Kristofer Wollein Waldetoft

Transkript

1 Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer Kristofer Wollein Waldetoft Examensarbeten i Geologi vid Lunds universitet - Berggrundsgeologi, nr. 245 (15 hskp/ects) Geologiska institutionen Centrum för GeoBiosfärsvetenskap Lunds universitet 2009

2 Sveko-fennisk granit från olika metamorfa miljöer Kristofer Wollein Waldetoft Examensarbeten i Geologi vid Lunds universitet - Berggrundsgeologi, nr. 245 (15 hskp/ects) Geologiska institutionen Centrum för GeoBiosfärsvetenskap Lunds universitet 2009

3 Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer Examensarbete Kristofer Wollein Waldetoft Geologiska Institutionen Lunds universitet 2009

4 Innehåll Inledning... 5 Material och syfte 5 Problem 5 Metod 5 Geologisk bakgrund -den Baltiska skölden... 5 En tektonisk förklaring 6 Beskrivning av materialet... 9 Indelning av proverna och jämförelse mellan miljöer 10 Resultat SEM/EDS Fläckar i biotit 10 Anortithalt i plagioklas 11 Zonering i plagioklas 11 Muskovit-kvartssymplektiter 11 Granat 13 Diskussion och slutsatser Referenser Appendix Appendix Omslagsbild: Biotit med skador efter radioaktivt sönderfall

5 Svensk sammanfattning Kristofer Wollein Waldetoft Wollein Waldetoft, K., 2009: Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, Nr. 245, 31 sid. 15 hp. Handledare: professor Anders Lindh, Geologiska Institutionen, Centrum för GeoBiosfärsvetenskap, Lunds Universitet, Sölvegatan 12, Lund, Sverige. I denna uppsats undersöks granitiskt material från trakten av Örnsköldsvik. Det rör sig om så kallade sensvekofenniska graniter i den Bottniska bassängen. Syftet är att se om det finns något samband mellan materialets beskaffenhet och hur djupt ned i jordskorpan det trängt in. Materialet har undersökts i optiskt mikroskop. Resultaten antyder att det kan finnas skillnader som svarar mot djupet men det går inte att dra några säkra slutsatser. Detta skulle kräva ett betydligt större material. Kompletterande undersökningar har gjorts i elektronmikroskop. Bland annat undersöktes vad som såg ut att vara radioaktiva skador. Denna misstanke bekräftades.. Nyckelord: svekofennisk granit, radioaktiva skador, symplektit, albit Kristofer Wollein Waldetoft, Geologiska Institutionen, Centrum för GeoBiosfärsvetenskap, Lunds Universitet, Sölvegatan 12, Lund, Sverige. E-post: Kristofer.Wollein_Waldetoft@med.lu.se

6 English abstract Kristofer Wollein Waldetoft Wollein Waldetoft, K., 2009: Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, Nr. 245, 31 pp. 15 ECT. Advisor: professor Anders Lindh, Departement of Geology, Geobiosphere Science Center, Lund University, Sölvegatan 12, Lund, Sweden. Here I present results from an investigation of granitic material from the area of Örnsköldsvik in east central Sweden, late Svecofennian granites in the Bothnian basin. The aim of the study was to see if there is any difference between the features of the material from different depths of intrusion. The results from light microscopy indicate that such might be the case, but the material is far too small for this investigation to settle the question. Analyses were also performed by electron microscopy, among other things on what appeared to be radioactive damage of the material. This suspicion was confirmed. Keywords: Svecofennian granite, radioactive damage, symplectite, albite Kristofer Wollein Waldetoft, Geologiska Institutionen, Centrum för GeoBiosfärsvetenskap, Lunds Universitet, Sölvegatan 12, Lund, Sverige. E-post: Kristofer.Wollein_Waldetoft@med.lu.se

7 Inledning Det är nu en tid sedan plattektoniken slog igenom som teori och det finns verktyg för att förstå mycket av det som pågår i jordskorpan, men tektoniken har utvecklats inte bara som teori, utan också som fenomen och de processer som bildade bergarter i prekambrisk tid är inte nödvändigtvis identiska med dem som verkat under fanerozoikum (jfr Gaál & Gorbatschev, 1987). Ett område som ger möjlighet att studera förfanerozoiska skeenden är den Baltiska skölden och en stor del av denna utgörs av den svekofenniska orogenen. I denna har ett litet område valts ut och i studiet av det utgör denna uppsats en liten del. Material och syfte Materialet för denna undersökning är ett urval av sensvekofenniska S-graniter i den Bottniska bassängen och det övergripande syftet är att undersöka om det finns några samband, och i så fall vilka, mellan graniternas mineralogiska sammansättning och deras intrusionsdjup, uttryckt som graden av metamorfos hos omgivande sedimentära bergarter. Proverna är tagna över ett ganska stort område väster och söder om Örnsköldsvik och från ett flertal granitmassiv (Fig. 3). Ett huvudsyfte är att göra en petrografisk beskrivning med en undersökning av materialets mineralogi och i viss mån även enskilda minerals kemiska sammansättning. Detta ligger sedan till grund för jämförelsen. Provtagningen är baserad på den geologiska länskartan västernorrlands län (Lundqvist et al. 1990). Problem Den grundläggande problemställningen (se ovan) är frågan om samband mellan det granitiska materialets beskaffenhet och dess intrusionsdjup, eller annorlunda uttryckt, om det finns några generella skillnader i mineralogisk sammansättning mellan prover från de olika metamorfa miljöerna. Under arbetets gång formulerades också kompletterande problem. 1. En stor del av biotiten är påtagligt grå i korspolariserat ljus och har rikligt med runda mörka fläckar. Fläckarna noteras av Olsson (2007) och tolkas av honom som radioaktiva skador. 2. Det förekommer symplektiter av små ljusa glimmerstavar och små kvartskorn. Dessa undersöktes i syfte att formulera en hypotes för att förklara deras uppkomst. 3. Tidigt noterades att den plagioklas som analyserades var albitisk och därför undersöktes plagioklas i ett urval av prover från de olika metamorfa miljöerna för att se om detta var typiskt för granittypen. 4. Granat förekommer i ett prov (0633) och i ett annat (0640) finns en pseudomorf efter vad som ser ut att ha varit en granat. Granatens sammansättning bestämdes och den undersöktes vidare för att utröna homogeniteten i kristallen. Metod Huvudmetoden har varit optisk mikroskopering. Materialet har beskrivits, informationen har sammanställts (Tabell 1) och jämförelser har gjorts. Den optiska mikroskoperingen har följts upp med undersökningar i svepelektronmikroskop (SEM) och med energidispersiv röntgenspektroskopi (EDS). Principerna beskrivs nedan efter uppgifter från St. Lawrence University Microscopy & Imagery Center ( it.stlawu.edu/~slumic/semtheory.pdf). En stråle av primära elektroner beskjuter materialet. En del av dem sprids av atomkärnorna i materialet och tappar därvid inte så mycket energi. De som sprids bakåt kallas bakåtspridda elektroner (backscattered electrons, BSE) och de har alltså en ganska hög energi. Primära elektroner kan också slå ut elektroner ur atomer i materialet. Dessa, som slås ut, kallas sekundära elektroner (secondary electrons, SE). De har låg energi, varför bara de som kommer från materialets ytliga delar tar sig ut och kan nå detektorn. SE ger därför en bild av provets yta, alltså en topografisk bild. Skillnaden i energi mellan SE och BSE gör att de kan skiljas åt med ett elektromagnetiskt filter. Ett positivt fält vid detektorn attraherar elektroner. De med lägst energi kommer att ändra riktning mest och därför bli överrepresenterade; detektorn tar främst emot SE. Om däremot ett negativt fält används repelleras elektroner. Också då påverkas de lågenergetiska mest och de blir underrepresenterade; detektorn tar främst emot BSE. Elektronerna sprids mer av stora än av små atomer och därför kan BSE ge en elementkontrastbild. Det kan också tilläggas att en särskild BSE-detektor finns monterad runt objektivets utträdesöppning. När primärelektronerna interagerar med provmaterialet avges röntgenstrålning på flera sätt. Det som är relevant här är att elektroner i inre skal kan slås ut. De ersätts då av andra som faller in från skal med högre energinivå. Skillnaden i energi avges som röntgenstrålning och eftersom energinivåerna skiljer mellan olika grundämnen, kan energin hos strålningen användas för att avgöra materialets sammansättning. Detta är grunden för energidispersiv röntgenanalys (EDS). Geologisk bakgrund den Baltiska skölden Den Baltiska skölden kan delas in i tre delar med fallande ålder från nordost mot sydväst (Gaál & Gorbatschev, 1987). Indelning och nomenklatur skiljer mellan författare (jfr Lindström et al., 2000) men för detta examensarbete finns ingen anledning att gå in i den diskussionen och jag kallar dem den arkeiska, den svekofenniska och den sydvästskandinaviska provinsen. De tre provinserna svarar enligt Gaál & Gorbatschev (1987) mot tre orogeneser, den lopiska för 2,9-2,6 Ga sedan, den svekofenniska för 2,0-1,75 Ga sedan och 5

8 den gotiska för 1,75-1,5 Ga sedan. Alla åldrar är ungefärliga. Anders Lindh har i direkt kommunikation påpekat att begreppet Gotium är problematiskt, då det tidigare haft en annan betydelse. Detta är en viktig synpunkt men för huvudframställningen följer denna uppsats Gaál & Gorbatschev (1987) i denna fråga. Den svekofenniska provinsen kan vidare indelas i likaledes tre delar. I den nordliga delen, eller Skelleftefältet-Kirunaområdet, och den sydliga delen, eller Bergslagsområdet, domineras de tidiga suprakrustalbergarterna av felsiska vulkaniter med inslag av intermediära och mafiska. Mellan dessa ligger ett område, där de tidiga suprakrustalbergarterna helt domineras av sedimentära bergarter, främst metagråvackor och metapeliter, som avlagrats i den Bottniska bassängen och därefter undergått metamorfos. Mafiska och intermediära vulkaniska bergarter förekommer i underordnad mängd. (Gaál & Gorbatschev, 1987, Lindström et al., 2000). I Bergslagsområdet förekommer dessutom ganska rikligt med karbonatbergarter och både i detta område och i Skelleftefältet-Kirunaområdet finns ett viktigt inslag av klastiska sediment. (Lindström et al., 2000, jfr även Gaál & Gorbatschev, 1987). I samband med den svekofenniska orogenesen har plutoniska bergarter intruderat i flera omgångar. De tidigorogena (tidigsvekofenniska) granitoiderna intruderade i stort sett för 1,90-1,87 Ma sedan och utgör en stor del av den exponerade delen av jordskorpan i Svekofennium (Gaál & Gorbatschev, 1987). De senorogena (sensvekofenniska) granitoiderna intruderade för omkring 1,83 Ga sedan (Gaál & Gorbatschev, 1987). Bilden kompliceras emellertid av att utvecklingen varit tidigare i norr och öst än i söder och beteckningar som tidigorogen och senorogen gäller därför inom ett och samma område. Till exempel är senorogena händelser i olika områden inte samtida. (jfr nedan En tektonisk förklaring). De sensvekofenniska granitoiderna åtföljs av rikligt med pegmatit och kan ha bildats genom uppsmältning av svekofenniska sediment (i det nu aktuella området: Härnöformationens sediment) och i mindre utsträckning tidigorogena granitoider (jfr Claesson & Lundqvist, 1995). Några enskilda sensvekofenniska granitmassivs ursprungsmaterial har senare diskuterats av Lindh (2005). Ytterligare två generationer granitoider har sedan intruderat. Den postorogena gruppen har åldrar som varierar åtminstone mellan 1,80 och 1,77 Ga. Detta ålderspann gäller enligt Claesson och Lundqvist (1995) för Revsundsgraniterna som ingår i denna grupp och gruppen som helhet måste ha minst samma spann som den ingående undergruppen. Detta har sedan komplicerats ytterligare av dateringar publicerade av Högdahl & Sjöström (2000) men en behandling av det ligger utanför ramen för denna uppsats. För de sen- och postorogena graniterna gäller att de, liksom den Baltiska skölden som helhet, är äldst i nordost. Dateringar från de norra och nordöstra delarna av svekofennium har gett maxåldrar på 1,88 Ga Fig. 1. Den svenska berggrunden i grova drag. (Lindström et al., 2000). Nyligen har Olsson (2007) daterat två graniter i det område föreliggande undersökning gäller. De har därvid också gett åldrar kring 1880 Ma (Själevadgranit, 1880,4 ± 5,6 Ma och Bergomgranit 1880,5 ± 2,3 Ma). Den anorogena gruppen är mycket yngre än orogenesen. Mest kända är de så kallade rapakivigraniterna med åldrar inom ett ganska vitt spann kring ungefär 1,55 Ga (jfr Lindström et al., 2000). Rapakivigraniten närmast provtagningsplatsen för denna underökning har gett åldrar kring 1575 Ma (Lindh, 2001). Lindh använder en datering av Mårtensson (1997) som gav en zirkonålder på 1578 Ma. Detta stämmer med den första dateringen som gjordes av Welin & Lundqvist (1984) och gav en zirkonålder på 1578 ± 19 Ma. Welin & Lundqvist tolkar detta som tiden då magman kristalliserade. Deras resultat från en Rb-Sr referensålder, 1416 Ma, är betydligt yngre. Författarna föreslår att den senare dateringen kan ha påverkats av transport av Rb och Sr i hydrotermala lösningar. Denna tolkning menar de stöds bland annat av δ 18 O-analys. En tektonisk förklaring Svekofenniums beskaffenhet kan förklaras tektoniskt. Idag ser modellen i korthet ut som följer (efter Nironen 2005). Sekvensen är: öbågebildning, kollision mellan de bildade öbågarna till en kontinent och sedan rörelser i denna kontinent. Kollisionen är själva orogenesen och den magmatism som är förknippad med denna kallas därför orogen eller synorogen. Magmatismen vid öbågebildningen är då preorogen och magmatism 6

9 Fig. 2. Den skandinaviska berggrunden i finare drag. Från Lindh et al associerad med senare rörelser i den bildade kontinenten är senorogen eller postorogen. Den första öbågen har bildats i vad som nu är nordost. Sedan har ytterligare öbågar bildats och kolliderat med denna från dagens sydväst. Det innebär att synorogen magmatism är äldre i nordost än i söder och att sydlig preorogen magmatism kan vara samtida med nordligare synorogen. 7

10 Fig. 3. Provtagningsplatser för i undersökningen ingående prover, modifierad efter Fredén (red.) (1994). Koordinater för proverna finns i Appendix 2. 8

11 Beskrivning av materialet Huvudmineral i bergartena är förstås kvarts, plagioklas och mikroklin. Småmineralen är biotit och muskovit. Båda varierar i frekvens. Klorit förekommer sekundärt. Accessoriska mineral är apatit, granat och opaka mineral. Granat finns bara i två slip (0633 och 0640) och den ena förekomsten är bara en pseudomorf (0640). Båda slipen är från den lågmetamorfa miljön. Alla övriga mineral (opaka behandlade som grupp) förekommer i prover från alla miljöer. I elektronmikroskopet har också zirkon och, vad som troligen är monazit respektive allanit, upptäckts men analys av sådana extremt små kristaller gjordes bara i ett prov (0621). Bergarten är överlag medelkornig och jämnkornig. I ett par slip förekommer påtagligt stora mikroklinkristaller. Småkristaller finns också, främst av kvarts men också av apatit. Bortsett från någon granat är de accessoriska mineralen förstås små. När det gäller de tre huvudmineralen (kvarts, plagioklas och mikroklin) finns ingen uppenbar trend i dominans, varken någon genomgående eller någon som tydligt svarar mot miljö. Med detta sagt kan några svagare tendenser ändå redovisas men de är givetvis av osäker karaktär. Vanligaste mineralet är kvarts och det minst vanliga av huvudmineralen är mikroklin. Proverna från den lågmetamorfa miljön är lite rikare på kvarts och lite fattigare på mikroklin än de övriga men det är osäkert om skillnaden är signifikant. Antalet prover är litet och proverna är små. Det kan därför finnas representativitetsproblem. De olika miljöerna innehåller också flera olika massiv och prover skiljer sig därför från varandra inom en och samma miljö på ett sätt som inte bara beror på slumpen, vilket också komplicerar representativitetsfrågan. Slutligen är inte heller de enskilda massiven homogena. Några säkra slutsatser kan alltså inte dras. Plagioklasen är ofta subhedral, albittvillingbildad och uppvisar långtgången sericitomvandling, främst i kornens inre, men också det omvända förhållandet, där omvandlingen är längst gången i periferin, finns representerat. Zonering, som visar sig genom att inte hela kornet släcker ut samtidigt, kan i många slip åtminstone skönjas och även ovannämnda skillnader i omvandlingsgrad kan återspegla variationer i sammansättning. Däremot har ett stickprov med EDS inte visat några skillnader i kalciumhalt inom ett och samma korn (se Appendix 1, Plagioklas linjedata samt Zonering i plagioklas nedan) men det rör sig om en enstaka analys. Vid andra stickprover med EDS i prover från samtliga tre miljöer har i stort sett all kontrollerad plagioklas visat sig vara albit men ett par punkter har haft en anortithalt på 10-11% (se Appendix 1, Plagioklas anortithalt samt avsnittet Anortithalt i plagioklas nedan). Kalifältspaten är gallertvillingbildad (se Fig. 4) och hårformig pertit är vanlig. Klorit är vanligt och förekommer som rena kristaller men även som omvandling i biotit (se Appendix 1, Kloritiserad biotit samt Fig. 4). De kristaller som här kallas rena är ofta associerade med biotit. Fig. 4. Centralt ses klorit associerad med biotit. I bilden finns även mikroklin med gallertvillingbildning, särksilt tydlig i bildens överkant. Bilden är tagen i korspolariserat ljus. Bildens nederkant motsvarar 2,5 mm. Muskovit finns i alla prover och biotit i alla utom två. Det ena av dessa är ett mycket omvandlat prov från den högmetamorfa miljön (0631), där klorit ser ut att ha ersatt biotit. Det andra kommer från gränsområdet mellan hög- och lågmetamorf miljö (0617). Det innehåller något litet korn som kan vara biotit men är i övrigt fritt från detta mineral. Klorit har heller inte iakttagits i detta prov. Biotiten har ofta ett atypiskt utseende (jfr Tabell 1 och se även Fig. 5) med runda mörka fläckar och en gråaktig, låg, interferensfärg. Även andra former av fläckar förekommer men de har inte utretts vidare. Denna låginteferensbiotit har tolkats som kloritiserad med stöd från enstaka EDS- analyser. (Se Appendix 1, Kloritiserad biotit). Apatit kan ses optiskt i en del prover (se Tabell 1) och zirkon och monazit har upptäckts med EDS i ett prov. De är i princip möjliga att se optiskt men kunde bestämmas först i elektronmikroskopet. I ett prov från gränsområdet (0639) förekommer titanit och amfibol och bedömningen av den ljusa glimmern i detta prov är oklar. Provtagaren (Anders Lindh, muntlig kommunikation) menar att provtagningsplatsen är felkarterad. Detta prov har uteslutits ur sammanställningen. I ett prov (0644) från den högmetamorfa miljön ligger påtagligt många av kvartskornen med c-axlarna nästan vinkelrätt mot snittytan. Detta innebär att det 9

12 Högmetamorf miljö, Gränsområde, Lågmetamorf miljö, totalt antal prover: 4 totalt antal prover: 4 totalt antal prover: 6 Runda, mörka fläckar i biotit muskovit-kvartssymplektiter granat klorit apatit pertit påtagligt lite mikroklin stor och mycket mikroklin Tabell. 1. Sammanställning av optiska fynd i de olika miljöerna. Siffrorna anger antalet prover där fenomenet förekommer. Den ena granatförekomsten är en pseudomorf. finns en kristallografisk orientering. Att bestämma orsaken till denna ligger dock utanför syftet med detta arbete. Det är oklart om en sådan orientering finns också i andra prover men inte syns för att provet skurits i annan vinkel mot c-axlarna. Möjligen kan en liknande orientering anas också i ett prov (0643) från gränsområdet. Provernas innehåll av muskovit bedömdes som grupp 1, 2 eller 3 med ökande halt, eftersom detta kan ha bäring på ursprungsmaterialet. Proverna från det högmetamorfa området faller i grupperna 1 och 2, de från det lågmetamorfa i 2 och 3 och de från gränsområdet i alla tre. Indelning av proverna och jämförelse mellan miljöer Proverna är indelade i tre grupper efter den metamorfa graden hos de sediment graniterna ligger i. I den lågmetamorfa miljön är sedimenten schistartade och i den högmetamorfa finns migmatit. Övergången verkar vara gradvis men snabb (Anders Lindh, muntligt meddelande). Resultat SEM/EDS Fläckar i biotit I fem prover, alla från den högmetamorfa miljön eller gränsområdet, har biotiten runda, mörka fläckar, som tyder på radioaktivt sönderfall. I ett biotitkorn (se Fig. 5, prov 0621) kunde kärnor identifieras i två fläckar och EDS-analys visade att den ena fläckens kärna är en zirkon medan den andra verkar ha två kärnor, varav den ena förmodligen är monazit och den andra troligen allanit (se Appendix 1, Fläckar i biotit). Dessa resultat är förenliga med radioaktivitet som förklaringsmodell. Enligt analyserna innehåller kärnorna ett stort antal grundämnen, varav vissa kan tänkas stå för radioaktiviteten. Analyserna av zirkonen visade förekomst av Si, Fe, Zr, O, Al, K och Ru, det sista dock i liten mängd. Monaziten innehåller P, Ca, Cu, La, Ce, Nd, Gd, Pb, Th och O. Allaniten innehåller Al, Si, P, Cl, Ca, Fe, Zn, Ce, Nd, Pb, Th och O. (Se Appendix 1, Fläckar i biotit). Materialet är litet och lämpar sig inte för några omfattande statistiska analyser och tolkningen blir därför tentativ. Graniterna i den högmetamorfa miljön och gränsområdet verkar likna varandra mer än de liknar dem i den lågmetamorfa miljön. Det som talar för detta är fläckarna i biotit, muskovitkvartssymplektiterna, mikroklinen och möjligen granaten (Tabell 1). Detta skulle alltså innebära att den högmetamorfa miljön och gränsområdet hör samman och att dessa skiljer sig från den lågmetamorfa miljön. Fig. 5. Biotitkornet med de analyserade fläckarna. Torium över detektionsgränsen finns i fläcken med blå kärna. Bilden är tagen i korspolariserat ljus och nederkanten på kornet är 1mm. 10

13 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Anortithalter i plagioklas från de olika metamorfa miljöerna högmetamorf miljö (prov 0631) gränsområde (prov 0643) gränsområde (prov 0642) lågmetamorf miljö (prov 0634) lågmetamorf miljö (prov 0633) Fig. 6. Anortithalter i plagioklas från de olika metamorfa miljöerna. Varje stapel representerar en analys. I prov 0642 från gränsområdet gjordes två analyser men ingen visade Ca över detektionsgränsen. Analysdata finns i Appendix 1, Plagioklas anortithalt. Antal joner räknat på 8 O 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Analyser i ungefärlig linje i ett plagioklaskorn Na2O CaO K2O Fig. 7. Figuren visar hur Na 2 O, CaO och K 2 O varierar längs en ungefärligt rät linje i ett plagioklaskorn. Punkterna representerar analysvärden. Linjer av läsbarhetsskäl. Analyspunkt Anortithalt i plagioklas Stickprover av plagioklassammansättningen gjordes enligt följande: 4 korn i ett slip (0631) från den högmetamorfa miljön, 6 korn fördelade på 2 slip (0643, 0642) från gränsområdet samt 8 korn fördelade på 2 slip (0634, 0633) från den lågmetamorfa miljön. De två korn som hade de högsta anortithalterna gav 10% respektive 11% (se Appendix 1, Plagioklas anortithalt samt Fig. 6. nedan) och kom från den högmetamorfa miljön (0631). Analyser i detta prov gav emellertid även låga värden. Zonering i plagioklas En serie analyser gjordes i en ungefärligt rät linje i ett korn (prov 0631) från den högmetamorfa miljön (se Appendix 1, Plagioklas linjedata och Fig. 7). Undersökningen visade ingen tendens vad gäller kalciumhalten, däremot varierar natriumhalten. Det förekommer också kalium. Den allra första punkten har troligen kommit i en gräns mellan plagioklas och kalifältspat. I de övriga är Na 2 O + K 2 O + CaO = 1,00, 1,00, 1,02, 1,05 respektive 1,02. (Summan skall vara 1). Punkten som tolkas som korngräns har 1,21. Skillnaden Al 2 O 3 CaO avviker i några fall markant från 1,00: 1,00, 1,08, 1,07, 1,16 (!) respektive 1,01. I punkten som tolkas om korngräns, 1,03. Avvikelsen kan naturligtvis bero på analysfel. En annan trolig orsak är att plagioklasen har börjat omvandlas. Muskovit-kvartssymplektiter Muskovit-kvartssymplektiten undersöktes i det prov där fenomenet var mest uttalat (0617). Fig. 8 visar en SEM-bild (backscattered electron) av ett område med symplektit. Fig. 9 visar ett mindre område i större förstoring och Fig visar grundämneskartor över samma område. Kartorna över kisel, syre, aluminium och kalium visar samma mönster och detta kan korreleras med bilden i Fig. 9. Resultaten stöder tolkningen från den optiska undersökningen, att det rör sig om kvarts och muskovit. De områden som är höga i kisel och syre men saknar aluminium och kalium tolkas som kvarts. Övriga områden är lägre i kisel och syre men höga i aluminium och kalium. De tolkas som muskovit. I ett prov (0631) från den högmetamorfa miljön förekommer klorit som till formen liknar muskoviten i den här visade symplektiten. I det provet förefaller klorit ha ersatt biotit och hela provet ser mycket omvandlat ut. 11

14 Fig. 8. Symplektiter av kvarts och stavformig muskovit i prov Backscatterelektronbild, SEM, accerlationsspänning 15 kv. Fig. 11. Aluminiumkarta över området i Fig. 9. ljusare områden är högre i aluminium. Fig. 9 BSE-bild (15kV) av symplektit mellan kvarts och muskovit. Området är detsamma som i följande elementkartor. Bildens nederkant motsvarar 200µm. Fig. 12. Kaliumkarta över området i Fig. 9. Ljusare områden är högre i Kalium. Fig. 10. Syrekarta över området i Fig. 9. Ljusare områden är högre i syre. Fig. 13. Kiselkarta över området i Fig. 9. Ljusare områden är högre i kisel. 12

15 Granat En påträffad granat (i prov 0633 från den lågmetamorfa miljön) analyserades med avseende på sammansättning och homogenitet. Analyser gjordes i ungefärligt räta linjer i den breda och i den smala änden av ett avlångt korn (vänster respektive höger i den övre granaten i Fig. 14). Resultaten framgår av Fig Fig. 14. Den analyserade granaten i prov Bilden är tagen i planpolariserat ljus. Bildens nederkant motsvarar 2,5 mm. Antal joner räknat på 12 O 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Granatens breda del, analyspunkter i ungefärlig linje MgO Al2O3 SiO2 CaO MnO FeO Fig. 15, 16. Diagrammen visar hur de olika elmentoxiderna varierar längs ungefärliga linjer i två delar av granaten, den breda överst och den smala nederst. Punkterna representerar analyser. Linjer av läsbarhetsskäl. Analyspunkt Granatens smala del, analyspunkter i ungefärlig linje Antal joner räknat på 12 O 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, MgO Al2O3 SiO2 CaO MnO FeO Analyspunkt Sammantaget kan sägas att granatens breda del är relativt homogen medan den smala har en del som påminner om den breda delen och en del som avviker. Den avvikande delen (punkterna 4-7 i nedre diagrammet (Fig. 16) )kan knappast vara granat över huvud taget. I det optiska mikrosopet kan man i granaten se sprickor med vad som ser ut att vara en ljus glimmer. Sammansättningen (EDS) kan peka mot klorit. I övriga analyspunkter är det en almandin-spessartingranat. 13

16 Diskussion och slutsatser När de gäller huvudfrågan, den om samband mellan sammansättning och intrusionsdjup, kan inga säkra slutsatser dras. Därtill är materialet för litet. Däremot kan sägas att resultaten antyder att graniterna i den högmetamorfa miljön och i gränsområdet liknar varandra mer än de liknar dem i det lågmetamorfa området. Att märka är att de radioaktiva skadorna är ganska vanliga i den högmetamorfa miljön och i gränsområdet men helt verkar saknas i den lågmetamorfa miljön. (Detta kan givetvis bero på alltför få prover). Däremot verkar den överraskande låga anortithalten i plagioklas vara generell. I det optiska mikroskopet visar plagioklasen ofta tydliga skillnader i omvandlingsgrad mellan centrum och periferi och även zonering, i form av olika utsläckningsvinklar, förekommer. Att detta inte bekräftades i EDS kan vara en tillfällighet. Endast ett korn analyserades för skillnader i anortithalt inom kornet. (Däremot sågs skillnader i anortithalt inom ett och samma slip). Detta korn visade kalium i alla punkter utom en. Om den första punkten utesluts, för att den tolkas som en gräns mellan två kristaller, antyder resultaten att natrium är högre och kalium lägre i linjens ändar. Omvandlingen skulle då kunna följa natrium-kalium snarare än kalcium. Granaten är en allmandin-spessartingranat. Detta tyder på att granaten kan vara magmatisk och ha bildats in situ. Det är alltså knappast fråga om en xenokrist från sidoberget Fläckarna i biotiten är radioaktiva skador. Fyndet av zirkon i en av de undersökta fläckarna är förenligt med den förklaringen. I den andra fläcken fanns bland annat torium (förmodligen i allanit), vilket talar för samma förklaring. Allaniten innehåller också cerium och neodym. Frågan om kvarts-muskovitsymplektiterna lämnas öppen. Den mest närliggande förklaringen utifrån utseendet, inte minst muskovitens stavformighet (nålar) är att det skulle röra sig om omkristallisering enligt formeln: Al 2 SiO 5 + KAlSi 3 O 8 + H 2 O SiO 2 + KAl 2 AlSi 3 O 10 (OH) 2 Sillimanit och kalifältspat blir kvarts och muskovit. (Jfr Wenk & Bulakh, 2004). Nålarna skulle då vara muskovit med en form som ärvts efter sillimaniten. Om omvandlingen varit ofullständig, så att rester av sillimanit återstod, skulle detta visa sig som områden med aluminium men utan kalium. Några sådana har inte kunnat påvisas. Referenser Claesson, S. & Lundqvist, T., 1995: Origins and ages of Proterozoic granitoids in the Bothnian Basin, central Sweden; isotopic and geochemical constraints. Lithos 36, Gaál, G., Gorbatschev, R., 1987: An Outline of the Precambrian Evolution of the Baltic Shield. Precambrian Research 35, Högdahl, K.& Sjöström, H., 2000: Evidence for 1.82 Ga transpressive shearing in a 1.85 Ga granitoid in central Sweden: implications for the regional evolution. Precambrian Research 105, Fredén, C (red.)., 1994: Berg och jord. Sveriges nationalatlas, Lindh, A., Andersson, U. B., Lundqvist, T., Claesson, S., 2001: Evidence of crustal sontamination of mafic rocks associated with rapakivi rocks: an example from the Nordingrå complex, Central Sweden. Geological Magazine 138 (4), Lindh, A., 2005: Origins of chemically distinct granites in a composite intrusion in east-central Sweden: geochemical and geothermal constraints. Lithos 80, Lindström, M., Lundqvist, J., Lundqvist, T., 2000: Sveriges geologi från urtid till nutid. Studentlitteratur. Lund, 532 s. Lundqvist, T., Gee, D. Kumpulainen, R., Karis, L. Beskrivning till berggrundskartan över Västernorrlands län. Sveriges geologiska undersökning Ba31, 429 s. Mårtensson, T., 1997: En petrografisk och geokemisk undersökning av inneslutningar I Nordingrågraniten. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet Mineralogi och petrologi 87. Nironen, M., 2005: Proterozoic Orogenic Granitoid Rocks. i Lehtinen, M., Nurmi, P. A., Rämö, O. T., (eds.)., 2005: Precambrian Geology of Finland; Key to the Evolution of the Fennoscandian Shield. Developments in Precambrian Geology, 14. Elsevier. Amsterdam, 736 s. (s ). Olsson, J., 2007: Två svekofenniska graniter I Bottniska bassängen; utbredning, U-Pb zirkondatering och test av olika abrasionstekninker. Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet Bergrundsgeologi, nr. 209, 31 s. Welin, E. & Lunqvist, T., 1984: Isotopic investigations of the Nordingrå rapakivi massif, north-central Sweden. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar 106,

17 Wenk, H., & Bulakh, A., 2004: Minerals: Their Constitution and Origin. Cambridge University Press. Cambridge, 646 s. Tack till Anders Lindh och Carl Alwmark Appendix 1, EDS-data (provnummer inom parentes) Data är normaliserade. Punkterna 4-7 i granatens smala del (de som avviker från övriga granaten i Fig. 16) har dålig stökiometri och de ickenormaliserade summorna är mycket låga. Kloritiserad biotit (0633) Mg MgO 1.72 Al Al2O Si SiO K K2O 0.20 Mn MnO 0.24 Fe FeO 5.66 O Cation sum Plagioklas linjedata (0631) Analyserna är gjorda i ungefärlig linje i ett korn från den högmetamorfa miljön. Första punkten ligger troligen i en gräns mellan plagioklas och kalifältspat. Na Na2O 0.60 Al Al2O Si SiO K K2O 0.58 Ca CaO 0.03 O Cation sum

18 Na Na2O 0.98 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.02 O Cation sum 5.00 Na Na2O 0.89 Al Al2O Si SiO K K2O 0.08 Ca CaO 0.03 O Cation sum 5.03 Na Na2O 0.91 Al Al2O Si SiO K K2O 0.07 Ca CaO 0.04 O Cation sum

19 Na Na2O 0.86 Al Al2O Si SiO K K2O 0.16 Ca CaO 0.03 O Cation sum 5.07 Na Na2O 0.96 Al Al2O Si SiO K K2O 0.02 Ca CaO 0.04 O Cation sum 5.02 Fläckar i biotit (0621) De två första analyserna är från fläcken med zirkon, de två senare från den med monazit respektive kalciumfosfat. Si SiO Fe FeO 0.13 Zr ZrO O Cation sum

20 Al Al2O Si SiO K K2O 0.39 Fe FeO 0.03 Zr ZrO Ru Ru2O (På 6 O) O Cation sum 2.38 P P2O Ca CaO 0.09 Cu CuO 0.04 La La2O Ce Ce2O Nd Nd2O Gd Gd2O Pb PbO 0.01 (på 6O) Th ThO O Cation sum

21 Al Al2O Si SiO P P2O Cl Ca CaO 1.38 Fe FeO 0.08 Zn ZnO 0.03 Ce Ce2O Nd Nd2O Pb PbO 0.01 Th ThO O Cation sum 3.50 Plagioklas anortithalt Högmetamorf miljö (0631) Na Na2O 0.89 Al Al2O Si SiO K K2O 0.06 Ca CaO 0.10 O Cation sum

22 Na Na2O 0.90 Al Al2O Si SiO K K2O 0.04 Ca CaO 0.11 O Cation sum 5.03 Na Na2O 0.99 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.02 O Cation sum 5.01 Na Na2O 0.88 Al Al2O Si SiO K K2O 0.09 Ca CaO 0.03 O Cation sum 5.03

23 Gränsområde (0643; 0642) (0643) Na Na2O 0.91 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.09 O Cation sum 5.00 Na Na2O 0.91 Al Al2O Si SiO K K2O 0.02 Ca CaO 0.08 O Cation sum 5.02 Na Na2O 0.95 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.04 O Cation sum 5.00

24 Na Na2O 0.96 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.07 O Cation sum 5.02 (0642) Na Na2O 0.98 Al Al2O Si SiO O Cation sum 5.00 Na Na2O 0.98 Al Al2O Si SiO O Cation sum 4.99

25 Lågmetamorf miljö (0634, 0633) (0634) Na Na2O 1.00 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.02 O Cation sum 5.02 Na Na2O 0.96 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.06 O Cation sum 5.02 Na Na2O 0.96 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.06 O Cation sum 5.02

26 Na Na2O 0.93 Al Al2O Si SiO K K2O 0.02 Ca CaO 0.08 O Na Na2O 0.95 Al Al2O Si SiO K K2O 0.02 Ca CaO 0.06 O Cation sum 5.03 Na Na2O 0.98 Al Al2O Si SiO P P2O K K2O 0.02 Ca CaO 0.05 O Cation sum 5.03

27 (0633) Na Na2O 0.96 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.03 O Cation sum 4.99 Na Na2O 0.97 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.03 O Cation sum 5.00 Granat (0633) Breda delen Mg MgO 0.06 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.11 Mn MnO 1.30 Fe FeO 1.52 O Cation sum 8.00

28 Mg MgO 0.07 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.07 Mn MnO 1.21 Fe FeO 1.66 O Cation sum 8.01 Mg MgO 0.05 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.08 Mn MnO 1.23 Fe FeO 1.62 O Cation sum 8.00 Mg MgO 0.07 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.06 Mn MnO 1.20 Fe FeO 1.70 O Cation sum 8.02

29 Mg MgO 0.07 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.06 Mn MnO 1.21 Fe FeO 1.70 O Cation sum 8.01 Mg MgO 0.08 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.05 Mn MnO 1.24 Fe FeO 1.64 O Cation sum 8.00 Mg MgO 0.06 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.07 Mn MnO 1.22 Fe FeO 1.62 O Cation sum 7.99

30 Mg MgO 0.08 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.07 Mn MnO 1.22 Fe FeO 1.65 O Cation sum 8.01 Mg MgO 0.07 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.07 Mn MnO 1.23 Fe FeO 1.63 O Cation sum 7.99 Smala delen Mg MgO 0.07 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.06 Mn MnO 1.28 Fe FeO 1.63 O Cation sum 8.02

31 Mg MgO 0.08 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.08 Mn MnO 1.22 Fe FeO 1.66 O Cation sum 8.01 Mg MgO 0.06 Al Al2O Si SiO Ca CaO 0.06 Mn MnO 1.24 Fe FeO 1.65 O Cation sum 8.01 Mg MgO 0.19 Al Al2O Si SiO Mn MnO 0.16 Fe FeO 0.99 O Cation sum 7.36

32 Mg MgO 0.28 Al Al2O Si SiO Mn MnO 0.12 Fe FeO 1.53 O Cation sum 7.62 Mg MgO 0.17 Al Al2O Si SiO Mn MnO 0.08 Fe FeO 0.88 O Cation sum 7.25 Mg MgO 0.09 Al Al2O Si SiO Mn MnO 0.41 Fe FeO 0.62 O Cation sum 7.21

33 Appendix 2, positioner för provtagning (uppgifter från Anders Lindh) provnummer x-koordinat y-koordinat Det prov som uteslöts (0639) har koordinaterna x = ; y=

34 Tidigare skrifter i serien Examensarbeten i Geologi vid Lunds Universitet : 198. Brunzell, Anna, 2006: Geofysiska mätningar och visualisering för bedömning av heterogeniteters utbredning i en isälvsavlagring med betydelse för grundvattenflöde Erlfeldt, Åsa, 2006: Brachiopod faunal dynamics during the Silurian Ireviken Event, Gotland, Sweden Vollert, Victoria, 2006: Petrografisk och geokemisk karaktärisering av metabasiter i Herrestadsområdet, Småland Rasmussen, Karin, 2006: En provenansstudie av Kågerödformationen i NV Skåne tungmineral och petrografi Karlsson, Jonnina, P., 2006: An investigation of the Felsic Ramiane Pluton, in the Monapo Structure, Northern Moçambique Jansson, Ida-Maria, 2006: An Early Jurassic conifer-dominated assemblage of the Clarence-Moreton Basin, eastern Australia Striberger, Johan, 2006: En lito- och biostratigrafisk studie av senglaciala sediment från Skuremåla, Blekinge Bergelin, Ingemar, 2006: 40 Ar/ 39 Ar geochronology of basalts in Scania, S Sweden: evidence for two pulses at Ma and 110 Ma, and their relation to the breakup of Pangea Edvarssson, Johannes, 2006: Dendrokronologisk undersökning av tallbestånds etablering, tillväxtdynamik och degenerering orsakat av klimatrelaterade hydrologiska variationer på Viss mosse och Åbuamossen, Skåne, södra Sverige, cal. BP Stenfeldt, Fredrik, 2006: Litostratigrafiska studier av en platåformad sand- och grusavlagring i Skuremåla, Blekinge Dahlenborg, Lars, 2007: A Rock Magnetic Study of the Åkerberg Gold Deposit, Northern Sweden Olsson, Johan, 2007: Två svekofenniska graniter i Bottniska bassängen; utbredning, U-Pb zirkondatering och test av olika abrasionstekniker Erlandsson, Maria, 2007: Den geologiska utvecklingen av västra Hamrångesynklinalens suprakrustalbergarter, centrala Sverige Nilsson, Pernilla, 2007: Kvidingedeltat bildningsprocesser och arkitektonisk uppbyggnadsmodell av ett glacifluvialt Gilbertdelta Ellingsgaard, Óluva, 2007: Evaluation of wireline well logs from the borehole Kyrkheddinge-4 by comparsion to measured core data Åkerman, Jonas, Borrkärnekartering av en Zn-Ag-Pb-mineralisering vid Stenbrånet, Västerbotten Kurlovich, Dzmitry, 2007: The Polotsk- Kurzeme and the Småland-Blekinge Deformation Zones of the East European Craton: geomorphology, architecture of the sedimentary cover and the crystalline basement Mikkelsen, Angelica, 2007: Relationer mellan grundvattenmagasin och geologiska strukturer i samband med tunnelborrning genom Hallandsås, Skåne Trondman, Anna-Kari, 2007: Stratigraphic studies of a Holocene sequence from Taniente Palet bog, Isla de los Estados, South America Månsson, Carl-Henrik & Siikanen, Jonas, 2007: Measuring techniques of Induced Polarization regarding data quality with an application on a test-site in Aarhus, Denmark and the tunnel construction at the Hallandsås Horst, Sweden Ohlsson, Erika, 2007: Classification of stony meteorites from north-west Africa and the Dhofar desert region in Oman Åkesson, Maria, 2008: Mud volcanoes - a review. (15 hskp) 220. Randsalu, Linda, 2008: Holocene relative sea-level changes in the Tasiusaq area, southern Greenland, with focus on the Ta1 and Ta3 basins. (30 hskp) 221. Fredh, Daniel, 2008: Holocene relative sealevel changes in the Tasiusaq area, southern Greenland, with focus on the Ta4 basin. (30 hskp) 222. Anjar, Johanna, 2008: A sedimentological and stratigraphical study of Weichselian sediments in the Tvärkroken gravel pit, Idre, west-central Sweden. (30 hskp) 223. Stefanowicz, Sissa, 2008: Palynostratigraphy and palaeoclimatic analysis of the Lower - Middle Jurassic (Pliens-

35 bachian - Bathonian) of the Inner Hebrides, NW Scotland. (15 hskp) 224. Holm, Sanna, 2008: Variations in impactor flux to the Moon and Earth after 3.85 Ga. (15 hskp) 225. Bjärnborg, Karolina, 2008: Internal structures in detrital zircons from Hamrånge: a study of cathodoluminescence and back-scattered electron images. (15 hskp) 226. Noresten, Barbro, 2008: A reconstruction of subglacial processes based on a classification of erosional forms at Ramsvikslandet, SW Sweden. (30 hskp) 227. Mehlqvist, Kristina, 2008: En mellanjurassisk flora från Bagå-formationen, Bornholm. (15 hskp) 228. Lindvall, Hanna, 2008: Kortvariga effekter av tefranedfall i lakustrin och terrestrisk miljö. (15 hskp) 229. Löfroth, Elin, 2008: Are solar activity and cosmic rays important factors behind climate change? (15 hskp) 230. Damberg, Lisa, 2008: Pyrit som källa för spårämnen kalkstenar från övre och mellersta Danien, Skåne. (15 hskp) 331. Cegrell, Miriam & Mårtensson, Jimmy, 2008: Resistivity and IP measurements at the Bolmen Tunnel and Ådalsbanan, Sweden. (30 hskp) 232. Vang, Ina, 2008: Skarn minerals and geological structures at Kalkheia, Kristiansand, southern Norway. (15 hskp) 233. Arvidsson, Kristina, 2008: Vegetationen i Skandinavien under Eem och Weichsel samt fallstudie i submoräna organiska avlagringar från Nybygget, Småland. (15 hskp) 234. Persson, Jonas, 2008: An environmental magnetic study of a marine sediment core from Disko Bugt, West Greenland: implications for ocean current variability. (30 hskp) 235. Holm, Sanna, 2008: Titanium- and chromium-rich opaque minerals in condensed sediments: chondritic, lunar and terrestrial origins. (30 hskp) 236. Bohlin, Erik & Landen, Ludvig, 2008: Geofysiska mätmetoder för prospektering till ballastmaterial. (30 hskp) 237. Brodén, Olof, 2008: Primär och sekundär migration av hydrokarboner. (15 hskp) 238. Bergman, Bo, 2009: Geofysiska analyser (stångslingram, CVES och IP) av lagerföljd och lakvattenrörelser vid Albäcksdeponin, Trelleborg. (30 hskp) 239. Mehlqvist, Kristina, 2009: The spore record of early land plants from upper Silurian strata in Klinta 1 well, Skåne, Sweden. (45 hskp) 239. Mehlqvist, Kristina, 2009: The spore record of early land plants from upper Silurian strata in Klinta 1 well, Skåne, Sweden. (45 hskp) 240. Bjärnborg, Karolina, 2009: The copper sulphide mineralization of the Zinkgruvan deposit, Bergslagen, Sweden. (45 hskp) 241. Stenberg, Li, 2009: Historiska kartor som hjälp vid jordartsgeologisk kartering en pilotstudie från Vångs by i Blekinge. (15 hskp) 242. Nilsson, Mimmi, 2009: Robust U-Pb baddeleyite ages of mafic dykes and intrusions in southern West Greenland: constraints on the coherency of crustal blocks of the North Atlantic Craton. (30 hskp) 243. Hult, Elin, 2009: Oligocene to middle Miocene sediments from ODP leg 159, site 959 offshore Ivory Coast, equatorial West Africa. (15 hskp) 244. Olsson, Håkan, 2009: Climate archives and the Late Ordovician Boda Event. (15 hskp) 245. Wollein Waldetoft, Kristofer, 2009: Svekofennisk granit från olika metamorfa miljöer. (15 hskp) 246. Månsby, Urban, 2009: Koproliter från Kristianstadbassängens yngre krita. (15 hskp) Geologiska institutionen Centrum för GeoBiosfärsvetenskap Sölvegatan 12, Lund

36 Tidigare skrifter i serien Examensarbeten i Geologi vid Lunds Universitet : 198. Brunzell, Anna, 2006: Geofysiska mätningar och visualisering för bedömning av heterogeniteters utbredning i en isälvsavlagring med betydelse för grundvattenflöde Erlfeldt, Åsa, 2006: Brachiopod faunal dynamics during the Silurian Ireviken Event, Gotland, Sweden Vollert, Victoria, 2006: Petrografisk och geokemisk karaktärisering av metabasiter i Herrestadsområdet, Småland Rasmussen, Karin, 2006: En provenansstudie av Kågerödformationen i NV Skåne tungmineral och petrografi Karlsson, Jonnina, P., 2006: An investigation of the Felsic Ramiane Pluton, in the Monapo Structure, Northern Moçambique Jansson, Ida-Maria, 2006: An Early Jurassic conifer-dominated assemblage of the Clarence-Moreton Basin, eastern Australia Striberger, Johan, 2006: En lito- och biostratigrafisk studie av senglaciala sediment från Skuremåla, Blekinge Bergelin, Ingemar, 2006: 40 Ar/ 39 Ar geochronology of basalts in Scania, S Sweden: evidence for two pulses at Ma and 110 Ma, and their relation to the breakup of Pangea Edvarssson, Johannes, 2006: Dendrokronologisk undersökning av tallbestånds etablering, tillväxtdynamik och degenerering orsakat av klimatrelaterade hydrologiska variationer på Viss mosse och Åbuamossen, Skåne, södra Sverige, cal. BP Stenfeldt, Fredrik, 2006: Litostratigrafiska studier av en platåformad sand- och grusavlagring i Skuremåla, Blekinge Dahlenborg, Lars, 2007: A Rock Magnetic Study of the Åkerberg Gold Deposit, Northern Sweden Olsson, Johan, 2007: Två svekofenniska graniter i Bottniska bassängen; utbredning, U-Pb zirkondatering och test av olika abrasionstekniker Erlandsson, Maria, 2007: Den geologiska utvecklingen av västra Hamrångesynklinalens suprakrustalbergarter, centrala Sverige Nilsson, Pernilla, 2007: Kvidingedeltat bildningsprocesser och arkitektonisk uppbyggnadsmodell av ett glacifluvialt Gilbertdelta Ellingsgaard, Óluva, 2007: Evaluation of wireline well logs from the borehole Kyrkheddinge-4 by comparsion to measured core data Åkerman, Jonas, Borrkärnekartering av en Zn-Ag-Pb-mineralisering vid Stenbrånet, Västerbotten Kurlovich, Dzmitry, 2007: The Polotsk- Kurzeme and the Småland-Blekinge Deformation Zones of the East European Craton: geomorphology, architecture of the sedimentary cover and the crystalline basement Mikkelsen, Angelica, 2007: Relationer mellan grundvattenmagasin och geologiska strukturer i samband med tunnelborrning genom Hallandsås, Skåne Trondman, Anna-Kari, 2007: Stratigraphic studies of a Holocene sequence from Taniente Palet bog, Isla de los Estados, South America Månsson, Carl-Henrik & Siikanen, Jonas, 2007: Measuring techniques of Induced Polarization regarding data quality with an application on a test-site in Aarhus, Denmark and the tunnel construction at the Hallandsås Horst, Sweden Ohlsson, Erika, 2007: Classification of stony meteorites from north-west Africa and the Dhofar desert region in Oman Åkesson, Maria, 2008: Mud volcanoes - a review. (15 hskp) 220. Randsalu, Linda, 2008: Holocene relative sea-level changes in the Tasiusaq area, southern Greenland, with focus on the Ta1 and Ta3 basins. (30 hskp) 221. Fredh, Daniel, 2008: Holocene relative sealevel changes in the Tasiusaq area, southern Greenland, with focus on the Ta4 basin. (30 hskp) 222. Anjar, Johanna, 2008: A sedimentological and stratigraphical study of Weichselian sediments in the Tvärkroken gravel pit, Idre, west-central Sweden. (30 hskp) 223. Stefanowicz, Sissa, 2008: Palynostratigraphy and palaeoclimatic analysis of the Lower - Middle Jurassic (Pliens-