Beslutet givet efter anslag Diarienummer LSU-2004-Y-1261 ÄRENDE

Transkript

1 Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, VASA Puh/Tfn: , faksi/fax BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag Diarienummer LSU-2004-Y-1261 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, som gäller verksamheten vid Oy Feora Ab:s destruktionsanläggning. SÖKANDE Ab Feora Oy Jakobstadsvägen Nykarleby ANLÄGGNING Ab Feora Oy Jakobstadsvägen Nykarleby GRUND FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Anläggningen är miljötillståndspliktig enligt 1 1 momentet miljöskyddsförordningen (punkt 10. l) och enligt miljöskyddslagen 28 2 mom. punkt 4, anläggning som återvinner avfall. Anläggningar där slaktkroppar eller annat animaliskt avfall återvinns eller behandlas och vars kapacitet överstiger 10 ton i dygnet eller 1000 ton om året skall även söka nytt miljötillstånd i enlighet med 43 punkt 19 miljöskyddsförordningen om tillstånd enligt miljöskyddslagen inte sökts tidigare. TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET I enlighet med 6 miljöskyddsförordningen (punkt 12 d) avgör den regionala miljöcentralen tillståndsansökningar som gäller anläggningar för återvinning eller behandling av avfall där minst 5000 ton avfall årligen behandlas eller återvinns. Ab Feora Oy och Ab Nyko Frys Oy är belägna inom samma verksamhetsområde ca 50 meter från varandra. Det finns ett sådant funktionellt samband mellan de två tillståndspliktiga verksamheterna att anläggningarnas miljökonsekvenser eller avfallshantering bör granskas tillsammans såsom stadgas i 35 4 mom. miljöskyddslagen.

2 2 ÄRENDETS ANHÄNIGGÖRANDE Miljötillståndsansökan har anhängiggjorts Ansökan har kompletterats med bl.a. noggrannare uppgifter om rågrannarna och om anläggningen. Via telefon har getts kompletterande uppgifter, som nedtecknats i ett PM Ansökan har ytterligare kompletterats med bl.a. uppgifter om pannanläggningen. TIDIGARE BEVILJADE TILLSTÅND Ab Feora Oy har från tidigare beviljats följande tillstånd för sin verksamhet: - Miljötillstånd enligt lagen om miljöstillståndsförfarande Avtal om avledande av industriavloppsvatten till Nykarleby Kraftsverks avloppsnät OMRÅDETS FÖRLÄGGNINGSPLATS OCH PLANLÄGGNING Anläggningen är belägen strax utanför Nykarleby centrum invid vägen till Jakobstad på planerat område. Området är i detaljplanen avsett för industri- och lagerbyggnader. Destruktionsverksamheten är belägen på fastigheten Till verksamheten hörande reningsverk, komposteringsverksamhet och plattfrysar är belägna vid Åminnegatan invid Nykarleby älv på fastigheterna och ca 250 meter från destruktionsanläggningen. Avståndet från anläggningen till närmaste bostadshus är ca 300 m. Reningsverket och slamkomposteringen är belägna ca 100 m från närmaste bostadshus. Rågranne söder om anläggningen är Ab Nyko Frys Oy. I anläggningens närhet finns ett område med pälsdjursfarmer. I övrigt är den närmaste omgivningen jord- och skogsbruksområde. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Beskrivning av verksamheten Ab Feora Oy bildades år 1979 och är dotterbolag till Ab Nyko Frys Oy. Andra ägare i bolaget är Torp Frys och Terjärv Frys. Anläggningen har godkänts temporärt av KTTK (Kontrollcentralen för växtproduktion) som en anläggning för behandling av animaliska produkter av klass 2. Anläggningen är godkänd endast för denna säsong. Enligt nya direktiv angående behandling av animaliska biprodukter (i enlighet med biproduktsförordningen EG/1774/2002) bör anläggningen godkännas som en anläggning som uppfyller kraven enligt klass 2, behandling av animaliska produkter. För att anläggningen skall kunna godkännas enligt de nya bestämmelserna bör olika mätningar och prov tas på det behandlade materialet. Provtagningarna görs av KTTK under pågående säsong. Enligt uppgjord tidtabell torde anläggningen slutgiltigt godkännas under år 2006.

3 3 För att kunna fortsätta verksamheten bör kroppmottagningen vid anläggningen omstruktureras så att kraven i biproduktsförordningen uppfylls. Vid anläggningen görs nu förberedande arbeten för att uppfylla kraven år Verksamheten vid Ab Feora Oy:s anläggning utgörs av sterilisering av pälsdjurskroppar, som uppkommer under pälsningsperioden. Från och med tas endast rävkroppar emot. Rävkropparna hämtas från kommunerna i närområdet (från området Karleby - Korsholm samt dessutom från Alahärmä och Närpes). Även rent skrapfett härstammande från rävkroppar tas emot och destrueras med kropparna. Fettet genomgår sedan en separat reningsprocess. Den uppkomna kroppmassan syras sedan ned och lagras i silor. Massan levereras sedan till foderköken i regionen för att användas i foderblandningar åt pälsdjur. Den ur kropparna utvunna rävoljan används som bränsle eller som råvara i foderblandningar. Ab Feora Oy och Ab Nyko Frys Oy har ett gemensamt reningsverk, där avloppsvattnet från anläggningen renas innan det avleds till avloppsnätet för ytterligare rening vid Jakobstads Vattens reningsverk i Jakobstad. Uppgifter om produktionen och råvaror Vid anläggningen återvinns kroppar och animaliskt avfall med en kapacitet som överstiger 10 t om dagen och anläggningen är sålunda en IPPC-anläggning i enlighet med rådets direktiv 96/61/EG (IPPC-direktivet) om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet bilaga I, punkt 6.5). Steriliseringsverksamheten pågår i huvudsak under månaderna november till januari med årlig start Ab Feora Oy har kapacitet att koka ton kroppar per dygn. Anläggningens maximala kapacitet är 400 ton kroppar per dygn. Under pälsningssäsongen mottas också ton rent skrapfett från rävkroppar som steriliseras med pälsdjurskropparna. Under högsäsongen på vintern sker driften av anläggningen i tre skiften. Under våren pälsas en liten del djur, vars kroppar steriliseras 3-4 dagar i april. Pälsdjurskropparna insamlas från farmerna två gånger i veckan med presenningstäckt lastbil eller traktor och lossas sedan vid kropplagret. Den råvara, som levererats först styrs först in i processen. De inkomna råvarorna registreras i lagerbokföringsregistret. Den mottagna råvaran vägs vid fastigheten invid Åminnegatan. Mängden pälsdjurskroppar som destruerats har fluktuerat under de senaste åren, se nedanstående tabell. År Pälsdjurskroppar (t/år) Under högsäsong för strömmingsfiske i maj och juni tas även emot strömming för infrysning och för tillverkning av fiskensilage åt Nyko Frys. Infrysningen sker i fem plattfrysar, där infrysning-

4 4 en sker i 20 C o under ett dygn. Därefter flyttas den infrusna varan till fryslager. Under övriga månader ligger verksamheten nere och verksamheten består främst av skötsel av reningsverk och komposteringsprocess. Strömmingsensilage tillverkas genom att myrsyra och svavelsyra tillsätts malen fisk och massan blandas i 15 minuter. Färdigt ensilage lagras i lagersilo. För produktionen av destruerad massa användes under år 2004 ca 90 ton myrsyra och 55 ton svavelsyra. Vattenmängden uppgick till m 3. Steriliseringsprocessen och fettreningen Rävkroppar från farmer i närområdet levereras till anläggningens lagerutrymme. Kropparna lastas med hjullastare till transportskruven, som för råvaran till två kvarnar, där kropparna mals till en bitstorlek, som får vara högst 30 mm. Från kvarnarna leds råvaran med transportskruv till våg. Råvaran vägs och trycks sedan med ångtryck till autoklaven. Massan steriliseras under kokning i 20 minuter med 2 bars tryck i ånga, vars temperatur är 127 o C. Processen övervakas med dator. Autoklaverna töms i bottenskruvförsedda kar. Massan får klarna i ca 20 minuter och fettet som flyter till ytan pumpas till mellansilo. Till den steriliserade massan tillsätts 0,9 % myrsyra varefter massan pumpas vidare till buffertsilor (4 stycken silor, som rymmer kg) och ytterligare fett sugs bort. Massan vägs och distribueras sedan med tankbil till foderköken för infrysning. En del av massan syras och lagras i silor för syrad vara. Svavelsyra och myrsyra tillsätts den kroppsmassa, som upplagras i silor så att massan får ett ph-värde lägre än 2. En mindre mängd kroppmassa ca 2000 ton om året fryses ned vid plattfrysanläggningen. Det fett, som stiger till ytan vid steriliseringsprocessen förädlas vidare. Fettet sugs till ett skilt kärl och upphettas till ca 90 o C grader. Fettet renas ytterligare genom dekantering varvid proteiner och andra fasta partiklar fås bort. Fukt avlägsnas via separator och 0,1 % antioxidant tillsätts. Efter reningen av fettet uppkommer en homogen olja. Oljan leds via vakuumaggregat till silor. Under år 2004 renades vid anläggningen sammanlagt ca ton pälsdjursfett, varav andelen rävfett utgjorde ca ton och andelen minkfett ca 69 ton. Under innevarande år renas vid anläggningen endast rävfett. Av den renade oljan användes år 2004 ca ton i foderblandningar och ca ton för energiproduktion. Den renade oljan har distribuerats till flere foderkök för att användas i foderblandningar. Oljan har använts för energiproduktion förutom vid tillverkningen av processånga i den egna anläggningen åtminstone vid Ab Nyko Frys Oy och Findest Protein Oy. Uppbevaringen av pälsdjurskroppar Pälsdjurskropparna lagras på en 1776 m 3 stor asfaltplatta. Plattan är omsluten av tre väggar och tak. Transportfordonen tömmer sina laster från en ramp direkt på plattan. Under högsäsong destrueras i medeltal 200 ton kroppar per dag och kropparna lagras i medeltal tre dagar innan destruering sker. Kropplagringsutrymmets avrinningsvatten leds via brunnar till kokningsprocessen.

5 5 Under år 2006 kommer kroppmottagningen att omorganiseras på grund av nya bestämmelser för förhindrande av spridning av djursjukdomar. Trafiken till och från anläggningen kommer att ledas om så att råvaran och den färdiga produkten hålls åtskilda. Lagring av råvaror och kemikalier Ab Feora Oy har tre lager för pälsdjurskroppar. Pälsdjurslagret rymmer totalt 850 ton. Anläggningen har fyra fryslager, som rymmer totalt ton. Fettsilorna för rävolja (19 stycken) rymmer sammanlagt ton rävolja. Vid anläggningen används koncentrerad svavelsyra (93 %) och myrsyra (85 %) för att syra kroppmassan och för tillverkning av ensilage. Kemikalierna distribueras till anläggningen med tankbilar. Svavelsyran lagras i kvarnhallen i en cistern, som rymmer 12 ton svavelsyra. Cisternens material är av svartplåt och den är inmurad i ett utrymme, som rymmer hela mängden syra i händelse av läckage. Myrsyran lagras i en tank av rostfritt stål utomhus. Tanken rymmer 15 ton myrsyra. Brandchefen i Nykarleby har godkänt lagringen av syrorna. Enligt ansökan lagras årligen sammanlagt 55 ton svavelsyra och 90 ton myrsyra vid anläggningen. De desinfektionsmedel, som används för desinficering av utrymmen och maskiner, är godkända av EELA. För närvarande används Polymex LX och Everbrite FG extra. På anläggningsområdet finns två cisterner för upplagring av lätt brännolja. Tankarna rymmer 1,6 m 3 respektive 1,3 m 3 lätt brännolja. Komposteringen av avloppsslam Råslammet, som uppkommer vid reningen av avloppsvattnet, komposteras i anslutning till reningsverket i en trumkompostor (Quantor, Biofakta Oy). Kompostorn rymmer 25 m 3 massa åt gången. I slammet inblandas torv, så att blandningen kommer att bestå av 30 % slam och 70 % torv. Komposteringsprocessen pågår i tre dygn sålunda att trumman med materialet roterar med hjälp av hydraulik. Den uppnådda temperaturen avläses och bokförs. Temperaturen varierar mellan 40 och 60 o C. Det komposterade materialet läggs därefter i hög för att eftermogna eller transporteras direkt till Andelslaget Socklot Biokompost för kompostering. En del av det komposterade materialet har använts för anläggande av gräsmattor på den egna tomten. Från och med upphör man med att efterkompostera materialet på den egna tomten och allt material kommer framledes att föras till Socklot för att komposteras. Pannanläggningen Enligt ansökan används för processen ånga, som produceras genom förbränning av renad rävolja i en ångpanna, vars bränsleeffekt är maximalt 1,75 MW. Det finns också en reservpanna, vars bränsleeffekt är 1,95 MW. Pannanläggningen har tagits i bruk år 1985 och ångpannorna är av typen eldrörs-tubpannor. Reservpannan kan vara i bruk under högsäsongen. Pannornas användningstid var timmar under år Pannornas driftskontroll utgörs av mätning av temperatur, restsyre samt kontroll av sotbilden och förbränningens verkningsgrad. Effekten regleras genom ett två stegs munstycke. Innan oljan matas in förvärms den med elmotstånd till 50 o C. Vid förbränning av rävfett uppnås förbränningstemperaturer över 850 o C. Pannorna sotas en gång i året. Rökgaserna från båda pannorna leds ut via en skorsten som är ca 15 meter hög. Pannorna

6 6 saknar anordningar för rening av rökgasutsläpp. Ifall av störningar i förbränningsprocessen ges alarm via dator och mobiltelefonanslutning. År 2004 användes ca 320 ton renad rävolja för anläggningens energiproduktion. Dessutom användes 18,7 t lätt brännolja. Det effektiva värmevärdet för rävolja utgör 87 % av värmevärdet för lätt brännolja eller ca 35,8 GJ/h. Värmevärdet för tung brännolja är ca 41 GJ/h. Ifall rävolja inte kan brännas i framtiden är anläggningen tvungen att övergå till att använda tung brännolja som bränsle. Från och med har Feora levererat processånga till Nyko Frys. Bästa tillgängliga teknik och energieffektivitet För att förhindra utsläpp av illaluktande gaser från destruktionsverksamheten renas utgående luft i ett biofilter (BBK Bio Airclean). Biofiltret har tagits i bruk år Filtret är uppbyggt av en patenterad fibermassa med bakterier som ligger på ett lager av lecagrus. Fibermassan är en meter djup. För att filtret skall fungera bör ångans temperatur vara mellan 20 och 40 o C. Luften från processen leds hundraprocentigt till biofiltret via nio inkapslade luftkanaler, som dragits till huvudkanalen. Biofiltret har en kapacitet på m 3 /h. Under kvartalet december-februari 2004 fungerade filtret mycket väl. Tekniken har kontinuerlig uppföljning av vissa parametrar. Enligt leverantörens rapport från föregående driftsäsong (december 2003 februari 2004) avlägsnades effektivt illaluktande ämnen såsom svavelväte, merkaptener och ammoniak ur utgående luft. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Anläggningens avfallsvatten och dess behandling Avloppsvattnet från Feoras anläggning behandlas tillsammans med avloppsvattnet från Nyko- Frys i ett gemensamt kemiskt-biologiskt reningsverk. Steriliseringsapparatur och fettreningsanläggningen tvättas med tempererat vatten efter varje dags tillverkning. Produktionsutrymmena och plattformer tvättas i mån av möjlighet varje vecka. Vattnet från biltvätt passerar oljeavskiljare och sandavskiljare innan det avleds. Avloppsvattnet passerar innan det leds till reningsverket tre fettavskiljare. Från utjämningsbassängen pumpas avloppsvattnet via trumsil och dekantering till luftningsbassäng 1 och därefter till försedimenteringsbassäng. Det förklarnade vattnet leds via dispersion till luftningsbassäng 2 och vidare via flockning och flotation, då aluminiumsulfat och polymerer tillsätts till en bassäng där materialet slutligen sedimenterar. Fast material avlägsnas i reningsprocessen via flere trumsilar och dekantrar. Den sista silen, som avskiljer fasta partiklar har en hålperforering, som är 1 mm. Det slam som sjunkit pumpas till kompostorn och det förbehandlade vattnet leds via pumpbrunn till avloppsnätet. En vall har byggts vid pumpbrunnarna. Vallen förhindrar vattnet att rinna till omgivningen i händelse vid störningar i pumpningen. Nykarleby Kraftverk och Oy Feora Ab har slutit avtal om avledande av industriavloppsvatten till Nykarleby Kraftverks avloppsnät. Avloppsvattnet leds vidare via en transportledning till Jakobstads Vattens avloppsreningsverk

7 7 Enligt avtalet får avloppsvattenmängderna uppgå till högst m 3 /år, 60 m 3 /d och 6 m 3 /h. Flödet under en timme får uppgå till högst ca 10 % av det aktuella dygnets totala avloppsvattenmängd. Avloppsvattenmängden bör dessutom så långt det är möjligt fördelas jämnt under dygnets timmar mellan kl Ab Feora Oy bör ombesörja tillräcklig förrening så att avloppsvattnet uppfyller följande kvalitetskrav: BOD 7ATU 1000 mg/l tot. fosfor 10 mg/l tot. kväve 100 mg/l fast substans 500 mg/l fett 100 mg/l ph-värde 6-9 De givna gränsvärdena bör uppfyllas vid varje mättillfälle. Avloppsvattnet får därtill inte innehålla fett, olja, fasta partiklar i sådan mängd eller av sådant slag att de skadligt påverkar avloppsnät, pumpstationer, reningsprocess eller omgivning. År 2004 avleddes till avloppsledningen m 3 förbehandlat avloppsvatten. Belastningen till avloppet var 496 kg BOD 7, 195 kg fasta partiklar och 11,30 kg total fosfor. Under innevarande år har de givna gränsvärdena i synnerhet för kväve och fosfor överskridits vid flere mättillfällen. Avledningen av dagvatten Avrinningsvattnena från gårdsområdet leds ut i omgivande diken. Vid anläggningen uppkommet avfall Vid anläggningen uppkommer små mängder avfall. Rent papper förs till Paperinkeräys Oy i Karleby. Smutsiga lastpallar, våta säckar, plastsäckar och annat grovavfall, som inte kan återvinnas, transporteras till avstjälpningsplatsen i Karleby. Hushållsavfallet förs till Ekorosk. Problemavfallet omhändertas av Lassila & Tikanoja Oyj. Fettet från fettavskiljningsbrunnarna transporteras till Ab ASJ Oy i Korsholm för behandling. Slam från brunnar på gården förs till Karleby reningsverk (Hopeakivenlahti) för avvattning och kompostering. Under år 2004 uppkom det i vid komposteringen av slammet ca 120 ton förkomposterad slamtorvblandning. En del av blandningen fördes direkt till Andelslaget Socklot biokompost för vidarekompostering medan en del upplagrades på hög under tak på anläggningsområdet. Vid årets slut fanns ca 105 ton kompostmaterial lagrat. Utsläpp till luft Destrueringsprocessen och hanteringen av fisk ger upphov till luktolägenheter. Luktolägenheterna har kunnat minskas avsevärt genom att utluften sedan år 2001 leds via biofilter. Det har inte utförts mätning av rökgasutsläppen. Enligt verksamhetsidkaren är rökutveckligen vid förbränning av renad rävolja minimal, rökpelaren är ljus och röken luktfri.

8 8 Övrig miljöpåverkan Enligt ansökan ger anläggningens verksamhet inte upphov till buller och vibrationer. Inga bullermätningar har utförts. På området utförs regelbunden råttbekämpning med Rentokil. Bekämpningen utförs minst fyra gånger om året och dessutom vid behov. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS UTSLÄPP Driftskontroll Bolaget för driftsdagbok, varvid noteras bl.a. mängden steriliserad massa och massans ph-värde. Som egen kontroll tas prov av utgående vatten för att få referensvärde till den offentliga kontrollen. Ur provet analyseras BOD 7ATU, fosfor och fasta partiklar. Belastningskontroll Avloppsvattenmängderna får uppgå till högst m 3 /år, dygnsflödet till 60 m 3 /d och 6 m 3 /h. Flödet under en timme får uppgå till högst ca 10 % av det aktuella dygnets totala avloppsvattenmängd. Ab Feora Oy har installerat behövlig mätutrustning, som fordras för uppföljning av avtalets bestämmelser. Provet tas som ett flödesavvägt 24 timmars uppsamlingsprov en gång i månaden.. Provtagningen utförs enligt avtalet av ett auktoriserat laboratorium. Avloppsvattnet kontrolleras med avseende på följande parametrar: BOD 7ATU, fosfor, kväve, fast substans, fetter, temperatur och ph. Vid behov kan provtagningen även omfatta kontroll av följande parametrar: totalkväve, sulfidhalt, alkalitet, elektrisk ledningsförmåga, formaldehyd och COD Cr. BEREDSKAPSPLAN FÖR OLYCKSSITUATIONER Ab Feora Oy har en räddningsplan, som är godkänd av brandmyndigheten i Nykarleby. Vid den årliga inspektionen kontrolleras också upplagringen av kemikalierna och cisternernas skick. En uppsamlingsvall för avfallsvatten har anlagts vid pumpbrunnarna för att eliminera översvämningsrisken i händelse av störningar i pumpstationen i anslutning till bassängerna. ÅRENDETS BEHANDLING Kungörelse av ansökan Miljötillståndsansökan kungjordes under tiden på Nykarleby stads officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Kungörelsen har publicerats i tidningarna Jakobstads Tidning och Pietarsaaren Sanomat. Anmärkningar Inga anmärkningar eller åsikter har getts med anledning av ansökan.

9 9 Utlåtanden Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby förordar nytt miljötillstånd för Oy Nyko Frys Ab och anför i sitt utlåtande följande: "Nämnden poängterar vikten av biofiltrets och avloppsreningens underhåll och funktion för att minimera risken för driftstörningar med luktolägenheter som följd. Kontinuerlig skadedjursbekämpning av gnagare och fåglar skall utföras. Till ansökan bifogad ritning över avloppsvatten- och ytvattenbrunnar på verksamhetsområdet är otydlig. Kontinuerliga vattenprov bör tas från systemets utloppspunkter för att säkerställa att inte nedsmutsat vatten leds in i ytvattensystemet. Om vattnet visar sig vara nedsmutsat bör åtgärder vidtas för att minska belastningen eller alternativt leda vattnet till avloppsvattensystemet". Hörande av sökanden Sökanden har med brev daterat beretts tillfälle att ange bemötande med anledning av det givna utlåtandet. Sökanden har inte inkommit med bemötande. Inspektioner Anläggningen inspekterades Inspektionsprotokollet har bilagts ansökningshandlingarna. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och undersökt de i ärendet givna utlåtandena samt förutsättningarna för beviljande av tillstånd. I ärendet har miljöcentralen också i övrigt beaktat vad som föreskrivs om tryggandet av allmän och enskild fördel. Västra Finlands miljöcentral beviljar Ab Feora Oy miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen för verksamheten vid produktionsanläggningen och ger i ärendet nedanstående tillståndsbestämmelser. Verksamheten är belägen på tomt nr 3 i kvarter 902 och tomt nr 3 och 4 i kvarter 907 i Nykarleby stad. Förläggningsplatsen framgår av den karta som medföljer beslutet. Uppgifter om verksamheten Vid klass 2 anläggningen behandlas rävkroppar maximalt 400 ton /dygn samt utförs rening av rävfett till rävolja. År 2004 steriliserades sammanlagt ton pälsdjurskroppar samt renades ton rävfett och 70 ton minkfett. Anläggningens verksamhet innefattar även infrysning av strömming. Anläggningens avloppsvatten förrenas i Ab Nyko Frys Oy:s och Feora Ab:s gemensamma reningsverk. Avloppsvattnet leds sedan vidare till staden Jakobstads Vattens reningsverk i Jakobstad. Beaktande av i ärendet givna utlåtanden Miljöcentralen har i sitt avgörande beaktat det krav på kontroll av anläggningens ytvatten, som miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad förordat. Verksamhetsidkaren har ålagts kontrol-

10 10 lera ytavrinningsvattnet på de ställen där vattnet avleds till omgivande diken. Kontrollen skall omfatta halten av BOD 7, tot. fosfor och tot. kväve (bestämmelse 16). TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Bestämmelser om avledande av avloppsvatten 1. I verksamheten uppkommet tvättvatten från tvättning av processlinjen och golv bör sakenligt förbehandlas innan det avleds till reningsverket. Avloppsvattnet får inte orsaka sanitära olägenheter. (MiljöskyddsL 43 ) 2. Avloppsvattnet bör förbehandlas så att belastningen till avloppet som högst uppgår till följande gränsvärden: BOD 7ATU 1000 mg/l Tot. fosfor 10 mg/l Tot. kväve 100 mg/l Fast substans 500 mg/l Fett 100 mg/l Kvalitetskraven bör uppnås vid varje månatligt mättillfälle. Flödet per dygn får uppgå till högst 60 m 3 och mängden vatten som avleds får vara högst m 3 om året. Avloppsvattnets ph bör hållas inom intervallen 6,0 9,0 och temperatur får vara högst 35 o C. Avloppsvattnet får inte innehålla fett, olja, fasta partiklar eller andra ämnen i sådan mängd eller i sådana halter att de skadligt påverkar avloppsnät, pumpstationer, reningsprocess eller omgivning. (MiljöskyddsL 43, 47, MiljöskyddsF 36, Statsrådets beslut 365/1994) 3. Verksamhetsidkaren bör tillse att de bassänger och den apparatur, som behövs för avloppsvattnets förbehandling, sköts sakenligt. En ansvarig person bör utses för funktionskontroll och skötsel av reningsverket. Reningsverksskötarens namn och kontaktuppgifter skall meddelas Västra Finlands miljöcentral och Nykarleby Kraftverk. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Bestämmelser om det mottagna avfallet, avfallshanteringen och vid anläggningen framställda produkter 4. Vid klass 2 anläggningen får steriliseras endast rävkroppar samt skrapfett, som uppkommer vid pälsning av räv. Det skrapfett som tas mot bör vara fritt från spånor. Det mottagna avfallet bör genast styras för sterilisering. Den steriliserade kroppmassan bör syras, frysas in eller omgående avyttras till foderköken för att användas i foderblandningar. Den renade rävoljan får levereras till foderkök för att användas i foderblandningar eller för energiproduktion vid sådana foderkök och andra anläggningar, i vars miljötillstånd godkänts användning av rävolja som bränsle med stöd av miljöskyddslagen. Rävoljan får inte användas för annat ändamål. (MiljöskyddsL 42, 43, 45, AvfallsL 6,15 ) 5. Pälsdjurskropparna ( ), skrapfettet ( ) bör hanteras och lagras så att hanteringen inte ger upphov till skadedjur, störande lukt, avrinning till ytvatten eller sanitära olägenheter. Råvarorna bör genast styras till processen eller till ändamålsenliga lagringsutrymmen.

11 11 Inom parentes har angetts avfallskoden enligt miljöministeriets beslut 1129/2001. (MiljöskyddsL 43, 45, MiljöskyddsF 19, AvfallsL 6 ) 6. Anläggningens verksamhet bör ordnas så att det i produktionen uppkommer så litet avfall som möjligt. Avfallet bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning, luktproblem eller andra olägenheter. I verksamheten uppkommet återvinnbart samhällsavfall som papper och kartong ( ), träavfall ( ), plastavfall ( ) och metallskrot ( ) bör styras för återvinning. Slam från slambrunnar ( ) på anläggningsområdet bör föras till Karleby stads reningsverk eller till annan anläggning, som har tillstånd att behandla avfallet. Fett ( ) från fettavskiljningsbrunnarna bör levereras till Stormossen eller till annan anläggning som har tillstånd att behandla avfallet. Övrigt samhällsavfall ( bör sorteras i enlighet med Oy Ekorosk Ab:s sorteringsbestämmelser. Inom parentes har angetts avfallskoden enligt miljöministeriets beslut 1129/2001. (MiljöskyddsL 43, 45, MiljöskyddsF 19, AvfallsL 6 ) 7. I verksamheten uppkommet problemavfall såsom lysrör ( ), batterier och ackumulatorer ( ) samt spillolja ( ) bör uppbevaras på tätt underlag i för ändamålet märkta kärl. Problemavfallet bör regelbundet föras för behandling eller återvinning till anläggning, som har miljötillstånd. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6, AvfallsF 5 ) 8. I verksamheten uppkommet reningsverksslam ( ) kan förkomposteras i anläggningens trumkompostor eller föras direkt till sådan anläggning, som har tillstånd att behandla slammet. Det förkomposterade slammet bör föras till Andelslaget Socklot Biokompost eller annan anläggning, som har miljötillstånd för att sakenligt komposteras. Efterkompostering på det egna området bör upphöra från och med (MiljöskyddsL 43, 45, MiljöskyddsF 19, AvfallsL 6 ) Bestämmelser om kemikaliehantering och upplagring av bränsle 9. De i verksamheten använda kemikalierna bör uppbevaras i för respektive kemikalietyp avsedd cistern, som bör vara kemikaliesäker. Skyddsbassängerna bör vara av tät konstruktion. Cisternernas skick bör granskas regelbundet och över granskningarna skall föras bok. Kemikalierna bör hanteras ändamålsenligt med iakttagande av försiktighet för att förhindra förorening av mark, yt- och grundvatten och annan fara eller skada för hälsa eller miljö. I händelse av olyckssituationer bör det finnas tillräckligt med uppsugningsmaterial tillgängligt. (MiljöskyddsL 7, 8, 43, MiljöskyddsF 19 ) Bestämmelser om förbränningsförhållandena och om förhindrande av utsläpp till luft 10. Rävfett som renats genom för ändamålet avsedd process i den egna anläggningen kan tillsvidare användas som bränsle vid energiproduktionen. Förbränning av rävolja kan ske under förutsättning att oljan är tillräckligt renad och inte innehåller proteiner, fasta partiklar och vatten. Vid reningen av fettet bör olösliga orenheter avskiljas så att kvar i fettet finns högst 0,15 viktprocent. Kvaliteten på rävoljan skall i övrigt vara så jämn som möjligt så att utsläppen till luft minimeras och så att förbränningen skall ske så fullständigt som möjligt. Miljöcentralen kan vid behov ta upp ärendet för ny behandling. (MiljöskyddsL 43, 84, MiljöskyddsF 19 )

12 Pannorna bör användas så att förbränningstemperaturen under förbränningen är minst 850 o C uppmätt i förbränningsutrymmets slutända innan rökgaserna leds till eldrören. Vid förbränning av rävolja bör rökgasernas restsyrehalt vara minst 3 %. Rökgaserna från pannanläggningen bör ledas ut i luften via den 15 meter höga skorstenen. Pannorna bör underhållas och förbränningsprocessen övervakas så att driften är optimal. Brännaren bör kontinuerligt hållas väl justerad. Pannorna bör sotas regelbundet. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 12. Pannorna bör justeras fortlöpande utgående från rökgasens restsyrehalt för att uppnå goda förbränningsförhållanden. Detta kan göras med automatik, som kontinuerligt registrerar rökgasernas temperatur innan de leds till eldrören, rökgasens temperatur och rökgasens restsyrehalt. Alternativt kan syrekoncentrationen i rökgaserna mätas varje vecka med en handmanövrerad mätare. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 13. Målvärdet för partikelutsläppen från pannorna är 15 mg/mj och gränsvärdet 40 mg/mj. Ifall tung brännolja bränns är målvärdet för partikelutsläppen 50 mg/mj. Målvärdena berör inte situationer då pannorna körs upp eller ned och inte heller störningssituationer. Målvärdet anses vara uppnått då medeltalet av tre kortvarande, påvarandra följande mätningar understiger givna målvärde för respektive bränsle. Den vid anläggningen använda tunga brännoljans svavelhalt får vara högst 1,00 viktprocent. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 Statsrådets beslut 766/2000) Bestämmelse om buller 14. Anläggningens verksamhet bör ordnas så att bullernivån från anläggningen dagtid (kl 7-22) inte överstiger riktvärdet 55 db för den A-vägda ekvivalentnivån och nattetid (kl 22-7) inte riktvärdet 50 db. Miljöcentralen kan vid behov ålägga verksamhetsidkaren att utreda de bullernivåer i miljön, som verksamheten ger upphov till. Ifall bullernivån överstiger givna riktvärden bör verksamhetsidkaren skrida till åtgärder för att minska bullerolägenheterna. (MiljöskyddsL 43, Statsrådets beslut 993/1992) Bestämmelse om störningssituationer 15. Verksamheten vid anläggningen bör ordnas så att störningar och andra avvikande situationer planmässigt förhindras på förhand. Vid störningssituationer och andra exceptionella situationer då avloppsvatten, kemikalier eller andra ämnen hotar rinna ut i marken, i yt- och grundvattnet eller till luft bör miljömyndigheten i Nykarleby stad samt Västra Finlands miljöcentral omedelbart informeras. I händelse av störning bör verksamhetsidkaren omedelbart skrida till åtgärder för att rätta till situationen. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Kontroll och rapportering 16. Verksamhetsidkaren bör gemensamt med Ab Nyko Frys Oy kontrollera det ytvatten som avleds till omgivande diken för att säkerställa att ytvattnet inte kontaminerats med näringsämnen. Ytvattnet bör kontrolleras med avseende på BOD 7, tot.fosfor och tot.kväve. Proven skall tas vår och höst från de ställen, där ytvattnet avleds. Provtagningspunkterna bör omsorgsfullt utmärkas på karta. Provtagningsresultatet och kartan där provtagningspunkterna utmärkts bör tillställas

13 13 miljövårdsmyndigheten i Nykarleby stad och Västra Finlands miljöcentral. Om vattnet visar sig vara nedsmutsat bör åtgärder vidtas för att minska belastningen. Miljöcentralen kan vid behov ge nya bestämmelser i ärendet. (MiljöskyddsL 43, 46, MiljöskyddsF 19 ) 17. Avloppsvattnets mängd och kvalitet bör kontrolleras tolv gånger i året av utomstående oberoende laboratorium. Avloppsvattnet skall kontrolleras med avseende på följande parametrar: BOD 7ATU, totalfosfor, total kväve, fast substans, fett, ph och temperatur. Provet skall tas som ett flödesavvägt 24 timmars uppsamlingsprov en gång i månaden. Kontrollen kan vid behov ändras på ett av miljöcentralen godkänt sätt. Ett sammandrag av kontrollen skall årligen tillställas Västra Finlands miljöcentral. (MiljöskyddsL 43, 46, MiljöskyddsF 19 ) 18. Ett representativt samlingsprov på sammanlagt 1,5 l bör tas från den rävolja, som produceras vid varje produktionsperiod. Samlingsprovet skall bestå av 0,5 l olja per månad som representativt samlats upp under tre månaders tid. Från provet skall analyseras följande ämnen: klor, kadmium, tallium, kvicksilver, antimon, arsenik, bly, krom, kobolt, koppar, mangan, nickel, vanadin. Från bränslet skall dessutom mätas fukthalt, effektiva värmevärdet och halten olösliga orenheter i torrsubstans. Ifall renad rävolja avyttras till foderkök för att återvinnas vid energiproduktionen bör Ab Feora Oy tillställa mottagaren analysresultaten gällande rävoljans sammansättning. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ändra kontrollen. På basis av de gjorda bränsleanalyserna bör framläggas en beräkning av halten av metaller och klor i rökgaserna både vid 3 % :s och 11 %:s syrehalt. Resultatet från varje analys bör sändas till Västra Finlands miljöcentral senast en månad efter att mätningsrapporten blivit klar. Till mätrapporten bör även bifogas en uppskattning av osäkerheten i mätresultatet, variationsbredden i mätnoggrannheten och provtagningens representativitet. Verksamhetsidkaren skall senast inkomma med ett förslag till hur provtagningen kan ske representativt innehållande uppgifter om var provet tas och hur det tas.(miljöskyddsl 43, 46, AvfallsL 6, 51 ) 19. Vid förbränning av rävolja bör utsläppen i rökgaserna mätas vart tredje år, den första mätningen bör göras före Vid utsläppsmätningarna bör mätas åtminstone följande: - halten kväveoxider som NO 2 -halt - svaveldioxid (SO 2 ) - kolmonoxid (CO) - partikelhalten - totala mängden organiskt kol (TOC) Vid mättillfällena bör därtill kontinuerligt mätas följande storheter: - rökgasens temperatur i förbränningskammaren innan rökgaserna leds ut i eldrören - rökgasens syrehalt, tryck, temperatur och innehållet av vattenånga vid en representativ punkt innan röken leds till skorstenen. Dessutom skall rökgasens uppehållstid vid över 850 o C mätas minst en gång alternativt skall framläggas en tillförlitlig beräkning av denna före Mätningarna bör utföras både under förhållanden då pannan körs på full effekt och vid normala driftsförhållanden. Vid varje effekt skall utföras minst tre mätningar. Vid mätning och analysering av rökgaserna och vid rapportering av resultaten skall användas CEN-standarder och ifall

14 14 sådana inte finns i bruk SFS-standarder. TOC-halten bör bestämmas enligt metod EN och partikelhalten enligt metod EN Utsläppen bör meddelas som halt i rökgaserna mg/m 3 (n) reducerade både till 3 %:s och 11 %:s syrehalt per producerad energimängd (mg/mj), som utsläppsmängd kg/h och som uppskattning av totalutsläpp (kg/år). Resultaten bör tillställas Västra Finlands miljöcentral senast en månad efter att mätrapporten blivit klar. Till mätrapporten bör bifogas en uppskattning av tillförlitligheten i mätresultatet, variationsbredden i mätnoggrannheten och provtagningens representativitet. Miljöcentralen kan vid behov ändra bestämmelsen. (MiljöskyddsL 43, 46, 84 ) 20. Ifall det vid anläggningen bränns tung brännolja bör mätning av fasta partiklar från pannanläggningen göras med användning av utomstående expertis vart tredje år. Mätningen bör utföras både under förhållanden då pannan körs med full effekt samt vid normala driftsförhållanden. Mätningen bör utföras vid normala driftsförhållanden även vad gäller bränslekvalitet, förbränningsförhållanden och belastning. Alla mätningar bör utföras enligt CEN-standard eller motsvarande nationella standard. Osäkerheten i mätresultaten bör uppskattas. Resultatet anges som medeltal av tre kortvariga efter varandra följande mätningar. Vid första mätningstillfälle bör även utsläppen av NO x kontrolleras som engångsmätning. Ifall det görs ändringar i driften av pannorna bör mätningen göras senast ett år efter den gjorda ändringen. (MiljöskyddsL 43, 46 ) 21. Mätningsplanen bör framläggas för godkännande till Västra Finlands miljöcentral senast två månader före mätning. Ur mätningsplanen bör framgå mätningstidpunkt, vem som utför mätningen, storheter som avses mätas, mätningsställen, mätningssätet och osäkerheten i mätresultatet. Miljöcentralen kan utgående från planen vid behov precisera eller komplettera planen. Mätresultatet bör tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby. (MiljöskyddsL 43, 46 ) 22. Verksamhetsidkaren bör föra bok över verksamheten. Ur bokföringen skall åtminstone framgå följande uppgifter: - råvaror som tagits emot vid anläggningen - mängden framställd rävolja - klass 2 anläggningens och pannornas driftstid per månad - pannornas bränsleförbrukning per månad - datum för sotning samt service av brännarna och pannorna - rökgasmätningar och kalibrering av mätapparatur - service av anordningar och apparatur vid reningsverket - daglig mängd behandlat avloppsvatten - mängden avfall, som förts bort från anläggningen (avfallsslag, transportör och mottagningsplats) - störningssituationer och åtgärder som vidtagits Bokföringen skall vid behov kunna företes myndigheterna.(miljöskyddsl 5, 43, 46, 83, MiljöskyddsF 19 )

15 Verksamhetsidkaren bör årligen tillställa Västra Finlands miljöcentral en rapport med uppgifter om föregående års verksamhet. Av årsrapporten bör åtminstone följande framgå: - sammandrag av uppgifter om produktionen, använd mängd råvaror och bränslen, vatten och energianvändning - uppgifter om det avfall, som uppkommer vid anläggningen och behandlingen av olika avfallsfraktioner - uppgifter om årligen producerad energi (MWh) och pannornas driftstid - uppgifter om pannanläggningens funktion (uppgifter om rökgasmätningar, kalibrering av mätanordningar och eventuella driftstörningar) - uppgifter om uppmätta utsläpp av fasta partiklar och eventuella andra utsläppsmätningar - uppgifter om mängden avloppsvatten som leds från förreningsverket - uppgifter om belastningskontrollen och ytvattenkontrollen - skilt sammandrag om eventuella olyckssituationer och andra störningar - eventuella miljöskyddsåtgärder Årsrapporten skall tillställas miljöcentralen inom februari månad. Rapporteringen bör ske elektroniskt. De uppgifter som inte kan företes elektroniskt skall ges som papperskopia. Som skild rapport skall åtminstone företes en förteckning över de foderkök, som mottagit rävolja. Dessutom skall verksamhetsidkaren årligen rapportera till Västra Finlands miljöcentral utsläpp av föroreningar och ämnen till luft och vatten enligt bilaga A1 i Europa kommissionens beslut (2000/479/EG). (MiljöskyddsL 46, AvfallsL 51, 52 ) Övriga bestämmelser 24. Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till utvecklingen inom sin bransch vad det gäller bästa tillgängliga teknik och bereda sig på att vid behov ta i bruk denna teknik. (MiljöskyddsL 5, 58, AvfallsL 6 ) 25. Om det sker betydande ändringar i anläggningens verksamhet, verksamheten avslutas eller verksamhetsidkaren byts bör Västra Finlands miljöcentral underrättas. (MiljöskyddsL 28, 81 ) MOTIVERING Grunder för tillståndsprövningen Då verksamheten vid anläggningen bedrivs på det sätt som framförts i detta beslut och meddelade bestämmelser iakttas, uppfylls kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen samt i de förordningar som utfärdats med stöd av dessa Motivering till beviljandet av tillstånd Verksamheten har tidigare ( ) beviljats miljötillstånd enligt lagen om miljötillståndsförfarande. Tillståndet upphävs med detta beslut. Vid anläggningen har inte skett väsentliga förändringar sedan år 2001, men anläggningen saknar miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Det nya tillståndet uppdateras att motsvara rådande förhållanden vid anläggningen samt nya bestämmelser som trätt i kraft.

16 16 För att tillstånd skall kunna beviljas krävs att verksamheten med beaktande av tillståndsbestämmelserna och verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför olägenheter för hälsan, medför annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, risk för förorening av mark eller grundvatten, leder till försämring av speciella naturförhållanden eller till att vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet äventyras inom det område som påverkas av verksamheten eller medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Västra Finlands miljöcentral anser att verksamheten vid klass 2 anläggningen på den aktuella förläggningsplatsen uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Verksamhetens placering på för industriverksamhet planerat område är i enlighet med ikraftvarande detaljplan. Enligt 42 miljöskyddslagen skall den som återvinner eller behandlar avfall ställa en med beaktande av verksamhetens omfattning och natur samt de villkor som meddelas i fråga om verksamheten en tillräcklig säkerhet eller föreslå motsvarande arrangemang. Säkerhet eller motsvarande arrangemang behöver dock inte avkrävas om verksamhetsidkaren är tillräckligt solvent. Ab Feora Oy har framlagt bokslutet för år Enligt bokslutet är bolagets likviditet god. Miljöcentralen anser med beaktande av verksamhetens omfattning, karaktär och de bestämmelser, som meddelats för verksamheten att bolaget är tillräckligt solvent att utöva avfallsåtervinning. Den som återvinner eller behandlar avfall skall dessutom enligt samma paragraf ha tillgång till tillräcklig sakkunskap med beaktande av verksamhetens art och omfattning. Västra Finlands miljöcentral anser att Ab Feora Oy har sådan sakkunskap efter att ha fungerat i branschen i ca 25 år. I beslutet har tagits ställning till förbränning av renad rävolja i en 1,75 MW:s huvudpanna och i en 1,95 MW:s reservpanna avsedd för förbränning av tung brännolja. Enligt sökandens uppfattning är det fråga om en ren produkt, som i åtminstone tio år använts på nämnda sätt. Enligt förordning EG/2067/2005 kan fettet brännas för energiproduktion i den klass 2 anläggning, där det producerats samt även brännas vid andra anläggningar förutsatt att anläggningen enligt godkänt miljötillstånd har rätt att bränna fettet och att förbränningen av fettet hålls klart åtskilt från foderhanteringen. Enligt 3 avfallslagen avses med avfall ett ämne eller föremål, som dess innehavare har tagit ur bruk, ämnar ta ur bruk eller är skyldig att ta ur bruk. Vid Ab Feora Oy förädlas det fett som uppkommer vid sterilisering av rävkroppar så att fettet kan användas vidare både som en beståndsdel i foderblandningar och som bränsle. I enlighet med avfallslagens definition kan rävoljan följaktligen inte anses utgöra avfall. Efter att ha använt rävolja som bränsle under flere års tid har sökanden enbart goda erfarenheter av förbränning av oljan. Enligt testresultat från motsvarande förbränningsverksamhet är uppkomsten av skadlig miljöpåverkan mindre än vid förbränning av tung brännolja. De förbränningsprov, som utförts med motsvarande fett på annat håll, visar att det i utsläppsgaserna inte förekommer sådana orenheter, tungmetaller och andra skadliga föreningar, vars spridning avses förhindras enligt miljöskyddslagen. Användning av fett i en panna för tung brännolja förutsätter dock fortsatt tillräcklig analysering av bränslets sammansättning, förbränningsförhållandena och de rökgaser, som uppkommer. Om detta har miljöcentralen gett bestämmelser. Vid förbränning av renad rävolja i stället för tung brännolja uppnås många miljömässigt goda fördelar. Vid förbränning av rävolja är anläggningen självförsörjande med bränsle och på så sätt främjas hållbart utnyttande av naturresurserna. Vid användning av rävolja som energikälla vid

17 17 Ab Feora Oy och vid foderköken i närområdet minskas generellt användningen av fossilt bränsle och det åtgår inte heller bränsle för långa transporter. Det är dessutom i överensstämmelse med en hållbar utveckling att främja användningen av inhemska icke-fossila bränslen. Ifall rävolja inte i fortsättningen skulle kunna användas som energikälla innebär det automatiskt övergång till användning av tung brännolja, vilket leder till utsläpp av växthusgaser och en ökning av utsläppen till luft i närområdet. Miljöcentralen har utgående från det ovan nämnda bedömt att användningen av rävolja vid anläggningen uppfyller miljöskyddslagens och miljöskyddsförordningens stadganden då negativ miljöpåverkan kan förhindras. Enligt den nationella BAT-rapporten om bästa tillgängliga teknik vid slakterier och vid återvinning av animaliskt avfall (Finnish Expert Report on Best Available Techniques in Slaughterhouses and Installations for Disposal or Recycling of Animal Carcasses and Animal Waste, rapport nr 539, 2002) överensstämmer användningen av djurfett som bränsle med kriterierna för bästa tillgängliga teknik i sådant fall då det är tekniskt och ekonomiskt omöjligt att återvinna fettet som material. Motivering till bestämmelserna Bestämmelserna om avledandet av avloppsvattnet har getts för att minska belastningen som avleds till avloppet och för att säkerställa att den bästa tekniken används vid reningen. Miljöcentralen har gett gränsvärden för de viktigaste förorenande ämnena enligt miljöskyddsförordningens bilaga 2 om utsläpp i vatten. De givna gränsvärdena baserar sig på tidigare års belastningskontroll och även på de gränsvärden, som finns angivna i det avtal som gjorts med Nykarleby Kraftverk om avledande av avloppsvatten till avloppsnätet. Med dessa gränsvärden försäkrar man sig om att reningsverket underhålls och sköts på effektivaste sätt för att minska den förorening av miljön som verksamheten förorsakar. (Bestämmelserna 1 och 2) Anläggningens reningsverk bör ha en ansvarig skötare, som ansvarar för skötsel och underhåll. Den ansvarige skötaren bör ha tillräcklig yrkesskicklighet. (Bestämmelse 3) Verksamhetsidkaren bör ha tillräcklig kännedom om kvaliteten på det avfall som tas emot för behandling, dess hälso- och miljökonsekvenser samt sätten att minska avfallens skadlighet. Det mottagna avfallet kan innehålla sjukdomsalstrare och bör därför styras direkt för sterilisering. KTTK övervakar mottagningen och steriliseringen av kropparna enligt detaljerade bestämmelser i biproduktsförordningen EG/1774/2002 och i Jord- och skogsbruksministeriets förordning 850/2005. Miljöcentralen har begränsat användningen av rävolja som bränsle genom att tillåta den för bränsleanvändning endast vid sådana foderkök och andra anläggningar, som i sitt miljötillstånd har rätt att bränna rävolja. (Bestämmelserna 4 och 5) Avfallslagens mål är att avfallet skall återvinnas om det är tekniskt möjligt. I mån av möjlighet skall ur avfallet i första hand återvinnas de ämnen som ingår i avfallet och i andra hand energi. Det fett som utvinns vid destrueringen renas genom en process och man utvinner en för tillverkaren viktig produkt. Fettet återvinns sedan både som en beståndsdel i foder åt pälsdjur och som energi vid energiproduktion. Enligt den allmänna omsorgsplikten skall avfallsinnehavaren bl.a. se till att avfallet och avfallshanteringen inte förorsakar hälsan eller miljön någon fara eller skada. Avfallsinnehavaren skall tillräckligt väl känna till mängden och arten av det avfall, som produceras, dess beskaffenhet och de egenskaper hos avfallet, som är av betydelse för avfallshanteringen samt avfallets hälso- och miljökonsekvenser. Återvinning eller behandling av problemavfall förutsätter att problemavfallet

18 18 återvinns eller behandlas i en anläggning, som har miljötillstånd för detta. (Bestämmelserna 6 och 7) Bestämmelsen om kompostering av reningsverksslammet i en anläggning, som godkänts för ändamålet har getts för att komposteringsprocessen skall ske fullständigt och för att den uppkomna produkten skall kunna användas. Den efterkompostering som skett på anläggningsområdet har gett upphov till luktolägenheter och uppfyller inte heller i övrigt gällande krav för kompostering. Miljöcentralen har därför ålagt verksamhetsidkaren att föra torv-slamblandningen från för komposteringen till en anläggning, som sakenligt kan behandla avfallet. (Bestämmelse 8) Hanteringen av kemikalier och brännolja bör ske med iakttagande av största försiktighet för att förhindra uppkomst av skada eller fara för hälsan eller miljön. Bestämmelsen har getts för att förhindra förorening. Verksamhetsidkaren bör ha beredskap att snabbt skrida till åtgärder vid olyckssituationer. (Bestämmelse 9) Då rävolja bränns är kravet att oljan skall vara så homogen som möjligt. Rävoljans sammansättning beror på den råvara, som den framställs av och innehåller enbart rävfett. Vid framställningen av oljan har avlägsnats partiklar, proteiner och fukt. (Bestämmelse 10) Kravet på tillräckligt hög förbränningstemperatur har getts för att säkerställa att fettet brinner så fullständigt som möjligt. Tillräckligt underhåll av pannorna är nödvändigt för att upprätthålla energieffektiviteten och kontrollen av utsläppen. En noggrann justering av brännarna minskar utsläppen. Bestämmelsen om anskaffande av mätapparatur för automatisk registrering av temperatur och restsyrehalt eller motsvarande manuellt utförd kontroll har ålagts för att man i den egna driftskontrollen skall kunna följa upp om förbränningsförhållandena är gynnsamma. För att upprätthålla goda förbränningsförhållanden behövs förutom tillräckligt hög förbränningstemperatur (över 850 o C ) även lämpligt luftöverskott, som mäts genom registrering av restsyrehalten. (Bestämmelserna 11 och 12) Bestämmelsen om målvärde och gränsvärde för partikelutsläppen har getts för att förhindra förorening av luft. I utredningen om den bästa användbara tekniken (BAT) i mindre förbränningsanläggningar(5 50 MW) i Finland konstateras dock att partikelutsläppsnivån mg/mj vid förbränning av olja kan anses vara BAT beroende av anläggningens ålder, förbränningsteknik och förbränningsförhållanden. Vid driften och servicen av pannanläggningen bör man dock ha som mål att uppnå en utsläppsnivå enligt bästa användbara teknik. (Bestämmelse 13) Det har bedömts att bullret från anläggningen inte orsakar hälso- eller trivselolägenheter för omgivningen. Ifall det senare inkommer klagomål om buller från verksamheten bör bullernivåerna vid den närmaste belägna bostaden mätas eller alternativt bestämmas enligt beräkningar uppgjorda av utomstående expertis. (Bestämmelse 14) Situationer som avviker från det normala som kan hota hälsan eller miljön bör ges myndigheterna till känna för att förhindra skada, för att ge information och för att försäkras sig om att rätta åtgärder vidtas. (Bestämmelse 15) Bestämmelsen om kontroll av ytavrinningsvattnena har getts för att kontrollera att organiskt material såsom blod, fett eller annat vävnadsavfall av animaliskt ursprung inte sprids med dagvattnet till omgivande diken. Ifall dagvattnet visar sig vara förorenat bör det behandlas som avloppsvatten. (Bestämmelse 16)

19 19 Bestämmelsen om belastningskontrollen har getts i syfte att verkställa övervakningen och kontrollen. (Bestämmelse 17) Verksamhetsutövaren skall tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön. Fettet som bränns är en beståndsdel av rävkroppen. Rävar, som föds upp i farmer har en kort uppfödningstid (6-7 månader) innan de avlivas för att pälsas. Räven konsumerar under sin livstid ett foder som till största delen består av strömming, slaktavfall och spannmål. Man kan sålunda anta att det i rävkroppen inte ackumuleras tungmetaller eller andra skadliga ämnen i högre halter än vid uppfödning av djur, vars kött skall användas som livsmedel. Miljöcentralen har dock ansett det nödvändigt att analysera fettet för att man i tillräckligt hög grad skall kunna försäkra sig om att förbränningen inte sprider skadliga ämnen i miljön. (Bestämmelse 18) En mätning av utsläppen till luft som engångsmätningar vid flere tillfällen är nödvändigt för att man skall kunna fastslå att fettet brinner bra och för att få vetskap om att de utsläppsnivåer som förbränningen ger upphov till. Användning av rävolja i en panna för tung brännolja förutsätter därför analysering av oljan beståndsdelar, förbränningsegenskaper samt tillräcklig analys av den uppkomna rökgasen. Valet av utsläppsmätningar, de parametrar som skall mätas och de krav som getts för att säkerställa resultatens jämförbarhet har getts för att förhindra förorening av miljön i enlighet med miljöskyddslagen. (Bestämmelse 19) Miljöcentralen anser att mätningar av partikelutsläppen vart tredje år är nödvändiga och har därför gett bestämmelse om kontroll av utsläppen från pannan även om man går över till att använda tung brännolja. Enligt miljöskyddslagen skall verksamhetsidkaren tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön och därför har krävts mätning av kväveutsläppen som en engångsmätning. (Bestämmelse 20) Då mätningsplanen på förhand tillställs miljöcentralen och utomstående expertis anlitas kan man försäkra sig om att mätningarna genomförs på ett opartiskt sätt. (Bestämmelse 21) Bestämmelsen om bokföringsskyldighet har getts av övervakningsskäl. Verksamhetsidkarens ansvar förutsätter bokföring angående anläggningens verksamhet, dess utsläpp till luft och vatten, mängden avfall och annat av betydelse ur miljöhänseende. dessa uppgifter bör rapporteras till EPER- och VAHTI-registren. För att miljöcentralen skall kunna övervaka hur den steriliserade massan och rävoljan avyttras och för kontroll av att mottagarna är behöriga har krävts särskild rapportering om dessa leveranser. Utgående från bokförings- och rapporteringsskyldigheten kan man övervaka anläggningens verksamhet med avseende på givna tillståndsbestämmelser. Tillståndsmyndigheten kan i enskilda fall ge bestämmelser och anvisningar över hur skyldigheten att inhämta information och bokföringsskyldigheten skall uppfyllas. (Bestämmelserna 22 och 23) Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till den inverkan verksamheten har på miljön och bör därför följa med den bästa tekniken i sin bransch. Om utsläppen betydligt kan reduceras genom att ta i bruk sådan teknik utan oskäligt höga kostnader kan man kräva att miljötillståndet ändras. (Bestämmelse 24) Väsentliga ändringar bör meddelas Västra Finlands miljöcentral. På basen av anmälan avgörs behovet av nytt tillstånd.(bestämmelse 25)

20 20 Efterföljande av bestämmelser strängare än tillståndsvillkoren Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan beviljats med stöd av denna lag eller avfallslagen eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. (MiljöskyddsL 56 ) BESLUTETS GILTIGHETSTID OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Beslutets giltighetstid Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om det i verksamheten sker en förändring som ökar utsläppen eller deras verkningar eller annan avsevärd förändring, skall nytt tillstånd sökas för verksamheten. Efter att beslutet vunnit laga kraft ersätter det det av Västra Finlands miljöcentral fattade beslutet 0800Y , som getts med stöd av lagen om miljötillståndsförfarande. Justering av tillståndsvillkoren En ansökan om översyn av tillståndsvillkoren skall göras senast Till ansökan skall bifogas uppgifter om gjorda mätningar av bränslets kvalitet och rökgasutsläppen samt uppgifter om förändringar som skett vid anläggningen. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (85/2000) 4-8, 28, 35-38, 41-43, 45, 52-56, 58, 83-84, 96-98, 100, 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8-10, 12, 16-19, 36, 37 Avfallslagen (1072/1993, ändrad 91/2000) 6, 15, 51, 52 Avfallsförordningen (1390/1993) 5, 6 Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och problemavfall (1129/2001) Statsrådets förordning om svavelhalten i tung brännolja och lätt brännolja (766/2000) Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivån (993/1992) Lagen om grunder av avgifter till staten (150/1992) AVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN Avgift Avgiften grundar sig på lagen om grunder för fasta avgifter till staten ( ) och miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Enligt betalningstabellen kostar miljötillståndet för en anläggning där minst 5000 ton avfall behandlas eller återvinns euro.