Sammanfattning glasyrprojekt ht2016-vt2017. Magdalena Svensson

Transkript

1 Sammanfattning glasyrprojekt ht2016-vt2017 Magdalena Svensson

2 Inledning Jag valde att kalla mitt glasyrprojekt; som ljuset genom en orange gardin trots att jag är medveten om att den drömbild som jag ser framför mig inte går att förverkliga som en enda glasyr eftersom det är en kombination av olika färger och egenskaper. Innan projektet startade beskrev jag det på följande sätt: Bakgrund Jag tycker mycket om att arbeta i lapptäcksteknik oberoende av vilket material jag arbetar i. Att kombinera enfärgade delar i olika färger och nyanser med mönstrade delar till något som blir en helhet. Jag arbetar en hel del med olika textila tekniker och drömmer om att kunna skaffa mig en glasyrpalett så att jag även när jag jobbar med keramik kan få fram de färger som jag tycker mycket om. När jag kombinerar på detta sätt (lapptäcke, kakel, skulpturer) använder jag också mindre inslag av färger som jag inte tycker är så fina för sig själv men som behövs för helhetens skull. Jag vill därför vara öppen för olika strukturer och färger som dyker upp när jag experimenterar och som kan kombineras med det blanka, färgglada, tåliga. Glasyrmål Jag vill göra en transparent högblank glasyr som fungerar bra att färga in med färgkroppar och oxider. Temperatur: Glasyren skall helst fungera bredare men minst i intervallet Färger: Vita, röda, rosa, orange och gröna nyanser. Egenskaper: Högblank, transparent, stabil, tålig, skall inte rinna av men får ändå gärna teckna, förstärker färger, lager och djup. Fungera både för tryck, doppning, hällning, penselmålning och sprutmålning. Skall också fungera på bruksgods för mat och dryck. Tillvägagångssätt Prova de glasyrer vi använde på workshopen i 1180 och i 1230, kanske kan jag få en liten startpalett gratis. Göra ett antal grids men inte på Ian Currie viset utan med 4 olika grundglasyrer (från nätet och böcker) i hörnen: transparent blank, matt, kristall, skrovlig. Gå vidare med det som jag finner intressant. Linjetester på infärgningar när jag kommit fram till vilka grunder som är stabila. Lära mig mer om frittor och smältpunkt. Göra många stående glasyrprover för att undersöka hur glasyren rör sig. Genomförande Efter handledning bestämde jag mig för att begränsa mitt experimenterande till kon grader och dekaltemperatur 790 grader. Jag valde däremot att gå ut på bred front i testandet av glasyrer för att få ett större bibliotek av glasyrer i denna temperatur. Jag utgick från recept för kon 6 som jag hittade på nätet och som jag av olika anledningar trodde kunde vara intressanta. När jag bestämt mig för att testa ett hittat recept, gav jag det ett namn enligt standard MS + löpnummer. Jag skrev ned ursprungsreceptet och sedan försökte jag göra så genomtänkta val som möjligt då jag var tvungen att ersätta ämnen. Jag gjorde många 100 grams prover och om möjligt försökte jag också testa hur färgkroppar reagerade på glasyren genom att pensla lite av grundglasyren utan tillsatser på en kakelplatta som jag sedan målade tunt med färgkropp och vatten. Under höstterminen gjorde jag många experiment och försökte få med både nya glasyrrecept och fördjupande experiment på de glasyrer jag såg potential i. Jag samlade information kring allt möjligt som hur de sätter sig i hinken, hur är de att spruta på, hur fungerar det på porslin, hur blir det om det ligger tjock eller tunt hur fungerar olika typer av infärgningar, hur fungerar de på färgat porslin, spricker godset lätt etc. Namngivningssystemet har dock visat sig inte vara helt tillfredsställande eftersom vissa nummer har gett upphov till ett stort antal variationer medan andra har stannat vid ett jaha detta blev en glasyr som jag kanske kan ha nytta av någon gång eller ett nej det vill jag verkligen inte fortsätta med.. Eftersom jag hade svårt att hitta formlerna för de frittor som fanns på skolan brände jag dem i mina önskade temperaturer för att få lite vägledning i mina val. Det var ett mycket användbart verktyg. Sida 2 av 23 Sida 3 av 23

3 För mer detaljerad information om ursprungsrecept och variationer se anteckningsboken Magdalena glasyrexperiment samt andra anteckningar samlade under glasyrkursen höstterminen 2016 och vårterminen Test av 1280 glasyrer i 1220 MS 5 - Transparent blank Jag utgick från en transparent blank glasyr som jag tidigare experimenterat med och som sedan har lett vidare till olika varianter med infärgning. Alla de olika varianterna MS 5, MS 5.1, MS 5.2, MS 5.3, MS 5.5 och MS 5.6 blir bra transparenta blanka. Medan MS 5.4 verkar gå mer mot det mattare hållet. Förutsättningslöst prov på att bränna de gemensamma 1280 glasyrerna från glasyrworkshopen i Sida 4 av 23 Sida 5 av 23

4 MS 6 - Transparent matt MS 16 - Högblank glasyr Jag utgick från en transparent matt glasyr som jag tidigare experimenterat med och provade lite olika färgkroppar. Eftersom den svarade bra på färg valde jag att gå vidare med att tillsätta tenn, zirkonoxid och djup orange färgkropp i ett prov vilket gav en halvmatt, inte speciellt fin orange. Med andra färgkroppar tex. röda, rosa toner kan det säkert ändå fungera. Jag utgick från ett recept baserat på Ferro Fritt 3110 och provade att ersätta den med Alkalie fritta P2250, Kristallfritta A2120, Fritta Borax J och Fritta Borax F. Jag tycker om alla de enskilda varianterna som jag fick med 5% kopparkarbonat. Att glasyren på plattan är kornig beror på att glasyren inte var siktad. Sida 6 av 23 Sida 7 av 23

5 Jag började direkt att experimentera med att ersätta kopparkarbonaten med olika färgkroppar. Till min besvikelse blir röda färgkroppar svaga och de orange tonerna försvinner helt trots höga procentsatser. Gröna färgkroppar blir mycket starka i färgerna och jag fick göra flera justeringar nedåt i procentsatserna för att få fram den ljusgröna ton jag var ute efter. Jag har fortsatt att använda denna glasyr i en ljusgrön krackande variant och som den ursprungliga turkosa 16.2 varianten. En helt ofärgad variant verkar också fungera ganska bra på infärgad lera. Det finns fortfarande oändligt mycket att utforska på 16-spåret och nästa gång jag ger mig in i ett intensivt experimenterande med glasyrer skall jag undersöka möjligheten att få dessa glasyrer lite mindre lättsmälta men utan att tappa i lyster och färgintensitet. Sida 8 av 23 Sida 9 av 23

6 MS 17 - Lava MS 18 - Matt ruff outsmält yta Mitt första försök att göra en lavaglasyr blev jättebra. Men när jag sedan provade att gå vidare med färgkroppar i den blev det inte alls som jag förväntat. En teori är att det beror på att jag inte siktade första gången men gjorde det andra. En annan teori är att den svarta färgkroppen var flussande. Tyvärr är mina anteckningar inte helt hundra på receptet 17 så jag är inte säker på om jag har haft i titandioxid eller inte (troligen inte). Jag har inte heller antecknat vilken kiselkarbid jag använt (troligen mellan) så för att vara säker på att få det rätt behöver jag göra om experimentet. Med koppar och koboltoxid blir det en ruff matt svart-turkos yta. Utan färgande oxider blir det samma ruffa yta men utan färg. När det är det ruffa jag är ute efter skulle det vara intressant att experimentera vidare med oxider och färgkroppar. Sida 10 av 23 Sida 11 av 23

7 MS 19 MS 22 Utgick från A138 och konstaterar att det finns många sätt att få till en outsmält, vit skrovlig matt yta. En glasyr färgsatt med kromoxid och kopparkarbonat. Jag ville också undersöka vad som hände om jag bara hade krom och färgkropp. MS 20 + MS 21 Ett försök att blanda två glasyrer som när jag läste om dem verkade intressanta tillsammans. MS 20 - oil spot överglasyr. MS 21 - oil spot rostbrun underglasyr. MS 23 - ljusröd (laxrosa) matt Sida 12 av 23 Sida 13 av 23

8 MS 24 - Mörk sidenmatt grönskimrande MS 26 En mörk sidenmatt glasyr där färgen från kopparkarbonaten tecknar fint på upphöjda partier. Jag har inte gått vidare med några ytterligare färgexperiment. MS 25 - Jadegrön halvmatt Jag hade hoppats på att få en levande orange med denna bas genom att ersätta järnoxiden med färgkropp. Kanske en mindre procent järnoxid eller rutil skulle kunna fungera i denna blandning. Sida 14 av 23 Sida 15 av 23

9 MS 27 - Mintgrön halvmatt Ett par tester till med olika kombinationer av färgkroppar och oxider blir det nog innan jag ger upp jakten på den mossgröna lavaglasyren. Jag tycker dock att alla de olika varianterna blev bra på andra sätt. MS 28 - lava Jag gjorde otroligt många försök att få fram en ljust mossgrön lava glasyr och inför varje försök var jag helt säker på att nu har jag fått mängderna oxid/färgkropp precis rätt. Men jag blev överraskad av färg och förändringar i struktur vid varje ugnsöppning. Ursprungsreceptet innehöll Vanadium pentoxide. Det hittade jag ingen ersättare för så jag uteslöt det ur receptet. MS 29 - Alisia Liskin Clausen Pink-Blue, matt Denna glasyren blev jag mycket förtjust i men den innehåller 40 % bariumkarbonat så man får kanske vara lite försiktig med den. Sida 16 av 23 Sida 17 av 23

10 MS 30 - trollguld MS 31- Rödbrun halvmatt När jag hittade ett 1220 recept som kalllades röd och innehöll 8.5 % röd färgkropp och 3% järn trodde jag på det men jag jag tycker att järnoxiden tar över för mycket. MS 32 - CHUN revised Glasyrprovet har blivit lite för tunt doppat så det är bara på översta kanten man kan se hur fin denna glasyr verkligen blir. Bara giftigheter i denna glasyren och tjockt måste den på för att det skall bli någon guldeffekt alls. Sida 18 av 23 Sida 19 av 23

11 MS 33 - Kraterglasyr Färg till dekaler för 790 grader Ett nytt recept i jakten på en mossgrön lavaglasyr. Denna gången var jag för sparsam med mängden färgkropp. Experiment med blandningar av frittor, färgkroppar och bindemedel, Additifs pour gouache transform acrylic PVA. Målat tunt och tjockt på stengodsbrända kakelplattor med vit tennglasyr. Fritta P2250 Alkali Linjeblandning 25% fk -> 75% fk svart röd orange Ingen av blandningarna smälte ut ordentligt. Fritta Borax J Linjeblandning 25% fk -> 75% fk svart röd orange Ingen av blandningarna smälte ut ordentligt. Sida 20 av 23 Sida 21 av 23

12 Rakufritta 169 Sammanfattning Linjeblandning 25% fk -> 75% fk svart röd orange djupsvart mörkgrön gul Detta var den fritta som fungerade bäst. Den reagerade på olika sätt med de olika färgkropparna. Viss missfärgning ihop med röd och gul. 25% fk smälte ut bäst för alla färgerna. Där färgerna låg på för tjockt flagar det. Det är roligt att göra glasyrexperiment och när jag kommer igång med experimenterandet kommer jag hela tiden på nya saker som jag vill utforska. Det kan dock vara svårt märka proverna tillräckligt bra så att man kan tolka resultatet om det dröjer lite innan man får bränt det eller till att man får tid att sammanställa erfarenheterna. Det som jag tycker är tråkigt med att göra glasyrprover är alla burkar med rester som jag har svårt att förmå mig att slänga trots att jag troligen aldrig kommer att använda dem. Några av slattarna funkar bra som komplementplattor till ett kakel som jag håller på att göra till min sommarstuga. Det räcker ju inte heller med att bara göra ett glasyrprov som blir fint sedan måste man ju också se vad som händer när man blandar större mängder, hur det fungerar med olika leror etc. Sida 22 av 23 Sida 23 av 23