Ingen erinran Privatperson A.L Synpunkter Bostadsrättsföreningen Trosaporten Synpunkter Länsstyrelsen Synpunkter Privatperson T.E Synpunkter Vattenfall Synpunkter Privatperson T.H Synpunkter

40 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse Synpunkter. TeliaSonera Skanova har markförlagda teleanläggningar som gränsar mot detaljplaneområdet, se bifogad karta (karta finns i akten). Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Bemötande: Exploatören bekostar eventuell flytt av teleanläggningar inom planområdet. Planbeskrivningen uppdateras med information om detta. Bifogad karta vidarebefordras till exploatör inför kommande projektering.. Sörmlandskustens Räddningstjänst Brottsförebyggande Trygghetsskapande åtgärder bör beaktas. Här kan det handla om bl. a. belysning, gångvägar, större planteringar m.m. Krishantering Ingen erinran Förebyggande brandirisk Här finns Räddningstjänsten som remissinstans vid byggskedet Insatsmöjligheter för räddningstjänsten Räddningstjänstens stegutrustning (bärbara stegar) är den alternativa utrymningsvägen från bostäder i Trosa tätort. Detta gäller då byggnader med högst 4 våningsplan eller upp till max 11 meter till balkongräcke eller fönsters underkant från markytan. I högre bostadshus, med fler våningsplan eller högre än maxhöjd till underkant fönster eller balkongräcke, måste den alternativa utrymningen lösas med byggnadstekniska åtgärder. Framkomlighet for stegutrustning och Räddningstjänstens tunga fordon ska möjliggöras. Bemötande: Genom detaljplanen skapas bättre förutsättningar att säkerställa trygga stråk mellan befintliga bostäder och verksamheter. Genom belysning, nya bostäder och gestaltning av den allmänna miljön blir området mer inbjudande och tillgängligt. Trosa brandstation är belägen i intilliggande hus vilket gör att insatstiden är mycket kort. Kommunen är medveten om räddningstjänstens begränsning vad gäller stegutrustning. I tidigare projekt har därför räddningstjänsten kommit in i ett tidigt skede för att säkerställa utformning och behov av byggnadstekniska åtgärder för att klara de krav lagstiftningen ställer. Inom och intill planområdet råder kommunalt huvudmannaskap för vägarna vilket borgar för god framkomlighet oavsett tid på året. 2

41 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse Trafikverket Av planbeskrivningen framgår att bebyggelsen enligt planförslaget hamnar relativt nära biltrafiken. Här framgår också att plankartan har försetts med bestämmelser om att gällande bullerriktvärden ska klaras inom planområdet. Trafikverket anser att en bullerutredning behöver tas fram som visar att riktvärdena kan innehållas inom området. Planbeskrivningen ska sedan redovisa framräknade ljudnivåer vid fasad per våningsplan samt vid uteplats. Om det visar sig att bullerdämpande åtgärder behöver vidtas för att klara riktvärdena, så ska dessa skyddsåtgärder säkerställas med bestämmelser i plankartan. Det sistnämnda innefattar även placering av byggnader, d.v.s. om bullerutredningen visar att byggnader måste placeras på ett visst sätt för att uppnå riktvärdena så ska plankartan utformas därefter. Trafikverket anser att prognosår 2040 bör beaktas i sammanhanget. Trafikverket vill uppmärksamma att för detaljplaneärenden som påbörjats från och med 2 januari 2015 gäller Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, SFS 2015:216. Trafikverket har i övrigt inget att invända mot planförslaget. Bemötande: Inför granskningen kommer en översiktlig bullerberäkning att göras för området. Vid behov uppdateras planhandlingen med bestämmelser utifrån denna.. Privatperson A.L Cykelvägen bör asfalteras. Trädplanteringen mot tomtgränsen bör ske i samråd med Y och Z för att komplettera befint-liga träd för bästa möjliga insynsskydd men inte för höga för att ta bort solen från tomterna. Det har idag skapats en stig över åkern från Byggvägen till Ägogången för att gå till Tomtaklintskolan. Det kunde vara lämpligt att anlägga en riktig gångväg där (karta finns i akten). Bemötande: Vägar inom området kommer att vara av kommunal standard och asfalteras. Den öppna ytan mellan de nya och befintliga bostäderna kommer att planteras. Slutlig gestaltning är inte fastslagen men kommunen tar med önskemålet om att skapa ett insynsskydd som ändå inte skuggar. Inom grönområdet kommer vägar att finnas vid planeringen av detta får området mer i detalj studeras.. Bostadsrättsföreningen Trosaporten 2 Översvämningsrisk och dagvatten måste prioriteras vid det nya området. Buller- och vibrationsnivåer från trafik och hastighetsproblem både dag och nattid måste åtgärdas. Trivsel och säkerhetsfaktorer ges högsta prioritet. Värna om grönområdet med gemensamhetsanläggningrar och gång och cykelstråk. Modern småstadskaraktär för hela detta bostadsområde. Begränsad men fullt tillräcklig biltillgänglighet. Den förtätning av bostadsområdet som avses är positiv. Ett mycket modernt utformat område med småstadskaraktär, stora grönytor med cykel och gångstråk däremellan, för säkerhet och trevnad. Vad vi reagerar mot är att man då behåller en starkt trafikerad gata (Verktygsgatan) med Buss och även övrig tung trafik takt igenom området, även mycket frekventerad av skolungdom. Låt den planerade torgkaraktären vid 3

42 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse korsningen Industrigatan/Verktygsgatan fortsätta till slutet av de två gatuhusen med träplanteringar, gång och cykelstråk. Ingen genomfart för biltrafik/gångfartsområde. Vi upplever all genomfartstrafik som ett mycket stort och störande problem. Flytta infartstrafiken till det nya Trosaporten etapp-2 + befintliga Trosaporten etapp-1 till gatan mellan Industrihuset fastigheten Hammaren 12 och det nya höghuset vid Industrigatan. Led trafiken vidare både till höger och vänster vid den nya gatan Verktygsgatan- Bråtagatan med anslutning till Sockengatan, (förlängd med utfart ända till Bråtagatan). Trafikhastigheten på den resterande delen av Verktygsgatan är idag mycket hög och skulle här reduceras, med ökad säkerhet som följd. Verktygsgatans vidare fortsättning mot Tomtaklintskolan blir då en mycket mindre trafikerad led med prioriterad gång och cykelbana och man flyttar den stora trafiken utanför och runt omkring hela bostadsområdet. Utfarten från befintliga Trosaporten etapp-1 (och även Conventors tillkommande nyproduktion) blir endast Vinkelgränd och Mejselgränd med anslutning till Industrigatan vid Camfils varumottagning. All trafik till och från området öster om Trosaporten, flyttas till Stensundsvägen (med bussvändplan vid vårdcentralen) och Industrigatan med 3 anslutningar till Ådavägen. Stensundsvägen, Verktygsgatan och Bråtagatan.) en mindre trafikströmning, med infart mellan fastigheten Hammaren 12 och det nya höghuset, innebär lugnare och tystare trafik i hela etapp-1 och etapp-2 områdena och även resten av Verktygsgatan mot Tomta äng. Vi får då bort bullerproblem med höga hastigheter och även vibrationer i huskropparna som vi redan idag upplever störande, och som förmodligen skulle öka när Verktygsgatan kläms in mellan de befintliga och de nya bostadshusen. Verktygsgatans konstruktion idag kan inte vara dimensionerad för så tung trafik. Dessutom upplever vi idag stora problem med vattenavrinningen från gatan med nedsmutsade fasader, fönster och planteringar som följd. Verktygsgatan är redan för smal för all den trafik som passerar och skulle bli ännu mer utsatt med de nya husen mittemot de befintliga. Vi vill även påpeka storta problem med dräneringen av dagvatten. Etapp-1 har inte löst det ännu efter 3 år. Såväl ytlig fördröjning som anlagda fördröjningsmagasin fungerar inte. Den planerade mysiga innegården består idag endast av dränkta, vissnande träd som förhoppningsvis blir åtgärdade under detta år då Conventors nybygge blir slutfört. Liknande problem borde inte få upprepas vid etapp 2. Framtida tillägg att beakta För att ytterligare fördela trafikflödet i bostadsområdet totalt, med all trafik till och från Foder, Skörde, Prästgårds och Betesgången med flera, bör trafik från väg 218 ledas in på Bråtagatan. Från Bråtagatan byggs en ny väg utmed tomtgränsen av Trobos område för anslutning till Fodergången. Bråtagatan klarar med fördel trafikbelastning och täthet. Inga bostadshus berörs av trafiken. All fordonstrafik inom bostadsområdena bör dessutom hastighetsbegränsas till 30km (Bifogade kartor finns i planakten). Bemötande: En dagvattenutredning har gjorts inom ramen för detaljplanearbetet. Den bygger mycket på de erfarenheter som dragits av arbetet vid Trosaporten etapp 2. Fördröjning av olika slag finns inplanerat inom planområdet och intilliggande områden ska inte påverkas av att mängden hårdgjorda ytor ökar i området. Genom att bebygga området och belysa och ge det en stadsmässig utformning ökar trygghet och tillgänglighet i området. Grönområdet ska vara tillgängligt för alla boende intill och kan utgöra en kvalitet för fler än de närmast boende. 4

43 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse Gångstråket mellan Trosaporten och Tomtaklintskolan behålls och förstärks. Verktygsgatan behövs för såväl personbilstrafik som för tung trafik. Därför kommer gestaltningen av torgytan och gång- och cykelvägsstråket vara av betydelse. Torgytan kommer att knyta an mot befintligt söder om planområdet. Det är i dagsläget inte aktuellt med ett gångfartsområde. För att minska påverkan på intilliggande bebyggelse leds trafiken till området in via två tillfarter. En stor del av trafiken bedöms åka via Industrigatan med tanke på husen och parkeringarnas lokalisering. Trosa kommun vill inte leda in trafik parallellt med Industrigatan via Byggvägen. Vägnätet är inte anpassat för detta och det finns heller inte planmässigt stöd för detta. Industrigatan bedöms rymma den trafik som såväl aktuell detaljplan som den fortsatta utbyggnaden av Trosaporten etapp 1 innebär. Ambitionen har varit att få ner hastigheten på Verktygsgatan. Föreningens synpunkter om att vatten inte rinner undan och påverkar husen samt problem med fördröjning av dagvatten vidarebefordras till kommunens Tekniska enhet för kännedom och eventuell åtgärd. En bullerberäkning kommer att göras inför granskningen. Trafik kommer inte att ledas in via Bråtagatan. Vägnätet i Bråta torp är inte anpassat för genomfartstrafik och det finns planmässigt inte något stöd för att anlägga en sådan väg. Däremot finns förbindelse med gång- och cykelväg förberett i detaljplanen för Bråta torp.. Länsstyrelsen Länsstyrelsens synpunkter ingripandegrunder enl. 11 kap. 10 PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas, under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas: Hälsa eller säkerhet Buller Planförslaget indikerar att planområdet kan vara bullerstört både från trafik och verk- samheter. Planbestämmelser om att gällande bullerriktvärden ska klaras har införts. Länsstyrelsen kan inte se att någon bullerutredning har gjorts. Bullersituationen bör utredas för att säkerställa att bostadsbyggnaderna placeras och ut- formas så att det blir en ur bullersynpunkt bra bostadsmiljö. En bullerutredning är också nödvändig för att kunna komplettera planbeskrivningen med den redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller som, enligt 4 kap. 33a PBL, krävs när en detaljplan inne- håller bostäder och påbörjas efter den 2 januari Detta för att tillsynsmyndigheten ska veta vilka beräknade bullervärden man ska utgå från vid en eventuell tillsyn enligt miljö- balken. Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden. Markföroreningar Enligt planbeskrivningen är markföroreningssituationen utredd och föranleder inga ytterligare åtgärder men ytterligare undersökning vid en punkt kan behöva göras. Kommunen bedömer att undersökningen kan göras i samband med genomförandet av detaljplanen. Länsstyrelsen delar inte denna bedömning. Av samrådshandlingen och de miljötekniska undersökningarna, Ramböll framgår att delar av marken är förorenad och kompletterande undersökningar krävs. Det är föroreningen kring punkt 16R05 som behöver undersökas ytterligare och avgränsas. Även kompletterande provtagning krävs i de grundvattenrör som installerats. Länsstyrelsen konstaterar 5

44 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse vidare att underlaget saknar en karta över provtagningspunkterna och grundvattenrören och ska kompletteras med en sådan. Även en karta över den provtagning som planerats men inte genomförts, i rapporten redovisad som avvikelse från provtagningsplanen, ska bifogas. För att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om detaljplanen är lämplig för förslagen markanvändning, utan risk för människors hälsa, ska alla undersökningar vara utförda så att granskningshandlingarna kan redogöra för föroreningssituationen inom planområdet. Om marken behöver saneras ska det i planbeskrivningen redovisas vilka åtgärder som krävs och när åtgärderna ska genomföras. Kommunen ska också göra en bedömning om de nödvändiga saneringsåtgärderna är genomförbara såväl tekniskt som ekonomiskt. Genom- förandet av nödvändiga åtgärder ska säkerställas med lämplig planbestämmelse. Vatten Av planförslaget framgår att dagvattenhanteringen vara besvärlig inom planområdet. Enligt Länsstyrelsens rapport Riskbild 2 Södermanland skyfall, lokala avrinningsförhållanden och extrema havsvattenstånd riskerar delar av planområdet att översvämmas vid kraftiga skyfall. I det kommande planarbetet bör kommunen se över hantering av vatten och avlopp, dagvatten och höjdsättning. Omhändertagande av dagvatten behöver ske på ett sådant sätt att grundvattenförekomsten SE * inte riskerar att förorenas.vid hantering av förorenade massor behöver man också tänka på risken för spridning till vatten under arbetet. *Grundvattenförekomst SE Sand och grusförekomst med goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i bästa del av grundvattenmagasinet. Figur 2 i Rambölls utredning. 100 m söder om området Länsstyrelsens synpunkter - råd enligt 2 kap. PBL Riksintressen 4 kap. miljöbalken Av planbeskrivningen framgår att planområdet ligger inom riksintresse för högexploaterad kust enligt 4:4 MB (i planbeskrivningen anges felaktigt 3:4 MB). Det borde även framgå att området ligger inom riksintresse för rörligt friluftliv enligt 4:2 MB. I planförslaget saknas en bedömning av hur dessa riksintressen påverkas av planförslaget. Övrigt Redaktionella synpunkter Planbestämmelse om nockhöjd kan med fördel kombineras med bestämmelse om byggnadshöjd. Bemötande: Generellt går det att konstatera att bullernivåerna i Trosa tätort är låga och med marginal är lägre än lagstiftningens krav. Inför granskningen kommer ändå en översiktlig bullerberäkning att göras. Inom ramen för detaljplanen har en miljöutredning gjorts för exploateringen vid Trosaporten etapp 2. Den visar på en något förhöjd halt av kobolt, enligt rapporten överstiger värdet med liten marginal. Det har även konstaterats en något förhöjd halt av barium. Dock är det inget av detta som medför någon förhöjd hälsorisk vid känslig markanvändning. När det gäller grundvattnet har undersökningen inte visat på annat än acceptabla risker. Det som vattenproverna visat är ett tangerat värde för arsenik men utredningen anger att detta är mindre allvarligt. De nickelhalter som påvisats är i måttlig eller låg halt och utgör inte något problem. Utredningen för ett resonemang om Typ 1 och Typ 2 fel dvs risken för att ett område som borde saneras inte gör det eller att ett område översaneras, d v s saneras trots att det inte är nödvändigt. 6

45 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse Rekommendationen är att området inte behöver saneras inför genomförandet av detaljplanen. Utredningen anger vidare att det möjligen bör göras ytterligare undersökning vid en punkt. Detta kan med fördel göras när marken schaktas bort vid genomförandet av planen. Utredningen anger också att ytterligare provtagningar bör tas i grundvattenrören, se bifogad fil. Miljöutredningen är avstämd med Miljökontoret Trosa kommun som är tillsynsmyndighet inom detta område. De har godkänt såväl resultatet av utredningen som föreslagna åtgärder med vetskap om att planen möjliggör bostäder. Mot bakgrund av detta menar Trosa kommun att det i nuläget inte är nödvändigt med ytterligare markundersökningar. Om underlagen till slutsatserna studeras syns att de punkter där värdena överstiger nivån för känslig markanvändning är det marginella eller mycket små marginaler. Detaljplanen tillsammans med miljöutredningen, som skickats till Länsstyrelsen under samrådet, visar på att det inte finns någon förhöjd hälsorisk och att den samlade miljörisken är låg. Området behöver inte saneras. Trosa kommun kommer, i detta skede, inte kräva att någon ytterligare en miljöutredning görs för något som den redan genomförda säger inte behövs. I den mån Miljökontoret ställer krav på ytterligare utredning kan detta göras i samband med genomförandet helt i enlighet med rekommendationen i genomförd miljöutredning. En dagvattenutredning har tagits fram för planområdet. Utifrån erfarenheter vid Trosaporten etapp 1 har en lösning föreslagits med fokus på gröna ytor för fördröjning och infiltration, fördröjning utmed vägar genom öppna lösningar. Trosa kommuns Miljökontor och Tekniska enhet har granskat och godkänt föreslagen lösning. Mot bakgrund av detta menar Trosa kommun att risken för påverkan på grundvattnet minimeras. Planbeskrivningen uppdateras med information om att området är beläget inom riksintresseområdet för friluftsliv. Inga av dessa riksintressen bedöms påverkas negativt av planförslaget. Trosa kommun har övergått till att använda begreppet nockhöjd i detaljplaner. Måttet är mer pedagogiskt i dialogen med intillboende och ger en tydlighet i detaljplanen. Tidigare användes byggnadshöjd frekvent men p g a problem med tolkningen av bestämmelsen används den endast i speciella fall där höjd och takvinkel måste regleras mer strikt av framförallt gestaltningsskäl. I detaljplaner inom exempelvis riksintresseområdet Trosa stad används det av hänsyn till intilliggande bebyggelse. I detta läge bedöms det inte vara nödvändigt utan gestalningen är även kopplad till illustrationer i planbeskrivningen för att säkerställa områdets utformning.. Privatperson T.E Cykelvägen bör asfalteras. Trädplanteringen mot tomtgränsen bör ske i samråd med Y och Z för att komplettera befintliga träd för bästa möjliga insynsskydd men inte för höga för att ta bort solen från tomterna. Det har idag skapats en stig över åkern från Byggvägen till Ägogången för att gå till Tomtaklintskolan. Det kunde vara lämpligt att anlägga en riktig gångväg där (karta finns i akten). Bemötande: Vägar inom området kommer att vara av kommunal standard och asfalteras. 7

46 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse Den öppna ytan mellan de nya och befintliga bostäderna kommer att planteras. Slutlig gestaltning är inte fastslagen men kommunen tar med önskemålet om att skapa ett insynsskydd som ändå inte skuggar. Inom grönområdet kommer vägar att finnas vid planeringen av detta får området mer i detalj studeras.. Vattenfall Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta (karta finns i planakten), röd linje = 10 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat.vattenfall kommer att behöva etablera en nätstation inom planområdet för att möta expansionen som planen medger. Se bifogad skiss (skiss finns i planakten)för önskad placering. Ett minsta avstånd om 5 meter ska gälla mellan nätstation och närmaste brännbara byggnadsdel. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Bemötande: Exploatören bekostar eventuell flytt av ledningar. Bifogad karta är vidarebefordrad till exploatör inför kommande projektering.. Privatperson T.H I första hand vill jag betona att det är bra att området utvecklas och får en trevligare och mer tät gestaltning i området kring ICA-Trossen, Klädhuset, Sushi-torget med mera. Då vi själva har intentionen att iståndsätta och förädla fastigheten Verktyget 7 som en del av detta nya attraktiva infartscentrum, är det dock av yttersta vikt att den föreslagna detaljplanen för Trosa 1:11 inte förhindrar det framtida utnyttjandet av den befintliga industribyggnaden Verktyget 7, utan möjliggör fortsatt utveckling av detta kvarter. Efter positiva kontakter med representanter för Trosa kommun, redogjordes vid ett informationsmöte med planchef Linda Axelsson den 10:e april, för ett preliminärt förslag på Verktyget 7; Ett bibehållet och upprustat-förädlat industrihus med ekologiska intentioner (bra material, minskad vattenförbrukning, egen elförsörjning med mera) för handel, verksamheter och boende, med en påbyggnad för ca 200 bostäder med varierade lägenhetsstorlekar för små och större hushåll. Genom att ha ett stort antal lägenheter som skapas är det möjligt att hitta en rimlig kostnadsnivå, både för prodcucent och boende. Detta kan även ge möjlighet för enklare/billigare lägenheter för ungdomar, ensamstående och andra som behöver ett instegsboende. Det här är ett koncept som kan utvecklas i Trosa eller på annan plats, men det kan komma att tillföra Trosa stora kvalitéer också som ekokommun. De frågetecken/svårigheter som vi kunnat identifiera med det föreliggande detaljplaneförslaget är främst två: 1: Gatan mellan Kv Verktyget 7 södra fasad och femvåningshuset med carportar/parkering måste säkerställas för transporter med långtradare in till dess södra och östra sida. Tillräcklig bredd på körbanan liksom att inte felparkerade fordon förhindrar infart till kvarteret behöver säkras. Verksamheter som behöver större transporter kommer framgent att ha sina lokaler här. För att förenkla leveranser och transporter med längre fordon skulle ett servitut för utfart över den norra delen av Kv Verktyget (Trosa 1:11 = Trosa kommuns) kunna under-lätta fordonsrörelser. 8

47 Detaljplan för Trosa 11:1, Trosaporten etapp 2, Trosa kommun Samrådsredogörelse : I den föreslagna planen är 12 stycken radhus planerade parallellt med Kv Verktygets östra sida. Oavsett hur hög påbyggnaden kommer att bli på den befintliga industribyggnaden på Verktyget, kommer dessa radhus att bli påverkade av skuggförhållanden på eftermiddagar och kvällar. I första hand borde inte denna del i den föreslagna planen disponeras för bostadsändamål, utan området skulle kunna utgöra park/plantering som en helhet, med eventuell plats för förskola, vilket borde finnas behov av i området då det förtätas. I andra hand, om man ändå väljer att behålla bostadsändamålet där, måste blivande fastighetsägare informeras om att kv Verktyget 7 kommer att få en ny utformning som påverkar deras bostäder i framtiden. Bemötande: Hela Trosaporten har under de senaste åren förändrats och gått ifrån att vara ett renodlat verksamhetsområde till en mer varierad stadsdel med bostäder, handel och andra verksamheter. Verktyget 7 är beläget inom det område som det område kommuner ser en fortsatt utveckling och den nu föreslagna detaljplanen bedöms inte hindra en utveckling av svarandens fastighet. Mellan kvartersmark för carport och bostadsändamål inom planområdet och byggnaden på Verktyget 7 är det ca 15 m. Inom planområdet är parkeringsplatserna planerade inom kvartersmark och inte på infartsgatan från Industrigatan. Som det ser ut idag finna utrymme för transporter till och från Verktyget 7. Med tanke på fastighetsägarens framtida planer för sin fastighet bedöms vägområdet vara tillräckligt inom aktuell detaljplan. I den mån rättigheter krävs för att säkra transporter till och från fastigheten får detta utredas i samband med att Verktyget 7 planläggs. Exploatören är informerad om att Verktyget 7 kan förändras i framtiden. Mot bakgrund av detta har bebyggelsen placerats så att bostäderna öppnar upp mot öster och den huvudsakliga tomtplatsen är belägen bort från Verktyget 7. Det är inte aktuellt att ändra inriktningen mot park/plantering i det östra bostadskvarteret. Trosa kommun har en lokalstyrgrupp som ansvarar för den långsiktiga planeringen för kommunens lokaler, t ex för skola och förskola. I närområdet finns goda möjligheter att komplettera dagens förskolelokaler såväl vid Tomta äng som vid Bråta torp. 9

48

49 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2016/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Detaljplan för del av Södra Husby 5:36, Väsby gård Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till samrådsredogörelse. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Samhällsbyggnadskontoret att skicka ut reviderat förslag till detaljplan för del av Södra Husby 5:36, Väsby gård på granskning. Ärendets bakgrund Trosa kommun förvärvade för några år sedan Väsby gård av Skanska i syfte att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av Vagnhärads tätort. Under de senaste åren har Väsby byggts ut med såväl friliggande bostadshus som parhus. En ny förskola invigdes nyligen och det finns ett fortsatt intresse att bosätta sig i området. Under 2016 inleddes planarbetet för aktuellt område och Trosa kommun har samarbetat med Bo Klok. I samband med att kommunen informerade intillboende fastighetsägare om planarbetet framförde två av dessa önskemål om att ingå i detaljplanen vilket nu är gjort. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Planförslaget möjliggör byggnation av bostäder i olika typer av hus, dels flerbostadshus och radhus. De befintliga bostadsfastigheterna i planområdets östra del ges möjlighet att köpa till mark samt byggrätter fastställs för dessa bostadshus. Ett förslag till detaljplan har samråtts med berörda sakägare, myndigheter m fl. Planförslaget har uppdaterats utifrån de inkomna synpunkterna och föreslås nu skickas ut på granskning. Planen handläggas som ett standardförfarande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef

50 2 Beredning Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 45 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 26 Expedieras Akten

51 Planområde

52 Detaljplan för Södra Husby 5:36 m fl, Trosa kommun, Södermanlands län Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

53 Planhandlingar Detaljplanen består av: - Plankarta - Planbeskrivning med genomförandedel Övriga handlingar - Dagvattenutredning (Marktema ), sammandrag finns redovisat i planbeskrivningen Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen. PLANENS SYFTE Planen syftar till att möjliggöra för ca 100 nya lägenheter i flerbostadshus och radhus/kedjehus för Boklok Housing AB. Den nya bebyggelsen är tänkt att formas som en sammanhållen trädgårdsstadsbebyggelse i en tvåvåningsskala. Den nya bebyggelsen tillkommer på en bit öppen mark mellan Väsby gård i väster och höglänt befintlig bebyggelse i öster, och den ansluter till befintligt vägnät som löper mellan gårdsbildningarna. Behovsbedömning Enligt lag skall planer behovsbedömas för att utröna om betydande miljöpåverkan föreligger enligt miljöbalkens definition. En behovsbedömning har upprättats ( ) och samråd har skett med länsstyrelsen kring denna. Detaljplanens genomförande bedöms sammantaget inte riskera att medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken (MB 6 kap 11 ) kommer därför inte att göras. Här nedan följer en kort redogörelse för planens bedömda miljöpåverkan. Djur och Natur Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

54 Större delen av planområdet utgörs av en öppen kultiverad ängsmark/åkermark. Inga kända naturvärden finns på denna som antas påverkas. Landskapsbild Planområdet är öppet beläget och gestaltningsfrågan kommer att studeras i planarbetet. Bebyggelsens skala knyter an till befintlig bebyggelse, vilken ligger i samma nivå och i den höglänta terrängen öster om planområdet. Utsläpp till mark och vatten Dagvatten från planområdet skall omhändertas lokalt och hanteras inom planområdet genom renings- och fördröjningslösningar. En liten ökning av utsläpp av bl a fosfor kommer att öka men utsläppen av bl a kväve kommer att minska efter planens genomförande. Översvämning Planområdet är högt beläget ovan närliggande vattendrag och utgör del av högpunkt i närområdet varför någon översvämningsrisk inte anses föreligga. Ras- eller skredrisk Området bedöms inte ha någon större risk för skred eller ras. De geotekniska förhållandena måste dock utredas för att säkerställa byggnationens grundläggning men också utifrån risker för vibrationer från järnvägen. En översiktlig geoteknisk undersökning tillsammans med en schakt- och fyllnadsplan för området har utförts inför detaljplanesamrådet. Beräkningar som underlag för de grundläggningstekniska åtgärder som måste vidtas för att säkerställa tillräcklig stabilitet för att motverkar vibrationer från järnvägen skall finnas framme senast inför planens antagande. Störningar Trafikmässiga konsekvenser av föreslagna trafiklösningar utvecklas inom ramen för planbeskrivningen. Den trafik som alstras av denna bedöms rymmas inom befintligt vägnät. Planförslaget ligger ca meter från Södra stambanan, som trafikeras av farligt gods, vilket anses vara ett tillräckligt skyddsavstånd enligt gällande riktlinjer. Bullerpåverkan från järnvägen måste kartläggas inom ramen för planarbetet. Enligt preliminära beräkningar ligger stambanan med marginal på ett sådant avstånd att rådande trafikbullernormer inte kommer att överskridas. Plandata Området ligger i Vagnhärads sydvästra del och utgör en fortsättning av utbyggnadsområdet Väsby där det under de senaste åren uppförts ett 30-tal nya friliggande bostäder. Planområdet utgörs av del av fastigheten Husby 5:36 samt av Väsby 6:3 och 8.3. Planområdets areal är ca kvm. Delar av befintlig väg; Stora Väsby-vägen ingår i planområdet och denna utgör servitut för vägrättighet. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

55 Markägoförhållanden Fastigheten Husby 5:36 ägs av Trosa kommun. De båda övriga fastigheterna inom planområdet är privatägda. Gällande planer och tidigare ställningstaganden Översiktsplan I gällande översiktsplan (Öp 2015) är aktuellt planområde utpekat som en del av utvecklingsområdet Väsby i sydvästra Vagnhärad, vilket utpekats som lämplig plats för ny bostadsbebyggelse och ny förskola. Som motiv för utbyggnad av området anges det vackra läget och närheten till centrum och järnvägsstationen. I ambitionen av att sprida ut Storstockholms expansion till fler platser är detta kollektivtrafiknära och centrumnära område ett av flera lämpliga. Detaljplan Området är idag förutom del av befintlig väg inte planlagt men gränsar till detaljplan för del av Väsby 8:2 som innefattar del av lokalgatan och området söder och öster om planområdet. Innehållet i detaljplanen är bostadsbebyggelse om max två våningar samt tomt för ny förskola. Detaljplaneområdet är i stort sett utbyggt men området som gränsar till aktuellt planområde direkt söder om är ännu ej helt utbyggt. Riksintressen Flera riksintressen täcker planområdet; riksintresse för Rörligt friluftsliv, Kust och skärgård samt riksintresseområdet Trosaåns dalgång. Området har i sig mycket begränsade värden friluftslivet och ett genomförande bedöms inte påverka vare sig riksintresset för Rörligt friluftsliv eller Kust och skärgård. Vad gäller riksintresset för Trosaåns dalgång bedöms den föreslagna detaljplanen inte ge någon negativ effekt. Planen möjliggör en förtätning av befintlig tätort dock kommer bebyggelse att placeras förhållandevis öppet i landskapet vilket gör att frågan behöver belysas i detaljplaneprocessen. Ett av riksintressets värde är just det öppna landskapet i Trosaåns dalgång. Planeringsförutsättningar Planområdet utgörs av öppen ängsmark och det sluttar mot norr och väster. Ängslandskapets högpunkt går längs med befintlig väg i söder, förutom de höglänta bostadsfastigheterna ovanför ängen i öster. Tidigare har marken varit brukad av Väsby gård men den har under lång tid legat i träda. Planområdet är sedan länge utpekat som framtida bostadsområde i kommunens översiktsplan och utvecklingsstråk i Vagnhärads sydvästra del. Delar av Väsby gårds marker är sedan tidigare planlagda för bostäder. Vagnhärad är en attraktiv bostadsort med hög inflyttning. Det är av betydelse att tätorten kan växa på ett kontrollerat och långsiktigt hållbart sätt. Eftersom marken är avgränsad och uppdelad i mindre delar av såväl järnväg, vägar och bebyggelse tillsammans med ovanstående bedöms markens brukningsvärde som lågt. Området är idag genom Stora Väsby-vägen sammanlänkat norrut med Stationsvägen/länsväg 219, som är utför själva genomfartsleden genom Vagnhärads tätort. Samma väg är samman- Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

56 länkad österut med de relativt nyanlagda lokalgatorna Högtidsvägen och Nyårsvägen. Planområdet gränsar i norr mot ett stycke kvarvarande ängsmark som i sin tur gränsar mot Södra stambanan. Närmiljö och rekreation Området runt Väsby gård utgörs av stora natursköna markområden, framförallt närområdet runt Trosaån. Närrekreationsmöjligheterna är därmed stora för befintliga och tillkommande bostäder i området. Foto av miljön i och omkring Trosån. Fornlämningar Inga registrerade fornlämningar finns inom planområdet. I anslutning till både Väsby och Ödesby har dock äldre boplatslämningar konstaterats (Trosa-Vagnhärad 382:1 och 383:1. Väster om planområdet finns en övrig kulturhistorisk lämning (Raä 382:1) invid Väsby gård, vilket tidigare kartlagts. Öster om planområdet finns en fast fornlämning men den är åtskild från planområdet genom mellanliggande väg och förskola; Raä 383:1. Länsstyrelsen har lämnat besked att ingen arkeologisk förundersökning är nödvändig med anledning av denna plans upprättande men att försiktighet bör iakttas i samband med schaktningsarbeten i planområdet och att eventuella påträffade fynd innebär att arbeten omedelbart skall stoppas och fynd rapporteras till Länsstyrelsen. Detta är även tydliggjort på plankartan genom en särskild upplysning. Kommersiell och offentlig service, kollektivtrafik Planområdet är beläget inom gångavstånd från Väsby förskola endast ett hundratal meter från tillkommande bebyggelse. Till Vagnhärads centrum är gångavståndet ca 700 meter och här finns närmsta skola, badhus, ett vårdboende samt kommersiell service i form av dagligvaruhandel, café mm. Vid Vagnhärads station finns tågförbindelse mot Södertälje Stockholm samt Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

57 Norrköping Linköping. Dessutom trafikerar Trosabussen med sin direktlinje mot Liljeholmen stationen samt Sörmlandstrafikens regionala och lokala bussar. Geoteknik Enligt SGU:s uppgifter består området av postglacial lera och finlera, utöver de höglänta partierna i öster där berg i dagen förekommer. Åkerholmarna består också av berg i dagen. En översiktlig geoteknisk undersökning tillsammans med en schakt- och fyllnadsplan för området har utförts inför detaljplanesamrådet. Markradon Området är inte beläget inom högriskområde för radon. Teknisk försörjning Området kommer att anslutas till befintligt vatten- och avloppsnät från öster då befintligt gatunät byggs ut. I samband med utbyggnaden inom detaljplan Väsby 8:2 har den tekniska infrastrukturen i området byggts ut samtidigt med lokalgatunätets utbyggnad. Avfall Närmaste återvinningsstation för källsorterat avfall utöver hushållsavfall finns vid Brovägen. Planförslaget Huvuddrag Planen syftar till att möjliggöra för en fortsättning på den bebyggelsekaraktär som under de senaste åren tagit form i Väsbyområdet; ny tvåvåningsbebyggelse med tydliga tomtformationer samlade kring ett mjukt böljande gatunät. Inom planområdet avser dock den tilltänkta byggherren; Boklok Housing, att förutom radhusbebyggelse även uppföra flerfamiljshus med lägenheter om 2-4 rok. Totalt innefattar planerad utbyggnad ca lägenheter varav ca 35 utgör radhus. Dessutom ingår två befintliga fastigheter med friliggande bostadshus vilka idag inte är planlagda. Förslaget innebär att den befintliga, idag grusade Stora Väsby-vägen byggs ut till en lokalgata och omleds runt Väsby gård. Kring denna ansluts ny bostadsbebyggelse samt en gårdsgata för angöringstrafik i krypfart som leder in trafiken till den nya kvartersstrukturens inre. Karaktären av den nya bebyggelsen bär tydliga drag av den klassiska trädgårdsstadens; Förträdgårdar om 4-6 meters djup och väldefinierade privata trädgårdar i kvarterens inre. Förrådsbyggnader till lägenheter och radhus används som element för att rama in bebyggelsen och tydliggör gränser mellan gaturummen och kvartersmark, samt för att dölja sammanhängande parkeringsytor. Befintliga åkerholmar är karaktäristiska för det nuvarande ängslandskapet och till dessa anpassas kvartersutformningen. De båda fastigheterna A och B i planområdets höglänta östra del är idag bebyggda med äldre bostadshus. De ges en genom planens genomförande en bekräftad utökad byggrätt, vilket motiveras av deras storlek. Åkerholmar omfattas av ett gene-rellt biotopsskydd. Naturmarken är anpassad för att ge en lämplig buffertzon gentemot bebyg-gelsen i syfte att undvika påverkan. Mot bakgrund av detta behöver inte dispens sökas vid pla-nens genomförande. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

58 Gentemot gårdsbildningen kring Väsby gård lämnas ett respektavstånd och grönytan mellan ny bebyggelse och huvudbyggnaden formas till en iordningsställd parkyta för rekreation och lek. Illustrationsplan av planområdets tilltänkta utbyggnad. Gestaltning Bebyggelsen utförs som trähus med träpanelfasader i kulörsättning som ansluter till den traditionella hos omgivande äldre gårdsmiljöer eller använder gråskalan som baskulör. Paneler kommer att varieras i sin riktning; vertikal och horisontal, och omsorg bör läggas i fasaddetaljer som takfötter och entrétak mm. Träpanelfasaderna skall samverka med omgivande trädgårdsgrönska med häckplanteringar och blomstrande planteringsbäddar som ansluter nära inpå fasaderna. Takmaterialet kan vara taktegel eller plåt. Bebyggelsen ges balkonger och uteplatser i soliga lägen. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

59 Referensbilder för ny bostadsbebyggelse; flerfamiljshus Boklok (tlll vänster) och radhusbebyggelse till höger. Trafik och Parkeringar Gatunätet genom området utformas för måttlig lokaltrafik i låg fart. Gatuutformningen prioriterar barns och andra oskyddade trafikanters säkerhet. Gårdsgatan genom områdets inre utformas så att fordon framförs i gångfart och att företräde i gatan ges åt gående och cyklister. Genom gestaltningen av gatans körbana med exempelvis skiftande gatumaterial, planteringsinslag och parkeringsytor som skapar asymmetri i gaturummet, hålls hastigheterna på ett naturligt sätt nere. Tillkommande trafik bedöms generera tillkommande trafik om ca 400 fordonsrörelser per vardagsmedeldygn, vilka troligen kommer att fördelas ungefär lika norrut mot Stationsvägen och österut vidare mot Brovägen. Stora Väsby-vägen som idag är en ca 3,5 meter bred grusad byväg, byggs ut till ett 9 meter brett lokalgatuområde. Denna lokalgata leds runt Väsby gård, i syfte att bibehålla den historiska gårdsbildningen. Gatan leds norrut i sin nya gatustandard genom trädallén och fram till järnvägskorsningen. Själva körbanan ges bredden 5,5 meter och den flankeras av ett flackdike för omhändertagande av dagvatten från gatan som samtidigt får kompletterande trädplantering. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

60 Innanför trädallén anläggs en 1,5 meter bred, hårdgjord gångbana. Exakt ombyggnadslösning för befintlig väg och diken fastställs i kommande gatuprojektering. Alléträden är biotopsskyddade vilket kommer att hanteras i genomförandet av detaljplanen. Delar av befintliga träd längs med raksträckan söder om järnvägskorsningen kan behållas dock efter besiktning.. Principsektion för utförande av ny lokalgata/ombyggnad av Stora Väsby-vägen genom planområdet. Referensbild för gårdsgatuutformningar Stora Väsby-vägen norrut mot jvg-korsning Planerade radhus i området parkeringsförsörjs genom p-platser sammanhörande med varje enskild huskropp på förgårdsmarken. För flerbostadshusen ordnas samlade parkeringsytor som sprids över området för att undvika alltför stora sammanhängande parkeringsytor. Trädplanter- Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

61 ingar mellan parkeringsplatserna kan med fördel användas för att bryta ner upplevelsen av stora hårdgjorda asfaltytor. De båda småhusfastigheterna inom planområdet har egna parkeringsplatser på respektive tomt. Inom dessa fastigheter skall utöver parkeringsbehov för boende även behov av besöksparkering tillgodoses. För området som helhet bedöms parkeringsbehovet till ca 1,2 per lägenhet inklusive besöksparkering. Dagvattenhantering En dagvattenutredning har tagits fram som underlag för projektets genomförande (Marktema ). Denna utredning har utgått från målet att flödena av dagvatten inte skall öka efter planens genomförande jämfört med nuläget och att föroreningsnivån på dagvattnet som avleds från planområdet ska vara så bra att det inte riskerar att påverka recipientens (dvs vattendrag nedströms) status negativt. Resultatet av utredningen visar att föroreningar av metaller och fosfor ökar något efter planens genomförande. Däremot minskar utsläppsmängderna av kväve och suspenderad substans. Att dessa utsläpp trots ökade flöden minskar beror av att den brukade jordbruksmarken släpper ut kväve och fosfor via gödsling vilket upphör i och med planens genomförande. För att fördröja och rena dagvatten från de nya hårdgjorda ytor som tillkommer i området; tak, uppfarter och gator, kommer dagvattenavledningen ske från takytor till trädgårdsytor; planteringar och gräsytor, där möjlighet ges och till öppna diken från gatumarken. Dagvattenledningar kommer i andra hand användas för att ansluta avrinningen vidare till fördröjningsmagasin. Dagvatten från parkeringsytor till grönstråk invid varifrån dagvattenledningar ansluts vidare till fördröjningsmagasin. I och med att det är en stor volym vatten som ska fördröjas krävs en samlad fördröjningsåtgärd med strypt utflöde innan dagvattnet avleds från planområdet. Tilllämpas dessa principer uppnås den fördröjning som behövs och den rening av dagvattnet som krävs för att inte riskera att påverka recipientens status (dvs föroreningsnivå) negativt. Dagvattenlösningen görs i samråd med kommunens tekniska enhet. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

62 Exempel på lokala lösningar för avledning och filtrerande rening av dagvatten; till vänster nedsänkt grönyta i gårdsmiljö som avvattnar omgivningens dagvatten, till höger av parkeringsyta som lutar mot grönyta dit dagvattnet avleds. Natur och park; Lek och rekreation För det hundratalet nya bostäder som kommer att byggas inom planområdet behövs tillgång till närrekreationsytor men även till lekytor för mindre barn, då det är rimligt anta en stor del av inflyttande kommer att bestå av barnfamiljer. I mellanrummet som skapas mellan lokalgata och Väsby gård anläggs därför en gräsbelagd parkyta med fokus på spontan lek och oorganiserat bollspel. Åkerholmarna som sparas i området utgör värdefulla biotoper för smådjur och fåglar men kan också tjäna som ytor för spontan lek. Foto mot väster och Väsby gård där parkmark föreslås i en ca 30 meter bred remsa närmast gårdsbildningen (parkmarkens begränsning mot gården löper längs befintlig häck). Landskapsbild Tillkommande kvartersbebyggelse innebär att befintlig öppna landskapsmiljö mellan Väsby gård, åkerholmar och de höglänta partierna i öster delvis byggs igen. Ny bebyggelse medger dock kvarvarande siktlinjer längs med tillkommande gatulinjer och husrader. Tvåvåningsskalan innebär också en måttfull skala i omgivningen då ianspråktaget ängslandskapet ligger i en sluttning. Gårdsmiljön kring Väsby gård värnas i sitt historiska vägnät och genom det respektavstånd som lämnas runt gården. På de båda fastigheterna A och B möjliggörs endast en måttfull exploatering. Teknisk försörjning Området kommer att försörjas av VA-anslutningar österifrån via Helgdagsvägen/Högstidsvägen. Kapacitet finns i befintlig infrastruktur för tillkommande bostäder. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

63 Bredband/fiber Samtliga bostäder får bredband. Elförsörjning, nätstation Tomtmark avsätts i områdets västra del invid lokalgatan för ny nätstation för elförsörjningen av planområdet. Uppvärmning Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. Avfall För flerbostadshusen byggs ett områdesgemensamt sophus med plats för källsortering. Sophuset skall med hänsyn till arbetsmiljö och gällande kommunala renhållningsplan placeras i nära anslutning till lokalgatan i detaljplanen eller på sådant sätt att säker trafiksäker utfart/vändning av hämtningsfordon kan ske inne i bostadskvarteret. Radhusen har individuella sopkärl för organiskt hushållsavfall. I sophusen ordnas för källsortering av återvinningsfraktioner. I övrigt hänvisas boende till närmaste återvinningsstation. Tillgänglighet Området utförs i huvudsak som markbostäder och för dessa gäller fulla tillgänglighetskrav vilket innebär att inga branta ramper (överstigande lutning 1:12) eller ej enkelt avhjälpta hinder såsom höga trösklar och trappsteg mellan angöring och bostad får förekomma. Flerbostadshusen har lägenhetsentréer även på plan 2 och dessa är undantagna från tillgänglighetskrav enligt Boverkets byggregler. Redovisning av planens genomförande Administrativa frågor Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för lokalgatan, gårdsgatan, parkmark och natur inom planområdet. Byggherren ansvarar för planens genomförande inom kvartersmark vilket även inkluderar eventuella gemensamma körvägar inom tomtmark. Nätägaren ansvarar för uppförande av ny nätstation inom egen tomtmark. Ansvarsfördelning Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Anslutning sker vid av kommunen anvisad punkt och utbyggnaden bekostas av exploatören. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

64 Fastighetsägare och exploatör ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvartersmark. Lantmäteriförrättningar som föranleds av planens genomförande hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län. Nybyggnadskarta beställs av Metria, Katrineholm, eller den som för tillfället är kommunens mät- och kartentreprenör. Organisatoriska frågor Tidplan Målet för detta planförslag är antagen detaljplan under sommaren tidplan: Detaljplanesamråd: mars 2017 Granskningsskede: april-maj 2017 Godkännande i byggnadsnämnden: maj 2017 Antagande i kommunfullmäktige: juni/augusti 2017 Planarbetet genomförs enligt standardförfarande (prop. 2013/14:126) Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden, har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Fastighetsrättsliga frågor Förrättningar såsom fastighetsbildning, fastighetsjuridik, samfälligheter, fastighetsregleringar, ledningsrätt mm vilka föranleds av genomförandet som handläggs av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län och bekostas av exploatören samt fastighetsägarna till A och B. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av exploatören. Servitut för väg För befintlig väg; Stora Väsby, som genom planens genomförande i aktuell sträckning omvandlas från servitutsväg till lokalgata upphör servitut. Ekonomiska frågor Plankostnad Exploatören äger det fulla kostnadsansvaret för uppkomna kostnader vid framtagandet av denna detaljplan inkluderande underlagsutredningar och plankonsultkostnad. Planavgift tas inte ut vid bygglov. Kostnad för bygglov debiteras enligt taxa. Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

65 Vatten och avlopp Anslutningsavgifter för kommunalt vatten- och avlopp betalar byggherren enligt gällande taxa. Avtal I köpeavtal för aktuellt område exkluderande fastigheterna A och B regleras ersättning för kommunens kostnader för gatubyggnation och teknisk infrastrukturförsörjning till planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanen bekostas av exploatören. Planavgift tas inte ut i samband med bygglov. Kostnad för bygglov mm debiteras enligt taxa. Kostnaden för vatten och avlopp tas ut genom anslutnings- och driftavgifter enligt gällande VA-taxa. Tekniska frågor Vatten och avlopp Bostäder inom planområdet ska anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenpolicy. Inom planområdet finns möjlighet till fördröjning. Slutlig hantering av dagvatten avgörs i samband med bygglovprövning i samråd med kommunens Tekniska enhet och i enlighet med framtagen dagvattenhantering. Geoteknik Planområdet är beläget inom ett område med besvärlig geoteknik. Utredningar utförs och bekostas av exploatören. Senast inför planens antagande skall tillfredsställande grundläggningstekniska åtgärder redovisas för ny bebyggelse som säkrar stabilitet och motverkar vibrationer från järnvägstrafiken. Medverkande tjänstemän planchef Linda Axelsson samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson Medverkande konsulter arkitekt Göran Reierstam, Reierstam arkitektur & projektutveckling Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

66

67 Detaljplan Södra Husby 5:36, Väsby gård, Trosa kommun Samrådsredogörelse Detaljplan för Södra Husby 5:36, Väsby gård, Trosa kommun, dnr 2016/21 Samrådsredogörelse Upprättat av Samhällsbyggnadskontoret, Trosa kommun. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , att uppdra till Samhällsbyggnadskontoret att skicka ut förslag till detaljplan för Södra Husby 5:36, Väsby gård på samråd. Kompletta detaljplanehandlingar sändes ut till berörda enligt fastighetsförteckning daterad Materialet har även funnits tillgängligt på kommunens webbplats, Samråd har skett från t o m Under samrådet har följande skrivelser inkommit: Nr Datum Remissinstans/fastighetsägare Synpunkter TeliaSonera Synpunkter Sörmlandskustens Räddningstjänst Synpunkter Lantmäteriet Ingen erinran Privatpersoner M.H och M.H Synpunkter Trafikverket Synpunkter Länsstyrelsen Ingen erinran Vattenfall Ingen erinran

68 Detaljplan Södra Husby 5:36, Väsby gård, Trosa kommun Samrådsredogörelse Synpunkter 1. TeliaSonera Skanova har markförlagd teleanläggning samt luftledning inom detaljplaneområdet, se bifogad karta (karta finns i akten). Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Bemötande: Kartan över svarandens ledningar och anläggningar vidarebefordras till exploatören inför kommande projektering. Exploatören bekostar eventuella flyttar av ledningar eller anläggningar. 2. Sörmlandskustens Räddningstjänst Brottsförebyggande Trygghetsskapande åtgärder gällande belysning, större planteringar, gång och cykelvägar bör beaktas. Krishantering Ingen erinran Förebyggande brandirisk Räddningstjänsten har möjlighet att yttra sig i byggskedet Insatsmöjligheter för räddningstjänsten Räddningstjänstens framkomlighet med tunga fordon ska beaktas. Brandvattenforsörjning, exempelvis alternativvattensystem, ska beaktas och kommuniceras med Räddningstjänsten. Bemötande: Inom området planeras för ett gatu- och gc-nät som ska belysas och gestaltas på ett tryggt sätt. Planområdet kommer att ha kommunala gator vilka kommer att vara framkomliga året runt. Räddningstjänstens synpunkter rörande brandvattenförsörjning skickas vidare till exploatören inför kommande projektering. Även kommunens Tekniska enheten underrättas om Räddningstjänstens önskemål. 4. Privatpersoner M.H och M.H Vad händer mer konkret med Väsbyvägen efter Helgdagsvägen upp mot förskolan/högtidsvägen? Bemötande: Inom ramen för nu aktuell detaljplan kommer exploatören av det nya bostadsområdet bekosta en upprustning av Väsbyvägen från exploateringen till Stationsvägen. Den sträcka som yttrandet nämner kommer att byggas ut och förbättras 2

69 Detaljplan del av Södra Husby 5:36, Väsby gård, Trosa kommun Samrådsredogörelse lite längre fram inom ramen för den fortsatta exploateringen invid de nyligen utbyggda delarna vid Väsby vid Valborgsvägen, Helgdagsvägen m fl. Exakt när detta kommer ske är svårt att uttala sig om i dagsläget men en upprustning kommer att ske. 5. Trafikverket Planområdet ligger ca 120 meter söder om Södra stambanan, som utgör järnväg av riksintresse och för vilken Trafikverket är anläggningsägare. Gator i anslutning till planområdet har kommunalt väghållarskap. Trafikbuller Det i bullersammanhang förhållandevis korta avståndet till järnvägen, i kombination med terrängförhållandena, kan innebära att buller från den spårbundna trafiken blir störande. I likhet med vad som framgår av planbeskrivningen anser Trafikverket att bullersituationen inom planområdet bör studeras närmare för att säkerställa att gällande riktvärden enligt förordningen SFS 2015:216 klaras. Planbeskrivningen bör redovisa framräknade ljudnivåer vid fasad samt vid uteplats. Om det visar sig att bullerdämpande åtgärder behöver vidtas för att klara riktvärdena, så ska dessa skyddsåtgärder säkerställas med bestämmelser i plankartan. Det sistnämnda innefattar även placering av byggnader, d.v.s. om bullerutredningen visar att byggnader måste placeras på ett visst sätt för att uppnå riktvärdena så ska plankartan utformas därefter. Trafikverket anser att prognosår 2040 bör beaktas i sammanhanget. Plankorsning Södra stambanan Befintlig plankorsning Södra stambanan/stora Väsby (kommunal gata) är idag försedd med en halvbomsanläggning. Trafikverket bedömer att det för plankorsningens del inte är något problem att klara beräknad trafikökning. I och med utbyggnaden av planområdet ser Trafikverket emellertid en risk för ökat spårspring och cykelpassager när bommarna ligger nere, just på grund av att vägskyddet är en halvbomsanläggning. Det kan därför bli aktuellt att utöka vägskyddet och samtidigt sätta upp stängsel på båda sidor om spåret en bit ut från plankorsningen. Generellt anser Trafikverket att i de fall en exploatering medför åtgärder på Trafikverkets anläggning, så ska kostnader för åtgärden tas av annan part än Trafikverket. Med anledning av detta önskar Trafikverket en dialog med Trosa kommun angående behovet av åtgärder i plankorsningen samt kostnader kopplat till dessa åtgärder. Bemötande: En översiktlig bullerberäkning för planområdet tas fram inför granskningen. Vid behov kompletteras detaljplanen med bestämmelser. Trosa kommun inleder gärna en dialog om att skapa en säker övergång över Södra Stambanan. Den lösning Trafikverket förordar ser ut att vara rimlig och genomförbar. 3

70

71 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2010/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Antagande detaljplan för Södra Husby 5:117 m.fl. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar detaljplan för Södra Husby 5:117 m.fl. Ärendets bakgrund Inom ramen för kommunstyrelsens uppdrag till planutskottet att studera förtätningsmöjligheter i centrala Vagnhärad har ett område i anslutning till Husby förskola och den gamla skolan vid Ödesby uppmärksammats som ett lämpligt exploateringsområde. Ett planförslag arbetades fram och nämnden godkände ett slutligt förslag som skulle gå vidare till kommunfullmäktige för antagande. Dock valde kommunen att avvakta med antagande eftersom beslut om exploatör dröjde. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Planförslaget möjliggör byggnation av bostäder. De befintliga bostadsfastigheterna i planområdets östra del ges möjlighet att köpa till mark samt byggrätter fastställs för dessa bostadshus. Ett förslag till detaljplan har samråtts med berörda sakägare, myndigheter m fl. Planförslaget är formellt redan godkänt med i och med att det gått en tid sedan dess och endast en del av den ursprungliga detaljplanen föreslås antas redovisas detaljplanen ytterligare en gång inför det slutliga antagandet. Planen handläggas som ett standardförfarande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef Beredning

72 Protokoll från kommunstyrelsens planutskott, Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 16 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 29 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 43 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 71 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 98 2 Expedieras Akten

73 7!3m6!1s0x465f40a8effafa97:0x61962f6d910fd291!2sHelgdagsv%C3%A4gen, Vagnh%C3%A4rad!3b1!8m2!3d !4d !3m4!1s0x 465f40a861c209d7:0xac858538f55342c7!8m2!3d !4d

74 Dnr SBN 10/431 reviderad ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Vagnhärad, Trosa kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING För detaljplanen gäller plan- och bygglag (1987:10) vilken trädde i kraft PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser, daterad , reviderad Denna planbeskrivning med genomförandebeskrivning, daterad , reviderad Planens antagande delas upp och resterande del kommer att antas längre fram, för indelning se plankartan. BAKGRUND Planering inom Vagnhärad har hämmats av väntan på beslut och genomförande av ny järnvägsdragning. För att möjliggöra önskad utveckling gavs Planutskottet i uppdrag att kartlägga tätortens centrala delar i syfte att hitta lämpliga lokaliseringar av nya bostäder. I redovisning september 2010 angavs det nu aktuella planområdet bland möjliga projekt att studera. PLANDATA Planområdet ligger på en höjd ca 100 m söder om Trosaån inom Vagnhärads tätort. Högtidsvägen och Ödesbyvägen möts vid områdets södra del. Planområdet innefattar fastigheterna Södra Husby 5:106 och 5:117 samt några angränsande delar av parkmark och gatumark inom Södra Husby 5:36. Planområdets areal är 5753 kvm. Södra Husby 5:106 ägs av Trosabygdens Teknik AB. Övrig mark ägs av Trosa kommun. Planområdets läge vid Högtidsvägen och Ödesbyvägen i Vagnhärad

75 Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Antagandehandling Vagnhärad, TROSA KOMMUN, Södermanlands län reviderad maj 2017, november 2013 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen är framtagen för att möjliggöra förtätning med bostäder på mark med låg nyttjandegrad inom ett bostadsområde med attraktivt läge, befintlig infrastruktur och närhet till centrum. Byggrätt ges för två nya flerbostadshus: ett i fyra våningar med ca lägenheter, ett i två våningar med ca 4 lägenheter. En förskolebyggnad används inte längre för sitt ändamål och kommer att rivas. BEHOVSBEDÖMNING Planen kan inte antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning med tillhörande MKB behöver därför inte göras. Denna uppfattning delas av Länsstyrelsen enligt besked , Länsstyrelsens dnr GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Planområdet ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövård (MB 3:6), rörligt friluftsliv (MB 4:2) samt kust och skärgård (MB 4:4). Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Kulturvärden hos befintlig före detta skola skyddas i plan. Planområdet ligger inom Vagnhärads tätort och förutsättningarna för rörligt friluftsliv påverkas därför inte och inte heller naturvärdena för kust och skärgård. Översiktsplan I gällande översiktsplan, antagen juni 2010, ingår planområdet i redovisad befintlig bebyggelse. Detaljplanen stämmer väl överens med översiktsplanens intentioner att möjliggöra förtätning av kommunens tätorter. Intentionen i översiktsplanen är en årlig befolkningstillväxt på 2-3% under den närmaste 10-årsperioden och en stor del av bostadsbyggandet styrs till Vagnhärad. Detaljplaner För planområdet gäller detaljplanerna PL 98/4, laga kraft , och P00-1, laga kraft Dessa planer togs fram för att reglera användningen av mark och vatten efter det skred som inträffade vid Trosaån i Vagnhärad I gällande planer anges för Södra Husby 5:106 två friliggande bostadshus i två våningar och för Södra Husby 5:117 bekräftas allmänt ändamål (barnstuga). Genomförandetiden är 15 år efter lagakraftdatum för båda detaljplanerna och har löpt ut. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig bebyggelse - På Södra Husby 5:106 finns ett flerbostadshus med källare, två höga våningar och inredd vind. Byggnaden uppfördes som skola, troligen på 1930-talet, och hade tidigare en mera anspråksfull utformning. Den spelar genom höjd och läge en mycket framträdande roll i Vagnhärad. Senare ändringar har försvagat byggnadens karaktär. Den gamla skolan 2

76 Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Antagandehandling Vagnhärad, TROSA KOMMUN, Södermanlands län reviderad maj 2017, november På Södra Husby 5:117 finns en envånings förskolebyggnad med förråd. Frånsett tillfällig användning har den länge stått tom och bedöms av kommunen inte behövas för sitt ändamål. - Omgivande bebyggelse är friliggande småhus. Vy österut över 5:117 mot den gamla skolan på 5:106. Bilden visar delar av förskolebyggnad med förråd och de granar som växer mellan de två fastigheterna. Mark, vegetation, naturvärden Parkmark består i huvudsak av tuktad naturmark med buskar och träd av olika arter. I parkstråket mellan 5:117 och 5:106 finns vackra klipphällar som är värdefulla och oersättliga. Äldre granar längs västra gränsen av Södra Husby 5:106 är förvuxna och hindrar utsikt och ljusinfall. En del av stråket med klipphällar mellan de två fastigheterna. Förskolebyggnaden på 5:106 skymtar till höger i bild. Geotekniska förhållanden, radon Området ligger högt och har berg i dagen inom stora delar. År 1997 skedde ett omfattande skred i närområdet. Till följd av detta gjordes omfattande geotekniska undersökningar och stabiliseringar såväl utmed åkanten som i naturområdet upp mot Högtidsvägen. Ett bostadskvarter togs bort med avseende på de geotekniska förhållandena. Aktuellt planområde ligger utanför det då aktuella skredområdet och all bebyggelse är föreslagen på fast mark med berg i dagen. Således bedöms grundläggningsförhållandena som goda. Detaljerade grundundersökningar görs för tillkommande byggnader. Området ligger inom normalriskområde för radon. 3

77 Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Antagandehandling Vagnhärad, TROSA KOMMUN, Södermanlands län reviderad maj 2017, november 2013 Buller Planområdet är beläget ca m från Södra Stambanan vilket medför bullerstörningar. ÅF-Infrastructure AB har utfört en trafikbullerutredning som visar att blivande bostäder kommer att innehålla riksdagens riktvärden på 55dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad och uteplatser kan anordnas med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. Ytterväggar, fönster och uteplatser ska utformas för att möta riksdagens riktvärden enligt utredningen. Närmiljö och rekreation Området gränsar i norr till parkytor i dalgången vid Trosaån, ett värdefullt område för utblickar och promenader. En kommunal lekplats finns omedelbart norr om området. Service Området ligger med ca 350 m gångavstånd till Vagnhärads centrum med butiker, bibliotek, skola m m. Vägar och trafik - Området nås med bil via två lokalgator, Högtidsvägen och Ödesbyvägen. Dessa förbinds söder om Södra Husby 5:106 med en gångväg, som är avstängd för fordonstrafik men körbar för kommunal skötsel. - Via Nyårsvägen strax väster om området nås anlagt gångvägssystem som leder genom parkområden till Vagnhärads centrum. Ett gångstråk har uppstått spontant över naturmarken och klipphällarna i områdets mitt, mellan huvudfastigheterna. Teknisk försörjning - Fastigheterna är anslutna till det kommunala VA-nätet. Befintliga gatunät har kapacitet för anslutning av tillkommande bebyggelse. - Fastigheterna är anslutna till det kommunala dagvattennätet. - Uppvärmning sker med egna anläggningar. Anslutning till fjärrvärme finns inte i områdets närhet. - Fastigheterna är anslutna till elnätet och nätstation finns vid Högtidsvägen strax väster om området. - Avfall hanteras enligt kommunal renhållningsstadga. Station för lokal återvinning och källsortering finns vid Brovägen/Ringvägen inte långt från området. 4

78 Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Antagandehandling Vagnhärad, TROSA KOMMUN, Södermanlands län reviderad maj 2017, november 2013 PLANFÖRSLAGET III IV II Illustrationsplan Bebyggelse, gestaltning Båda fastigheterna avses för bostadsändamål Inom Södra Husby 5:106 bekräftas byggrätt för befintlig byggnad (gamla skolan), vars ursprungliga karaktär inte får förvanskas genom ändringar. Byggrätt ges för tillkommande byggnad i två våningar. Den skall utformas med hög arkitektonisk kvalitet och så att den ansluter till befintlig byggnads karaktär och form. Vy över planområdet med den gamla skolan och illustration av möjlig byggd volym. Inom Södra Husby 5:117 ges byggrätt för bostadshus i fyra våningar. Det kommer därmed att ansluta i höjd till gamla skolan, som ligger högre och har höga våningsplan. Byggnadens gestaltning skall hålla mycket hög kvalitet och ges släktskap med den ursprungliga gamla skolan. 5

79 Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Antagandehandling Vagnhärad, TROSA KOMMUN, Södermanlands län reviderad maj 2017, november 2013 Byggnaden kommer att bli väl synlig och den kommer tillsammans med bebyggelsen vid Vagnhärads torg att utgöra ett tydligt tillskott. Volymen kan delas upp, ha indragna respektive utanpåliggande balkonger och skall ha gavlar med stående proportioner mot norr och söder. Tak skall ha synliga fall som inte behöver vara symmetriska. Fasader bör ha ytskikt av trä. Placeringen av byggnaden med gaveln mot övriga Vagnhärad samt takvinklar och proportioner ska knyta an till den gamla skolan men fasadens utformning får gärna ges detaljer och en utformning som ger ett modernt formspråk. Särskild omsorg ska ges fönsters och balkongers placering samt fasadens utformning och färgsättning. Mark och vegetation Detaljplanen möjliggör utökning av Södra Husby 5:117 och Södra Husby 5:106. Detta ger mer utrymme för uteplatser och biluppställning. Längs hela Södra Husby 5:117's västra fastighetsgräns och längs del av den nordvästra ska en häck planteras till skydd för insyn över de lägre liggande grannfastigheterna. Inga förändringar av områdets allmänna karaktär planeras utanför tomtmark. Vegetation vårdas och skymmande granar bör tas bort. Siktlinjer från balkong på översta våningen i ny byggnad på Södra Husby 5:117 mot byggnad på Ödesby 1:39. Sikten begränsas av växtlighet som en häck och träd. Vägar och trafik Tillfart till respektive fastighet sker via befintligt vägnät. Boendeparkering skall ordnas inom respektive fastigheter. Det spontant uppkomna gångstråket mellan fastigheterna ska vara kvar men inte hårdgöras eller vinterunderhållas. Teknisk försörjning - Tillkommande bebyggelse ansluts till befintliga kommunala va-nät. - Dagvatten ska normalt omhändertas lokalt i enlighet med kommunens VA-policy. I dagsläget är båda fastigheterna redan anslutna till kommunens dagvattennät. - El-försörjning kompletteras i erforderlig omfattning inom området. - Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning blir möjlig bör detta eftersträvas. - Principer för avfallshantering ändras inte av planförslaget utan följer kommunens gällande bestämmelser. Särskilda perspektiv Bebyggelse enligt planförslaget bidrar till en hållbar miljö, även socialt. Ett tillskott av lägenheter i ett område med i huvudsak friliggande småhus ger större variation av boendeformer. Det ger möjlighet för flera generationer att bo inom området och bredare sociala kontaktnät vilket skapar trygghet för barn såväl som vuxna. Med fler bostäder inom gångavstånd till centrum blir det möjligt för flera att bo utan bil vilket är en viktig del i ett jämställt och hållbart samhälle. Alla typer av befintlig infrastruktur nyttjas, vilket sparar gemensamma resurser. 6

80 Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Antagandehandling Vagnhärad, TROSA KOMMUN, Södermanlands län reviderad maj 2017, november 2013 ADMINISTRATIVA FRÅGOR Respektive ägare är huvudman för kvartersmark. Kommunen är huvudman för gatumark och parkmark. Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade. 7

81 Detaljplan för SÖDRA HUSBY 5:117 m fl. Antagandehandling Vagnhärad, TROSA KOMMUN, Södermanlands län reviderad maj 2017, november 2013 REDOVISNING AV PLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd april 2013 Beslut om granskning juni 2013 Granskning sommaren 2013 Godkännande av Samhällsbyggnadsnämnden september 2013 Antagande av detaljplanen november 2013 Laga kraft vinter 2013/2014 Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen avser att försälja fastigheten Södra Husby 5:117. Respektive fastighetsägare blir huvudman för kvartersmark och svarar för planens genomförande på sin egen fastighet. Kommunen är huvudman för gatumark och parkmark samt för va-ledningar fram till kvartersmark. Avtal Avtal om rivning och byggande på fastigheten Södra Husby 5:117 träffas i samband med försäljning. Kommunen initierar avtal och försäljning. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Planen möjliggör markreglering för utökning av Södra Husby 5:106 mot norr och av Södra Husby 5:117 mot väster. Respektive fastighetsägare initierar och bekostar de fastighetsregleringar som detaljplanen möjliggör. Ärenden hanteras av Lantmäterimyndigheten. EKONOMISKA FRÅGOR Beträffande Södra Husby 5:106 regleras kostnader för markreglering samt för upprättande och genomförande av detaljplan i avtal mellan kommunen och fastighetsägaren. Vad gäller Södra Husby 5:117 regleras motsvarande kostnader i avtal i samband med försäljning. Respektive fastighetsägare initierar och bekostar geotekniska undersökningar för grundläggning av tillkommande byggnader. MEDVERKANDE Medverkande tjänsteman: Linda Axelsson, planchef Medverkande konsulter: Anna Webjörn, arkitekt Margit Webjörn, arkitekt 8

82 Beteckningsbeskrivning enl HMK-Ka. Skala A3. A3: AW) Grundkartan upprättad av Metria, Katrineholm, genom revidering och komplettering av fotogrammetriskt framställd primärkarta, Koordinat- och projektionssystem Sweref Höjdsystem RH Byggnadernas begränsningslinjer för fotogrammetriskt karterade utgöres av horisontalprojektionen från takens ytterkanter, för geodetiskt mätta av fasaderna. Fastighetsredovisningen hänför sig till Ann-Britt Hellström SÖDRA HUSBY 5:119 PLANBESTÄMMELSER GRÄNSER Dnr SBN 10/431 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE - - Del av detaljplanen som ej tas upp för antagande i denna etapp. Linje 1,5 m utanför planområdets gräns Användningsgräns Egenskapsgräns 5:106 ANVÄNDNING AV MARK Allmän plats LOKALGATA Gata för lokaltrafik PARK Tuktad naturmark, gångstråk får anordnas. Kvartersmark B Bostäder ESBY 1:39 1:38 1:40 ÖGTIDSVÄGEN e2 75 B e6 5:117 IV e2 350 f2 f3 v1 18, :36 3 PARK e2 50 B e :120 III 1 f1 f3 II e2 170 f1 v1 LOKALGATA 14, , :2 14 BEGRÄNSNING AV MARKENS ANVÄNDNING Marken får inte bebyggas. Parkering får anläggas. Balkonger och mindre skärmtak över entréer får inkräkta på marken. Marken får endast bebyggas med gårdshus med en högsta totalhöjd om 3,5 m för förvaring, teknisk service, avfallshantering o d. MARKENS ANORDNANDE Ut-/infart får inte anordnas Häck utan öppningar ska finnas UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e2 xxx Största byggnadsarea i kvm inom betecknat egenskapsområde. e6 Minsta tomtstorlek är kvm. UTFORMNING, UTFÖRANDE Värdefull byggnad q1 Värdefull byggnad. Den ska underhållas och får ej rivas. Ändringar får inte förvanska dess karaktär. Ej ursprungliga tillägg och förändringar får tas bort alternativt återställas. Utformning, utseende I, II Högsta antal våningar xx,x Högsta totalhöjd i meter exkl. skorstenar, huvar o d f1 Fasader ska vara av träpanel med ljus färgsättning. Tak ska beläggas med tegel eller med mörk slät plåt. f2 Fasader ska vara av trä, panelbrädor eller skivmaterial. Tak ska beläggas med slät plåt. f3 Byggnadsvolym ska ha gavlar med tydligt stående proportioner mot norr och söder. xx-yy Minsta respektive största taklutning i grader v1 Vind får inte inredas. ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade. Kommunen är huvudman för allmän plats. ÖDESBY 1:74 1:75 SÖDRA HUSBY DETALJPLAN FÖR SÖDRA HUSBY 5:117 m fl VAGNHÄRAD, TROSA KOMMUN, SÖDERMANLANDS LÄN SKALA 1:500 (A3) , Revidering med etappindelning Linda Axelsson, Planchef Anna Webjörn, Arkitekt SAR/MSA

83

84 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Planchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer SBN 2017/21 Planuppdrag - ny detaljplan för fastighet X m.fl. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ny detaljplan för fastighet X samt intilliggande mark. Ärendet Fastighetsägaren till fastighet X disponerar över en markyta utanför fastigheten på Y vilken ägs av Trosa kommun. Fastighetsbildningen är gjord enligt gällande detaljplan men ger en väldig snäv avgränsning i det nordvästra hörnet vilken inte följer förhållanden som rådet på platsen. Marken utanför fastighet X är planlagd som allmän plats och kan inte regleras in i aktuell fastighet. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Fastighetsägaren har under lång tid i överenskommelse med det Tekniska kontoret förfogat över marken utanför fastighet X. Denna överenskommelse har reglerat mark som på plats naturligt skulle betraktas som mark tillhörande fastighet X. Mot bakgrund av detta menar Samhällsbyggnadskontoret att en utvidgning är möjlig och att planarbete för att möjliggöra detta kan påbörjas. Planen handläggas som ett begränsat förfarande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef Beredning Brev från fastighetsägaren, Expedieras Akten Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

85

86

87

88

89

90 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Planchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer SBN 2017/22 Planuppdrag ny detaljplan för Hammaren 2 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ny detaljplan för Hammaren 2. Ärendet Trosa Vagnhärads Tennisklubb äger Hammaren 2 inom vilken Trosa tennishall är lokaliserad. Tennisklubben har en mycket aktiv verksamhet med många barn och ungdomar i sina olika träningsgrupper. I takt med att intresset ökat har klubben sett över sin verksamhet och möjlighet att utveckla den. Därför har en utbyggnadsmöjlighet studerats där andra typer av verksamheter skulle kunna möjliggöras t ex padletennis och inomhusboulebanor. För att åstadkomma detta krävs att hallen byggs ut vilket detaljplanen inte medger. Inom gällande detaljplan är stora delar av fastigheten prickmarkerad ut mot väg 218 och bl a detta behöver ändras. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Tennisklubben bedriver en mycket populär verksamhet som engagerar många i kommunen. En fortsatt utveckling av den samt möjliggörande av andra verksamheter är positivt för kommunen. Förfrågan innebär en utbyggnad av tennishallen västerut mot väg 218 men där en buffertzon motsvarande den vid transformatorstationen bibehålls. En utbyggnad enligt förslaget kan vara rimlig men några aspekter som kommer behöva utredas inom ramen för detaljplanen är hallens gestaltning med tanke på det intilliggande öppna landskapet samt de geotekniska förhållanden som råder inom fastigheten. Det sistnämnda inte enbart med tanke på den efterfrågade tillbyggnaden utan också med tanke på närheten till väg 218. Planen handläggas som ett standardförfarande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

91 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Samhällsbyggnadsnämnden Beredning Brev från fastighetsägaren, Beslut till Akten

92

93

94

95

96

97

98

99

100 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2016/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Samråd detaljplan Storökan 5 m fl Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Samhällsbyggnadskontoret att samråda förslag till ny detaljplan för Storökan 5 m fl. 2. Samhällsbyggnadskontoret beslutar att planförslagets genomförande inte anses innebära betydande miljöpåverkan enligt MKB-förordningen 4-5. En särskild miljöbedömning kommer därför inte att göras. Ärendets bakgrund Storökan 5 är en centralt belägen fastighet med fina utblickar över Trosa och hamnområdet. På fastigheten finns ett bostadshus vilket inte använts för permanentboende på många år. Under våren 2016 fick fastigheten en ny ägare i syfte att utveckla och förtäta området. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Ett planförslag har arbetats fram för att anpassas till platsen samt att möjliggöra en förtätning av området. Förslaget innebär att den befintliga byggnaden rivs och ersätts av flerfamiljshus vilka anpassas till fastigheten och dess förutsättningar. Tillfart sker via Bokögatan och Persögatan. Bebyggelsen har hållits nere med tanke på intilliggande bebyggelse men också med hänsyn till Trosa stads riksintresseområde samt för att minimera påverkan på landskapsbilden. En behovsbedömning har gjorts vilken visar på att en särskild miljökonsekvensbeskrivning inte behöver göras utan bl a de identifierade frågor som lyfts fram ovan kan utredas inom ramen för ordinarie planhandling. Behovsbedömningen är samrådd med Länsstyrelsen som delar kommunens uppfattning. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef

101 Beredning 2 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 98 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, , 50 Skrivelse från fastighetsägaren daterat Expedieras Akten

102 Planområde

103 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Storökan 5 m.fl. Trosa kommun, Södermanlands län SAMRÅDSHANDLING Upprättad i maj 2017

104 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun PLANPROCESSEN... 3 INNEHÅLL... 3 Planhandlingar:... 3 Övriga handlingar:... 3 Utredningar... 3 SYFTE... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Läge, areal och markägoförhållanden... 4 Planförhållanden... 5 Bestämmelser i miljöbalken... 6 Landskapet... 6 Fornlämningar och kulturhistoria... 7 Tillgänglighet och service, trafik och parkering... 9 Lek och rekreation Teknik Störningar DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH GENOMFÖRANDE Gestaltning Angöring och parkering Höjd på mark Lek och rekreation Rivning Naturmiljö Gator och trafik Tillgänglighet och service Teknisk försörjning Övriga åtgärder Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Avtal Tidplan Genomförandetid ÖVERVÄGANDEN OCH KONSEKVENSER Sociala konsekvenser Miljökonsekvenser MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Från samhällsbyggnadskontoret: Medverkande konsult: Samrådshandling 2/28

105 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun PLANPROCESSEN Detaljplanearbetet är indelat i flera skeden. Det är främst i samrådsskedet som möjligheter att lämna synpunkter finns. I granskningsskedet kan anmärkningar framföras. När detaljplanearbetet påbörjas är ofta beslut som berör planen redan fattade i demokratisk ordning, såsom markanvändning i översiktsplanen och eventuellt mera detaljerat i program. INNEHÅLL Planhandlingar: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Övriga handlingar: Illustrationskarta Grundkarta Fastighetsförteckning Utredningar Dagvattenutredning, Sweco Solstudie, What arkitektur, daterad Utdrag ur ovanstående utredningar redovisas i planbeskrivningen och finns i sin helhet i akten för detaljplanen hos Samhällsbyggnadskontoret Trosa. Detaljplanen är upprättad enlig PBL (2010:900) Standardförande. Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser samt en planbeskrivning. Till planen hör ett antal övriga handlingar. Efter samråd och granskning tillkommer samrådsredogörelse respektive granskningsutlåtande över inkomna synpunkter. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. SYFTE Planens huvudsakliga syfte är att möjliggöra nya lägenheter på fastigheten Storökan 5 i Trosa kommun. Trosa kommun eftersträvar att förtäta i lägen där det finns väl utbyggd infrastruktur och god tillgång till allmän service. Dessutom syftar detaljplanen till att möjliggöra för fastighetsägarna på Storökan 2 att köpa den allmänna platsmarken på fastigheten Trosa 10:64. PBL 8 kap 1 anger att en byggnad ska vara lämpligt för sitt ändamål, ha en ha en god form-, färgoch materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En god helhetsverkan kan uppnås genom att ny bebyggelse hålls samman av Samrådshandling 3/28

106 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun färg, takform, material och skala samt genom en varsam terränganpassning. Därutöver är även syftet att upphäva Tomtindelningsplan P77/33 Lärkträdet. FÖRUTSÄTTNINGAR Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget i förlängningen av Persögatan ca 600 meter sydöst om Trosa centrum. Planområdet omfattar ca kvm. Området avgränsas i söder, norr och väster av fastighetsgränserna för några av de befintliga fastigheterna längs med Allégatan, Brännskärsgatan, Persögatan, Bokögatan samt Fifångsgatan. I öster avgränsas planområdet av Bokögatans vägkant. Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av fastighetsförteckningen. Det streckade röda är planområdets ungefärliga läge i Trosa kommun. Samrådshandling 4/28

107 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Planområdets utbredning är markerat med svartstreckad linje. Planförhållanden Enligt översiktsplanen för Trosa kommun, antagen av Kommunfullmäktige den 2 december 2015, anges att nya bostäder kan tillkomma genom förtätningar inom redan bebyggda fastigheter och i vissa av de områden som har redovisats som strategiskt värdefull mark. Förtätningsprojekt föreslås i översiktsplanen i mer centrala lägen inom eller i anslutning till riksintresseområdet för Trosa stad. Nya projekt ska utveckla och öka värdet av riksintresset kulturmiljö för Trosa stad. Därför är det av betydelse att utformning av bebyggelsen görs på ett kvalitativt sätt. I planarbetet ska påverkan på riksintresset utredas. I detta fall anses planområdet ligga i anslutning till riksintresseområdet för Trosa stad samt vara förenligt med kommunens översiktsplan. För hela planområdet gäller Förslag till stadsplan över södra delen av Östermalm inom Trosa stad som vann laga kraft Planen ger möjlighet att uppföra en friliggande bostad i två plan med en byggnadshöjd på 7,6 meter på fastigheten Storökan 5. Det finns ingen begränsning i tomtstorlek eller hur många fastigheter som kan bildas. För tomter mindre än kvm gäller en byggnadsarea om 150 kvm för huvudbyggnad och 40 kvm för gårdsbyggnad. För tomter större än 1000 kvm gäller en byggnadsarea om 250 kvm för huvudbyggnad och 60 kvm för gårdsbyggnad. I gårdsbyggnad får bostad inte inredas. Det finns inga bestämmelser som styr gestaltning av eller material för ny bebyggelse. På fastigheten Storökan 2 får ett bostadshus i två våningar och med en byggnadshöjd på 7,6 m uppföras om det placeras 1,5 meter mot fastighet i öster. Endast en huvudbyggnad och en gårdsbyggnad får uppföras per fastighet. Om fastigheten är större än 1000 kvm får huvudbyggnaden inte uppföras med en större areal än 250 kvm samt gårdsbyggnad inte större än 60 kvm. Gårdshus får inte inredas med bostad. Stadsplanens genomförandetid har gått ut. Samrådshandling 5/28

108 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Bestämmelser i miljöbalken Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken. Området bedöms inte vara känsligt ur ekologisk synpunkt och kan inte heller anses ha betydelse från allmän synpunkt på grund av särskilda naturvärden eller kulturvärden. Planområdet ligger inte inom något utpekat område för riksintresse. Landskapet Mark, vegetation och fauna Inom planområdet finns en befintlig bostadsbyggnad som är placerad högst upp på kullen där marken runtomkring byggnaden består av en mindre höjdplatå som ligger på knappt +18 m över havet. I anslutning till planområdet finns även befintlig bebyggelse vilken är placerade nedanför planområdet i höjdled. Förutom marken i direkt anslutning till byggnaden är resterande delar förhållandevis kuperade. Höjdnivåerna inom Storökan 5 varierar där den västra delen har höjdnivåer på ca +7 m, den norra delen på ca +10 m, den östra delen ca +11,5 m samt den södra delen på ca +13 m i höjdsystemet RH Höjdnivåerna på Storökan 2 och Trosa 10:64 varierar och är högre i dess södra delar där höjdnivåerna är ca +10 m medan fastighetens norra del mot Fifångsgatan ligger på ca +5 m enligt ovan nämnda höjdsystem. Fastigheten har under lång tid varit sparsamt bebodd och trädgården har låtits växa igen i hög omfattning. Vegetationen består mestadels av löv- och tallskog men även andra mindre buskar. Utanför planområdets västra del, på de privata fastigheterna som angränsar till denna fastighet, växer ett antal ekar. Foton på vegetationen inom områdets västra del. Planområdet är beläget uppe på ett berg varför marken består av fast mark. Samrådshandling 6/28

109 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Foto på vegetationen inom områdets norra del. Foto på vegetationen inom områdets östra del. Området är inte utpekad som högriskområde för radon. Byggnader där personer stadigvarande vistas behöver därför inte utformas med radonsäkert utförande såvida detaljerad radonundersökning inte visar annat. Fornlämningar och kulturhistoria Befintlig bebyggelse Inom fastigheten Storökan 5 finns en befintlig bostadsbyggnad byggd under 1940-talet som inte använts för permanentboende på många år utan enbart mycket sporadiskt som fritidsboende. Byggnaden är i ett plan och har en ljus putsad fasad. Byggnaden har en mycket enkel konstruktion med spritputs på vassmatta med en stående plankstomme med mycket sparsam isolering i väggarna. Utifrån detta går det att konstatera att byggnaden inte är konstruerad för åretruntbruk och mycket omfattande arbete skulle krävas enbart för att uppfylla dagens krav på konstruktion och energiförbrukning. Samrådshandling 7/28

110 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Underhållet av byggnaden har varit mycket begränsat under lång tid och byggnaden är i sådant skick att den inte bedöms vara möjligt att rusta upp till beboelig standard. Byggnaden har inte några speciella skyddsvärden och den kommer att rivas i samband med genomförandet av detaljplanen. Foton invändigt från den befintliga byggnaden inom Storökan 5. Foto på den befintliga byggnaden inom Storökan 5 sedd från öster. Samrådshandling 8/28

111 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Foto på den befintliga byggnaden inom Storökan 5 sedd från sydväst. Inom fastigheten Storökan 2 finns en befintlig bostadsbyggnad som under många år sporadiskt använts som en fritidsbostad. Foto på den befintliga byggnaden på Storökan 2. Bildkälla Google Maps. Tillgänglighet och service, trafik och parkering Tillgänglighet både till och inom området anses vara godtagbar söderifrån via Persögatan där också angöringen sker till planområdet. Nivåskillnaderna inom planområde medför att inte hela planområdet är tillgängligt. Framför byggnadens östra del finns en plan yta som anses vara tillgänglig. Närmsta skola och förskola är Tomtaklintskolan och Tomtalunds förskola som ligger ca 1,2 km norr om planområdet. Att ta sig dit till fots tar ca 15 minuter och med cykel ca 5 minuter. På större delen av sträckan kan man ta sig fram på gångbanor och trottoarer. Intill skolan finns också vårdcentral och folktandvård. Samrådshandling 9/28

112 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Närmaste kollektivtrafikhållplats för Länstrafikens bussar är belägen på Östermalmsvägen vilket är ungefär knappt 500 m från planområdet. Tillgängligheten till området anses vara godtagbar. I Trosa hamn finns hållplats för Trosabussen mot Liljeholmen och i Vagnhärad finns regionaltågstation med trafik mot Norrköping-Linköping samt Södertälje-Stockholm. Kommersiell service i form av ett varierat utbud av butiker, restauranger, caféer mm finns inom gångavstånd i centrala Trosa. Det är även bekvämt avstånd till Trosaportens handelsområde. Området nås med bil från Persögatan och Bokögata. Någon GC-väg finns inte inom fastigheten. Parkering för den befintliga byggnaden sker antingen i garaget i den norra delen av byggnaden alternativt på yta framför. Lek och rekreation Närmsta belägna lekplatsen finns vid Trosa gästhamn drygt 500 meter väster om planområdet. Drygt 500 meter norr om planområdet ligger Skärlagsvallen där fotbollsplaner finns. I övrigt är det nära till andra populära gångstråk, stadsfjärdarna och annan rekreation. Teknik Dag-, färsk- och spillvatten samt brandpost Det befintliga huset är anslutet till kommunens spill- och färskvattensystem genom förbindelsepunkt i områdets södra fastighetsgräns i Persögatan. Dagvattnet omhändertas i dagsläget lokalt utan någon koppling in på kommunens dagvattensystem.i både Persögatan och Bokögatan finns kommunala spill-, dag- och färskvattenledningar med olika dimensioner utbyggda. Enligt kommunens VA-policy ska dagvatten omhändertas lokalt. Med tanke på markens beskaffenhet kan det vara svårt att säkerställa infiltration. En dagvattenutredning har tagits fram och de åtgärder som krävs för att inte omkringliggande fastigheter ska påverkas beskrivs under rubriken Teknisk försörjning på sidan 18. Inom närområdet finns det totalt sex stycken brandposter inom en 500 meters radie varav de närmsta brandposterna ligger i Persögatan mellan hus med adress 4 och 6 samt i Bokögatan mellan husnummer 10 och 12. Den ena av dem i Bokögatan i direkt anslutning till området har tillräcklig kapacitet för att förse Räddningstjänsten med brandvatten. Se vidare under avsnitt Detaljplanens innebörd och genomförande under stycket Teknisk försörjning sidan 18 för redogörelse av olika lösningar att ansluta de tillkommande bostadshusen till det kommunala systemet. El, tele och bredband Den befintliga byggnaden är ansluten till Vattenfalls elnät via ledning i Persögatan. Nätet finns också utbyggt i Bokögatan. Närområdet matas från två transformatorstationer, en söder om Askögatan i närheten av korsningen Askögatan/Allégatan och den andra söder om Östermalmsvägen intill korsningen Östermalmsvägen/Allégatan. Fiberledningar finns utbyggda i både Persögatan och Bokögatan. Se vidare under avsnitt Detaljplanens innebörd och genomförande under stycket Teknisk försörjning sid 16 för redogörelse av olika lösningar att ansluta de tillkommande bostadshusen till befintligt el-, fiber- och fjärrvärmenät. Samrådshandling 10/28

113 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Störningar Området anses ge upphov till mer trafik framförallt på Bokögatan och i viss mån även på Persögatan och dess förlängning mot planområdet. Ökningen av trafik med anledning av planförslaget anses inte ge upphov till några betydande trafikstörningar för omkringliggande fastigheter. Åtgärder kommer att genomföras i närområdet i vägnätet med anledning av detaljplanen för att säkerställa en fortsatt säker trafikmiljö. Detta kommer inte att redovisas i plankartan utan regleras i det exploateringsavtal som tecknas mellan Trosa kommun och exploatören. Störning under byggtiden drabbar i första hand den närmaste bostadsbebyggelsen. Störningskällorna är främst kopplat till buller och vibrationer från byggarbetsplatsen, transporter av massor och byggmaterial samt dammbildning. Riktvärden angivna i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15) ska beaktas. För störande vibrationer gäller under byggtiden SS :2011 Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerande vibrationer i byggnader. Förslag är att ett handlingsprogram tas fram med eventuella bullerskydd- och vibrationsåtgärder vid byggskedet. Miljökontoret i Trosa kommun är tillsynsmyndighet så att de uppsatta riktvärdena klaras. Samrådshandling 11/28

114 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH GENOMFÖRANDE Detaljplanen ger möjlighet till nybyggnation av 24 stycken bostadslägenheter fördelat på 6 huskroppar vilka benämns Hustyp A och Hustyp B. Hustyp A föreslås inom den västra byggrätten medan Hustyp B föreslås på den östra byggrätten. Byggnaderna föreslås vara 2 3 våningar höga placerade runt en gemensam bostadsgård centralt på kullens topp. Byggnaderna utformas och placeras med hänsyn till topografi och omgivande bebyggelse, så att både natur och kulturvärden bibehålls i så stor utsträckning som möjligt. Mellan gård och parkering i öster anläggs en gångväg. Illustrationskarta. Illustrationsplanen visar den exploatering som föreslås. De byggnader som är grönmarkerade är de nya byggnaderna som föreslås. Samrådshandling 12/28

115 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Bild på den föreslagna exploateringen sedd från Bokögatan. Bild på gårdsmiljöerna inom den föreslagna exploateringen. Dessutom möjliggör detaljplanen att fastighetsägaren på Storökan 2 kan köpa till den allmänna platsmarken Trosa 10:64. Någon ytterligare exploatering för fastighetsägaren på Storökan 2 föreslås inte. Samrådshandling 13/28

116 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Gestaltning Husen föreslås placeras med en sida mot gården. Längs övriga sidor behålls naturmarken så nära husen som möjligt. Skogen rensas från sly och träd som bedöms vara i dåligt skick, men karaktären av gles barrskog med inslag av berg i dagen bevaras. De stora ekarna väster om kullen ligger utanför planområdet och kommer ej att påverkas. Byggnadernas gestaltas i samspel med den omgivande naturmarken d.v.s. platsanpassad gestaltning. Fasaderna föreslås vara av trä, målade, laserade eller obehandlade. Kulörer väljs så att de harmoniserar med de naturliga kulörer som finns i omgivningen. Gården avgränsas av byggnader och gabionmurar som stöd för den uppfyllnad som behövs. Muren bildar en tydlig gräns mellan den anlagda gården och naturen. Gården blir det gemensamma och tillgängliga uterummet för de boende med omväxlande hårdgjorda ytor, armerat gräs och växtlighet. Gabionmurar används även vid uppbyggnad av parkeringsytan vid Bokögatan. Planbestämmelser angående byggnader På plankartan finns en planbestämmelse som anger den högsta nockhöjden för byggnaderna beräknat från gården vilket är 8,0 meter för byggnaderna i väster (hustyp A) samt 11,0 meter för byggnaderna i öster (hustyp B). Detta ger möjlighet att uppföra byggnader som är 3 våningar. Sektionen på den föreslagna bebyggelsen där de befintliga byggnaderna väster- och öster om området är markerad som siluetter. I illustrationskartan markeras vart sektionen är tagen. Den streckade linjen beskriver den befintliga markhöjden inom området. De streckade linjerna ovan de tänkta byggnaderna illustrerar de föreslagna nockhöjderna i plankartan. Höjden på byggnaderna är anpassade så att känslan ska vara att byggnadsvolymerna underordnar sig den befintliga trädvegetationen både inom samt utanför planområdet. För den västra byggrätten anges en största byggnadsarea per huvudbyggnad vilket är 300 kvm med en total byggnadsarea om 1200 kvm. Huvudbyggnaderna måste placeras med minst 7 meters mellanrum, detta för att skapa en luftighet mellan byggnaderna. För de östra byggrätterna anges en största byggnadsarea per huvudbyggnad vilket är 300 kvm vilken avgränsas av ytan där endast komplementbyggnader får uppföras. På ytan där endast komplementbyggnader får uppföras föreslås det att miljöhus samt cykelförråd uppförs. Komplementbyggnader får uppföras till en maximal nockhöjd om 4 meter. Fasader ska uppföras i trä och i kulörer anpassade till platsen. Övrig mark prickmarkeras vilket innebär att den inte får bebyggas. För Storökan 2, vilket är fastigheten norr om planområdet vilka har för avsikt att köpa mark från kommunen bestäms att det endast får vara en friliggande villa. Största byggnadsarea för huvudbyggnad är 250 kvm och största byggnadsarea för komplementbyggnad är 60 kvm. Fasad ska utföras i ljus kulör i puts eller trä. Taket ska bestå av sadeltak med takpannor. Högsta nockhöjd i meter är 9,0. Bestämmelserna är i paritet med de bestämmelser som finns enligt nu gällande detaljplan Samrådshandling 14/28

117 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun där skillnaden är att de är anpassade till de råd och rekommendationer som Boverket har tagit fram Utökad lovplikt för bygglovsbefriade åtgärder samt att marklov krävs för trädfällning gäller för hela området, exklusive Storökan 2. Detta innebär att bygglov måste sökas för bland annat rivning, byte av fasad -/takmaterial, schaktning, fyllning, trädfällning samt byggnation av s k friggebod och Attefalls-hus. Angöring och parkering Den befintliga tillfartsvägen i söder avses fortsatt vara områdets angöring för biltrafik. Delar av gården görs körbara så att angöring och tillgänglighet tillgodoses. En plats där även större fordon kan vända, som t.ex. sopbil, anordnas centralt på gården. Tillfartsvägen är även tillgänglig för räddningstjänstfordon. Jämfört med idag när t ex renhållningsfordon vänder på en mycket begränsad yta invid Storökan 12 och 13 möjliggör detaljplanen en säkrare angöring för dessa fordon. Höjd på mark Byggnaderna ska anpassas till de befintliga höjdnivåerna så mycket som möjligt för att påverkan på den befintliga marken ska minimeras. För att skapa en flack och tillgänglighetsanpassad gårdsyta mellan de nya byggnaderna föreslås dock att del av marken antingen schaktas av eller fylls upp. Bedömningen är att de nockhöjder som föreslås inom byggrätterna, tillsammans med att ytan mellan byggnaderna måste göras tillgänglighetsanpassad innebär att någon ytterligare precisering av marknivåerna inte krävs. Lek och rekreation Gårdsmiljön som föreslås kan möjliggöra mindre lek och rekreationsmöjligheter. Övriga större lek- och rekreationsmöjligheter anses finnas i närområdet. Rivning Vid planens genomförande kommer den befintliga bostadsbyggnaden att rivas. Byggnaden hyser inte några kulturmiljövärden. Naturmiljö Hela fastigheten är idag planlagd som kvartersmark. Den nya detaljplanen kommer att säkerställa att vegetation finns kvar på fastigheten då ambitionen med förslaget är att bevara så mycket träd som möjligt. Väster om planområdet finns ett antal skyddsvärda ekar vilka växer på privata tomter. Ekarna har inte något formellt skydd men de anses vara särskilt skyddsvärda då träden uppfyller ett eller flera av följande kriterier: Jätteträd: Träd grövre än 1 meter i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken). Mycket gamla träd: Ek, bok, gran och tall, äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Grova hålträd: Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken) med hål i stammen. Då träden i direkt anslutning till fastigheten är viktiga för den framtida karaktären för den nya exploateringen är förhoppningen att de inte ska tas ned. Samrådshandling 15/28

118 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Planbestämmelser angående naturmiljö Stora delar av fastigheterna planläggs med prickmark där ingen bebyggelse får ske. I plankartan anges bestämmelsen n 1 som säkerställer att träd inte får fällas, med undantag av säkerhetssynpunkt. De träd som är utmarkerade med den angivna bestämmelsen anses vara så pass karaktäristiska för området att det är av yttersta vikt att de inte tas ned. Dessutom säkerställer plankartan att marklov krävs för fällning av träd med större stamdiameter än 0,2 meter på 1,3 meters höjd gäller inom fastigheterna Storökan 5 och Trosa 10:64. Inom planområdet finns sly och lövträd av yngre men varierad ålder. En del av dessa kommer som tidigare nämnts tas ner. Dock kommer en del att bevaras för att säkerställa en fortsatt uppväxt karaktär på området. Genom att glesa ur skapas bättre förutsättningar för de kvarvarande träden inom planområdet och en naturlig återväxt av träd och annan växtlighet. För att ha möjlighet att skapa en avgränsning mot intilliggande bebyggelse i söder finns möjlighet att uppföra staket eller plantering, denna yta är markerad med bestämmelsen n 2. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Planförslaget reglerar inte någon utbyggnad av huvudgator, lokalgator, gc-vägar och gator på allmän platsmark. Däremot åläggs exploatören standardförbättringar utmed Bokögatan och Per-sögatan i det exploateringsavtal som kopplas till detaljplanen. En ny gångväg föreslås från parke-ringsytan i öster vid Bokögatan till de nya byggnaderna. Den nya gångvägen föreslås placeras på kvartersmark. Viss uppfyllnad/schakt kan krävas vid parkeringsytan samt för den nya gångvä-gen som föreslås. Detta ska göras på ett sätt som säkerställer en hållbar dagvattenhantering Parkering/cykelparkering, utfarter Behovet av parkeringsplatser anges i förhållande till ortens biltäthet och lokala parkeringsrekommendationer samt avstånd mellan angöringsplats och bostadsentré. Parkeringen för området ska lösas på den nya parkeringsanläggningen som föreslås längs med Bokögatan samt i garage under hustyp B. För detaljplanen gäller att 1,3 parkeringsplatser uppförs per lägenhet, där förslaget baseras på 24 st. lägenheter. Antalet bilparkeringsplatser som illustreras är 16 stycken vid Bokögatan, 12 stycken i garage under hustyp B samt möjlighet att uppföra 2 stycken handikapps-parkeringar på gårdsytan. Parkeringskraven är därmed uppnådda. Cykelparkering föreslås ske i källarna i de nya byggnaderna samt i en mindre komplementbyggnad i områdets södra del. In och utfart med bil till de parkeringar som föreslås i de östra byggnaderna sker via Persögatan medan resterande parkeringsplatser nås via in- och utfart till Bokögatan. Genom att ge planområdet två tillfarter och parkering på två platser fördelas trafiken i närområdet och boende inom Storökan 5 är inte hänvisade enbart till en gata Samrådshandling 16/28

119 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Röda streckade linjerna beskriver de områden där det huvudsakligen föreslås bilparkering. Blåa streckade linjen visar vart cykelparkering föreslås. Planbestämmelser angående bilparkering Parkering kan ske på yta som är markerad med egenskapen parkering i plankartan samt under de östra byggrätterna. Inom det område där bilparkering får uppföras längs med Bokögatan får carportar uppföras till en största sammanlagd byggnadsarea om 350 kvm. Cykelparkering föreslås uppföras på den yta där Marken får endast förses med komplementbyggnader. Tillgänglighet och service Offentlig service Tillgängligheten till offentlig service såsom skolor, förskola, vård- och fritidslokaler etc. anses vara god då den finns inom acceptabla avstånd. Planförslaget anses inte ge ett stort behov av service utan behovet kan tillgodoses utanför planområdet. Kommersiell service Tillgängligheten till kommersiell service anses vara god då den finns inom de centrala delarna av Trosa stad. Planområdets anses inte ge behov av kommersiell service (handel och övriga tjänster) utan behovet kan tillgodoses utanför planområdet. Tillgänglighet Avstämning har skett med räddningstjänsten för att säkerställa tillgängligheten till området. Bedömningen är att tillgängligheten till området är acceptabel söderifrån där hämtning och lämning med bil kan ske på den platå som föreslås på ytan mellan den nya bebyggelsen. Tillgängligheten inom byggnaderna säkerställs vid bygglovgivning. De byggnader som uppförs har möjlighet att erbjuda full anpassning till funktionsnedsatta genom att byggnadsytan är tillräckligt stor att rymma en komplett bostad Samrådshandling 17/28

120 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Tillgängligheten för barn och ungdomar bedöms vara god men viss påverkan bedöms kunna ske på barns skolväg. Den otillgänglighet som anses kunna uppstå är främst kopplat till att det sker biltrafik på skolvägen. Däremot anses skolvägen inte vara så pass trafikerad att det innebär att några problem uppstår. Teknisk försörjning Dag-, färsk- och spillvatten samt brandpost Som nämnt ovan finns det kommunala spill- och färskvattennätet utbyggt i både Persögatan och Bokögatan. Kapaciteten i färskvattensystemet är dock inte tillräcklig Persögatan varför de nya husen kommer att behöva försörjas från den kommunala färskvattenledningen i Bokögatan. Kommunen avser att upprätta en ny förbindelsepunkt för färskvatten för samtliga 24 lägenheter i områdets nya östra fastighetsgräns vilket sker efter samråd parterna emellan. Tack vare förekomsten av flera brandposter i närområdet och att kapaciteten är tillräckligt bra i den brandposten som bara ligger några enstaka meter från planområdets östra fastighetsgräns och ca 50 meter från det bortersta huset bör någon ytterligare brandpost i området inte vara nödvändigt. Eftersom de västra husen ska byggas på en för låg nivå för att åstadkomma ledningar som klarar av att låta spillvattnet rinna ner till Bokögatan med självfall krävs pumpanordningar i husens spillvattensystem för att säkerställa att spillvattnet når det kommunala systemet. Ett alternativ som bör utredas vidare är att upprätta två förbindelsepunkter. En i fastighetsgränsen mot Bokögatan som tar hand om spillvattnet från de östra husen och den andra i gränsen mot Persögatan som hanterar spillvattnet från de västra husen dit möjligheten att nå med självfall är större p.g.a. topografin. Slutlig lösning kommer att utredas vidare under planprocessen. Dagvatten ska i första hand tas om hand på kvartersmark. En dagvattenutredning har tagits fram av Sweco som beskriver att utifrån Trosa kommuns krav får inte planområdet släppa ut mer dagvatten efter exploatering än det gjorde innan vid ett 20-års regn med klimatfaktor 1,25, därmed krävs fördröjning av dagvatten på fastigheten. Beräknade föroreningshalter och mängder visar att belastningen på recipienten Trosaån ökar i och med exploateringen. Därmed krävs även åtgärder ur reningssynpunkt. I systemlösningen för dagvattenhantering föreslås anläggning av ett antal åtgärder för att uppnå fördröjning- och reningskrav. Åtgärderna utgörs av ett dike längs sydöstra sidan av planområde och längs med parkeringsytan, diket fortsätter under kvartersgångsvägen och ansluter sedan till ett makadamfyllt fördröjningsmagasin under parkeringsytan. Det är viktigt att fördröjningsmagasinet är tät då att det inte får rinna vatten från magasinet mot omgivande bebyggelse. Vattnet från takytor leds till dagvattenledning i gårdsytan. För att fördröja och rena takvattnet rekommenderas gröna tak. Dagvatten från gårdsytan leds till växtbäddar samt till ett avvattningsstråk i mitten av gårdsytan. De hårdgjorda och gröna ytorna som är körbara på gårdsytan och parkeringen bör anläggas med permeabel beläggning för att minska den ytliga avrinningen samt att de har en dagvattenrenade effekt. Husgrunddräneringen för fastigheterna på västra sidan måste pumpas till dagvattenledning. Då planområdet ska anslutas till kommunal dagvattenledning i Bokögatan krävs en djupare analys av vad dagvattennätet nedströms påkopplingspunkten har för kapacitet för det tillkommande flödet. Samrådshandling 18/28

121 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Utöver åtgärderna tillkommer en korrekt och väl genomtänkt höjdsättning av planområdet som ska minimera risken för översvämning och skador på byggnader. Kvartersgården bör ges en lutningen mot mitten av kvartersgården och även söder ut mot planerat dike längs kvartersväg. På detta sätt bedöms risken för instängt dagvatten på kvartersgården minimeras. Höjdsättningen är också viktigt i anslutning till de planerade garageinfarterna. Parkeringsytan ska lutas mot diket för fördröjning och rening. En alternativ lösning är att ansluta dagvattnet från bebyggelsen och därtill hörande hårdgjorda ytor till befintligt dagvattennät i Allégatan. Detta alternativ innebär att fördröjning möjliggörs inom gårdsmiljön t ex i växtbäddar och sedan byggs en dagvattenledning ut som förbinder exploateringsområdet till befintligt dagvattennät. Med tanke på nivåskillnader i området är detta ett möjligt alternativ. Slutlig lösning kommer att avgöras i samband med att området projekteras. Planområdet är högt beläget och viss sprängning kommer att behövas för att genomföra detaljplanen. Inom intilliggande fastigheter väster om planområdet förekommer att grundvattennivån är förhållandevis hög. Något som inte är ovanligt inom Trosa tätort. Oro har framförts från intillboende för att nödvändig sprängning kan påverka grundvattnets lopp och påverkan på grannfastigheterna. Detta kommer att utredas ytterligare inom ramen för detaljplanen. Exploatören ansvarar för att bygga ut spill-, färsk-, och dagvattenledningar och därtill hörande övriga anläggningar inom kvartersmark. Kommunen svarar för att bygga ut det kommunala systemet fram t.o.m. förbindelsepunkten. Upprättandet av de exakta lägena för förbindelsepunkter ska ske i samråd mellan parterna. Exploatören debiteras för varje ny förbindelsepunkt enligt vid debiteringstillfället gällande VA-taxa vilket regleras i kommande exploateringsavtal. El, fiber och värme Troligtvis är kapaciteten något för lågt för att ansluta ytterligare 24 hushåll till det befintliga elnätet. För att åstadkomma tillräckligt med kapacitet krävs troligtvis en ombyggnad av någon av de två transformatorerna i närområdet. Transformatorn söder om Askögatan kan med relativt enkla medel byggas om för att åstadkomma större kapacitet vilket Vattenfall ansvarar för. Därefter kan någon av de befintliga elledningarna i Persö- eller Bokögatan användas till att bygga ut ledningar till de nya husen. Avlämningspunkten för Vattenfall blir i elmätaren och utbyggnaden av nya elledningar inom kvartersmark ska ske i samråd mellan parterna och i samordning med övriga ledningsutbyggnader. Förändringar av elnät och utbyggnad av effekt utförs av Vattenfall men bekostas av exploatör. Tack vare god planering finns det redan avsatta serviser till det utbyggda fibernätet i både Persögatan och Bokögatan. Trofi (Trosa Fibernät AB) ansvarar för utbyggnad fram till avlämningspunkt i husens teknikutrymmen efter samråd mellan parterna. Även här rekommenderas samordning med andra ledningsägare för att åstadkomma en smidig utbyggnad av samtliga ledningar. Byggnaderna föreslås att värmas upp med hjälp av bergvärme men möjligheten om uppvärmningen kan ske med hjälp av fjärrvärme kommer att studeras ytterligare i den fortsatta detaljplaneprocessen. Avfall Kommunal avfallshämtning ska anordnas för fastigheterna i enlighet med kommunens gällande renhållningsbestämmelser. Gemensam avfallshantering föreslås ske i miljöhuset som föreslås mellan de två östra byggnadsvolymerna. Kraven på avstånd från entré samt för vändplats för renhållningsfordon anses vara tillgodosedda i förslaget. Vid bygglov kommer uppföljning ske så att avståndskraven uppfylls. Samrådshandling 19/28

122 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Planbestämmelser angående avfallsbyggnad Den byggnad som föreslås för den gemensamma avfallshanteringen föreslås placeras mellan byggnaderna som benämns hustyp B på den yta som är markerad att Marken får endast förses med komplementbyggnader i plankartan. Övriga åtgärder Geotekniska åtgärder Då området består av berg samt berg i dagen anses marken vara byggbar och någon undersökning anses inte krävas. Bebyggelsen placeras i huvudsak på fastmark. Eventuellt behöver berg sprängas. Massbalansen kan ske med material från området. Markmiljö Bedömningen är att det inte finns någon mark inom fastigheten som anses vara förorenad. Om mark ändå påträffas vara förorenad ska anmälan om detta ske till Miljökontoret i Trosa kommun. Arkeologi Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Luft och buller Trafikmätningar på Allégatan genomfördes under 2013, vilket är väster om området, och bedöms vara en av de vägar för vilken trafiken till planområdet anses gå. Under mätperioden, vilket var en vecka i juni 2013, var veckomedeltrafik 500 fordon/dygn. Ett rimligt antagande är att planförslaget maximalt medför en ökning med cirka 124 fordonsrörelser per dygn. Det motsvarar omkring 5 resor per bostad vid en exploatering med 24 bostadsenheter. Några åtgärder för att klara de luft och bullerriktvärden som finns anses inte krävas då vägarna i anslutning till planområdet inte är så trafikerade att detta tillskott av trafik ger upphov till kraftigt höjda värden. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Anläggningar inom allmän plats Ingen ny allmän platsmark ingår i planområdet. I anslutning till planområdet finns allmän plats där kommunen är huvudman. Anläggningar inom kvartersmark Exploatören ansvarar för uppförandet av bostadshusen, parkeringar, tillfart och gångvägar samt övriga anläggningar enligt plan- och illustrationskartan. Exploatören svarar också för nödvändig utbyggnad av färsk- och spillvattensystem från den kommunala förbindelsepunkten samt anläggningarna för dagvattenhantering. Därutöver ansvarar exploatör även för åtgärder inom befintligt vägnät föranledda av aktuell exploatering. Framtida drift och underhåll av ovanstående kommer den tilltänkta bostadsrättsföreningen stå för. Leverantörerna för el-, fiber- och fjärrvärmenät ansvarar i samråd och i samarbete med exploatören och varandra för utbyggnad samt framtida drift och underhåll av erforderliga ledningar. Anläggningar utanför planområdet Kommunen ansvarar för utbyggnad samt framtida drift och underhåll av erforderliga serviser från de kommunala huvudledningarna för färsk- och spillvatten samt anordnar förbindelsepunkter i fastighetsgräns. Leverantörerna av el, fiber och fjärrvärme ansvarar i samråd och i samarbete med Samrådshandling 20/28

123 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun kommunen och varandra för erforderlig utbyggnad samt framtida drift och underhåll av respektive nät. Exploatören ombesörjer och bekostar standardhöjning av Persögatan, beläggning och belysning, samt anläggande av ny gångbana vid Bokögatan mot Östermalmsvägen samt nya belysningsarmaturer mellan Österamalmsvägen och Persögatan. Fastighetsbildning Exploatören ska, genom överenskommelse om fastighetsreglering, utöka sin fastighet i öster med en mindre avlång bit kommunal mark om 404 kvm från fastigheten Trosa 10:64. Anledningen för denna reglering är att områdets fastighetsindelning mellan kommunal allmän platsmark och privat kvartersmark förbättras och att marken behövs för att åstadkomma infart samt parkeringsanläggning för de nya husen. Överlåtelsen regleras i det exploateringsavtal som tecknas mellan exploatör och Trosa kommun. Den privata fastigheten Storökan 2 kan genom detaljplanen utökas genom köp av del av den kommunala fastigheten Trosa 10:64 för att åstadkomma en förbättrad fastighetsindelning. Tomtindelningsplan För planområdet finns det en gällande tomtindelningsplan, P77/33 Lärkträdet. I samband med aktuellt planförslag föreslås gällande tomtindelning att upphävas. En tomtindelningsplan kan endast upphävas genom en ny detaljplan och då en tomtindelningsplan hindrar framtida fastighetsregleringar föreslås denna att upphävas för att skapa större flexibilitet. Servitut, ledningsrätt och annan typ av nyttjanderätt Även här beror behovet av att inrätta servitut på exploatörens val av eventuell uppdelning av bostadshusen i fler än en bostadsrättsförening. Eftersom samtliga 24 lägenheter planeras ägas av en och samma bostadsrättsförening behövs inget servitut. Leverantörerna av el, fiber och fjärrvärme har för avsikt att avtala om en enklare form av rättighet för sina ledningar på kvartersmark fram till respektive avlämningspunkt i husen. Möjlighet att skriva in dessa rättigheter i fastighetsregistret ska medges av exploatören. Någon ledningsrättsupplåtelse bör således inte vara aktuell inom planområdet varför inget u-område (u-område= allmänna underjordiska ledningar) har lagts in i plankartan. Ansökan om lantmäteriförrättning Exploatören och den privata fastighetsägaren ansöker om att reglera till sig respektive kommunal mark enligt ovan hos berörd lantmäterimyndighet. Detta ska ske skyndsamt när respektive överenskommelse har blivit giltig efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan bekostas av respektive privata fastighetsägare. Avtal Avtal mellan kommun och exploatör Innan detaljplanen antas ska avtal tecknas mellan kommunen och exploatören angående genomförandet av planen som bl.a. reglerar ovan nämnd fastighetsreglering parterna emellan samt ansvarsfördelning för utbyggnad av de kommunala ledningarna och andra allmänna anläggningar samt finansiering av dessa. Samrådshandling 21/28

124 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Avtal mellan kommun och övriga fastighetsägare Avtal ska tecknas mellan kommunen och ägaren till fastigheten Storökan 2 angående fastighetsreglering av den kommunala marken enligt ovan. Avtal mellan ledningsägare och exploatör Leverantörerna för el, fiber och fjärrvärme avser att teckna markupplåtelseavtal med exploatören i samband med utbyggnaden av respektive ledningsägares nät. Exploatören ska medge ledningsägarena möjlighet att inskriva rättigheten i fastighetsregistret. Tidplan Samråd: 2:a kvartalet 2017 Granskning: 3:e kvartalet 2017 Antagande: 1:a kvartalet 2018 Laga kraft 1:a kvartalet 2018 Tidplanen är preliminär och kan ändras under arbetets gång. Genomförandetid Under genomförandetiden har fastighetsägaren en lagstadgad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills kommunen tar fram ny plan eller ändrar gällande plan. Fastighetsägaren äger efter genomförandetidens slut ingen rätt till ersättning för förlorade rättigheter som fanns i den ursprungliga planen. Planens genomförandetid Genomförandetiden är tio år från det datum då planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och därmed, enligt Plan och bygglagen förenliga moment, handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun. Bygglov debiteras enligt taxa. Planavgift tas inte ut. Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet samt dagvatten handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Kostnad för vatten- och avlopp tas ut genom anslutnings- och driftavgifter enligt gällande taxa och exploateringsavtal. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och Telia Sonera AB ansvarar för telenätet. Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län. Nybyggnadskarta beställs av Metria, Katrineholm, eller den som för tillfället är kommunens mät- och kartentreprenör. Fastighetsägare ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvartersmark. ÖVERVÄGANDEN OCH KONSEKVENSER Överväganden har gjort mellan olika intressen: Samrådshandling 22/28

125 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Sociala konsekvenser Genom att planera för kvalitativa bostäder i attraktiva miljöer skapas förutsättningar för ett hälsosamt liv där människor kan leva och växa. Genom sin lokalisering ges flera möjligheter till rekreation i närområdet vilket är en viktig del i att ge förutsättningar för god folkhälsa. Centrala Trosa med kommersiellt och offentligt serviceutbud ligger på ett gång- och cykelavstånd. Planen möjliggör att en ny boendetyp tillkommer i ett villaområde vilket anses vara positivt genom att skapa ett mer varierat boende. Tillgänglighet/Jämställdhet Många boende i Trosa kommun pendlar till sina arbeten. Generellt brukar män i högre utsträckning ha längre arbetsresor medan kvinnor i högre grad reser med kollektivtrafik eller går alternativt cyklar till arbetet. Då närheten till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar är goda skapas förutsättningar för att en jämställdhet kan uppnås. Tillgänglighet både inom samt till och från området anses vara god men det kommer även att följas upp vid bygglovsskedet. Trygghet/säkerhet Området bedöms ha god tillgänglighet och möjligheten att skapa lättillgängliga och trygga och säkra stråk inom samt till och från området anses kunna uppfyllas. Barnperspektivet Tillgängligheten för barn och ungdomar bedöms som god i och med relativ närhet till skolor och förskolor samt centrala Trosa. Gårdmiljön avses att utformas för aktivitet för barn, förutom det anses lekplatser anses finnas inom i närområdet. Områdets läge i anslutning till skog och kust erbjuder goda möjligheter för barn att leka och utvecklas i. Folkhälsa Till planförslaget har en solstudie tagits fram av What! Arkitektur, daterad , för att beskriva hur omkringliggande bebyggelse påverkas av den föreslagna exploateringen. Enligt solstudien innebär inte exploateringen att solförhållandena för omkringliggande bebyggelse påverkas negativt då de befintliga träden, både inom samt i direkt anslutning till planområdet redan ger en skuggbild på den befintliga bebyggelsen. Exploateringen kommer snarare bidra till att solförhållandena på omkringliggande bebyggelsen kan förbättras. Utdrag ur solstudien redovisas nedan och den fullständiga rapporten finns i kommunens planakt. Samrådshandling 23/28

126 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Kartan ovan illustrerar den skuggbild som förväntas vid vårdagjämning kl Solstudien har även studerat påverkan på omkringliggande bebyggelse vid höstdagjämning. Bedömningen är att solförhållandena är så pass snarlika mellan vår- och höstdagjämning att endast en av dem illustreras här. Kartan ovan illustrerar den skuggbild som förväntas vid vårdagjämning kl Solstudien har även studerat påverkan på omkringliggande bebyggelse vid höstdagjämning. Bedömningen är att solförhållandena är så pass snarlika mellan vår- och höstdagjämning att endast en av dem illustreras här. Kartan ovan illustrerar den skuggbild som förväntas vid midsommar kl Kartan ovan illustrerar den skuggbild som förväntas vid midsommar kl Vardagsliv Planområdets läge med närheten till Trosa stads centrala delar där kommersiell och offentlig service finns ger möjlighet till att de boende kan leva ett hållbart vardagsliv. Miljökonsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har Samhällsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Samrådshandling 24/28

127 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Planområdet är beläget inom riksintresseområdena för Rörligt friluftsliv och Kust och skärgård. Dessa riksintressen bedöms inte påverkas när befintlig bebyggelse ersätts med ny. Stora delar av centrala Trosa utgör ett riksintresse för kulturmiljövården. Planområdet är beläget utanför detta område men är exponerat. Mot bakgrund av detta har gestaltning och placering av hus varit viktigt att studera inom ramen för den kommande planprocessen. Bebyggelsen enligt planförslaget är utformat på ett sätt som gör att husen byggs med hänsyn till omgivande natur och övriga befintliga hus. Riksintresset för Trosa stad bedöms inte påverkas av planförslaget. Kommunen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med Översiktsplan för Trosa. För planområdet bedöms de nationella miljömålen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan samt Frisk luft vara relevanta. Ett genomförande av detaljplanen bedöms bidra till att uppfylla miljömålen. Behovsbedömning för MKB Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 4 kap. 34 och Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKBförordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget medger endast en mindre komplettering i befintlig sammanhållen bebyggelse. Planförslaget medger i övrigt inte användning av planområdet för de ändamål som anges i PBL 4 kap. 34, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen följer intentionerna uppsatta i Översiktsplanen för Trosa kommun samt att planens genomförande ger upphov till påverkan på ett begränsat område och på begränsade intressen. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Behovsbedömningen är avstämd med länsstyrelsen som delar kommunens åsikt. Landskap En exploatering i enlighet med förslaget kommer att påverka landskapet och dess landskapsbild. Genom detaljplanen kan träd skyddas så att de inte kan tas ned, vilket är något som kommer att säkerställas i den detaljplan som nu tas fram. Detta tillsammans med att bebyggelsen ska anpassas till trädens placering innebär att bedömningen är den påverkan som förväntas ske är acceptabelt. Naturmiljö Den naturmiljö som finns inom planområdet är framförallt kopplat till den vegetation som finns inom planområdet vilka inte har något utpekat skydd. Då bedömningen är att vegetationen ska sparas i så stor utsträckning som möjligt anses viss påverkan ske på naturmiljön men det bedöms vara acceptabelt. Kulturmiljö Trosa stad är utpekad som område av intresse för kulturmiljövården i Södermanlands län. Motiveringen varför det är utpekad är att det är en småstad präglad av det tidiga 1600-talets stadsanläggning, handel och fiske samt det sena 1800-talets badortsliv. I den vidare beskrivningen av vad Samrådshandling 25/28

128 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun som karaktäriserar riksintresset är stadsplanen för den omkring år 1600 flyttade staden med strandbundna långgator på åns båda sidor. Träbebyggelse och tomter som i utformning och storlek speglar såväl fiskeläget och handels- och hantverksstaden som den senare badorten. 2 1 Rödstreckade området visar det område som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Det svarta utpekade området markerar planområdet förhållande till gränsen. Siffrorna markerade i kartan markerar vart de bilder på planområdet som beskrivs senare i texten är tagna ifrån. Ett av målen för att tillgodose riksintresset är att stadens horisontlinje ska behållas intakt och inte utsättas för konkurrens i form av högre byggnadsverk. Småskalighet hör till Trosas identitet och styrkor, vilket är kvaliteter som enligt översiktsplanen ska bevaras och utvecklas. För att illustrera områdets påverkan på riksintresse för kulturmiljövården har två perspektiv tagits fram dels från Allégatan vilken är belägen väster om planområdet samt från korsningen Allégatan- Östermalmsvägen. Samrådshandling 26/28

129 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Bilden visar den föreslagna exploateringen sedd från Allégatan vilket är väster om planområdet. I kartan ovan markerar siffran 1 vart denna bild är tagen ifrån. Bilden visar den föreslagna exploateringen sedd från Allégatan- Östermalmsvägen. I kartan ovan markerar siffran 2 vart bilden är tagen ifrån. Den sammanvägda bedömningen är att en utveckling av fastigheten inte anses påverka det som präglar riksintresset negativt då horisontlinjen kan hållas intakt samt att den bebyggelse som föreslås präglas av småskalighet. Att den nya bebyggelsen som föreslås ska utformas i trä anses även bidra positivt. Påverkan på luft och vatten Trafikmängden bedöms bara marginellt öka genom planförslaget och någon negativ påverkan på luftmiljön bedöms således inte uppstå. Planförslaget ger förslag på omhändertagande av dagvatten och därför bedöms det inte innebär någon negativ påverkan på andra vattenområden. Drift och underhåll Kommunen bygger ut serviser för färsk- och spillvatten samt förbindelsepunkter och ansvarar för framtida drift och underhåll för dessa. Exploatören och sedermera bostadsrättsföreningen finansierar detta genom anläggningsavgifter och framtida brukningsavgifter. Konsekvenserna för el-, fiber- och fjärrvärmenät liknar de för de kommunala anläggningarna. Samrådshandling 27/28

130 Detaljplan för Storökan 5 m.fl. - samrådshandling Datum Trosa kommun Ekonomiska konsekvenser för exploatören Exploatören står för planprocessens kostnader, såsom utredningar och konsulthjälp. Genomförandet av detaljplanen innebär att exploatören ska betala ersättning till kommunen i form av bl.a. diverse anläggningsavgifter, bygglov samt ersättning för överförd mark m m. Vidare ska exploatören betala bl.a. förrättningskostnader och diverse avgifter till övrig teknisk försörjning såsom el och fiber. Exploatören ska självklart stå för uppförandet av samtliga hus och därtill hörande anläggningar. När slutbeskedet är utfärdat av kommunens bygglovshandläggare och lägenheterna kan användas för sitt ändamål har exploatören möjlighet att överlåta lägenheterna för att bl.a. täcka ovanstående kostnader. Ekonomiska konsekvenser för enskilda fastighetsägare Den privata fastighetsägaren av Storökan 2 har möjlighet att reglera till sig kommunal mark när detaljplanen har vunnit laga kraft mot en ersättning. Fastighetsägaren ska också stå för förrättningskostnaden för denna reglering. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Från samhällsbyggnadskontoret: Daniel Ängmo, stadsarkitekt Linda Axelsson, planchef Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef Medverkande konsult: Olof Halvarsson, Radar arkitektur & planering AB Denis Nähring, Nähring Fastigheter AB Samrådshandling 28/28

131

132 n gata ngs Fifå Brännskärsgatan A Parkering B A Miljöhus Parkering Bostadsgård B Cykelparkering A n ta ga kö Bo A ILLUSTRATIONSKARTANS BETECKNINGAR Planområdets gräns byggnad Föreslagen byggnad Träd Skala 1:400, A1 (1:800, A3)