BISFENOL A I SVENSKA KVITTON

Transkript

1 Sid 1 (11) BISFENOL A I SVENSKA KVITTON ANALYSRESULTAT DATUM: FÖRFATTARE: TOMAS ÖSTBERG, ERIK NOAKSSON

2 Sid 1 (11) Summary Many of the receipts used in Sweden are manufactured from thermal paper, i.e. a paper that changes colour when it is exposed to heat, which means that ink ribbons or toner are not required for printing. These thermal papers may have large amounts of bisphenol A, which is suspected of being an endocrine disruptor, added as a reactant. Two recently published studies demonstrated high levels of bisphenol A in receipts collected in the US and in Switzerland, but there is no research that shows what the situation is as regards Swedish receipts. What is known is that Sweden s three biggest grocery chains have published information stating that their receipts contain bisphenol A, but that they are planning on moving to bisphenol A-free thermal receipts. In order to obtain an idea of how widespread the use of bisphenol A is in Sweden, and at what levels, in this study we have analysed the bisphenol A content of receipt-like products made from thermal paper. Over two months, four families collected receipts from their entire consumption, excluding foodstuffs, e.g. clothes, electronics, sporting goods, toys, cosmetics, etc. The analyses showed that these receipts contained an average of around 1.4% bisphenol. To supplement these receipts, other receipt-like products made from thermal paper have also been analysed, such as car park tickets, queue tickets, ATM receipts, lottery slips, and plane, train and bus tickets. Bisphenol A was found in all these instances of thermal paper at an average level of 1.6%. Of these thermal papers, car park tickets and bus tickets were notable for levels as high as 3.2% and 2.3% respectively, while those with somewhat lower levels were stickers from fruit sections in supermarkets and plane tickets, with averages of 0.5% and 0.6% respectively. The levels measured in the receipts were 1,000 times higher than those that can be measured in baby bottles of polycarbonate plastic, for example. In order to get a picture of how the bisphenol A in the receipts is released and contaminates the environment, analyses have also been carried out on the lining of two wallets and on the bank notes that were in the wallets. Our analyses showed that the lining of the two wallets contained 2,000 mg/kg (0.2%) and 910 mg/kg (0.09%) and that the bank notes had an average level of 74 mg/kg. This indicates that the bisphenol A in the receipts is easily released and contaminates other materials around us. In the report, we discuss whether thermal paper could be a significant source of exposure to bisphenol A and, if so, how great a risk this poses. The conclusion is that receipts can be a major source of exposure to bisphenol A, particularly for cashiers who handle many receipts every day. Cashiers may be exposed to almost twice as much bisphenol A as a person who does not handle receipts. Because there is a risk that this may be a health hazard, the use of thermal paper that contains bisphenol A should be minimised. There are thermal papers that do not contain bisphenol A and these should therefore be used instead! The major Swedish grocery chains have already indicated that they intend to switch to bisphenol A-free receipts. Consumers must now be the ones to place demands on traders and other players to switch to bisphenol A-free alternatives!

3 Sid 2 (11) Sammanfattning Många av de kvitton som används i det svenska samhället är tillverkade av termopapper, dvs. ett papper som ändrar färg då det utsätts för värme vilket gör att det inte krävs färgband eller toner vid utskrift. I dessa termopapper kan det misstänkt hormonstörande ämnet bifenol A vara tillsatt som framkallare och då i mycket höga halter. Två nyligen publicerade studier visade på höga halter bisfenol A i kvitton insamlade i USA och i Schweiz men det finns ingen undersökning som visar hur det ser ut för svenska kvitton. Det som är känt är att Sveriges tre största livsmedelskedjor har gått ut med informationen att deras kvitton innehåller bisfenol A, men att de planerar att övergå till bisfenol A-fria termokvitton. För att därför få en bild av hur utbredd användningen av bisfenol A är i Sverige och vilka halter det är frågan om, har vi i denna studie analyserat bisfenol A-innehållet i kvittoliknande produkter av termopapper. Fyra familjer har under två månader samlat kvitton från all sin konsumtion exklusive livsmedel, t.ex. kläder, elektronik, sportartiklar, leksaker, smink m.m. Analyserna visade att dessa kvitton innehöll i snitt ca 1,4 % bisfenol. För att komplettera dessa kvitton har andra kvittoliknande produkter av termopapper också analyserats så som parkeringsbiljetter, fruktdisketiketter, kölappar, uttagskvitton, utskrift från arbetsförmedlingen, ATG-kvitto, flyg-, tåg- och bussbiljetter. Bisfenol A återfanns i alla dessa termopapper med en genomsnittlig halt på 1,6 %. Av dessa termopapper utmärkte sig parkeringsbiljetter och busskvitton med så höga halter som 3,2 % respektive 2,3 %, och något lägre halter än genomsnittet för klisteretiketter från fruktdiskar samt flygbiljett med, 0,5 % respektive 0,6 %. De uppmätta halterna i kvittona är i storleksordningen 1000 ggr högre än vad som kan uppmätas i t.ex. nappflaskor av polykarbonatplast. För att också få en bild av hur det bisfenol A som finns på kvitton lossnar och kontaminerar omgivningen, har analyser även utförts på foder från två plånböcker och de sedlar som fanns i plånböckerna. Våra analyser visade att fodren från de två plånböckerna innehöll 2000 mg/kg (0,2 %) respektive 910 mg/kg (0,09 %) samt att sedlarna hade en genomsnittlig halt på 74 mg/kg. Detta tyder på att det bisfenol A som finns på kvitton lossnar mycket lätt och kontaminerar andra material i vår vardag. I rapporten diskuterar vi om termopapper kan vara en betydande exponeringskälla för bisfenol A och hur stor risk detta i så fall utgör. Slutsatsen är att kvitton kan utgöra en viktig exponeringskälla för bisfenol A, speciellt för kassapersonal som dagligen hanterar stora mängder av kvitton. Kassapersonal kan exponeras för nästan dubbelt så mycket bisfenol A jämfört med en person som inte hanterar kvitton. Eftersom risken finns att detta kan utgöra en hälsofara bör användandet av termopapper som innehåller bisfenol A minimeras. Det finns termopapper som inte innehåller bisfenol A och dessa bör därför användas i stället! De stora livsmedelskedjorna har redan visat att de tänker gå över till bisfenol A-fria kvitton. Nu gäller det att bland annat konsumenterna ställer krav på handeln och andra aktörer att de också går över till bisfenol A-fria alternativ!

4 Sid 3 (11) Bakgrund Bisfenol A (BPA) är en av världens mest använda kemikalier och inom EU produceras och användes 2005/2006 uppskattningsvis ton per år 1. Bisfenol A har vid flertalet undersökningar hittats i naturen runt om i världen och dessutom uppvisat hormonstörande egenskaper. Då bisfenol A används i en omfattande mängd konsumentprodukter är det viktigt att klargöra spridning, toxicitet och eventuell urlakning ur de framställda produkterna. I huvudsak används bisfenol A inom den kemiska industrin samt inom bygg-, konstruktions-, järn-, metall-, plast- och serviceindustrin. 71 % av all bisfenol A används i produktionen av polykarbonater och 25 % i produktionen av epoxiharts, endast 0,16 % används till tillverkning av termopapper. Polykarbonater används exempelvis vid tillverkningen av dryckesflaskor, nappflaskor, muggar, tallrikar och mobiltelefoner och epoxiharts används till limprodukter, färger, lacker och skyddshöljen för burkar 1. I en intervju i den Amerikanska tidskriften Science News ( ) 2, framhåller en av pionjärerna inom Grön Kemi, Dr John Warner, att exponering av bisfenol A troligtvis är större från vanliga kvitton än från polykarbonatförpackningar. På kvitton finns bisfenol A i monomerform som lätt kan lossna till skillnad mot i polykarbonatplast där fri bisfenol A kan finnas som tillverkningsrest eller som nedbrytningsprodukt från den polymera formen av bisfenol A. Warner spekulerar även om att exponeringsvägarna för bisfenol A från kvitton både kan gå via fingrar till mat och mun men även genom direktupptag i huden. För att uppskatta hur mycket bisfenol A som kan finnas i kvitton kan det ur EUs riskbedömning av bisfenol A från utläsas att det används 1890 ton bisfenol A per år för att bestryka ton papper, vilket därmed ger halten 11 mg/g dvs 1,1 %. Det anges också att efter spill på pappersbruken levereras årligen ca ton termopapper till 495 miljoner EU invånare. Varje år konsumerar i snitt varje EU-medborgare därmed ca 300 g termopapper med ett innehåll på ca mg bisfenol A. Under sommaren 2010 publicerades två forskningsrapporter som visar på höga halter bisfenol A, 0,3 % 1,7 %, i kvitton insamlade i Boston USA 3 och Zürich Schweiz 4. Den schweiziska studien visade även att efter 5 sekunders beröring med torra fingrar, kunde ca 1 ug bisfenol A fastna på varje finger. Det är mycket troligt att de kvitton gjorda av termopapper som används i Sverige också innehåller liknande halter bisfenol A, men inga svenska undersökningar eller data finns. Det vi vet är att i samband med att dessa rapporter uppmärksammades, så gick Sveriges tre största livsmedelskedjor ut med informationen att de kvitton som de använder i dagsläget innehåller bisfenol A, men att de innan årsskiftet 2010/2011 tänker övergå till bisfenol A-fria termokvitton. För att undersöka förekomst och halter av bisfenol A i svenska termopapper har vi i denna studie analyserat kvitton som fyra familjer samlat på sig under 2 månader, men exkluderat kvitton från livsmedelsbutiker. Utöver detta har termopapper i olika applikationer analyserats samt foder från plånböcker och sedlar. Allt för att få en bild av hur utbredd användningen är i Sverige, vilka halter det är frågan om och om det sker en spridning av bisfenol A till andra material som inte består av termopapper.

5 Sid 4 (11) Material och metoder De termopappersprodukter och andra material som analyserades för bisfenol A redovisas i Tabell 1. Kvitton från familj 1-4 samlades in under två månader sommaren Övriga produkter av termopapper samlades in under augusti 2010 i Östersunds kommun. De två plånböckerna innehöll kvitton från sommaren 2010 och fodret klipptes ut för analys i augusti Det medicintekniska apparatpappret hör till en så kallad bladder scan på Jämtlands läns landsting. Alla analyser utfördes av ALS Scandinavia AB. Tabell 1: Sammanställning av de prover som samlades in samt hur stor andel av den totala provmängden som skickades på analys. Beskrivning Info. Kvitton familj 1 7g av tot. 21g Kvitton familj 2 7g av tot. 22g Kvitton familj 3 9g av tot. 36g Kvitton familj 4 14g av tot. 45g Parkeringsbiljetter 8st 3g Etiketter 14st 4g Kölappar 3g 4st apotek,6st bank Uttagskvitton 3g 6st Utskrift Arbetsförmedlingen 1st A4 5g Flygbiljett 3g Tågbiljett 3st 6g Busskvitto 3st 2g ATG spelkvitto 1st 1g Medicintekniskt apparatpapper 5g av 300g Kvitton plånbok 1 12g 16st a Foder plånbok 1 5g nylon utan dragkedjan 20 kr sedlar plånbok 1 6st 4g Kvitton plånbok 2 14g 31st b Foder plånbok 2 3g nylon utan dragkedja 20 kr sedlar plånbok 2 5st 4g a Bygghandel, restauranger, uttagskvitton, kortköp, optiker b Kortköp, vandrarhem, restauranger, café, bensinmack, museum, frisör, uttagskvitton

6 Sid 5 (11) Resultat Analysresultat för insamlade kvitton Analyser på det insamlade materialet (Tabell 2) visar att bisfenol A förekommer i termopapper i alla typer av användningsområden. Halterna varierar något men med en genomsnittlig koncentration på 1,6 %. Parkeringsbiljetter och busskvitton sticker ut med högre halter, 3,2 % respektive 2,3 %, och klisteretiketter från fruktdiskar samt flygbiljett sticker ut med lägre halter, 0,5 % respektive 0,58 %. Kvitton från familjer och från de två plånböckerna representerar konsumtion av kläder, elektronik, sportartiklar, smink, kaféer m.m. men inte livsmedelsinköp. Dessa kvitton innehöll i snitt 1,4 % bisfenol A (Tabell 2). Övriga kompletterande kvitton så som parkeringsbiljetter, etiketter, kölappar, uttagskvitton, resebiljetter m.m. hade en något högre genomsnittlig halt 1,6 %. Tabell 2: Analysresultat för bisfenol A i termopapper Beskrivning BPA [mg/kg] BPA [%] Kvitton familj ,4 Kvitton familj ,8 Kvitton familj ,4 Kvitton familj ,95 Kvitton plånbok ,9 Kvitton plånbok ,1 Parkeringsbiljetter ,2 Etiketter ,5 Kölappar ,6 Uttagskvitton ,9 Utskrift Arbetsförmedlingen ,6 Flygbiljett ,58 Tågbiljett ,4 Busskvitto ,3 ATG spelkvitto ,8 Medicintekniskt apparatpapper ,8

7 Sid 6 (11) Analysresultat för foder från plånböcker och 20 kr sedlar Analys av de två plånböckerna och dess innehåll visar relativt höga halter bisfenol A framför allt i fodret men även på sedlarna. De två analyserade fodren innehöll 2000 och 910 mg,bpa/kg och sedlarna innehöll 61 och 86 mg,bpa/kg (Tabell 3). I jämförelse med de uppmätta halterna på kvitton innebär det fodret har tagit upp bisfenol A i sådan utsträckning så att halten är ca 10 ggr lägre än i kvitton och i sedlar är halten 200 ggr lägre än i kvitton. Tabell 3: Analysresultat för bisfenol A i kvitton och material som varit i kontakt med dessa kvitton. Beskrivning BPA [mg/kg] BPA [%] Kvitton plånbok ,9 Foder plånbok ,2 20 kr sedlar plånbok ,0086 Kvitton plånbok ,1 Foder plånbok , kr sedlar plånbok ,0061 Diskussion Uppmätta halter i denna undersökning Det uppmätta medelvärdet 1,5 % bisfenol A i termopapper är något högre än de 1,25 % som har rapporterats för kvitton i Boston USA 3 och de 1,35 % i kvitton från Zürich Schweiz 4. I vår undersökning fann vi bisfenol A i alla analyserade termopapper, men av de undersökta kvittona i Boston 3 återfanns bisfenol A i 8 av 10 prover och i Zürich 4 i 11 av 13 prover. Nappflaskor av polykarbonatplast är föremål för het debatt och några länder har redan infört förbud. I nappflaskor av polykarbonat kan halten bisfenol A var runt mg/kg 5,6,7, dvs ggr lägre än de uppmätta halterna i termopapper och 100 ggr lägre än de halter som uppmättes i fodret från plånböcker. Endast de uppmätta halterna i 20 kr sedlar ligger inom samma 10-potens som nappflaskor. Vår undersökning visar att användningen av termopapper är mycket utbredd och att bisfenol A återfinns i höga halter i alla de kvittoliknande produkter som analyserats. Analyser av plånboksfoder och sedlar visar dessutom att bisfenol A lossnar lätt och kontaminerar andra material. Det är ganska allvarligt att normal hantering av kvitton, dvs. att de stoppas i plånboken tillsammans med sedlar, gör att det lossnar så mycket bisfenol A att halten i plånboksfoder kan bli så höga som 2000 mg,bpa/kg! Att även sedlar innehöll relativt höga halter indikerar att kontaminering av bisfenol A kan vara ytterligare spridd i vårt samhälle!

8 Sid 7 (11) Kan termopapper vara en betydande exponeringskälla? I forskningslitteratur och i större riskbedömningar av bisfenol A är det exponering via föda och dryck som dominerar. Men det finns ytterligare exponeringsvägar som inte beskrivs av det vi äter och dricker. Det kan förutom upptag genom huden även handla om direkt inhalering eller att bisfenol A hamnar i damm inomhus och som därefter inhaleras. Exponering via händerna kan ske genom att man slickar på händerna eller tar i mat som sedan stoppas i munnen. I en litteraturgenomgång av Welshons et al. (2006) 8 görs slutsatsen att de höga halter av bisfenol A som återfinns i människors blod och urin inte kan beskrivas utifrån tidigare beskrivna exponeringsvägar och beräknade halveringstider. De anser att detta; (1) indikerar ett högre mänskligt intag av bisfenol A än vad många rapporter har beräknat och/eller (2) att ett dagligt kontinuerligt intag av bisfenol A leder till bioackumulation. Denna uppfattning bekräftas och slutsatsen vidareutvecklas av Stahlut et al. (2009) 9 i en studie av bisfenol A- koncentrationer i urin i förhållande till fastetid. Studien visar att koncentrationen bisfenol A i urin minskade långsammare under fastetid, än vad som kunde förutses utifrån tidigare rapporterade halveringstider. Deras slutsats är att detta tyder på betydande nonfood exposure, bioackumulering eller en kombination av båda. Vi har visat att vid normal användning lossnar det mycket bisfenol A från kvitton och fastnar på fodret i plånböcker. Biedermann et al. (2010) 4 visar när man tar i ett bisfenol A- innehållande kvitto i fem sekunder med torra fingrar fastnar det ca 1 µg på varje finger som var i kontakt med den behandlade sidan av kvittot. Biedermann et al. (2010) 4 visade också att 2 timmar efter fingerkontakt med ett kvitto, hade 27 % av det bisfenol A som fastnat på fingrarna tagits upp i huden. När författarna uppskattar den exponering som sker för kassapersonal som hanterar kvitton under en hel dag kommer de fram till att 71 µg,bpa/dag tas upp i huden. Detta upptag ansågs ha god marginal (42 ggr lägre) till tolerabelt dagligt intag (TDI) som enligt EU är 3000 µg/person/dag (Tabell 4). Det bör dock påpekas att författarna även fann att vid exponering av en större yta av handen eller vid användning av handkräm som ökar permeabiliteten i huden så kunde det öka exponeringen med en faktor tio. Detta kan då ge en mycket mindre marginal! I stället för att relatera till TDI, kan det kan vara mer intressant att i stället jämföra upptaget av 71 µg,bpa/dag från kvitton med EUs beräknade normalexponering för en vuxen person som är 90 µg,bpa/dag enligt Tabell 4. Frågan som bör ställas är om det är det rimligt att den person som råkar vara anställd för att arbeta i en kassa ska utsättas för nästan dubbelt så hög bisfenol A-exponering än en person som inte hanterar kvitton! Den Amerikanska organisationen Environmental Working Group har på sin hemsida publicerat en genomgång 10 av den statliga datainsamlingen NHANES där de har jämfört koncentrationer av bisfenol A i urinprover från 916 personer med olika yrken. De fann att fyra av de fem yrkesgrupper som hade högst koncentration bisfenol i urin är yrkesgrupper som dagligen kommer i kontakt med kvitton. Vid en uppdelning på personer anställda inom detaljhandeln (195 st) mot personer med andra yrken (721 st) visade det sig att de inom detaljhandeln hade 33 % högre bisfenol A-halter i urin, 3,2 µg/l i förhållande till 2,4 µg/l.

9 Sid 8 (11) Tabell 4: Exempel på beräknad exponering via framförallt mat och dryck samt EUs uppskattade tolerabelt dagligt intag av bisfenol A omräknat till exponering per individ och dag samt individ och år. Exponering vuxen i EU 11 : Exponering 6 mån baby i EU 11 : Tolerabelt dagligt intag EU 11 : Dagsdos [µg/kg/d] Per individ och dag [µg/60kg/d] Per individ och år [mg/60kg/år] 1,5 µg/kg/dag [µg/6kg/d] 28 [mg/6kg/år] TDI = Hur farligt är exponering från termopapper? Det kan vara så att vissa riskbedömningar har underskattat den exponering av bisfenol A som kan ske via termopapper. I till exempel EUs riskbedömning av bisfenol A 1,12 beräknar de flöden av bisfenol A vid tillverkning och återvinning av termopapper för att kunna beräkna halter i naturen och därefter den exponering som det kan ge upphov till. Men när det gäller direkt exponering från termopapper utfördes ingen riskanalys utan de skriver istället: Other uses of bisphenol-a, such as in printing inks and thermal paper, are considered to result in negligible potential for consumer exposure in comparison with the other sources considered and therefore will not be addressed further in this assessment. Att ingen riskanalys utförs för termopapper ter sig underligt när det i samma riskbedömningen från däremot utförs en riskanalys av en privatkonsuments användning av epoxylim. De beräknar att exponering av epoxylim mot hud blir ca 14 µg,bpa/person/gång. När det gäller risker för reproduktionstoxicitet kommer de till slutsatsen att: In relation to effects on development, in light of the uncertainties surrounding the potential for bisphenol-a to produce effects at low doses, in the µg/kg range, the EU Competent Authorities have agreed that further information is required to resolve these uncertainties. Thus, conclusion (i) is reached. More information on the potential for bisphenol-a to cause developmental effects, particularly in the µg/kg range, is required. I den kompletterande riskbedömningen av bisfenol A kommer de dock inte till denna slutsats eftersom de då har valt att bortse från den forskning som visar på bla. reproduktionsstörningar redan vid låga halter, så kallade low dose-studier med exponering under 5 mg/kg/d. Sverige, Danmark och Norge har dock angett en avvikande åsikt där de anger att det verkligen finns ett antal tillförlitliga low dosestudier som därför bör användas i riskbedömningen 1.

10 Sid 9 (11) Om man ser till EUs riskbedömning från är det märkligt att det utförs en riskanalys för epoxilim som resulterar i ovan nämnda slutsats, men att ingen riskanalys görs för användningen av termopapper. Trots att enkel överslagsräkning visar att om endast en promille av det bisfenol A som finns i ett normalstort kvitto lossnar och överförs till huden, ger det en exponering i samma omfattning som exponeringen vid användning av epoxylim. Det är dessutom mer troligt att det sker en daglig kontakt med termopapper än med epoxylim! Om man ser till den exponering av bisfenol A som en person vid en kassaapparat utsätts för, är det som Biedermann et al. (2010) 4 konstaterar god marginal till EUs TDI-värde. Detta TDIvärde, och resultatet i många andra statliga riskutvärderingar, är till stor del baserat på en kritisk studie av Tyl et al. (2002) 13. Det finns dock ett stort antal studier som visar på toxiska effekter vid mycket lägre koncentrationer, så kallade low dose-studier, men som av de flesta statliga riskutvärderingar anses vara av brisfällig kvalitet och med motsägelsefulla resultat. Men det finns forskargrupperingar som anser att många av dessa low dose-studier är mycket relevanta och att dessa låga doser av bisfenol A kan ge bestående negativa effekter på hjärnstruktur, -funktion, beteende och fortplantning hos råttor och möss 14. Som tidigare nämnt så har Sverige, Danmark och Norge angett en avvikande åsikt i EUs riskbedömning där de anser att det finns ett antal tillförlitliga low-dose studier som har tillräckligt hög kvalitet för att användas i riskbedömningen. De forskare som baserar sin riskbedömning på low dose-studier 14 kommer fram till att den bisfenol A-exponering som vi i dagsläget utsätts för utgör en risk för vår hälsa. Om det stämmer är också exponeringen från termopapper en del av den risken. Utifrån försiktighetsprincipen är det också rimligt att beakta denna risk och minimera exponeringen av bisfenol A. Kan återvunnet papper vara ytterligare en källa till bisfenol A-exponering Det finns studier som visar en högre grad av genotoxicitet och östrogen respons från bisfenol A-förorenade pappersprodukter baserade på återvunnet material 21,15, samt i vissa fall har effekterna kunnat kopplas till föroreningar av just bisfenol A 21. De halter bisfenol A som har detekterats i återvunnet papper är upp till 26 mg/kg i kartong 15 och 24 mg/kg i hushållspapper 21. Bisfenol A återfinns ofta i avloppsvatten och i höga halter i avloppsslam. När pappersbruk har varit kopplat till kommunala reningsverk har det visat sig att pappersbruket har varit den dominerande källan till föroreningen 16,17. Höga halter av klorerade former av bisfenol A har uppmätts i avloppsvatten från pappersbruk som hanterar mycket återvunnet papper 18. Termopapper anses i ovan nämnda studier vara en av flera möjliga källor till bisfenol A- förorening. Men i några studier 19,20,21 lyfts termopapper fram som den största källan till bisfenol A-förorening i återvunnet papper. Återvunnet papper återfinns i många produktgrupper som vi dagligen kommer i kontakt med på olika sätt, tex. hushålls- och toalettpapper samt tidningar. Det är osäkert om bisfenol A-föroreningar i återvunnet papper kan vara ytterligare en exponeringskälla, men klart är att bisfenol A varken fyller någon funktion eller hör hemma i dessa produkter. Eftersom termopapper är den troliga föroreningskällan är detta en ytterligare anledning till att undvika användning av bisfenol A i termopapper.

11 Sid 10 (11) Slutsats Alla de termopapper som vi i denna undersökning har analyserat innehöll bisfenol A, vilket tyder på att det är mycket vanligt förekommande i Sverige. De halter som uppmättes var därtill mycket höga. Mycket tyder på att kvitton kan utgöra en viktig exponeringskälla för bisfenol A, speciellt när det gäller kassapersonal som dagligen hanterar stora mängder av kvitton. Andra studier visar att kassapersonal kan vara exponerad för nästan dubbelt så mycket bisfenol A jämfört med en person som inte hanterar kvitton. Eftersom det finns en risk att detta kan utgöra en hälsofara bör användandet av termopapper som innehåller bisfenol A minimeras. Det finns termopapper som inte innehåller bisfenol A och dessa bör därför användas i stället! De stora livsmedelskedjorna har visat att det är möjligt att gå över till bisfenol A-fria kvitton. Nu gäller det att bland annat konsumenter, fackförbund, intresseorganisationer med flera, ställer krav på handeln och andra aktörer att ersätta sina termopapper till alternativ som ej innehåller bisfenol A! Referenser 1 European Chemicals Bureau Updated European Risk Assessment Report of 4,4 - isopropyldenediphenol (Bisfenol A). 2 Concer ned_about_bpa_check_your_receipts 3 Mendum et al., Concentration of bisphenol A in thermal paper, Green Chemistry Letters and Reviews, 2010, Biedermann et al., Transfer of bisphenol A from thermal printer paper to the skin, Analytical and Bioanalytical Chemistry, 2010, 398, Peters Hazardous Chemicals in Consumer Products.TNO Nederlands Organisation for Applied Scientific Research. Apeldoorn, The Netherlands. 6 Sun et al., Simultaneous Determination of Phenolic Xenoestrogens by Solid-Phase Extraction and High-Performance Liquid Chromatography with Fluorescence Detection, Analytical Sciences, 2001, 17, Vandenberg et al. Human exposure to bisphenol A. Reproductive Toxicology 24 (2007) Welshons et al. Large Effects from Small Exposures. III. Endocrine Mechanisms Mediating Effects of Bisphenol A at Levels of Human Exposure. Endocrinology (6) (Supplement):sid Stahlhut et al. Bisphenol A Data in NHANES Suggest Longer than Expected Half-Life, Substantial Nonfood Exposure, or Both. Environmental Health Perspectives 2009 vol 117 (5) sid EWG analysis of CDC biomonitoring data from samples collected from Publicerat på:

12 Sid 11 (11) 11 European Food and Safety Authority. Opinion of the Scientific Panel on Food Additives, Flavourings, Processing Aids and Materials in Contact with Food on a request from the Commission related to Bisphenol A. The EFSA Journal (2006) 428, European Chemicals Bureau European Risk Assessment Report of 4,4 - isopropyldenediphenol (Bisfenol A) 13 Tyl et al., Three generation reproductive toxicity study of dietary bisphenol A in CD Sprague-Dawley rats, Toxicology Science 2002, 68, Vom Saal et al., Chapel Hill bisphenol A expert panel consensus statement: integration of mechanisms, effects in animals and potential to impact human health at current levels of exposure, Reproduction Toxicology 2007, 24, Ozaki et al. Chemical analysis and genotoxicological safety assessment of paper and paperboard used for food packaging. Food and Chemical Toxicology Fürhacker et al. Bisphenol A: emissions from point sources. 2000, Chemosphere Vol 41, Issue 5, sid Fuerhacker. Bisphenol A emission factors from industrial sources and elimination rates in a sewage treatment plant., Water Science and Technology 2003, Vol 47 No 10 sid Fukazawa et al. Identification and quantification of chlorinated bisphenol A in wastewater from wastepaper recycling plants. Chemosphere 44 (2001) Gehring. et al. Sources of Bisphenol A in Wastewater and Sewage Sludge In: Schmitz, G H (ed.): Matter and Particle Transport in Surface and Subsurface Flow. Proceedings of the 3rd International Conference on Water Resources and Environment Research (ICWRER), July 22 25, 2002, Dresden, Germany, Schriftenreihe des Forum für Abfallwirtschaft und Altlasten an der TU Dresden, Band 28/2, Pirna: Eigenverlag, Gehring et al. Bisphenol A Contamination of Wastepaper, Cellulose and Recycled Paper Products In: Brebbia, C. A., Kungulos, S., Popov, V., Itoh, H. (eds.): Waste Management and the Environment II. WIT Transactions on Ecology and the Environment, vol. 78, Southampton, Boston: WIT Press, Vinggard et al. Identification and Quantification of Estrogenic Compounds in Recycled and Virgin Paper for Household Use As Determined by an in Vitro Yeast Estrogen Screen and Chemical Analysis. Chem. Res. Toxicol. 2000, 13,

13 JEGRELIUS INSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÖSAVÄGEN ÅS TOMAS ÖSTBERG MILJÖKEMIST ERIK NOAKSSON MILJÖTOXIKOLOG/VERKSAMHETSCHEF Sid 12 (11)