RAPPORT BEMI# AB70-98

Transkript

1 BEMI - BATTRE ELMLJO OIL, 1 ^ Sida 1 av 14 w BEMil50i23-AB70-9S.odt MARKNADSDOMSTOLEN RAPPORT BEMI# AB70-98 T5mevalla Detta ar mitt sakkunnighetsutlatande som komplement utover AB9, en analys gallande motparjensjunlagqr- MDC12/14AB Nar motparten for fram fullstandigt orimliga pastaenden kan man bemota dessa med en enda textrad Saken ar enkel. Fragan ror om Elmiljd4alls teknikfungerar tekniskt. Svaret ar nej. Fysikens lagar beskriver en och endast en verklighet. Det firms endast fyra fundamentala naturkrafter i universum, gravitation (makrokosmos), stark och svag vaxelverkan (mikrokosmos) samt elektromagnetismen. Redan ar 1600 publicerades "De Magnete" av Gilbert som beskriver elektricitet och magnetism. Ohms lag (1827) beskriver hur mycket strom som gar i materialet bestams av dess resistans for en viss spanning. Kirchoffs stromlag (1845) beskriver att elektroner/laddningar varken forstors eller skapas, all strom drivs i en sluten slinga. Redan dessa tva lagar racker for att motsaga det mesta av motpartens pastaenden. Maxwells ekvationer (1862) beskriver hur elektriska och magnetiskt fait hanger ihop, visar aven hur elektromagnetisk straining (vagrorelse i rymden) fungerar. Utan tvekan existerar det inget omrade som ar sa val utforskat och haft sa stor betydelse for dagens samhalle som just elektromagnetismen. Alia elsystem, all elektronik och kommunikationsteknologi, tex. mobiltelefoni bygger pa dessa fundamentala fysikaliska lagar. Det ar ett fantastiskt exempel pa vardet av teorier med forutsagelser som langt senare visats i praktiken. Maxwells ekvationer var under hundra ar en drivkraft for all mojlig utveckling men med en matematik som sallan kunde losas for hand. I och med datorer sitter idag varldens ingenjorer rutinmassigt och designar elektronik, datorer, antenner och mycket annat direkt utifran teorierna rent praktiskt. Alia som har en mobiltelefon vet att detta fungerar. _ Utifran min erfarenhet och min specialistkompetens pa omradet sa maste jag havda attjag aldrig varit mer saker pa min sak an just i detta fallet Det Ehnilj64all pastar ar i grunden felaktigt. Elmiljo4alls elsaneringstjanster - inkhisiye patenterad djupjordningsmetod ar inte verkningsfulla och kan inte reducera eller eliminera straining, tradlost, elektromagnetiska fait, magnetfalt, overtoner, jordfelsstrommar, vagabonderande strom m.m. som Elmiljo4all havdar, Men for att respektera motpartens forsok sa kommenteras aktbilagorna i korthet, detaljerad kritik har utforts pa nagra av rapportema. Dessutom har ett par matningar och analyser utforts for att inte bara visa vad som ar korrekt, utan ocksa hur fel uppkommer. I ovrigt hanvisas till mina tidigare utlatanden i AB9 samt de som nu bilagges. BEMI - BATTRE ELMTLJO Clas Tegenfeldt, civilingenjor Tekaisk Fysik och Elektroteknik, ekniljokonsult <&> Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling <?» Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet htfp://\i,'w\v.beini.se/

2 BEMI - BATTRE ELMILJO sida 2 av 14 Att mata Att mata fait eller straining som bevisligen kan variera kraftigt fran punkt till punkt, centimeter for centimeter, blir meningslost om man inte samtidigt noga beskriver hur man gjort och var man matt. Man maste visa pa nagot satt att man ar medveten om de matfel som kan uppsta! Det gar inte att understryka vikten av att den som mater faktiskt ffirstar vad han mater, forstar dess orsaker, forstar matinstramentets funktion, och bar ett syfte med matningen och visar och forklarar detta i rapporten si att nagon annan har en chans att forsta. I aktbilagorna finns inget som visar att nagon analys om orsaker till fait gjorts, ingen analys om variationer tidsmassigt eller rumsmassigt av falten, om matfel eller under vilka fdrutsatmingar matningama gjordes. Generellt sett sa ar alia matbilagorna AB71 - AB9S av sa undermalig kvalitet att jag som larare skulle ha gett en forstaars student underkant om de presenterade dylika rapporter. En ingaende analys har utfb'rts pa nagra av aktbilagorna for att visa pa alia olika blister, men det ar belt meningslost att utfb'ra detta pa alia upprepningar utforda av samma personer pa andra platser. Resultatet blir inte battre, tvartom hittas bara nya fel. Plats, kartor, skisser, illustrationer saknas Normalt skrivs protokoll sa att det tydligt framgax var matningen utforts, tex. benamningen "Skane 2" ar intetsagande och omqjliggor nagon som heist form av analys. Vet man platsen kan man till exempel titta pa kartor och konstatera forekomst av narliggande kraftledning eller radiosandare pa master i narheten, sadana faktorer som kan paverka matresultaten. Genom att undanhalla plats forhindras aven sadan kontroll. Det saknas skisser som visar matpunkterna, att saga "horn mot stugan" ar meningslost utan vare sig karta eller skiss. Detta omqjliggor analys om faltstyrkornas kallor eller hur Mten sprids over avstand. Det gar inte att avgora om siffrorna som anges ens ar realistiska eller konsekventa inbordes. Det gar inte att ens spekulera i orsaker till uppmatta fait, det gar inte att gora overslagsberakningar. Mojligheten till kontroll saknas. Analyser, overslagsberakningar, kontroll saknas Att skriva en siffra pa magnetfalt och inte forsoka tyda dess innebord och dessutom underlata att dokumentera hur siffran uppstod skapar en situation dar siffran blir meningslos. Att skriva tex. 1,5 ut fran en motor betyder ju ingenting alls om man inte vet avstandet, eller om motorn ens var paslagen? Belastning? Stromstyrkan? Skrivs det 1,5 p.t matt pa 2 meters avstand fran ett kylskap, ja da vet man att matningen ar felaktig, men skrivs det "1,5 ut vid kylskap" sa uppstar fragan om det ar koirekt eller ej? Pa viucet avstand kan man erhalla ett sadant fait? Om man pro var och firmer att matproben maste placeras inuti kylskapet alldeles intill motorn da den arbetar for att komma upp i 1,5 ut, vilken slutsats ska man da dra? Motsagelser, oforklarliga monster, ovanliga nivaer Att det i samhallet forekommer hoga magnetfalt ar kant sedan lange, men samtidigt ar det da ocksa kant vad som orsakar falten. Det ar framst kraftledningar som forekommit i allrnan debatt, men i realiteten ar fjaxrvarme och vagabonderande Strom en mer utspridd och alknant forekommande kalla. BEMI har sannolikt gjort mer matningar pa vagabonderande strom och dess konsekvenser i form av magnetfalt an nagon annan. Nar jag tittar pa matprotokollen i aktbilagorna, mestadels fran LG Elanalys, sa framgar det tydligt att matresultaten awiker fran det normala. Oavsett om det var lagt eller hogt sa ar "monstret" av magnetfaltens styrka awikande; Falten ar ocksa i manga fall oforklarligt hoga. Att hitta hoga magnetfalt runtom ett bus tillhor inte det vanliga, det normala vore att det avtar at nagot hall bort fran kalian (kraftledningen, ror eller kablar). Att hitta starka magnetfalt som till synes slumpmassigt varierar i en villas olika rum kraver nagon slags forklaring. Det presenteras siffror i tabeller som helt enkelt ar orimliga eller to.m. omqjliga. T.ex. AB78 sid 4, det ax inte rimligt att ange hoga magnetfalt for Hz och samtidigt havda att 50 Hz var lagt. Da pastas att det forekommer en kalla till utbredda magnetfalt som inte beror pa elnatets 50 Hz??? Detta skulle kunna vara sant i ett tag (16 2/3 Hz) men inte i en villa. <^» F5relasning/utbildning «Matteknlk DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

3 BEMI - BATTRE ELMILJO sida 3 av 14 BEMI AB70-9S.odt Avsiktligt eller oavsiktligt vilseledande I AB82 visas en matning med en Field Finder nara switchade nataggregat med ma.tresu.ltat pa 20 nt. Detta ar rent bondfangeri eftersom ett switchat nataggregat INTE jobbar pa 50 Hz utan typiskt 30 khz och uppat. Ett snabbt test visade att ett typiskt natagg till en dator gav 5 nt pa 50 Hz pa 30 cm, men dess arbetsfrekvens var 58 khz och det anvanda matinstrumentet ar belt enkelt inte kapabelt att mata faltet oavsett dess styrka! Att prata om overtoner och helt ignorera alia andra typer av storningai ar att vilseleda. Ingen motivering har getts till varfor just overtoner skulle vara av intresse, eller vara enda problemet. Att prata om "elsanering" och samtidigt undvika att mata eller redovisa matningar av just elektriska fait ar vilseledande. Det ar vilseledande att prata om slingresistans som om det vore markjordtagets overgangsresistans mot fjarran mark. Det ar vilseledande att redovisa natspanningsanalyser utan att forklara varfor dessa skulle ha nagon slags relevans pa elmiljon eller att analysen ens skulle kunna visa en skillnad om djupjordning utforts eller ej. Radiofrekvent straining har inget med utforda atgarder att gora Matprotokollen ar av sa undermalig kvalitet att det inte ens gar att kommentera utan att klargora vissa grundlaggande saker. Radiofrekvent matning kraver att man forstar hur fatten beter sig i luften, annars kan matfelen bli stora. Man maste aven forsta vad som kan vara kallor/sandare till radiofrekvent straining. Om man nu antar att en eloverkanslig inte sjalv har tradlosa natverk, mobiler och annat, sa aterstar externa kallor som kan finnas hos grannar eller i form av radiosandare pa master en bit bort. Det firms allt fran FM radio, teve, till mobiltelefoni att ta hansyn till, over ett stort frekvensomra.de. Det firms saledes en riktning till en sandare, det finns ett avstand, en frekvens och en styrka. Att gora matningar i olika rum kommer att innebara att vaggar och annat kommer mellan i den riktning sandaren star. Tas ingen hansyn till detta kan man fa laga eller hoga varden bara genom att flytta matinstrumentet. Tar man ingen hansyn till riktning kan man ocksa erhalla hoga eller laga varden bara genom att rikta antennen mot en sandare eller rakt at sidan. Men detta racker inte, dessutom finns polarisation som medfor att en antenn maste vridas sa att faltet traffar antennen pa ratt satt. Sedan finns reflektioner i omgivningen som gor att vissa punkter far valdigt laga varden och nagra centimeter at sidan kan nivan vara mycket hog. Att mata utan att ange hur man hanterar alia tankbara parametrar och visar att man forstatt granserna for vad matningen kan visa blir meningslost. Det ar ocksa ett grundlaggande misstag att tro att man kan jamfora siffror mellan olika matinstrument och olika frekvensintervall eller bandbredd utan att gora berakningar. Det finns heller inget som visar att nagon analys om orsaker till fait gjorts, ingen analys om variationer tidsmassigt eller rumsmassigt av falten, inget om matfel eller under vilka forutsattningar matningaraa gjordes. Det finns en illusion som forsoker uppratthallas med alia radiofrekvensmatningar och det ar att matningarna skulle visa pa en skillnad med och utan atgarderna (som utgar fran patenterad kopparlina i borrad brunn), Det som ar felaktigt ar att forsoka tolka eventuella variationer som orsakade av atgarden utan att pa nagot som heist satt ens forsoka visa att det sker, hur det sker eller A'arfor det skulle ske. Det existerar inget utrymme for tvekan eller diskussion vad galler det fundamentala att straining i luften inte kan paverkas "sugas" hi i en kopparledning och "avledas" till mark. Detta ar liktydigt med pastaendet att ljuset (som ocksa ar en elektromagnetisk straining) skulle vika av, sugas in i kabeln och ga ned i backen. Skilhiaden mellan dessa tva pastaenden ar att radiofrekvent strahung ar obekant medan alia "vet" hur ljus beter sig. Det spelar saledes egentligen ingen roll hur bra eller daliga de radiofrekventa matningarna ar, de ar helt enkelt fullkomligt irrelevant^. Kf Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

4 BEMI - BATTRE ELMILJO Sida 4 av 14 MDC12/14AB70 Motparten forsoker visa att "elsaneringarna" faktiskt "reducerar/eliminerar straining magnetfalt etc.". Motparten har utfort djupjordning i borrad brunn. Man havdar helt plotsligt i AB 70 att "aven andra atgarder har vidtagits." Texten i AB70 forsoker utan sakkunskap tolka vad som star i AB De olika aktbilagorna kan delas upp i ett par delar: 1. Matningar av magnetfalt 1. AB72, AB78, ABS2, AB88, AB92 2. Matningar av inkommande natspanning 1. AB73, AB83, AB89, AB94 3. Matningar av radiofrekvens 1. AB72, AB78, AB79, AB82, AB88 2. AB75,AB81;AB87,AB91 4. Matningar avjordtag 1. AB74, AB77, AB79, AB93, AB98 5. Andras 1. ABS5, ABS6, AB96 Dessa behandlas gruppvis nedan. <^>» Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

5 BEMI - BATTRJE EuvnurO Sida 5 av 14 BEM AB70-98.odt 1.1 Magnetfalt AB72, AB78, AB82, ABSS, AB92 Magnetfalt skapas av Strom. Faltstyrkan minskar med avstand beroende pa geometrin av kalian. Det gar att gora enkla overslagsberakningar eller simulera aven komplexa situationer. Matning av magnetfalt ar till synes enkelt, vifta runt med ett instrument och antecka siffrorna. I sjalva verket kravs det langt mer av utovaren innan det finns ett reellt informationsvarde i siffrorna. En absolut fundamental sak ar att magnetfaltets styrka varierar med stromstyrka. Kan man inte visa att man haft kannedom om stromforbrukning i ett hus dar man mater magnetfalten sa kan det ju skapas en helt falsk bild. Matningen kanske skedde en sommardag under semestem, elforbrukningen i hela omradet var exceptionellt lag och magnetfalten var "bra". Samma matning en mork kail vinterdag runt juletid da alia lagar mat och bakar sa kan elforbrukningen vara ovanligt hog. Skulle det nu vara sa att det vagabonderar strom som skapar magnetfalt i eller nara huset, da kommer magnetfalten vara mycket hogre. Det saknas saval dokumentation som insikt eller diskussion om magnetfaltens orsaker. Det ar en blind "skriv siffror" i cherry picking rapportstil. AB72, AB7S, AB82, Behandlas ingaende i BEMI AB72. Det framkom det att det inte gar utifran beskrivningen i AB72 skapa en forklaring till de siffror som angetts, och LG Elaualys har inte ens forsokt gora en sadan. IAB78 forekommer ater en tabell med matningar av magnetfalt som ar helt orimliga. I detta fallet ar det an varre eftersom enda forklaringen vore att skapa magnetfalt som helt saknar 50 Hz komponenten. Detta ar hogst anmarkningsvart. Se vidare kritik i BEMI AB78. I bl.a. AB78 forekommer slutsatser om magnetfaltens styrka som "bedoms generellt som laga". For eloverkansliga sa ar det givetvis sa att fait ska reduceras sa langt som mqjligt, detta eftersom sakra nivaer inte faststallts och forsiktighetsprincipen maste galla. I AB78 forekommer varden som i detta sammanhang ska ses som mycket hoga3 inte laga som pastas. IAB82 sid 7 forekommer en jamforelse "...betydligt lagre an fore saneringen (ca 15 ggr lagre)", detta ar vilseledande enar siffrorna 0,07-0,18 (it inte dokumenterats, var ar rapporten? Det fundamentala ar att det pastas ha funnits magnetfalt, men forklaring saknas till VARFOR det skulle ha funnits magnetfalt innan. Magnetfalt har alltid en orsak. AB88 sid 2, sammanfattning, och sid 7, rutan kommentar magnetfalt "For den hogre frekvensen khz har vardet sjunkit med 7-8 ggr." Nagon motivering till detta ges inte. For de fiesta BMM5 ar brusnivan runt 1,0 nt, FD2 Combinova har hogre brusniva. I ruta 2 sidan 10, "De lagfrekventa magnetfaltet har sjunkit 7-8 ganger." Hur ska man ha det? Ar det lagfrekvent eller hogfrekvent? AB70 sid 11(14), Nagon reell sankning av magnetfalt har inte visats. "Elmilj64all menar att bolaget, "..."faktiskt har reducerat nivaerna sa mycket att man t o m kan sagas ha eliminerat magnetfalt..." Detta ar absolut nonsens. En sankning, oavsett storlek, ar aldrig en elimination. Dessutom har man konkret inte lyckats pavisa en reell sankning. "VSrdena for lagfrekventa magnetfalt ligger aven under den niva for bygglov 0,2 ut, som Clas Tegenfeldt foresprakar i olika sammanhang.". Replik: detta saknar all relevans, det jag rekommenderar for eloverkansliga ar sa lagt som mojligt, heist under 20 nt (0,02 ut). Att alia AB inte behandlats i detalj betyder inte att det vidkanns att nagot i dessa ar korrekt. Snarare skall det tonkas som att de p.g.a. deras likhet med de har ovan kommenterade AB inte behover kommenteras specifikt utan ingar i den allmanna kritiken. Bilagorna visar inte att atgarderna (som inte ens nqjaktigt redovisats) ar pa nagot satt verkningsfulla. <%> Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling «g» Tomevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

6 BEMI - BATTRE ELMILJO Sida 6 av 14 BEMI AB70-9S.odt 2.1 Natspanning AB73, ABS3, AB89, AB94 Ingenstans har det visats att den utforda natspanningsanalysen pa nagot satt ar relevant med avseende pa elmiljon i bostaden. Det impliceras att overtoner pa nagot satt skulle utgora skillnaden mellan "ren el" och "smutsig el", men detta ax direkt vilseledande. Rapporterna har inte visat matningar fore och efter atgard, eller med och utan atgard, det firms heller inga resonemang om varfor nagon foretagen atgard skulle kunna paverka de matresultat som presenterats. Det firms ingen forklaring till om en natspanningsanalys ens kan avgora om det ar en bra eller dilig elmiljo i bostaden. Till yttermera saknas dokumentation av de atgarder som sags ha utforts. Det havdas "att den goda jordforbindningen bidrar till den laga overtonshalten". Eftersom overtoner skapas av icke-linjara laster sa kan "jordning" inte paverka detta alls. Pastaendet ar grundlost. AB73, Behandlas ingaende i BEMI AB73. Det var den forsta aktbilagan rorande natspanning och nagon mer signifikans i valet av AB73 snarare an nagon av de andra firms inte. LG Elanalys har visat att det forekommer vagabonderande strom, att det ar ett svagt inkommande elnat samt att stromovertonshalten var 23% p.g.a. egna laster. AB83, sid 2, sammanfattning AB83, sid 4, AB83, sid 8, "Lackstrom i jordledaren ar som medel 0,14 A." sedan i ruta anges att "Ledningsdragning i elcentralen andrades.,,". Det star ingenting om hur kopparlinorna ar inkopplade i garaget. Matningen visar inget om den vagabonderande strommen. I nitan anges en andring av Swegy , men de siffror som anges ar ju matt pa ett helt annat stalle och kan inte jamforas. Matinstrumentet kopplades in i villans kallarplan (enligt sid 4), men "inkommande elservis ar pa garagevagg" enligt sid 3 "1. Anlaggningen". Det sags att det ar ett femledarsystem men inget sags fran vilken punkt TN-S finns (eldistributionsnatet brukar vara TN-C), och i sadant fall ar det TN-C-S. De 0,04 V mellan nolla och skyddsjord beror ju i detta system pa spanningsfallet over nollan, antag 6 kvadratmillimeters kabel ca 10 meter mellan garage och hus, da fas 0,04 V for 1,7 A. Detta matt ar meningslost vad galler ehniljon i huset. Rutan: "...eftersom ev. lackstrom i 5-ledarsystemet horde paverka jordfelsbrytare." Detta ar okunnigt och felaktigt. Jordfelsbrytaren bevakar att summan av faser och nolla ar noil. Hur mycket strom som gar pa skyddsjord bevakas inte, alldeles oavsett om elcentraler rakar vara kopplad for fyrledarsystem eller femledarystem. AB89, sid 4 avsn. 1.2a stycket, "Elsystemet ar s.k. 5-ledarsystem...", darefter i avsn. 2 "inkoppling" att "Inkoppling skedde i elcentral i kladkammaren.". Detta visar att LG Elanalys aterigen placerar matinstrumentet sa att "lackstrom" hate blir relevant med avseende pa vagabonderande strom. ABS9)sidSrutanpkt2I "I medelvardesdiagrammet syns tydligt att sma jordstrommar uppstar nattetid mellan kl 00 och 02. Automatiska elmataravlasningar brukar ske dessa tider." Detta ar nonsens. For det forsta maste LG Elanalys visa pastaendet att elmataravlasningar bara sker dessa tider, for det andra maste det visas varfor detta skulle skapa "jordstrommar". fb* Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling - Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

7 BEMI - BATTRE ELMTLJO Sida 7 av 14 AB94, sid 3, citat "Elsystemet ar till viss del s.k. 5-ledarsystem. Skyddsjord finns till kok och sovrum." Detta visar pa fundamental okunskap om vad begreppet innebar. Om nagot rum pa en gruppledning har skyddsjord eller ej har ingen relevans om systemet ar ett femledarsystem (TN-S) eller fyrledarsystem (TN-C). Det ar forvirrande att skriva "till viss del", menas da TN-C-S eller inte? For att oka forvirringen skrivs pa sid 2, sammanfattningen pkt 3: "Spanningen mellan jord-nolla och lackstrom (elcentralen) redovisas inte eftersom jord och nolla ligger ihop vid matpunkten". Detta betyder att installationen ar fyrledarsystern (TN-C). Sedan pa sid 4 paragraf "inkoppling": "Dessutom registrerades spanning mellan jordledare och nolla (relativt nollan) samt strom i jordledaren i matande kabel." Detta betyder femledarsystem (TN-S). Det ar bara att konstatera att LG Elanalys inte klarat av att redovisa vad som egentligen farms pa platsen. I tabell sid 4, sektion 3, anges "(0,045)" och "(0,06)" volt som spanning mellan skyddsjord och nolla trots att dessa anges sitta ihop, och efter tabellen skrivs att det "ar inte relevant att redovisa" - trots det redovisades matvarden! Dessutom ar siffrorna i sig ett problem, spanningen i en enda punkt kan givetvis inte bli annat an 0, sa exakt BUR uppkom 0,045 eller 0,06 volt??? AB94, sid 7, diskussion, ruta Citatet "...alia former av ledningsbundna stomingar i elnatets skyddsjord kan avledas effektivt samt att emissioner fran ledningsnatet minskar" har inte pa nagot som heist setts visats. For 6'vrigt ar det ett orimligt pastaende. Att alia AB inte behandlats i detalj betyder inte att det vidkanns att nagot i dessa ar korrekt. Snarare skall det tolkas som att de p.g.a. deras likhet med de har ovan kommenterade AB inte behover kommenteras specifikt utan insar i den allmanna kritiken. Bilagorna stoder inte de pastaenden som fors fram, detta galler aven AB70 s2 pkt 2, s5 pkt 3, s8 pkt 5, s9 pkt 4. v&» Forelasnlng/utbildning «Matteknlk DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling <?> Tomevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

8 BEMI - BATTRE ELMILJO Sida 8 av Radiofrekvens, bredbandigt AB72, AB78, AB79, AB82, AB8S, AB92 Motparten har pa intet satt kunnat visa i nagon av aktbilagorna att radiofrekvent straining skulle "hoppa in i kopparlinoma" och "avledas till jord". Matrapporterna dokumenterar ingenting som kan hanfb'ras till sjalva djupjordtaget eller till kopparlinoma. Det firms ingen teoretisk grund for pastaenden eller slutsatser som fb'rs fram i bl.a. AB70,72,78,79,82,SS,92. Radiofrekvensmatningarna ar helt irrelevanta. AB72 behandlas speoifikt i BEMI AB72 samt AB78 i BEMI AB78. Denna kritik galler i stora drag aven de ovriga aktbilagorna. AB88 sid 2, sid 8, ruta kommentar hogfrekventa fait, "Nuvarande matvarde inomhus ar flera ganger lagre"... "an fore jordliaeinstallationen (jamfb'rt med EMF-Konsult),...". Detta ar avsiktligt vilseledande. Det star tydligt sid 3, "Alia yttervaggar ar invandigt malade med avskarmande farg, typ HSF72 (ar 2007). I alia fonster firms ocksa skarmande folie pa insida. I fb'nster kok och kontor firms dessutom nat. Ytterdorren i hallen tacks av skarmat draperi.". Dessa atgarder ar skarmande for radiofrekvens och liar ingenting med jordning i brunn eller specialkopparlinor att gora. Dessutom ar de utforda EFTER den matning som relateras i kommentarsrutan. Att jordlinor installerats efter skannningsatgardema ar bara att konstatera. Slutsatsen som dras ar felaktig. AB92 sid 8 tabeller, Det redovisas siffror som motsager sankningen man pastar, t.ex. en okning fran 0,01 )iw/m2 ( ) till 1,5 uw/m2 ( ). Detta namns inte, istallet sags det att det ar hogre utomhus. Det ar ocksa intressant att notera att matning Elmilj64all fore projektering anges till 0,2-2,0 inne och med samma instrument HF38B anges 0,21-1,87, helt utan signifikant skilhiad fore och efter saledes. AB70 sid 2(14), pkt 1,4 stycket, "Matningen innebar att stralningen, matt med instrumentet Cornet ED78s har eliminerats, och att stralningen, matt med ett battre instrument, har reducerats." En poanglos lek med ord. En reduktion ar aldrig en eliminering. Att en bantare har "lyckats" ga ned i vikt genom att vaga sig pa en vag avsedd for lastbilar och "understeg detekteringsgransen" ar val ett likvardigt pastaende, och lika falskt. Att alia AB inte behandlats i detalj betyder inte att det vidkanns att nagot i dessa ar korrekt. Snarare skall det tolkas som att de p.g.a. deras likhet med de har ovan kommenterade AB inte behover kommenteras specifikt utan rngar i den allmanna kritiken. <»» Forelasning/utbildning «Matteknik DC-6Hz «Analys/atgardsforslag/policy «Forsknlng/utveckling BEMI - Battre ElmiljS Mejl info@bemi.se Tomevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

9 BEMI - BATTRE ELMILJO Sida 9 av 14 BEMI AB70-9S.odt 3.2 Radiofrekvens, spektrumanalys AB75,AB81,AB87,AB91 Matprotokollen saknar all relevans (se aven foregaende pkt 3.1), felinstallt matinstmment, avsaknad av det intressantaste frekvensintervallet, ingen som heist dokumentation om matforfarandet etc. AB75 behandlas specifikt i BEMI AB75 AB70 sid 12(14), punkt 5, Angaende ADSL routern, drom eller inte faktum kvarstar att den var installerad i BMC-skapet. Faktum kvarstar att EMC-skapet var fdrstort av Dahls installationsmetod och lackte radiofrekvensmassigt som ett sail. AB 70 Sid 3(14) pkt 4, Matningen visar ingenting om forandring pga atgarder. ABS8 sid 8-9, Spectran analysator, Toppvardet vid frekvensen 1770 MHz beror aterigen pa en mobiltelefon i narheten, inte basstation. Att alia AB inte behandlats i detalj betyder inte att det vidkanns att nagot i dessa ar korrekt. Snarare skall det tolkas som att de p.g.a. deras likhet med de har ovan kommenterade AB inte behover kommenteras specifikt utan ingar i den allrnanna kritiken. &> Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling <?» Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

10 BEMI - BATTRE ELMILJO sida 10 av Jordtag AB74, AB77, AB79, AB93, AB96, AB98 AB70 sid 2(14) sista punkten, AB74 dar star "Matningen visar att Clas Tegenfeldt uppfattning, att si laga resistansvarden inte kan uppnas genom djupjordning, ar felaktig.". Detta bestrids utfdrligt i BEMI AB74, men slutsatsen tal att upprepas bar "Matningarna har inte pa nagot satt visat vad markjordtaget som installerats hade for overgangsresistans mot fjarran mark.", se aven BEMI , BEMI , BEMI AB70 sid 3(14), Skane 4 punkt 1 slutet, AB77 citat "Matningen visar att Clas Tegenfeldts uppfattning att sa laga resistansvarden inte kan uppnas genom djupjordning, ar felaktig.". Detta bestrids, se generellt BEMI dar jordtag behandlas utforligt. Se aven BEMI , BEMI Slutsatsen tal att upprepas har "Matningarna har inte pa nagot satt visat vad markjordtaget som installerats hade for overgangsresistans mot fjarran mark.". ; AB70 sid 4(14), punkt 3, AB79 citatet "Denna praktiska matning visar att Clas Tegenfeldts teoretiska slutsats, att antalet kopparlinor i borrhalet inte paverkar det totala jordtaget namnvart, inte ar hallbar" bestrids. Dels formar inte mamingen i AB79 pa nagot satt visa det som havdas i AB70, det ar onsketankande att pasta att en skillnad av 0,39 ohm skulle bevisa nagonting alls. Dels ar citatet felaktigt, det var inte enbart en teoretisk slutsats i BEMI , detta visades aven praktiskt i BEMI AB70 sid 9(14) punkt 3, refererar till AB93. Detta bestrids, redovisade matningar har inte visat vad markjordtaget har for overgangsresistans till fjarran mark. AB70 sid 10(14) VarbergNorra 1, AB96. Det bestrids att matprotokollet visar att djupjordningen har ett overgangsmotstand mot fjarran mark av 0,6 ohm. AB70 sid 11(14), punkt 1, "oberoende matprotokollen fran Elmilj64all"? Detta ar enkelt, "LOOP-metoden" ar inte anvandbar for att visa pa overgangsresistans av en eller flera kopparlinor hangande i en brunn. Nar motparten citerar en text innehallande ett relevant resonemang sa borde de ha last och forstatt texten. Jag upprepar, tva kopparlrnor i samma borrhal ar verkningslost Att det ar samma matrnstrument ar vilseledande, det var tva helt olika matmetoder som anvandes. AB70sidll(14), punkt 2, Motparten klargor att "Clas Tegenfeldts teori och analys ar oforenlig med de oberoende matresultaten". En sak ar ratt och en fel. Det ar fel att pasta att matrrapporterna fran motparten skulle kunna ses som "oberoende", de ar ju uppenbart skrivna pa uppdrag och med hjalp av Hjalmarsson och Dahl. Det ar dock absolut korrekt att motpartens matresultat ax OFORENLIGA med Tegenfeldts resultat och gangse teori samt etablerad praktisk erfarenhet. AB70 sid 12(14), punkt 4, De redovisade matningarna visar ingalunda att "Clas Tegenfeldts teoretiska uppfattning saknar verklighetsforankring.". Dessutom ar det fel att pasta att det bara ar en teoretisk "uppfattning". Motparten har inte kunnat motbevisa nagon av de teoretiska - eller praktiska utredningarna. AB70 sid 12(14), punkt 5, Det saknar relevans om Svanesund "var slaktad och demonterad delsanering" for att citera motparten. Dar farms exakt de "speciallinor" som Elmiljo4all sjalv installerat i brunnen enligt Dahls patenterade metod. De pastaenden som gjorts i patent och annorstades provades och fanns felaktiga utifran de redovisade utredningarna, se AB9. Dessutom hanvisas till BEMI och BEMI r& Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

11 BEMI - BATTRJE ELMILJO Sida 11 av 14 AB98, Quito forsoker sig pa en allman beskrivning. Tyvarr blir det en del fel. Sid 1, 4e stycket, "Torr sand och torrt grus leder samre an den vata leran som ar en utmarkt ledare." Detta ar direkt vilseledande eftersom det ingalunda ar en "utmarkt ledare"., jamfort med elektriska kablar, allt i metall, sa ar blot lera en dalig ledare aven om andra material i mark ar annu samre. Sedan blir det helt felaktigt; "Saltvatten har lagre resistans och brackt vatten (t ex i Ostersjon) bar annu lagre resistans.". Blandningen (="brackt") av sotvatten och saltvatten har givetvis en ledningsformata mellan rent vatten och salt vatten. Anspelningen pa salter i djupt borrade brunnar ar vilseledande. Det har absolut ingen betydelse om vattnet i brunnen ar av det ena eller andra slaget eftersom det i bagge fallen ar BERG som omger borrhalet. Den strom som gar ut i berggrunden styrs av bergets egenskaper, inte av borrhalets innehall. Se AB9, BEMI och BEMI AB9S, Sid 1, "Elektriska anlaggningar och forhallandet mot markens ledningsformaga" AB98, sid 1, 2, Beskrivningen ar kort och gott felaktig och okunnig. Vidare "Jordfelsbrytare", beskrivs ocksa felaktigt. Forutom att detta inte alls har med sakfragan att gora sa ar det tex. felaktigt och vilseledande att prata om "...forbindelse mot sann jord". Just begreppet "sann jord" verkar motparten tro ha nagon speciell egenskap, utan att narmare precisera vad. Sedan gors ett forsok att forklara ett vanligt eluat, men begreppsforvhringen ar stor. Det ar inte korrekt att tala om "strom per tidsenhet (watt eller kilowatt)". Kan man inte ens beskriva effekt korrekt ska man nog inte forsoka sig pa att beskriva elsystemet. AB98, sid 2, "Hur ar elnatets jordning utfsrd" Har kommenteras att elnatsagaren maste ha en mycket god jordning med lag resistans. Detta ar anmarkningsvart eftersom motparten havdar att denna ar for dalig och att den patenterade tekniken ska losa problemet. AB98, sid 3, "El-natsjordningens syften" Rad 1, "...jordningen leda ner felstrommar mot jord...". Detta ar felaktigt tankesatt, det ar inte sa att strom forsvinner ned i "jord". Anslutning till mark handlar istallet om att sluta en slinga sa att brytning av kretsen kan ske. AB98, sid 3, "Typiska varden for olika jordagsresistans" Har skrivs det som ar val kant och accepterat som rypiskt. Det som da blir motsagelsefullt ax att Quito trots denna kannedom inte drar slutsatsen att deras uppmatta varden langt under 1 ohm anda ned till angivna "0,00 ohm" kanske inte ar sanna? AB98, sid 3, "Trepunktsmetoden..." Matmetoder har behandlats i AB9, BEMI , BEMI samt BEMI Quitos forklaring ar tyvarr felaktig. Det ar inte sa att "Vid Rp mats den spanning dar som uppstatt till foljd av strommatningen i marken.". Detta visar ett fundamentalt missforstand. Rp ar potentialreferens! Det ar en punkt som INTE ska paverkas av den strommatning som sker i Re! Exakt rvartom mot vad Quito "forklarar". Detta ar nog sannolikt forklaringen till varfor Quito heller inte insett att deras marningar iar gett felaktiga matresultat. AB98, sid 3, Jordtagsmatning genom LOOP-metoden" AB98, sid4, Det ai- totalt nonsens att LOOP-metoden "...utvecklats sedan man kunde bygga in sma mikriprocessorer". Metoden kan utforas med ett batten eller till och med en handvevad generator och tva visarinstrament. Det kravs ingalunda nagon mikroprocessor. Se BEMI sid 8. Trots att Quito borjade AB98 med att forsoka forklara "resistans" sa lyckas man snubbla over termerna anda. Citat rad 2, "... och samtidigt mater instrumentet resistiviteten mellan..." Problemet ar att det ju ar resistansen och inte resistiviteten som mats! f&> Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling < <?» BEMI - Battre ElmiljS Mejl info@bemi.se Tomevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

12 BEMI - BXTTRE ELMILJO Sida 12 av 14 BEMI AB70-9S.odt AB9S, sid 4, rad 2, "...mellan jordtaget i ena anden av jordtagsledningen och en referenspunkt i andra anden." Detta ar i grunden felaktigt. Det ar inte si att man mater en resistans mellan en referens och jordtaget, man mater i princip resistansen i en sluten slinga (=LOOP). I denna slinga firms jordtaget men aven nagonting annat Har man inte absolut kontroll over vad som mer ingar i slingan kan man fa vilka resultat som heist Det ar egentligen inte ar siffran som sadan som ar fel utan TOLKNINGEN av sif&an som blir fel. Detta kallar jag snarare felaktig matning an marfel. Det fundamentala tankefelet ar att tro att "LOOP-metoden" ar mojlig att anvanda pa enskilda markjordtag, detta ar inte korrekt. AB98, sid 4, "Tillfdrlitlighet till erhallna matvarden" Texten ar vettig i sig, men det ar hogst markligt att lasa den texten och samtidigt bara konstatera att Quito Education och Bostroms El & Tele uppenbart inte formatt folja sin egen text AB98, sid4,"skane2", Det ar anmarkningsvart att samtidigt pasta att elnatet var "mycket val jordat", och "...fa mycket laga resistansvarden vid hjalpsonderna pga markens beskaffenhet," och anda fb'rsoka mata det lokala markjordtaget sammankopplat med hela elnatet och sedan redovisa en siffra som om den skulle galla jordtaget. Det ar ocksa markligt att gora sadana observationer och and! inte dra slutsatser om relevansen av matresultat eller planera sina matningar utifran vad som ar kant om platsen. Har har forsok gjorts att visa att matningarna gett ett visst resultat men totalt ignorerat all typ av dokumentation som faktiskt visar att matningarnutfordes pa ett relevant satt. Det ar i slutandan sa att det inte hjalper att skriva att det kravs "goda el-tekniska kunskaper", "de specialkunskaper som kravs i jordresistansteori" och "mangarigt tillampade praktiska erfarenheter i bade matning av jordtag samt ratt tolkning av erhallna matvarden". Det ar bara tomma ord. Det blir att kasta sten i glashus om man sa totalt misslyckats att sjalv visa det som man skrev kravs. AB98 visai- tydligt att kompetens ens pa elementar ellara saknas, an mindre teori gallande jordtag, att erfarenheten uppenbarligen inte racker till for att gora matningar i praktiken, tolka erhallna mat\'arden eller bedoma de tankbara matfel som dar uppkommer, att erfarenhet av att skriva rapporter inte racker till for att klargora exakt vad, hur och var man matt. De olika jordtagsmatningarna som redovisats i de olika aktbilagoma, inklusive AB98, kan inte pa nagot satt sagas vara av tillracklig lu'alitet for att visa, nagonting alls. Framforallt har man anvant "LOOP-metoden" utan att forsti dess begransningar och att den inte ar applicerbar pa djupjordning enligt Ehnilj64alls metod. De har aven helt misslyckats att visa att utforda "3-punktsmatningar" har utforts korrekt. Laga relevanta kontrolhnatningar har redovisats. Att anvanda 3 matinstrument bidrar inte till att undvika systematiska fel. Matrapporterna ar av undermalig kvalitet och saknar nodvandiga information. fb» Forelasnlng/utbildning «Mat±eknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy Forskning/utveckling BEMI - Battre ElmiljS Mejl info@bemi.se Tornevalla Gamla Skola LINGHEM Internet

13 BEMI - BATTRE ELMILJO Sida 13 av Ovrigt AB85,AB86,AB96 AB85, Utford av EMF-Konsult, Det kan konstateras art villan redan 2006 var elsanerad och hade laga elektriska och magnetiska fait. Efter rekommendation utfordes senare en rad skarmande atgarder. Protokollet ar enkelt men innehaller adress for platsen som marts, det star vem som utfort sjalva matningen och nar detta skedde. Det firms en beskrivning av situationen. Det star hur matningarna utfordes och under vilka forutsatmingar. Matningar skedde aven av ELEKTRISKA fait som sig bor. Det star om en kalla paverkar ett matresultat eller ej. Det firms rekommendationer baserat pa besoket och matningarna. Rapporten ar kort men ar anda av klart battre kvalitet an de ovriga som inlagts av motparten. fi» Forelasning/utbildning Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forsknlng/utveckling Tornevalla Garala Skola LINGHEM Internet

14 BEMI - BATTRE ELMILJO Copyright > )5 Clas Tegenfeldt Sida 14 av 14 Mer normalt forhallningssatt i matningar, ett bra exempel For att ta ett aktuellt exempel ( ) fran en person som visseiiigen ar ingenjor men som aldrig sysslat med elmiljo forut. Vid installation av ett elektronmikroskop konstaterades ett problem med magnetfalt. En matserie utfordes och mejlades till BEMI for kommentar. Trots att "rapporten" bestod av en enda A4 sida med tva grafer och ett par rader text, sa inneholl den all information som kravdes for att definitivt kunna faststalla saval orsak till problemet med magnetfalten och aven korrekt atgard! Han hade gatt nint med ett enkelt matinstrument, matte magnetfalt och dokumenterade plats och styrka. Darefter matat in siffrorna och plottat en graf. Magnetfalt ISngs golvet i korridor (mg) Tanken om orsak till magnetfalten var att att det kanske ar strom som gar langs korridoren som skapar magnetfaltet. Man kan berakna faltstyrkan med formlen stracko frartfjarfvarmeror (meter) 0,2 I/a, dar "I" ar stromstyrka och "a" avstandet och resultatet ges i ut. Nu rakade deras matinstrument vara graderat i milligauss dar 1 mg = 0,1 ut. Genom att lagga in formeln 2 I/a i kalkylarket sa far man ytterligare en kurva, den roda. Genom att andra strommen I tills dess att den roda kurvan hamnar nara den bla sa ser man att de stammer overens! Da vet man plotsligt tva saker, dels att teorin om en strom i en lang rak ledare i korridoren var korrekt, dels att strommen maste vara cirka 8 A! Detta utfordes av personen utifran ingenjorskunnandet, inte pa grund av erfarenhet av elmiljomatningar. Det ar dar vardet av utbildning visar sig. For att kunna skilja pa ror och kablar sa kan man mata riktigt nara och se om faltet ar starkast intill roret eller intill kablarna? I detta fallet hade han konstatcrat att det var uppenbart starkast invid fjarrvarmeroren. Man kan dessutom dra slutsatsen att uppmatt kurva ligger hogre pa grafens vanstra sida, dvs. att magnetfaltet avtar langsammare an fran en lang rak ledare. Detta ger slutsatsen att stromslingan sluts geometriskt at det hallet, dvs. att man star inuti stromslingan, inte utanfor. De hade aven tagit matvardena och lagt ut pa en fargbild som en karta. Dar syns det tydligt att det vagabonderar en strom pa fjarrvarmeroren och via elskapet! Faltet viker ju av, kroker sig. Dar visar det ocksa sig att dokumentation, aven om den ar kort ar viktig. I grafen ar "vanster" in mot elektronmikroskopet, medan i kartbilden ar det at hoger. Man far mentalt vanda den forsta grafen for att stamina med geometrin over lokalen. Tack vare nagra ord i grafen ser och forstar man detta. En kort enkel rapport som visar allt man behover! Kort, koncist och elegant. Utfort av en person som aldrig sysslat med elmiljo, och heller inte saljer sina tjanster sasom "LG Elanalys", "Quito", "Swegy" m.fl. Det kriivs inte hundratals sidor (som i AB71-98) utan en "nyborjare" (med god teoretisk utbildning i ryggen) lyckades utfora en tydlig och trovardig utredning pa en enda A4 sida. Vad mer behover jag saga? Akribi? Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgardsforslag/policy «Forskning/utveckling BEMI - Battre Elmiljo Torncvalla Gamla Skola LINGHEM Mejl Internet info@bemi.se