09:15 Policy options för a clean energy future - the international experience Dr Ute Collier Senior Program Leader, International Energy Agency

Transkript

1 27 november kl , Folkets hus, Stockholm Fördjupningsseminarium 1 Styrmedel för framtidens energisystem Ett heldagsseminarium som syftar till att fördjupa problemställningar som framkommit under Energikommissionens tidigare seminarier samt att skapa dialog om energipolitiska styrmedel med sikte på framtidens energisystem. Seminariet kommer att webbsändas live i sin helhet på Energikommissionens webbplats, Program Program 08:30 Kaffe och registrering, inklusive val av sessioner för dagen 09:00 Välkomna Bo Diczfalusy, kanslichef Energikommissionen 09:05 Inledning Ibrahim Baylan, ordförande Energikommissionen 09:15 Policy options för a clean energy future - the international experience Dr Ute Collier Senior Program Leader, International Energy Agency Se del 1 9:40 Översikt skatter och subventioner vid elproduktion: Swecos studie för projektet Vägval El Niclas Damsgaard Director, Head Energy Markets & Strategies, Sweco. Erica Edfeldt energimarknadskonsult, Sweco Se del 1 10:05 Kaffe och förflyttning till på förhand vald session 10:30 Parallella sessioner Session A, Kongresshallen: Styrmedel för att främja förnybar elproduktion (sessionen hålls på engelska) Samtalsledare: Cecilia Hellner kommittésekreterare, Energikommissionens kansli Denna session kommer att hållas på engelska då vi har utländska gäster. Alla bilderna är på svenska. Det blir engelska/svenska. Ämnet är stöd för förnybar elproduktion. Det kommer inte att bli så mycket om elcertifikat. Syftet är att samla in material. Vad har vi lärt oss? Hur arbetar vi vidare? Vad ska vi tänka på för framtiden?. Viktiga frågor är sysselsättning, minskade kostnader för förnybar el, konkurrenskraft, större marknadsandelar av förnybar elproduktion. Inga stödsystem är oändliga Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 1 av 27

2 Magnus Lindbäck departementssekreterare, enheten för konkurrens, statsstöd och ramvillkor, Näringsdepartementet. 1. EU:s statsstödsregler och möjligheterna att ge stöd till förnybara energikällor Magnus Lindbäck Enheten för konkurrens, statsstöd och ramvillkor 2. Statsstödsreglerna Statligt stöd får bara ges om det godkänts av kommissionen (108.3 i EUFfördraget). Statligt stöd är statliga åtgärder med allmänna medel som ger vissa företag en fördel (107.1 i EUF-fördraget). Kommissionen får godkänna stöd om de bidrar till ett mål av gemensamt intresse inom EU (107.3 i EUF-fördraget m.fl.). 3. Statsstödsreglernas rättsverkan Fördraget (primärrätt) uttolkas av EU-domstolen. Kommissionen har exklusiv kompetens att godkänna stöd inom EU. Statsstödsriktlinjer antas av kommissionen och avspeglar praxis från domstolen och kommissionen. Fördragets statsstödsregler tillämpas även i det svenska rättssystemet (SFS 2013:388). Gemensamma målsättningar inom EU följer av andra delar av EUFfördraget. Exempelvis av hållbarhetsdirektiv på energiområdet. 4. Särskilt om tillämpningen av statsstödsreglerna på energiområdet Icke-stöd - Kvotplikt som inte påverkar allmänna medel. - Åtgärder som inte avviker från normen i ett visst skattesystem och därmed behandlar alla jämförbara företag i Sverige på samma sätt. Gruppundantagsförordningen (GBER) Stöd som lämnas enligt villkoren i en särskild EU-förordning är statligt stöd som inte behöver godkännas av KOM innan det beslutas. Riktlinjer för stöd inom ETS Fram till 2020 finns riktlinjer för selektiva åtgärder för vissa sektorer i syfte att kompensera dessa för kostnaderna för ETS. Riktlinjer för stöd på energi- och miljöområdet ( ) Genomförs löpande. KOM har inte aviserat hur reglerna ska se ut efter Målet är dock att fasa ut stöd. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 2 av 27

3 5. Principer för stödgivning Gemensamma målsättningar på energiområdet Stabil elproduktion Hållbara energislag En gemensam energimarknad (Energy Union) Incitamentseffekt Stöd måste vara en förutsättning för en investering och får inte avse investeringar som redan beslutats. Avvägningstestet Stöd får inte vara större än nödvändigt 6. Stora förändringar i de nya energi- och miljöstödsriktlinjerna ur miljöskatteperspektiv Driftsstöd för biobränslen (t ex skattebefrielse) från och med Inget stöd till biobränslen som omfattas av kvotplikt - Matbaserade biobränslen Inget stöd efter 2020 Inget stöd till produktionsanläggningar som tagits i drift efter den 31 Dec 2013 Endast stöd tills anläggningen är avskriven - Andra biobränslen (2:a generationen) Stöd ska fasas ut Endast stöd tills anläggningen är avskriven (med vissa undantag) 7. Statsstödsgodkännandena är förenade med villkor Statsstödsgodkännandet ger rätt att medge skattenedsättning under förutsättning att: Hållbarhetskriterierna uppfylls (avseende biodrivmedel och flytande biobränslen) Artikel 17.1 c i Förnybarhetsdirektivet Punkt 104 i energi- och miljöstödsriktlinjerna Biobränslet får inte överkompenseras Skattebefrielsen får inte leda till att biobränslet blir billigare än bränslet det ersätter (fossilt). 8. Särskilt Statsstödsregler efter 2020 EU-domstolens uttolkning av fördraget. Vad är gemensamma mål på miljö- och energiområdet (hållbarhetskrav och Energy Union). EU ETS, Hållbarhetsdirektiv m.m. Marknadsutvecklingen - behövs stöd? Hur kan reglerna kan bidra till måluppfyllnad utifrån objektiva kriterier (ekonomi och vetenskap). Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 3 av 27

4 Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall Vattenfall har vindkraftprojekt i 5 länder, Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och England. De har sett hur olika stödsystem fungera: Vattenfall har 2 GW vindkraft installerat och planen är att bygga 206 MW/år vindkraft fram till minst Han har arbetat på Vattenfall sedan Det finns tre stödsystem för förnybar elproduktion runtom i världen. Elcertifikat finns endast i Sverige och Norge. Feed in premium (FIP) finns för vindkraft på land i Danmark fram till FIP är ett fast stöd, som bestäms vid ett anbudsförfarande. Variable feed-in premium (vfip)finns i dansk vindkraft till havs och planeras i många länder. Den kommer att införas för vindkraft på land i Danmark. England lämnar upphandling med obligation och går över till vfip, Tyskland kommer att följa efter och detta stödsystem finns i Holland. Feed-in tariff är på väg att fasa ut i Tyskland. vfip är ett variable stöd och storleken bestäms till en fast total nivå (vfip+ elpris) vid ett anbudsförfarande. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 4 av 27

5 Jag kommer att tala om hur vi ser på stödsystem utifrån investerarens synpunkt. Elcertifikatsystemet ger tydligt låga priser för konsumenter men täcker inte in alla systemkostnader. Det är exploatörer, producenter och investerare som får betala systemkostnaderna. Feed-in tariff i Tyskland kommer att fasa ut. I vfip systemet tar ägare in offerter i en tävling. Man ger ett lägsta bud som man anser behövs för att driva projektet. Lägsta bud får uppdraget. Största risken är på inkomstsidan. Investeraren tar risken. I elcertifikatsystemet blir avkastningen lägre och nu ser vi att nya investeringarna i Sverige stannar av och nu är utbyggnadstakten låg. Feed in tariff ger större spridning och högre mål uppnås, det gäller inte enbart vindkraft. Elcertifikatsystemet ger lägre investeringar. Det är inte anpassat till förändringar i miljön och inte till teknisk utveckling och utbyggnad av annan förnybar elproduktion flyttas framåt i tiden. Detta är tydliga nackdelar, nyligen tog Vattenfall i drift ett projekt i Sverige som drabbats hårt. Under byggskedet från investeringsbeslut till idrifttagning har projekt förlorat 20 % av den förväntade vinsten. Detta är enormt. Med systemet vfip kan man snabbt gå över till ny teknik eller ändra miljöinriktning. En sådan ändring påverkar inte projekt som är i drift. De är säkra och dess riskbedömning påverkas inte. VFIP ger lägre kapitalkostnad. Även den fortlöpande teknikutvecklingen påverkar inte projekt i drift. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 5 av 27

6 Båda systemen kan fungera men de ovan nämnda nackdelarna med elcertifikatsystemet kvarstår. Vattenfall har inte hittat något sätt att reducera teknikutvecklingsrisken. VFIP system är mer robust för teknikutveckling. 1/3 av medlemsländerna når inte sitt nationella förnybar mål Det finns i EU endast ett samarbetsprojekt (norsk-svenska elcertifikatsystemet). Samarbete mellan Sverige och Åland avslogs. Det är en lång väg att gå innan samarbetsmekanismerna fungerar. Vindkraft på Nordsjön skulle kunna bli ett samarbetsprojekt. Projektering, byggande drift- och underhåll är lika. Det är fel att ha flera olika nationella stödsystem i ett homogent område med lika villkor. Marknaden vill få igång Nordsjöprojektet men de förutsätter stöd från de olika regeringarna. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 6 av 27

7 Det är hög tid att lämna förslag till EU. Det är viktigt både för industrin och regeringarna Han vill få mer tryck på harmonisering. Varför ska de vara olika miljökrav i Nordsjön från Danmark, från Tyskland? Varför ska det vara olika regler för fåglar/vindkraft i Holland och i Sverige? Varför ska det ara olika krav i England och Tyskland? En harmoniserad marknad blir bättre, effektivare och billigare. Industrin kan driva på men behöver regeringarnas stöd. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 7 av 27

8 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 8 av 27

9 Elcertifikat lärdomar från de första 13 åren Gustav Ebenå enhetschef förnybar el, Energimyndigheten 1.) Elproducenter får ett elcertifikat för varje MWh förnybar el som produceras 15 år i en anläggning 2.) Elcertifikaten säljs på elcertifikatmarknaden där utbud och efterfrågan styr priset. På så vis får producenten en extra intäkt för elproduktionen utöver elpriset. 3.) Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att elleverantörer samt vissa elanvändare enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller användning. 4.) Elkunden är den som slutligen betalar för utbyggnaden av den förnybara elproduktionen då kostnaden för elcertifikat ingår som en del i elfakturan 5.) Varje år måste den kvotpliktige annullera elcertifikat för att fullgöra sin kvotplikt. Systemet bygger på att varje projekt ska göra en kalkyl och bedöma hur stor intäkten kan bli av både el och certifikat. Detta system borgar för att kunden får en låg kostnad. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 9 av 27

10 Politiken ska sätta mål och det ska ske i en politisk process. Från 1 jan 2012 är det en gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad. Den svenska elkonsument marknaden (91,1 TWh år 2013) är större än den norska (80 TWh år 2013) men båda marknaderna ska under 15 år ta emot 13,2 TWh/år. Båda systemen arbetar ihop med den avreglerade marknaden Nordpool och störningen på den avreglerade marknaden ska undvikas. Systemet är 15 gånger kostnadseffektivare än det tyska systemet. Det är teknikneutral dådet ger samma stöd till olika förnybara energikällor. Men det är i slutändan inte helt teknikneutralt. Pengar finns i systemet och det behöver inte tas från statsbudgeten. Det var bar att systemet kom till och blev godkänt av EU EU har senare sagt nej till att Åland kommer med i vårt system. Frågan är om systemet skulle bli godkänt av EU idag. Systemet fungerar bäst med nästa mogen teknik. El från solceller är inte med i systemet. Det fungerar bra. Ett skäl är att marknadsspelarna vill att det ska fungera. Det är mycket viktig även då man talar om poltik i allmänhet. Marknadsspelarna accepterar det och det fungerar bra. Om man inte tycker om det skulle det inte fungera. Han har studerat andra system obligation system, olika feed in vfip och tendering (anbuds) system. Stödsystem till vänster innebär att investerare tar risken och system till höger innebär politiks risk. Varje land väljer sin balanspunkt. EU talar om harmoniserade system. Vi kommer att få se mer eller mindre harmoniserade nationella system. Ett avtrappande elcertifikatsystem Charlotte Unger vd, Svensk Vindenergi Först ger hon sin bild av Sverige och EU Det finns ett fungerande EU emissionshandelssystem. Vi behöver inte nuvarande elcertifikat system. Elpriset fungerar på marknadsvillkor och vi har ett fungerande kraftnätsystem. Det finns ett mål för förnybar elproduktion i EU och Sverige och vi har nått ett mera uthålligt system för elmarknaden. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 10 av 27

11 Obalanser, vi har för många certifikat. Vi bör få en kontroll. Certifikaten ska följa aktuell elkonsumtionen. I det svensk-norska elcertifikatsystemet finns ingen kontrollpunkt. Det kan bli för många projekt och för många MWh, som systemet accepterar. Det innebär prisfall. Åtgärd är att inte ge stöd när målet är nått. Över-/underutbyggnad. Det är inte optimalt. Med för liten utbyggnad nås inte målet och med för mycket utbyggnad ges inget stöd. Det upprättas en databas som innehåller alla projekt med investeringsbeslut Uppbundet kapital Det är för få annulleringar. Certifikaten säljs långt efter användning till högre pris. Tätare annulleringar förslås. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 11 av 27

12 Vattenfall nämner att det är en risk med teknikutveckling. Det är ingen risk utan snarare en utmaning och en fråga om överlevnad för tidigare investerare med dagens fallande elcertifikatpriser och låg inkomstnivå. Lösningen är en avtrappning. Ett nytt mål sätts upp för år Med en tilldelningsperiod på 15-5 år. Investering under 2021 år får 100 % stöd och därefter avtar stödet linjärt till 40 % år Det sätts upp ett absolut stopp när målet nås för investeringar efter Förslaget redovisas på hemsidan. Diskussion Samtalsledare Cecilia Hellner och Deltager Magnus Lindäck, Gunnar Groebler, Gustav Ebenå och Charlotte Unger Inledande Inlägg från Gustav Melin Svebio Supportsystem är tänkt skapa det som samhället vill ha. Det är ett robust och lagligt kraftsystem, som ger konsumenterna låga priser. Stödsystem ska vara nära och små. Stöd påverkar på marknadspriset och därför är det viktigt att det är rättvist mot de företag som redan är på marknaden. Systemen ska vara generella, ge incitament och bidra till mindre miljöpåverkan. Sverige har varit framgångsrikt med polluter payments d.v.s. företagen betalar för den förorening de har orsakat. CO 2 skatt är inte polluter payments. Han kan tänka sig 4 typer av stöd: 1) forskning, 2) teknisk utveckling och demonstration, 3) marknadsintroduktion 4) utbildning och information. Det svenska elcertifikatsystemet är inte stöd till ny teknik. Det är ganska bra men det har några problem. Det har fått marknaden ur balans, vi stöder ny produktion men vi tar inte bort något, vi exportera 22 TWh och det är 15 % av all produktion. Det orsakar problem för företag, som investerat i elproduktion, vindkraftbolag har förlorat värde även kärnkraftföretag och bioföretag. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 12 av 27

13 Ett annat problem är att företagen blir mindre priskänsliga och producerar när det inte finns behov av el på marknaden. Elcertifikat tar inte hänsyn till effekt. Nyligen har Svebio föreslagit energimyndigheten att utvärdera att infört effekt i elcertifikatsystemet. Störst elbehovet är när det är kall. Produktion under denna period bör premieras. Förslaget är att företag, som 1 dec- 31 mar får elcertifikat, tas upp på en garantilista och Svenska Kraftnät % högre ersättning får vattenkraft och biokraft och vindkraft får 11 %. Vinnare i systemet är samhället som får ett system som är anpassat till vad som händer, det blir lägre kostnad för kunder och nätföretag och nuvarande vindkraftproducenter får mera betalt när det blåser. Johan Lindahl Svensk Solenergi ska elcertifikat delas ut endast på vinter. Redan idag är en vindkraftproduktionen större under vintern. Gustav Melin, elcertifikaten ska ges ut vintertid, då effektbehovet är störst, sommartid behöver vi endast GW. Magnus Branner Renova Industri vill ta upp en fråga, som Groebler belyste. Vi har problem att få tillstånd att bygga uthålliga system med vattenkraft torv, vindkraft m.m. Hur löser vi denna viktiga fråga? Det är en viktig fråga för energikommissionen. Har IEA någon rekommendation om klimatförändring och ren energi och koldioxidfri energi? Vi måste få balans mellan markanvändningsfrågor och planering för att bygga uthålliga förnybara energisystem. Cecilia Hellner har inget svar att ge men har noterat att frågan ska tas upp i energikommissionen Ute, dt är en svår fråga för fri handel och behovet av ren energi och energi med låga CO 2 utsläpp. Frågan är viktig för regeringar och EU-kommissionen. Charlotte Unger nämnde regional samverkan i samverkan med EWEA. De nordiska och baltiska länderna tillsammans med Polen har inlett intressant samverkan med vindkraft till havs i Östersjön. Polen får idag 80 % av elanvändningen från fossila bränslen. Cecilia Gunnar Groebler tog upp frågan om samspelet mellan marknaden och politiken. Vem tar risken? Är det producenten eller konsumenten. Vad är bra? Vad är dåligt? Vilken roll ska politiken ha? I slutändan är det konsumenten som tar risken. Charlotte tycker att elcertifikatsystemet fungerar bra men det finns utmaningar. Idag har vi stor erfarenhet av systemet, vi vill göra det bättre och få det att fungera till sista dagen Vårt fokus är på dagens system. Om vi inför ett annat system i Sverige får vi nya stora utmaningar Gunnar Groebler har idag hört att Sverige har ett system som fungerar men det är inte klart vilket stödsystem Sverige ska välja efter 2020.Vad är bäst för Sverige? Han uppskattar att frågan är öppen. Han vill nu jämföra och se vilket system som är bäst för Sverige. Vad avses? Är det för elmarknaden ska vi jobba med elpriset, det är han övertygad om. Helt säkert är att det är lättare att hantera ett system med en mer stabil intäkt såsom vfip som innehåller systemkostnader (marknadselement). Det finns också problem i detta system men vi arbetar för att lösa dem. Båda systemen fungerar men han känner sig mera bekväm med vfip. Det svenska systemet ger ett bästa pris till konsumenterna men det innehåller inte systemkostnaderna. Hela kostnadsbilden blir annorlunda. Han tog upp det tyska Feed-in tariff och höga kostnader, som Ebenå tidigare nämnde. Han håller med. Det är också rättvis att säga. Elcertifikat visar priset för konsumenter och inte hela priset inkl. systemkostnader. På grund av de höga kostnaderna för Feed-in kommer den tyska regeringen att gå över till tender (anbudsförfarande). Industrin måste pressa priserna. På sikt måste vi bort från stöd, det ska bara finnas i början. Den förnybara energiindustrin kan inte överleva om vi inte fasar ut stödsystemet. Vi ska kunna konkurrera med alla energikällor inom viss tid. Detta är mycket viktigt. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 13 av 27

14 Magnus Lindbäck har följande allmänna synpunkter på stödsystem. Det ska kortsiktigt och effektiv lösa problem som marknaden inte klarar av. Om vi bygger upp en marknad på stöd kommer den europeiska marknaden inte bli konkurrenskraftig Gustav Ebenå startar med att ge översikt av en avreglerad marknad elmarknad (t.ex. den nordiska). Där finns ett stödsystem (elcertifikatsystemet), som har likadan uppbyggnad och därför fungerar utmärkt på den nordiska marknaden. En annan marknad (reglerad elmarknad) är mer knuten till politiska risker mer än finansiella risker (men det finns också finansiella risker). Politisk risk innebär att man kan gå mer till höger. På den globala marknaden är investeringar större i förnybara energikällor än i konventionella fossila energikällor. Hur fort vill vi ställa om energisystemet. Stödsystemet är en indikator. Hur mycket vill vi betala? Om vi ser på hela den europeiska marknaden så kan Sverige komma att exportera el liksom tidigare olika råvaror. Det kommer att blir mer än 100 % förnybar el i Sverige. Staten skulle kunna önska 200 %. Det kanske kan bli 143 % om vi kan lösa kapacitetsfrågor och andra frågor. Vi kan sälja förnybar elproduktion på den europeiska marknaden. Det kan lösa några problem för EU och de problem vi har tagit upp här idag. Charlotte Unger, detta är en intressant punkt. Vi kan inte bara tala om Sverige, vi måste tala om Europa. Vi har mer än 100 % förnybar elproduktion. Vi måste se på situationen i Europa, där är det inte 100 % förnybar. Gunnar Groebler, jag håller med om vad du säger. Vi ser att den europeiska elmarknaden konvergerar mot en elmarknad och då måste också stödsystem konvergera. Vad du säger är att det nuvarande elcertifikatsystemet passar den nordiska marknaden och att Feed-in passar bättre på andra marknader. Om den europeiska elmarknaden konvergera ska vi också konvergera mot ett stödsystem. Per Ribbing Jag vill ta upp konsumer power Jag har arbetar med miljömärkning i 20 år, du känner ecolabel nordic region one. Jag har arbetar där i 6 år, jag har arbetar med svenska naturskyddsföreningen och med ecological farmning. Det jag har lärt mig under 20 år är att negativa märkning är mycket starkare både vad gäller konsumenter och producenter. De vill hellre ha ett skal från opponenter och konkurrenterna för detta. Vi har en rättvis fotboll utan miljömärkning Jag tror ingen här skulle köpa en fotboll med ett skal, som anger att den har använts för negativ miljömärkning. OK, det är mer effektivt att märka en produkt negativ. Nu kol är ett negativ ord för svenskar och mänskor i nordiska länder. Jag föreslår vi brännmärka Agripower? Ingen vill köpa en icke specificerad produkt. Om vi köper icke specificerad kraft i den nordiska kraftmixen med icke ursprungsgaranti, innebär det köp av el med 42 % fossil energi. Om vi säger det vi till användarna i de nordiska länderna tror jag att ingen skulle köpa denna kraft. Jag tror det är viktigt att tydlig förklara att om du köper kraft som inte är ursprungsmärkt du köper du kolkraft. Det är att brännmärka en produkt med skal att inte köpa Agripower. Twitter En fråga 1. Mål och riktlinjer för vindkraft och biobränslen efter Hur passar det ihop då vindkraft på land och biobränslen är konkurrenskraftiga med andra energikällor? Fråga 2 till Svebio. Förslaget bör gälla för kapacitetsmarknad och inte vara ett stöd för förnybar elproduktion. Ingen normal marknad kan lösa dessa frågor så vi behöver en kapacitetsmarknad. Brännmärkning, Gustav Ebenå vi är mycket nära en lösning. Det återstår ett regeringsbeslut om märkning av el på individduell nivå. Idag sker denna märkning på företagsnivå. Sverige har ett av de bästa systemen för ursprungsmärkning. Idag är 97 % märkt med en norm. Schweiz har en obligation på att 5 % ska vara förnybart. Sverige är mycket nära en komplett lösning. Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 14 av 27

15 Gunnar Groebler vill belysa frågan mer ur europeisk vinkel. Frågan behandlas mycket olika i de länder han kollat upp brännmärkning. Tyskland jobbar efter samma system som i Sverige. Sverige brännmärker kol och Tyskland kärnkraft. England stöder kärnkraft och brännmärker vindkraft på land. Brännmärkning är en regional fråga. I norra Tyskland stöder man vindkraft och i Bayern är man emot vindkraft. Det kommer att bli svårt att generellt brännmärka en produkt inom europeiska unionen. Han tycke Per Ribbings presentation var intressant Charlotte Unger, frågan om brännmärkning är att visa intresse för miljön. Hon tycker vindkraft är bra. Ur användarsynpunkt rekommenderar hon alla att gå in på sidan elskling och göra ett val av den typ av el som man vill ha Mål och guidelines Magnus Lindbäck Det är två frågor och val av mål påverkar inte statsbudgeten. När överenskommelsen träffades med Norge glömde man att ta upp tidigare stöd. Det måste med i nya guidlines. Svebios förslag Gustav Melin Ja, det är en uppgift för kapacitetsmarknaden. Elcertifikatsystemet är för alla sorter förnybar elproduktion och problemet är att man beaktar inte MW på vintern. Om vi nu ska ha ett stödsystem så ska det användas till den el vi efterfrågar och inte skapa överskott. Svebio är mer för incitament, vi vill få xxxstöd efter 2020 Nyckelord till energikommissionen Gustav Ebenå. Det behövs inte bara stödsystem Magnus Lindbäck Man ska komma ihåg att utsatta mål påverka detaljer för marknadsspelarna Gunnar Groebler I den situation Sverige är i nu är det viktig att tänka brett och inte ta förhastad specifika beslut. Charlotte Unger, vi ska göra det bästa av det elcertifikatsystem som vi idag har. 12:00 Lunch Session B, rum 202: Styrmedel för en effektivare användning av energi Samtalsledare: Fredrick Andersson chef enheten för marknadsnära åtgärder, avdelningen för energieffektivisering, Energimyndigheten Styrmedel som berör företag och konsumenter Lotta Bångens vd Energieffektiviseringsföretagen och medlem i 100 % Förnybart Effektivare energianvändning i byggnader Paula Hallonsten enhetschef, Boverket Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri Anders Heldemar Energy Manager Sweden, Stora Enso AB Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 15 av 27

16 13:00 Parallella sessioner Session C, Kongressgallen: Fokus på värmemarknaden - styrmedel för att främja en fortsatt effektiv och hållbar utveckling av vår värmeförsörjning Samtalsledare: Marie-Louise Persson energistrateg, Riksbyggen Framtidsscenarier och målkonflikter för värmemarknaden John Johnsson konsult, Profu Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 16 av 27

17 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 17 av 27

18 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 18 av 27

19 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 19 av 27

20 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 20 av 27

21 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 21 av 27

22 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 22 av 27

23 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 23 av 27

24 Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 24 av 27

25 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer styrmedelsexpert, Fortum Värme Styrmedel för värmemarknaden ur ett kundperspektiv Per Holm energiexpert, SABO Session D, rum 202: Fokus på städernas roll i energiomställningen hur kan staten stödja omställningen? Samtalsledare: Kristina Birath miljö- och samhällsbyggnadsdirektör, Eskilstuna kommun Ett hållbart energisystem är avgörande för en hållbar stadsdel Agneta Persson Global Director Designing Future Cities, WSP Den hållbara staden - vad krävs för att nå den? Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 25 av 27

26 14:30 Kaffe Björn Svensby handläggare, Naturvårdsverket Vad behöver vi för att bygga framtidens energisystem - erfarenheter och lärdomar från Malmö Jonas Kamleh enhetschef Klimat och naturresurs, Miljöförvaltningen, Malmö stad 14:45- Avslutning Summering 15:30 Samtalsledare: Bo Diczfalusy kanslichef, Energikommissionen I panelen: Fredrick Andersson chef enheten för marknadsnära åtgärder, Energimyndigheten Marie-Louise Persson energistrateg, Riksbyggen Kristina Birath miljö- och samhällsbyggnadsdirektör, Eskilstuna kommun Cecilia Hellner kommittésekreterare, Energikommissionens kansil Kaffe och registrering, inklusive val av sessioner för dagen Välkomna Bo Diczfalusy, kanslichef Energikommissionen Inledning Ibrahim Baylan, ordförande Energikommissionen Policy options för a clean energy future - the international experience Dr Ute Collier Senior Program Leader, International Energy Agency Översikt skatter och subventioner vid elproduktion: Swecos studie för projektet Vägval El Niclas Damsgaard Director, Head Energy Markets & Strategies, Sweco. Erica Edfeldt energimarknadskonsult, Sweco Kaffe och förflyttning till på förhand vald session Parallella sessioner Session A, Kongresshallen: Styrmedel för att främja förnybar elproduktion (sessionen hålls på engelska) Samtalsledare: Cecilia Hellner kommittésekreterare, Energikommissionens kansli Hur påverkar EU:s statsstödsregler möjligheterna att ge stöd till förnybara energikällor? Magnus Lindbäck departementssekreterare, enheten för konkurrens, statsstöd och ramvillkor, Näringsdepartementet. Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall Elcertifikat lärdomar från de första 13 åren Gustav Ebenå enhetschef förnybar el, Energimyndigheten Ett avtrappande elcertifikatsystem Charlotte Unger vd, Svensk Vindenergi Session B, rum 202: Styrmedel för en effektivare användning av energi Samtalsledare: Fredrick Andersson chef enheten för marknadsnära åtgärder, avdelningen för energieffektivisering, Energimyndigheten Styrmedel som berör företag och konsumenter Lotta Bångens vd Energieffektiviseringsföretagen och medlem i 100 % Förnybart Effektivare energianvändning i byggnader Paula Hallonsten enhetschef, Boverket Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri Anders Heldemar Energy Manager Sweden, Stora Enso AB Lunch Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 26 av 27

27 Parallella sessioner Session C, Kongressgallen: Fokus på värmemarknaden - styrmedel för att främja en fortsatt effektiv och hållbar utveckling av vår värmeförsörjning Samtalsledare: Marie-Louise Persson energistrateg, Riksbyggen Framtidsscenarier och målkonflikter för värmemarknaden John Johnsson konsult, Profu Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer styrmedelsexpert, Fortum Värme Styrmedel för värmemarknaden ur ett kundperspektiv Per Holm energiexpert, SABO Session D, rum 202: Fokus på städernas roll i energiomställningen hur kan staten stödja omställningen? Samtalsledare: Kristina Birath miljö- och samhällsbyggnadsdirektör, Eskilstuna kommun Ett hållbart energisystem är avgörande för en hållbar stadsdel Agneta Persson Global Director Designing Future Cities, WSP Den hållbara staden - vad krävs för att nå den? Björn Svensby handläggare, Naturvårdsverket Vad behöver vi för att bygga framtidens energisystem - erfarenheter och lärdomar från Malmö Jonas Kamleh enhetschef Klimat och naturresurs, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kaffe Avslutning Summering Samtalsledare: Bo Diczfalusy kanslichef, Energikommissionen I panelen: Fredrick Andersson chef enheten för marknadsnära åtgärder, Energimyndigheten Marie-Louise Persson energistrateg, Riksbyggen Kristina Birath miljö- och samhällsbyggnadsdirektör, Eskilstuna kommun Cecilia Hellner kommittésekreterare, Energikommissionens kansil Anteckningar Fördjupn. sem. styrmedel i framtiden27 nov del 2 (2) GGdocx.docx Sida 27 av 27