Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg"

Ulla Karlsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Planering av Räddningssystem TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige

2 Respons- och räddningsaktörer Ambulanssjukvård Räddningstjänst Kommunal Statlig Polis SOS Alarm Frivilligorganisationer Enskilda Statlig rtj Fjällräddningstjänst - Polisen Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst - Sjöfartsverket Efterforskning av personer i annat fall - Polisen (Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som omfattas av fjäll-, flyg- eller sjöräddning.) Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen - Länsstyrelsen

3 Händelse Upptäckt Olycka Larm Larmcentral Ankomst Starta arbete Avsluta arbete Räddningsresurs Leveransplats Körorder Första signal Mottaget samtal Prioritering Välja resurs Skicka resurs Resa

4 Har monopol på 112 SOS Alarm Utalarmering räddningstjänst och ambulans Dirigering ambulans Krisberedskap Kommersiella tjänster Ägs till 50% av staten och 50% av Sv kommuner och landsting

5 När man ringer 112. Styrs samtalet till närmaste SOS-central Hämtas adressuppgifter från teleregister Positioneras adress/mobiltelefon på en digital karta Kan ytterligare operatörer kopplas in i samtalet på medlyssning för att under tiden kunna larma ut resurser

6 Framtidens Blåljuslogistik alarmeringssystem Bild av Thomas Stenbäck, SOS Alarm

7 Larm- och ledningscentraler SOS Alarm Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC) - Sjörfartsverket Länskommunikationscentralen (LKC) Polis Räddningscentraler Räddningstjänst Privata Volvo on Call SOS International

8 Prioritering och dirigering av vårdärenden Prioritering och dirigering upphandlas av landstingen Idag har SOS Alarm uppdraget för samtliga landsting utom Uppsala och Västmanland Prioritera Bedöma ambulansbehov Akutmedicinsk rådgivning i väntan på ambulans Patientstyra till rätt vårdnivå Larma ut lämplig/lämpliga resurser Sjukvårdens larmcentral I maj 2015 startades Sjukvårdens larmcentral som är den första i Sverige som drivs av landstingen själva. Larmcentralerna i Uppsala och Västmanland arbetar tillsammans som en enhet.

9 Patientens behov Vad styr dirigeringen? Kundkrav i ingångna avtal, väntetidsmål etc. Gällande lagstiftning Yttre omständigheter Beredskap Vad behöver denna patient? Snabbt omhändertagande, stor arytmirisk Optimal syresättning Smärtlindring -Korrekt bedömning av EKG -Fri venväg Vilken enhet kan ge detta?

10 Väntetidsmål (exempel) Prio 1 Akut livshotande Prio 2 Akut men ej livshotande Prio 3 Transport Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans Tidsintervall Antal uppdrag som i % skall nås av ambulans 10 min 75% 30 min 85% 60 min 70% 15 min 95% 45 min 95% 120 min 99% 20 min 99% 60 min 99% >120min 100% > 20 min 100% > 60 min 100%

11 Aktivering Aktivering innebär resursval och utlarmning Att tänka på: Försämrad? SALSA Beredskap? Var det ett uppdrag som bröts? Tjänsteman i beredskap? Polis, andra? Behövs akutbil? Var det på en ö? Skulle vi meddela någon hemtjänst? BVC? larm Kungsgatan larm Kungsgatan 44 Klart slut

12 Leg. Sjuksköterska och Ambulanssjukvårdare Farmakologisk behandling enligt lokala medicinska riktlinjer Utrustad med EKG för telemedicin Alla ambulanser har samma grundutrustning En patient Skall kunna verka som sjukvårdsledare

13 Anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare Utför utökad farmakologisk behandling Kan genomföra fullskalig narkos Används vid allvarliga hot mot andning, hjärta, lungor och hjärna, Ex hjärtstillestånd, köttbit i halsen, fastklämda Arbetar alltid tillsammans med en ambulans Tar inga patienter Kan verka som förstärkt sjukvårdsledare och stab

15 Pilot, ambulanssjukvårdare, anestesisjuksköterska, anestesiläkare Har full tillgång till lämpliga farmakologiska behandlingar/ narkos Verkar snabbt över hela länet Transporter i väglöst land ex skärgårdsö Kan verka som sjukvårdsledare En patient

16 Personal utan medicinsk utbildning Innehar taxilegitimation Första hjälpen och HLR- utbildning Endast behov av att transporteras liggande En patient Transportresurs vid katastrof

17 Leg. Sjuksköterska och ambulanssjukvårdare Utför farmakologisk behandling Utrustad med respirator, sprutpumpar, luft, 220v, vacumsug för pleuradrän, övervakning Patienten kan åka i egen säng I övrigt som en vanlig ambulans En mycket vårdkrävande patient

18 Två piloter, anestesisjuksköterska, anestesiläkare Har full tillgång till lämpliga farmakologiska behandlingar/ narkos Kan transportera IVA-pat och ECMO Utför kuvöstransporter Verkar snabbt över Mellansverige Transporter i väglöst land ex skärgårdsö En patient

19 Två piloter, anestesisjuksköterska Medicinskteknisk utrustning för IVA-vård Övrigt utrustad för vanligt förekommande vård Flyggodkänd kuvös Opererar nationellt och internationellt Beställs och samordnas via SOS-Skellefteå Två sittande och två liggande patienter Tryckkabin för transport av ex pneumothorax

20 Jumbolans

21 Lagen om skydd mot olyckor och räddningstjänstbegreppet Olycka eller överhängande fara för olycka Risk för skada på människor, egendom eller miljö Det offentliga ska ansvara för räddningsinsats endast om det är motiverat med hänsyn till: behovet av ett snabbt ingripande det hotade intressets vikt kostnaderna för insatsen omständigheterna i övrigt Exempel: Villabrand Katt i träd

22 Kommunal räddningstjänst 291 räddningstjänstkommuner brandmän (2015) heltid varav 195 kvinnor (4%) deltid varav 616 kvinnor (6%) Brandvärn (ca 200 st) Kostade miljoner (2014) (Kolla gärna Räddningstjänst i siffror på msb.se)

23 Källa: SKL, 2015

24 Vad gör räddningstjänsten? År 2014, källa msb.se

25 Kommunal räddningstjänst Enskilda kommuner eller förbund Nämnder eller direktion Handlingsprogram Anger mål och förmåga Räddningschef Insatsledare Styrkeledare Räddningsledare - avsluta en räddningsinsats - ge order om ingrepp i annans rätt - ta ut personer i tjänsteplikt

26 Heltidspersonal Brandmän Beredskapstjänstgöring Anspänningstid vanligen 90 s Deltidspersonal Räddningspersonal i beredskap Har ett annat jobb och beredskap vissa veckor Anspänningstid vanligen 5-6 min Brandvärn Ingen beredskap, men kommer om de kan

27 Släckbil Vanligen 5 mans besättning Vatten, pump Rökdykarutrustning

28 Höjdfordon Stegbil eller hävare Livräddning och släckning uppifrån Normal räckvidd, ca 30 m (8 våningar) Ganska vanlig att ha på trafikolyckor

29 Tankbil Förstärkning när mycket släckmedel behövs (eller brandpostnät saknas)

30 Containerbil Flexibel enhet som kan lasta på olika typer av containrar, tex tankcontainer, skåpcontainer för kemskydd, flakcontainer.

31 FIP FIP Förstainsatsperson Vanligast i deltidsbrandkårer där styrkeledaren har egen bil med sig hem eller till jobbet för att kunna åka direkt vid larm och spara tid

32 IVPA IVPA I Väntan på Ambulans Om avtal slutits med landtinget om att rtj ska göra en första insats vid vissa sjukvårdslarm. Kan ha speciell bil eller vanlig släckbil

33 Terrängfordon Ledningsfordon Vattendykning (båt) Miljöenhet Kemskyddsenhet Etc Andra fordon

34 Polisen Ny polismyndighet från 1 jan polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium slås ihop Sju polisregioner Nationellt forensiskt centrum (NFC) ersätter SKL och RPS Leds av en rikspolischef

Polisregionerna Regionerna Nord - Umeå (Räddningstjänst, CBRNE) Mitt - Uppsala (Människohandel) Bergslagen Örebro (Operativ ledning/kris) Stockholm Stockholm (Spaning, Idrott) Öst Linköping (Övning,

35 Polisregionerna Regionerna Nord - Umeå (Räddningstjänst, CBRNE) Mitt - Uppsala (Människohandel) Bergslagen Örebro (Operativ ledning/kris) Stockholm Stockholm (Spaning, Idrott) Öst Linköping (Övning, Arrester) Väst Göteborg (Und, BN) Syd - Malmö (BF, Mängdbrott, Utredning) Helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service. Regionen leds av en regionpolischef.

36 Polisens uppgifter vid räddning Avspärrning Hindra människor att komma in i farligt område Låta räddningstjänsten arbeta ostört Trafikreglering Leda trafik förbi olycksplats Utrymning Förflyttning av människor för att skydda liv och hälsa Efterforskning och genomsökning Inga människor kvar Bevakning Utreda olycksorsak, identifiera döda, underrätta anhöriga

37 Prioritet Olika ingripanden beroende på prioritet Prioritet 1: Ingripande ska ske omedelbart rån, våldsbrott, larm, pågående stöldbrott och trafikolycka med personskada. Prioritet 2: Ingripande ska ske så snart som möjligt bråk i bostad och övriga stöldbrott. Prioritet 3: Ingripande sker senare hjälp/service, anträffade stulna fordon. Prioritet 4: Inget ingripande ska ske

38 Radiobilar Bemannas normalt av två poliser

40 Samverkan Vid många händelser är flera responsorganisationer inblandade. I samtliga organisationers lagstiftning finns angivet att de olika verksamheterna ska stödja varandra, men det är respektive chef som avgör på vilket sätt. Polis och räddningstjänst har rätt att begränsa sjukvårdens arbete ur ett säkerhetsperspektiv Nya aktörer

41 Uppgift 1 Undersöka hur räddning och respons i länet är organiserat idag. Traditionella aktörer som till exempel ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis Nya samarbeten och initiativ som existerar Former för samverkan mellan de olika aktörerna ska belysas. I kartläggningen ska ingå en resursinventering, hur mycket resurser (ambulanser, brandstationer, heltidsbrandmän, poliser etc) som finns i länet, samt var dessa finns lokaliserade. En inventering av behovet ska göras Eventuella behov som är speciella för det aktuella länet ska identifieras och beskrivas

42 Diskussionsuppgift Designa ett räddningssystem för området. Diskutera behov, resurser, nödvändig information och infrastruktur, mm. + Prata med grannen eller bilda små grupper. +

Relevanta dokument

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg Planering av Räddningssystem TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige Respons- och räddningsaktörer Ambulanssjukvård Räddningstjänst Kommunal Statlig Polis SOS Alarm Frivilligorganisationer Enskilda