Kv Äpplet Lilla Ursvik Skola och förskola

Transkript

1 Kv Äpplet Lilla Ursvik Skola och förskola Brandskyddsbeskrivning Förfrågningsunderlag Hifabs uppdragsnummer: : Hifab AB Tel vxl: Organisationsnr/F-skatt: Fastställd RJ Sveavägen Stockholm Säte: Stockholm Momsreg.nr SE Ingår i HifabGruppen AB (publ)

2 : Handläggare: Andreas Falegren Kvalitetsgranskning: Godkänd av uppdragsansvarig Godkänd av handläggare: Godkänd av kvalitetsansvarig: Dokumenthistorik Handling Version Datum Handläggare Kvalitetsgranskning Brandskyddsbeskrivning Andreas Falegren Systemhandling Utkast Brandskyddsbeskrivning Systemhandling Andreas Falegren Brandskyddsbeskrivning 1 Andreas Falegren Förfrågningsunderlag Brandskyddsbeskrivning Förfrågningsunderlag Andreas Falegren Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte Hifab AB i förväg skriftligen godkänt annat. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx I(26)

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR DIMENSIONERINGSMETOD UTRYMNING UTRYMNINGSSTRATEGI OCH TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄGAR GÅNGAVSTÅND PASSAGEMÅTT FRAMKOMLIGHET, LÅS OCH BESLAG UTRYMNINGSPLATS SKYLTNING MATERIALKRAV, YTSKIKT OCH BEKLÄDNAD YTSKIKT PÅ TAK, VÄGGAR OCH GOLV YTSKIKT PÅ MINDRE YTOR, EJ UTRYMNINGSVÄG YTTERVÄGGAR TAKTÄCKNING SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING MELLAN BRANDCELLER BRANDCELLSINDELNING BRANDCELLSSKILJANDE KONSTRUKTIONER OCH BYGGNADSDELAR SÄRSKILDA UTRYMMEN/BYGGNADSDELAR SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER BÄRFÖRMÅGA VID BRAND ALLMÄNT TRAPPOR LOFTGÅNGAR/ SKÄRMTAK UNDERTAK LUFTBEHANDLINGSINSTALLATION SKYDD MOT SPRIDNING AV BRANDGAS SKYDD MOT BRANDSPRIDNING DETEKTERING MATERIAL OCH MONTERING BRANDSKYDDSTEKNISKA INSTALLATIONER PUNKTSKYDD HANDBRANDSLÄCKARE LARMSYSTEM BELYSNING OCH SKYLTNING BRANDGASVENTILATION RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS BRANDFARLIG OCH / ELLER EXPLOSIV VARA Hifab AB Tel vxl: Organisationsnr/F-skatt: Fastställd RJ Sveavägen Stockholm Säte: Stockholm Momsreg.nr SE Ingår i HifabGruppen AB (publ)

4 1 Inledning Brandskyddsbeskrivning Syftet med denna handling är att redovisa hur brandskyddet för häri beskrivet objekt skall säkerställas. I det fall det sker förändringar av dimensionerande förutsättningar exempelvis verksamhet, byggnadens läge så skall brandskyddsbeskrivningen revideras. Denna handling har upprättats som förfrågningshandling i projektets tidiga skede. Detta innebär att endast principer och systemval redovisas. Projektörer för respektive område ansvarar för att brandskydd enligt denna beskrivning inarbetas i respektive beskrivning och aktuella ritningar. Detaljprojektering ska utföras i samband med upprättande av bygghandlingar. Då entreprenaden är utförd ska brandskyddsdokumentation, enligt BBR, Boverkets byggregler, kapitel 5:12, med tillhörande brandskyddsritningar upprättas som relationshandling. Brandskyddsbeskrivningens omfattning Denna brandskyddsbeskrivning omfattar hela verksamheten som består av två olika byggnader, skolan och förskolan. Underlag/ritningar Underlag för upprättande av denna handling utgörs av ritningar från Marge Arkitekter AB, daterade Revideringar Denna handling utgör en reviderad version av tidigare upprättad handling. Reviderade stycken markeras med streck i marginal likt detta stycke. Kvalitetskontroll Denna handling omfattas av internkontroll i enlighet med Hifab:s kvalitetssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO Detta innebär t.ex. att granskning alltid sker av förutsättningar och redovisade lösningar av brandskyddet. 2 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Projektering och utförande Det förutsätts att produktval, systemlösningar, utförande och montering sker i enlighet med typgodkännande för aktuell användning eller att det på annat vis genom exempelvis fullskaliga tester eller särskild utredning kan påvisas att brandskydd enligt gällande regelverk och föreskrifter uppfylls. Byggnadsbeskrivning Byggnaden består av flera huskroppar som är sammanbyggda till ett större komplex. Verksamheten betraktas som totalt två separata byggnader som vardera har två våningsplan. Den ena byggnaden består av förskolan och den andra består av skolan. Byggnadsgräns kan utläsas som rött streck i Figur 1. I västra delen förekommer förskola, i mitten lågstadie och i östra delen mellanstadie. De två byggnaderna utförs med separata stommar som är oberoende av varandra. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 3(26)

5 Figur 1, Planlösning med byggnadsgräns Byggnadernas läge Byggnaderna ligger mer än 4 meter från fastighetsgräns med undantag för fastighetsgränsen mot Ursviksvägen. Byggnaderna ligger dock mer än 8 meter från närmaste byggnad på annan tomt. De två byggnaderna är dock sammanbyggda. Ändringens omfattning Ändringen omfattar tillbyggnad av förskoledelen, lågstadiedelen samt delar av köket. Ändringen innebär även att befintlig del byggs om. Tillbyggnaden innebär att byggnadens yta ökar med ca 1500 m 2. Ändringen innebär att verksamheten i lokalerna är densamma som tidigare men omdisponeras i byggnaden. Verksamhet och personantal Verksamheten i lokalerna utgörs av skol- och förskoleverksamhet. Byggnaden kommer normalt att nyttjas av ca 600 personer samtidigt. Antalet elevplatser i skolan kommer att vara 420 och personalen förväntas bestå av ca 50 personer. Förskolan kommer att innehålla 4 avdelningar med totalt ca 80 barn och 20 anställda. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 4(26)

6 Matsalen kommer att innehålla över 150 personer och utförs därför som samlingslokal. I övrigt är ingen lokal i byggnaden utförd som samlingslokal, d.v.s. dimensionerad för fler än 150 personer vilka saknar lokalkännedom. Eleverna som vistas i skolan förutsätts inte ha god lokalkännedom. De personer som vistas i personaldelarna förutsätts ha god lokalkännedom eller vara ledsagade av person med god lokalkännedom. Ett fåtal av personerna som vistas i lokalerna förutsätts ha nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och därmed sämre förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet. I NO-sal, rum för heta arbeten och eventuellt i träslöjd förväntas att en viss mängd brandfarliga och/eller explosiva varor hanteras. Lokalerna är inte avsedda för sovande personer, dock finns vilrum inom både skolan och förskolan. Verksamhetsklass Utrymmen i byggnader ska, utifrån avsedd verksamhet, delas in i verksamhetsklasser (Vk). Indelningen beror på vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter. om personerna till största delen kan utrymma på egen hand. om personerna kan förväntas vara vakna. om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. Samma byggnad kan delas in i flera verksamhetsklasser. Utifrån avsedd verksamhet delas lokalerna in i verksamhetsklasser enligt tabellen nedan. Klassificering av lokaler Definition Personallokaler Vk 1 Publik lokal Vk 2A Samlingslokal Vk 2B Förskola Vk 5A Storkök Utrymningsplats Lokal/er Utrymmen där det förväntas att endast personal vistas Samtliga lokaler där skolelever vistas, med undantag för matsalen och förskola Matsal och övrig verksamhet inom samma brandcell Förskola Köket Uppställningsplatser för rullstolsbundna i anslutning till vissa trappor FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 5(26)

7 Byggnadsteknisk klass Med hänsyn till våningsantalet och verksamheten bedöms skyddsbehovet vid brand i förskolan som stort och byggnaden betraktas således som en Br1-byggnad. Med hänsyn till våningsantalet och verksamheten bedöms skyddsbehovet vid brand i skolan som måttligt och byggnaden betraktas således som en Br2-byggnad. Brandbelastning Vid förenklad dimensionering får bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller dimensioneras för brandbelastning under 800 MJ/m 2 (golvarea). Byggnaden dimensioneras för en brandbelastning understigande 800 MJ/m 2. Räddningstjänstens insats Räddningstjänsten kan förväntas utföra en insats inom normal insatstid, d.v.s. inom 10 minuter. Utrymningsdimensioneringen förutsätter inte medverkan av räddningstjänsten. Regelverk Gällande regelverk är: PBL och PBF, Plan- och bygglagen (2010:900) och Plan- och byggförordningen (2011:338) Boverkets byggregler 20, BFS 2011:6 med ändringar t o m 2013:14, Boverket 2011 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS Med avseende på eventuella vägledande markeringar, utrymningslarm, nödbelysning, handbrandsläckare, utrymningsplaner och brandfarlig- och explosiv vara, beaktas dessutom tillämpliga delar av: AFS, Arbetsmiljöverkets Författningssamling Lag (2003:778) om skydd mot olyckor MSBFS, SRVFS, SÄIFS (Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps samt tidigare Sprängämnesinspektionens och räddningsverkets författningssamlingar) Fastighetsägarens egen ambition Fastighetsägarens egen ambition avseende brandskydd är högre än kraven i gällande lagstiftning då byggnaden försetts med automatiskt brand- och utrymningslarm. Brand- och utrymningslarmets positiva effekter har tillgodoräknats i tillämpliga delar. 3 DIMENSIONERINGSMETOD Förenklad dimensionering Brandskyddet, inklusive utrymning, har generellt dimensionerats genom förenklad dimensionering. Analytisk dimensionering Tillåtna gångavstånd har dimensionerats genom analytisk dimensionering som bygger på kvalitativ bedömning. Se även avsnitt 4.2 samt bilaga 1. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 6(26)

8 4 UTRYMNING 4.1 Utrymningsstrategi och tillgång till utrymningsvägar Utrymning sker generellt direkt till det fria via dörrar i fasad eller via annan brandcell. Från övre plan används loftgångar med trappor samt taket som försetts med trappa för att personerna ska kunna ta sig till markplan. Från bottenplanet används även fönsterutrymning i vissa rum. Personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som inte befinner sig i marknivå kan utrymma till utrymningsplatser i anslutning till vissa trappor där det finns plats för uppställning utan att utrymningsväg blockeras. För utformning av utrymningsplats, se avsnitt 4.5. Samtliga lokaler där personer vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Minst en brandtekniskt avskild utrymningsväg eller utgång till det fria ska finnas tillgänglig från varje plan. Tillgång till en enda utrymningsväg kan accepteras för lokaler som endast utgör tillfällig uppehållsplats (tekniklokaler m.m.) och om gångavståndet understiger 30 m. Detta har accepterats i fläktrum på vind och ovan matsal samt teknikutrymmen i markplan, där personer bara vistas tillfälligt. Tabell nedan redovisar tillgång till utrymningsvägar i byggnaden. Byggnadsdel Huvudsaklig utrymningsväg Alternativ utrymningsväg Plan 1 Västra delen (förskola) Dörrar direkt till det fria. Mittendelen (lågstadie) Dörrar direkt till det fria. Via annan brandcell Via fönster från vissa rum Östra delen (mellanstadie) Dörrar direkt till det fria. Via annan brandcell Via fönster från vissa rum Plan 2 Västra delen (förskola) Mittendelen (lågstadie) Fläktrum ovan matsal Östra delen (mellanstadie) Loftgång som nås via dörrar i fasad eller via trappa som leder till bottenplan. Loftgång som nås via dörrar i fasad. Dörr till utrymningsväg på taket Taket som är försedd med trappa till markplan och nås via dörrar i fasad. Plan 3 Fläktrum i befintlig del Via annan brandcell (plan 2) Fläktrum förskola Via annan brandcell (plan 2) Dörrar till det fria på Plan 0 som nås via interntrappa Via annan brandcell Annan brandcell eller dörr i fasad som nås via interntrappa. En av utrymningsvägarna från vissa klassrum i byggnaden utgörs av öppningsbara fönster vilket accepteras eftersom lokalen är avsedd för ca 30 personer. Personerna förutsätts kunna utrymma utan hjälp och det är högst 2 meter mellan karmunderstycke och marken utanför. Utrymmen för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning (<1000 V AC eller 1500 V DC) skall utformas enligt SS Elrum kan utformas som normala rum, nischer eller liknande. Dörrar skall öppnas utåt. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 7(26)

9 Utrymmen för starkströmanläggningar med nominell spänning överstigande 1kV AC skall utformas enligt SS Gångavstånd Gångavstånd till närmsta utrymningsväg eller annan brandcell får normalt inte överstiga 30 meter i lokaler där elever vistas. Där sammanfallande väg inträffar räknas gångavståndet med en faktor 2. Högsta uppmätta gångavstånd uppgår till 36 meter. Hifab menar dock att detta är acceptabelt då ett heltäckande automatiskt brandlarm installeras i byggnaden, se bilaga 1 för utförligare förklaring. Som grund för detta ligger även att de befintliga lokalerna är utförda så idag. För personaldelar gäller att gångavstånd inte får överstiga 45 meter där sammanfallande väg räknas med en faktor 1,5. Där utrymning sker genom fönster ska det tillåtna gångavståndet till fönster minskas till en tredjedel, dvs. accepterat gångavstånd till fönstret är då 12 meter. 4.3 Passagemått Utrymningsvägar utförs med fri bredd på minst 0,90 meter och fri höjd om 2,00 meter. Räcken och liknande får inkräkta med högst 0,10 meter per sida i utrymningsvägen. Dörrar i eller till utrymningsväg utförs med fri bredd om minst 0,80 meter och med fri höjd om minst 2,00 meter. Dörrar i eller till utrymningsväg från matsal (samlingslokal) utförs med fri bredd om minst 1,20 meter och med fri höjd om minst 2,0 meter. Dörrblad får inkräkta högst 0,050 meter på detta mått d.v.s. fritt mått skall vara minst 1,150 meter. Fönster som används för utrymning utförs med en fri öppning om minst 0,50 m bredd och minst 0,60 m höjd. Summan av bredd och höjd måste dock uppgå till minst 1,50 m. Fönsteröppningen skall ligga högst 1,20 m över golv och högst 2,00 meter över marken utanför. Fönster som används för utrymning utförs sidohängda alternativt vridbara kring en horisontell axel förutsatt att de öppnas utåt och stannar i öppet läge. (Det fria måttet beräknas under axeln.) Eventuella möbler i eller i väg till utrymningsvägar får aldrig inkräkta på det fria passagemått som erfordras för utrymning i det aktuella fallet. Notera att krav på möbler regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 4.4 Framkomlighet, lås och beslag Dörrar i eller till utrymningsväg utförs lätt öppningsbara, med ett nedåtgående trycke, och lätt identifierbara som utgångar. Dörröppningsbeslag placeras med centrum mellan 0,80 m till 1,20 m ovan golv. De utförs generellt utåtgående i utrymningsriktningen. Dörrar i eller till utrymningsväg från lokaler avsedda för under 30 personer (exempelvis klassrum) kan dock utföras inåtgående i utrymningsriktningen. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 8(26)

10 Låsvred utan kåpa accepteras i mindre lokaler, avsedda för under 50 personer (exempelvis klassrum). Öppningsfunktionen för dörrar i eller till utrymningsväg skall överbrygga samtliga eventuella låsanordningar som kan vara låsta när personer befinner sig i lokalerna. Utrymningsdörrar med nattlåsning förses med förregling mot väsentlig funktion t.ex. belysning eller inbrottslarm så att dörrarna inte kan vara låsta när verksamhet pågår. Då verksamheten inte vill att förskolebarnen ska rymma ut under den ordinarie verksamheten placeras öppningsbeslag på dörrar i fasad på en höjd av 1,60 meter ovan golv. Dörrar i fasad förskolan ska vara återinrymningsbara. Detta eftersom utrymning bygger på personalens medverkan. Därför låses dörrarna i förskolan upp vid utlöst rökdetektor inom förskolan. 4.5 Utrymningsplats Då personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga förväntas vistas i de publika delarna förses lokalerna med utrymningsplatser som placeras i anslutning till vissa trappor i byggnaden, se brandskisser i bilaga 2 för placering. Utrymningsplatsen ska vara användbar och tillgänglig utan nyckel eller motsvarande. Utrymningsplatsen ska vara belägen i samma plan som den betjänar. Utrymningsplatser utförs så att de kan rymma minst en utomhusrullstol som är 1,40 m x 0,90 m utan att detta nämnvärt påverkar övriga personers passage genom utrymmet. Storleken baseras på rekommendationer från Myndigheten för handikappolitisk samordning, HANDISAM. Utrymningsplats förses med anordning för tvåvägskommunikation, som utgörs av tryckknapp och signalbekräftelse på mottaget larm. Anordning för kommunikation till utrymningsplats utformas så att den sker i anslutning till brandförsvarstablå eller motsvarande. Utformning av kommunikationssystemet ska minst uppfylla motsvarande krav för strömavbrott och felsignal som automatiskt brandlarm. Anordning för kommunikation från utrymningsplats placeras med centrum 0,8 meter från golvet. 4.6 Skyltning Skylt med text I denna lokal får vistas högst 300 personer ska finnas väl synlig i matsalen. Utrymningsplats för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga förses med skylt med texten Utrymningsplats vid brand. Handisam 2010 rekommenderar att skylten förses med rullstolspiktogram. Angivelse om var man är i byggnaden bör finnas i utrymningsplats. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 9(26)

11 5 MATERIALKRAV, YTSKIKT OCH BEKLÄDNAD 5.1 Ytskikt på tak, väggar och golv Nedan följer de krav som ställs på ytskikt av byggnadsdelar och fast inredning. LOKAL TAKYTSKIKT VÄGGYTSKIKT Generellt förskola (Vk 5A) B-s1,d0 (tidigare klass I) * C-s2,d0 (tidigare klass II) * Generellt skola (Br2) C-s2,d0 (tidigare klass II) * D-s2,d0 (tidigare klass III) Samlingslokal (Vk 2B) B-s1,d0 (tidigare klass I) * B-s1,d0 (tidigare klass I) * Köket (storkök) B-s1,d0 (tidigare klass I) * C-s2,d0 (tidigare klass II) * Hisskorgar (vid schakt i egen D-s2,d0 (tidigare klass III) D-s2,d0 (tidigare klass III) brandcell) Oinredd Vind D-s2,d0 (tidigare klass III) D-s2,d0 (tidigare klass III) *Fäst på material av A2-s1,d0 eller på brandskyddande beklädnad K 2 10/B-s1,d0 Golvbeläggning i matsal (samlingslokal) utförs i lägst brandteknisk klass D fl -s1. (tidigare klass G). 5.2 Ytskikt på mindre ytor, ej utrymningsväg För mindre byggnadsdelar där ytskiktet saknar betydelse för brandförloppet kan ytskiktet utföras i lägre klass än angivet i kap. 5.1 ovan, dock lägst D-s2,d0 (klass III). 5.3 Ytterväggar Ytterväggar i skolan utformas med träfasad som uppfyller lägst klass D-s2,d2. Ytterväggar på den befintliga byggnaden är idag utförda med träfasad som uppfyller klass D-s2,d0, vilket uppfyller de krav som ställs på fasaden i skolan. För ytterväggar i förskolan (Br1) ska följande funktionskrav uppfyllas: 1. Den avskiljande funktionen mellan brandceller ska upprätthållas. 2. Brandspridning i väggen ska begränsas. 3. Risken för brandspridning längs med fasadytan ska begränsas. 4. Risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen ska begränsas. Ytterfasaden kan förses utvändigt med träfasad som uppfyller klass D-s2,d2 eftersom byggnaden endast har två plan. Brännbar isolering skärs av vid bjälklagskanter med obrännbart material (stenull) för att förhindra brandspridning inuti väggen. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 10(26)

12 5.4 Taktäckning Yttertaket utförs med sedumtak ovan ett tätskikt system Protan G eller likvärdigt. Sedumtaket ska uppfylla lägst klass B ROOF (t2) (tidigare klass T). 6 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND Byggnaden erhåller uppvärmning via fjärrvärme. Inga särskilda åtgärder för att förhindra uppkomst av brand erfordras. 7 SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING MELLAN BRANDCELLER 7.1 Brandcellsindelning Brandcellsindelningen redovisas i detalj på brandskisser i bilaga 2. Principiellt utförs följande utrymmen som egna brandceller: Varje våningsplan Soprum Fläktrum (där aggregat betjänar fler än en brandcell) Eldriftrum Träslöjd /heta arbeten (då den utgör utrymme med förhöjd brandrisk) Vidare utförs ytterligare brandcellsindelning för att uppnå krav på gångavstånd och för att begränsa omfattande brandspridning. Matsalen som utgör samlingslokal utförs i gemensam brandcell med övrig verksamhet i närheten såsom musik, omklädningsrum med mera. Detta innebär att hela brandcellen klassas som samlingslokal. Fläktrummet ovan matsalen betjänar bara en brandcell och utförs därför i gemensam brandcell med de utrymmen som den betjänar. 7.2 Brandcellsskiljande konstruktioner och byggnadsdelar Samtliga brandcellsavskiljande konstruktioner och byggnadsdelar skall uppfylla angivna brandtekniska klasser från båda sidor, d.v.s. oavsett mot vilken sida av konstruktionen / byggnadsdelen brandpåverkan sker, om inget annat anges Väggar och bjälklag Brandcellsskiljande väggar och bjälklag i skolan utförs i lägst klass EI 30. Brandcellsskiljande väggar och bjälklag i förskolan utförs i lägst klass EI 60. Förskolan delas in i brandceller så att högst två avdelningar eller funktionella enheter ingår i samma brandcell. Avskiljning sker i lägst klass E 30 mellan dessa avdelningar. En sådan avskiljning förekommer på övre plan. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 11(26)

13 Brandcellsskiljande väggar ansluts mot brandcellsskiljande bjälklag eller mot yttertak. Ytterväggar utformas med en väggkonstruktion så att de uppfyller sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller Fönster och glasade partier Fönster och glaspartier i brandcellsgräns utförs generellt i motsvarande klass som omgivande byggnadsdel, d.v.s. lägst klass EI 1 30 / EI Sidoljus som inte är större än aktuell dörr får utföras i samma klass som dörren, se kapitel Fönster i fasad tillhörande olika brandceller i förskolan utförs med ett vertikalt avstånd på minst 1,2 meter. Fönster närmare än 2 meter från utvändig utrymningsväg (loftgångar) utförs i lägst klass E 30. Fönster i innerhörn tillhörande olika brandceller med ett inbördes avstånd mindre än 2 meter utförs med det ena fönstret i lägst klass E 30 eller båda fönster i lägst klass E 15. Fönster i motstående parallella väggar tillhörande olika brandceller med ett inbördes avstånd mindre än 5 meter utförs med ett fönster i lägst klass E 30. Brandavskiljande fönster och glaspartier monteras enligt gällande typgodkännande och tillverkarens anvisningar och får endast vara öppningsbara med verktyg, nyckel e.d. Vilka fönster som måste utföras med brandteknisk klass redovisas på brandskisser i bilaga Dörrar, portar, luckor Dörrar i brandcellsgräns i skolan utförs generellt i lägst klass EI 2 30-C. Dörrar i brandcellsgräns i förskolan utförs generellt i lägst klass EI 2 60-C. Dörrar i brandcellsgräns mellan avdelningar i förskolan utförs i lägst klass E 30-C. Dörrar som uppfyller EI-klass samt tidigare A-klass får användas som alternativ till dörrar med EI 2 - klass. Eventuell dörröppningsautomatik för dörrar i brandcellsgräns kopplas ur vid larm från rökdetektorer i intilliggande lokaler Genomföringar och installationer Genomföringar av installationer i brandcellsskiljande konstruktioner brandtätas med typgodkänd brandtätningsmetod och produkt i samma brandklass som den genombrutna konstruktionen. Brandtätning med svällande produkter utförs täta så att varken kalla eller varma brandgaser kan passera genom tätningen. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 12(26)

14 7.3 Särskilda utrymmen/byggnadsdelar Stora byggnader Byggnaden delas upp i brandceller om högst 1250 m 2 för att begränsa risken för omfattande brandspridning. Kravet efterlevs med föreslagen brandcellsindelning som redovisas på brandskisser i bilaga Högre/lägre belägen byggnadsdel Brandspridning från tak i lägre belägen byggnadsdel via fasad till högre belägen del ska i förekommande fall hindras genom någon av följande metoder: Yttertaket i den lägre belägna byggnadsdelen utförs i lägst klass REI 30/REI 60 minst 8 meter från högre belägen fasad. Vindsbjälklaget i den lägre belägna byggnadsdelen utförs i lägst klass REI 30/REI 60 och med obrännbar isolering. Vindsutrymmet nyttjas inte till förvaring eller likvärdigt. Ytterväggen i den högre belägna byggnadsdelen utförs i lägst klass EI 30/EI 60 och med fönster i lägst klass EW 30 upp till 5 meter ovan det lägre belägna taket. Mellan förskola och skola uppnås detta genom att ytterväggen i den högre belägna byggnadsdelen utförs i lägst klass EI 60 och med fönster i lägst klass EW 30 upp till 5 meter ovan det lägre belägna taket. Mellan matsal och ovanförliggande utrymmen (lågstadie samt övre plan av mellanstadie) erhålls skyddet genom att yttertaket utförs i lägst klass REI 30 minst 8 meter från högre belägen fasad Takfot Takfot utförs så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls mellan underliggande våningsplan och vind. Detta innebär att brand inte skall spridas från fönster till vind via takfot under föreskriven tid, 30 minuter i skola eller 60 minuter i förskola Hiss Två av tre hissar (hiss B och C) i byggnaden utförs i egen brandcell. Det hisschakt som inte utförs i egen brandcell är det som är beläget i förskolan. Hisschakt i egen brandcell förses med automatisk brandgasventilation som kommer att bestå av en fläkt som startas automatiskt av en rökdetektor i schakttoppen. Hissdörrar utförs med brandmotstånd verifierat enligt SS EN Schakt Ventilationsschakt igengjutes i bjälklagen i lägst klass EI 30 i skolan och EI 60 i förskolan. Ventilationsschakt tillhör respektive plans brandcell. Ventilationsschakt utförs i obrännbart material och inom schakten får inte finnas brännbart material, förutom eventuellt kablage för styrning av ventilationssystemet. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 13(26)

15 Rörschakt igengjutes i bjälklagen i lägst klass EI 30 i skolan och EI 60 i förskolan. Rörschakt tillhör respektive plans brandcell. Elschakt igengjutes i bjälklagen (i lägst klass EI 30 i skolan och EI 60 i förskolan) och tillhör respektive plans brandcell. Igengjutningen sker med brandtätningsmassa (och inte betong) för att underlätta eventuella framtida byten av elinstallationer Vind/undertaksutrymme Vind sektioneras i lägst klass EI 30 var 400 m 2. Utrymmen ovan undertak tillhör underliggande brandcell. 8 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER Byggnaden ligger mer än 8 meter från annan byggnad på intilliggande fastighet, därmed uppfylls krav enligt BBR på begränsad risk för brandspridning mellan byggnader. Mellan de två byggnaderna inom skol- och förskoleverksamheten erhålls skydd mot brandspridning mellan byggnader med brandcellsgräns som motsvarar det högsta kravet för brandcellsgränser i respektive byggnad, dvs. EI BÄRFÖRMÅGA VID BRAND 9.1 Allmänt De två byggnaderna som är sammanbyggda och ingår i skol- och förskoleverksamheten utförs med separata stommar som är oberoende av varandra. I skolan ska samtliga vertikala och horisontella bärverk i byggnadens huvudsystem uppfylla krav på R 30. I förskolan ska samtliga vertikala och horisontella bärverk i byggnadens huvudsystem uppfylla krav på R Trappor Trappor som utgör utrymningsväg i förskolan utförs i lägst brandteknisk klass R Loftgångar/ Skärmtak Loftgångar/skärmtak i förskolan utförs i lägst klass R 30. Dessa dimensioneras med sådan dimension att de klarar detta krav utan att behöva brandskyddsmålas. Loftgångar/skärmtak i skolan kan utföras utan krav på bärförmåga vid brand. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 14(26)

16 9.4 Undertak Bärverk och infästningar till undertak som inte har brandavskiljande funktion utförs så att de klarar en påverkan av 300 C under 10 minuter utan att förlora sin bärförmåga. 10 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATION 10.1 Skydd mot spridning av brandgas Skydd mot brandgasspridning erhålls genom brandgasspjäll i lägst samma klass som brandcellsgränsen de är placerade i, dvs. EI 30 i skolan och EI 60 i förskolan. Det rekommenderas att dessa också utförs med krav på gastäthet (S). Dessa styrs via automatiskt brandlarm eller rökdetektorer i ventilationskanalen. Vid brandindikering stoppas fläktaggregat och spjäll stänger Styrning och övervakning Styrning av brandfunktioner skall ske hårdvarumässigt. Alternativt kan styrning ske via DUC/PLC under förutsättning att den utförs med motsvarande tillförlitlighet som en brandlarmscentral. Det innebär bl.a. att brandfunktionerna skall ha högst prioritet och ej kunna blockeras av andra funktioner samt att obehöriga inte skall kunna programmera bort eller ändra funktioner som har betydelse för brandskyddet. Systemet skall vara felövervakat. Dessutom skall komponenterna inta läge brand vid systemfel i DUC/PLC eller om styrsignal försvinner t.ex. vid kabelbrott. Styrning av komponenter som har en väsentlig funktion avseende brandskyddet utförs vilströmskopplade eller försörjs från skyddat kablage (brandsäkert förlagt eller brandklassad kabel). Brandgasspjäll ska stängas vid strömbortfall. Spjäll med brandfunktion bör motioneras automatiskt var 48:e timme. Larm skall utfärdas om indikation öppet / stängt inte erhålls. Felfunktion ska indikeras direkt i frekventerat utrymme Skydd mot brandspridning Ventilationskanal mm Kanalgenomföringar i brandcellsgräns isoleras/byggs in i schakt till motsvarande klass som genombruten konstruktion. För brandcellsgräns i klass EI 30 medför detta att kanalen isoleras på båda sidor om brandcellsgränsen i klass EI 15 med en längd motsvarande 5 ggr kanaldiametern eller längsta kanalsida. För brandcellsgräns i klass EI 60 medför detta att kanalen isoleras på båda sidor om brandcellsgränsen med först isolering i klass EI 30 med en längd motsvarande 1 ggr kanaldiametern eller längsta kanalsida följt av isolering i klass EI 15 med en längd motsvarande 5 ggr kanaldiametern eller längsta kanalsida. Om merparten av kanalisoleringen förläggs på en sida av brandcellsgränsen erfordras dessutom att kanalen på andra sidan brandcellsgränsen isoleras i klass EI 15 med en längd motsvarande 5 ggr kanaldiametern eller längsta kanalsida. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 15(26)

17 Imkanal Imkanal från storkök ska i hela sin längd utföras i lägst brandteknisk klass EI 30. Inom betjänad brandcell accepteras dock att kanalen utförs oisolerad med 100 mm skyddsavstånd till brännbara byggnadsdelar. Imkanaler kan även vara oisolerade, om de är belägna utvändigt och avståndet till brännbart material är minst 0,5 meter. Avståndet kan minskas till 0,25 m, om det finns ett strålningsskydd mellan kanalen och brännbart material. Strålningsskyddet ska utföras i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0 med beständiga egenskaper Detektering Rökdetektorer i ventilationskanaler skall generellt kunna detektera rök i två riktningar Material och montering Material i luftbehandlingsinstallationer utförs i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0. För vissa mindre systemdelar såsom filtermaterial, packningar med mera kan lägre klass tillåtas. Upphängningsanordningar för installationer utförs med en bärförmåga R motsvarande den genombrutna konstruktionens brandmotståndstid. Om brand-/brandgasspjäll finns i brandcellsgräns är det tillräckligt om upphängningar klarar en brandpåverkan av 300 grader i 10 minuter utan att kollapsa. 11 BRANDSKYDDSTEKNISKA INSTALLATIONER 11.1 Punktskydd Eftersom storköket ingår i gemensam brandcell med matsalen installeras fast släcksystem ovan stekbord och fritöser. Anläggningen dimensioneras och utförs så att den släcker brand på stekbord, fritös och spiskåpa. Anläggningen kan vara av typen gassläcksystem eller vätskebaserat släcksystem avsett för fettbränder. Aktivering sker via värmedetektor i spiskåpa eller värmebulb i varje munstycke. Systemet skall även kunna aktiveras manuellt. Vid aktivering skall elförsörjning och gasmatning till köksutrustningen brytas Handbrandsläckare Lokalerna förses med handbrandsläckare. Dessa placeras så att gångavståndet till släckutrustning inom byggnaden inte överstiger 25 meter. Placering sker företrädesvis vid utrymningsvägar som trapphus och dörrar till det fria. Myndigheten för handikappolitisk samordning, HANDISAM rekommenderar att handbrandsläckare placeras 1 meter ovan golv och minst 1 meter från hörn. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 16(26)

18 11.3 Larmsystem Automatiskt brandlarm I matsalen installeras automatiskt brandlarm enligt SBF 110:6 med förenklad omfattning enligt bilaga A i SBF 110:6. Detta enligt myndighetskrav för samlingslokaler (BBR). I förskolan installeras i princip ett heltäckande automatiskt brandlarm, med undantag för skötrum, toaletter och kontor. Detta enligt myndighetskrav för förskolor (BBR). I skolan installeras automatiskt brandlarm med täckning i kommunikationsytor, vilrum samt utrymmen med särskild brandrisk. Brandlarmet i skolan är en förutsättning för tillfredsställande utrymning, se bilaga 1. Automatiskt brand- och utrymningslarm installeras även i teknikutrymmen i källaren och på vind. Vid aktivering av brandlarmet ska följande funktioner initieras: Utrymningslarm aktiveras, se även avsnitt Signal sänds till bemannad plats och/eller räddningstjänsten Dörröppningsautomatik för dörrar i brandcellsgräns kopplas ur Magnetuppställda dörrar stängs Kraftförsörjning till musikanläggning bryts Dörrar i förskolan låses upp Placering av brandförsvarstablå sker i en av byggnadens huvudentréer, se Figur 2: Placering av brandförsvarstablå. Figur 2: Placering av brandförsvarstablå FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 17(26)

19 Utrymningslarm Utrymninglarm installeras i samtliga ytor där personer stadigvarande vistas. Även källare och vind ska ha hörbarhet av utrymningslarm. De utrymmen som inte förses med larmdon är förråd, toaletter och vissa teknikutrymmen. Utrymningslarmet utformas huvudsakligen enligt SBF s rekommendation Utrymningslarm 2003 med följande specifikation. Aktiveringssätt Automatisk och manuell aktivering Detekteringssystem Larmtryckknappar Signaltyp Se avsnitt Automatiskt brandlarm Manuell aktivering avsedd för alla. Larmknappar för manuell aktivering av utrymningslarmet förses med skyddslock och placeras högst 1,60 meter ovan golv. Myndigheten för handikappolitisk samordning, HANDISAM rekommenderar att larmknappar placeras 1 meter ovan golv och minst 1 meter från hörn. Akustiskt larm inom samtliga delar som förses med utrymningslarm (tallriksklocka rekommenderas) Styrning Se avsnitt Automatiskt brandlarm Utrymningsselektering Utrymningslarm skall startas inom hela byggnaden samtidigt. Utrymningssignal ska fortgå tills larmet återställts. Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon, t ex optiska sådana Belysning och skyltning Allmänbelysning Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar. Där utrymningsväg mynnar i det fria ska allmänbelysning finnas på utsidan av byggnaden. Samlingslokal förses med allmänbelysning. Allmänbelysning i samlingslokal ska kunna tändas manuellt från minst en plats i lokalen. Allmänbelysning som hålls släckt ska tändas i samband med att utrymningslarmet startar. Belysningsstyrkan ska i genomsnitt inte understiga 100 lux i utrymningsvägen. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 18(26)

20 Nödbelysning Matsalen och kommunikationsutrymmen från matsal förses med nödbelysning, se gråmarkerat område i Figur 3 nedan. Nödbelysning anordnas även omedelbart utanför utrymningsvägar till det fria från matsalen. Om utrymningsvägen vetter mot upplyst gata eller liknande där strömförsörjning är separerad från huset erfordras inte utvändig nödbelysning. Figur 3: Täckning nödbelysning Elkablar till nödbelysning ska förläggas avskilda i lägst brandteknisk klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet. Belysningsstyrka ska uppgå till minst 1 lux i gångstråk och 5 lux i trappor. Nödbelysning ska upprätthålla sin funktion i minst 60 minuter vid strömbortfall Vägledande markeringar Lokalerna förses med genomlysta vägledande markeringar som placeras i anslutning till utrymningsväg samt vid riktningsförändringar på väg till utrymningsväg. Förslag till placering av vägledande markeringar redovisas på brandskisser i bilaga 2. Utrymningsvägar som leder till utrymningsplats ska förses med ytterligare vägledande markeringar som innehåller piktogram för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Belysning till genomlysta skyltar ska alltid vara tänd när verksamhet pågår i lokalen. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 19(26)

21 Belysning utförs med nödströmsförsörjning via centralt eller lokalt batteri med bibehållen funktion i 60 minuter vid strömbortfall. Om strömförsörjning sker med centralt aggregat förläggs kablage brandsäkert i lägst klass EI 30 eller utförs med funktionsklassad kabel enligt standard IEC Vägledande markeringar ska vara utformade enligt AFS 2008:13. Genomlyst skylt utförs med en symbolhöjd av minst 0,5 % av läsavståndet. Skylthöjd får inte understiga 200 mm i matsalen och 100 mm i övrigt. Där utrymning sker via fönster och endast ett fönster är öppningsbart skall detta fönster markeras med vägledande markering Utrymningsplaner Utrymningsplaner, enligt AFS 2009:2, upprättas och anslås på lämpliga platser i lokalerna och ska visa följande: Utrymningsvägar Var man befinner sig Hur man kan larma räddningstjänsten eller annan hjälpinstans Placering av manuella larmtryckknappar och larmtelefon Visa var återsamlingsplats är belägen Teckenförklaring Placering av släckutrustning Placering av utrymningsplats Vad som ska göras om brand utbryter Skyltning av brandtekniska installationer Brandtekniska installationer och utrustning för brandbekämpning ska vara tydligt märkta. I tillämpliga delar ska märkningen följa AFS 2008:13 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om skyltar och signaler. Släckutrustning med dold placering ska alltid markeras med flaggskylt som är synlig från korridor eller liknande. Ingående komponenter i brand- och utrymningslarmsanläggningen ska skyltas, så som detektorer, larmdon, larmtryckknappar etc. Skylt ska vara utförd i beständigt material och anbringas på ett varaktigt sätt. Larmknapp förses med skylt med texten Aktiverar utrymningslarm. Varje larmdon förses med skylt med texten Utrymningslarm lämna omedelbart byggnaden när larmsignal ljuder / blixtrar. Skylten utformas med vit text på röd botten och ska vara läsbar från ståplan under, eller vid larmdonet Brandgasventilation Hisschakt Hisschakt som utförs i egen brandcell förses med brandgasventilation som består av en brandgasfläkt toppen av schaktet. Fläkten startas via rökdetektor i hisschaktstoppen. FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 20(26)

22 12 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS Byggnaden är tillgänglig via befintligt vägnät och inga räddningsvägar behöver anordnas. I samband med utbyggnad av skolan byggs en ny angöringsväg vilken även kan användas av räddningstjänsten. För att underlätta räddningstjänstens insats ska räddningsfordon komma så nära byggnaden att slang och annat materiel inte behöver transporteras mer än 50 meter. Största avstånd från uppställningsplats för räddningsfordon till vattenbrandpost bör ej överstiga 75 meter. Angreppsvägar utgörs av dörrar i fasad och trapphus åtkomliga från det fria. 13 BRANDFARLIG OCH / ELLER EXPLOSIV VARA I träslöjden och heta arbeten kommer brandfarlig vara att förekomma i form av gasol. Hantering av brandfarliga och/eller explosiva varor ska ske enligt Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning, föreskrifter och allmänna råd. Bilagor Bilaga 1: Analytisk dimensionering, utökad gångavstånd Bilaga 2: Brandskisser FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 21(26)

23 Bilaga 1: Analytisk dimensionering, utökat gångavstånd Förutsättningar Från vissa klassrum i byggnaden finns en önskan om att utöka de tillåtna gångavstånden till utrymningsväg. Förenklad dimensionering begränsar maximalt gångavstånd till utrymningsväg till maximalt 30 meter. Aktuellt gångavstånd uppgår till maximalt 36 meter och därför krävs analytisk dimensionering. Detta är aktuellt främst i den befintliga huskroppen som byggs om eftersom man tidigare tillåtit 36 meters gångavstånd pga. installation av automatiskt utrymningslarm. Gångavstånden i denna bedömning är beräknade i enlighet med metoden för förenklad dimensionering. I förslaget ökas gångavstånden till utrymningsväg till totalt 36 m. Eftersom detta kan påverka förutsättningarna för utrymning installeras ett automatiskt utrymningslarm som kan ge en tidig varning i händelse av brand. Riskidentifiering Vid förenklad dimensionering hanteras risker genom att brandskyddet utformas enligt de rekommendationer som Boverket ger. I den föreslagna utformningen görs avsteg endast på en punkt, nämligen gångavstånden, vilket påverkar möjligheterna till utrymning. För att verifiera att utrymningssäkerheten är tillfredsställande är det viktigt att identifiera förutsättningarna för brandskyddet och vad förändringen gentemot förenklad dimensionering innebär. Förändringen av gångavstånd innebär att utrymningstiden blir längre. Detta innebär att den befarade konsekvensen vid brand blir större. Analys av verifieringsbehov Förslaget på utformning av brandskyddet utgår till stor del från de rekommendationer och lösningar som ges i förenklad dimensionering men med vissa avsteg. Tabellen nedan används som verktyg för att bedöma verifieringsbehovet. Tillägg 1 representeras av det automatiska utrymningslarmet och Avsteg 1 av att gångavstånden till utrymningsväg förlängs från 30 m till 36 m. Förändring gentemot förenklad dimensionering Avsnitt i BBR Tillägg Avsteg :3 Möjlighet till utrymning X X 5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:5 Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad 5:6 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan byggnader 5:7 Möjlighet till räddningsinsats FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 22(26)

24 Förändringarna som görs påverkar endast BBR avsnitt 5:3. Som framgår av syftet med gångavstånd berör detta endast personers möjlighet att sätta sig i säkerhet vid brand. Utformningen av övriga delar ligger inom ramen för förenklad dimensionering. Verifiering av möjlighet till utrymning Utrymningstiden är den viktigaste parametern som avgör risken för personerna som är i byggnaden. Verifieringen kommer därför att analysera just utrymningstiden för förenklad dimensionering respektive vald utformning. Referensbyggnaden enligt förenklad dimensionering är en skola utan utrymningslarm men med ett gångavstånd som understiger 30 meter från samtliga delar i lokalerna. Tidigare studier 1 visar att förberedelsestiden i ett kontor (anses vara jämförbart med en skola) där ett utrymningslarm utgörs av en ringande klocka är i storleksordningen 1-2 minuter. För en byggnad som saknar brandlarm kommer förberedelsetiden att vara relativt lång och samma studie har visat att den kommer överstiga 4 minuter. Dimensionerande horisontell gånghastighet vid låg persontäthet är 1,5 m/s och för de extra metrarna gångavstånd motsvarar detta fyra sekunders längre förflyttningstid. Installation av ett automatiskt utrymningslarm förväntas därför förkorta utrymningstiden betydligt mer än de fyra extra sekunderna som utökning av gångavståndet innebär. Med stöd i vad som anges ovan anses möjligheten till utrymning vara tillfredsställande eftersom utrymningsförhållandena i grunden är goda, avsteget från förenklad dimensionering är litet och det installerade larmet ger en avsevärd förbättring av förberedelsetiden. Totalt sett bedöms brandsäkerheten vara tillfredsställande. 1 Frantzich. (2000). Tid för utrymning vid brand. Räddningsverket. Karlstad FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 23(26)

25 Bilaga 2: Brandskisser Bottenplan FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 24(26)

26 Övre plan FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 25(26)

27 Vind FILENAME \p V:\3035\-ursviks-skola\11Egnautredningarsammanstllningar\FU\_BSB_FU_ docx 26(26)