Benmöllan. Byggnadsdokumentation DOKUMENTATION INFÖR RIVNING. Fastigheten Torsken 1 i Malmö stad Skåne län. Maria Hellqvist

Transkript

1 Byggnadsdokumentation Benmöllan DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Fastigheten Torsken 1 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:016 Maria Hellqvist

2

3 Byggnadsdokumentation Benmöllan DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Fastigheten Torsken 1 i Malmö stad Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Byggnadsdokumentation Benmöllan -- dokumentation inför rivning av byggnad Fastigheten Torsken 1 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:016 Författare: Maria Hellqvist Foto: Malmö Museer där annat ej anges Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Benmöllan från öster, mars 2011 Malmö Museer 2011

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 5 Kvarteret Torsken 5 Benmöllan 8 Byggnadsdokumentation 10 Södra delens exteriör 10 Södra delens interiör 10 Norra delens exteriör 11 Norra delens interiör 11 Antikvarisk kommentar 11 Källor 12 Årets rapporter 13 Bilagor Bilaga 1 Foton Bilaga 2 Fotodokumentation mars 2011

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Malmö stad Ort... Malmö Fastighet...Torsken 1 Ägare... Malmö stad Flygfoto Karta över området med kvarteret Torsken markerat. 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016

7 Inledning Benmöllan i kvarteret Torsken är en av de äldsta byggnaderna i Malmö hamnområde. Malmö museer har vid ett flertal tillfällen avstyrkt rivningslov för byggnaden. Under våren 2011 beslutade kommunstyrelsen att det ska uppföras en kongress- och konserthusanläggning på platsen, med följd att benmöllan rivs. Denna dokumentation är utförd i mars 2011 av byggnadsantikvarie Maria Hellqvist, praktikant på Malmö Museer. Stadsantikvarie Anders Reisnert har bistått vid dokumentationen. Historik KVARTERET TORSKEN I mitten av 1800-talet växte handeln och sjöfarten i Malmö och Västra hamnområdet byggdes ut. Stadens gamla försvarssystem med vallar och bastioner hamnade innanför det nya hamnområdet. Nuvarande kvarteret Torsken ligger alltså på utfylld mark. Öster om kvarteret Torsken byggdes en kanal som förenade norra befästningsgraven (Västra hamnkanalen) med den nybyggda hamnbassängen i norr. Omkring 1870 fylldes norra delen av denna kanal igen, och den södra delen blev fiskehamn. Vid mitten av 1900-talet fylldes även den igen och Neptuniparken anlades på platsen. Andra äldre byggnader i området är hamnmästarbostället från , Sjömansgården från 1851 och Hamnkontoret från och Nordmills kvarn, gamla Malmö Valskvarn, vars äldsta byggnad är från tidigt 1900-tal. De höga silobatterierna är från och 60-talet invigdes järnvägssträckan Malmö-Ystad. Tågen avgick från stationen Malmö Västra som låg norr om fiskehamnen. Den ursprungliga stationsbyggnaden ersattes 1898 med den byggnad som finns bevarad idag. Kvar finns även godsmagasin och stinshus lades järnvägstrafiken ner på denna sträcka, då Ystadstågen började gå från Malmö C istället. Norra delen av kvarteret Torsken var under många år en järnvägspark. Parkens tomt tog Skandinaviska träimport AB över och bebyggde omkring År 1932 uppfördes en träbyggnad för AB Saltimport i kvarteret Torsken utmed Gibraltargatan. Byggnaden var uppförd i locklistpanel och bar drag av både 1920-talsklassicim och funktionalism. Den inhyste bland annat fiskhandel och fruktimport. En större plåthall uppfördes som lager för GL Beijer 1969 mellan träbyggnaden och benmöllan så att byggnaderna kopplades ihop blev det loppmarknad istället för lager i plåthallen. För drygt tio år sedan köpte Malmö kommun fastigheten av Skanska. Malmö stadsbyggnadsnämnd beviljade rivningslov för träbyggnaden och plåthallen i september 2004 och samma år beviljades ansökan om att bygga ett parkeringshus på platsen. 2 Malmö adresskalender Malmö stadsbyggnadskontors ritningsarkiv, by1785, MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016 5

8 Georg Gustafssons karta från 1860-talet. Benmöllan syns strax till vänster om mitten på bilden. Källa: Malmö Stadsbyggnadskontor, StadsAtlas. Georg Gustafssons karta från Benmöllan ( benqvarn ) belägen invid en ångsåg. Källa: Malmö Stadsbyggnadskontor, StadsAtlas. Fotografi från 1860-talet med benmöllan till vänster i bild. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016

9 Benmöllan (längst till vänster i bild), valskvarnen (med rykande skorsten) och Västra stations ursprungliga stationsbyggnad. I förgrunden Västra hamnkanalen och Fiskehamnen. Bilden tagen före Källa: Malmö Museers fotosamling. Vy mot Västra stations nya stationsbyggnad uppförd Till vänster i bild syns Benmöllan. Källa: Malmö Museers fotosamling. Västra hamnkanalen på 1910-talet med fiskförsäljning. Till höger syns Sjömansgården. Källa: Malmö Museers fotosamling. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016 7

10 BENMÖLLAN Kockums ägde en fastighet i kvarteret Torsken och drev Benmjölsaktiebolaget från Benmjöl användes i jordbruket som gödsel. Benmöllan såsom den ser ut idag är uppbyggd i etapper. Den norra delen i ljust tegel är äldst. Det finns inga uppgifter om exakt när den uppfördes men den fanns redan på platsen när den södra delen i rött tegel uppfördes omkring Den södra delen av byggnaden var själva fabriksdelen och den norra delen användes som magasin. Benmöllan finns avbildad på ett tidigt foto från På bilden ser man en hög skorsten och att tomten väster om byggnaden är plankomgärdad. Det finns en dom från 1874 som handlar om en stöld av benmjölssäckar där tre män åtalades för olofligt tillgrepp. De hade hoppat över planket till gårdsplanen och kastat över säckar som de sedan sålt. 5 Benmöllans östra fasad, sedd från Neptuniparken. Rött tegel i den yngre södra delen (till vänster) och ljusare tegel i norra delen (till höger) som är den äldsta delen av byggnaden. Av en brandförsäkringshandling framgår att benmöllan hade ett större rum för två brännugnar med murade valv över. Därifrån ledde en trappa av furuplankor till ett annat större rum för en ångmaskin, vars panna även går in i tillbyggnaden. Tillbyggnaden var en mindre fyrkantig utbyggnad på västra sidan, intill skorstenen. Den syns på fotot från 1860-talet och på planritningen från Vindsbotten var av furubräder med undantag för utrymmet ovanför brännugnarna. Golven var av tegelbelagda. Det fanns fyra dörrar av gjutet järn. Det fanns fyra enkla pardörrar som var beslagna och oljefärgsmålade och två beslagna sämre dörrpar. Det fanns två större och två halvrunda fönster, även dessa var oljefärgsmålade och försedda med beslag. På taket fanns tre mindre gjutjärnsfönster tog man upp en ny port på södra gaveln där det tidigare varit en fönsteröppning. På ritningen från 1877 finns ett lunettfönster i gavelröstet där det senare sattes in en lastlucka. 8 Den norra delen byggdes om En ritning (se bild) finns med en förklarande text: Utmurning med tegel emellan stolparna i ett korsverkshus som nu är brädbeklädd. Brädbeklädsel rifvas bort och fönsteröppningarna muras igen. 9 Ritningen visar hur några av fönster och dörröppningar en gång var placerade. I en brandförsäkring från 1886 beskrivs magasinsdelen (norra delen) som ett envåningshus fristående på tre sidor. 10 Det står att den har en grund och fot av bränt 3 Malmö stadsarkiv, inskrivningsdomarna Malmö stadsarkiv, brandförsäkring Stadsarkivet Malmö, avskrift (1874) 6 Malmö stadsbyggnadskontors ritningsarkiv, diarienr 283, Malmö stadsarkiv, brandförsäkring nr Malmö stadsbyggnadskontors ritningsarkiv, diarienr 388, Malmö byggnadsnämnds arkiv 10 Malmö stadsarkiv, brandförsäkring nr MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016

11 tegel, yttermurar av korsvirke mellanmurat med bränt tegel. Taket var av tegel understruket med kalk. I nästa brandförsäkring från 1910 äger F. H. Kockums Tobaksfabriks Aktiebolag benmöllan. Det är alltså fortfarande Kockums som är ägare men byggnaden har fått en ny användning som magasin för tobak. Taket är vid den här besiktningen belagt med asfaltspapp istället för tegel. En källare under huset som är ovälvd och har golv av cement nämns också. 11 På 1950-talet ägde Förenade bil AB fastigheten. 12 Garageportarna sattes in i södra delen och en lyftanordning monterades i taket. När plåthallen öster om Benmöllan byggdes 1968 inrättades personalutrymmen i Benmöllans södra del och en dörr togs upp mot plåthallen. När hallen revs och ersattes med parkeringshuset 2004 togs en ny dörröppning upp mot Behringsgatan åt en ny hyresgäst som drev massageverksamhet. 13 För drygt tio år sedan köpte Malmö stad fastigheten av Skanska AB. Lokalerna hyrs för närvarande ut som garage och kanot- och kajakförvaring. Ritning från En port sätts in istället för fönster på södra gaveln. Ritning från 1878 då norra delen byggdes om Malmö stadsarkiv, brandförsäkring nr Malmö adresskalender Malmö stadsbyggnadskontors ritningsarkiv. By1347, MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016 9

12 Byggnadsdokumentation Benmöllan är en envånings tegellänga med en magasinsdel i ljusare tegel och en garage- och kontorsdel i rött tegel. Den norra och södra delen har olika karaktär men samma yttre dimensioner. Väggarna är murade i olika tekniker i den södra och norra delen. Det sitter en lastdörr med balk för hissanordning i respektive gavelröste. Sadeltaket har svart asfaltpapp som täckningsmaterial lagt på underlagsbrädor. Benmöllans västra sida är sammanbyggd med ett parkeringshus i två våningar och östra sidan ligger fritt mot Behringsgatan. Tegellängan har många mindre skador som orsakats av igentäppta hängrännor, vägsalt, frostsprängning och sly som växt intill husets sockel. Södra delen. Till vänster: Södra gaveln (2005). I mitten och till höger: Östra fasaden. Norra delen (2002). Till höger sett från norr. Till vänster östra fasaden sedd från sydost. SÖDRA DELENS EXTERIÖR Den södra delens tegelarkitektur är omsorgsfullt utformad med många dekorativa detaljer. Den är murad i rött tegel i en historiserande stil som var vanlig för tiden. Fasaden är indelad i fält med lisener. Fälten avslutas uppåt med dekorativ tegelmurning. Utmed takfoten löper en dekorativt murad fris. Gaveln är indelad i tre fält och långsidan i fyra. I varje fält murade raka valv över tidigare fönsteröppningar. I mitten på gaveln, där det tidigare funnits en port, finns en bredare stickbåge. Fasaden mot öster har i norra delen två garageportar med betongbalkar över. Södra delen bär spår efter tidigare garageportar i och med att betongbalkar är kvar i fasaden, trots att portarna murats igen. Här finns en dörr placerad mitt över en pilaster och till höger om den sitter ett fönster. Hela södra och östra sida har en putsad sockel. SÖDRA DELENS INTERIÖR Längst i söder är byggnaden inredd till behandlings- och kontorsutrymmen för massageverksamhet. Norr om dessa lokaler ligger en del som har varit bilverkstad. Det är ett större öppet utrymme med portar mot öster och lyftanordning på stålbalkar i taket. En dörr förbinder lokalen med byggnadens norra del, magasinet. Golvet är gjutet och väggarna målade vita. I västra väggen finns spår efter en öppning som ledde in till tillbyggnaden på västra sidan byggnaden. Väggen är indragen där öppningen varit och upptill har denna en välvd form. Det finns en vind som man når från norra byggnadsdelens vind genom en ståldörr. Taket bärs upp av tolv takstolar av furu. Bjälkarna är fästa i urtag och dymlade. Takstolarna är numrerade med så kallad fullständig flikmärkning som var vanligt förekommande på 1800-talet. 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016

13 NORRA DELENS EXTERIÖR Magasinet som utgör norra delen av benmöllan har tegel i olika ljusa nyanser och en enklare gesims längs långsidan. Halvkällarplanets takbjälklag är fäst i muren och ändarna på bjälkarna går genom väggen och ligger i liv med teglet på utsidan. Det ojämna sätt dessa har kapats av antyder att dessa kapats efter uppförandet. Bjälkarna som stuckit ut ur muren kan ha varit en del av en konstruktion som funnits intill ytterväggen. Den norra gaveln är uppförd i korsvirkesteknik med ljusgult tegel som fyllning. Fönsteröppningar saknas helt. Gaveln saknar sockel, en port finns placerad i mitten och ovanför den en lastlucka. Timran är av furu och har dymlats i infästningen och märkts upp med romerska siffror. NORRA DELENS INTERIÖR Invändigt är magasinet indelat i tre våningsplan där konstruktionen består av bilade furubjälkar. Från porten i gaveln leder en trappa ner till ett halvkällarplan och en annan upp till mellanvåningen. Det finns smala trappor i trä som förbinder våningsplanen. Väggarna är vitkalkade. I källaren har cementputs fallit ner från väggarna. En rad bockkonstruktioner (träpelare med snedstöttor upp mot taket) längs mitten av byggnaden bär de långa bärlinorna som bjälklagen vilar på. Det är inte fyra stycken som på ritningen från 1878, utan fem till antalet. Det ser ut att ha varit sex stycken innan man byggde om vid porten i gaveln. I halvkällarplanet har man förstärkt konstruktionen med två stålpelare och två I-balkar i järn. Bockkonstruktionerna har fler snedstöttor i källaren än i mellanvåningsplanet för att klara tyngre belastning. Golvet är belagt med smala brädor. I källaren finns spår i den åttonde takbjälken (från trappan räknat) efter en numera avlägsnad mellanvägg. Skarvar är gjorda med blixtskarv i de kraftigare konstruktionerna och halvt i halvt på de klenare. En ovanlig dymlad blixtskarv med hak sitter i lejden på östra väggen. Urtag i de äldre takbjälkarna visar att snedsträvor suttit längs väggarna i mellanvåningen. På vinden bär två bockkonstruktioner bärlinan med hjälp av två maskintillverkade dragstag. De 15 takstolarna är numrerade med romerska siffror på vardera sida och den östra sidan har romerska siffror med flikmärkning. Antikvarisk kommentar Benmöllan är en av de äldsta industrilämningarna i Malmö och en av de äldsta byggnaderna i hamnområdet. Den utgör en del av den miljö ur vilken man kan utläsa hamnens enorma utveckling och Malmös expansion till att bli landets tredje största stad. Korsvirkeshus var vanliga förr i Malmö men nu finns inte många representanter för tekniken kvar. Benmöllan representerar även den typ av lågmäld, mindre utmärkande bebyggelse som tyvärr ofta går förlorad. Byggnader av detta slag är av intresse att bevara för att inte bilden av olika tiders bebyggelse ska bli skev. Byggnaden är en liten provkarta över skånsk tegelbyggnadsteknik med både mönstermurning och korsvirkesteknik. Den invändiga, bärande timmerkonstruktionen med kryssbockar är av en ovanlig typ. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016 11

14 Källor Litteratur Hedar, Emma. Kvarteret Torsken, en bebyggelsehistorisk uppgift. Odaterad uppsats. Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård Malmö stads adresskalender, spridda år mellan 1910 och 1961 Seth, Carl-Eduard von (red.), Kockums mekaniska verkstads AB. Malmö , Malmö, 1940 Årsskrift, Malmö fornminnesförening, Malmö, 1941 Opublicerat material Malmö Museers fotosamling Stadsarkivet i Malmö. Brandförsäkringshandlingar nr: 1300, 4553 och Stadsarkivet i Malmö. Avskrift av 1874 års dombok vid rådhusrätten i Malmö (A1da: 25) Nr. 143 och 153 ½. Stadsarkivet i Malmö. Malmö hamnförvaltnings arkiv, fastighetsregister Malmö stadsarkiv, inskrivningsdomar 1853 Stadsbyggnadskontoret i Malmö, ritningsarkivet Kartmaterial Malmö Stadsbyggnadskontor, Malmö Stadsatlas 12 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:016

15 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2011:001 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Ljungmans i Limhamn. Bebyggelsens kulturhistoriska värden. Fastigheten Gjuteriet 18 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2011:002 Anders Reisnert och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Hippodromteatern återmontering av skulpturer. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2011:003 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Landskrona citadell nytt sophus vid Materialgården. Fastigheten Citadellet i Landskrona kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2011:004 Anders Reisnert och Eva Wängelin Antikvarisk rapport. Borgeby slott tillvägagångssätt vid läggning av temporärt trädäck i befintlig gödselstad. Fastigheten Borgeby slott, Borgeby 23:6 /Borgeby socken i Lomma kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:013 Helena Nilsson och Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Torrlösa kyrka konservering av inventarier. Svalövsbygdens församling, Torrlösa socken i Svalövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:014 Helena Nilsson och Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Köpinge kyrka invändig restaurering samt konservering av valvmålningar, inredning och inventarier. Vä- Skepparslövs kyrkliga samfällighet, Köpinge socken i Kristianstads kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:015 Lars Persson Kulturgeografisk utredning. En väg och en försvunnen by. En studie av en brukningsvägs historia. Vasatorp 1:1 i Helsingborgs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:016 Maria Hellqvist Byggnadsdokumentation. Benmöllan. Dokumentation inför rivning. Fastigheten Torsken 1 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2011:005 Maria Hellqvist, Helena Nilsson och Olga Schlyter Antikvarisk rapport. Ribersborgs kallbadhus installation av luftvärmepumpar samt ny belysning på landbrygga. Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:280 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:006 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Kronetorps mölla sanering av hussvamp. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:007 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Kronetorps mölla renovering av möllarebostaden. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:008 Olga Schlyter Antikvarisk rapport. Malmö stadsteater montering av skylt på teaterrestaurangen. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:009 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Kronetorps mölla utvändig renovering Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:010 Anders Reisnert och Pia Gunnarssoon Wallin Byggnadshistorisk dokumentation. Skånegården Västra längan Bunkeflostrand 9:8 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:011 Anna Andréasson och Pia Gunnarssoon Wallin Antikvarisk utredning. Klagshamns stationspark Spår efter park och trädgårdar i anslutning till Klagshamns station. Fastigheterna Lastbryggan 1 och Klagshamn 49:82 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:012 Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Fulltofta kyrka tillgänglighetsanpassning. Hörby församling, Fulltofta socken i Hörby kommun, Skåne län

16

17 Bilaga 1 Foton Malmö Kulturmiljö

18

19 Januari Kvarteret Torsken sett från Norra Vallgatan i söder. Till vänster Fruktimporten, i mitten plåthallen och till höger Benmöllan. Februari Benmöllan från sydost. I bakgrunden ser man plåthallen. Februari Benmöllans östra fasad.

20 Februari Benmöllans norra gavel och östra fasad. Mars Fruktimporten i kvarteret Torskens västra del, utmed Gibraltargatan. Oktober Rivning av Fruktimporten. I bakgrunden skymtar Benmöllan.

21 Oktober Benmöllan sedan plåthallen rivits. Oktober Fruktimporten rivs. Oktober Benmöllan från sydväst.

22 Bilaga 2 Fotodokumentation mars 2011 Maria Hellqvist, Malmö Museer

23

24 Östra fasaden. Östra fasadens södra del.

25 Portar i östra fasaden, södra delen. Södra gaveln.

26 Östra fasaden, norra delen. Bjälklagets ändar är synliga i ytterfasad. Östra fasaden. Möte mellan södra och norra delen, takfot.

27 Norra gaveln. Norra gaveln. Korsvirke.

28 Norra delen, halvkällarplanet. Bockar bär bärlinan. Närmast öppningen i gaveln är den kapad och förstärkt med I-balkar. Norra delen, halvkällarplanet. Vyer mot norr.

29 Norra delen, mellanvåningsplanet. Vy mot söder. Bockar håller upp bärlinan. Norra delen, mellanvåningsplanet. Norra gavelväggen med port. Trappa ner till halvkällaren.

30 Norra delen, vind. Två bockkonstruktioner med dragstag ner till bärlinan lyfter upp och fördelar belastningen. Norra delen, vind. Takstol numrerad med romerska siffror. Bilden visar nr 3 på östra sidan.

31 Södra delen, bottenvåning. Fd bilverkstad. Högra bilden visar den igenmurade öppningen i västra väggen. Södra delen, vind. Vy mot söder (vä) och mot norr (hö) med dörr in till norra delens vind.

32 Södra delen, vind. Dymlad takstol. Södra delen, vind. Flikmärkta takstolar, nr 2-4.