Beslutet givet efter anslag Diarienummer LSU-2004-Y-1259 ÄRENDE

Transkript

1 Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh/Tfn: , faksi/fax BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag Diarienummer LSU-2004-Y-1259 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, som gäller verksamheten vid Ab Nyko Frys Oy. SÖKANDE Ab Nyko Frys Oy Jakobstadsvägen Nykarleby ANLÄGGNING Ab Nyko Frys Oy Jakobstagsvägen Nykarleby GRUND FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Anläggningen är miljötillståndspliktig enligt 1 1 momentet miljöskyddsförordningen (punkt 10. l) och enligt miljöskyddslagen 28 2 mom. punkt 4, anläggning som återvinner avfall. Anläggningar där slaktkroppar eller annat animaliskt avfall återvinns eller behandlas och vars kapacitet överstiger 10 ton i dygnet eller 1000 ton om året skall även i enlighet med 43 punkt 19 miljöskyddsförordningen söka nytt miljötillstånd om tillstånd enligt miljöskyddslagen inte sökts tidigare. TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET I enlighet med 6 miljöskyddsförordningen (punkt 12 d) avgör den regionala miljöcentralen tillståndsansökningar som gäller anläggningar för återvinning eller behandling av avfall där minst 5000 ton avfall årligen behandlas eller återvinns. Ab Nyko Frys Oy och Ab Feora Oy är belägna inom samma verksamhetsområde ca 50 meter från varandra. Det finns ett sådant funktionellt samband mellan de två tillståndspliktiga verksamheterna att anläggningarnas miljökonsekvenser eller avfallshantering bör granskas tillsammans såsom stadgas i 35 4 mom. miljöskyddslagen.

2 2 ÄRENDETS ANHÄNIGGÖRANDE Miljötillståndsansökan har anhängiggjorts Ansökan har kompletterats med bl.a. noggrannare uppgifter om rågrannarna och om produktionen samt med uppgifter om pannanläggningen. TIDIGARE BEVILJADE TILLSTÅND Ab Nyko Frys Oy har från tidigare beviljats följande tillstånd för sin verksamhet: - Miljötillstånd enligt lagen om miljöstillståndsförfarande OMRÅDETS FÖRLÄGGNINGSPLATS OCH PLANLÄGGNING Ab Nyko Frys Oy är beläget i Nykarleby stad på fastigheterna Minkbo & Frysbox och Nålörn Avståndet från anläggningen till närmaste bostadsfastighet är ca 300 m. Rågranne norr om anläggningen är dotterbolaget Ab Feora Oy. I anläggningens närhet finns ett område med pälsdjursfarmer. I övrigt är den närmaste omgivningen jordoch skogsbruksområde. Fabriksområdet är i den godkända stadsplanen avsett för industri- och lagerbyggnader. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Beskrivning av verksamheten Ab Nyko Frys Oy har startat sin verksamhet år 1964, då med en betydligt mindre kapacitet än för närvarande. Produktionen vid foderköket är säsongbetonad med den största fodertillverkningen under sensommar och höst. Foderråvarorna köps kontinuerligt under året och lagras antingen som frysta eller syrade. De viktigaste råvarorna utgörs av slaktbiprodukter och strömming. Uppgifter om produktion och råvaror Vid anläggningen återvinns kroppar och animaliskt avfall med en kapacitet som överstiger 10 t om dagen och anläggningen är sålunda en IPPC-anläggning i enlighet med rådets direktiv 96/61/EG (IPPC-direktivet) om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet bilaga I, punkt 6.5). Produktionen vid anläggningen sker sju dagar i veckan förutom under perioden december april, då produktionen är i gång endast fyra-fem dagar i veckan. Foderproduktionen sker i två skiften under perioden augusti-november och i ett skifte under övriga tider på året. Infrysning av fisk sker i tre skiften under våren. Under de senaste åren har produktionsvolymen rört sig mellan och ton foder per år. Vid anläggningen användes år 2005 för tvättning och fodertillverkning sammanlagt ca m 3 vatten. Av vattenmängden återanvänds en del i kokningen. Det färdiga fodret består av olika råvaror, som kokas och sedan blandas i stora blandare. Det färska fodret levereras dagligen till farmer med tankbilar.

3 3 De huvudsakliga råvarorna i foderproduktionen är spannmål, syrat slaktavfall (slaktbiprodukter) av nöt, svin och fjäderfä samt fisk, fiskavfall, destruerade rävkroppar och rävolja. Det slaktavfall som används är sådant som utgör klass 2 enligt EU:s biproduktsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning EG 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter, som inte är avsedda att användas som livsmedel). De senaste åren har tillgången på strömming varit begränsad och därför har använts en större andel slaktavfall använts i produktionen. Strömmingen är dock fortfarande viktig råvara, som nedfryses färsk då den anländer till foderköket. Den tredje huvudråvaran är spannmål, som köpes från lokala jordbrukare. Vid anläggningen mottas endast sådant slaktavfall som godkänts av veterinär. Råvaruanvändningen övervakas av Kontrollcentralen för växtproduktion (KTTK). År 2004 användes följande mängder animaliskt avfall vid fodertillverkningen: Råvara Mängd t Svinslakt 6649,74 Nöt- och svinslakt 5128,96 Nötslakt 3600,76 Broilerslakt 6858,00 Destruerade rävkroppar 2118,55 Destruerade minkkroppar 82,08 Rävolja 318,02 Köttbenmjöl 514,40 Blodmjöl 629,31 Totalt 25899,82 Till fodertillverkningen användes dessutom ca 2000 ton fiskavfall från Norge, 500 ton laxrens från inhemsk fiskförädling och ton strömming. Lagring av råvaror och kemikalier Råvarorna anländer till foderköket med lastbilar eller tankbilar, varefter råvarorna styrs till olika typer av lagringsutrymmen. Vid anläggningen finns lagringskapacitet för stora mängder råvaror. I fyra fryslager ryms sammanlagt ton frysta råvaror. Fryslagret omfattar en frystunnel och åtta plattfrysar. Lagerkapaciten för flytande vara såsom flytande slakt, fiskensilage och fett är 640 ton. Torrfoderlagringen omfattar 24 silor, vars totala lagringskapacitet är 889 ton.ytterligare finns mottagningsfickor för strömming eller flytande slakt, som rymmer totalt 420 ton. Som kylmedium i frysanläggningar används ammoniak, totalt 4 m 3. I verksamheten används tvättmedel och desinfektionsmedel. Kemikalierna uppbevaras i plastkanistrar i separat utrymme i foderköket. Det största lagret omfattar 200 kg. Svavelsyra används för att få ett ph-värde lägre än 2 vid tillverkning av slaktensilage. Största mängden svavelsyra i lager är 1 m 3. År 2004 köptes totalt 26 ton koncentrerad svavelsyra från Ab Feora Oy. Fodertillverkningen Frusen vara körs med truck från upptiningsgolvet för krossning. Mängden råvara i olika blandningar bestäms enligt respektive blandnings recept. Från krossen fördelas råvaran ner i två kvar-

4 4 nar, som mal råvaran till en bitstorlek mindre än 30 mm. Från kvarnarna leds råvaran med skruveller skraptransportörer till blandarna (2 x kg), vilka är parallellt monterade. Färsk råvara leds via skruv- eller skraptransportörer till blandarna. Säden mals i egen kvarn och leds via två buffertsilos och transportörer till grötkokarna. Mjölet tillsätts först efter att vattnet uppvärmts till 90 o C och gröten kokas i ca 30 minuter. Grötkokningsprocessen styrs med datorautomatik. När gröten är färdig töms den ur kokaren och styrs till blandaren. Vitaminberikning, inblandning av förbehandlad säd och torkat proteinmjöl styrs via automatiken till blandaren. Flytande slaktråvara eller ensilage körs från silos till blandaren via egen linje och doseras med hjälp av vågar eller flödesmätare. Vatten doseras efter behov för att foderblandningen skall få rätt konsistens. När blandaren är full värms den till rätt temperatur med ånga. Då fodret blandats tillräckligt leds det via skruvtransportör till buffertficka vars volym är ca kg. Efter bufferten homogeniseras fodret till jämn konsistens varefter det via bandtransportörer leds till fodersilos från vilka det tappas direkt i tankbil. Anläggningen har tre fodersilos, vilka rymmer totalt kg. Det vatten som använts vid blandning och homogenisering samt tvättvattnet från övriga processkeden tas tillvara och styrs tillbaka till grötkokningen. År 2004 togs från försedimenteringen tillvara 1500 m 3 tvättvatten till grötkok. För att säkerställa fodrets hygieniska och näringsmässiga kvalitet följer Ab Nyko Frys Oy ett program för egenkontroll. Pannanläggningen Enligt ansökan används för processen ånga, som produceras genom förbränning av renad rävolja i en ångpanna, vars bränsleeffekt är maximalt 1,4 MW. Pannan är för tillfället inte i användning utan den ånga som behövs köps från Ab Feora Oy. Pannanläggningen har tagits i bruk år 1980 och ångpannan är av typen eldrörs-tubpanna. Pannans användningstid var 2900 timmar under år Pannans driftkontroll utgörs av mätning av temperatur, restsyre samt kontroll av sotbilden och förbränningens verkningsgrad. Effekten regleras genom ett två stegs munstycke. Innan rävoljan matas in förvärms den med elmotstånd till 50 o C. Vid förbränning av rävolja uppnås en förbränningstemperatur över 850 o C. Pannan sotas en gång i året. Rökgaserna från pannan leds ut via en skorsten som är ca 12 meter hög. Pannan saknar anordning för rening av rökutsläpp. Ifall av störningar i förbränningsprocessen ges alarm via dator. I pannan har under tidigare år och även under innevarande år bränts renad rävolja, som utvunnits vid Feora. Vid Feora har oljan renats i flera steg för att få en ren, homogen slutprodukt. År 2003 användes 230 ton renad rävolja för tillverkning av processånga. År 2004 användes 134,36 ton renad rävolja och 99,92 ton renad minkolja. Ansökan innefattar förbränning av rävolja trots att anläggningens panna för närvarande inte är i drift. För uppvärmning av fastigheterna används lätt brännolja. Under år 2004 var förbrukningen av lätt brännolja 20 ton.

5 5 Bästa tillgängliga teknik och energieffektivitet Som exempel på användning av bästa tillgängliga teknik vid anläggningen nämns i ansökan att företaget återanvänder tvättvatten till grötkokning och har därför kunnat minska mängden avloppsvatten. Återanvändningen av vatten är numera effektiverad så att ca 20 m 3 vatten dagligen återvinns i foderkokningen. Till reningsverket avleds endast ca 5 m 3 vatten dagligen. Avledningen av illaluktande ångor från fodertillverkningen till Feoras biofilter kan även anses utgöra exempel på bästa tillgängliga teknik. Omfattande system av rörledningar har dragits för att samla upp ångan och avleda den till biofiltret. Ab Nyko Frys Oy är det enda foderkök i Finland, som har tagit i bruk sådan teknik. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Anläggningens avfallsvatten och dess behandling Avloppsvattnet från processen, från tvätt av bilar samt WC-vattnet avleds via Ab Nyko Frys Oy:s och Ab Feora Oy:s gemensamma reningsverk till Nykarleby kraftverks avloppsnät enligt anslutningsavtal, som uppgjorts mellan Feora och Nykarleby kraftverk Nykarleby kraftverk mottar avfallsvattnet vid pumpstationen på Nålören, varifrån avloppsvattnet leds till Jakobstads Vatten Ab:s avloppsreningsverk för behandling. Avfallsvatten uppkommer vid tvätt av fodertillverkningsmaskiner, upptiningsgolv och källargolv, vilka dagligen tvättas med högtryckstvätt. Ytterligare uppkommer avloppsvatten vid tvätt av foderbilar. Bilarna tvättas på två skilda plattor utomhus samt i en tvätthall. Området runt biltvättsplattorna är asfalterat och sluttande, så att tvättvattnet rinner till avloppet. Produktionsutrymmen och plattformar tvättas i mån av möjlighet varje vecka. Lådor tvättas med tempererat vatten (65 o C). De båda anläggningarnas gemensamma reningsverk är beläget på Feora Ab:s område och sköts av personal från Feora. Innan avloppsvattnet leds till reningsverket förrenas det i det egna förreningsverket, som är beläget bakom foderköket. Förreningen sker enligt följande: Vattnet passerar först en trumsil, där det grövsta materialet tas bort. Materialet infryses och används senare som foderråvara. Det finare materialet som sjunker till botten i försedimenteringen tas till grötkokning och det renare vattnet från ytan leds antingen tillbaka till fodertilllverkning eller direkt till reningsverket. Avloppsvattnet leds vidare via fettavskiljare, luftningsbassäng, utjämningsbassäng och centrifugering till en brunn, varifrån vattnet pumpas till Feoras reningsverk. Vid anläggningen uppkommet avfall Vått och torrt avfall sorteras enligt Oy Ekorosk Ab:s avfallssorteringsdirektiv. I verksamheten uppkommer små mängder returpapper, som förs till Paperinkeräys Oy:s anläggning i Karleby. Träavfall av lastpallar och plastavfall förs till Oy Ekorosk Ab. Metallskrot säljs till skrotaffärer eller förs till Ekorosk. Slam från brunnar på området förs till reningsverket i Karleby (Hopeakivenlahti), där det avvattnas och komposteras. Till brunnarna leds tvättvatten från tvättning av bilar. Till brunnarna hamnar också foderrester, som uppsamlas genom spolning av områden som kan utsättas för foderspill. Slammet utgör sådant fast material, som sedimenterat i brunnarna efter att vattenfraktionen avletts till det egna reningsverket. Brunnarna töms en gång i veckan.

6 6 Spillolja och annat problemavfall såsom lysrör och batterier förs till problemavfallsmottagningen vid Ekorosk. Utsläpp till luft Hanteringen av fisk och slaktavfall ger upphov till luktolägenheter. Luktolägenheterna har kunnat minskas genom att utluften från foderköket sedan år 2004 leds via Feoras biofilter. Även förreningen av avloppsvattnet förorsakar luktolägenheter. Inga utsläppsmätningar har gjorts då pannan varit i drift. Övrig miljöpåverkan Endast desinfektionsmedel godkända av EELA används vid desinficering av utrymmen och maskiner. På området utförs regelbunden råttbekämpning med Rentokil. Bekämpningen utförs minst fyra gånger om året och dessutom vid behov. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS UTSLÄPP Driftskontroll Driftskontrollen görs för att kontrollera att slaktavfallet och det färdiga fodret utgör fullgod vara, som inte är kontaminerad. När råvaran lossats tas fraktsedlarna in till lagerbokföringen och uppgifterna registreras i databas. Ab Nyko Frys Oy har ett program för kontroll av inkommande råvaror och det foder som säljs. Från programmet fås vid behov uppgifter om något behöver kontrolleras ytterligare. Även lagertemperaturerna inmatas i databasen. Importerade råvaror är försedda med intyg över att de är salmonellafria. Kopior av dessa intyg samt ett månatligt sammandrag sänds till stadsveterinären i Nykarleby och till KTTK. Flytande råvaror skall vara försedda med uppgifter om råvarans ph-värde. Färsk fisk kontrolleras genom okulär bedömning innan den lossas. Man eftersträvar att fisken skall vara infrusen inom ett dygn efter att den mottagits vid anläggningen. Också den mottagna säden kontrolleras. Torkade proteiner såsom fiskmjöl, hemoglobinpulver, majsgluten m.m. kontrolleras med avseende på salmonella i samband med importen. Råvarorna används inte förrän analyssvaren kommit. Varje foderblandning kontrolleras. Från blandarna tas prov, som analyseras i eget laboratorium med avseende på fetthalt, ph och torrsubstanshalt. Provet fryses in och sparas minst en månad. Dessutom sänds minst två samlingsprov per månad till pälsdjurslaboratoriet. Vid laboratoriet utförs kemisk och bakteriologisk analys samt analys av salmonellaförekomst. Det finns avtal med slakterierna om att eventuella skämda partier sänds tillbaka på leverantörens försorg. Också i fall av brister i varans konservering sänds varan tillbaka till leverantören.

7 7 Belastningskontroll Vid anläggningens egen förbehandling av avloppsvattnet utförs ingen belastningskontroll. BEREDSKAPSPLAN FÖR OLYCKSSITUATIONER En uppsamlingsvall för avfallsvatten har anlagts vid pumpbrunnarna för att eliminera översvämningsrisken i händelse av störningar i pumpstationen i anslutning till bassängerna. Vid foderköket lagras och hanteras råvaror, som kan självantändas. Sådana riskfaktorer är t.ex. är uppkomsten mjöldamm från spannmål och användningen av rävolja. Företagets räddningsplan gås årligen genom med brandmyndigheterna. Räddningsplanen har senast uppdaterats ÅRENDETS BEHANDLING Kungörelse av ansökan Miljötillståndsansökan kungjordes under tiden på Nykarleby stads officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Meddelande om tillståndsansökan har införts i tidningarna Jakobstads Tidning och Pietarsaaren Sanomat. Anmärkningar Inga anmärkningar eller åsikter har getts med anledning av ansökan. Utlåtanden Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby förordar nytt miljötillstånd för Oy Nyko Frys Ab och anför i sitt utlåtande följande: "Nämnden poängterar vikten av biofiltrets och avloppsreningens underhåll och funktion för att minimera risken för driftstörningar med luktolägenheter som följd. Kontinuerlig skadedjursbekämpning av gnagare och fåglar skall utföras. Till ansökan bifogad ritning över avloppsvatten- och ytvattenbrunnar på verksamhetsområdet är otydlig. Kontinuerliga vattenprov bör tas från systemets utloppspunkter för att säkerställa att inte nedsmutsat vatten leds in i ytvattensystemet. Om vattnet visar sig vara nedsmutsat bör åtgärder vidtas för att minska belastningen eller alternativt leda vattnet till avloppsvattensystemet". Hörande av sökanden Sökanden har med brev daterat beretts tillfälle att ange bemötande med anledning av det givna utlåtandet. Sökanden har inte inkommit med bemötande. Inspektioner Anläggningen inspekterades Inspektionsprotokollet har bilagts ansökningshandlingarna.

8 8 MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och undersökt de i ärendet givna utlåtandena samt förutsättningarna för beviljande av tillstånd. I ärendet har miljöcentralen också i övrigt beaktat vad som föreskrivs om tryggandet av allmän och enskild fördel. Västra Finlands miljöcentral beviljar Oy Nyko Frys Ab miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen för verksamheten vid produktionsanläggningen och ger i ärendet nedanstående tillståndsbestämmelser. Verksamheten är belägen på fastigheterna Minkbo & Frysbox RN:r och Nålörn RN:r i Nykarleby stad. Förläggningsplatsen framgår av den karta som medföljer beslutet. Uppgifter om verksamheten Vid anläggningen tillverkas pälsdjursfoder. Produktionsmängderna fluktuerar år från år. Under de senaste åren har producerats t foder i året. År 2004 uppgick produktionen till t. Vid fodertillverkningen återvinns stora mängder slaktbiprodukter från slakterier samt steriliserad massa av pälsdjurskroppar i foderblandningen. I det färdiga fodret, som i huvudsak består av fisk, spannmål och slaktbiprodukter utgör andelen återvunnet avfall av animaliskt ursprung %. Anläggningens avloppsvatten förrenas i Ab Nyko Frys Oy:s och Feora Ab:s gemensamma reningsverk innan avloppsvattnet leds vidare till staden Jakobstads reningsverk. Beaktande av i ärendet givna utlåtanden Miljöcentralen har i sitt avgörande beaktat det krav på kontroll av anläggningens ytvatten, som miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad förordat. Verksamhetsidkaren har ålagts kontrollera ytavrinningsvattnet på de ställen där vattnet avleds till omgivande diken. Kontrollen skall omfatta halten av BOD 7, tot. fosfor och tot. kväve (Bestämmelserna 15 och 21). TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Bestämmelser om avledande av avloppsvatten 1. I verksamheten uppkommet tvättvatten från tvättning av processlinje, foderbilar och golv bör sakenligt förbehandlas innan det avleds till Ab Feora Oy:s reningsverk i enlighet med det uppgjorda avtalet. Belastningen som leds till reningsverket bör vara så liten som möjligt så att de gränsvärden, som ålagts Ab Feora Oy kan uppnås. Avloppsvattnet får inte orsaka sanitära olägenheter. (MiljöskyddsL 43 ) 2. Verksamhetsidkaren bör tillse att de bassänger och den apparatur, som behövs för avloppsvattnets förbehandling, sköts sakenligt. (MiljöskyddsL 43 )

9 9 Bestämmelser om avfall, kemikaliehantering och upplagring av bränsle 3. Det slaktavfall ( ) som tas emot bör vara fruset eller behandlat med syra. Obehandlat slaktavfall får inte tas emot för återvinning. Avfallet bör genast styras för infrysning eller i silor. Vid upptining av fruset avfall bör avfallets kvalitet granskas. Slaktavfall som inte uppfyller kvalitetsmässiga krav bör återbördas till leverantören. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 4. Anläggningens verksamhet bör ordnas så att det i produktionen uppkommer så litet avfall som möjligt. I verksamheten uppkommet återvinnbart samhällsavfall som papper och kartong ( ), träavfall ( ), plast ( ) och metallskrot ( ) bör styras för återvinning. Slam från slambrunnar ( ) på anläggningsområdet förs till Karleby stads reningsverk eller till annan anläggning, som har tillstånd att behandla avfallet. Övrigt samhällsavfall bör sorteras i enlighet med Oy Ekorosk Ab:s sorteringsbestämmelser. Inom parentes har angetts avfallskoden enligt miljöministeriets beslut 1129/2001. (MiljöskyddsL 43, 45, MiljöskyddsF 19, AvfallsL 6 ) 5. I verksamheten uppkommet problemavfall såsom lysrör ( ), batterier och ackumulatorer ( ) samt spillolja ( ) bör uppbevaras på tätt underlag i för ändamålet märkta kärl. Problemavfallet bör regelbundet föras för behandling eller återvinning till anläggning, som har miljötillstånd. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6, AvfallsF 5 ) 6. I verksamheten uppkommet avfall samt avfallsråvarorna bör lagras och hanteras så att lagringen inte ger upphov till luktolägenheter, osnygghet, förorening av mark, yt- och grundvatten eller annan olägenhet för hälsan eller miljön. Metallskrot och andra skrymmande föremål, som lagras på bakgården bör regelbundet föras till skrothandel eller återvinnas på annat sätt. Avfall som inte kan återvinnas bör avyttras som grovavfall. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 7. I verksamheten använda kemikalier bör upplagras och hanteras ändamålsenligt och med iakttagande av försiktighet för att förhindra förorening av marken eller yt- och grundvatten. I händelse av olyckssituationer och läckage av olja bör det vid anläggningen finnas tillräckliga mängder uppsugningsmaterial i vilket vätskan kan sugas upp. (MiljöskyddsL 43, 45 ) Bestämmelser om utsläpp till luft 8. Rävolja som renats genom för ändamålet avsedd process vid Ab Feora Oy:s anläggning kan användas som bränsle i foderkökets ångpanna. Förbränning av rävolja kan ske under förutsättning att oljan är tillräckligt renad så att den inte innehåller proteiner eller andra orenheter mer än högst 0,15 viktprocent. Kvaliteten på rävoljan skall i övrigt vara så jämn som möjligt så att utsläppen till luft minimeras. Oljan som styrs till förbränning bör förvärmas till för förbränningen optimal temperatur innan den bränns. Vid mottagning av rävolja bör leverantören överlämna uppgifter om kvaliteten. Miljöcentralen kan vid behov ändra tillståndsbestämmelsen. (MiljöskyddsL 43, 84 ) 9. Anläggningens pannor, maskiner och frysapparatur bör användas, underhållas och kontrolleras sålunda att utsläpp av partiklar och illaluktande ångor sker i så liten omfattning som möjligt innefattande åtgärder för att minska störningssituationer i anslutning till verksamheten. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 10. Rökgaserna från pannanläggningen bör ledas ut i luften via den 12 meter höga skorstenen. Pannan bör underhållas och förbränningsprocessen övervakas så att driften är optimal. Brännaren

10 10 bör kontinuerligt hållas väl justerad. Pannan bör sotas regelbundet. Pannan bör användas så att förbränningstemperaturen under förbränningen är minst 850 o C uppmätt i förbränningsutrymmets slutända innan rökgaserna leds till eldrören. Vid förbränning av rävolja bör rökgasernas restsyrehalt vara minst 3 %. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 11. Pannan bör justeras fortlöpande utgående från rökgasens restsyrehalt för att uppnå goda förbränningsförhållanden. Detta kan göras med automatik, som kontinuerligt registrerar rökgasernas temperatur innan de leds till eldrören, rökgasens temperatur och rökgasens restsyrehalt. Alternativt kan syrekoncentrationen i rökgaserna mätas varje vecka med en handmanövrerad mätare. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 12. Målvärdet för partikelutsläppen från pannorna är 15 mg/mj och gränsvärdet 40 mg/mj. Ifall tung brännolja bränns är målvärdet för partikelutsläppen 50 mg/mj. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Målvärdena berör inte situationer då pannorna körs upp eller ned och inte heller störningssituationer. Målvärdet anses vara uppnått då medeltalet av tre kortvarande, påvarandra följande mätningar understiger givna målvärde för respektive bränsle. Den vid anläggningen använda tunga brännoljans svavelhalt får vara högst 1,00 viktprocent. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 Statsrådets beslut 766/2000) Bestämmelse om buller 13. Anläggningens verksamhet bör ordnas så att bullernivån från anläggningen dagtid (kl 7-22) inte överstiger riktvärdet 55 db för den A-vägda ekvivalentnivån och nattetid (kl 22-7) inte riktvärdet 50 db. Miljöcentralen kan vid behov ålägga verksamhetsidkaren att utreda de bullernivåer i miljön, som verksamheten ger upphov till. Ifall bullernivån överstiger givna riktvärden bör verksamhetsidkaren skrida till åtgärder för att minska bullerolägenheterna. (MiljöskyddsL 43, Statsrådets beslut 993/1992) Bestämmelser om störningssituationer 14. Verksamheten vid anläggningen bör ordnas så att störningar och andra avvikande situationer planmässigt förhindras på förhand. Vid störningssituationer och andra exceptionella situationer då avloppsvatten, kemikalier eller andra ämnen hotar rinna ut i marken, i yt- och grundvattnet eller till luft bör miljömyndigheten i Nykarleby stad samt Västra Finlands miljöcentral omedelbart informeras. I händelse av störning bör verksamhetsidkaren omedelbart skrida till åtgärder för att rätta till situationen. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Kontroll och rapportering 15. Verksamhetsidkaren bör gemensamt med Ab Feora Oy kontrollera det ytvatten som avleds till omgivande diken för att säkerställa att ytvattnet inte kontaminerats med näringsämnen från närliggande avloppsvattensystem samt från tvätt av foderbilar och råvarudistribution. Ytvattnet bör kontrolleras med avseende på BOD 7, tot.fosfor, tot.kväve och elektrisk ledningsförmåga. Proven skall tas vår och höst vid de ställen, där ytvattnet avleds från anläggningsområdet. Provtagningsresultatet och kartan där provtagningspunkterna utmärkts bör tillställas miljövårdsmyndigheten i Nykarleby stad och Västra Finlands miljöcentral. Om vattnet visar sig vara nedsmutsat bör åtgärder vidtas för att minska belastningen. (MiljöskyddsL 43, 46, MiljöskyddsF 19 )

11 Vid förbränning av rävolja bör utsläppen i rökgaserna mätas vart tredje år, den första mätningen bör göras före Vid utsläppsmätningarna bör mätas åtminstone följande: - halten kväveoxider som NO 2 -halt - svaveldioxid (SO 2 ) - kolmonoxid (CO) - partikelhalten - totala mängden organiskt kol (TOC) Under mätningsperioderna bör därtill kontinuerligt mätas följande storheter: - rökgasens temperatur i förbränningskammaren innan rökgaserna leds ut i eldrören - rökgasens syrehalt, tryck, temperatur och innehållet av vattenånga vid en representativ punkt innan den leds till skorstenen. Dessutom skall rökgasens uppehållstid vid över 850 o C mätas minst en gång och över detta bör framläggas en tillförlitlig beräkning före Mätningarna bör utföras både under förhållanden då pannan körs på full effekt och vid normala driftsförhållanden. Vid varje effekt skall utföras minst tre mätningar. Vid mätning och analysering av rökgaserna och vid rapportering av resultaten skall användas CEN-standarder och ifall sådana inte finns i bruk SFS-standarder. TOC-halten bör bestämmas enligt metod EN 12619, partikelhalten enligt metod EN Utsläppen bör meddelas som halt i rökgaserna mg/m 3 (n) reducerade både till 3 %:s och 11 %:s syrehalt per producerad energimängd (mg/mj), som utsläppsmängd kg/h och som uppskattning av totalutsläpp (kg/år). Resultaten bör tillställas Västra Finlands miljöcentral senast en månad efter att mätrapporten blivit klar. Till mätrapporten bör bifogas en uppskattning av tillförlitligheten i mätresultatet, variationsbredden i mätnoggrannheten och provtagningens representativitet. Miljöcentralen kan vid behov ändra bestämmelsen. (MiljöskyddsL 43, 46, 84 ) 17. Ifall det vid anläggningen bränns tung brännolja bör mätning av fasta partiklar från pannanläggningen göras med användning av utomstående expertis vart tredje år. Mätningen bör utföras både under förhållanden då pannan körs med full effekt samt vid normala driftsförhållanden. Mätningen bör utföras vid normala driftsförhållanden även vad gäller bränslekvalitet, förbränningsförhållanden och belastning. Alla mätningar bör utföras enligt CEN-standard eller motsvarande nationella standard. Osäkerheten i mätresultaten bör uppskattas. Resultatet anges som medeltal av tre kortvariga efter varandra följande mätningar. Vid första mätningstillfälle bör även utsläppen av NO x kontrolleras som engångsmätning. Ifall det görs ändringar i driften av pannorna bör mätningen göras senast ett år efter den gjorda ändringen. (MiljöskyddsL 43, 46 ) 18. Mätningsplanen bör framläggas för godkännande till Västra Finlands miljöcentral senast två månader före mätning. Ur mätningsplanen bör framgå mätningstidpunkt, vem som utför mätningen, storheter som avses mätas, mätningsställen, mätningssätet och osäkerheten i mätresultatet. Miljöcentralen kan utgående från planen vid behov precisera eller komplettera planen.

12 12 Mätresultatet bör tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby. (MiljöskyddsL 43, 46 ) 19. Verksamhetsidkaren bör föra bok över verksamheten. Ur bokföringen skall åtminstone framgå följande uppgifter: - avfallsråvaror som tagits emot - pannans driftstid per månad - pannans bränsleförbrukning per månad - datum för sotningar och service av pannan - rökgasmätningar och kalibrering av mätapparatur - service av anordningar och apparatur vid reningsverket - daglig mängd behandlat avloppsvatten - mängden avfall, som förts bort från anläggningen (avfallsslag, transportör och mottagningsplats) - störningssituationer och åtgärder som vidtagits Bokföringen skall vid behov kunna företes myndigheterna.(miljöskyddsl 5, 43, 46, 83, MiljöskyddsF 19 ) 20. Verksamhetsidkaren bör årligen tillställa Västra Finlands miljöcentral en rapport med uppgifter om föregående års verksamhet. Av årsrapporten bör åtminstone följande framgå: - sammandrag av uppgifter om produktionen, använd mängd råvaror och bränslen, vatten och energianvändning samt använda kemikalier - uppgifter om det avfall, som uppkommer vid anläggningen och behandlingen av olika avfallsfraktioner - uppgifter om årligen producerad energi (MWh) och pannans driftstid - uppgifter om pannanläggningens funktion (uppgifter om rökgasmätningar, kalibrering av mätanordningar och eventuella driftstörningar) - uppgifter om uppmätta utsläpp av fasta partiklar och eventuella andra utsläppsmätningar - uppgifter om mängden avloppsvatten som leds till förreningsverket - uppgifter om ytvattenkontrollen - eventuella miljöskyddsåtgärder Årsrapporten skall tillställas Västra Finlands miljöcentral inom februari månad. Rapporteringen bör ske elektroniskt. De uppgifter som inte kan företes elektroniskt skall ges som papperskopia. Dessutom skall verksamhetsidkaren årligen rapportera till Västra Finlands miljöcentral utsläpp av föroreningar och ämnen till luft och vatten enligt bilaga A1 i Europa kommissionens beslut (2000/479/EG). (MiljöskyddsL 46, AvfallsL 51, 52 ) Övriga bestämmelser 21. Verksamhetsidkaren bör ombesörja att gårdsområdet hålls så rent som möjligt så att det regnvatten och dagvatten, som leds till omgivande diken, inte är förorenat. (MiljöskyddsL 43 ). 22. Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till utvecklingen inom sin bransch vad det gäller bästa tillgängliga teknik och bereda sig på att vid behov ta i bruk denna teknik. (MiljöskyddsL 5, 58, AvfallsL 6 )

13 Om det sker betydande ändringar i anläggningens verksamhet, verksamheten avslutas eller verksamhetsidkaren byts bör Västra Finlands miljöcentral underrättas.(miljöskyddsl 28, 81 ) MOTIVERING Grunder för tillståndsprövningen Då verksamheten vid anläggningen bedrivs på det sätt som framförts i detta beslut och meddelade bestämmelser iakttas, uppfylls kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som utfärdats med stöd av dessa. Motivering till beviljandet av tillstånd Verksamheten har tidigare ( ) beviljats miljötillstånd enligt lagen om miljötillståndsförfarande. Tillståndet upphävs med detta beslut. Vid anläggningen har inte skett väsentliga förändringar sedan år 2000, men anläggningen saknar miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Det nya tillståndet uppdateras att motsvara rådande förhållanden vid anläggningen och nya bestämmelser som trätt i kraft. För att tillstånd skall kunna beviljas krävs att verksamheten med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför olägenheter för hälsan, medför annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, risk för förorening av mark eller grundvatten, leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten eller medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Västra Finlands miljöcentral anser att foderkökets verksamhet på den aktuella förläggningsplatsen uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Verksamhetens placering på för industriverksamhet planerat område är i enlighet med ikraftvarande detaljplan. Enligt 42 miljöskyddslagen förutsätts för verksamhet som återvinner eller behandlar avfall att verksamhetsidkaren ställer en tillräcklig säkerhet eller föreslår andra motsvarande arrangemang för att säkerställa en behörig avfallshantering. Säkerhet eller motsvarande arrangemang behöver dock inte avkrävas om verksamhetsidkaren är tillräckligt solvent. Ab Nyko Frys Oy har framlagt bokslutet för år Enligt bokslutet är bolagets likviditet god. Miljöcentralen anser med beaktande av verksamhetens omfattning, karaktär och de bestämmelser, som meddelats för verksamheten att bolaget är tillräckligt solvent att utöva avfallsåtervinning. Den som återvinner eller behandlar avfall skall dessutom enligt samma paragraf ha tillgång till tillräcklig sakkunskap med beaktande av verksamhetens art och omfattning. Västra Finlands miljöcentral anser att Ab Nyko Frys Oy har sådan sakkunskap efter att ha fungerat i branschen i ca 40 år. I beslutet har tagits ställning till förbränning av renad rävolja i en 1,4 MW:s panna avsedd för förbränning av tung brännolja. Miljöcentralen tillåter användning av rävolja som bränsle under förutsättning att förbränningen av fettet hålls klart åtskilt från foderhanteringen. Enligt förordning EG/2067/2005 kan fett från klass 2 anläggningar som renats så att det innehåller högst 0,15 viktsprocent proteiner och orenheter brännas för energiproduktion vid andra anläggningar förut-

14 14 satt att förbränningen av fettet hålls klart åtskilt från foderhanteringen och anläggningen enligt gödkänt miljötillstånd har rätt att bränna fettet. Enligt 3 avfallslagen avses med avfall ett ämne eller föremål, som dess innehavare har tagit ur bruk, ämnar ta ur bruk eller är skyldig att ta ur bruk. Vid Ab Feora Oy processas det fett som uppkommer vid kroppdestrueringen så att fettet kan användas vidare både som en beståndsdel i foderblandningar och som bränsle. I enlighet med avfallslagens definition kan fettet följaktligen inte anses utgöra avfall. Efter att ha använt rävolja som bränsle under flere års tid har sökanden enbart goda erfarenheter av förbränning av oljan. Enligt testresultat från motsvarande förbränningsverksamhet, som bilagts ansökan är uppkomsten av skadlig miljöpåverkan mindre än vid förbränning av tung brännolja. De förbränningsprov, som utförts med motsvarande fett på annat håll, visar att det i utsläppsgaserna inte förekommer sådana orenheter, tungmetaller och andra skadliga föreningar, vars spridning avses förhindras enligt miljöskyddslagen. Användning av fett i en panna för tung brännolja förutsätter dock fortsatt tillräcklig analysering av bränslets sammansättning, förbränningsförhållandena och de rökgaser, som uppkommer. Om detta har miljöcentralen gett bestämmelser. Vid förbränning av renad rävolja i stället för tung brännolja uppnås många miljömässigt goda fördelar. Vid förbränning av fettet är anläggningen självförsörjande med bränsle och på så sätt främjas hållbart utnyttande av naturresurserna. Vid användning av fett som energikälla vid Ab Nyko Frys Oy åtgår inget bränsle för transporter eftersom Ab Feora Oy är beläget strax intill Nyko Frys. Det är dessutom i överensstämmelse med en hållbar utveckling att främja användningen av inhemska icke-fossila bränslen. Ifall fettet i fortsättningen inte skulle kunna användas som energikälla innebär det automatiskt övergång till användning av tung brännolja, vilket leder till utsläpp av växthusgaser och en ökning av utsläppen till luft i närområdet. Enligt den nationella BAT-rapporten om bästa tillgängliga teknik vid slakterier och vid återvinning av animaliskt avfall (Finnish Expert Report on Best Available Techniques in Slaughterhouses and Installations for Disposal or Recycling of Animal Carcasses and Animal Waste, rapport nr 539, 2002) överensstämmer användningen av djurfett som bränsle med kriterierna för bästa tillgängliga teknik i sådant fall då det är tekniskt och ekonomiskt omöjligt att återvinna fettet som material. Motivering till bestämmelserna Avloppsvattnet förbehandlas både inom den egna verksamheten och ytterligare vid Ab Feora Oy:s reningsverk innan det avleds till reningsverket i Jakobstad. Bestämmelsen om avloppsvattnets förrening har getts för att trygga att förreningen sköts så väl som möjligt. Bestämmelsen baserar sig på den allmänna principen i miljöskyddslagen att negativ miljöpåverkan skall förebyggas och hindras. Det bör finnas en ansvarig skötare, som ansvarar för skötsel och underhåll. Den ansvariga skötaren skall ha tillräckligt med sakkunskap för att sköta uppgiften. (Bestämmelserna 1 och 2) De mottagna råvarorna kontrolleras noga med avseende på kemisk och hygienisk kvalitet. Den största risken för att någon råvara skall vara kontaminerad gäller slaktavfallet, som kan jäsa eller vara kontaminerat med salmonella ifall ph-värdet överstiger 4,5. Slaktavfallets ph-värde bör vid behov justeras för att förhindra spridning av salmonella. (Bestämmelse 3)

15 15 Enligt den allmänna omsorgsplikten skall avfallsinnehavaren bl.a. se till att avfallshanteringen ordnas så att avfallet återvinns om det är tekniskt möjligt samt så att avfallet och avfallshanteringen inte förorsakar hälsan eller miljön någon fara eller skada. Avfallsinnehavaren skall tillräckligt väl känna till mängden och arten av det avfall, som produceras, dess beskaffenhet och de egenskaper hos avfallet, som är av betydelse för avfallshanteringen samt avfallets hälso- och miljökonsekvenser. (Bestämmelserna 4, 5 och 6) Hanteringen av kemikalier och brännolja bör ske med iakttagande av största försiktighet för att förhindra uppkomst av skada eller fara för hälsan eller miljön. Verksamhetsidkaren bör ha beredskap att snabbt skrida till åtgärder vid olyckssituationer. (Bestämmelse 7) Den olja som godkänts för förbränning är en homogen produkt, som tillverkats vid Ab Feora Oy. Det ankommer på leverantören av oljan att överlåta uppgifter om bränslets kvalitet utgående från gjorda analyser. (Bestämmelse 8) Kravet på tillräckligt hög förbränningstemperatur har getts för att säkerställa att fettet brinner så fullständigt som möjligt. Tillräckligt underhåll av pannorna är nödvändigt för att upprätthålla energieffektiviteten och kontrollen av utsläppen. Bestämmelsen om anskaffande av mätapparatur för automatisk registrering av temperatur och restsyrehalt eller motsvarande manuellt utförd kontroll har ålagts för att man i den egna driftskontrollen skall kunna följa upp om förbränningsförhållandena är gynnsamma. För att upprätthålla goda förbränningsförhållanden behövs förutom tillräckligt hög förbränningstemperatur (över 850 o C ) även lämpligt luftöverskott, som mäts genom registrering av restsyrehalten. (Bestämmelserna 9, 10 och 11) Bestämmelsen om målvärde för partikelutsläppen har getts för att förhindra förorening av luft. I utredningen om den bästa användbara tekniken (BAT) i mindre förbränningsanläggningar (5 50 MW) i Finland konstateras dock att partikelutsläppsnivån mg/mj vid förbränning av olja kan anses vara BAT beroende av anläggningens ålder, förbränningsteknik och förbränningsförhållanden. Vid driften och servicen av pannanläggningen bör man dock ha som mål att uppnå en utsläppsnivå enligt bästa användbara teknik. (Bestämmelse 12) Det har bedömts att bullret från anläggningen inte orsakar hälso- eller trivselolägenheter för omgivningen. Ifall det senare inkommer klagomål om buller från verksamheten bör bullernivåerna vid den närmaste belägna bostaden mätas eller alternativt bestämmas enligt beräkningar uppgjorda av utomstående expertis. (Bestämmelse 13) Situationer som avviker från det normala som kan hota hälsan eller miljön bör ges myndigheterna till känna för att förhindra skada, för att ge information och för att försäkras sig om att rätta åtgärder vidtas. (Bestämmelse 14) Bestämmelsen om kontroll av ytavrinningsvattnena har getts för att kontrollera att organiskt material såsom blod, fett eller annat vävnadsavfall av animaliskt ursprung inte sprids med dagvattnet till omgivande diken. Ifall dagvattnet visar sig vara förorenat bör det behandlas som avloppsvatten. (Bestämmelse 15) En mätning av utsläppen till luft som engångsmätningar vid flere tillfällen är nödvändigt för att man skall kunna fastslå att fettet brinner bra och för att få vetskap om att de utsläppsnivåer som förbränningen ger upphov till. Valet av utsläppsmätningar, de parametrar som skall mätas och de krav som getts för att säkerställa resultatens jämförbarhet baserar sig på avfallsförbränningsförordningen, statsrådets förordning 362/2003. (Bestämmelse 16)

16 16 Miljöcentralen anser att mätningar av partikelutsläppen vart tredje år är nödvändiga och har därför gett bestämmelse om kontroll av utsläppen från pannan även om man går över till att använda tung brännolja. Enligt miljöskyddslagen skall verksamhetsidkaren tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön och därför har krävts mätning av kväveutsläppen som en engångsmätning. (Bestämmelse 17) Då mätningsplanen på förhand tillställs miljöcentralen och utomstående expertis anlitas kan man försäkra sig om att mätningarna genomförs på ett opartiskt sätt. (Bestämmelse 18) Bestämmelsen om bokföringsskyldighet har getts av övervakningsskäl. Verksamhetsidkarens ansvar förutsätter bokföring angående anläggningens verksamhet, dess utsläpp, mängden avfall och annat av betydelse ur miljöhänseende. Dessa uppgifter bör årligen rapporteras till Vahti- och Eper-registren. Utgående från bokförings- och rapporteringsskyldigheten kan man övervaka anläggningens verksamhet med avseende på givna tillståndsbestämmelser. (Bestämmelserna 19 och 20) Största vikt bör fästas vid att hålla gårdsområdet rent för att förhindra att organiska ämnen sköljs till ytvatten. (Bestämmelse 21) Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den inverkan verksamheten har på miljön och bör därför följa med den bästa tekniken i sin bransch. Om utsläppen betydligt kan reduceras genom att ta i bruk sådan teknik utan oskäligt höga kostnader kan man kräva att miljötillståndet ändras. (Bestämmelse 22) Väsentliga ändringar bör meddelas Västra Finlands miljöcentral. På basen av anmälan avgörs behovet av nytt tillstånd. (Bestämmelse 23) EFTERFÖLJANDE AV BESTÄMMELSER STRÄNGARE ÄN TILLSTÅNDSVILLKOREN Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. (MiljöskyddsL 56 ) BESLUTETS GILTIGHETSTID OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Beslutets giltighetstid Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om det i verksamheten sker en förändring som ökar utsläppen eller deras verkningar eller annan avsevärd förändring, skall nytt tillstånd sökas för verksamheten. Efter att beslutet vunnit laga kraft ersätter det det av Västra Finlands miljöcentral fattade beslutet 0899Y , som getts med stöd av lagen om miljötillståndsförfarande.

17 17 Justering av tillståndsvillkoren En ansökan om översyn av tillståndsvillkoren skall göras senast Till ansökan skall bifogas uppgifter om gjorda mätningar av bränslets kvalitet och rökgasutsläppen samt uppgifter om förändringar som skett vid anläggningen. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (85/2000) 4-8, 28, 35-38, 41-43, 45, 52-56, 58, 83-84, 96-98, 100, 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8-10, 12, 16-19, 36, 37 Avfallslagen (1072/1993, ändrad 91/2000) 6, 15, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 5, 6 Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och problemavfall (1129/2001) Statsrådets förordning om svavelhalten i tung brännolja och lätt brännolja (766/2000) Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivån (993/1992) Lagen om grunder av avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN Avgift 1960 Avgiften grundar sig på lagen om grunder för fasta avgifter till staten ( ) och miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Enligt betalningstabellen kostar miljötillståndet för en anläggning där minst 5000 ton avfall behandlas eller återvinns euro. Då verksamhetens miljökonsekvenser har granskats tillsammans med Ab Feora Oy på grund av verksamheternas funktionella samband uppbärs hälften av behandlingsavgiften, som är 1960 euro. MEDDELANDE OM BESLUTET Beslutet Till sökanden Kopia av beslutet Stadsstyrelsen i Nykarleby Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby Finlands miljöcentral Meddelande om beslutet Ab Nykarleby Minkfood Oy/c/o Ab Nyko-Frys Oy Jakobstadsvägen 36, Nykarleby Johnson Rainer Färgaregränd 3, Nykarleby Johnson Stefan Färgaregränd 3, Nykarleby Mårtens Harald Anders Högbackavägen 15, Nykarleby Nykarleby nyskiftes smf/c/o Boris Mattsson Forsby byväg 116, Nykarleby Nykarleby stad Topeliusesplanaden 7, Nykarleby Pälsfarm Häggman & Co, c/o Mona Häggman Källbackgatan 20, Nykarleby Ranta Agneta Färgaregränd 3, Nykarleby

18 18 Kungörelse på stadens anslagstavla och i tidningar Beslutet meddelas offentligt genom kungörelse på Västra Finlands miljöcentrals anslagstavla i Vasa och på stadens anslagstavla för offentliga kungörelser i Nykarleby. Ett meddelande om beslutet publiceras dessutom i tidningarna Jakobstads Tidning och Pietarsaaren Sanomat. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta avgörande får sökas genom besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Rätt att anföra besvär har - den som ansökt om tillstånd; - de, vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra; - en registrerad förening eller stiftelse, vars avsikt är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön och inom vars område verksamhetens miljökonsekvenser uppträder; - den kommun där anläggningen är belägen; - den regionala miljöcentralen samt miljövårdsmyndigheten i den kommun där anläggningen är belägen - annan myndighet som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet. Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Juha Väisänen Överinspektör Maria Lövdahl BILAGOR Karta Besvärsanvisning