KLOSTERBACKENS UTBILDNINGSAVDELNING

Transkript

1 Höstterminen 2011 Arbetsterapeutprogrammet 180hp Audionomprogrammet 180hp Sjuksköterskeprogrammet 180hp STUDIEHANDLEDNING TEAMSAMVERKAN KLOSTERBACKENS UTBILDNINGSAVDELNING ÖREBRO

2 INNEHÅLL SID. INLEDNING 3 KLOSTERBACKENS VÅRD- och OMSORGSBOENDE 3 KLOSTERBACKENS UTBILDNINGSAVDELNING 3 UTBILDNINGSMÅL 4 Övergripande mål 4 Yrkesspecifika mål 4 Arbetsterapeutstudenter 4 Audionomstudenter 4 Sjuksköterskestudenter 5 GENOMFÖRANDE 5 GEMENSAMT LÄRANDE 5 EN DAG PÅ KLOSTERBACKEN 6 VÅRDPLANERING 7 MEDICINROND 7 REHABROND 7 HANDLEDNING OCH ANSVAR 8 REFLEKTIONSTID/ SPEGLING 8 VECKOVISA REFLEKTIONSSEMINARIER 8 NÄRVARO, FRÅNVARO OCH BEDÖMNING 8 UTVÄRDERING 9 UTVECKLING OCH FORSKNING 9 TELEFON OCH E-POSTLISTA 10 Bilagor Bilaga 1: Bemanning på Klosterbackens utbildningsavdelning Bilaga 2: Veckovisa reflektionsseminarier 2

3 INLEDNING Vård- och omsorgsarbetet innehåller ett antal aktiviteter där olika aktörer samverkar för att uppnå ett gott vårdresultat. Ett förhållningssätt som integrerar hälso- och sjukvård samt socialtjänst är nödvändigt, liksom förmågan att kunna samarbeta och ta till sig nya kunskaper. Nödvändigt för ett effektivt interprofessionellt samarbete är gemensam vision, god kommunikation, förståelse och respekt för olika yrkesroller. KLOSTERBACKENS VÅRD- och OMSOGSBOENDE Örebro kommuns äldreomsorg är indelat i två förvaltningsområden, Vård- och Omsorgsförvaltning väster och Vård- och Omsorgsförvaltning öster. Klosterbacken tillhör förvaltningsområde öster. Klosterbacken var inflyttningsklart i september Vård- och omsorgsboendet ligger centralt strax norr om stadens hjärta. Buss- och tågkommunikationer ligger i Klosterbackens absoluta närhet. Klosterbacken är sammanbyggt via en gång med Olaus Petri vårdcentral. Klosterbacken omges av grönområden. Klosterbacken är ett modernt boende, som benämns vård - och omsorgsboende. Här finns 58 lägenheter fördelade på fem grupper. Lägenheterna är ca 40 kvm och de är utrustade med pentry och hygienutrymme. Varje grupp har sin profilering. Här finns en av kommunens två rehabiliteringsenheter med 12 platser, en korttidsenhet med 12 platser, samt två grupper med 15 platser med inriktning mot demensvård samt en grupp med 17 vårdplatser med inriktning mot somatisk vård. Det finns även korttidsplatser insprängda i grupperna med inriktning mot demensvård och i gruppen med inriktning mot somatisk vård. I ledningsorganisationen ingår, förutom enhetschefer, representation från omvårdnadspersonal från samtliga grupper inklusive natten samt från sjuksköterskor och arbetsterapeuter. I omvårdnadsarbetet sker den dagliga arbetsledningen och handledningen av sjuksköterskor och arbetsterapeuter. KLOSTERBACKENS UTBILDNINGSAVDELNING Klosterbackens utbildningsavdelning är en avdelning med 12 korttidsplatser. På avdelningen arbetar ett team bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut och undersköterskor. Teamet har ett rehabiliterande arbetssätt. Läkare och sjukgymnast finns att tillgå på konsultativ basis. Bemanning på Klosterbackens korttidsboende (se bilaga 1). Handledning sker med hjälp av yrkesspecifik handledare. Dessutom finns en pedagogisk samordnare som stöd för handledare och student. Patienterna kommer vanligen från USÖ eller hemmet då utökat behov av vård och omsorg uppstått. Exempel på sådana behov kan vara: - utredning - rehabilitering - avlösning för närstående eller annan vårdare - växelvård - omvårdnad, vila och träning efter sjukhusvistelse - palliativ vård 3

4 Under de tre veckorna som studenterna är verksamma på utbildningsavdelningen är arbetsterapeut- och sjuksköterskestudenter indelade i två vårdlag. Under varje tre veckors period deltar också två tre audionomstudenter i verksamheten under en dag.. De utför sina yrkesspecifika arbetsuppgifter och handleds vid behov per telefon av adjunkt på ÖU. UTBILDNINGSMÅL Studenterna från de olika programmen skall få tillfälle till samarbete mellan professionerna och förståelse för varandras kompetensområden. Utgångspunkt för samverkan är patienternas 1 hälsoproblem och behov av medicinsk vård, omvårdnad, rehabilitering och omsorg. Övergripande mål: 2 Efter genomgången verksamhetsförlagd utbildningsperiod på Klosterbacken skall studenten: ha utvecklat sin förmåga till samverkan genom ökad kunskap om andra professioners kompetensområde ha utvecklats mot en egen professionell kompetens genom att tillägna sig perspektiv på den egna yrkesrollen i vårdlaget utifrån en ökad förståelse för patientens totala situation utifrån sin egen yrkesroll kunna bidraga i etiska diskussioner och med respekt och lyhördhet kunna samarbeta i vårdlaget ha fått fördjupad insikt om innebörden av ett gott bemötande och ett etiskt förhållningssätt gemensamt i vårdlaget identifiera patienters behov, genomföra och utvärdera åtgärder beträffande medicinsk behandling, omvårdnad, rehabilitering och omsorg Yrkesspecifika mål: Arbetsterapeutstudenter: - att under handledning kunna utreda och bedöma behovet av arbetsterapi inom områdena personlig vård, boende och fritid - att i samråd med patienten och närstående sätta upp mål, genomföra behandling, utvärdera, rapportera och dokumentera - att utveckla terapeutiskt och pedagogiskt förhållningssätt - att ha ett primärt studentansvar för rehabilitering Audionomstudenter: - att informera och undervisa vårdlaget avseende hörhjälpmedel, audionomens yrkesroll samt kommunikationsstrategier - att identifiera och utifrån sin kompetens genomföra åtgärder avseende patientens behov av kommunikationsbefrämjande och hörhjälpmedelsinriktad åtgärd/service - vid behov informera och undervisa patienter och ev närstående avseende lämpliga kommunikationsstrategier - utföra öroninspektioner samt vid behov utifrån sin kompetens utföra enklare vaxborttagning 1 Patientbegreppet används fortlöpande i studiehandledningen. Med tanke på att olika utbildningar har olika benämningar på den hjälpbehövande kommer begreppsanvändningen att diskuteras under studietiden på Klosterbacken. 2 De övergripande målen gäller ej audionomstudenterna p.g.a. att de deltar kort tid. 4

5 Sjuksköterskestudenter: - att planera, genomföra, utvärdera, rapportera och dokumentera omvårdnad - att kunna prioritera och fördela omvårdnadsarbete samt utföra medicinska ordinationer och behandlingar - att erhålla fördjupad kunskap om patientens behov av omvårdnadsåtgärder och rehabilitering - att i samråd med patient och närstående kunna planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder - att ha ett primärt studentansvar för omvårdnad GENOMFÖRANDE Introduktion på Klosterbackens utbildningsavdelning sker första måndagen i varje period mellan klockan Gatuadress: Ribbingsgatan Den första dagen planeras schema för perioden gemensamt med yrkeshandledarna utifrån principer om kontinuitet i vårdlaget, jämn fördelning över veckan, överrapportering till egen yrkesgrupp, minst 30 tim/v, måndag fredag. Totalt blir det arbetspass per student. Minst en rehabrond samt en medicinrond inplaneras. Fredag eftermiddag varje vecka har alla studenter obligatoriskt reflektionsseminarium (se bil 2). Audionomstudenterna deltar endast vid första veckans reflektionsstund. Förskjutning av veckodag kan ske vid helgdagar. Dag 2 auskulterar vårdlagen med undersköterskorna mellan klockan Efter ett par dagars introduktion arbetar vårdlaget 3 självständigt med patientens alla hjälpbehov. De äldre patienter som vårdas på utbildningsavdelningen har komplexa behov som kräver specifika yrkeskunskaper och vårdlaget ansvarar för bedömning, planering och genomförande i samråd med yrkeshandledare. Det gemensamma lärandet i gruppen stimuleras genom dagliga speglingar och veckovisa reflektionsseminarier. På Klosterbacken arbetar såväl personal som studenter i arbetskläder som finns i omklädningsrummen. Tag med stadiga skor, namnskylt och lås till klädskåp. Starka dofter och parfymer undviks. Utbildningsavdelningen har en egen hemsida: Under fliken kontakt hittar du en karta med vägbeskrivning via länk till Eniro. GEMENSAMT LÄRANDE På utbildningsavdelningen är samverkansmålen de primära. Genom att arbeta tillsammans lär man med, från och om varandra. Ökad kunskap om varandras kompetens leder till ökat samarbete för en förbättrad vård och omsorg för patienten. Vid det dagliga samarbetet på utbildningsavdelningen uppstår många frågor och diskussioner inom studentgruppen om hur man bäst bör lösa patientens hjälpbehov. Du måste därför noga motivera dina yrkesmässiga ställningstaganden och du lär dig mycket då du tvingas förklara för andra. Du har ansvar för ditt eget lärande, att ställa frågor och lösa problem med hjälp av aktuell forskningsbaserad kunskap. Som stöd för kunskapsinhämtandet finns god tillgång till datorer för informationssökning och även ett litet bibliotek med aktuell litteratur som läses på plats. 3 Med vårdlaget avses studentteamet bestående av arbetsterapeut- och sjuksköterskestudenter 5

6 EN DAG PÅ KLOSTERBACKEN Morgon och förmiddagsarbete: Studenternas vårdlag påbörjar arbetet kl 7.15 på förmiddagspasset. Dagen börjar med att nattpersonalen rapporterar muntligt till vårdpersonalen och att sjuksköterska från nattpatrullen rapporterar per telefon. Därefter samlas vårdlaget för att planera dagens aktiviteter. Vårdlaget ansvarar för att planera och genomföra vårdarbetet för lämpligt antal patienter. Om vårdlaget inte hinner utföra arbetet, görs en omfördelning av arbete till ordinarie personal. I samband med morgonhygien, påklädning och förflyttning ges vårdlagets medlemmar unika möjligheter att använda sin yrkesspecifika kompetens som t.ex. aktivitetsanalys, rehabiliteringsåtgärder samt omläggningar. Förmiddagen innehåller för studenterna flera yrkesspecifika aktiviteter som t.ex. utförande av ordinationer, in- och utskrivningar. Individuell omvårdnadsplanering utförs och gemensam dokumentation förs i ett datasystem benämnt DocIT. Ordinarie personal delar in sig i arbetsaxlar under morgonen för att sköta tvätt av patientkläder, dagliga träningar/aktiviteter, inskrivning av nya patienter samt ordningsställande av köket. Lunch: Ordinarie personal och studenter ansvarar gemensamt för att patienterna serveras lunch. Måltidsmiljö, ätande och bedömning av näringsstatus är goda exempel på rutiner som kan utvecklas och diskuteras ur olika perspektiv. Studenternas lunchraster planeras i vårdlaget. Personalrum med mikrovågsugnar finns för medhavd matsäck. På Klosterbacken finns ingen lunchservering, men det finns flera restauranger på bekvämt promenadavstånd. Vid kafferasterna finns det möjlighet att köpa kaffe och smörgås för 5 kr/dag. Eftermiddag: På eftermiddagen klockan har det vårdlag som arbetat på förmiddagen en rapport för omvårdnadspersonalen som ska arbeta under eftermiddagen och kvällen. Innan rapporten ges tillfälle för vårdlaget att reflektera över det gemensamma arbetet genom daglig spegling tillsammans med handledarna. De yrkesspecifika arbetsuppgifterna fortsätter under eftermiddagen samtidigt som patienten får den omvårdnad och rehabilitering som denne behöver. Rekommenderad besökstid är mellan då kontakt med närstående är möjlig. Kväll: Kvällsmaten serveras ca kl Samma rutiner gäller som vid lunchen. Studenternas raster planeras i vårdlaget. Att arbeta kvällstid innebär bl.a. tillfälle att göra andra veckans seminarieuppgift, göra kvälls-adl och ta del av sjuksköterskans arbetsuppgifter (som har hela huset kvällstid och ej endast utbildningsavdelningen). Inför rapporteringen till nattpersonalen och per telefon till nattsköterskan är det viktigt att samla all information om vad som under dagen har skett med patienterna. Dokumentationen sker kontinuerligt och kortfattat i DocIT. 6

7 VÅRDPLANERING Vårdplanering initieras av biståndshandläggare eller sjuksköterska. En sjuksköterskestudent och en arbetsterapeutstudent deltar aktivt i vårdplaneringen. Vårdlaget får tid i anspråk för att planera för bedömning och insatser innan vårdplaneringen. Insatserna redovisas därefter i samråd med patienten under vårdplaneringen. Under de veckovisa seminarierna ges möjlighet för vårdlaget att tillsammans med biståndshandläggare gå igenom eventuella frågor gällande yrkesmässiga och lagliga grunder för biståndshandläggares bedömning. Arbetsterapeutstudenterna dokumenterar det som framkommit och beslutats i DocIT. Vid hemgång skriver sjuksköterskestudenten en epikris där genomförd vård, behandling och rehabilitering, planerade insatser, kontakter och råd för framtiden framgår. Detta gäller även för den medicinska och arbetsterapeutiska bedömningen som skrivs om patienten ansöker om särskild boendeform efter vårdplaneringen. MEDICINROND Måndagar och torsdagar klockan genomförs en medicinrond där patientens vård och behandling diskuteras tillsammans med läkare från Olaus Petri vårdcentral Samtliga studenter ska deltaga under en medicinrond tillsammans med sjuksköterska. Syftet med medicinronden är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. Målsättningen med medicinronden är att studenten, utifrån ska få reflektera över patienternas behov av medicinska insatser och även hur man ska tillmötesgå behovet. Efter ronden genomförs de ordinationer som fastställdes, dokumentation samt rapport till ordinarie personal. REHABROND Samtliga studenter ska deltaga vid 1 rehabrondstillfälle (gärna fler) som sker 1 gång/vecka klockan Dag för rehabrond meddelas under introduktionen (då schemat planeras) under första måndagen i varje studentperiod. Syftet med rehabronden är att främja teamsamverkan i det rehabiliterande arbetet samt att medvetandegöra varje yrkeskategoris roll i detta. Målsättningen med rehabronden är att studenten, utifrån värdegrunden i ett rehabiliterande förhållningssätt, ska få reflektera över patienternas behov av rehabilitering och även hur man ska tillmötesgå behovet. Bedömning av behov och åtgärder dokumenteras och rapporteras till ordinarie personal. 7

8 HANDLEDNING OCH ANSVAR Studenterna i vårdlaget har yrkesspecifik handledare med handledningsansvar och bedömningsansvar. All personal på avdelningen fungerar som stöd för vårdlaget och står för patientens kontinuitet. Audionomstudenternas yrkesspecifika handledning sker vid behov via telefonkontakt med adjunkt vid ÖU. Övrig handledning ges av avdelningspersonalen. Den pedagogiska resursen, Kristina Olsson, ansvarar för att utveckla de pedagogiska formerna samt utbildningsadministrativa delar. REFLEKTIONSTID/SPEGLING Efter genomfört förmiddagspass avslutas med att studenterna reflekterar över sina egna upplevelser och sin insats i vårdlaget. Reflektionstiden är avsatt till 30 minuter och aktuella frågor att diskutera kan vara: - Hur har arbetspasset/-en varit (ev kväll + förmiddag)? - Har ni stött på problem? - Hur löste ni problemet? - Har något varit svårt/lätt? - Kunde något gjorts bättre? - Är det något ni behöver träna mer på? - Hur har vårdlaget kommunicerat och samarbetat? - Har det funnits möjlighet att öva yrkesspecifikt? Handledare som följt vårdlaget under arbetspasset/en bör medverka vid reflektion. VECKOVISA REFLEKTIONSSEMINARIER Utöver reflektionstid efter arbetspassen har vårdlagen, tillsammans med biståndshandläggare i kommunen och ev sociala omsorgsstudent, varje vecka reflektionsseminarier med olika teman (se bilaga 2). Inför seminarierna skall studenterna ha förberett sig. Tid för egna studier inplaneras av vårdlaget i samråd med handledarna. Vid varje samling diskuteras och reflekteras över det aktuella temat. Varje period avslutas med att studenterna lämnar sin skriftliga vårdplanering (bilaga 2, punkt 3A) som de redovisat under slutseminariet. NÄRVARO, FRÅNVARO OCH BEDÖMNING Närvaron under den verksamhetsförlagda utbildningen är obligatorisk. All frånvaro handläggs i samråd mellan student, yrkeshandledare och pedagogisk samordnare. Bedömningen av den verksamhetsförlagda utbildningen i vårdlaget sker utifrån de övergripande målen för teamsamverkan enligt gemensamt bedömningsformulär. UTVÄRDERING Kursvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen sker skriftligt genom respektive programs kursvärdering. För att få grund för den kontinuerligt pågående utvecklingen av arbetsformerna, sker en muntlig/skriftlig värdering av teampraktiken i samband med det avslutande reflektionsseminariet. Se bilaga 2. 8

9 UTVECKLING OCH FORSKNING En fristående utvärdering av Klosterbacken har genomförts under ledning av professor Gerd Ahlström. I utvärderingsprojektet arbetade Marie Lidskog som doktorand med utvärderingen, vilket resulterade i en avhandling som framlades under hösten Avhandlingens titel är: Learning with, from and about each other: Interprofessional education on a training ward in municipal care for older persons. Läs gärna avhandlingens sammanfattning och artiklar via Diva: 9

10 TELEFON OCH E-POSTLISTA Klosterbackens utbildningsavdelning, tel Enhetschef Jessica Henriksson, Enhetschef Gun Brolin, Arbetsterapeut Murat Cetin, Sjuksköterska Pia Lydell, Sjuksköterska Mona Awdi Sjukgymnast, Vakant Pedagogisk samordnare Kristina Olsson, Lärare Sjuksköterskeprogrammet T5, Inga-Lill Källström-Karlsson, Lärare Arbetsterapeutprogrammet, T5, Carin Fredriksson, Lärare Audionomprogrammet, Helena Stålnacke,

11 Bilaga 1 Bemanning Klosterbackens utbildningsavdelning Dagtid måndag fredag Sjuksköterska 1 Undersköterska 3-4 Arbetsterapeut 1 Läkare och sjukgymnast på konsultbas Dagtid lördag söndag Sjuksköterska en i huset Undersköterska 3 Kvällstid måndag söndag Sjuksköterska en i huset Undersköterska 2 11

12 Bilaga 2 Veckovisa reflektionsseminarier angående teamsamverkan på Klosterbackens utbildningsavdelning. Reflektionsseminarierna leds av Kristina Olsson, pedagogisk samordnare. Samtliga studenter skall delta och om möjligt även deras yrkeshandledare och utbildningsavdelningens ordinarie personal. Tider: fredag v 1 och 2: , fredag v 3: Kontinuerliga dagboksanteckningar för reflektion förs av studenterna. 1. Första veckans seminarium: Teoretisk grund för teamsamverkan Fråga 1. Vilken målsättning har ni för er teamsamverkan? Fråga 2. Stereotypa uppfattningar om olika företeelser använder vi oss ofta av för att förenkla vardagen. Det kan vara bra med förenklingar, men stereotypier innehåller ofta lite nedsättande omdömen. Vilka stereotypa uppfattningar tror du finns bland allmänheten om yrkesgrupperna i teamet? a. sjuksköterska b. arbetsterapeut c. audionom d. Vilka uppfattningar har du om audionomer, sjuksköterskor och arbetsterapeuter? e. Vilka uppfattningar har du om biståndshandläggare? Fråga 3. Vilket är din utbildnings huvudämne/akademiska ämne? Definiera huvudämnet och var förberedd på att förklara för de övriga i teamet vad det innebär, d.v.s. vad du kommer att göra i ditt kommande yrke. Beskriv enkelt vad du anser om ditt yrkes ansvar och befogenheter. Fråga 4. Fundera över hur du skulle vilja karaktärisera ditt blivande yrke. Till vilken grad anser du att ditt arbete: (1 = låg; 5 = hög) a. medför olika aktiviteter som kräver bred kompetens och skicklighet b. utgör ett komplement till ett större arbete med synbart resultat c. har en meningsfull inverkan på andra inom eller utom din organisation d. ger dig frihet, oberoende och handlingsfrihet i att planera ditt arbete och bestämma hur du skall genomföra det e. resulterar i direkt och klar information på din effektivitet eller ger dig feedback på genomförandet av ditt arbete Fråga 5. Har du hört uttrycket spindeln i nätet? Vem är det? 12

13 Fråga 6. Har din yrkeskår någon etisk kod? Ta med den och var beredd att redovisa och jämföra med de övriga i teamet. Fråga 7 Reflektera över språkbrukets betydelse. Kan språket avslöja inneboende värderingar, traditioner, relationer? Kan risk för feltolkning föreligga? Försvåra samarbete? Ge exempel på ord/begrepp som yrkesgrupperna/patienterna använder olika eller som är svårtolkade. Ge exempel på ord/begrepp som används olika inom olika organisationer. 2. Andra veckans seminarium: Lyssna och lära av en närståendes berättelse. Under den andra veckan bör ni tänka lite extra på de närståendes situation. Många har haft ett stort ansvar för tillsyn och omsorg för familjemedlemmen som nu är er patient. Oron kan bli påtaglig när de nu måste lämna över ansvaret för vården till institutionen. Genomför ett lyssnande/stödjande samtal med någon närstående och försök fånga deras upplevelse av situationen. Försök även få inblick i ev. tidigare vårdinsatser i hemmet. Vi kommer att diskutera kring frågor om: - olika yrkesgruppers deltagande i planering och vård - samordning av insatser - autonomi vid planering inför hemgång om närstående och patient inte är överens - upplevelser av att vara närstående - rättighet till information, behov av uppskattning och stöd - egna attityder till de närstående som resurs på vårdavdelningen. 3. Tredje veckans seminarium: A/ Vårdplanering B/ Utvärdering och överrapportering A. Vårdplanering Välj en patient som alla i teamet har vårdat och planerat vård-, omsorgs- och rehabiliteringsbehov för, antingen vid ankomst, inför utskrivning eller ev. i hemmet. Utifrån patientberättelse eller fallbeskrivning redogör först varje yrkesgrupps studenter för sin bedömning och prioritering av behov samt planering av åtgärder, målsättning och dokumentation. Därefter jämförs yrkesgruppernas problemdefiniering, språkanvändning, handlingsstrategi/åtgärd och uppföljning, vilka alla kan antas vara teoriberoende. Reflektion över de olika perspektivens betydelse för helhetsbilden. Till vårdplaneringen inbjuds en lektor eller adjunkt från vardera programmet att delta. B. Utvärdering och överrapportering Utifrån de gemensamt uppställda målsättningarna för teamsamverkan görs en reflekterande självbedömning och en värdering av gemensamma insatser. Dessutom besvaras en kortfattad enkät. Vårdlaget gör under den sista veckan också en skriftlig överrapportering till nästa team om de patienter som vårdats under perioden. 13