Svar på interpellationer, vilka inte har besvarats under det sammanträde, som följer efter det sammanträde då de ställts

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 1 (5) Kungörelse Kommunfullmäktige i Huddinge sammanträder i Sessionssalen i kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge, måndagen den 9 maj 2016, klockan 16:00. OBS: Ledamöter och ersättare i fullmäktige erinras om att till mötet ta med sig sin ipad samt att se till att dess batteri är laddat Föredragningslista Sammanträdets behörighet Anmälan av ny ledamot eller ersättare i fullmäktige Upprop Utseende av justerare och bestämmande av tid för justering av protokollet Anmälan av nya motioner, medborgarförslag, interpellationer och enkla frågor Beslut rörande inlämnade enkla frågor Svar på enkla frågor Svar på interpellationer, vilka inte har besvarats under det sammanträde, som följer efter det sammanträde då de ställts 1 Svar på interpellation ställd av Sara Heelge Vikmång (S) till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (KD) om de allt större barngrupperna i Huddinges förskolor KS-2016/ Bordlagt KF , 23 samt KF , 33 2 Svar på interpellation ställd av Marianne Broman (MP) till kommunalrådet Christian Ottosson (C) om hur planerar kommunen att åstadkomma en trygg, tillgänglig och trafiksäker miljö på Gula Gången? KS-2016/ Bordlagt KF , 29 samt KF , 34 Svar på interpellationer som ställts vid närmast föregående sammanträde

2 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 2 (5) 3 Svar på interpellation ställd av Bo Källström (L) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) om Folkethusföreningens företrädares agerande KS-2016/ Bordlagt KF , 35 4 Svar på interpellation ställd av Emil Högberg (S) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) angående uttalat misstroende mot Huges styrelse KS-2016/ Bordlagt KF , 43 Beslut om nya interpellationer som lämnats in till kommunstyrelsens förvaltning senast tio arbetsdagar före fullmäktigesammanträde Svar på nya interpellationer som har lämnats in till kommunstyrelsens förvaltning senast 10 arbetsdagar före fullmäktigesammanträde och vilka enligt fullmäktiges beslut får ställas 5 Svar på interpellation ställd av Emil Högberg (S) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) angående Huddinges plan mot våldsbejakande extremism KS-2016/ Svar på interpellation ställd av Michaela Lööf (S) och Sefkan Halbori (S) till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) angående parkeringssituationen i Visättra KS-2016/ Information från kommunrevisionen Statistikrapporter från socialnämnden och äldreomsorgsnämnden enligt 16 kap. 6 h socialtjänstlagen (ej verkställda gynnande beslut om bistånd) Svar på medborgarförslag 7 Bygg ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station - svar på medborgarförslag väckt av Rolf Nord KS-2015/ Ombyggnad av hållplatsen Vårby brygga på Vårby Allé samt frågor om att busshållplatser på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från vägbanan med egen ficka eller motsvarande svar på medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter KS-2015/

3 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 3 (5) 9 El-ljusspår runt hästhagarna i Vista svar på medborgarförslag från Maria Nygaard KS-2015/ Beslutsärenden, ej motioner 10 Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg KS-2015/ Bordlagt KF , 22, KF , 12 samt KF , Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m.fl- beslut om antagande KS-2015/ Bordlagt KF , 23, KF , 13 samt KF , Miljöbokslut 2015 Uppföljning av Agenda 21 KS-2016/ Bordlagt KF , Förslag till Mobility management-plan för Huddinge kommun KS-2015/ Byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 KS-2015/ Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun - fastigheterna Dåntorp 1:2 och Lissma 4:82 KS-2016/ Strategier för långsiktig finansiering för Huddinge kommunkoncern KS-2015/ Revidering av regler för föreningsbidrag KS-2016/ Ändring av kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens reglementen KS-2015/

4 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 4 (5) Avsägelser (befrielse från förtroendeuppdrag) Valärenden -Val, fyllnadsval och nomineringar m.m Beslutsärenden, motioner 19 Projekt för lokal odling - svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Peter Johansson (MP), Birgitta Ljung (MP), Åke Wickberg (MP), Zaire Kanat Yildirim (MP) och Marianne Broman (MP) KS-2015/ Bordlagt KF , 3, KF , 26 samt KF , Öka likvärdighet och kunskapsresultat med strategier för läsfrämjande i Huddinges förskolor och skolor - svar på motion väckt av Sara Heelge Vikmång (S), Anneli Sjöberg (S) och Eeva Laine (S) KS-2015/ Bordlagt KF , 30, KF , 25 samt KF , Skärp villkoren vid upphandling enligt LOV! svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V), Sonia Benavente (V), Erica Stensson (V) och Madeleine Johansson (V) KS-2015/ Bordlagt KF , 28 samt KF , Huddinges infartsparkeringar främst till Huddinges medborgare - svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Martin Nigals (SD) KS-2015/ Bordlagt KF , 27 samt KF , Fler studentmedarbetare i kommunen - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) och Michaela Lööf (S) KS-2015/ Bordlagt KF , Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare svar på motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) KS-2013/ Bordlagt KF , Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) KS-2015/ Bordlagt KF , 42

5 KOMMUNFULLMÄKTIGE KUNGÖRELSE SIDA 5 (5) 26 Bättre arbetsvillkor för förtroendevalda - svar på motion väckt av Emil Högberg (S) KS-2015/ Huddinges bostäder främst till Huddinges medborgare - svar på motion väckt av Mats Arkhem (SD) och Arnold Boström (SD) KS-2015/ Medlemskap i Biogas Öst för Huddinge kommun svar på motion väckt av Marica Lindblad (MP), Birgitta Ljung (MP), Andreas Novotny (MP) och Olof Olsson (MP) KS-2012/ Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) KS-2015/ Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) KS-2015/ Beslut rörande inlämnade motioner, medborgarförslag och interpellationer Delgivningar Huddinge den 28 april 2016 Nils Johnson Ordförande Per-Erik Björkbacka Sekreterare De handlingar som tillhör ovanstående ärenden finns tillgängliga för allmänheten på kommunstyrelsens kansli fr o m kungörandet av detta sammanträde med fullmäktige. Om ledamot är förhindrad att komma till sammanträdet skall detta snarast anmälas till kommunstyrelsens kansli, telefon /e-post huddinge@huddinge.se

6 KOMMUNFULLMÄKTIGE INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 14 mars (3) Svar på interpellation från Sara Heelge Vikmång (S) om de allt större barngrupperna i Huddinges förskolor Sara Heelge Vikmång (S) har i sin interpellation ställt ett antal frågor utifrån påståenden om allt större barngrupperna i Huddinges förskolor mot bakgrund av Skolverkets reviderade allmänna råd för förskolan. När barngruppernas storlek ska diskuteras är det viktigt att börja med vad det är som definierar en barngrupp. Är det de barn som är inskrivna på en avdelning? Tänker vi att det är de barn som deltar i en sångstund, i en utflykt eller vid sagostunden? Eller utgår vi ifrån de barn som äter tillsammans vid frukosten eller lunchen? Beroende på hur vi definierar vad som är en barngrupp får vi helt olika svar. Definitionen som Skolverket ger handlar om hur många barn som organisatoriskt är inskrivna på en avdelning, men det är naturligtvis så att en stor avdelning normalt sett är indelad i ett antal mindre grupper. Interpellanten gör en stor affär av att barngrupperna ökat kraftigt under åren som alliansledda koalitioner styrt kommunen. Hur har då utvecklingen sett ut? Jo, avdelningarnas storlek i kommunen har ökat, från 16,5 barn per avdelning 2006 till 17,4 barn per avdelning 2014 enligt Skolverkets statistik, som samlas in den 15 oktober varje år. Statistikuppgiften gäller ett gemensamt värde för kommunala och fristående förskolor, en uppdelning mellan kommunala och fristående förskolor görs endast från år 2010 och framåt. Under samma period har antalet barn per pedagog legat relativt konstant på strax över 5 barn per pedagog. För år 2014 var siffran 5,4 barn per årsarbetare. De sex partier som ingår i den styrande koalitionen har i sin gemensamma politiska plattform för Huddinge för mandatperioden kommit överens om att kommunen ska arbeta systematiskt för att hålla barngruppernas storlek nere, framför allt för de yngsta barnen. Den prioriteringen finns sedan dess med även i kommunens mål och budget och i förskolenämndens verksamhetsplan. Anledningen till att det är viktigt att skriva in detta i den politiska plattformen för mandatperioden är att vi delar forskningens och Skolverkets bedömning att det vore önskvärt med mindre barngrupper i förskolan, framför allt för de yngre barnen. Samtidigt finns det inte någon quick-fix för mindre barngrupper i en kommun som Huddinge. Två trånga sektorer är POSTADRESS Politiska kommunledningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

7 KOMMUNFULLMÄKTIGE INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 2 februari (3) personalrekryteringen, där det framför allt råder stor brist på utbildade förskolelärare i hela landet och kanske allra mest i Stockholmsregionen, och bristen på lokaler. I en snabbväxande kommun är det viktigt att det i rätt tid och till rätt pris produceras nya förskolor för det växande antalet förskolebarn. Där har vi tyvärr mycket kvar att göra, men vi har invigt en rad nya förskolor det senaste året och fattat beslut om markanvisningar eller byggande av ytterligare ett antal. Ett arbete pågår för att ta fram en ny standardförskola som till relativt låg kostnad ska kunna byggas på flera ställen i kommunen. Menar du allvar med att du vill minska barngruppernas storlek i förskolan och vad gör du konkret för att gruppernas storlek ska minska? Att öka andelen utbildade förskollärare och hålla barngruppernas storlek nere, framför allt för de yngsta barnen, är mina två viktigaste prioriteringar som ordförande i förskolenämnden. Det betyder inte att det är de enklaste. Tvärtom. För att kunna minska barngruppernas storlek är det centrala, och som jag nämnt ovan, att få fram fler lokaler och till ett pris som kommunen har råd att betala. För att kunna minska barngruppernas storlek för de yngre barnen det mest väsentliga utifrån såväl forskning och Skolverkets bedömning håller förvaltningen på nämndens uppdrag nu på och tar fram ett nytt ersättningssystem för förskolorna där pengen för yngre barn är högre än den för äldre. Vi har också ansökt om och erhållit statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i den kommundel där det hittills varit möjligt: Vårby, där vi har tillräckligt med lokaler. Nu pågår arbete för att se om vi genom omorganisation av arbetet också ska kunna minska barngruppernas storlek och eventuellt även erhålla statsbidrag för det på någon eller några andra förskolor i andra delar av kommunen. Utifrån den forskningsrapport om barngruppernas storlek som Skolverket publicerade i februari och som man i de allmänna råden också hänvisar till har jag även sagt till om att de storavdelningar med uppemot 40 barn med sex pedagoger som förekommer på en del förskolor bör ersättas med en mer traditionell avdelningsstruktur utan att på något sätt hindra avdelningarna från att där så är lämpligt samarbeta med varandra för att ge förskolebarnen högsta möjliga trygghet och kvalitet i verksamheten. Hur kommer det sig att en sådan stor kommun som Huddinge med stora barngrupper endast beviljats i statsbidrag? Det är djupt beklagligt att statsbidragsreglerna är formulerade på ett sådant sätt att barnrika, snabbväxande kommuner som Huddinge har svårt att ansöka om medel. Det skulle, precis som statsråden Andersson, Bolund och Shekarabi framfört i en debattartikel i Dagens Nyheter ( ), vara önskvärt med generella statsbidrag istället för riktade statsbidrag av det slag som deras egen regering slagit rekord i samtidigt som de urholkat de

8 KOMMUNFULLMÄKTIGE INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 2 februari (3) generella statsbidragen. Precis som statsråden konstaterar kan de specialdestinerade statsbidragen dessutom vara omständiga både att ansöka om och redovisa, och de kan i vissa fall förknippas med en detaljreglering som inte är ändamålsenlig. I värsta fall bidrar vissa riktade statsbidrag, genom sin utformning, till att öka kostnadsutvecklingen i kommunerna. Det är en ganska pricksäker beskrivning av hur statsbidraget till minskade barngrupper fungerar. Som nämndes ovan har vi ansökt om och erhållit statsbidrag till en förskola i Vårby där vi har tillräckligt med lokaler och förutsättningarna alltså finns att minska barngruppernas storlek utan att samtidigt öka på förskolekön. Jag ser gärna att vi kan få statsbidrag till fler förskolor men skulle ännu hellre se att vi fick ökade generella statsbidrag som bidrar till att kommunen kan arbeta långsiktigt för att nå målen om minskade barngrupper och ökad andel förskollärare. Karl Henriksson Kommunalråd (KD) Ordförande i förskolenämnden

9 Huddinge kommun Kommunfullmäktige 14 mars 2016 Interpellation till förskolenämndens ordförande Karl Henriksson (KD) om de allt större barngrupperna i Huddinges förskolor Alla barn har rätt till en bra start i livet och förskolan har stor betydelse för barns utveckling. Studier visar att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Det viktigaste för att höja kunskapsresultaten är att investera tidigt i barnen de första åren i skolan och i förskolan. Ju tidigare insatser desto större effekt. Detta gäller särskilt de barn som har föräldrar med en kort utbildning eller barn med tuffa uppväxtvillkor. För att vända utvecklingen i skolan är det alltså nödvändigt att göra stora investeringar i att höja kvaliteten i förskolan. En avgörande faktor för kvaliteten i förskolan är storleken på barngrupperna. Sedan början av 1990-talet har barngruppernas storlek i förskolan ökat. Statistik från Skolverket visar att under de år som Alliansen styrde Sverige ökade de stora barngrupperna i förskolan med över 50 procent. Samtidigt visar siffror från Skolverket att barngruppernas storlek i Huddinge har ökat med 3,4 barn de senaste tio åren, en mycket större ökning än genomsnittsbarngrupperna både i riket och i andra jämförbara kommuner. I dag är barngrupperna i Huddinge större än Skolverkets riktmärke. För barn mellan ett till tre år ska gruppstorleken vara sex till tolv barn för barn. I Huddinge är barngrupperna i genomsnitt 14,6 barn per grupp för de lägre åldrarna. Det är högre än både riksgenomsnittet (13,6 barn per grupp) och snittet i Stockholms län (13,8 barn per grupp). I stora grupper riskerar barnen att inte bli sedda och inte få den tid de behöver med sina pedagoger. För att förskolan ska hålla en hög kvalitet bör därför barngruppernas storlek hållas nere. I Skolverkets allmänna råd för förskolan framhålls flera tydliga risker med stora barngrupper. Stora grupper försämrar förutsättningarna för en bra dialog mellan personalen och barnen. Detta är särskilt negativt för de yngsta barnen som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter. Även barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska gynnas generellt i mindre barngrupper med hög personaltäthet. 1 Samtidigt visar forskning att i för stora barngrupper påverkas det pedagogiska innehållet på ett negativt sätt. Stora barngrupper leder också till stress och minskad trygghet för barnen, särskilt hos de minsta barnen. Dessutom riskerar fler barn i grupperna att leda till att personalen får en orimlig arbetsbelastning och det minskar utrymmet för att planera och utveckla verksamheten. Regeringen har gjort stora satsningar för att minska barngruppernas storlek och för att höja kvaliteten i förskolan. Regeringen har bland annat infört ett statsbidrag på 830 miljoner 1 Skolverket, 2013, Allmänna råd med kommentarer för förskolan

10 kronor årligen för detta ändamål. Det är en viktig investering i både barn och personal. Andra kommuner i Stockholms län som sökt statsbidrag har beviljats ett högre sådant än Huddinge. Det är anmärkningsvärt både med tanke på att Huddinge är en stor kommun och har stora barngrupper. Allianspartierna har styrt förskolenämnden i snart tio år och under den tiden har barngruppernas storlek ökat dramatiskt. Från 13 barn 2006 till 17,4 barn Mot bakgrund av det ovanstående vill jag därför fråga dig följande Menar du allvar med att du vill minska barngruppernas storlek i förskolan och vad gör du konkret för att gruppernas storlek ska minska? Hur kommer det sig att en sådan stor kommun som Huddinge med stora barngrupper endast beviljats kronor i statsbidrag? Sara Heelge Vikmång Socialdemokraterna

11 Kommunfullmäktige 11 april 2016 Svar på interpellation av Marianne Broman om tryggheten i Flemingsberg Marianne Broman har ställt nedanstående frågor till mig om tryggheten i Flemingsberg. Jag är också medveten om att frågan har varit föremål för diskussion tidigare, så en lösning är angelägen. Inledningsvis vill jag informera om det som togs upp på senaste trygghetsnätverket i just Flemingsberg, nämligen den fysiska planeringen i området. Under 2016 kommer dialoger att genomföras för att lyssna på hur invånarna i området vill utveckla till exempel Gula gången. Det är ett viktigt arbete som har startat för att både nuvarande och tillkommande invånare ska känna trygghet i området. Interpellanten lyfter upp att trafikfrågor är ett trygghetsproblem i området. Utifrån ett brottsförebyggande perspektiv är det viktigt att trafiksäkerheten kan kombineras med en trivsam och trygg utemiljö. Barnperspektivet måste användas för att värna barnens vardagsmiljö, det vill säga trafikplaneringen måste ta hänsyn till detta. Hur planerar kommunen att lösa problemet och åstadkomma en trygg, tillgänglig och trafiksäker miljö på Gula Gången? Hur anser kommunen att en trafiksäker lösning för infart fram till gården Terapivägen 4 8 ska utformas? På båda dessa frågor är mitt svar att fastighetsägaren behöver lösa detta tillsammans med kommunen, och att frågan är generellt för området. Jag kan i dagsläget inte säga exakt vilken lösning för infart för vanlig respektive till exempel blåljustrafik som är bäst, det kan behövas olika lösningar för dessa. Fastighetsägaren är medveten om problematiken och jobbar idag med att få till en lösning. Alla infartsvägar till gården på Terapivägen ligger dock på kommunens mark, så det behövs en gemensam lösning som både säkrar tillgänglighet och trafiksäkerhet. Även polisen och brandförsvaret bör vara med i de diskussionerna. Slutligen ser jag fram emot att fortsätta utveckla trygghetsnätverket i Flemingsberg. Ökat samarbete med fastighetsägare och en trivsammare utemiljö kommer att vara två grundbultar för ett tryggare område. Christian Ottosson (C) Ordförande i Natur- och byggnadsnämnden

12 Huddinge kommun Kommunfullmäktige Interpellation Interpellation till Christian Ottosson, kommunalråd med ansvar för miljö- och brottsförebyggande i Huddinge kommun, ordförande i Natur- och byggnadsnämnden samt ordförande i Huddinge brottsförebyggande råd Till Terapivägen 4 8 i Flemingsberg finns ingen bra infart. Infarten från Ortopedvägen, som är den naturliga infarten, har stängts av med hjälp av blomlådor. Orsaken är att förskolan, som har sina lokaler i anslutning till Ortopedvägen, är oroliga att barnen ska gå ut på infarten. Förskolan har två ingångar med lås. Tyvärr är grindarna inte alltid låsta. Förskolans ingång som vetter mot infarten till Ortopedvägen skulle helt kunna stängas av med stängsel, och inte användas mer. Istället skulle ingången som vetter mot Gula gången kunna användas. De föräldrar som kommer med bil kan då lätt parkera vid Annerstaskolan och promenera därifrån till förskolan. Boende på Terapivägen har nu, i och med avstängningen av infart från Ortopedvägen, fått infart till gården via Gula gången. Längs den smala gången efter huskroppen på Terapivägen 8 åker nu bilarna, ut på Gula gången och sedan in på gården. Om denna infart ska vara permanent, måste vägen breddas samt tydligt märkas ut och även ritas in på karta. Flyttbilar som inte hör hemma i Stockholmstrakten har nu svårt att hitta eller köra via denna vägsträcka, likaså en del budbilar. Det är inte heller acceptabelt att trafik, som planeras att vara permanent, ska gå via gångvägar som inte möjliggör mötande trafik. Eftersom det är många barn som leker i området är olycksriskerna betydande. På möte i Trygghetsnätverk Flemingsberg den 18 februari framkom att trafiksituationen på Gula gången är ett av de största orosmomenten i Flemingsberg. Kommunen har ett övergripande ansvar i de fall fastighetsägaren inte löser problemet. Inom Natur- och Byggnadsnämnden har Gatu- och parkdriftavdelningen ansvaret för att upprätthålla en trygg, tillgänglig och trafiksäker miljö för kommuninvånarna samt attraktiva parker och offentliga miljöer. Med anledning av ovanstående är mina frågor till dig: Hur planerar kommunen att lösa problemet och åstadkomma en trygg, tillgänglig och trafiksäker miljö på Gula Gången? Hur anser kommunen att en trafiksäker lösning för infart fram till gården Terapivägen 4 8 ska utformas? Marianne Broman Miljöpartiet

13 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 7 april (4) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Bo Källström (L) med frågor kring Folkets hus Med hänvisning till 37 punkten 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning överlåter jag besvarandet av denna interpellation till Huge Fastigheters styrelseordförande Anti Avsan. Precis som interpellanten skriver har vi i media kunnat följa den infekterade konflikt som pågått de senaste månaderna mellan Folkets hus föreningen (FHF), Folkes skafferi (Folkes), kultur- och fritidsförvaltningen (KUF) samt Huge Fastigheter AB (Huge). Vad är det egentligen som har hänt? I Huddinge centrum finns ett Folkets hus med en traditionell funktion som samlingsplats för medborgare, företag och föreningar. Folkets hus har en bakomliggande konstruktion enligt följande. Huge hyr ut lokalen till KUF som i sin tur har hyrt ut lokalen till FHF (som har innehaft kontraktet i sin helhet) som i sin tur har hyrt ut lokalen till en entreprenör (utan besittningsrätt). Avtalsperioden var tio år och avtalet löpte ut Driften av Folkets hus har finansierats på följande sätt. KUF har gett FHF ett verksamhetsbidrag om kr per år, därtill har FHF löpande kunnat söka bidrag för att upprätthålla ett kulturutbud. FHF har betalat en hyra om kr per år till KUF som i sin tur har haft en årlig kostnad om cirka kr. FHF har (sedan 2012) hyrt ut hela lokalen, förutom ett kontorsrum, och lagt över alla sina åtaganden; driften av lokalen, hanteringen av föreningsverksamheten (det vill säga att driva en serviceentreprenad i Folkets hus) på entreprenören Folkes. Folkes betalade 2014 en hyra till FHF om cirka kronor. Åren som har gått har kantats av konflikter mellan FHF, övriga föreningar som är verksamma i lokalen samt entreprenören. Entreprenören har också, under avtalsperioden, bytts ut på grund av konflikt. Kommunen har på olika sätt genom åren försökt medla mellan FHF och övriga inblandade, men utan resultat. FHF har konsekvent vägrat släppa in kommunen i dialogen. Samtal med FHF i syfte att sondera kring en möjlig fortsättning av hyresavtalet påbörjades under 2014 men avslutades ganska snabbt då parterna kunde konstatera att man inte skulle komma överens. Det första konkreta steget tvärt emot en tänkbar lösning genomfördes av FHF under december 2014 då man sade upp Folkes med hänvisning till att man inte visste hur framtiden skulle bli och att man själv ville bedriva egen verksamhet i lokalen. Detta POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

14 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 7 april (4) informerade FHF inte kommunen om. Nästa steg i processen kom då Huge sade upp KUF för avflyttning i syfte att se över avtalskonstruktionen (detta var kommunen och Huge sedan tidigare överens om var den bästa lösningen). KUF hade signalerat till Huge att man ville frånträda avtalsförhållandet för lokalerna vilket bemöttes positivt av Huge som föredrar att ha direkt kontakt och påverkansmöjligheter med verkshetsutövare i sina lokaler. Huge tog kontakt med både FHF och Folkes för att erbjuda dem att få ta över lokalkontraktet avseende den aktuella lokalytan. Affärsplaner efterfrågades därvid för att säkerställa att lokalerna även fortsättningsvis skulle bidra till konferensmöjligheter, kultur- samt restaurangutbud i Huddinge centrum. FHF avvisade möjligheten eftersom de inte själva sade sig ha kapacitet att bedriva den omfattande verksamheten. Kommunen sade därefter i sin tur upp FHF för avflyttning och med detta rullade den formella processen igång. Kommunen har, via juridiskt ombud, varit i Hyresnämnden vid två tillfällen; dels för själva uppsägningen, dels för att behandla frågan om ett eventuellt uppskov med avflyttning. FHF fick, efter en förhandling den 5 november 2015, uppskov med sin avflyttning fram till den 31 mars Folkes ansökte också i sin tur om uppskov vilkets avslogs i ett beslut, meddelat den 31 mars 2016, med hänvisning till att man hade avtalat bort besittningsrätten. När det gäller processen med avflyttning gjorde FHF minimala ansträngningar att avflytta innan Hyresnämnden fattade beslut i uppskovsfrågan. Efter beslutet i uppskovsfrågan har FHF konsekvent endast fört samtal med Huge. Inventariefrågan har varit en stötesten där FHF har hävdat att de i stort sett äger allting medan Huge, som haft ett hyresavtal med KUF helt i enlighet med vad som är vanligt förekommande, har utfört service och avhjälpt fel och bytt ut vitvaror samt även investerat i ny läktare i lokalerna. Huges utgångspunkt och agerande har under hela avtalsförhållandet varit att fasta installationer ingår i hyreskontraktet, vilket FHF måste ha haft god kännedom om. Huge har strikt gått på fastighetsägarlinjen och meddelat FHF att föreningen endast har rätt till lösa inventarier. Efter att flera incidenter inträffat i lokalen träffades Huge och FHF för att komma överens om en plan för FHF:s fortsatta avveckling av sin närvaro i lokalen. Vid det aktuella mötet kom man överens om att FHF ska meddela Huge i god tid innan man avser att komma till lokalen för att hämta sina inventarier. Avsikten var att kunna förbereda Folkes samt de väktare som tjänstgör i Huddinge centrum så att incidenter om möjligt skulle kunna undvikas. Första tillfället då FHF skulle hämta inventarier var söndagen den 6 mars FHF följde dock inte den plan med ett antal överenskomna datum då FHF skulle få möjlighet att hämta de inventarier man kommit överens om man enats om. Hotfulla och obehagliga situationer har beklagligtvis uppstått vid varje tillfälle då företrädare för FHF har anlänt till lokalen. Som en följd av detta valde kommunen att, den 24 mars 2016, delge

15 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 7 april (4) ett meddelande om förverkande av nyttjanderätten. I och med detta har FHF inte längre haft tillgång till lokalen. Huge har därefter informerat FHF om två möjligheter att få tillgång till inventarierna inget av dessa alternativ har FHF accepterat. Den 30 mars 2016 ingav FHF på nytt en ansökan till Hyresnämnden om uppskov av tidpunkt för avflyttning, vilket delgavs kommunen fredagen den 1 april. Huges och kommunens gemensamma ståndpunkt både vad avser processen som sådan och svaret till Hyresnämnden är att ansökan bör lämnas utan avseende. Samma dag (den 30 mars 2016) skickade FHF också ett öppet brev där man kritiserade kommunens fritidschef och insinuerade att kommunen skulle agerat juridiskt felaktigt. Detta har även flera gånger framhållits av FHFföreträdare i sociala medier. Mot bakgrund av vad som är känt känner du förtroende för att personer som är föremål för polisanmälan av Huge också utgör en del av dess styrelse? Det är inte min uppgift att recensera personer som av kommunfullmäktige valts och av olika partier nominerats att ingå i Huges styrelse. Innan man är dömd i domstol ska man för övrigt som en grundprincip betraktas som oskyldig. Jag anser dock att varje parti naturligtvis bör vinnlägga sig om att besätta sina uppdrag med personer som förstår vilka krav som ställs inom ramen för ett visst uppdrag och att man framförallt i en styrelse i ett aktiebolag inte kan agera mot bolagets intressen, inte ens om detta sker i ett annat sammanhang under förutsättning att det motstridiga intresset är uppenbart. Detta blir då en förtroendefråga. I formell mening är detta en fråga för ägaren, Huddinge kommun, för kommunfullmäktige, för bolagsstämman och för bolagets revisorer. Under denna process har företrädare för FHF konsekvent avvikit från de överenskommelser som ingåtts med Huge (avseende exempelvis avhämtning av inventarier) samt i någon utsträckning bestämmelser i hyreslagen (12 kap. jordabalken). Vidare har det förekommit agerande och åtgärder som kan utgöra tillgreppsbrott eller i vart fall egenmäktigt förfarande. Inventarier tillhörande Huge har vid flera tillfällen avlägsnats ur lokalen. Här kan nämnas en fjärrkontroll som behövs för att operera läktaren och vevarna som krävs för att använda dragspelsväggarna. Härutöver har företrädare för FHF låtit byta lås till både stora och lilla salen. Listan över oacceptabla åtgärder kan göras lång. FHF har dessutom försökt göra gällande, via en egen upprättad inventarielista, att man äger fasta inventarier tillhörande köket.

16 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 7 april (4) Kommer Huge, med anledning av ovanstående, vidta några särskilda åtgärder för att säkerställa att en eventuell intressekonflikt kan undvikas? Som en övergripande kommentar till styrelsen huvuduppgifter i ett aktiebolag som regleras i 8 kap. aktiebolagslagen kan sägas att alla förvaltningsbeslut och ledamots agerande i övrigt ska främja bolagets intressen. Detta är en grundläggande utgångspunkt för det ansvar som åvilar varje ledamot i en aktiebolagsstyrelse. Ledamöterna i Huges styrelse bör vara väl medvetna om detta eftersom frågan har berörts vid ett antal olika tillfällen. När det gäller jäv ska sådant som kan grunda en jävssituation självmant ges tillkänna och om det uppmärksammas på annat sätt exempelvis under ett styrelsesammanträde är det också en uppgift för mig som ordförande att bevaka. Skulle en styrelseledamot som är jävig enligt bestämmelsen i 8 kap. 23 aktiebolagslagen vara närvarande under ett sammanträde ska den ledamoten enligt 8 kap. 21 aktiebolagslagen betraktas som inte närvarande. Frågan har således betydelse för styrelsens beslutsförhet. Allmänt kan sägas att det inom ramen för styrelsens arbete förekommer särskilt anordnade utbildningstillfällen om vad ett uppdrag i en aktiebolagsstyrelse innebär. Härutöver kan man med fog påstå att styrelsen under styrelsens sammanträden fortlöpande får information om vad som gäller i rättsliga avseenden när olika frågor aktualiseras. Anti Avsan (M) Ordförande Huge Fastigheter AB

17 Huddinge kommun Kommunfullmäktige 11 april 2016 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) med frågor kring Folkets hus föreningens företrädares agerande De senaste månaderna har vi i media kunnat följa en konflikt som pågått mellan företrädare för Folkets hus föreningen (FHF), restauratören Folkes och Huge fastigheter. Företrädare för FHF, som också är förtroendevalda för socialdemokraterna och vänsterpartiet har polisanmälts för stölder av inventarier som tillhör Huge i aktuell lokal. Restauratören Folkes upplever att de utsatts för förtal och trakasserier. Vidare har det, i media, framhållits att företrädare för FHF stulit konst tillhörande Huge, kedjat fast en skylift vid entrén till lokalerna, stulit fjärrkontrollen till läktaren samt veven till dragspelsväggen i lokalen i syfte att förhindra Folkes dagliga verksamhet samt uppgivit en felaktig inventarielista. Med anledning av ovanstående vill jag fråga dig; 1. Eftersom det finns ett begränsat utrymme i media; vad är det egentligen som har hänt? 2. Mot bakgrund av som är känt - känner du förtroende för att personer som är föremål för polisanmälan av Huge också utgör en del av dess styrelse? 3. Kommer Huge, med anledning av ovanstående, vidta några särskilda åtgärder för att säkerställa att en eventuell intressekonflikt kan undvikas? Bo Källström Liberalerna

18 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 3 maj (3) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av från Emil Högberg (S) angående uttalat misstroende mot Huges styrelse Huddinge växer. Många byggherrar och exploatörer står på kö för att vara med i Huddinges utveckling. Samhällsbyggnadsavdelningen och samhällbyggnadsutskottet arbetar på högtryck för att leverera detaljplaner och utarbeta områdesprogram. Dessa ska ligga till grund för kommande markanvisningar som ska leda till den utveckling av Huddinge som kommunfullmäktige i översiktsplanen och andra styrdokument har pekat ut. I skrivande stund byggs upp emot 2000 nya bostäder i Huddinge. Såväl hyresrätter som bostadsrätter och egnahem byggs. Samtidigt pågår det en debatt där oppositionen, i synnerhet socialdemokraterna, riktat kritik mot koalitionen i allmänhet och ordföranden för samhällsbyggnadsutskottet i synnerhet med anledning av att Huge i dagsläget inte har några bostäder i produktion. Huges VD har gjort något så ovanligt som att skriva ett öppet brev till utskottets ordförande och redogjort för bolagets syn på varför bolaget inte har kommit igång med att bygga på de byggrätter de har samt redogjort för hur hon upplever pågående förhandlingar mellan kommunen och Huge om pågående projekt. Samhällsbyggnadsutskottets ordförande har svarat på brevet och pekat på vikten av att kommunen inte särbehandlar bolaget i förhållande till övriga exploatörer. Hon har även tagit initiativ till ett möte med Huges VD för att räta ut de frågetecken som finns och för att skapa ett bättre samarbetsklimat mellan bolaget och kommunen och undvika långdragna processer. Under debatterna i fullmäktige har samhällsbyggnadsutskottets ordförande även framfört vikten av att särskilja de olika roller som kommunens politiker har i olika sammanhang. Som styrelsemedlem i Huge så är rollen att se till bolagets bästa och besluta om för bolaget ekonomiskt genomförbara projekt. Som ledamot i fullmäktige är rollen att se till kommunens utveckling på lång och kort sikt och besluta om ägardirektiv för de kommunala bolagen. Som ledamot i samhällsbyggnadsutskottet som har man rollen som förhandlingspart för kommun i relationen med exploatörer, däribland Huge, och uppdraget att skapa förutsägbara förutsättningar för ett högt bostadsbyggande i Huddinge. Budskapet från ordföranden i samhällsbyggnadsutskottet har varit att vi måste förhålla oss professionellt till de olika roller vi har. Huddinge ska ha en fortsatt hög takt i bostadsbyggandet och att det behöver byggas alla typer av bostäder. POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

19 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 3 maj (3) Svar på interpellantens frågor: Delar du Malin Danielssons kritik? Om du gör det har du då framfört kritiken till Huges styrelseordförande Anti Avsan (M)? Planeringstiden har för flera bostadsprojekt varit mycket lång. Många gånger är det fråga om komplexa projekt ofta i bullerutsatta områden, vilket är en naturlig följd av att vi förtätar och bygger i centrum- och kollektivtrafiknära lägen. Kommunen har under flera års tid aktivt jobbat för att förbättra och effektivisera samhällsbyggnadsprocesserna, för att snabba upp byggprocesserna och förverkliga nya bostadsprojekt. I flera projekt där Huge är byggherre har kommunen upplevt svårigheter att komma överens med Huge, svårigheter som man inte upplever finns på samma sätt med privata byggherrar. Huge har å sin sina upplevt att kommunens ställer för höga krav och att de därför haft svårt att räkna hem sina projekt. Jag ser ingen anledning att recensera vare sig hur företrädare för kommunen eller Huge beskrivit situationen. Jag konstaterar dock att planeringstiden från idé till förverkligande i flera projekt varit alldeles för lång och att samarbetet behöver bli bättre. Har ni i den s.k. koalitionen en samsyn på önskvärdheten av att Huge bygger hyresrätter och på vilket sätt kommunen och bolaget kan samverka för att åstadkomma det? Från koalitionens sida är vi helt överens om att Huddinge ska ta på sig ledartröjan i utvecklingen av södra Stockholm och därmed även fortsatt ha ett omfattande bostadsbyggande. Alla typer av upplåtelseformer behövs när Huddinge växer och vi kommer att hantera Huge precis som övriga exploatörer som vill bygga i Huddinge. Vilka projekt Huge vill och kan genomföra är en fråga för bolagets styrelse. Som interpellanten känner till pågår arbete med att säkra kommunens långsiktiga finansiering. En av strategierna för att nå dit är att införa ett tak för kommunkoncernens samlade låneskuld. Utrymmet för nyproduktion av hyreslägenheter i Huges regi finns kvar men projektet måste kunna finansieras på ett långsiktigt hållbart sätt. Om du delar uppfattningen att det är önskvärt att Huge bygger hyresrätter, vilket ansvar anser du att du har, och vilka åtgärder avser du vidta, för att det verkligen kommer till stånd? Jag är positiv till alla goda krafter som vill bidra till att vi fortsätter att hålla hög takt i bostadsbyggandet. En av dessa krafter är naturligtvis Huge. Som nämns ovan har Malin Danielsson tagit initiativ till att skapa ett bättre samarbetsklimat mellan bolaget och kommunen som förhandlingspart vilket kommer att leda till bättre förutsättningar för att detaljplaner för bostäder

20 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 3 maj (3) kommer till stånd. Huge har en rad olika bostadsprojekt i sin planering, däribland ett projekt med ungdomsbostäder och hyreslägenheter som vi nyligen antog detaljplanen för i kommunfullmäktige. Min roll är bland annat att, tillsammans med andra, vara pådrivande i att samhällsbyggnadsprocesserna blir snabbare och effektivare. Jag försöker bidra till att nödvändig infrastruktur kommer på plats, att exploateringsprojekten ger intäkter till kommunen när vi säljer mark och att samtliga aktörer på bostadsmarknaden som vill vara med att utveckla Huddinge bemöts på ett positivt och konstruktivt sätt. Vilket ansvar anser du att Huges ordförande har för att inte fler hyresrätter kommit till stånd genom bolaget? Huges ordförande har enligt min bedömning varit mycket engagerad i Huges bostadsproduktion. En rad olika projekt har planerats under lång tid, varav vi nyligen antog detaljplanen för ungdomsbostäder och hyresbostäder i Trångsund. Kommunen arbetar för fullt med att förbättra samhällsbyggnadsprocesserna och Huge med att stärka sin kompentens för att genomföra projekten. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande

21 HUDDINGE KOMMUN Kom m unstyreisen ~--~~~~~~ Diarian r l Diarieplanbeteckn -- Huddinge kommun Kommunfullmäktige 11 april 2016 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Oronjak (M) angående uttalat misstroende mot Huges styrelse Vid flera tillfällen, och nu senast på Radio Stockholms nyheter den 11 mars, har vi kunnat höra kommunstyrelsens först e vice ordförande tillika ordförande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, Malin Danielsson {L), beklaga sig över att Hu ge Fast ighet er AB inte bygger hyresbostäder i den utsträckning hon önskar och mena att styrelsen inte tagit sitt ansvar för att detta ska ske. Det är naturligtvis synnerligen allvarligt när en tung företrädare för kommunen och ägaren uttrycker kritik på detta sätt offentligt, och väcker många frågor om hur ledning och styrning fungerar och hur samverkan sker mellan olika företrädare för den s.k. koalitionen. Med anledning av ovanstående är mina frågor till dig Delar du Malin Danielssons kritik? Om du gör det - hur har du då framfört kritike n till Huges ordförande Anti Avsan (M)? Om du inte delar kritiken - hur har du t agit upp detta med Malin Danielsson (L)? Ovederh äftig kritik ri skerar ju att skada bolaget - särskilt när det kommer från en ägarrepresentant. Har ni i den s. k. koalitionen en samsyn på önskvärdhet en av att Huge bygger hyresrätter och på vilket sätt kommunen och bolaget kan samverka f ör att åst adkomma det? Om du delar uppfattningen att det är ön skvärt att Huge bygger hyresrätter, vilket ansvar anser du att du har, och vilka åt gärd er avser du att vidta, för att det verkligen kommer till st ånd? Vilket ansvar anser du att Huges ordförande har för att inte fler hyresrätter kommit till st ånd genom bolaget? ~Hög b~g ~-F~~tt=tf-~~ Socialdemokratern a

22 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 4 maj (1) Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd av Emil Högberg (S) angående Huddinges plan mot våldsbejakande extremism Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av stor betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i Huddinge. I mål- och budget 2016 anges bland annat att En plan för arbetet att motverka våldsbejakande extremism ska tas fram och gälla för hela kommunen och beskriva hur arbetet för att förebygga, upptäcka och hantera radikalisering ska ske. Av kommunstyrelsens verksamhetsplan framgår vidare att arbetet bör ske genom att ta fram en rutin för att samordna det förebyggande arbetet för att samordna det förebyggande arbetet för att motverka våldsbejakande extremism. Konkreta rutiner kring hur vi går tillväga vid upptäckt eller vid oro för att en person håller på att radikaliseras har tagits fram av sektionen för trygghet och säkerhet inom kommunstyrelsens förvaltning och finns sedan mars 2016 publicerade på kommunens intranät. Detta är ett levande dokument som uppdateras när ny kunskap erhålls. Rutinen syftar till att klargöra hur personal ska agera vid misstanke när de kommer i kontakt med personer som är i risk för att hamna i eller redan befinner sig i våldbejakande extremismgrupperingar. Vad gäller riktlinjer är dessa under framtagande och de syftar till att beskriva hur arbetet för att motverka våldsbejakande extremism ska ske. Detta arbete kommer att pågå fram till och med augusti 2016 för att därefter under september-oktober presenteras för kommunens ledningsgrupp. Därefter går förslag till riktlinjer iväg för sedvanlig remissrunda och, om allt går enligt plan, innebär det att ett ärende bör kunna skrivas fram och därefter beslutas i nämnd innan årsskiftet. Detta ansvarar kommunstyrelsens förvaltning för. Vad gäller delaktighet och påverkan kommer ett samråd att hållas där föreningar och civilsamhälle bjuds in för att komma med inspel och synpunkter kring riktlinjer. Diskussion kring riktlinjerna kommer även att ske med brottsförebyggande rådet, demokratiberedningen och i andra politiskt tillsatta organ.. Daniel Dronjak (M) Kommunstyrelsens ordförande POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

23 Huddinge kommun Kommunfullmäktige 9 maj 2016 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Oronjak (M) angående Huddinges plan mot våldsbejakande extremism De se naste åren har vi kunnat bevittna flera terrorhändelser där radikaliserade personer har agerat mot det demokratiska systemets grundläggande funktioner. Terrorismen och den vå ldsbejakande extremismen utgör ett stort hot mot samhället men också mot enskilda personers demokratiska rättigheter. Tyvärr har många människor fått sätta livet till på grund av detta. Det är viktigt att alla Sveriges kommuner tar ett ansvar för att förebygga och förhindra att personer dras in i såvä l politiska so m religiösa sammanhang där det är legitimt att utföra den här typen av handlingar. En nyligen sa mmanställd kommunenkät från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism visar att trots att var fjärde kommun uppger att vå ldsbejakande extremism finns i den egna kommunen har knappt va r tionde en färdig handlingsplan. Enkäten visar också att nästan varannan kommun inte har någon utförlig lägesbild öve r den våldsbejakande extremismen i den egna kommunen. Sa mtidigt visa r en undersökning från Socialstyrelse n att nästan en femtedel av landets socialtjänster har haft kontakt med barn och unga som riskerar att dras in i vå ldsbejakande extremism. l Mål och budget 2016 för Huddinge framgår det att kommunen har för avsikt att ta fram en plan för arbetet att motverka den vå ldsbejakande extremismen. Planen ska gälla för hela kommunen och beskriva hur arbetet för att förebygga, upptäcka och hantera rad ika liseri ng ska ske. Ännu har inte en sådan plan varit uppe för politisk behandling. Detta trots att det här är så oerhört viktigt för att skapa en trygg kommun där ingen invånare riskerar att radikaliseras och utföra så grova handlingar som inom ramarna för terror och våldsbejakande ext rem ism. Det räcker inte att sätta in reaktiva åtgärder när något redan har hänt. Arbetet måste istället starta långt innan de individuella och sa mhälleliga katastroferna inträffat. Vissa kommuner så som Stockholm, Göteborg, Örebro och Jönköping har komm it långt för att förebygga den våldsbejakande extremismen. l de kommunerna har man exempelvis både tagit fram en lägesbild och en konkret handlingsplan. Man har även utsett samordnare och tillsatt lokala team. Det är nödvändigt och en angelägenhet för hela kommunen att Huddinge trappar upp sitt arbet e mot våldsbejakande extremism. Med anledning av ovanstående är min fråga till dig Hur gå r det med arbetet att ta fram en plan mot våldsbejakande extremism? Emil Högberg Soc ialdemokraterna ~.

24 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR 5 maj 2016 Kommunfullmäktige Svar på interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak (M) angående parkeringssituationen i Visättra Med hänvisning till 37 punkten 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning överlåter jag besvarandet av denna interpellation till Malin Danielsson (L), ordförande för samhällsbyggnadsutskottet. Huddinge växer och i takt med att nya bostäder tillkommer så ökar även behovet av parkeringsplatser. Även om vi arbetar för att skapa bättre förutsättningar för människor att gå, cykla och åka kollektivt så kommer många även framöver att ha ett bilbehov och därmed även ett parkeringsbehov. Det är i första hand fastighetsägaren, det vill säga hyresvärden eller bostadsrättsföreningen, som ansvarar för att tillgodose behovet av parkeringar för de boende. En viktig och vägledande princip är att parkeringar ska bekostas av den som utnyttjar dem. I Visättra upplevs det idag finnas en brist på parkeringsplatser. Stora delar av den mark som finns för parkering ligger på olika fastighetsägares mark och utanför kommunens ansvar. För några år sedan var en liknande fråga uppe i Trångsund. Där visade det sig att det egentligen fanns tillräckligt med parkeringsplatser, men att reglerna som fastighetsägarna hade gjorde det väldigt billigt att ha flera parkeringsplatser och använda för exempelvis upplag osv. Det leder till långa köer för de som ännu inte fått en parkeringsplats. Om så är fallet i Visättra är omöjligt att veta men intiativ har tagits från kommunen till ett möte med fastighetsägarna för att uppmärksamma dem på problematiken. Svar på frågorna: POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

25 politiska kommunledningen INTERPELLATIONSSVAR DATUM DIARIENR SIDA 3 maj (3) Vad är din lösning på den problematik kring parkeringssituationen i Visättra som många av de boende vittnar om? Vi kommer att föra en dialog med fastighetsägarna i området om de problem som upplevs. Min förhoppning är att detta kommer att klargöra hur tillgången på parkeringsplatser ser ut och vad de olika parterna kan göra för att skapa en bra parkeringssituation. Malin Danielsson (L) Ordförande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott

26 Huddinge kommun Kommunfullmäktige 9 maj 2016 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Daniel Oronjak (M) angående parkeringssituationen i Visättra Att få ihop livspusslet med barn som ska hämtas och lämnas på olika förskolor och skolor, ta sig till jobbet och åka till olika aktiviteter är inte enkelt. Många Huddingebor är därför på grund sin livssituation bilbundna. För dem är tillgången på parkeringsplatser en viktig fråga. Trots att kommunfullmäktige antagit en trafikstrategi och ett parkeringsprogram som slår fast att ytkrävande markparkering ska minska och att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras är det viktigt att vi inte blundar för de parkeringsproblem som Huddingebornas vardag kantas av. Den senaste tiden har många av de boende i Vi sättra på olika sätt larmat om att det råder ett akut läge gällande bristen på parkeringsplatser i området. En av de boende har i ett mail riktat till företrädare för olika partier i kommunfullmäktige skildrat en situation där i stort sett alla besöksparkeringar är upptagna och där väntetiden hos Huge och de andra aktörerna är upp till tre år för att få hyra en parkeringsplats. Många menar att det inte är en hållbar situation. Det är viktigt att vi som är förtroendevalda tar problematiken med tillgången på parkeringsplatser i Visättra och i hela kommunen på allvar. Samtidigt som det är det av stor vikt att kommunen på olika sätt uppmuntrar invånarna att gå, cykla eller åka ko llektivt måste kommunen även ta hän syn till att många Huddingebor är bundna till bilen som färdmedel. Med anledning av ovanstående är vår fråga till dig Vad är din lösning på den problematik kring parkeringssituationen i Visättra som många av de boende vittnar om? ~ Michaela Lööf Socialdemokraterna Sefkan Halbori Socialdemokraterna

27 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Bygg ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station - svar på medborgarförslag väckt av Rolf Nord (KF) Kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget om att bygga ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station avslås med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april Sammanfattning Rolf Nord har lämnat ett medborgarförslag om att bygga ett eventuellt nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att lokaliseringen av ett nytt kommunhus intresserar och engagerar. Tanken att bygga över och intill järnvägsstationen för att göra Huddinge centrum attraktivare och effektivt utnyttja mark i ett centralt läge är god. Generellt kan dock sägas att det är dyrt och komplicerat att bygga över järnvägsspår. Västra stambanan är av riksintresse för person- och godstransporter och transportväg för farligt gods. Att förlägga bebyggelse över transportleder för farligt gods innebär komplexa problem som kräver omfattande riskutredningar samt tekniskt komplicerade och kostsamma lösningar. I det program som kommunen tagit fram för Huddinge centrum föreslås andra åtgärder än överbyggnad av järnvägen för att utveckla och göra centrum attraktivare. Arbetet med att ta fram underlag för ett nytt kommun- och kulturhus har pågått under en tid. Efter att en placering inom fastigheten Forellen 11 m.fl. (Paradisgaraget) inte visade sig genomförbart har arbetet fokuserats på att hitta en annan plats i Huddinge centrum samt att ta fram ett fördjupat lokalprogam. Kommunstyrelsen beslöt den 30 mars 2016 att föreslå kommunfullmäktige att pröva en lokalisering av nytt kommunoch kulturhus till området vid Forellgaraget/ Sjödalsparken. Ärendet avses behandlas vid kommunfullmäktiges möte den 11 april. Med hänvisning till vad som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande föreslår förvaltningen att medborgarförslaget avslås. Beslutet delges Förslagsställaren

28 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 22 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Bygg ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station - svar på medborgarförslag väckt av Rolf Nord (KF) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget om att bygga ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station avslås med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april Sammanfattning Rolf Nord har lämnat ett medborgarförslag om att bygga ett eventuellt nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att lokaliseringen av ett nytt kommunhus intresserar och engagerar. Tanken att bygga över och intill järnvägsstationen för att göra Huddinge centrum attraktivare och effektivt utnyttja mark i ett centralt läge är god. Generellt kan dock sägas att det är dyrt och komplicerat att bygga över järnvägsspår. Västra stambanan är av riksintresse för person- och godstransporter och transportväg för farligt gods. Att förlägga bebyggelse över transportleder för farligt gods innebär komplexa problem som kräver omfattande riskutredningar samt tekniskt komplicerade och kostsamma lösningar. I det program som kommunen tagit fram för Huddinge centrum föreslås andra åtgärder än överbyggnad av järnvägen för att utveckla och göra centrum attraktivare. Arbetet med att ta fram underlag för ett nytt kommun- och kulturhus har pågått under en tid. Efter att en placering inom fastigheten Forellen 11 m.fl. (Paradisgaraget) inte visade sig genomförbart har arbetet fokuserats på att hitta en annan plats i Huddinge centrum samt att ta fram ett fördjupat lokalprogam. Kommunstyrelsen beslöt den 30 mars 2016 att föreslå kommunfullmäktige att pröva en lokalisering av nytt kommunoch kulturhus till området vid Forellgaraget/ Sjödalsparken. Ärendet avses behandlas vid kommunfullmäktiges möte den 11 april. Med hänvisning till vad som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande föreslår förvaltningen att medborgarförslaget avslås. Beslutet delges Förslagsställaren

29 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

30 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Gunilla Sundström Gunilla.Sundstrom@huddinge.se Kommunstyrelsen Bygg ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station svar på medborgarförslag väckt av Rolf Nord Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget om att bygga ett nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station avslås med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april Sammanfattning Rolf Nord har lämnat ett medborgarförslag om att bygga ett eventuellt nytt kommunhus över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att lokaliseringen av ett nytt kommunhus intresserar och engagerar. Tanken att bygga över och intill järnvägsstationen för att göra Huddinge centrum attraktivare och effektivt utnyttja mark i ett centralt läge är god. Generellt kan dock sägas att det är dyrt och komplicerat att bygga över järnvägsspår. Västra stambanan är av riksintresse för person- och godstransporter och transportväg för farligt gods. Att förlägga bebyggelse över transportleder för farligt gods innebär komplexa problem som kräver omfattande riskutredningar samt tekniskt komplicerade och kostsamma lösningar. I det program som kommunen tagit fram för Huddinge centrum föreslås andra åtgärder än överbyggnad av järnvägen för att utveckla och göra centrum attraktivare. Arbetet med att ta fram underlag för ett nytt kommun- och kulturhus har pågått under en tid. Efter att en placering inom fastigheten Forellen 11 m.fl. (Paradisgaraget) inte visade sig genomförbart har arbetet fokuserats på att hitta en annan plats i Huddinge centrum samt att ta fram ett fördjupat lokalprogam. Kommunstyrelsen beslöt den 30 mars 2016 att föreslå kommunfullmäktige att pröva en lokalisering av nytt kommun- och kulturhus till området vid Forellgaraget/ Sjödalsparken. Ärendet avses behandlas vid kommunfullmäktiges möte den 11 april. Med hänvisning till vad som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande föreslår förvaltningen att medborgarförslaget avslås. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

31 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Beskrivning av ärendet Rolf Nord har noterat att kommunen fortfarande söker en passande plats för ett eventuellt nytt kommunhus och har lämnat ett medborgarförslag om att det skulle kunna byggas över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station, se bilaga. Rolf Nord hänvisar till att det finns flera platser i världen och i Sverige där man har överbryggat järnvägsspår och sedan byggt olika byggnader ovanpå. Skulle man välja att bygga över järnvägen skulle man uppnå flera fördelar såsom bullerskydd för hela centrum, vind- och regnskydd för väntande resenärer och att de första våningarna skulle kunna inrymma parkeringsgarage, affärer, kafé, lunchrestaurang etc. Våningarna högre upp, där administrativ verksamhet ska bedrivas, behöver då inte riskera att känna av eventuella vibrationer och ljud. Eventuellt skulle också fler våningar för bostäder kunna byggas, vilket samtidigt förmodligen skulle betyda ännu bättre kalkyler. Hela centrum och Huddinge som helhet skulle härigenom också bli attraktivare. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att lokaliseringen av ett eventuellt nytt kommunhus intresserar och engagerar. Tanken att bygga över och intill stationen för att göra Huddinge centrum attraktivare och effektivt utnyttja mark i ett centralt läge är god. Generellt kan dock sägas att det är dyrt och komplicerat att bygga över järnvägsspår. Västra stambanan är av riksintresse för person- och godstransporter och är transportväg för farligt gods. Riksintresset innebär också ett eventuellt behov av ytterligare spår i framtiden. Att förlägga bebyggelse över transportleder för farligt gods innebär komplexa problem som kräver omfattande riskutredningar samt tekniskt komplicerade och kostsamma lösningar. I det program som kommunen tagit fram för Huddinge centrum föreslås andra åtgärder för att utveckla och göra centrum attraktivare t.ex. genom förtätning med ny bebyggelse, utveckling av mötesplatser och offentliga rum, förbättring av stråk för gång- och cykel samt tillgänglighet till kollektivtrafiken. Arbetet med att ta fram underlag för ett nytt kommunhus har pågått under en tid. Kommunfullmäktige beslöt 2013 att inleda en förstudie för ett nytt kommunhus som senare kompletterades men en beställning om att även ett samlokaliserat kulturhus omfattas. Den plats som då studerades var del av fastigheten Forellen 11 m.fl. (Paradisgaraget) i Huddinge centrum, ett centralt läge nära stationen. Vid närmare studier av förutsättningarna för byggnationen visade det sig dock att de ekonomiska premisserna för den valda

32 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) lokaliseringen var sämre än beräknat. Arbetet har därefter inriktats dels på att finna en annan lämplig fastighet i Huddinge centrum, dels att färdigställa ett fördjupat lokalprogram med tillhörande rumsfunktionsprogram. Ett förslag om lokalisering av nytt kommun- och kulturhus till området vid Forellgaraget/Sjödalsparken presenterades hösten 2015 men kommunstyrelsen beslöt att återremittera ärendet med uppdrag att göra en genomgång av för- och nackdelar med några alternativa platser. En av de platser som studerades närmare är ett område som ligger mellan järnvägen och Kommunalvägen strax norr om Huddinge station. Området används idag för infartsparkering. Nackdelar med platsen var bl.a. osäkerheten kring tidplan och förutsättningar för genomförande med hänsyn riskfrågor från järnvägen och eventuellt behov av utrymme för att i framtiden kunna bygga ytterligare järnvägsspår för utveckling av järnvägsnätet. Slutsatserna har redovisats för kommunstyrelsen som beslutat föreslå kommunfullmäktige att pröva en lokalisering av nytt kommun- och kulturhus till området vid Forellgaraget/Sjödalsparken och att planeringen och byggnationen av huset ska samordnas med en upprustning av Sjödalsparken. Ärendet avses behandlas vid kommunfullmäktiges möte den 11 april. Med hänvisning till vad som framgår av detta tjänsteutlåtande föreslår förvaltningen att medborgarförslaget från Rolf Nord avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Sundström Programansvarig Bilaga: Medborgarförslag från Rolf Nord daterat 6 november 2015 Beslutet delges Förslagsställaren

33 ~ HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HUDUII'JlJI K0iVIMUN l<ommun::;tyrelson "'!o~~;.::.,,:,.~'""'" ~i Z-t ~U._lO_ MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge.. Från Efternamn A J / /VOY~./ Förslaget Skriv ditt medborgarförslag här Motivering Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Underskrift Datum cff'/j -//- (h Underskrift Presentation Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige D Nej POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BESOKSAORESS Kommunalvägen 28 E POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

34 MEDBORGARFÖRSLAG Huddinge Servicecenter sjödalstorget HUDDINGE Huddinge den 6 november 2015 HUDDlf\JGE KOMMUN Ko rn rnu~~st yre l se n ---l o Hej, Jag heter Rolf Nord och ser i tidningen Huddinge Nyheter att kommunen fortfarande letar efter en passande plats för ett eventuellt nytt kommun hus. Jag vet i nuläget inte vilka platser som har diskuterats, förutom de som omnämns i tidningen, men jag har själv länge drömt och fantiserat om att ett dylikt hus skulle kunna byggas över och längs med järnvägsspåren och Huddinge station. Iden är säkert inte ny, för det finns redan flera platser i världen och i Sverige där man har överbryggat järnvägsspår och sedan byggt olika byggnader ovanpå. skulle man välja att bygga över järnvägen skulle man uppnå flera fördelar såsom bullerskydd för hela centrum, vind- och regnskydd för väntande resenärer och att de första våningarna skulle kunna inrymma P-garage, affärer, kafe och lunchrestaurang etc. Våningar högre upp, där administrativ verksamhet ska bedrivas, behöver då inte riskera att känna av eventuella vibrationer och ljud. Eventuellt skulle också fler våningar för bostäder kunna byggas, vilket samtidigt förmodligen skulle betyda ännu bättre kalkyler. Att hela centrum och Huddinge som helhet skulle bli attraktivare på köpet är också ett plus, enligt min åsikt. Inskickat av Rolf Nord, född och uppvuxen i Huddinge. Adress: ber 2015

35 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Ombyggnad av hållplatsen Vårby brygga på Vårby Allé samt frågor om att busshållplatser på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från vägbanan med egen ficka eller motsv. svar på medborgarförslag (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget väckt av Bea Nallesdotter avslås i delar som avser ombyggnad av busshållplatsen Vårby brygga. Medborgarförslaget avslås i delar som avser att bushållplatserna på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från körbanan med egen ficka eller motsvarande. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser sammanslagning av busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken norrut. Sammanfattning Bea Nallesdotter har lämnat in ett medborgarförslag om att bygga om busshållplatsen Vårby brygga på Vårby allé i samband med att övergångsstället vid busshållplatsen byggs om. Bea Nallesdotter föreslår också att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka i enlighet med VGU. VGU står för Vägar och gators utformning, ett samlingsdokument av regler för vägar och gators utformning som är framtagen av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, I medborgarförslaget ingår också förslag om att busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och vid Fittjaviken i riktningar norrut sammanläggs till en hållplats. Förslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden som är positiva till förslaget att bygga om busshållplatsen eftersom antalet resenärer ökat. Kommunstyrelsens förvaltning anser att generella rekommendationer för busshållplatser inte kan ges utan att ta reda på vad det innebär. Det finns t.ex. inte alltid plats för en ficka för att utrymmet är begränsat. För varje aktuell plats utförs en utredning om förutsättningar och möjligheter for placering och utformning av hållplatsen liksom säkra övergångställe och passager till och från busshållplatsen. Kommunstyrelsens förvaltning anser att förslaget om busshållplatsficka vid Vårby brygga inte är lämpligt på denna plats. Däremot kommer förvaltningen att genomföra hastighetssänkande åtgärder vid övergångsstället som ska byggas vid busshållplatsen och utreda hur busshållplatsen kan utformas på ett säkert sätt.

36 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Förslaget om att hållplatserna Vårby Botkyrkavägen och Fittjaviken i riktningen norrut sammanslås samman i en ny hållplats bifalls. Beslutet delges Bea Nallesdotter

37 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Ombyggnad av hållplatsen Vårby brygga på Vårby Allé samt frågor om att busshållplatser på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från vägbanan med egen ficka eller motsvarande svar på medborgarförslag av Nallesdotter Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget väckt av Bea Nallesdotter avslås i delar som avser ombyggnad av busshållplatsen Vårby brygga. Medborgarförslaget avslås i delar som avser att bushållplatserna på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från körbanan med egen ficka eller motsvarande. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser sammanslagning av busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken norrut. Sammanfattning Bea Nallesdotter har lämnat in ett medborgarförslag om att bygga om busshållplatsen Vårby brygga på Vårby allé i samband med att övergångsstället vid busshållplatsen byggs om. Bea Nallesdotter föreslår också att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka i enlighet med VGU. VGU står för Vägar och gators utformning, ett samlingsdokument av regler för vägar och gators utformning som är framtagen av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, I medborgarförslaget ingår också förslag om att busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och vid Fittjaviken i riktningar norrut sammanläggs till en hållplats. Förslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden som är positiva till förslaget att bygga om busshållplatsen eftersom antalet resenärer ökat. Kommunstyrelsens förvaltning anser att generella rekommendationer för busshållplatser inte kan ges utan att ta reda på vad det innebär. Det finns t.ex. inte alltid plats för en ficka för att utrymmet är begränsat. För varje aktuell plats utförs en

38 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ utredning om förutsättningar och möjligheter for placering och utformning av hållplatsen liksom säkra övergångställe och passager till och från busshållplatsen. Kommunstyrelsens förvaltning anser att förslaget om busshållplatsficka vid Vårby brygga inte är lämpligt på denna plats. Däremot kommer förvaltningen att genomföra hastighetssänkande åtgärder vid övergångsstället som ska byggas vid busshållplatsen och utreda hur busshållplatsen kan utformas på ett säkert sätt. Förslaget om att hållplatserna Vårby Botkyrkavägen och Fittjaviken i riktningen norrut sammanslås samman i en ny hållplats bifalls. Överläggning I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M) och Annika Feychting, gatu- och trafikchef. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Bea Nallesdotter

39 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Spahovic, Amir Amir.Spahovic@huddinge.se Kommunstyrelsen Ombyggnad av hållplatsen Vårby brygga på Vårby Allé samt frågor om att busshållplatser på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från vägbanan med egen ficka eller motsvarande svar på medborgarförslag inlämnat av Bea Nallesdotter Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslaget väckt av Bea Nallesdotter avslås i delar som avser ombyggnad av busshållplatsen Vårby brygga. Medborgarförslaget avslås i delar som avser att bushållplatserna på gator/vägar med högsta gällande hastighet över 40 km/tim ska separeras från körbanan med egen ficka eller motsvarande. Medborgarförslaget tillstyrks i den del som avser sammanslagning av busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken norrut. Sammanfattning Bea Nallesdotter har lämnat in ett medborgarförslag om att bygga om busshållplatsen Vårby brygga på Vårby allé i samband med att övergångsstället vid busshållplatsen byggs om. Bea Nallesdotter föreslår också att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka i enlighet med VGU. VGU står för Vägar och gators utformning, ett samlingsdokument av regler för vägar och gators utformning som är framtagen av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, I medborgarförslaget ingår också förslag om att busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och vid Fittjaviken i riktningar norrut sammanläggs till en hållplats. Förslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden som är positiva till förslaget att bygga om busshållplatsen eftersom antalet resenärer ökat. Kommunstyrelsens förvaltning anser att generella rekommendationer för busshållplatser inte kan ges utan att ta reda på vad det innebär. Det finns t.ex. inte alltid plats för en ficka för att utrymmet är begränsat. För varje aktuell plats utförs en utredning om förutsättningar och möjligheter for placering och POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) utformning av hållplatsen liksom säkra övergångställe och passager till och från busshållplatsen. Kommunstyrelsens förvaltning anser att förslaget om busshållplatsficka vid Vårby brygga inte är lämpligt på denna plats. Däremot kommer förvaltningen att genomföra hastighetssänkande åtgärder vid övergångsstället som ska byggas vid busshållplatsen och utreda hur busshållplatsen kan utformas på ett säkert sätt. Förslaget om att hållplatserna Vårby Botkyrkavägen och Fittjaviken i riktningen norrut sammanslås samman i en ny hållplats bifalls. Beskrivning av ärendet Bea Nallesdotter har lämnat in ett medborgarförslag om att bygga om busshållplatsen Vårby Brygga på Vårby Allé i samband med det planerade anläggandet av ett nytt övergångställe vid busshållplatsen och ett förslag om att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka eller i enlighet med VGU ( Krav för vägars och gators utformning ) om säkra busshållplatser. Bea Nallesdotter föreslår också att busshållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och vid Fittjaviken i riktningar norrut sammaläggs till en hållplats. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden. Natur- och byggnadsnämndens remissvar Natur- och byggnadsnämnden har varit positiv till förslaget om att bygga om hållplatsen Vårby brygga i och med att antalet resenärer som utnyttjar bushållplatsen har ökat. Natur- och byggnadsnämndens verksamheter påverkas inte nämnvärt av den föreslagna åtgärden. Förvaltningens synpunkter Trafikverket har tagit fram riktlinjer utformning av vägar och gator: Krav för vägars och gators utformning (VGU) I dessa riktlinjer behandlas bl.a. utformning av busshållplatser i tätort och på landsbygd. Även Trafikförvaltningen har tagit fram riktlinjer: Riktlinjer utformning av infrastruktur med hänsyn till busstrafik. Enligt båda dessa riktlinjer kan busshållplatser vara utformade som körbanehållplatser så som busshållplatserna på Vårby allé är utformade. Förvaltningen anser att det inte går att ge en generell rekommendation om placering och utformning av busshållplatser. Utformningen beror i hög grad

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) av förhållandena på platsen och måste avgöras från fall till fall. T.ex. finns det inte alltid plats för en ficka och samtidigt tillräckligt med utrymme för gångoch cykelvägar i anslutning till busshållplatsen. Busshållplatser bör också utformas med hänsyn till busstrafikens framkomlighet. Det är enklare för bussen att angöra vid hållplats som inte är indragen. I samband med utformning av busshållplatser måste även trafiksäkra gångoch cykelvägar till och från busshållplatserna utredas och utföras så att resenärerna kan ta sig till och från busshållplatserna på ett säkert sätt. När det gäller förslaget om att bygga om busshållplatsen vid Vårby Brygga till indragen ficka anser förvaltningen att det inte bör genomföras på denna plats. Det skulle bli ganska stort ingrepp i naturen vid busshållplatsen och förvaltningen bedömer att kostnaderna skulle bli höga. Förvaltningen föreslår istället hastigheten vid övergångställe säkras med hjälp av busskuddar och mittrefuger. Dessa åtgärder genomförs vid byggandet av övergångsställe i anslutning till busshållplatsen. En av åtgärderna som rekommenderas är en sänkning av högsta tillåten hastighet till 40 km/h. Ett övergångsställe med trafiksäkerhetsåtgärder är planerat för genomförande under Förvaltningen instämmer i att hållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken i riktningen norrut kan läggas samman i en ny hållplats i anslutning till den trafiksignalreglerade korsningen Botkyrkavägen/Vårby Allé. Förslaget måste dock granskas av Trafikförvaltningen innan det kan genomföras. Ombyggnation är planerad att ske under Mot bakgrund av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås i de delar som rör ombyggnad av busshållplats Vårby brygga och att Huddinge kommun framöver ska verka för att samtliga busshållplatser på vägar/gator med högsta gällande hastighet över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka och bifalls i den del som rör sammaläggning av hållplatserna på Vårby allé vid Botkyrkavägen och Fittjaviken norrut. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Amir Spahovic Trafikingenjör Bilagor 1. Medborgarförslag från Bea Nallesdotter 2. Remissvar från Natur- och byggnadsnämnden 3. Skiss på nytt övergångställe och hastighetsreglering Beslutet delges Bea Nallesdotter

43 ~ lludoinoe KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige AN~{OM Oll,. 1 O ~HJDDINGE I<OMMUN Huddinge set'jicecenter... _... _.._..... ~-.u ~ ~ Lämnas personligen till: Information Huddinge Förslaget Sluiv ditt med borgarforslag har Huddinge kornmun bygger om hållplatsen Vårby Brygga på Vårby Alle i sal!lband med den planerade anläggaodet av ett nytt övergångsställe vis busshållplatsen. Hudq,inge kornmun ska framöver verka för att samtliga busshållplatse.r på vä.gar/gator med högsta gällande hastighet över 40km/h ska separeras ftån vägbanan med egen ficka eller i enlighet med VGU om sakra busshållplatser. Motlverlna Har kan du lamna en mer uir!rlig beskriviiing av dill medborgarförslag. Motivera gama varfor och hur:du BliSer all forslaget ska genomfor as. I Vårby blev Vårby Alle en väg med förändrad hastighet från 50 kmn/h till 60 km/h trots många boendes protester då vägen ofta korsas av människ or. Flera av busshållplatserna är placerade på vägbanan utan större säkerhet och hållplatsen vid ÅngQåtsbryggan/ V~rby brygga är placerad på vägen utan någon form av ficka eller säkerhetsplaneri ng. Detta gör att fordonen :eår vänta bakom bussen eller göra omkörningar som inte alltid är så säkra. Trottoaren vid hållplatsen är bred och har gott om utrymme, inga gång- eller cykelbanor som inkräktar på utrymmet finns oc där skulle det enkelt kunna förändras till en hållplats med ficka iom ~tt en del av trottoarens utrymme tas i anspråk. MeQborgarförslaget med diarienummer: SB 2014/246 har godkänts vad det gäller anl äggande av övergångsställe i anslutning till busshållplatsen Vårpy Brygga. I samband med att övergångsstället anläggs kan busshållplatsen byggas om så den blir säker för bussen, överiga trafikanter samt de resande som väntar på bussen. Hållplatsen vid Max i Vå.rby Hag_a, Botkyrkavägen mot Huddinger i början av Vårby Alle är en annan hållplats som borde bygg.as om och om möjligt sanunanslås med haltplatsen innan Fittjaviken. Hållplatserna är inte speciellt sä.kra och vid aotkyrkavägens hållplats måste buss 740 korsa en fil för att k~nna komma till den som är mot Huddinge. Dessa t vå borde. enkelt kunna slås ihop då Fittjaviken endast finns åt 1 håll, mot Huddinge. Underskrift Presentation Jag OQSkar sjalv presentera mitt förslag ror fullmakllge IBJ Ja D Nej Huddinge kommun r. Kommunstyrelsens förvaltning ~ Information Huddinge!:! Huddinge ~ POSTAORESS BESÖKS(IORESS KommunaMigen 28 E.PQST huddlnge@huddlnge.se TELEFOI'! ~H TELEFAX

44 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 21 september Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Remiss- Bygg om busshållplatsen Vårby Bryggamedborgarförslag Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat som sitt svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter om att bygga om busshållplatsen Vårby Brygga i samband med att det nya övergångsstället vid busshållplatsen anläggs, för yttrande senast den 30 september Förvaltningen ser positivt på förslaget som är i linje med arbetet för ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet. Då antalet resenärer som utnyttjar busshållsplatsen har ökat är utformning av den busshållsplats som finns i dag inte bra och medför stora faror för oskyddade trafikanter. Förvaltningens verksamheter påverkas inte nämnvärt av den föreslagna åtgärden. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

45 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2015/ HANDLÄGGARE Lars Lantz Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Bygg om busshållplatsen Vårby Brygga i samband med det planerade att det nya övergångsstället vid busshållplatsen anläggs och verka för att busshållplatser på vägar/gator med hastighetsbegränsning över 40 km/h ska separeras från vägbanan med egen ficka medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat som sitt svar på remissen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag väckt av Bea Nallesdotter om att bygga om busshållplatsen Vårby Brygga i samband med att det nya övergångsstället vid busshållplatsen anläggs, för yttrande senast den 30 september Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på förslaget som är i linje med arbetet för ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet. Då antalet resenärer som utnyttjar busshållsplatsen har ökat är utformning av den busshållsplats som finns i dag inte bra och medför stora faror för oskyddade trafikanter. Förvaltningens verksamheter påverkas inte nämnvärt av den föreslagna åtgärden. Anders Lindelöf Teknisk direktör Lars Lantz Avdelningschef POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB nbf@huddinge.se

46 Natur- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2015/ (2) Bilagor Medborgarförslag- Bygg om busshållplatsen Vårby Brygga Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning E:\Formpipe\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\NBF remissvar Bygg om busshållplatsen Vårby Brygga_ _69.docx.pdf

47 3:33 3:7 serv serv Bb Lr Hpl Vårby brygga Vårby :4 12

48 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ El-ljusspår runt hästhagarna i Vista svar på medborgarförslag från Maria Nygaard (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 mars 2016, anses medborgarförslaget besvarat. 2. Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen som anges i medborgarförslaget från Maria Nygaard. Sammanfattning Maria Nygaard har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt hästhagarna i Vista. Enligt förslagsställaren är det många barnfamiljer som flyttat till området som behöver motion i trygg och säker miljö. Framförallt är det många kvinnor som inte vill bege sig ut till skogen i Källbrink eller Visättra för att motionera. Hon anser att det behövs något närmare, öppnare och tillgängligt där människor kan promenera, jogga eller springa. En föreslagen rutt har bifogats medborgarförslaget. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden och till kultur- och fritidsnämnden. Remissinstanserna är positiva till förslaget. Kultur- och fritidsnämnden håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Dock påpekar natur- och byggnadsnämnden att det finns flera som gör anspråk på området. Hänsyn måste tas till detta samt till att marken som föreslås tas i anspråk delvis utgör utarrenderad jordbruksmark. Även kommunstyrelsens förvaltning är positiv till förslaget. Förslaget om ett elljusspår i Vista bör integreras i den pågående planeringen för detta område. Frågor kring arrende- och ägarförhållanden m.m. för den mark som föreslås tas i anspråk behöver utredas. Möjligheten att kombinera ett elljusspår med övriga planer för området, till exempel att anlägga en ridled och en ny gång- och cykelväg, bör utredas och kan med fördel, om det är lämpligt, samordnas. Den föreslagna sträckningen bör utredas i samråd mellan natur- och byggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning.

49 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till natur- och byggnadsnämnden att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen. Med hänvisning till vad som anges i detta tjänsteutlåtande föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget ska anses besvarat. Beslutet delges Förslagsställaren (Maria Nygaard) Natur- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

50 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ El-ljusspår runt hästhagarna i Vista svar på medborgarförslag från Maria Nygaard Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 mars 2016, anses medborgarförslaget besvarat. 2. Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen som anges i medborgarförslaget från Maria Nygaard. Sammanfattning Maria Nygaard har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt hästhagarna i Vista. Enligt förslagsställaren är det många barnfamiljer som flyttat till området som behöver motion i trygg och säker miljö. Framförallt är det många kvinnor som inte vill bege sig ut till skogen i Källbrink eller Visättra för att motionera. Hon anser att det behövs något närmare, öppnare och tillgängligt där människor kan promenera, jogga eller springa. En föreslagen rutt har bifogats medborgarförslaget. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden och till kultur- och fritidsnämnden. Remissinstanserna är positiva till förslaget. Kultur- och fritidsnämnden håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Dock påpekar natur- och byggnadsnämnden att det finns flera som gör anspråk på området. Hänsyn måste tas till detta samt till att marken som föreslås tas i anspråk delvis utgör utarrenderad jordbruksmark. Även kommunstyrelsens förvaltning är positiv till förslaget. Förslaget om ett elljusspår i Vista bör integreras i den pågående planeringen för detta område. Frågor kring arrende- och ägarförhållanden m.m. för den mark som föreslås tas i anspråk behöver utredas. Möjligheten att kombinera ett elljusspår med övriga planer för

51 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ området, till exempel att anlägga en ridled och en ny gång- och cykelväg, bör utredas och kan med fördel, om det är lämpligt, samordnas. Den föreslagna sträckningen bör utredas i samråd mellan natur- och byggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till natur- och byggnadsnämnden att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen. Med hänvisning till vad som anges i detta tjänsteutlåtande föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget ska anses besvarat. Beslutet delges Förslagsställaren (Maria Nygaard) Natur- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

52 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Maria Sundblad Maria.Sundblad@huddinge.se Kommunstyrelsen El-ljusspår runt hästhagarna i Vista svar på medborgarförslag från Maria Nygaard Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 21 mars 2016, anses medborgarförslaget besvarat. 2. Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att, tillsammans med kulturoch fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen som anges i medborgarförslaget från Maria Nygaard. Sammanfattning Maria Nygaard har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt hästhagarna i Vista. Enligt förslagsställaren är det många barnfamiljer som flyttat till området som behöver motion i trygg och säker miljö. Framförallt är det många kvinnor som inte vill bege sig ut till skogen i Källbrink eller Visättra för att motionera. Hon anser att det behövs något närmare, öppnare och tillgängligt där människor kan promenera, jogga eller springa. En föreslagen rutt har bifogats medborgarförslaget. Medborgarförslaget har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden och till kultur- och fritidsnämnden. Remissinstanserna är positiva till förslaget. Kultur- och fritidsnämnden håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Dock påpekar natur- och byggnadsnämnden att det finns flera som gör anspråk på området. Hänsyn måste tas till detta samt till att marken som föreslås tas i anspråk delvis utgör utarrenderad jordbruksmark. Även kommunstyrelsens förvaltning är positiv till förslaget. Förslaget om ett elljusspår i Vista bör integreras i den pågående planeringen för detta område. Frågor kring arrende- och ägarförhållanden m.m. för den mark som föreslås tas i anspråk behöver utredas. Möjligheten att kombinera ett elljusspår med POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

53 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) övriga planer för området, till exempel att anlägga en ridled och en ny gångoch cykelväg, bör utredas och kan med fördel, om det är lämpligt, samordnas. Den föreslagna sträckningen bör utredas i samråd mellan natur- och byggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till natur- och byggnadsnämnden att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen. Med hänvisning till vad som anges i detta tjänsteutlåtande föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget ska anses besvarat. Beskrivning av ärendet Maria Nygaard har inkommit med ett medborgarförslag om att anlägga ett elljusspår runt hästhagarna i Vista (se bilaga 1). Enligt förslagsställaren är det många barnfamiljer som flyttat till området som behöver motion i trygg och säker miljö. Framförallt är det många kvinnor som inte vill bege sig ut till skogen i Källbrink eller Visättra för att springa. Hon anser att det behövs något närmare, öppnare och tillgängligt där människor kan promenera, jogga eller springa. Motion för alla. Enligt förslagsställaren skulle ett elljusspår runt hästhagarna i Vista vara ett säkrare och tryggare alternativ. En föreslagen rutt har bifogats medborgarförslaget. Rutten är på ca 3 km, i ett område som är öppet utan skogsdungar. Ett elljusspår skulle även ge nytta i form av en sammanlänkning mellan Vistaskolan och nya skolbygget på Bergavägen. Förslagsställaren föreslår att medborgarförslaget skulle kunna samordnas med ett annat medborgarförslag inlämnat av Lennart Hedlund om att göra i ordning Fornstigen med informationsskyltar om historiska lämningar. 1 Remissinstansernas synpunkter Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden ser positivt på förslaget och att behovet av ett motionsspår finns i Vistabergsområdet både för boende och skolorna i området. Dock finns det flera som gör anspråk på området. Hänsyn måste tas 1 Natur- och byggnadsnämnden fattade beslut om medborgarförslaget vid sitt sammanträde den 7 mars 2016.

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) till detta samt till att marken som föreslås tas i anspråk delvis utgör utarrenderad jordbruksmark. Vidare är ridleder, gång- och cykelvägar, vandringsleder/promenadslingor, markerad fornstig, skidspår exempel på andra behov eller önskemål som finns för detta område och där kommunen arbetar för att finna lämpliga sträckningar för dessa. Förvaltningen anser att den föreslagna sträckningen måste utredas i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Vistaberg och Glömstaområdet expanderar och i takt med att nya bostäder byggs behövs också olika mötesytor som exempelvis motions- och aktivitetsytor. Elljusspår kan vara ett sätt att uppmuntra till aktivitet. Det finns också planer för en ridled och ny gång- och cykelväg i området vilket det finns ett uppdrag att utreda. Då natur- och byggnadsnämnden har ansvaret för anläggandet och driften av kommunens motionsspår är förvaltningens förslag att även medborgarförslaget borde ingå och samordnas i denna utredning. Förvaltningens synpunkter Huddinge blev nyligen utsedd till länets bästa friluftskommun. Kommunens naturreservat, som utgör en tredjedel av kommunens yta, erbjuder många möjligheter för den natur- och fritidsintresserade, till exempel att promenera på leder i skogen eller att motionera på elljusspår. Det rika friluftslivet är en av Huddinges styrkor. För att ge jämlika möjligheter för alla invånare att delta i friluftslivet behövs hög tillgänglighet till naturområden genom tydligt utmarkerade och välskötta entréer, leder och rastplatser, förbättrad kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Pågående planer för de delar av Vista som omfattas av förslaget Det pågår redan idag ett arbete med att utveckla området som omfattas av medborgarförslaget. En utredning har tillsatts för att utreda bland annat behovet och förutsättningarna för att utveckla rekreationsmöjligheterna i området. Planer finns att bedriva detta i ett projekt där kommunen samlar frågor rörande friyta, elljusspår, ridstigar, fornstig, dagvattenhantering etc. för den så kallade Lövstadalgången. Kommunstyrelsens förvaltning delar kultur- och fritidsnämndens förslag att ett elljusspår i Vista bör integreras i den pågående planeringen för detta område. Frågor kring arrende- och ägarförhållanden m.m. för den mark som föreslås tas i anspråk behöver utredas. Möjligheten att kombinera ett

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) elljusspår med övriga planer för området, till exempel att anlägga en ridled och en ny gång- och cykelväg, bör utredas och kan med fördel, om det är lämpligt, samordnas. Den föreslagna sträckningen bör utredas i samråd mellan natur- och byggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till natur- och byggnadsnämnden att, tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utreda den föreslagna sträckningen. Med hänvisning till vad som anges i detta tjänsteutlåtande föreslår kommunstyrelsens förvaltning att medborgarförslaget ska anses besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Maria Sundblad Kommunsekreterare Bilagor Bilaga 1: Medborgarförslag om elljus-spår runt hästhagarna i Vista Bilaga 2: Remissyttrande från natur- och byggnadsnämnden Bilaga 3: Remissyttrande från kultur- och fritidsnämnden Beslutet delges Förslagsställaren (Maria Nygaard) Natur- och byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

56

57

58 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 19 (23) HUDDINGE KOMMUN SammanlrGdasdalum Paragraf Kultur- och fritidsn~mnden 2juni Diarienummer KFN-2015/ Elijusspår runt hästhagarna i Vista- medborgarförslag - rem issvar Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 7 maj 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Medborgarförslaget innebär förslag om anläggande av ett elijusspår i Vistabergsområdet som också skulle kunna kopplas till ett annat medborgarförslag, från Lennart Ued]Lmd, gällande n orn. tig m d bedhtarta lor. 'långa barnfamij.jer har flyttat in i området och att få motionera i sitt närområde, tryggt och säkert är viktigt. Många kvinnor vill kunna motionera utan att vara rädda vilket ett elijusspår kan bidra till. Förslagsställaren vill också slå ett slag för att bevara det friska hos alla, och menar att det besparar kommunen en massa pengar för fetma och överviktsrelaterade sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Det sporrar också nya motionärer bland grannarna och det är ett sätt att mötas. Den nya Glömstaskolan och Vistaskolan skulle också ha stor nytta av spåret menar förslagsställaren. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Vistaberg- och Glömstaområdet expanderar och i takt med att nya bostäder byggs behövs också olika mötesytor som exempelvis motions -och aktivitetsytor. Elijusspår kan vara ett sätt att uppmuntra till aktivitet. Det finns också planer för en ridled och ny gång- och cykelväg i området vilket natur- och byggnadsförvaltningen har i uppdrag att utreda. Då samma förvaltning också har ansvaret för anläggandet och driften av kommunens motionsspår är förvaltningens förslag att även medborgarförslaget borde ingå och samordnas i natur- och byggnadsförvaltningens utredning. Överläggning I ärendet yttrar sig Vibeke Bildt (FP). Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer Uldragsbaslyrkande: dalum och signalur

59 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Johansson, Kicki kicki.johansson@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden El-ljusspår runt hästhagarna i Vista - medborgarförslag Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 7 maj 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Medborgarförslaget innebär förslag om anläggande av ett elljusspår i Vistabergsområdet som också skulle kunna kopplas till ett annat medborgarförslag, från Lennart Hedlund, gällande en fornstig med berättartavlor. Många barnfamiljer har flyttat in i området och att få motionera i sitt närområde, tryggt och säkert är viktigt. Många kvinnor vill kunna motionera utan att vara rädda vilket ett elljusspår kan bidra till. Förslagsställaren vill också slå ett slag för att bevara det friska hos alla, och menar att det besparar kommunen en massa pengar för fetma och överviktsrelaterade sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Det sporrar också nya motionärer bland grannarna och det är ett sätt att mötas. Den nya Glömstaskolan och Vistaskolan skulle också ha stor nytta av spåret menar förslagsställaren. Förvaltningens synpunkter Kultur- och fritidsförvaltningen håller med förslagsställaren om att motion och hälsa är viktigt. Tillgängligheten är en annan viktig faktor för motionerandet liksom att aktiviteter kan utföras tryggt och säkert. Vistaberg- och Glömstaområdet expanderar och i takt med att nya bostäder byggs behövs också olika mötesytor som exempelvis motions och aktivitetsytor. Elljusspår kan vara ett sätt att uppmuntra till aktivitet. Det finns också planer för en ridled och ny gång- och cykelväg i området vilket naturoch byggnadsförvaltningen har i uppdrag att utreda. Då samma förvaltning också har ansvaret för anläggandet och driften av kommunens motionsspår är förvaltningens förslag att även medborgarförslaget borde ingå och samordnas i natur- och byggnadsförvaltningens utredning. POSTADRESS Kultur- och fritidsnämnden Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

60 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2015/ (2) Marina Högland Kultur- och fritidsdirektör Kicki Johansson Fritidschef Bilagor Remisshandlingar Beslutet delges Kommunstyrelsen

61 l l!j HUDDINGE KOMMUN Oiariep\anbeteckn. Natur-och byggnadsnämndens ar Natur- och byggnadsnämnden Diarienummer NBN-2015/ s alum 1 juni juni2015 Paragraf 5 9 Sid 8 13 Remiss. Elijusspår runt hästhagarna i Vista - medborgarförslag Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden har för yttrande fått Maria Nygaards medborgarförslag. El-ljusspår runt hästhagarna i Vista. Yttrandet ska besvaras senast den 30 juni 2015 till kommunstyrelsens förvaltning. l förslaget framhålls att det är viktigt för invånarna i Vistaberg att det är nära till ett motionsspår som också är utformat med tanke på säkerhet och trygghet för tjejer i första hand. Förslagsställaren bifogar också ett förslag på var i området spåret kan anläggas. Förslagsställaren beskriver också fördelarna för skoloma i närområdet samt en koppling till ett annat medborgarförslag om en fornstig i området. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på förslaget och att behovet av ett motionsspår finns i Vistabergsområdet både för boende och skoloma i området. Dock finns det flera som gör anspråk på området och hänsyn måste tas såsom den ularrenderade jordbruksmarken som berörs av förslaget. Vidare är ridleder, ge-vägar, vandringsleder/promenadslingor, markerad fornstig, skidspår exempel på andra behov eller önskemål som finns för detta område och där kommunen arbetar för att finna lämpliga sträckningar för dessa. Förvaltningen anser att den föreslagna sträckningen måste utredas i samråd med Kultur- och fritidsförvaltningen (KUF). Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning Signa!urer: Ordförande Juslerare U!dragsbeslyrkande datum och s'gnalur

62 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNINGEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIAR le NR NBN-2015/1662 SIOA HUDDINGE KOMMUN HANDlAGGARE Natur- och byggnadsnämnden Remiss: El-ljusspår runt hästhagarna i Vistamedborgarförslag. KS-2014/ Förslag till beslut Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsnämnden har for yttrande fått Maria Nygaards medborgarforslag. El-ljusspår runt hästhagarna i Vista. Yttrandet ska besvaras senast den 30 juni 2015 till kommunstyrelsens förvaltning. l forslaget framhålls att det är viktigt för invånarna i Vistaberg att det är nära till ett motionsspår som också är utformat med tanke på säkerhet och trygghet for tjejer i forsta hand. Förslagsställaren bifogar också ett forslag på var i området spåret kan anläggas. Förslagsställaren beskriver också fordelarna for skolorna i närområdet samt en koppling till ett annat medborgarförslag om en fornstig i området. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på forslaget och att behovet av ett motionsspår finns i Vistabergsområdet både for boende och skolorna i området. Dock finns det flera som gör anspråk på området och hänsyn måste tas såsom den ularrenderade jordbruksmarken som berörs av förslaget. Vidare är ridleder, ge-vägar, vandringsleder/promenadslingor, markerad fornstig, skidspår exempel på andra behov eller önskemål som finns för detta område och där kommunen arbetar for att finna lämpliga sträckningar för dessa. Förvaltningen anser att den föreslagna sträckningen måste utredas i samråd med KUF.. LL- Anders Lindelöf TF Teknisk direktör c;ip 'ftt~n1 lit4l tk/; n t/; v Nl 'P~- AnnChristin Winnennyhr Utredare Bilagor Remiss: El-ljusspår runt hästhagarna i Vista- medborgarförslag. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning f POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Administrativa enheten Huddinge TELEFON (VXI OCH FAX BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge E -POST OCH WEOO msb@huddinge.se WVM'.huddinge.se

63 KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsen förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 december En nettoinvestering på ca kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplan (KS 2015/256) för del av Glömsta 4:17 m.fl. godkänns. Sammanfattning En detaljplan har tagits fram för idrottshall på delar av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Med anledning av det har kommunstyrelsens förvaltning upprättat ett förslag till mark- och exploateringsavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB. Förslaget innebär att kommunen överlåter marken för idrottsändamål till Huge Fastigheter AB för kr. Området för parkering inom planområdet upplåts till Huge genom ett särskilt arrendeavtal. Kommunen ska bekosta gång- och cykelbana längs Bergavägen på sträckan söder om idrottshallen samt gångbana på Bergavägens västra sida upp till Glömstaskolan. Kommunen kommer även belastas av utgifter för trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen Glömstavägen/Bergavägen. Huge Fastigheter AB ska bekosta gång- och cykelbana, handikapparkering samt avlämningsficka inom idrottshallsfastigheten samt åtgärder för fördröjning av dagvatten, bullerdämpning samt ekologisk kompensation. Idrottshallen beräknas kunna stå klar kvartal Överläggning i kommunfullmäktige Malin Danielsson (L) yrkar att ärendet bordläggs till kommunstyrelsens nästa sammanträde. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner i kommunfullmäktige Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifall till och avslag på Malin Danielssons (L) yrkande att ärendet ska bordläggas till kommunfullmäktiges nästa

64 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG sammanträde och finner därvid att kommunfullmäktige beslutat bifalla Malin Danielssons (L) yrkande. Beslutet delges Huge Fastigheter AB

65 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsen förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 december En nettoinvestering på ca kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplan (KS 2015/256) för del av Glömsta 4:17 m.fl. godkänns. Sammanfattning En detaljplan har tagits fram för idrottshall på delar av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Med anledning av det har kommunstyrelsens förvaltning upprättat ett förslag till mark- och exploateringsavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB. Förslaget innebär att kommunen överlåter marken för idrottsändamål till Huge Fastigheter AB för kr. Området för parkering inom planområdet upplåts till Huge genom ett särskilt arrendeavtal. Kommunen ska bekosta gång- och cykelbana längs Bergavägen på sträckan söder om idrottshallen samt gångbana på Bergavägens västra sida upp till Glömstaskolan. Kommunen kommer även belastas av utgifter för trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen Glömstavägen/Bergavägen. Huge Fastigheter AB ska bekosta gång- och cykelbana, handikapparkering samt avlämningsficka inom idrottshallsfastigheten samt åtgärder för fördröjning av dagvatten, bullerdämpning samt ekologisk kompensation. Idrottshallen beräknas kunna stå klar kvartal Beslutet delges Huge Fastigheter AB

66 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsen förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 december En nettoinvestering på ca kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplan (KS 2015/256) för del av Glömsta 4:17 m.fl. godkänns. Sammanfattning En detaljplan har tagits fram för idrottshall på delar av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Med anledning av det har kommunstyrelsens förvaltning upprättat ett förslag till mark- och exploateringsavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB. Förslaget innebär att kommunen överlåter marken för idrottsändamål till Huge Fastigheter AB för kr. Området för parkering inom planområdet upplåts till Huge genom ett särskilt arrendeavtal. Kommunen ska bekosta gång- och cykelbana längs Bergavägen på sträckan söder om idrottshallen samt gångbana på Bergavägens västra sida upp till Glömstaskolan. Kommunen kommer även belastas av utgifter för trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen Glömstavägen/Bergavägen. Huge Fastigheter AB ska bekosta gång- och cykelbana, handikapparkering samt avlämningsficka inom idrottshallsfastigheten samt åtgärder för fördröjning av dagvatten, bullerdämpning samt ekologisk kompensation. Idrottshallen beräknas kunna stå klar kvartal Överläggning I ärendet yttrar sig Rikard Lingström (S), Ann-Marie Högberg (S), Malin Danielsson (L).

67 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Huge Fastigheter AB

68 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/ SIDA 1 (5) HANDLÄGGARE Cecilia Rogvall cecilia.rogvall@huddinge.se Kommunstyrelsen Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsen förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 december En nettoinvestering på ca kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplan (KS 2015/256) för del av Glömsta 4:17 m.fl. godkänns. Sammanfattning En detaljplan har tagits fram för idrottshall på delar av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Med anledning av det har kommunstyrelsens förvaltning upprättat ett förslag till mark- och exploateringsavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB. Förslaget innebär att kommunen överlåter marken för idrottsändamål till Huge Fastigheter AB för kr. Området för parkering inom planområdet upplåts till Huge genom ett särskilt arrendeavtal. Kommunen ska bekosta gång- och cykelbana längs Bergavägen på sträckan söder om idrottshallen samt gångbana på Bergavägens västra sida upp till Glömstaskolan. Kommunen kommer även belastas av utgifter för trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen Glömstavägen/Bergavägen. Huge Fastigheter AB ska bekosta gång- och cykelbana, handikapparkering samt avlämningsficka inom idrottshallsfastigheten samt åtgärder för fördröjning av dagvatten, bullerdämpning samt ekologisk kompensation. Idrottshallen beräknas kunna stå klar kvartal POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Mark- och exploateringssektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

69 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/ SIDA 2 (5) Bakgrund Vid projektering och genomförande av Glömstaskolan visade det sig att en fullstor idrottshall inte rymdes inom fastigheten Glömsta 2:60. Behoven av skolplatser i området Glömsta-Vistaberg är stort både på kort och lång sikt och därför kommer Glömstaskolan behöva rymma fler elever än vad som ursprungligen var tänkt. Alternativa lokaliseringar för idrottshallen utreddes och det resulterade i att en detaljplan nu har tagits fram för delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Det aktuella området ligger vid Bergavägens korsning med Glömstavägen i den östra delen av Glömsta på gränsen till området Vistaberg och cirka 2.5 kilometer väster om Huddinge centrum. De delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 som berörs är cirka m² och ägs av Huddinge kommun. Området används idag som etableringsyta för Stockholm Vatten AB i samband med anläggande av nya vattenledningar i området. Tidigare har området utgjorts av hagmark och ingick i arrendet för Enlidens stall. Området är omgivet av naturmark och friliggande villor. Planområdet ungefärligt markerat med röd begränsningslinje Förslag till detaljplan redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen för godkännande.

70 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/ SIDA 3 (5) För genomförandet av detaljplanen har mark- och exploateringssektionen upprättat ett förslag till mark- och exploateringsavtal med Huge Fastigheter AB. Huge Fastigheter AB ska förvärva den mark som enligt detaljplan utgör kvartersmark för idrottsändamål och arrendera ytan som har planlagts för parkeringsändamål. Förslagen bilägges, se bilaga 1 och bilaga 2. Beskrivning av ärendet Detaljplan Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Projektet omfattar nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till Glömstaskolan. Idrottshallen har förlagts utanför Glömstavägens skyddsavstånd för farligt gods samt så nära Glömstaskolan som möjligt då den ska nyttjas av skolans elever. Detaljplanen möjliggör en största byggnadsarea om m². Arrende Parkering för Glömstaskolans personal kommer att inrymmas inom planområdet då den avses samutnyttjas med parkering för idrottshallen. Området för parkering kommer att arrenderas ut till Huge genom ett särskilt arrendeavtal. Anledningen till att kommunen väljer att inte sälja detta markområde är för att utformningen av framtida exploatering i anslutning till idrottshallen är oklar och därför kanske parkeringen ska lösas på annat sätt i framtiden. I programstudien för Spårväg Syd finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta gör att området i framtiden kan komma att ha ett mycket mer stationsnära läge. Om annan lösning för parkering i framtiden anses lämpligare ska ett särskilt avtal upprättas mellan kommunen och Huge. Kommunen ska bekosta framtida investeringskostnader motsvarande de 60 parkeringsplatser som ryms inom arrendeområdet. Förslag till arrendeavtal biläggs, se bilaga 2, och undertecknas i samband med undertecknandet av detta mark- och exploateringsavtal genom delegation enligt punkt F7.2 i HKF 9210, vilken omfattar upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år. Mark- och exploateringsavtal Förslaget till mark- och exploateringsavtal innebär att kommunen överlåter kvartersmark utlagt som idrottsändamål om ca m 2 till Huge Fastigheter AB. Enligt överenskommelse med Huge Fastigheter AB ska ersättningen för

71 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/ SIDA 4 (5) marken vara 633 kr/m 2, vilket ger kommunen en total ersättning om kr. Idrottshallen ska miljöklassas enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad. Exploatören ska sträva efter att minst uppfylla kraven för certifieringsnivån Silver för idrottshallen. För indikatorn Energianvändning ska Exploatören ha som målsättning att uppfylla kraven för certifieringsnivån Guld. Kommunen utför och bekostar anläggningar på allmän plats inom och i anslutning till planområdet. De allmänna anläggningar som ska utföras är gång- och cykelbana längs Bergavägen på sträckan söder om idrottshallen samt gångbana på Bergavägens västra sida upp till Glömstaskolan. Kommunen kommer även ha utgifter för trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen Glömstavägen/Bergavägen där diskussioner pågår med Trafikverket om åtgärderna och finansieringen. Huge Fastigheter AB utför och bekostar gångoch cykelbana, handikapparkering samt avlämningsficka inom idrottshallsfastigheten. Gång- och cykelbanan inom fastigheten kopplas ihop med den på allmän plats. I avtalet regleras vidare bl.a. frågor om ekologisk kompensation, fördröjning av dagvatten samt bullerdämpande åtgärder. De åtgärder som föreslås vidtas som ekologisk kompensation är grönt tak på den lägre delen av idrottshallen samt på komplementbyggnader, tillgängliggörande av naturområdet inom planområdet, trädplanteringar samt fasadvegetation. I övrigt innehåller avtalet sedvanliga villkor. Huge Fastigheter AB har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Avtalet är giltigt endast under förutsättning att Huges styrelse godkänner avtalet på sammanträdet den 29 januari Ekonomi Kommunen får intäkter från försäljning av mark med kr. Kommunen ska bekosta en ombyggnad av Bergavägen med gångbana på västra sidan upp till skolan samt utbyggnad av gång- och cykelbanabana söder om idrottshallsfastigheten ner till Glömstavägen. Den totala kostnaden för detta beräknas bli ca kr. Nettot för projektet blir ett minusresultat om ca kr för kommunen. Den främsta anledningen till detta är kommunens kostnader för att anlägga gångbana på västra sidan av Bergavägen upp till Glömstaskolan.

72 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2015/ SIDA 5 (5) Kommunen får ökade driftkostnader för de utbyggda allmänna anläggningarna med ca kr/år. Tidsplan Om detaljplanen antas och mark- och exploateringsavtalet godkänns i kommunfullmäktige under februari och därefter vinner laga kraft under mars kan uppförandet av idrottshallen påbörjas under sommaren 2016 och stå klar för inflyttning under kvartal Detta under förutsättning att en beställning av idrottshallen till Huge Fastigheter AB sker under mars-april Detta behandlas i ett separat ärende till kommunstyrelsen vid ett senare sammanträde. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att det upprättade förslaget till mark- och exploateringsavtal med Huge Fastigheter AB ger förutsättningar för att lösa Glömstaskolans behov av en idrottshall för att bedriva idrottsundervisning. Det ger även ett tillskott på lokaler för Huddinges föreningsliv. Förvaltningen förordar lösningen med arrendeavtal för parkering då förutsättningarna för en framtida exploatering i anslutning till planområdet är oklar. Förvaltningen föreslår att mark- och exploateringsavtalet godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Cecilia Rogvall Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1 Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB Bilaga 2 Arrendeavtal för parkering mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB Beslutet delges Huge Fastigheter AB

73 1(12) Mark- och exploateringsavtal Glömstahallen/Glömsta 4:17 och 4:18 Följande avtal om exploatering av Glömstahallen på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 inom kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun har ingåtts mellan kommunen och exploatören: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad kommunen. Exploatören Huge Fastigheter AB Box Huddinge Org nr Nedan kallad exploatören. Detta avtal avser området vilket har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Nedan kallat Exploateringsområdet, vilket sammanfaller med planområdet. Överlåtelseområdet är utlagt som idrottsändamål i detaljplanen och är markerat med grön begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Arrendeområdet är utlagt som parkering i detaljplanen och är markerat med blå begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Bakgrund Vid projektering och genomförande av Glömstaskolan har det tidigare visat sig att fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom fastigheten Glömsta 2:60 då den framtida Glömstaskolan på sikt behöver innehålla fler elever än vad som ursprungligen var tänkt. Idrottshallen kommer därför att lokaliseras på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Syftet med detta avtal är att reglera genomförandet av detaljplanen för en idrottshall med parkering inom Exploateringsområdet. Till grund för detta avtal ligger förslag till detaljplan för del av Glömsta 4:17 m.fl. (KS 2015/256), samt ramavtal mellan parterna undertecknat Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning - att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast att styrelsen för Huge Fastigheter AB godkänner detsamma senast

74 2(12) - att förslag till detaljplan för del av Glömsta 4:17 m.fl. (KS 2015/256), blir antagen i huvudsaklig överensstämmelse med bilagt förslag, bilaga 2 senast och att beslutet vinner laga kraft. Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts skall verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. 3 Projektets utformning Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för del av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Projektet omfattar en nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till den framtida Glömstaskolan. Idrottshallen har förlagts utanför Glömstavägens skyddsavstånd för farligt gods samt så nära Glömstaskolan som möjligt då den ska nyttjas av skolans elever. I planuppdraget angavs att idrottshallen ska ges en lokalisering och utformning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering. Även parkering för Glömstaskolans personal ska inrymmas inom Exploateringsområdet då den avses samutnyttjas med parkering för idrottshallen. Totalt kommer 60 parkeringsplatser att behövas. Området för parkering kommer att arrenderas ut till Exploatören genom ett särskilt arrendeavtal (KS 2015/ ) som undertecknas i samband med undertecknandet av detta exploateringsavtal, se område med blå begräsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. Anledningen till att kommunen väljer att inte sälja detta markområde är för att utformningen av framtida exploatering i anslutning till Exploateringsområdet är oklar och därför kanske parkeringen kan lösas på annat sätt i framtiden. I programstudien för Spårväg Syd finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta gör att området i framtiden kan komma att ha ett mycket mer stationsnära läge. Om annan lösning för parkering i framtiden anses lämpligare ska ett särskilt avtal upprättas mellan kommunen och Exploatören. Kommunen ska bekosta framtida investeringskostnader motsvarande de 60 parkeringsplatser som ryms inom arrendeområdet. Då Exploatören bekostar Områdets detaljplaneläggning genom särskilt plankostnadsavtal ska Exploatören inte erlägga någon planavgift enligt Kommunens bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. Exploatören förbinder sig att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med - detaljplanen - detta avtal - i huvudsaklig överensstämmelse med till detaljplanen bilagd illustration

75 3(12) MARKÖVERLÅTELSER 4 Marköverlåtelser Kommunen överlåter till Exploatören med äganderätt ett område om ca m 2 av fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18, nedan kallat Överlåtelseområdet. Överlåtelseområdet är utlagt som kvartersmark med idrottsändamål i detaljplanen och är markerat med grön begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. Överlåtelsen gäller med de smärre justeringar av gränsen för Överlåtelseområdet som kan komma att vidtas i samband med lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsbildning. 7 Köpeskilling Köpeskillingen för överlåtelseområdet är FYRAMILJONERNIOHUNDRAÅTTIOSEXTUSENETTHUNDRA ( :-) KRONOR. Vid avvikelse från den markareal som angivits i skall ersättningen justeras med 633 kr/m 2. Ersättningen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från september Den ska justeras så att den följer indexändringarna fram till den tidpunkt då den förfaller till betalning. Den ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan. Köpeskillingen skall erläggas senast på tillträdesdagen genom insättning på kommunens postgiro eller bankgiro med angivelse om vad ersättningen avser. 5 Fastighetsbildning mm Kommunen ansöker om fastighetsbildning för genomförandet av marköverlåtelser enligt detta avtal. Exploatören biträder i och med detta avtal ansökan och svarar för samtliga förrättningskostnader för genomförandet av marköverlåtelsen. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder (avstyckningar, ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförande av detaljplanen. 6 Tillträde Tillträde till överlåtelseområdet sker två veckor efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. 7 Köpebrev Mot det att Kommunen erhåller föreskriven köpeskilling och då alla eventuella pantbrev har överlämnats upprättas köpebrev. Exploatören svarar för samtliga lagfartskostnader.

76 4(12) 8 Inteckningar och övriga belastningar Kommunen garanterar att överlåtelseområdet inte besväras av inteckningar eller andra belastningar som kan inskränka rådigheten förutom nedanstående: 1. Nyttjanderätt för byggvägar inom Exploateringsområdet undertecknat mellan Kommunen, Exploatören och Stockholm Vatten AB (SBN 2014/44.351) 2. Stockholm Vatten VA AB har lämnat in en ansökan om ledningsrätt inom u-området i detaljplanen, bilaga 2. (AB159167) 9 Servitut och ledningsrätt etc Exploatören ska i samband med den exploatering som detaljplanen medger utan ersättning upplåta erforderliga utrymmen för befintliga och tillkommande ledningar inom exploateringsområdet till förmån för respektive ledningshavare. Exploatören medger att gång- och cykelväg får nyttjas av allmänheten enligt detaljplanens bestämmelser inom området markerat som gångbana i detaljplanen. Exploatören medger att ovanstående rättigheter får säkerställas genom servitutsavtal som får skrivas in eller genom fastighetsbildningsåtgärd. 10 Skick Överlåtelseområdet har besiktigats av Exploatören. Exploatören äger kännedom om rådande mark- och grundförhållanden. Exploatören godkänner dess skick samt förklarar sig med bindande verkan avstå från samtliga anspråk på fel eller brister i den förvärvade egendomen som Exploatören upptäckt eller bort upptäcka vid besiktning. Inom Exploateringsområdet finns idag byggvägar och en påfartsramp som används under uppförandet av Glömstaskolan samt anläggande av en ny huvudvattenledning i Bergavägen. En överenskommelse om byggvägarna inom Exploateringsområdet undertecknades mellan Kommunen, Exploatören och Stockholm Vatten AB (SBN 2014/44.351). Markföroreningar Inom Överlåtelseområdet finns inga av parterna kända markföroreningar. En miljöteknisk markundersökning har genomförts av Exploatören. Undersökningen visade på föroreningar på de delar av Glömsta 4:17 och 4:18 som ligger utanför Exploateringsområdet. ANLÄGGNINGAR 11 Anläggningars utförande A. Allmänna anläggningar A.1. Kommunen projekterar, utför och bekostar gång- och cykelbana inom allmän plats, i detaljplanen markerad som gc-väg, se bilaga 2. Kommunen projekterar, utför och bekostar även en gångbana på västra sidan av Bergavägen från Exploateringsområdet norr ut till Glömstaskolan.

77 5(12) A.2. Exploatören förbinder sig iordningsställa naturmarken inom Exploateringsområdet i samband med uppförandet av idrottshallen. Detta innefattar röjning av vegetation, städning samt anordnande av gångpassage från Bergavägen till planerad bollplan. Träd och övrig vegetation ska i möjligaste mån bevaras. B. Anläggningar inom kvartersmark. Exploatören projekterar, utför och bekostar: B.1. Alla anläggningar inom kvartersmark. B.2. Exploatören projekterar, utför, bekostar och driftar gång- och cykelbana, handikapparkering samt avlämningsficka inom området markerat som gångbana i detaljplanen. Exploatören ansvarar för att entrén till idrottshallen kopplas ihop med gång- och cykelbanan. Under arbetets gång skall samråd ske med kommunens gatuoch trafiksektion. Projektering och anläggande skall utföras i enlighet med gatu- och trafiksektionens handbok. Samtliga ritningar och andra granskningshandlingar skall vara granskade och godkända av kommunen innan arbetena påbörjas. Anläggningar som exploatören utför enligt ovan skall vara färdigställda i samband med att slutbesked erhålls för idrottshallen och anläggningen kan tas i bruk. B.3. Parkeringsplatser inom arrendeområdet, se särskilt avtal. B.4. Alla erforderliga åtgärder för bullerskydd. Kommunen projekterar och utför: B.5. Återställande av byggvägar enligt överenskommelse i avtal mellan Kommunen, Exploatören och Stockholm Vatten AB (SBN 2014/44.351). Kostnaden fördelas enligt överenskommelse i avtalet. C. Omgivande vägnät/naturmark Gemensam besiktning av omgivande vägnät/naturmark ska göras före byggstart. Exploatören bekostar återställande av eventuella skador som förorsakas av exploateringen inom exploateringsområdet. Exploatörens ansvar gentemot kommunen får ej överföras på av exploatören anlitad entreprenör. AVGIFTER 12 Skatter mm För överlåtelseområdets utgående skatter och avgifter betalas av kommunen i den mån de avser och belöper på tiden intill tillträdesdagen och för tiden därefter av exploatören. Kommunen erlägger för tillträdesåret fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift för överlåtelseområdet. Av erlagd skatt eller avgift, ska exploatören ersätta kommunen för vad som proportionellt får anses belöpa på tiden efter äganderättsövergången (tillträdesdagen) för överlåtelseområdet.

78 6(12) 13 Detaljplanekostnader Kommunen ombesörjer framtagande av ny detaljplan för exploateringsområdet. Exploatören ersätter kommunen för dess kostnader enligt särskilt plankostnadsavtal med kommunens plansektion om ersättning för detaljplanekostnader. Då exploatören bekostar områdets detaljplaneläggning genom särskilt plankostnadsavtal ska exploatören inte erlägga någon planavgift enligt kommunens bygglovtaxa i samband med bygglovprövning. 14 Gatukostnadsersättning Har exploatören till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal, skall ägare till fastighet inom exploateringsområdet anses ha erlagt på fastigheten belöpande gatukostnader enligt den i 2 angivna detaljplanen. Vad som sägs i föregående stycke gäller inte kostnader för framtida förbättringar eller utbyggnader av nya områdesanläggningar eller områdesanknutna anläggningar avseende gator och allmänna platser vilka regleras enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagar och regler. 15 Anslutningsavgifter Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom exploateringsområdet betalas av exploatören. Det åligger exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella befintliga ledningars läge samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Exploatören skall bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom exploateringsområdet. MILJÖ- OCH ENERGI 16 Agenda 21 Kommunen har antagit en lokal Agenda 21 som skall vara vägledande för alla verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar. Exploatören har tagit del av denna lokala Agenda 21 och skall beakta denna vid verksamhet och aktiviteter inom exploateringsområdet. 17 Miljöanpassat byggande Energieffektivitet Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Bostadsdelarna eller andra utrymmen där människor stadigvarande vistas ska utföras med ett klimatskal som minimerar behovet av tillförd energi för uppvärmning. Tillförd energi för uppvärmning ska endast behövas för tappvarmvatten och för spetsvärme under årets kallaste dagar. Bästa teknik ska även användas

79 7(12) för att minimera energibehovet för byggnadernas drift i övrigt. Om värmekälla behövs ska det tillgodoses genom fjärrvärme eller med förnyelsebar energi. Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön. Inbyggda material ska dokumenteras. Byggprocessen Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (mark- och exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor. Uppföljning och kvalitet Exploatören ska miljöklassa projektet enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad. Exploatören ska sträva efter att minst uppfylla kraven för certifieringsnivån Silver för idrottshallen. För indikatorn Energianvändning ska Exploatören ha som målsättning att uppfylla kraven för certifieringsnivån Guld. Exploatören svarar för samtliga kostnader för certifiering samt svarar för uppföljning och redovisning gentemot Kommunen. Utförd certifiering ska redovisas för Kommunen senast 2 år efter byggnadens färdigställande enligt valt certifieringssystem. 18 Dagvatten För att uppnå en hållbar dagvattenhantering har Kommunen tagit fram en dagvattenstrategi som Exploatören har tagit del av. Syftet är att nå en enhetlig syn på dagvattenhanteringen och förtydliga ansvaret. Dagvattenutredning har tagits fram och ska följas av Exploatören. Åtgärder ska vidtas enligt utredningen eller i enlighet med utredningens intention. De åtgärder som föreslås enligt utredningen är följande: För att reducera flödet av dagvatten ska två stycken utjämningsmagasin anordnas i samband med exploatering av tomten. Ett magasin för idrottshallstomten och ett magasin för parkeringsplatsen. Preliminärt föreslås att dessa magasin utförs av makadamfyllning med strypta utlopp som ansluts till befintlig dagvattenledning i Bergavägen. Föroreningshalterna i dagvattnet från området ligger under miljökvalitetsnormen, men kommer att öka något i förhållande till nuvarande förhållanden utan ytterligare åtgärder. För att förbättra rening av dagvattnet från området ska parkeringsplatsen utföras med någon form av öppen beläggning och/eller oljeavskiljare. Dagvatten från tak avses avledas till växtbäddar eller motsvarande via stuprör och utkastare för ytlig fördröjning. Grönt tak ska anläggas på tak på sophus och den lägre delen på idrottshallen. Vid ett eventuellt 100-årsregn kommer utjämningsmagasinen att fyllas och avrinningen kommer även att ske på markytan. Höjdsättning av området är därför viktigt att beakta så att extrema regnvattenflöden inte riskerar att skapa problem för den planerade bebyggelsen söder om planområdet.

80 8(12) Handlingar vilka redovisar omhändertagande av dagvatten ska redovisas för Kommunen i samband med tekniskt samråd för bygglov. Handlingarna ska godkännas av Kommunen. Samtliga anläggningar för omhändertagande av dagvatten ska utföras och bekostas av Exploatören liksom skötsel av dessa. Åtgärderna ska vara utförda senast då någon byggnad inom Området tas i bruk. 19 Buller En bullerutredning har tagits fram. Den visar att riktlinjer för buller klaras. Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. En gabion ( stenmur ), ett plank eller motsvarande avskärmare ska uppföras utmed parkeringsplatsen, markerad som plank i detaljplanen se bilaga 2. Avskärmaren ska vara vegetationsklädd och fungerar i första hand som ett säkerhetsskydd och avskärmare mellan idrottsplatsen och parkeringen. Även om den inte behövs för ljudmiljöns skull bidrar den till att den förbättras ytterligare. Avskärmaren ska utföras och bekostas av Exploatören liksom skötsel av denna. Uppförandet ska vara genomfört senast då idrottshallen inklusive fotbollsplan och omgivande mark inom Området tas i bruk. 20 Ekologisk kompensation Ekologisk kompensation har utretts under planskedet och åtgärderna som föreslås vidtas är följande: - Grönt tak på den lägre delen av idrottshallen samt på komplementbyggnader - Tillgängliggörande av naturområdet inom Exploateringsområdet enligt 11 A.2 - Trädplanteringar på parkeringsytan - Fasadvegetation Åtgärder ska vidtas enligt ovan eller genom åtgärder som bedöms som likvärdiga. Handlingar som slutgiltigt redovisar vilka åtgärder som ska vidtas som ekologisk kompensation redovisas för Kommunen före bygglovsansökan och godkännas av Kommunen. Exploatören ska utföra och bekosta åtgärderna. Åtgärderna ska vara genomförda senast då någon byggnad inom Området tas i bruk varpå gemensam besiktning med Kommunen ska genomföras. Exploatören kallar Kommunen till besiktning senast 4 veckor efter att åtgärderna ovan är genomförda. 21 Avfallshantering Exploatören skall tillse att avfallshanteringen inom exploateringsområdet under byggtiden och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till långtgående källsortering och återvinning i enlighet med gällande avfallsplan och renhållningsföreskrifter för Huddinge kommun. GENOMFÖRANDE 22 Tidplan Parternas avsikt är att nedanstående överenskommen tidplan ska följas. Tidplanen är vägledande för kommande arbeten. Om någon av Parterna bryter mot tidplanen uppstår dock inga ersättnings- eller kostnadsskyldigheter för endera parten. Information om eventuella avvikelser från tidplanen ska snarast delges den andra parten.

81 9(12) Startbesked för planerad byggnation avses ha erhållits senast Slutbesked för planerad byggnation avses ha erhållits senast Slutbesiktning för allmänna anläggningar enligt 11 avses vara godkänd senast Samordning Exploatören ska svara för samordning mellan kommunen och de ledningsdragande bolagen så att erforderliga arbeten inom och intill exploateringsområdet kan bedrivas utan inbördes hinder och kan vara färdigställda senast vid inflyttning. Exploatören skall till kommunen och de ledningsdragande bolagen tillhandahålla erforderliga plankartor, ritningar och tidsplan för ledningsnätens utbyggnad. 24 Vegetation Vid projektering av bebyggelsen ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. I samband med att Exploatören upprättar situationsplan för exploateringsområdet ska förslag till bevarande av vegetation och kompletterande planteringar redovisas (vegetationsplan). Vegetationsplanen ska skriftligen godkännas av Kommunen före bygglovsansökan. Borttagande av träd ska, om det inte medgivits i den godkända vegetationsplanen eller genom marklov, ske först efter samråd med Kommunen. 25 Etableringsplan Innan byggnadsarbeten påbörjas skall exploatören upprätta en etableringsplan, som skriftligen ska godkännas av kommunen. Denna skall behandla eventuellt nyttjande av natur- eller gatumark för uppställning av arbetsbodar, upplag eller dylikt, återställningsarbeten efter nyttjandet, skyddande av träd och natur samt stängsel runt byggarbetsplatsen. Uppställning av bodar, upplag och dylikt ska i första hand ske på exploatörens kvartersmark. Eventuellt nyttjande av kommunens mark kräver kommunens medgivande och regleras genom särskilt avtal. Nyttjande av allmän platsmark kräver även polistillstånd. 26 Trafikanordningsplan I god tid innan etablering och byggnadsarbeten påbörjas ska exploatören upprätta en trafikanordningsplan, som skriftligen ska godkännas av kommunen (gatu- och parkdriftsavdelningen). Denna ska bl a redovisa placering av stängsel runt byggarbetsplatsen, in- och utfartsvägar från arbetsplatsen, byggtrafikvägar till och från arbetsplatsen samt var och hur avlastning av gods kommer att ske. Planen ska även redovisa åtgärder för framkomlighet och säkerhet för fordons-, gång- och cykeltrafik. Parterna ska före byggstart gemensamt besiktiga vägnätet runt exploateringsområdet. Över besiktningen ska upprättas ett protokoll. Exploatören bekostar återställande av eventuella skador på omgivande vägnät som förorsakats av exploateringen inom exploateringsområdet. Parterna bör verka för samordning av skyltar för projektet och dess genomförande.

82 10(12) 27 Skyltar Exploatören ska sätta upp minst en skylt i syfte att informera allmänheten senast när byggområdet hägnas in. Informationen ska levereras med ett personligt tilltal och på så sätt bidra till områdets identitet. Informationen ska innehålla en beskrivning om vad som byggs, namn på det som byggs, byggperiod och när arbetet beräknas avlutas. Skylten ska ha Huddinge kommuns och Exploatörens logotyp samt hänvisa till en webbadress. Parterna ska samråda om skyltens utformning och gemensamt bedöma behovet av planskiss och/eller faktaruta på skylten. Skylten bör vara klottersäkrad och bestå av flera tygvepor eller skyltar bredvid varandra. 28 Störningar Exploatören skall tillse att utbyggnad av exploateringsområdet sker med minsta möjliga störningar för boende och övriga intilliggande verksamheter. För buller gäller de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser. ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 29 Skadeståndsansvar Exploatören är gentemot kommunen ansvarig för åtgärder som med avseende på detta avtal vidtages eller underlåtes av exploatören, anställda hos exploatören samt av exploatörens anlitade entreprenörer och leverantörer. 30 Dröjsmålsränta Erläggs inte kapitalskuld på bestämd förfallodag skall dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen utgå för tiden från förfallodagen på fordringen tills full betalning sker. 31 Överlåtelse Avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan utan Huddinge kommuns kommunstyrelses skriftliga godkännande. Fastighet Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal förbinder sig Exploatören vid vite av kr att förbinda den nye ägaren att iakttaga vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal så att detta blir gällande mot varje kommande ägare av området eller del därav. Detta avta ska bifogas i avskrift. Den nya ägaren ska då förbindas att ställa godtagbar säkerhet till Kommunen för åtagandena enligt detta avtal. Innan överlåtelse sker ska Exploatören skriftligen underrätta Kommunen. Ska också detta avtal överlåtas på den nya ägaren gäller första stycket likväl.

83 11(12) 32 Kontaktpersoner Kontaktperson för Kommunen är: Mark och exploateringssektionen Cecilia Rogvall Gatu- och trafiksektionen Lisa Kroon Lotta Berggren Kontaktperson för Exploatören är: Björn Wiklund Om endera parten byter kontaktperson eller kontaktuppgifter ska den andra parten informeras om detta samt komplettera med nödvändig information motsvarande innehållet i denna paragraf. 33 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall avgöras av svensk allmän domstol.

84 12(12) Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun Huddinge För Huge Fastigheter AB. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef.. Namnförtydligande. Cecilia Rogvall Exploateringsingenjör.. Namnförtydligande Bilaga 1 Bilaga 2 Kartbilaga med exploateringsområdet, överlåtelseområdet och arrendeområdet markerat. Förslag till detaljplan Dnr KS 2015/ (CR)

85 ÖVERSIKT Huddinge kommun, Mark- och exploateringssektionen BILAGA 1 Mark- och exploateringsavtal Glömsta 4:17 m.fl. Skala 1 : ,,,,,

86 FRANCOSTÄMPELN PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns 4:11 Eijravägen 4: PARK B Lr Lr ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser PARK GC-VÄG Kvartersmark Naturpark Gång- och cykelväg 25.7 Lr 4:19 Glömstavägen :18 P n5 n 3 R e f1 n4 f3 4:17 f1 f2 f3 Bergavägen GC-VÄG u gångbana Brevduvebacken BREVDUVAN B E P R Bostäder Tekniska anläggningar/transformatorstation Parkering Idrott med till verksamheten kopplade kontors-, kansli-, handels, fritids- och serviceverksamheter. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u gångbana Byggnader får inte uppföras Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Gångbana, handikapparkering och angöringsficka skall uppföras. UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e2000 Största byggnadsarea i m 2 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n 3 n4 Parkeringsplats skall anordnas med genomsläppligt ytmaterial. Anläggning för fördröjning av dagvatten skall anordnas. Anläggning för fördröjning av dagvatten skall anordnas GC-VÄG 31 n5 Plank eller mur skall uppföras för att skydda uteytorna kring idrottshallen från parkeringen. Planket/muren skall förses med vegetation PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning 4: Platåvägen 13.0 Högsta nockhöjd i meter. Utöver nockhöjd får tekniska utrymmen uppföras, dock inte för förvaring. 10 Utseende 4: f1 Byggnaden skall utformas med varierad fasad och minst 20 % av fasaden mot Bergavägen skall vara glasad f2 Tak på den lägre delen av idrottshallen (undantaget tekniska utrymmen) samt tak på komplementbyggnader skall förses med sedum, så kallat grönt tak f 3 Koppar- och zinktak/fasader får ej användas. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Xref ritning: Rasterbilder: Grundkarta över Glömsta 4:17 m fl., del av inom kommundelen i Huddinge kommun upprättad september 2014 av MSB/Lantmäteriavdelningen Flemingsberg Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH2000 Skala 1:1000 (orginalformat A2) m Beteckningar Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns Fastighetsgräns Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns Gällande egenskapsgräns Gällande rättighetsgräns Avvägd höjd Fastställd höjd Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 7 6 Höjdkurva Slänt Staket, bullerplank Häck Stödmur, mur Dike Väg HUDDINGE KOMMUN Ej bindande illustrationer: Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl. inom Flemingsbergs kommundel Huddinge kommun Upprättad september 2014 Reviderad december 2015 Kommunstyrelsens förvaltning Susanna Udd Planarkitekt Plankarta med bestämmelser Antagandehandling PBL 2010:900 byggnad, bollplan, löparbanor Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbeskrivning Illustration Övrigt Beslutsdatum Antagande Laga kraft KS-2015/256 SBN 2014/ Instans KF

87 1(4) Mellan Huddinge kommun, org. nr , genom dess kommunstyrelse, nedan kallad kommunen, och Huge Fastigheter AB, org. nr , nedan kallad arrendatorn, träffas följande AVTAL OM ANLÄGGNINGSARRENDE för del av kommunens fastigheter Glömsta 4:17 och 4:18 i Huddinge kommun 1 Bakgrund Detta arrendeavtal tecknas i samband med Mark- och exploateringsavtal för Glömstahallen (KS 2015/ ). I planuppdraget för Glömstahallen angavs att idrottshallen ska ges en lokalisering och utformning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering. Även parkering för närliggande Glömstaskolans personal ska inrymmas inom exploateringsområdet då den avses samutnyttjas med parkering för idrottshallen. Ytan för parkering arrenderas ut till Huge genom detta avtal. Anledningen till att kommunen väljer att inte sälja detta markområde är för att utformningen av framtida exploatering i anslutning till exploateringsområdet är oklar och därför kanske parkeringen kan lösas på annat sätt i framtiden. I programstudien för Spårväg Syd finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta gör att parkeringen i framtiden kan komma att ha ett mer stationsnära läge. 2 Arrendeställe mm Arrendeområdet utgör en areal om ca m 2 av fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Området har på bifogad kartbilaga markerats med blå begränsningslinje. 3 Användning Området skall av arrendatorn användas för parkering för ca 60 platser. Området får inte stängslas in. På arrendestället får ej bedrivas verksamhet som strider mot det angivna ändamålet. 4 Arrendetid Arrendetiden gäller fr.o.m t.o.m Om avtalet inte sagts upp senast 6 månader före arrendetidens utgång fortsätter avtalet att gälla 1 år i sänder. KS 2015/

88 2(4) 5 Option När framtida exploatering inom eller i anslutning till arrendestället är klarlagd ska arrendatorn erbjudas att köpa marken i det fall arrendestället avses behållas som markparkering för idrottshallen och Glömstaskolan. En avstämning om framtida köp ske snarast möjligt, men senast , ett år innan arrendetidens utgång. Om annan lösning för parkering i framtiden anses lämpligare ska ett särskilt avtal upprättas mellan kommunen och arrendatorn som tar hänsyn till idrottshallen och Glömstaskolans fortsatta behov av parkering. Kommunen ska bekosta framtida investeringskostnader motsvarande det antal parkeringsplatser som genom detta avtal tillgodoses inom arrendestället, se 3 ovan. Parternas avsikt är att parkering för idrottshallen och Glömstaskolan även på lång sikt ska ske samordnat. Återställande i samband med arrendatorns frånträdande av arrendestället regleras i kommande avtal. 6 Avgift, betalningssätt Den årliga arrendeavgiften uppgår till kronor per år. Avgiften inbetalas halvårsvis i förskott senast den 30 juni respektive 31 december varje år på kommunens plusgirokonto Avgiften för perioden fr.o.m t.o.m inbetalas i förskott vid tillträde. 7 Avgiftsreglering Arrendeavgiften är baserad på konsumentprisindextalet (totalindex med 1980 som basår) för oktober månad år 2015 (314,29). För varje följande årsskifte skall avgiften justeras så att den följer indexändringarna fram till oktober månad närmast före det aktuella årsskiftets början. Avgiften skall aldrig sättas lägre än den årliga avgiften enligt 4. 8 Upplåtelse i andra hand I enlighet med vad som följer av 8 kap 19 jordabalken, får arrendatorn inte utan jordägarens skriftliga medgivande upplåta annan nyttjanderätt till arrendestället eller del av detta. 9 Överlåtelse Arrendatorn får icke överlåta arrenderätten utan skriftligt medgivande från kommunen. KS 2015/

89 3(4) 10 Arrendeställets skick och skötsel Arrendestället utarrenderas i det skick det befinner sig på tillträdesdagen. Arrendestället används vid detta avtals undertecknande som etablering för Stockholm Vatten AB. Arrendatorn är skyldig att alltid hålla arrendestället i ett vårdat skick. 11 Tillstånd etc. Arrendatorn ansöker och bekostar erforderliga tillstånd för parkeringen och dess tillhörande anläggningar. 12 Miljöfarlig eller miljöstörande verksamhet Arrendatorn ansvarar för att miljöfarlig eller miljöstörande verksamhet ej bedrivs på arrendestället. Arrendatorn svarar för de kostnader som kan föranledas av de åtgärder som kan påfordras enligt gällande miljö- och hälsoskyddslagstiftning samt för skada som arrendatorn genom sin verksamhet kan förorsaka, eller har förorsakat, grannar, omgivande mark och vatten jämväl, sedan avtalet upphört att gälla eller avträde skett. 13 Ledningar, intrång mm Arrendatorn medger att kommunen eller annan som därtill har dennes tillstånd får framdraga och vidmakthålla ledningar inom arrendestället. Arrendatorn är skyldig att utan ersättning tåla det intrång som föranleds av anläggande och nyttjande men är berättigad till ersättning för direkta skador som härvid kan uppkomma. 14 Dagvatten En dagvattenutredning har tagits fram inom detaljplanearbetet för idrottshallen och ska följas av arrendatorn. Åtgärder ska vidtas enligt utredningen eller i enlighet med utredningens intention. De åtgärder som föreslås på arrendestället enligt utredningen är följande: För att reducera flödet av dagvatten ska ett utjämningsmagasin anordnas i samband med exploatering på parkeringsytan. Preliminärt föreslås att dessa magasin utförs av makadamfyllning med strypta utlopp som ansluts till befintlig dagvattenledning i Bergavägen. Föroreningshalterna i dagvattnet från området ligger under miljökvalitetsnormen, men kommer att öka något i förhållande till nuvarande förhållanden utan ytterligare åtgärder. För att förbättra rening av dagvattnet från området ska parkeringsplatsen utföras med någon form av öppen beläggning och/eller oljeavskiljare. Vid ett eventuellt 100-årsregn kommer utjämningsmagasinen att fyllas och avrinningen kommer även att ske på markytan. Höjdsättning av området är därför viktigt att beakta KS 2015/

90 4(4) så att extrema regnvattenflöden inte riskerar att skapa problem för den planerade bebyggelsen söder om planområdet. Handlingar vilka redovisar omhändertagande av dagvatten ska redovisas för Kommunen i samband med tekniskt samråd för bygglov. Handlingarna ska godkännas av Kommunen. Samtliga anläggningar för omhändertagande av dagvatten inom arrendestället ska utföras och bekostas av Exploatören liksom skötsel av dessa. Åtgärderna ska vara utförda senast då parkeringen tas i bruk. 15 Inskrivning Detta avtal får inte inskrivas. 16 Drift och underhåll Arrendatorn svarar för och bekostar arrendeställets drift och underhåll. 17 Besiktning Kommunen, eller annan som kommunen anlitat, äger om så anses behövligt besiktiga arrendestället. Arrendatorn är ovillkorligen skyldig att inom utsatt tid ställa sig till efterrättelse enligt vad som efter sådan besiktning skriftligen meddelats av kommunen. Arrendatorn svarar för samtliga åtgärder och övrigt som härvid ålägges arrendatorn. Detta gäller även meddelande om marksanering. Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Huddinge Huddinge kommun Huddinge Huge Fastigheter AB. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef.. Namnförtydligande. Exploateringsingenjör KS 2015/

91 ÖVERSIKT Huddinge kommun, Mark- och exploateringssektionen BILAGA 1 Arrendeavtal Glömsta 4:17 m.fl. Skala 1 : ,,,,.

92 KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m.fl- beslut om antagande Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplanen för nybyggnad av idrottshall (Sporthall Vistaberg) på del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. i kommundelen Flemingsberg enligt tjänsteutlåtandet daterat , antas. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för del av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Projektet omfattar nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till Glömstaskolan. Idrottshallen har förlagts utanför Glömstavägens skyddsavstånd för farligt gods samt så nära Glömstaskolan som möjligt då den ska nyttjas av skolans elever. Planen möjliggör en största byggnadsarea om m². Byggnadens höjd regleras med i plankartan angivna högsta nockhöjder, därutöver tillåts tekniska anläggningar. Mot Bergavägen tillåts en lägre nockhöjd. Gång- och cykelbana anläggs längs med Bergavägens västra sida i anslutning till idrottshallen samt kompletteras med en gångbana norrut på västra sidan fram till Glömstaskolan. Detta för att minimera elevernas behov av att korsa Bergavägen när de tar sig mellan skolan och idrottshallen. Under granskningen har det inkommit synpunkter från bland annat grundskolenämnden. Huge Fastigher AB och Stockholm Vatten. Inkomna synpunkter föreslås inte innebära någon ändring av planen annat än att en planbestämmelse införs på plankartan angående att koppar och zinktak/fasader inte får användas då recepienten för dagvatten från planområdet är Östra Mälaren som är vattenskyddsområde. Överläggning i kommunfullmäktige Malin Danielsson (L) yrkar att ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

93 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Propositioner i kommunfullmäktige Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifall till och avslag på Malin Danielssons (L) yrkande att ärendet ska bordläggas till kommunfullmäktiges nästa sammanträde och finner därvid att kommunfullmäktige beslutat bifalla Malin Danielssons (L) yrkande.

94 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl. beslut om antagande Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplanen för nybyggnad av idrottshall (Sporthall Vistaberg) på del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. i kommundelen Flemingsberg enligt tjänsteutlåtandet daterat , antas. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Detaljplanen för nybyggnad av idrottshall (Sporthall Vistaberg) på del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. i kommundelen Flemingsberg enligt tjänsteutlåtandet daterat , godkänns. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för del av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Projektet omfattar nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till Glömstaskolan. Idrottshallen har förlagts utanför Glömstavägens skyddsavstånd för farligt gods samt så nära Glömstaskolan som möjligt då den ska nyttjas av skolans elever. Planen möjliggör en största byggnadsarea om m². Byggnadens höjd regleras med i plankartan angivna högsta nockhöjder, därutöver tillåts tekniska anläggningar. Mot Bergavägen tillåts en lägre nockhöjd. Gång- och cykelbana anläggs längs med Bergavägens västra sida i anslutning till idrottshallen samt kompletteras med en gångbana norrut på västra sidan fram till Glömstaskolan. Detta för att minimera elevernas behov av att korsa Bergavägen när de tar sig mellan skolan och idrottshallen. Under granskningen har det inkommit synpunkter från bland annat grundskolenämnden, Huge Fastigheter AB och Stockholm Vatten. Inkomna synpunkter föreslås inte innebära någon ändring av planen annat än att en planbestämmelse införs på plankartan angående att koppar och zinktak/fasader inte får användas då recipienten för dagvatten från planområdet är Östra Mälaren som är vattenskyddsområde.

95 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl. beslut om antagande Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplanen för nybyggnad av idrottshall (Sporthall Vistaberg) på del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. i kommundelen Flemingsberg enligt tjänsteutlåtandet daterat , antas. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Detaljplanen för nybyggnad av idrottshall (Sporthall Vistaberg) på del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. i kommundelen Flemingsberg enligt tjänsteutlåtandet daterat , godkänns. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för del av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Projektet omfattar nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till Glömstaskolan. Idrottshallen har förlagts utanför Glömstavägens skyddsavstånd för farligt gods samt så nära Glömstaskolan som möjligt då den ska nyttjas av skolans elever. Planen möjliggör en största byggnadsarea om m². Byggnadens höjd regleras med i plankartan angivna högsta nockhöjder, därutöver tillåts tekniska anläggningar. Mot Bergavägen tillåts en lägre nockhöjd. Gång- och cykelbana anläggs längs med Bergavägens västra sida i anslutning till idrottshallen samt kompletteras med en gångbana norrut på västra sidan fram till Glömstaskolan. Detta för att minimera elevernas behov av att korsa Bergavägen när de tar sig mellan skolan och idrottshallen. Under granskningen har det inkommit synpunkter från bland annat grundskolenämnden, Huge Fastigheter AB och Stockholm Vatten. Inkomna synpunkter föreslås inte innebära någon ändring av planen annat än att en planbestämmelse införs på plankartan angående att koppar och zinktak/fasader inte får användas då recipienten för dagvatten från planområdet är Östra Mälaren som är vattenskyddsområde.

96 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 januari Paragraf Diarienummer KS-2015/ Överläggning I ärendet yttrar sig Christina Gortcheva, planchef, Charlotta Thureson Giberg, markoch exploateringschef och Christian Ottosson (C). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Susanna Udd susanna.udd@huddinge.se Kommunstyrelsen Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl. antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Detaljplanen för nybyggnad av idrottshall (Sporthall Vistaberg) på del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. i kommundelen Flemingsberg enligt tjänsteutlåtandet daterat , antas. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Detaljplanen för nybyggnad av idrottshall (Sporthall Vistaberg) på del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. i kommundelen Flemingsberg enligt tjänsteutlåtandet daterat , godkänns. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för del av de kommunala fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Projektet omfattar nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till Glömstaskolan. Idrottshallen har förlagts utanför Glömstavägens skyddsavstånd för farligt gods samt så nära Glömstaskolan som möjligt då den ska nyttjas av skolans elever. Planen möjliggör en största byggnadsarea om m². Byggnadens höjd regleras med i plankartan angivna högsta nockhöjder, därutöver tillåts tekniska anläggningar. Mot Bergavägen tillåts en lägre nockhöjd. Gång- och cykelbana anläggs längs med Bergavägens västra sida i anslutning till idrottshallen samt kompletteras med en gångbana norrut på västra sidan fram till Glömstaskolan. Detta för att minimera elevernas behov av att korsa Bergavägen när de tar sig mellan skolan och idrottshallen. Under granskningen har det inkommit synpunkter från bland annat grundskolenämnden, Huge Fastigheter AB och Stockholm Vatten. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX (kundservice) E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

98 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS-2015/ (5) Inkomna synpunkter föreslås inte innebära någon ändring av planen annat än att en planbestämmelse införs på plankartan angående att koppar och zinktak/fasader inte får användas då recipienten för dagvatten från planområdet är Östra Mälaren som är vattenskyddsområde. Bakgrund Vid projektering och genomförande av Glömstaskolan visade det sig att en fullstor idrottshall inte rymdes inom fastigheten Glömsta 2:60. Behoven av skolplatser i området Glömsta-Vistaberg är stort både på kort och lång sikt och därför kommer Glömstaskolan behöva rymma fler elever än vad som ursprungligen var tänkt. Alternativa lokaliseringar för idrottshallen utreddes och det resulterade i att en detaljplan nu har tagits fram för delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Det aktuella området ligger vid Bergavägens korsning med Glömstavägen i den östra delen av Glömsta på gränsen till området Vistaberg och cirka 2.5 kilometer väster om Huddinge centrum. De delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18 som berörs är cirka m² och ägs av Huddinge kommun. Området används idag som etableringsyta för Stockholm Vatten AB i samband med anläggande av nya vattenledningar i området. Tidigare har området utgjorts av hagmark och ingick i arrendet för Enlidens stall. Området är omgivet av naturmark och friliggande villor. Projektet initierades av barn- och utbildningsförvaltningen och framtida hyresgäst är kultur- och fritidsförvaltningen, kravspecifikationen ska tas fram i dialog med barn- och utbildningsförvaltningen. Det är Huge Fastigheter AB som är byggherre, där entreprenaden utförs av Arcona, som det tredje objektet, i ett av Huge Fastigheter AB redan upphandlat ramavtal för tre idrottshallar inom Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden fick den 16 juni i uppdrag att upprätta en detaljplan för Glömsta 4:17 m fl. av kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 23 oktober 2014 att samråd av detaljplan för Glömsta 4:17 m fl. får ske. Samråd har skett under tiden 30 oktober 11 december En redogörelse har därefter upprättats. Granskning Granskning har skett under tiden 13 oktober 13 november Underrättelse om granskning med planhandlingar har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer samt till

99 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS-2015/ (5) fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Kungörelse har införts i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt anslagits på kommunens anslagstavla 13 oktober Handlingarna har även funnits tillgängliga i kommunhuset samt på Huddinge kommuns hemsida. Under och efter utställningstiden har 11 yttranden lämnats. Yttranden och kommentarer redovisas i utlåtandet, som bifogas. Förändringar av planförslaget Följande förändringar görs bl. a med hänsyn till synpunkterna i granskningen. Ändringarna påverkar inte väsentligt planens innehåll och bedöms vara av redaktionell art: Förändringar i plankartan - Plankartan har försetts med en planbestämmelse angående att koppar och zinktak/fasader inte får användas då recipienten för dagvatten från planområdet är Östra Mälaren som är vattenskyddsområde. Förändringar av planbeskrivningen - Planbeskrivningen har kompletterats med text angående planbestämmelsen om att koppar och zinktak/fasader inte får användas. Planområdet Fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18 är belägna intill Glömstavägen och Bergavägen och är idag obebyggda. Placeringen på fastigheterna är vald för att hålla resterande del av området öppet för en framtida bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus. Planområdet är på cirka 1,3 ha. Markägare är Huddinge kommun. Intilliggande fastigheter ägs av privatpersoner. Fastigheten Glömsta 4:18 och större delen av fastigheten Glömsta 4:17 saknar idag detaljplan, en liten remsa längs med Bergavägen på fastigheten 4:17 ingår i planen 0126k (Backenområdet) och är planlagd som bostäder, u- område samt E-område. Genomförandetiden för Backenplanen är 15 år, den har genomförandetid kvar till Detaljplanen Detaljplanen syftar till att kunna tillåta uppförande av en idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18, som idag är obebyggda så när som på en transformatorstation i norra delen av fastigheten Glömsta 4:17. Projektet omfattar nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till Glömstaskolan. Idrottshallen har

100 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS-2015/ (5) förlagts utanför Glömstavägens skyddsavstånd för farligt gods samt så nära Glömstaskolan som möjligt då den ska nyttjas av skolans elever. Planen möjliggör en största byggnadsarea om m². Byggnadens höjd regleras med i plankartan angivna högsta nockhöjder, därutöver tillåts tekniska anläggningar. Mot Bergavägen tillåts en lägre nockhöjd. Den lägre delen av byggnaden ska förses med grönt tak och till minst 20 % glasade fasader. Fasadutformningen av idrottshallen ska gestaltningsmässigt kunna smälta in i en framtida stadsmässig bebyggelse med flerfamiljshus. Med hänsyn till detta och att omgivande bebyggelse idag har en varierat utseende så föreslås idrottshallen få en varierad fasad. Utomhus ska det anläggas en bollplan, minimum en 7-mannaplan (60x40 m) samt fyra löparbanor och en längdhoppsgrop. Gång- och cykelbana anläggs längs med Bergavägens västra sida i anslutning till idrottshallen samt kompletteras med en gångbana norrut på västra sidan fram till Glömstaskolan. Detta för att minimera elevernas behov av att korsa Bergavägen när de tar sig mellan skolan och idrottshallen. Området norr om förslagen idrottshall föreslås avsättas som allmän plats parkmark, som på sikt kan utvecklas till en framtida naturpark och mötesplats i området. Strategiska avvägningar I planuppdraget anges att anläggningen ska ges en lokalisering och utformning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering därför är byggnaden i detta förslag placerad så nära kullen i norr som möjligt så att en så stor del som möjligt av fastigheterna lämnas öppen för en framtida exploatering med flerbostadshus. Lokaliseringen av sporthallen har gjorts så att den hamnar nära den framtida Glömstaskolan så att hallen ska kunna nyttjas av såväl elever vid den framtida Glömstaskolan och som allmänheten. I planuppdraget ingick även att utreda ett eventuellt parkeringshus med möjlighet att bygga bostäder på. Något sådant föreslås inte i planförslaget då det skulle ianspråkta och låsa upp en större yta ner mot Glömstavägen. En programstudie pågår för en spårväg på tvären genom Huddinge kommun, Spårväg syd. Den första sträckan på spårvägen planeras gå mellan Flemingsberg och Skärholmen via Glömstadalen. I programstudien finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta gör att området i framtiden kan komma att ha ett mycket mer stationsnära läge. På grund av detta har kommunen valt att inte sälja marken i södra delen av planområdet, den del som är planlagd som parkering. Denna del kommer istället att arrenderas ut till exploatören. Detta ger kommunen

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA KS-2015/ (5) större rådighet att i framtiden ändra planen för den delen och använda den marken för bostadsbebyggelse istället. Genomförande Genomförandetiden är 5 år. Ett ramavtal har tecknats mellan kommunen och Huge Fastigheter AB i samband med att beslut om planuppdrag fattades av kommunstyrelsen i september I samband med antagandebeslut för detaljplanen i kommunfullmäktige ska även ett exploateringsavtal tecknas mellan kommunen och Huge. Exploateringsavtalet reglerar i detalj ansvarsoch kostnadsfördelning mellan kommunen och exploatören gällande genomförandet av detaljplanen. För parkeringen upprättas i samband med exploateringsavtalet ett arrendeavtal mellan kommunen och Huge. Kostnader för planläggningen har reglerats genom plankostnadsavtal. Kommunen får intäkter från försäljning av mark för idrottshallen samt löpande intäkter för parkeringsarrendet. Inom projektet finns kommunala kostnader för anläggandet av en gång- och cykelbana längs Bergavägen samt trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen Bergavägen/Glömstavägen. Totalt bedöms projektet medföra ett minusresultat för kommunen. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Susanna Udd Planarkitekt Bilagor: Planhandlingar (planbeskrivning, plankarta, utlåtande efter granskning)

102 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/256 SBN (37) Planbeskrivning antagandehandling Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl. inom kommundelen Flemingsberg, Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning, december 2015

103 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 2 (37) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Behov av miljöbedömning... 5 Genomförande... 5 Planens syfte och huvuddrag... 7 Plandata... 8 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden... 8 Tidigare ställningstaganden... 8 Regionplan... 8 Översiktsplan... 9 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 9 Planuppdrag och program för detaljplanen... 9 Kommunala beslut i övrigt... 9 Planens förenlighet med miljöbalken Behovsbedömning Planen Platsen Påverkan Sammanfattning och motiverat ställningstagande Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Naturvärden Gröna kilar Rekreation och friluftsliv Ekologisk kompensation Jord- och skogsbruk Geologiska förhållanden och markradon Hydrologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer Ett förändrat klimat Bebyggelse Landskapsbild/stadsbild Kulturhistoriska miljöer Fornlämningar Ljusförhållanden och lokalklimat Bostäder, arbetsplatser, övrig bebyggelse Idrottshall, lek och rekreation Allmänna platser Gatustruktur Gångtrafik Kollektivtrafik Biltrafik Parkering cykel och bil... 26

104 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 3 (37) Angöring Störningar och risker Elektromagnetiska fält Förorenad mark Luft, lukt Buller Vibrationer Byggnadsfritt avstånd till statlig väg Farligt gods Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Dagvatten Elförsörjning Energiförsörjning Avfallshantering Räddningstjänst GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planförfarande Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Avtal Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Arrende Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kostnader för exploatören Tekniska frågor Tekniska utredningar Administrativa frågor... 36

105 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 4 (37) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att kunna tillåta uppförande av en idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18, som idag är obebyggda så när som på en transformatorstation i norra delen av fastigheten Glömsta 4:17. Projektet omfattar en nybyggnation av en idrottshall, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till den framtida Glömstaskolan. I planuppdraget ingick även att utreda ett eventuellt P-hus med möjlighet att bygga bostäder på. Något sådant föreslås inte i detta planförslag då det skulle ianspråkta och låsa upp en större yta ner mot Glömstavägen. Lokaliseringen av sporthallen har gjorts så att den hamnar nära den framtida Glömstaskolan så att hallen ska kunna nyttjas av såväl elever vid den framtida Glömstaskolan och som allmänheten. I planuppdraget anges att anläggningen ska ges en lokalisering och utformning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering därför är byggnaden i detta förslag placerad så nära kullen i norr som möjligt så att en så stor del som möjligt av fastigheterna lämnas öppen för en framtida exploatering med flerbostadshus. När Tvärförbindelse Södertörn har byggts och kan avlasta Glömstavägen från trafik och farligt gods, så kan området söder om planområdet utformas med bostadsbebyggelse. PLANOMRÅDE Ortofoto med planområdet ungefärligt markerat med vit linje. En programstudie pågår för en spårväg på tvären genom Huddinge kommun, Spårväg syd. Den första sträckan på spårvägen planeras gå mellan Flemings-

106 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 5 (37) berg och Skärholmen via Glömstadalen. I programstudien finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta gör att området i framtiden kan komma att ha ett mycket mer stationsnära läge. På grund av detta har kommunen valt att inte sälja marken i södra delen av planområdet, den del som är planlagd som parkering. Denna del kommer istället att arrenderas ut till exploatören. Detta ger kommunen större rådighet att i framtiden ändra planen för den delen och använda den marken för bostadsbebyggelse istället. För att spara tid och kostnader ska idrottshallen utföras som enklast möjliga koncepthall. Fasadutformningen av idrottshallen ska gestaltningsmässigt kunna smälta in i en framtida stadsmässig bebyggelse med flerfamiljshus. Den skogsbeklädda kullen norr om idrottshallen föreslås avsättas som allmän plats, parkmark, som på sikt kan utvecklas till en framtida naturpark och mötesplats i området. Vilken kommer att behövas än mer vid en framtida exploatering av området närmast Glömstavägen med flerbostadshus. I planarbetet ska studeras möjligheter till s.k. ekologisk kompensation. Planområdet ingår i ett större område som är utpekat som grönstruktur med svagt samband som bör stärkas. Det kan delvis göras med bruna/gröna tak på byggnader och trädplantering eller andra gröna ytor fungera som samband. Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande där programskede inte bedöms nödvändigt. Behov av miljöbedömning En bedömning är att genomförandet av planen inte kommer medföra en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Genomförande Marköverlåtelser m.m. regleras i exploateringsavtal mellan exploatören, Huge fastigheter AB, och kommunen i samband med detaljplanens antagande. Försäljningen av mark inom planområdet innebär en intäkt för kommunen. Likaså innebär arrendeavgiften en löpande intäkt. Den föreslagna bebyggelsen kan i stort använda sig av befintlig infrastruktur, men kostnader kommer uppstå för att binda samman gång- och cykelvägen inom idrottshallsfastigheten med Glömstavägen. Trafiksituationen i korsningen Bergavägen/Glömstavägen kommer att behöva åtgärdas i samband med genomförandet, vilket medför kostnader som kommer att belasta kommunen. Exploatören bekostar samtliga åtgärder inom kvartersmark, inklusive miljöskyddsåtgärder som exempelvis bullerskydd etc. Huge Fastigheter AB får

107 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 6 (37) utgifter för markförvärv samt erforderlig fastighetsbildning. Exploatören kommer vidare att belastas med kostnader till följd av nödvändiga trafiksäkerhetsåtgärder längs Bergavägen samt anslutningsavgifter för vatten och avlopp, el, tele och fjärrvärme. Exploatören kommer även att belastas med kostnader till följd av nödvändiga ekologiska kompensationsåtgärder.

108 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 7 (37) Detaljplan Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att kunna tillåta uppförande av en idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18, som idag är obebyggda så när som på en transformatorstation i norra delen av fastigheten Glömsta 4:17. Projektet omfattar nybyggnation av en idrottshall, en fotbollsplan, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till Glömstaskolan. I planuppdraget ingick även att utreda ett eventuellt P-hus med möjlighet att bygga bostäder på. Något sådant föreslås inte i detta planförslag då det skulle ianspråkta och låsa upp en större yta ner mot Glömstavägen. Lokaliseringen av sporthallen har gjorts så att den hamnar nära den framtida Glömstaskolan så att hallen ska kunna nyttjas av såväl elever vid den framtida Glömstaskolan och som allmänheten. I planuppdraget anges att anläggningen ska ges en lokalisering och utformning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering därför är byggnaden i detta förslag placerad så nära kullen i norr som möjligt så att en så stor del som möjligt av fastigheterna lämnas öppen för en framtida exploatering med flerbostadshus. En programstudie pågår för en spårväg på tvären genom Huddinge kommun, Spårväg syd. Den första sträckan på spårvägen planeras gå mellan Flemingsberg och Skärholmen via Glömstadalen. I förstudien finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta gör att området i framtiden kan komma att ha ett mycket mer centralt läge. På grund av detta har kommunen valt att inte sälja marken i södra delen av planområdet, den del som är planlagd som parkering. Denna del kommer istället att arrenderas ut till exploatören. Detta ger kommunen större rådighet att i framtiden ändra planen för den delen och använda den marken för bostadsbebyggelse istället. För att spara tid och kostnader ska idrottshallen utföras som enklast möjliga koncepthall. Fasadutformningen av idrottshallen ska gestaltningsmässigt kunna smälta in i en framtida stadsmässig bebyggelse med flerfamiljshus. Projektet initierades av Barn- och utbildningsförvaltningen i och med att en fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom fastigheten Glömsta 2:60 då den framtida Glömstaskolan på sikt behöver innehålla fler elever än vad som ursprungligen var tänkt. Framtida hyresgäst är Kultur- och fritidsförvaltningen, kravspecifikationen ska tas fram i dialog med Barn- och utbildningsförvaltningen. Det är Huge Fastigheter AB som ska vara byggherre, och entreprenaden utförs av Arcona

109 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 8 (37) som det tredje objektet i ett av Huge Fastigheter AB redan upphandlat ramavtal för tre idrottshallar inom Huddinge kommun. Området norr om förslagen idrottshall föreslås avsättas som allmän plats parkmark, som på sikt kan utvecklas till en framtida naturpark och mötesplats i området. Vilken kommer att behövas än mer vid en framtida exploatering av området närmast Glömstavägen med flerbostadshus. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18 är belägna intill Glömstavägen och Bergavägen och är idag obebyggda. Placeringen på fastigheterna är vald för att hålla resterande del av området öppet för en framtida bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus. Planområdet är på 1,3 ha. Markägare är Huddinge kommun. Intilliggande fastigheter ägs av privatpersoner. PLANOMRÅDE Planområdets avgränsning. Tidigare ställningstaganden Regionplan Gällande regionplan, RUFS 2010, anger planområdet som regional stadsbygd med utvecklingspotential. Vilket betyder mark med goda regionala lägesegenskaper och förutsättningar för god försörjning med kollektivtrafik och för

110 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 9 (37) en energieffektiv stadsbygd. Mark som är väl lämpad för ett intensivt markutnyttjande och som bör prioriteras för bebyggelseutveckling. Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med regionplanen. Översiktsplan I gällande översiktsplan, Översiktsplan 2030, pekas området ut som sekundärt förtätnings- och utbyggnadsområde med bebyggelseutveckling längs kollektivstrafikstråk. Området ligger intill det utpekade kollektivtrafikstråket längs Glömstavägen. Förslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Fastigheten 4:18 och större delen av fastigheten 4:17 saknar idag detaljplan. En liten remsa längs med Bergavägen på fastigheten 4:17 ingår i planen 0126k (Backen området, som vann laga kraft ) och är planlagd som bostäder, u-område samt E-område. Genomförandetiden för Backenplanen är 15 år, den har genomförandetid kvar till Planområdet ingår i Planprogram för Vistaberg, , där beskrivs området som lämpligt för bostäder längre markutnyttjande med radhus och flerbostadshus. Nuvarande förslag kan innebära en mindre avvikelse från planprogrammet. Fastigheterna ingår i vattenskyddsområde för Östra Mälaren med aktbeteckningen 0126k Planuppdrag och program för detaljplanen Projektet finns med i Projektplan med start för detaljplanearbete mars Enligt upplägget i projektplanen är detaljplanearbetet för dessa båda fastigheter uppdelat i två delar. En inledande detaljplan för idrottshall tas fram med omgående planstart, medan kommande bostadsbebyggelse är inlagd som ett detaljplaneprojekt som bedöms starta först när Tvärförbindelse Södertörn är byggd. Detta upplägg möjliggör att definitivt beslut rörande resterande markanvändning för dessa båda fastigheter kan anstå en tid. Kommunstyrelsen beslöt att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan för del av fastigheterna Glömsta 4:17 m fl. Kommunala beslut i övrigt En programstudie pågår för en spårväg på tvären genom Huddinge kommun, Spårväg syd. Den första sträckan på spårvägen planeras gå mellan Flemingsberg och Skärholmen via Glömstadalen. I programstudien finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta

111 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 10 (37) gör att området i framtiden kan komma att ha ett mycket mer stationsnära läge. Ett lokalprogram för idrottshallen har tagits fram av Kultur- och fritidsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen och lokalplaneringsenheten på Kommunstyrelsens förvaltning. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken(MB). Vid planering skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Behovsbedömning Enligt 4 kap.34 Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller inte. Planen Syftet med planen är att pröva lokaliseringen av en fullstor idrottshall inklusive en sjumannaplan, löparbanor, längdhoppsgrop och parkering i ett område bestående av jordbruksmark. Tidigare har marken använts som betesmark för hästar. Platsen Platsen ingår i ett småskaligt jordbruks- och kulturlandskap som utgör del av sprickdalslandskapet i och kring Glömstadalen. Omkring finns jordbruks- och betesmark blandat med friliggande hus/villor. Inga särskilda naturvärden finns inom planområdet.

112 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 11 (37) Påverkan Planens genomförande innebär att naturmark i form av jordbruks-/betesmark tas i anspråk och försvinner i och med att området förändras. En minskning av naturmarken ner mot Glömstadalen bidrar till att Glömstadalens funktion som grön länk mellan Bornsjö- och Hanvedenkilen försvagas då den naggas i kanten. Detta försämrar grönstrukturens funktion ytterligare regionalt sett. En viktig grundprincip är att alltid försöka få grönområden att hänga samman så att både människor och djur kan färdas mellan olika grönområden utan att passera bebyggda områden. Omgivande områden påverkas av föreslagen markanvändning. Intilliggande villa- och småhusbebyggelse påverkas av genomförandet av planen då trafiken till och från området kommer att öka. Störningar kommer att uppstå under byggtiden. Planen riskerar inte medföra någon negativ påverkan på dagvattnets kvalitet då påverkan på det avser att begränsas med fördröjande åtgärder så som grönt tak på delar av idrottshallen och genomsläpplig markbeläggning på parkeringsytor. Kommunen har stort behov av mark för verksamheter och bostäder i välintegrerade trafiklägen och samhällsintresset av en exploatering här bedöms därför vara stort. Med Spårväg syd:s sträckning får planområdet, på sikt, en central placering i ett kollektivtrafiknära läge vilket bidrar till att få till ett mer hållbart resande i kommunen. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Med hänvisning till nedanstående miljöbeskrivning under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Upprättande av detaljplan behöver därför inte kompletteras med miljöbedömning enligt MB och PBL. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Planområdet består av före detta jordbruksmark och har relativt små terrängskillnader, + 35 m som högst och + 29 m som lägst. I planområdets norra del finns en skogsbeklädd kulle med bland annat tall och björk samt stora buskage med exempelvis slån. I övrigt är planområdet gräsbevuxet.

113 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 12 (37) Idrottshallen avses placeras längs med Bergavägen intill den skogsbeklädda kullen, som föreslås avsättas som allmän plats parkmark. Naturvärden Planområdet består av jordbruksmark vilken tidigare betades av hästar. Idag används området som etableringsyta för Stockholm Vatten AB i samband med anläggande av nya vattenledningar i området. Skogsbacken i norra delen av planområdet består av blandskog och utgör en buffertzon mot befintlig bebyggelse. Förutom att planen tar i anspråk före detta jordbruksmark bedöms inga höga naturvärdena finnas. Området är inte beskrivet i Huddinge natur (2012). Området är inventerat i Huddinges grönstrukturplan (1997) och där beskrivet som gräsmark med hästbete på vall, det är inte beskrivet som särskilt värdefull naturmiljö avseende vare sig biologisk mångfald eller rekreation. Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller miljöer i området. Platsen anges inte som sumpskog, nyckelbiotop eller naturvärdesområde enligt Skogsstyrelsens information (Skogens pärlor) och Länsstyrelsens GIS-databas. Gröna kilar I Stockholms län finns det tio stycken så kallade gröna kilar som är utpekade som viktiga för regionen. Två av dessa gröna kilar passerar genom Huddinge, Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Syftet med de gröna kilarna är att människor skall kunna ströva genom mer eller mindre obruten natur från innerstaden ut mot landsbygden. Varje kil byggs upp av natur-, kulturvetenskapliga och sociala värden. Kilarna delas upp i värdekärnor och kilområden. Värdekärnorna består av två eller flera olika värden medan kilområdena inte har överlappande värden men är ändå viktiga för att binda samman värdekärnorna i kilen. I kilstrukturen anges också svaga avsnitt som precis som värdekärnorna är särskilt känsliga för ingrepp. I enlighet med översiktsplanen, översiktsplan 2030, ska kilarna värnas och tillgängliggöras. Planområdet är en del av jordbrukslandskapet i och kring Glömstadalen och tangerar ett så kallat svagt avsnitt i kilstrukturen varför det finns anledning att vara varsam vid exploatering. Enligt ÖP 2013 ska bebyggelsen i Glömstadalen huvudsak anpassas till terrängen och en smal, men viktig, spridningskorridor mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen sparas. Länken är svag på grund av bullerstörning, sin knappa bredd samt på grund av barriären som exempelvis Glömstavägen utgör och i framtiden Södertörnsleden. Den bedöms fungera som spridningskorridor för framför allt fåglar och flygande insekter, men inte större djur.

114 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 13 (37) Naturtyperna, som ingår i de svaga zonerna, är ofta så fragmentiserade att de har blivit biologiskt utarmade. De når inte upp till en för naturtypen normal artuppsättning. De svaga zonerna är särskilt känsliga för exploatering (Huddinges natur, 2012). Utsnitt från markanvändningskartan (ÖP 2030). Planområdet, röd pil. Svagt avsnitt, grön pilmarkering. Svagt avsnitt, vid den röda pilen, i den regionala kilstrukturen (Huddinges Natur, 2012). Rekreation och friluftsliv Planområdet består av gräsmark med tidigare hästbete på vall och är inte beskrivet som särskilt värdefull naturmiljö avseende rekreation.

115 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 14 (37) Ekologisk kompensation Kommunfullmäktige uppdrog den 11 maj 2009 åt kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden att gemensamt utreda hur en metod som bygger på den s.k. balanseringsprincipen kan utformas och hur metoden skulle kunna tillämpas och integreras i Huddinge kommuns fysiska planeringsprocess. Ekologisk kompensation skall tillämpas när ingrepp sker i befintlig miljö som påverkar natur-, kultur-, eller rekreationsvärden. Kompensationsåtgärd ska ske så att kompensationen fyller liknande funktion som det som kompenseras för. Det innebär att när ingrepp sker som påverkar naturvärden ska kompensationen öka naturvärden och när ingrepp sker som påverkar rekreationsvärden ska kompensationen påverka rekreationsvärden o.s.v. Det är främst de ekologiska och de rekreativa faktorerna som är relevanta att bedöma. Någon avvägning funktionerna emellan görs inte. Planområdet ingår i ett större område som är utpekat som grönstruktur med svagt samband som bör stärkas. Det kan delvis göras med bruna/gröna tak på byggnader och trädplantering eller andra gröna ytor fungera som samband. Ekologiska kompensationsåtgärder ska bekostas av exploatören och regleras i avtal. Jord- och skogsbruk Planen tar i anspråk före detta jordbruksmark. Geologiska förhållanden och markradon Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består kvartersmarken huvudsakligen av lera postglacial finlera. Den nordligaste delen av området utgörs av berg i dagen. Jorden utgörs av upp till 1,5 m fyllning på ca 1-2 m torrskorpelera. Lerdjupet minskar mot norr och fyllningens och torrskorpans mäktighet ökar. I den södra delen fastigheterna underlagras torrskorpa av upp till 8 m lös lera på friktionsjord på berg. I den norra delen ligger torrskorpa direkt på friktionsjorden. Fyllningen består av blandade massor som är ditlagda i samband med markåterställningen efter avvecklingen av krossverksamheten. Inga djupa schakter eller uppfyllnader planeras i nuläge. Detta innebär minimala eller obefintliga risker för skred eller ras inom ytan planerad för byggnation. Om schakt eller uppfyllnad planeras i läge för den planerade parkeringen och södra delen av hallen begränsas schaktdjup och fyllnadshöjd till 1 meter vid djupare schakt eller högre fyllning skall geoteknisk sakkunnig kontaktas för samråd. Den nedre delen av fastigheterna närmast Glömstavägen kommer inte att nyttjas för byggnation i nuläge. Idrottshallen kommer trolig-

116 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 15 (37) en att behöva pålas pga stora skillnader i jordmäktigheten 2-20 m. Det kan finnas en liten chans att slippa pålar hallkonstruktör och geokonstruktör bör samråda om det och att man sedan utför lämplig kompletterande geoteknisk undersökning. Sveriges Geologiska AB har utfört en markradonkartering Området har vid dessa mätningar bedömts som normalriskområde. Bjerking AB har under hösten 2014 utfört en markteknisk undersökning och där kommit fram till att sammantaget bedöms mark inom undersökningsområdet som högradonmark och den planerade byggnaden bör därför utföras radonsäkert. Efter byggnadens färdigställande rekommenderas en kontroll av radongas i inomhusluften. För nybyggda byggnader får radonhalten i inomhusluft inte överstiga 200 Bq/m3 (Regelsamling för byggande, BBR 2008, avsnitt BBR 6:23. Boverket 2008). Hydrologiska förhållanden Planområdet avvattnas via diken ner mot Glömstadalsdiket som löper i Glömstadalen. Merparten av vattnet avleds därefter genom en bergtunnel till Albysjön och Östra Mälaren. I slutet av dagvattentunneln finns en större avancerad reningsanläggning insprängd i berget. Anläggningen är utformad som ett konventionellt mindre reningsverk vilken Stockholm Vatten AB ansvarar för. Mälaren är den enda vattentäkten av betydelse för Stockholmsområdet och försörjer 1,7 miljoner människor med dricksvatten. Med tanke på Östra Mälarens status som vattenförekomst kommer dagvattenåtgärder genomföras som bidrar till att sjöns status inte försämras på sikt. Avrinningsområden i Glömstadalen med omgivningar (Miljökonsekvensbeskrivning, program för Glömstadalen 2008). Planområdet vid röd pil.

117 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 16 (37) Miljökvalitetsnormer Östra Mälaren är ett så kallat vattenskyddsområde och omfattas av miljökvalitetsnormer. Mälaren är den enda vattentäkten av betydelse för Stockholmsområdet och försörjer 1,7 miljoner människor med dricksvatten. För att skydda sjön som dricksvattentäkt finns skyddsföreskrifter som ska följas. Inom Huddinge kommun hör Vårby gård, Kungens kurva, Segeltorp, Masmo, Flottsbro och Glömstadalen till de områden som har särskilda föreskrifter som reglerar olika åtgärder, både på land och i vattnet. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status, både ur ett ekologiskt och kemiskt perspektiv, till år 2015 och att statusen inte får försämras. Östra Mälarens nuvarande status är måttlig och det finns risk att varken den ekologiska som den kemiska statusen kommer att uppnås Östra Mälaren har fått en tidsfrist till år 2021 för att uppnå god vattenstatus. Skyddsföreskrifterna innebär bland annat att utsläpp av förorenat dagvatten från exempelvis parkeringsplatser inom avrinningsområdet inte får gå direkt till ytvattnet utan rening. Genom att fördröjande/renande åtgärder görs inom fastigheten innan dagvattnet leds ut via det allmänna dagvattennätet minskar risken att kvaliteten i Östra Mälaren försämras. Ett förändrat klimat Huddinge kommun arbetar sedan flera år aktivt med klimatfrågorna. Det innebär bland annat att kommunen har analyserat hur klimatförändringarna kan påverka kommunen i framtiden (Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge kommun, juni 2012). För hela Stockholmsområdet innebär klimatförändringarna torrare somrar och varmare vintrar. Antalet kraftiga skyfall kommer att öka. I Huddinge blir konsekvenserna relativt begränsade men vattennivåerna i våra sjöar kommer sannolikt att höjas, till exempel riskerar Mälaren och Tyresåns sjösystem att översvämmas. Risker för ras och skred kan komma att öka inom vissa områden. Detta påverkar i sin tur bebyggelse, vägar, vatten och avlopp med mera. Ökad nederbörd leder till problem främst i topografiska sänkor med stor andel hårdgjorda ytor. Det finns flera topografiska sänkor i kommunen som riskerar att översvämmas. Planområdet ligger inte inom någon topografisk sänka och men kan om inte fördröjande åtgärder genomförs bidra till att nedströms liggande områden blir översvämmade i framtiden, se bilden sidan 17.

118 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 17 (37) Planområdet vid pilen. Topografisk sänka (det scrafferade områdena). För att hantera det ändrade klimatet med ökande nederbörd behöver det arbetas aktivt med fördröjning av vatten i såväl nybyggnationsområden som befintliga områden. Detta för att minimera översvämningsproblematik och för att vattenkvaliteten ska vara god. Insatser kan spänna från större dagvattenanläggningar, öppna upp dagvattenledningar, mindre dammar i bebyggelsen, gröna tak och minska andelen hårdgjord yta. Bebyggelse Landskapsbild/stadsbild Landskapsbilden ändras markant med ett inslag av en stor byggnad på denna idag öppna plats. För att minimera den föreslagna byggnadens påverkan på landskapet föreslås den placeras nära den skogsbevuxna höjden i norr. Byggnaden kommer att består av två sammanfogade delar, en lägre del med omklädningsrum, pentry mm. närmast Bergavägen och en högre del som inrymmer själva idrottshallen. För att byggnaden ska smälta in i landskapet har plankartan försetts med planbestämmelser angående grönt tak på den lägre delen av hallen och andel glasad fasad samt varierad fasad. Fasadbestämmelserna syftar till att idrottshallen som helhet ska upplevas som intressant, varierad och ge liv åt gaturummet. Idrottshallen regleras även med högsta tillåtna nockhöjd, två olika, för att tona ner skalan på byggnaden och det lägre partiet som möter gaturummet på Bergavägen.

119 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 18 (37) Kulturhistoriska miljöer Planområdet ligger inom ett område avgränsat i Huddinge, reviderad kulturmiljöinventering; (Stockholms läns museum rapport 2003:20 i samarbete med Huddinge kommun) benämnt Flemingsberg Glömsta (Tingsvägen). Planområdet finns intill ett område som beskrivs som; I ett grönområde på norra sidan av Glömstadalen finns ett tydligt stråk av flera förhistoriska gravfält och boplatser. Riktlinjerna i kulturmiljöinventeringen är att fornlämningarna i naturområdet norr om Glömstavägen bör förbli outgrävda. För att värna miljöns läsbarhet krävs att den bevaras som en helhet, enskilda lämningar bör inte bli omgärdade av bebyggelse. Planområdet ingår liksom delar av Backenområdet i ett kulturhistoriskt värdefullt landskap. Föreslagen bebyggelse bör därför så långt möjligt placeras och utformas i enlighet med landskapets karaktär. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Strax norr om planområdet finns dock utpekade fornlämningar. På Länsstyrelsens begäran har en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, genomförts. Den visar att inga fornlämningar finns inom planområdet. Ljusförhållanden och lokalklimat Goda ljusförhållanden är möjliga att få både i utemiljön och i byggnaden. Den förhärskande vindriktningen i området är sydvästlig. Den tänkta idrottshallen omges av ett trädbevuxet höjdparti, i norr, vilket ger ett visst vindskydd. Bostäder, arbetsplatser, övrig bebyggelse Planområdet ingår i ett sedan tidigare framtaget planprogram. Planprogram för Vistaberg trädgårdsstad i gammal bygd (2004) rymde ca nya bostäder, varav stora delar byggts. Ungefär 300 respektive 500 m öster om planområdet finns områdena Hageby och Vistabergs allé. Backenområdet, ett annat område för bostäder som nyligen planlagts, gränsar till planområdet i öster. Här väntas en förtätning ske. Direkt norr om området är bebyggelsen relativt gles. Området Talldalen ligger ca 700 m norr om planområdet. Idag finns flera stall och hästar på olika platser i närområdet, bland annat i Lövstadalgången. Hästhållningen i dalgången genererar inkomster samt fyller en viktig funktion i arbetet med att hävda kulturlandskapet och bevara värdefull biologisk mångfald. Lövsta gårds och Enlidens stallverksamheter har flyttats till Glömsta 2:58. Vilket möjliggör en planerad bostadsförtätning i närområdet.

120 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 19 (37) Illustration ur planprogram för Vistaberg från Röd prick markerar planområdet. Idrottshall, lek och rekreation Detaljplanen möjliggör för en idrottshall med dimensioner som tillgodoser fullstora mått (40x20 m m säkerhetszon) för träning och matcher för olika inomhussporter samt fungerar som gymnastiksal för skolelever i den framtida Glömstaskolan. En sådan idrottshall med omklädningsrum bedöms ha behov av en byggnadsarea om cirka m². Idrottshallen ska förses med enkel gradäng. Utomhus ska det anläggas plan för bollspel, en 7-mannaplan (60x40 m) samt fyra löparbanor och en längdhoppsgrop. För att behålla så mycket som möjligt av det öppna dalgångslandskapet och för att hallen ska ligga så nära Glömstaskolan som möjligt så placeras byggrätten i planområdet intill den skogsbevuxna höjden i norr. Den skogsbeklädda kullen norr om idrottshallen avsätts som allmän plats, parkmark som på sikt utvecklas till en naturpark och mötesplats i området.

121 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 20 (37) BOLLPLAN IDROTTSHALL LÖPARBANOR OCH LÄNGDHOPPSGROP PARKERING Situationsplan över planområdet. Illustration Arcona arkitekter AB. Byggrätten begränsas i höjd till en nockhöjd om högst 13 meter för den högre delen som inrymmer själva idrottshallen, den lägre delen som vetter ut mot Bergavägen begränsas till en nockhöjd av 8 meter (därutöver tillåts tekniska anläggningar). Fasadutformningen av idrottshallen ska gestaltningsmässigt kunna smälta in i en framtida stadsmässig bebyggelse med flerfamiljshus. Då omgivningen idag är relativt varierad med villabebyggelse med olika utform-

122 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 21 (37) ning och exakt gestaltning av en framtida bostadsbebyggelse inte är känt så regleras fasadutformning så att den lägre delen av byggnaden mot Bergavägen blir till minst 20 % glasad och fasaden föreskrivs vara varierad. På så sätt skapas ett trevligare gaturum med mer liv och rörelse plus att byggnadens utformning kan passa in olika typer av framtida bostadsbebyggelse. Längs gavlarna på den högre delen av byggnaden avses vegetation planteras, se illustrationer av fasader. Glömstaskolan kommer att vara belägen ca 400 meter norr om idrottshallen. Skolans personalparkering kommer att tillgodoses på parkeringsytan inom planområdet. Mellan idrottsfastigheten och parkeringsytan avses ett plank/ mur och en stödmur uppföras, för att ta upp nivåskillnader samt skärma av idrottshallens uteytor från parkeringen. Sektion över planområdet. Illustration Arcona arkitekter AB. Vy över planområdet sett från Brevduvan 6. Illustration Arcona arkitekter AB.

123 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 22 (37) Fasader från väster och söder. Illustration Arcona arkitekter AB. Fasader från öster och norr. Illustration Arcona arkitekter AB.

124 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 23 (37) Allmänna platser Gatustruktur Detaljplaneområdet Glömsta 4:17 ligger invid den kommunala gatan Bergavägen som ansluter till Glömstavägen i söder och Talldalsvägen i nordöst. Skyltad hastighet är idag 30 km/h på Bergavägen som ingår i en 30-zon. Glömstavägen är Trafikverkets väg med regional funktion som knyter samman E4/E20 och Huddingevägen. För regional motortrafik pågår arbetet med en ny sträckning under namnet tvärförbindelse Södertörn vilken ska ersätta Glömstavägen. Med kollektivtrafik trafikeras närmast detaljplaneområdet av buss på Glömstavägen och på Talldalsvägen. Buss ansluter till de spårbundna stationerna Masmo, Flemingsberg och Huddinge c. En programstudie för Spårväg syd har arbetats fram. Spårvägen är tänkt att trafikera sträckan Flemingsberg - Masmo - Kungens kurva - Skärholmen - Fruängen - Älvsjö. Närmast detaljplaneområdet skulle spårvägen trafikera genom Glömstadalen och följas av en ny stadsdel längs denna sträcka. Gång- och cykelvägar finns och föreslås utökas längs de kommunala gatorna. Längs Glömstavägen pågår även ett arbete med att tillskapa gång- och cykelväg mot Masmo tunnelbanestation. Gångtrafik Utmed Bergavägen finns idag separat gångbana på östra sidan mellan Glömstavägen och Kästavägen. Sträckan norr om Kästavägen och förbi den planerade skolan kommer före skolstart att byggas om med gång- och cykelbana på östra sidan. Det finns ett starkt behov av att kunna röra sig mellan idrottshallen och Glömstaskolan, även under skoltid då elevernas idrott förläggs i den nya idrottshallen. För att minimera behoven av att korsa Bergavägen omdisponeras det smala vägrum som finns mellan de två fastigheterna så att en gångbana med en bredd om 1,8 meter inryms även på västra sidan av Bergavägen. Detta gör att enbart Kästavägen måste korsas vid fotgängarrörelser mellan skola och idrottshall. Vid Bergavägen finns en busshållplats i vardera riktningen på Glömstavägen. Hållplatserna är utformade som vägrenshållplatser med undermålig standard. Utrymme för väntande bussresenärer saknas och vägrenen är inte mycket mer än 1,5 meter bred. Gångpassage över Glömstavägen saknas vilket gör hållplatsen söder om Glömstavägen mycket otillgänglig. Kommunen har tagit fram en trafikutredning som föreslår två olika alternativ till hur oskyddade trafikanter ska kunna korsa Glömstavägen. Alternativen diskuteras vidare mellan kommunen och Trafikverket. Trafikutredningen biläggs detaljplanen.

125 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 24 (37) Fastigheten Glömsta 4:17 kommer utformas med en 4 m bred gång- och cykelbana längs Bergavägen. Planerade gatusektioner mellan planområdet och Glömstaskolan. Cykeltrafik Som cyklist finns gång- och cykelväg längs Glömstavägen sett från Fleminsberg/Huddinge C. Längs Glömstavägen pågår arbete med att även tillskapa gång- och cykelväg vidare mot Masmo tunnelbanestation. På Bergavägen tillskapas gång- och cykelbana på den östra sidan från Glömstavägen fram till stallet. Från stallet kommer det byggas en gång- och cykelbana längs diket gent mot Talldalsvägen. Denna gång- och cykelbana kommer att byggas innan Glömstaskolan tas i bruk hösten 2016.

126 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 25 (37) Kollektivtrafik Glömstavägen trafikeras idag av busslinje 172 (Skarpnäck Norsborg) och linje 740 (Kungens kurva Huddinge station). Busshållplatsen i direkt koppling till planområdet trafikeras enbart av buss 740. I och med de målpunkter som tillskapas i denna närhet föreslås att Trafikförvaltningen även trafikerar denna hållplats med stombuss 172. Hållplatserna behöver tillgänglighetsanpassas och föreslås en utformning som fickhållplatser med ordentliga plattformar med väderskydd. Idag är närmaste hållplats för buss 172 Kästaldalsvägen. Buss 714 återfinns närmast på Talldalsvägen Och trafikerar Flottsbro Huddinge C via Vistabergs trädgårdsstad. En ny spårväg under namnet Spårväg syd planeras genom Glömstadalen. Spårvägen är tänkt att trafikera sträckan Flemingsberg - Masmo - Kungens kurva - Skärholmen - Fruängen - Älvsjö. Närmast detaljplaneområdet skulle spårvägen trafikera genom Glömstadalen och följas av en ny stadsdel längs denna sträcka. Ett hållplatsläge är föreslaget nära detaljplanen. Biltrafik Planområdet nås från Bergavägen med infart från Trafikverkets regionala väg Glömstavägen i syd och Talldalsvägen i norr. Glömstavägen är Trafikverkets väg med regional funktion som knyter samman E4/E20 och Huddingevägen. För regional motortrafik pågår arbetet med en ny sträckning under namnet tvärförbindelse Södertörn vilken ska ersätta den regionala funktion som Glömstavägen har idag. Trafikmätningar från 2013 visar att Glömstavägen har ett trafikflöde på omkring fordon per dygn vid denna plats. Bergavägen hade ett trafikflöde på omkring 300 fordon per dygn och medelhastigheten var 33 km/h år Genomförda och pågående exploateringar i området har dock bidragit till högre flöden idag. Bergavägen föreslås få en utformning där en bredd om 5 m körbana finns längs med fastigheten för idrottshallen samt norr om Kästavägen förbi Glömstaskolan. Det finns en trång sträcka söder om Kästavägen där utrymmet för bilar enbart blir 3,5 m brett till förmån för gångbana även längs gatans västra sid. Här föreslås att bilarna har företräde från ena hållet framför det andra, då utrymme för möte inte finns. Åtgärden gör att valet för biltrafiken är att välja Kästavägen till/från Glömstavägen eller Bergavägen med minskad framkomlighet. Lägre framkomlighet för bilen till förmån för fotgängare går i prioritet i linje med kommunens Trafikstrategi samt möjliggör för säkra skolvägar.

127 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 26 (37) För korsningen Bergavägen/Glömstavägen har en trafikutredning tagits fram. Denna ger två alternativ till utformning med olika positivt utfall gällande styrning av trafikrörelser, framkomlighet och trafiksäkerhet. Trafikutredningen är bilagd denna planhandling. Parkering cykel och bil Cykelparkering ska finnas i anslutning till entrén, och göras attraktiv. Med attraktivitet menas en utformning med väderskydd, belysning och att det finns möjlighet att låsa fast ramen. För Glömstaskolans personalparkering och parkering till idrottshallen krävs 60 platser, vilka kommer att samlokaliseras söder om fastigheten för idrottshallen. Samnyttjande av parkeringsplatserna sker av skolans personal och besökare till idrottshallen. Besökare använder främst parkeringen på kvällstid och helger när skolan ej nyttjar hallen. All parkering ska vanligtvis ordnas på kvartersmark. Då funktionerna i Glömstadalen kan komma att förändras i och med planerna för Spårväg syd har kommunen valt att förlägga parkeringsytan med arrendeavtal på fortsatt kommunal mark. Angöring Angöring ska ske från Bergavägen. Utrymme för lastning och lossning sker med en längsgående ficka på Bergavägen. Denna utformning minskar utrymmesbehoven för vändning och är med det även trafiksäkerhetsmässigt ett bättre alternativ där fotgängare aldrig kommer i konflikt med tung trafik. Störningar och risker Elektromagnetiska fält Närmaste transformatorstation ligger 22 meter från idrottshallen. Normalutformade transformatorstationer ska förläggas minst 5 meter från byggnad där människor vistas om avskärmning inte ordnas på annat sätt. Förorenad mark Under 2009 nyttjades de aktuella fastigheterna som uppställningsplats för ett mobilt berg- och stenkrossningsverk. Enligt ett delegationsbeslut planerades arbetet pågå under mars månad inträffade ett maskinhaveri inom Glömsta 4:17, där ca 50 liter petroleumprodukter rann ut på marken. Entreprenören lät omhänderta ca 120 ton jord från en yta av ca 10x15 meter. Området grävdes ut ned till underliggande lerlager och samlingsprover togs i schaktbotten. Schaktbottenproverna uppvisade halter under Naturvårdsverkets

128 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 27 (37) riktvärden för känslig markanvändning (KM). Därefter återfylldes området med fyllnadsmassor. Ärendet har handlagts av Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun. Under hösten 2014 har miljötekniskmarkundersökning (provborrning) genomförts inom fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Provtagningsresultatet visade på halter av bly, koppar och kvicksilver i de övre jordlagren (0-0,8 meter undermarkytan) vars halter överstiger riktvärdena för känslig markanvändning. Det är oklart varifrån föroreningarna härrör. Denna punkt ligger dock utanför detaljplaneområdet och kommer att studeras noggrannare vid en framtida exploatering av resterande delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18. Luft, lukt Vid planering skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller för olika föroreningar i utomhusluften. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för bl.a. kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid, bly, bensen, kväveoxider, partiklar (PM 10 och PM 2,5) kolmonoxid, bensen och ozon. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inte inom planområdet. Enligt den översiktliga karteringen ( ligger halterna av till exempel svaveldioxid och bly är numera så pass låga att normerna klaras överallt med god marginal. Även för bensen, kolmonoxid och kväveoxider uppfylls normerna på de flesta platser. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. Enligt den översiktliga karteringen ( ligger PM10 halterna i intervallet μg/m 3. Dygnsmedelvärdet som inte får överskridas är 50 μg/m 3. För kvävedioxid ligger halterna i intervallet μg/m 3. Dygnsmedelvärdet som inte får överskridas är 60 μg/ m 3. Närmare Glömstavägen är halterna av NO 2 och PM10 högre, men det överskrider inte miljökvalitetsnormerna. Med tanke på framtida trafikökning med en eventuellt utbyggd Tvärförbindelse Södertörn bör luftintag placeras mot norr. Buller Den södra delen av Glömsta 4:17 och Glömsta 4:18 påverkas delvis av trafikbuller från Glömstavägen. Enligt Huddinge kommuns översiktliga bullerkartläggning (Tyréns 2012) ligger den ekvivalenta ljudnivån för samlat buller vägnät i intervallet dba i norra delarna av planområdet. Närmare Glömstavägen är det högre ljudnivåer.

129 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 28 (37) Det finns inga riktvärden för trafikbuller för denna typ av verksamhet. De riktvärden som kan vara tillämpbara utomhus är Naturvårdsverkets riktvärden för rekreationsområden i tätort, 55 dba ekvivalent ljudnivå. Inomhus kommer förutom idrottshallen även ett litet pentry till föreningslivet och lärarrum för skolans idrottslärare, att finnas. Inomhus regleras ljudnivån genom Boverkets byggregler, BBR. De anger att Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till förekommande bullerkällor och så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. En översiktlig bullerutredning har genomförts och den visar att Naturvårdsverkets riktvärden för rekreationsområden i tätort går att uppfylla. Huddinge kommuns översiktliga bullerkartläggning (Tyréns 2012). Vibrationer Bebyggelsen ska uppföras vibrationssäkert. Vibrationsnivåer får inte överskrida riktvärdet 0,4 mm/s RMS i planområdet. Byggnadsfritt avstånd till statlig väg Vägverket Region Stockholm kräver nedanstående mått då detaljplan upprättas. Avstånd mellan väg och byggnad delas upp i två olika mått: a) beläggningskant och kvartersgräns b) kvartersgräns och byggnad. Vägtyp Km/h a) b) Totalt Primära m 5 m 15 m länsvägar 50 8 m 5 m 13 m

130 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 29 (37) Planområdet ligger på tillräckligt avstånd från Glömstavägen som räknas som primär länsväg. Farligt gods Biltrafik Den intilliggande Glömstavägen är primär transportled för farligt gods enligt översiktsplanen. Enligt den gemensamma riskpolicyn (2006) från Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms- och Västra Götalands län anges att risker ska hanteras i detaljplaner inom 150 meter från en farligt godsled. Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse att följande skyddsavstånd till olika verksamheter rekommenderas: Ett avstånd på 25 meter bör lämnas byggnadsfritt närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse bör inte uppföras närmare än 40 meter. Sammanhållen bostadsbebyggelse och personintensiva verksamheter bör inte uppföras närmare än 75 meter från väg för farligt gods. Avsteg från länsstyrelsens rekommendationer kan göras om en riskanalys utförs som visar att den planerade bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser. Figur från Länsstyrelsens Riskhantering i detaljplaneprocessen, 2006

131 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 30 (37) Idrottshallen är i nuvarande förslag placerad cirka 75 meter från Glömstavägen. Utifrån zonindelningen för riskhanteringsavstånd i riskpolicyn, befinner sig planområdet som närmast i zon C. Zon C anger bland annat idrottsanläggning som möjlig markanvändning, vilket stämmer överens med planförslaget. En riskanalys har genomförts och visar att den riskkälla som har bedömts kunna påverka planområdets risknivå är transporter av farligt gods på Glömstavägen. I den översiktliga bedömningen har visats att planerad markanvändning är acceptabel därför att den följer Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendationer (som är framtagna utifrån sammanvägd bedömning av risk, stadsbild, samhällsekonomi m.m.). På aktuellt planområde har man valt att lägga mindre sårbar verksamhet (parkeringsyta) närmast vägen medan de mer personintensiva verksamheterna är förlagda längre bort från vägen. Brandtekniska åtgärder är främst motiverade för bebyggelse placerad i relativt nära en farligt godsled. I en tidigare utredning har Briab visat att brand i brandfarlig vätska (klass 3, den mest transporterade klassen) har ett största troligt konsekvensavstånd på ca meter (Briab, 2015). Detta avstånd understiger med god marginal det rådande avståndet mellan Glömstavägen och planområdet. Relaterat till nödbrytare för ventilationen så förväntas denna åtgärd, för aktuellt planområde, ge en försumbar riskreduktion. Den giftiga gas som i huvudsak transporteras på vägar är svaveldioxid (Briab, 2015). Denna gas är ca 2,5 gånger tyngre än luft och sprids därför huvudsakligen mot lägre belägna områden. Som nämnts tidigare är aktuellt planområde beläget mellan två till fem meter högre än Glömstavägen. Verksamheter i nuvarande planförslag ligger på ett avstånd från Glömstavägen som överstiger de minsta rekommenderade avstånden intill transportled för farligt gods (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000). Inga ytterligare krav på lokalisering, skyddsavstånd, utformning eller tekniska åtgärder har bedömts vara erforderliga. Risknivån för planområdet anses därför vara acceptabel. Planerad bebyggelse är ur risksynpunkt möjlig att ha inom planområdet. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Vatten och avlopp finns idag utbyggt i Bergavägen från Glömstavägen fram till korsningen med Kästavägen. I detaljplanen för Backenområdet finns ett u- område utlagt väster om Bergavägen vilket var avsett för vattenledningar. Detta område föreslås i detta planförslag fortsatt vara u-område förbi idrotts-

132 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 31 (37) fastigheten och därefter allmän plats gång- och cykelväg ner mot Glömstavägen. Dagvatten Dagvatten från detaljplanelagt område är att betrakta som avloppsvatten enligt miljöbalken (MB) vilket innebär att krav ställs på att dagvattnet inte påverkar miljön. För att undvika miljöpåverkan föreskrivs reningsåtgärder (9 kap 7, MB). Dagvattenhantering kan också omfattas av de mer allmänna skrivningar som finns i Miljöbalkens 2 kapitel (allmänna hänsynsregler) samt kapitel 26 (tillsyn). EU:s vattendirektiv syftar bland annat till ett långsiktigt skydd för alla typer av vatten. Målet är en god vattenstatus, bevarad och förbättrad vattenkvalitet samt ingen försämring. I Boverkets byggregler står det att Dagvatteninstallationer skall ha anordning för avskiljning eller behandling av sådana ämnen som kan störa funktionen eller medföra skada på installationen, avloppsanläggningen eller recipienten (vattendrag och sjöar). En hållbar dagvattenhantering innebär att vattenkvaliteten inte försämras och att flödet inte ökar vid ny exploatering samt att mängden föroreningar via dagvatten från befintliga områden minskar, byggnader och anläggningar inte skadas. Dagvattnet bör utnyttjas som en resurs och synliggöras i tätorten så att pedagogiska och estetiska värden tillvaratas. Enligt kommunens dagvattenstrategi (antagen av kommunalfullmäktige ) är grundprinciperna för en hållbar dagvattenhantering att dagvatten omhändertas på den egna fastigheten genom infiltration, i andra hand bör fördröjning ske före avledning till det allmänna nätet. I anslutning till parkerings- och trafikytor bör slamoch oljeavskiljare anläggas i syfte att minska föroreningsgraden i dagvattnet. Garage under hus bör anläggas utan avlopp för att förhindra att föroreningar spolas ut med snö- och regnvatten från bilarna. Exempel på fasadbeklädnad/klotterskydd (Vegtech, 2014).

133 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 32 (37) Exempel på genomsläpplig markbeläggning för fördröjning av dagvatten på parkeringsytor (Vegtech, 2014). Exempel gröna tak på idrottshall och bibliotek (Vegtech, 2014). Gröna tak och andra genomsläppliga ytor är effektiva tekniska lösningar för att fördröja dagvatten inom kvartersmark och därmed avlasta våra sjöar från ytterligare föroreningar och näringsämnen som annars riskerar att spolas ut med regn- och smältvatten. En dagvattenutredning som ska visa hur dagvattnet ska fördröjas inom planområdet har genomförts. Utredningen föreslår att för att reducera flödet av dagvatten att två stycken utjämningsmagasin anordnas i samband med exploatering av fastigheten. Ett magasin för idrottshallstomten och ett magasin för parkeringsplatsen. Preliminärt föreslås att dessa magasin utföras av makadamfyllning med strypta utlopp som ansluts till befintlig dagvattenledning i Bergavägen. Föroreningshalterna i dagvattnet från området ligger under miljökvalitetsnormen, men kommer att öka något i förhållande till nuvarande förhållanden utan ytterligare åtgärder. För att förbättra rening av dagvattnet från området kan den eventuellt parkeringsplatsen utföras med någon form av öppen beläggning och/eller oljeavskiljare. Med anledning av att dagvattnet rinner till recipienten Östra Mälaren som är vattenskyddsområde så finns en planbestämmelse på plankartan som reglerar att koppar och zinktak/fasader inte får användas.

134 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 33 (37) Elförsörjning Byggnaden bedöms kunna anslutas till elnätet tillhörande Vattenfall Eldistribution AB. En transformatorstation finns i norra delen av fastigheten Glömsta 4:17. Energiförsörjning Byggnaden ska byggas med modern teknik så att de minimerar behovet av tillförd energi för uppvärmning. En utbyggnad bör följa de riktlinjer som anges i kommunens Klimat- och energiplan samt Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunalägd mark i Huddinge. Södertörns fjärrvärme har en fjärrvärmeledning på södra sidan av Glömstadalgången längs med skogsbrynet, cirka 270 meter från planområdet. Avfallshantering Avfallshantering ska ske enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. Nödvändiga utrymmen för källsortering bör anordnas. Närmaste återvinningsstation finns på Gustav Adolfsvägen i korsningen Margaretavägen ca 1 km från planområdet. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609, om framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden, ska beaktas i projekteringen. Den föreslagna bebyggelsen innebär inte risker för omgivningen.

135 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 34 (37) Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt PBL (2010:900), dock utan programskede då detta inte anses nödvändigt. I planprocessen ingår momenten plansamråd, granskning och antagande. Vid samråd och granskning beaktas och bemöts synpunkter från berörda i samrådsredogörelser och utlåtanden som vidarebefordras till samhällsbyggnadsutskottets politiker. ÖP PROGRAM- SAMRÅD PLAN- SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE PRÖVNING LAGA KRAFT Tidplan Plansamråd 30 okt 11 dec 2014 Granskning 13okt -13nov2015 Antagande i kommunfullmäktige 1:e kvartalet 2016 Laga kraft*, tidigast 1:e kvartalet 2016 * Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka 4 veckor efter antagandebeslutet. Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. När genomförandetiden börjat, kan bygglov enligt planen lämnas. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (5 kap. 11 PBL). Planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser. Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på Huge Fastigheter AB. Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-ledningar och dagvattenledningar/- anläggningar på allmän platsmark. På allmän plats ansvarar Huddinge kommun för dagvattenbrunnar och servisledningar från brunnarna till Stockholm Vattens huvudledning för dagvatten.

136 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 35 (37) Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till anslutningspunkt i byggnad. Avtal Kommunen och Huge Fastigheter AB har tecknat ett ramavtal för projektet. I avtalet regleras inriktningen för ansvars- och kostnadsfördelning mellan kommunen och Huge gällande genomförandet av detaljplanen. I samband med detaljplanens antagande kommer ett exploateringsavtal, som slutgiltigt reglerar marköverlåtelse, kostnads- och genomförandefrågor, att godkännas. Tillsammans med exploateringsavtalet tecknas också ett arrendeavtal för parkering, se närmare nedan. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning I detaljplanen är parkmark och lokalgata utlagd som allmän platsmark (allmänt tillgänglig mark). Enligt PBL har kommunen som huvudman skyldighet och rättighet att förvärva all allmän platsmark. Mark som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark för idrottsändamål kommer att förvärvas av exploatören, Huge Fastigheter AB. Köpet regleras i exploateringsavtalet i samband med detaljplanens antagande. För att bygglov ska kunna beviljas krävs att en fastighet avstyckas och överensstämmer med detaljplanen. Arrende Ett arrende är en nyttjanderätt där mark upplåts mot en ersättning på en bestämd tid eller tills vidare, dock max i 25 år inom detaljplanelagt område. En utredning pågår kring Spårväg Syd och i programstudien finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen/Bergavägen. Detta gör att idrottshallen i framtiden kan komma att ligga i ett stationsnära läge och därmed kan andra parkeringslösningar för platsen vara aktuella. Med bakgrund av detta har kommunen valt att inte sälja den del av planområdet som är planlagd som parkering, utan denna arrenderas istället till exploatören Huge Fastigheter AB. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Marköverlåtelser m.m. regleras i exploateringsavtal mellan exploatören och kommunen i samband med detaljplanens antagande. Försäljningen av mark inom planområdet innebär en intäkt för kommunen. Likaså innebär arrendeavgiften en löpande intäkt. Den föreslagna bebyggelsen kan i stort använda

137 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 36 (37) sig av befintlig infrastruktur, men kostnader kommer uppstå för att binda samman gång- och cykelvägen inom idrottshallsfastigheten med Glömstavägen. Trafiksituationen i korsningen Bergavägen/Glömstavägen kommer att behöva åtgärdas i samband med genomförandet, vilket kommer att belasta kommunen. Kostnader för exploatören Exploatören bekostar samtliga åtgärder inom kvartersmark, inklusive miljöskyddsåtgärder som exempelvis bullerskydd etc. Huge Fastigheter AB får utgifter för markförvärv samt erforderlig fastighetsbildning. Exploatören kommer vidare att belastas med kostnader till följd av nödvändiga trafiksäkerhetsåtgärder längs Bergavägen samt anslutningsavgifter för VA, el, tele och fjärrvärme. Exploatören kommer även att belastas med kostnader till följd av nödvändiga ekologiska kompensationsåtgärder. Utöver ovan nämnda kostnader kommer bygglovavgift debiteras enligt kommunens bygglovtaxa. Plankostnaden har reglerats genom ett särskilt plankostnadsavtal och ingen planavgift ska därmed tas ut genom bygglovstaxan. Tekniska frågor Tekniska utredningar Under planarbetet har följande utredningar utförts: Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Dagvattenutredning Geoteknisk- och miljötekniskmarkundersökning Utredning av ras- och skredrisk Mindre gränsutredning Riskanalys Parkeringsutredning Trafikutredning Översiktlig bullerutredning Administrativa frågor Projektgruppen bakom denna detaljplan består av: Susanna Udd, plansektionen. KSF Cecilia Rogvall, mark- och exploateringssektionen KSF Lotta Berggren, gatu- och trafiksektionen. KSF (tom våren 2015) Lisa Kroon, gatu- och trafiksektionen KSF (from våren 2015) Carina Lindberg, miljöplanerare, plansektionen KSF Emelie Ulander Gille, lantmäteriavd. NBF

138 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 37 (37) Rickard Castillo-Bengtsson, bygglovsavd. NBF Mari Söderquist, lokalplaneringsenheten KSF Mia Bergström, lokalplaneringsenheten BUF Tina Lundin, lokalplaneringsenheten BUF Christina Johansson, fritidsenheten KUF Delprojektledare för detaljplan är Susanna Udd. För övriga faser i projektet ansvarar projektledaren Cecilia Rogvall. Vid projektgruppsmötena har även Johan Månsson och Björn Wiklund från Huge Fastigheter AB deltagit. Samt deras anlitade arkitekter Olle Björkman, Caroline Abrahamsson och Peter von Essen från Arcona. Susanna Udd Planarkitekt

139 FRANCOSTÄMPELN PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns 4:11 Eijravägen 4: PARK B u Lr Lr ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser PARK GC-VÄG Kvartersmark Naturpark Gång- och cykelväg 25.7 Lr 4:19 Glömstavägen :18 P n5 n 3 R e f1 n4 f3 4:17 f1 f2 f3 Bergavägen GC-VÄG u gångbana Brevduvebacken BREVDUVAN B E P R Bostäder Tekniska anläggningar/transformatorstation Parkering Idrott med till verksamheten kopplade kontors-, kansli-, handels, fritids- och serviceverksamheter. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u gångbana Byggnader får inte uppföras Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Gångbana, handikapparkering och angöringsficka skall uppföras. UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e2000 Största byggnadsarea i m 2 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n 3 n4 Parkeringsplats skall anordnas med genomsläppligt ytmaterial. Anläggning för fördröjning av dagvatten skall anordnas. Anläggning för fördröjning av dagvatten skall anordnas GC-VÄG 31 n5 Plank eller mur skall uppföras för att skydda uteytorna kring idrottshallen från parkeringen. Planket/muren skall förses med vegetation PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning 4: Platåvägen 13.0 Högsta nockhöjd i meter. Utöver nockhöjd får tekniska utrymmen uppföras, dock inte för förvaring. 10 Utseende 4: f1 Byggnaden skall utformas med varierad fasad och minst 20 % av fasaden mot Bergavägen skall vara glasad f2 Tak på den lägre delen av idrottshallen (undantaget tekniska utrymmen) samt tak på komplementbyggnader skall förses med sedum, så kallat grönt tak f 3 Koppar- och zinktak/fasader får ej användas. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Xref ritning: Rasterbilder: Grundkarta över Glömsta 4:17 m fl., del av inom kommundelen i Huddinge kommun upprättad september 2014 av MSB/Lantmäteriavdelningen Flemingsberg Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas och kontrollerad inom planområdet. Koordinatsystem PLAN Sweref HÖJD RH2000 Skala 1:1000 (orginalformat A2) m Beteckningar Gällande kvarterstraktgräns eller användningsgräns Fastighetsgräns Gällande användningsgräns ej sammanfallande med fastighetsgräns Gällande egenskapsgräns Gällande rättighetsgräns Avvägd höjd Fastställd höjd Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 7 6 Höjdkurva Slänt Staket, bullerplank Häck Stödmur, mur Dike Väg HUDDINGE KOMMUN Ej bindande illustrationer: Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl. inom Flemingsbergs kommundel Huddinge kommun Upprättad september 2014 Reviderad december 2015 Kommunstyrelsens förvaltning Susanna Udd Planarkitekt Plankarta med bestämmelser Antagandehandling PBL 2010:900 byggnad, bollplan, löparbanor Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbeskrivning Illustration Övrigt Beslutsdatum Antagande Laga kraft KS-2015/256 SBN 2014/ Instans KF

140 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Utlåtande efter granskning DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/256 SBN (12) HANDLÄGGARE Susanna Udd susanna.udd@huddinge.se Detaljplan för del av Glömsta 4:17 m fl., normalt planförfarande Sammanfattning Yttrande från 11 remissinstanser har inkommit under och efter granskningen. De flesta remissinstanser är positiva till förslaget och inte har några synpunkter. Stockholm Vatten har yttrat att en planbestämmelse behövs som anger att koppar och zinktak/fasader inte får användas eftersom dagvatten från planområdet rinner till recipienten Östra Mälaren, som utgör vattenskyddsområde. En sådan planbestämmelse har införts på plankartan. Huge Fastigheter AB anser att marken för parkering ska tillhöra idrottsfastigheten istället för att arrenderas samt att gestaltningsbestämmelserna medför fördyrande åtgärder. Inga synpunkter från sakägare har inkommit under granskningen. Förändringar i plankartan En planbestämmelse angående att koppar och zinkfasader/tak ej får användas har införts på plankartan. Bakgrund Ett planuppdrag gavs av kommunstyrelsen till SBN 16 juni Plansamråd har skett under tiden 30 oktober 11 december Planhandlingar har vid båda tillfällena sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida under Ett informationsmöte hölls i Vistaskolans matsal den 12 november 2014, cirka 5 besökare närvarade. Detaljplanen för Glömsta 4:17 m fl. har tagits fram av en projektgrupp under ledning av plansektionen på samhällsbyggnadsavdelningen på Kommunstyrelsens förvaltning. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Plansektionen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) (kundservice) E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

141 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 2 (12) Hur har granskningen gått till? Granskning har skett under tiden 13 oktober 13 november Underrättelse om granskning med planhandlingar har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Kungörelse har införts i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt anslagits på kommunens anslagstavla 13 oktober Handlingarna har även funnits tillgängliga i kommunhuset samt på Huddinge kommuns hemsida. Yttranden Följande remissinstanser har inte svarat Förskolenämnden, Gymnasienämnden, Natur- och byggnadsnämnden, Tillsynsnämnden, Lantmäterimyndigheten, Huddinge Naturskyddsförening. Följande remissinstanser har ingen erinran Länsstyrelsen, Trafikförvaltningen, SRV återvinning AB. Remissinstanser Länsstyrelsen Rubricerad detaljplan har översänts till Länsstyrelsen för granskning i enlighet med 5 kap. 18 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Länsstyrelsen har inget att erinra mot planförslaget enligt 5 kap. 22 PBL. Länsstyrelsens dnr: Kommunens dnr: KS-2015/256 Kommentar: Synpunkten noteras. Grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden godkänner Barn- och utbildningsförvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har initierat ärendet i och med att en fullstor idrottshall inte ryms på ett bra sätt inom fastigheten Glömsta 2:60 då den framtida Glömstaskolan på sikt behöver ta emot fler elever än planerat. Den nu föreslagna placeringen ligger inom gångavstånd (ca 400 m) från den blivande Glömstaskolan på Bergavägen, med närhet till busshållplats. Förutom möjlighet till idrottslektioner för skolans elever kommer området även att rymma parkeringsplatser för skolans personal.

142 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 3 (12) Framtida hyresgäst är Kultur- och fritidsförvaltningen, kravspecifikationen har tagits fram i dialog med Barn- och utbildningsförvaltningen så att lokalen blir ändamålsenlig såväl för idrottsundervisning som för föreningslivet. Huge fastigheter kommer att vara byggherre och entreprenaden utförs av Arcona som det tredje projektet i ett av Huge redan upphandlat ramavtal för tre idrottshallar inom Huddinge kommun. Förvaltningen ser positivt på förslaget och framhåller det är angeläget att idrottshallen färdigställs skyndsamt med hänsyn till behovet av lokal för idrottsundervisning för eleverna på Glömstaskolan som startar hösten Beskrivning av ärendet Området omfattar ca 1,1 hektar och är beläget i Glömsta nära Glömstavägen med angöring från Bergavägen med gångavstånd (ca 400 m) till den blivande Glömstaskolan. Syftet med planen är att tillåta uppförandet av en fullstor idrottshall, sjumannaplan, löparbanor, hoppgrop och parkering. Lokalplaneringsenheterna på Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen har påbörjat ett arbete med att ta fram ett lokalprogram för idrottshallar. Tanken med programmet är att hitta en lösning som medger ett samanvändande av kommunens idrottshallar så att dessa kan utnyttjas effektivt såväl av skolan på dagtid som av föreningslivet på kvällar och helger. Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med regionplanen och översiktsplanen. Området saknar detaljplan förutom en liten remsa längs med Bergavägen på fastigheten 4:17 som är planlagd för bostäder, U-område (lager) samt E- område (tekniska anläggningar). Nuvarande förslag kan innebära en mindre avvikelse från planprogrammet som beskriver området som lämpligt för bostäder. Byggrätten begränsas i höjd till en totalhöjd om högst 13 meter. Fasadutformningen av idrottshallen skall gestaltningsmässigt kunna smälta in i en framtida stadsmässig bebyggelse. Markanvändningen i planen bedöms vara förenlig med bestämmelserna i miljöbalken. I nu aktuella plan anses samhällsintresset av exploateringen överväga nyttan av att behålla grönområdet som bedöms sakna höga naturvärden. I de riskanalyser som gjorts uppmärksammas elektromagnetiska fält, förorenad mark, djurhållning, luft, lukt, buller, vibrationer och farligt gods. Enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning klaras alla riktvärden. Fastigheten ingår i vattenskyddsområde för Östra Mälaren. Fördröjande/renande åtgärder kommer att göras inom fastigheten innan dagvattnet leds ut via det allmänna dagvattennätet för att minska risken att kvaliteten i

143 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 4 (12) Östra Mälaren försämras. Några av de tänkta åtgärderna är genomsläpplig markbeläggning för fördröjning av dagvatten på parkeringsytor och grönt tak på idrottshallen. Intilliggande villa- och småhusbebyggelse påverkas genom ökad trafik till området samt störningar under byggtiden. Bergavägen är idag skyltad med 30 km/h och ingår i en 30-zon. Utmed Bergavägen planeras en separerad gångoch cykelbana som kommer att bindas samman med den befintliga gång- och cykelbanan som finns utmed Vistabergs allé, Talldalsvägen, och Margaretavägen vilket kommer att bilda ett stråk mellan Glömsta och Vistaberg. Cykelparkering är planerad i anslutning till idrottshallens entré. Glömstavägen trafikeras idag av buss 712 (Skarpnäck Norsborg) och buss 740 (Kungens kurva Huddinge station). Avståndet mellan busshållplatsen och idrottshallen blir ca 200 meter. En fördjupad förstudie pågår för en spårväg mellan Flemingsberg och Skärholmen via Glömstadalen med en tilltänkt station i korsningen Glömstavägen och Bergavägen vilket i framtiden gör området mer centralt än i dag. Synpunkter under plansamrådet har inkommit från bland andra: Kommunstyrelsen som främst betonar vikten av att anläggningen ska samspela med framtida bostadsbebyggelse. Miljönämnden som vill se ekologisk kompensation, ytterligare utredning av marken, dagvatten och buller. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på förslaget och framhåller det är angeläget att idrottshallen färdigställs skyndsamt med hänsyn till behovet av lokal för idrottsundervisning för eleverna på Glömstaskolan som startar hösten Förvaltningen är tacksam över att de synpunkter som framfördes under plansamrådet har hörsammats. Beträffande gångbana mellan Glömstaskolan och idrottshallen påpekas dock att gångbanan bör utformas så att den går mellan de respektive huvudentréerna. Det planerade planket mellan idrottshallen och parkeringen bör utformas så att det förutom att avskärma parkeringen visuellt även fungerar som bullerskydd. Kommentar: Synpunkterna noteras och vidarebefordras till detaljprojekteringen.

144 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 5 (12) Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 20 oktober 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget. Beskrivning av ärendet Detaljplanen syftar till att kunna tillåta uppförande av en idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18, som idag är obebyggda så när som på en transformatorstation i norra delen av fastigheten Glömsta 4:17. Projektet omfattar en nybyggnation av en idrottshall, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till den framtida Glömstaskolan. I planuppdraget ingick även att utreda ett eventuellt P-hus med möjlighet att bygga bostäder på. Något sådant föreslås inte i detta planförslag då det skulle ianspråkta och låsa upp en större yta ner mot Glömstavägen. Lokaliseringen av sporthallen har gjorts så att den hamnar nära den framtida Glömstaskolan så att hallen ska kunna nyttjas av såväl elever vid den framtida Glömstaskolan och som allmänheten. I planuppdraget anges att anläggningen ska ges en lokalisering och utformning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering. Därför är byggnaden i detta förslag placerad så nära kullen i norr som möjligt så att en så stor del som möjligt av fastigheterna lämnas öppen för en framtida exploatering med flerbostadshus. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen vill, utöver de synpunkter som tidigare lämnats, lyfta fram behovet av bra förutsättningar för en väl fungerande utomhusidrott. Detta för att täcka både skolans och föreningslivets behov. Förvaltningen har inga övriga synpunkter i ärendet. Kommentar: Synpunkten noteras. Socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att anlägga en sporthall samt parkeringsytor på fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Bostäder och en skola kommer att tillkomma, vilket tillsammans med den aktuella detaljplanen bidrar till att utveckla området. Området är i regionplanen betecknat som reg-

145 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 6 (12) ional stadsbygd med utvecklingspotential och Spårväg Syd kan komma att knyta området tydligare till såväl övriga Huddinge som Stockholm. Förvaltningen ser positivt på utvecklingen men menar att kollektivtrafikförsörjningen behöver utredas. Tillgängligheten till sporthallen behöver utvecklas i planen och vara mycket god. De närliggande naturområden som utgör en av länets så kallade gröna kilar måste bevaras. Beskrivning av ärendet Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att anlägga en sporthall på fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. I planen ingår också parkeringsytor till både sporthallen och den framtida Glömstaskolan. I områdets norra del finns en kulle, invid vilken sporthallen kommer att placeras för att inte inskränka möjligheten till framtida bostäder i flerbostadshus. Enligt kommunens projektplan beräknas ett detaljplaneprojekt för bostäder starta Området är i regionplanen betecknat som regional stadsbygd med utvecklingspotential. Idag trafikeras området av bussar men kan i framtiden komma att knytas närmare såväl centrala Huddinge som Skärholmen, med konstruktionen av Spårväg Syd. I området finns ett skogsområde, betecknat som en av länets gröna kilar. Dessa möjliggör för människor att vistas i orörd naturmiljö mellan staden och landsbygden, och är av stort värde för människor, djur och miljö. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på uppförandet av en idrottshall. Tillsammans med den framtida Glömstaskolan och kommande bostadsbebyggelse bidrar hallen till att kommundelen kommunens södra delar blir mer levande och knyts närmare Skärholmen och Spårväg Syd. Området är idag försörjt via två busslinjer (linje 712 och 740). Spårväg Syd skulle utöka kollektivtrafikförsörjningen i området, men framtida behov måste tydligt utredas för att göra området tillgängligt även för de kommuninvånare som är beroende av kollektivtrafik i vardagen. Detaljplanen har goda lösningar för trygga gång- och cykelvägar, vilket är positivt. Förvaltningen vill trycka extra på att den nuvarande hastighetsbegränsningen behålls även i framtiden. Även tillgängligheten är av vikt, och såväl parkeringsplatser som uppfarter till ingångar måste vara tillgängliga för personer med rörelsehinder. När det gäller exploatering i närheten av orörda naturområden ser förvaltningen det som mycket viktigt att man går varsamt fram och inte skadar viktiga rekreationsmiljöer och ekosystem. Kommentar: Synpunkterna noteras.

146 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 7 (12) Äldreomsorgnämnden Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att anlägga en sporthall samt parkeringsytor på fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Bostäder och en skola kommer att tillkomma, vilket tillsammans med den aktuella detaljplanen bidrar till att utveckla området. Området är i regionplanen betecknat som regional stadsbygd med utvecklingspotential och kollektivtrafiken kan med Spårväg Syd knyta området till såväl övriga Huddinge som Stockholm. Förvaltningen ser positivt på utvecklingen men menar att kollektivtrafikförsörjningen behöver utredas. Tillgängligheten till sporthallen behöver utvecklas i planen och vara mycket god. De närliggande naturområden som utgör en av länets så kallade gröna kilar måste bevaras. Beskrivning av ärendet Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att anlägga en sporthall på fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. I planen ingår också parkeringsytor till både sporthallen och den framtida Glömstaskolan. I områdets norra del finns en kulle, invid vilken sporthallen kommer att placeras för att inte inskränka möjligheten till framtida bostäder i flerbostadshus. Enligt kommunens projektplan beräknas ett detaljplaneprojekt för bostäder starta Området är i regionplanen betecknat som regional stadsbygd med utvecklingspotential. Idag trafikeras området av bussar men kan i framtiden komma att knytas närmare såväl centrala Huddinge som Skärholmen, med konstruktionen av Spårväg Syd. I området finns ett skogsområde, betecknat som en av länets gröna kilar. Dessa möjliggör för människor att vistas i orörd naturmiljö mellan staden och landsbygden, och är av stort värde för människor, djur och miljö. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på byggnationen av en ny idrottshall. I den fortsatta planläggningen av området är det viktigt att äldreperspektivet får vara vägledande i fråga om tillgänglighet, trygghet och bostadsbestånd. Området är idag försörjt via två busslinjer (linje 712 och 740). Spårväg Syd skulle utöka kollektivtrafikförsörjningen i området, men framtida behov måste tydligt utredas för att göra området tillgängligt även för de kommuninvånare som är beroende av kollektivtrafik i vardagen. Detaljplanen har goda lösningar för trygga gång- och cykel vägar, vilket är positivt. Förvaltningen vill trycka extra på att den nuvarande hastighetsbegränsningen behålls även i framtiden. Även tillgängligheten är av vikt, och

147 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 8 (12) såväl parkeringsplatser som uppfarter till ingångar måste vara tillgängliga för personer med rörelsehinder. När det gäller exploatering i närheten av orörda naturområden ser förvaltningen det som mycket viktigt att man går varsamt fram och inte skadar viktiga rekreationsmiljöer och ekosystem. Kommentar: Synpunkterna noteras. Huge Fastigheter AB P-platser i området I detaljplanen har man tillskapat en tomträtt för kommande exploatering. På tomträtten har parkeringsbehovet för Glömsta skola och idrottshallen hanterats i form av att ytparkering ska anläggas. Det innebär att det blir alldeles för få permanenta p-platser på den nya tänkta fastigheten för att uppfylla p- normen. Vid kommande bostadsexploatering av tomträtten krävs att parkeringsplatserna förläggs i garage. Vår hyresgäst Kultur och fritidsförvaltningen och Barn och utbildningsförvaltning har inte denna kostnadsökning medräknad i sina hyror. Huge anser därför att tomträtten ska tillhöra Huges tilltänkta fastighet. Fasadutformningen Vid utformningen av idrottshallen har kraven skärpts i förslaget till detaljplan vad gäller fasadutformningen. Detaljplanen kräver en varierad fasadutformning med olika materialval och inte enklare och enhetlig fasadutformning vilket innebär ökade kostnader. Detta är inte vad Kultur och fritidsnämnden har skickat som beställning till Huge utan de har förväntat sig en enklare koncepthallsutformning. Kommentar: En programstudie pågår för en spårväg på tvären genom Huddinge kommun, Spårväg syd. Den första sträckan på spårvägen planeras gå mellan Flemingsberg och Skärholmen via Glömstadalen. I programstudien finns ett tilltänkt stationsläge i närheten av korsningen Glömstavägen och Bergavägen. Detta gör att området i framtiden kommer att ha ett mycket mer stationsnära läge. På grund av detta har kommunen valt att inte sälja marken i södra delen av planområdet, den del som är planlagd som parkering. Denna del kommer istället att arrenderas ut till exploatören. Detta ger kommunen större rådighet att i framtiden ändra planen för den delen och använda den marken för bostadsbebyggelse istället. I planuppdraget sägs följande angående utformning av hallen: Det är viktigt att planen och hallen får en utformning och gestaltning som kan utgöra en del i ett attraktivt område med relativt hög exploatering.

148 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 9 (12) Samt följande angående fasadutformningen: Förvaltningens bedömning är att en sporthall på dessa fastigheter kan utgöra ett positivt tillskott för närmiljön förutsatt att den ges gestaltningsmässiga kvaliteter trots att den är tänkt att utföras som enklast möjliga koncepthall. Anläggningen ska ges en lokalisering och utformning som underlättar för framtida intilliggande bostadsexploatering. Fasadutformningen av idrottshallen ska gestaltningsmässigt kunna smälta in i en framtida stadsmässig bebyggelse med flerfamiljshus. Detta har hela tiden varit känt och diskuterats i projektgruppen. De planbestämmelser som finns i granskningshandlingen är resultatet av förvaltningens tolkning av vad som anses behövas för att åstadkomma gestaltningsmässiga kvaliteter och ta ner skalan och intrycket av idrottshallen. SRV Återvinning AB Vill härmed meddela att vi ej har några synpunkter gällande detaljplan för del av Glömsta 4:17 m.fl. Om frågor runt avfallshanteringen uppstår längre fram så hjälper vi till att besvara dessa. Kommentar: Synpunkten noteras. Stockholm Vatten AB Med anledning av Er skrivelse till Stockholm Vatten AB den 13 oktober 2015 med begäran om yttrande i rubricerat ärende meddelas härmed att utöver tidigare lämnade synpunkter i samband med samråd kan från va-teknisk synpunkt följande anföras beträffande dagvattenhanteringen på fastigheten. Då aktuell recipient (Strömmen) är Östra Mälaren (vattenskyddsområde), bör användning av koppar och zinkfasader/tak undvikas vid byggnation av idrottshallen. I övrigt har Stockholm Vatten ingen erinran mot förslaget. Kommentar: En planbestämmelse angående att koppar och zinkfasader/tak ej får användas har införts på plankartan. Trafikförvaltningen Huddinge kommun har översänt rubricerat ärende för yttrande. Syftet med detaljplanen är att kunna tillåta uppförandet av en sporthall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Närmsta busshållplats, Eken, ligger precis intill planområdet på Glömstavägen och trafikeras normalt av buss 740 som går mellan Huddinge Station och Kungens Kurva. Hållplatsen är dock för närvarande avstängd. Trafikförvaltningens synpunkter på granskningshandlingarna Trafikförvaltningen ser positivt på den tänkta utformningen av hållplatser som fickhållplatser. Vidare tycker trafikförvaltningen att det är bra att en tra-

149 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 10 (12) fikutredning genomförts men saknar den bland granskningshandlingarna och på kommunens hemsida. Trafikförvaltningen noterar kommunens förfrågan kring stomlinje 172S trafikering av området och lägger frågan på dagordning för kommande planeringsmöte mellan kommunen och trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen kan dock inte ta ställning till det i samband med föreliggande detaljplan. Diskussionen kring framtida trafikering i området, samt hållplatslägen lyfts även de in på kommande dagordning för planeringsmöten mellan kommunen och trafikförvaltningen. Kommentar: Synpunkterna noteras och dialogen med Trafikförvaltningen fortsätter angående busstrafik och hållplatslägen. Trafikverket Planens syfte är att tillåta uppförande av en idrottshall på delar av fastigheterna Glömsta 4:17 och 4:18. Projektet omfattar en nybyggnation av en idrottshall, parkeringsytor för idrottshallen plus personalparkeringsytor till den framtida Glömstaskolan. Trafikverket region Stockholm har mottagit rubricerat ärende och yttrar sig i egenskap av väghållare för väg 259 (Glömstavägen), som är en viktig länk för regional trafik mellan Huddingevägen och väg E4. Väg 259 är även primärled för farligt gods. I Glömstadalen finns ett reservat för framtida Tvärförbindelse Södertörn vilken ska ersätta väg 259 för regional transporter. Reservatet för Tvärförbindelse Södertörn är av riksintresse för kommunikationer. Trafikverket har tidigare yttrat sig i samrådsskedet. Trafikfrågor Planområdet nås från Bergavägen med infart från väg 259. Bergavägen föreslås få en ändrad utformning och för korsningen Bergavägen/Glömstavägen har en trafikutredning tagits fram med två alternativa utformningar. Trafikverket tycker att alternativet med cirkulationsplats är att föredra. Motiven är att en cirkulationsplats ger bättre trafiksäkerhet och framkomlighet för fotgängare samt att den är mer framåtsyftande, när Tvärförbindelse Södertörn är byggd kommer sannolikt cirkulationsplatser vara den dominerande korsningsutformningen längs Glömstavägen. En cirkulationsplats sänker kapaciteten vid korsningen på den regionala vägen. Med vägens höga trafikflöden kommer sänkningen inte ha mer än marginell betydelse och cirkulationsplatsen trafiksäkerhetshöj ande aspekter överväger därför. En utformningsdetalj är att övergångsstället bör placeras så att ett fordon ryms mellan övergångsstället och cirkulationen.

150 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 11 (12) Innan detaljplanen antas ska Trafikverket ha godkänt utformningen av åtgärder vid väg 259. Bullerfrågor En översiktlig bullerutredning har genomförts som bedömer att riktvärdet 55 db(a) kan hållas vid den planerade idrottshallen och bollplanen. Trafikverket har inga synpunkter på bullerfrågorna. Farligt gods En riskanalys har tagits fram som visar att verksamheter i planförslaget ligger på ett avstånd från Glömstavägen som överstiger de minsta rekommenderade avstånden intill transportled för farligt gods enligt Länsstyrelsens rekommendationer. Avtal Innan detaljplanen antas ska ett avtal upprättas mellan Huddinge kommun och Trafikverket där det framgår att kommunen ansvarar för, och bekostar, projektering och utbyggnad av korsningen Bergavägen/väg 259 med den utformning som Trafikverket har godkänt. Avtalet ska även reglera Trafikverkets bevakning under projekterings- och byggskedet. Kommentar: Efter granskning har detaljprojektering startat och där framgår att idrottshallen skulle behöva flyttas cirka två meter närmare Glömstavägen för att möjliggöra att träd sparas i större utsträckning i kullen norr om hallen. Detta innebär att hallen placeras cirka 73 meter från vägkant istället för som tidigare beräknat 75 meter från vägkant. Detta föranleder dock ingen ändring av detaljplaneförslaget. Nödvändiga avtal avses upprättas mellan Huddinge kommun och Trafikverket. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av granskningshandlingarna för rubricerad detaljplan och lämnar följande yttrande. Utöver de synpunkter Vattenfall framfört i samrådsskedet har Vattenfall inget ytterligare att tillägga. Vattenfall har inget att invända mot de revideringar som gjorts med hänsyn till de synpunkter Vattenfall framförde i samrådsskedet. Kontaktperson för plan- och byggfrågor: [ ] Kommentar: Synpunkten noteras. Hänsyn till befintliga elanläggningar är tagen i planhandlingarna i enlighet med Vattenfalls yttrande i samrådsskedet.

151 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KS-2015/256 SBN SIDA 12 (12) Sakägare Inga synpunkter från fastighetsägare har inkommit under granskningen. Från följande fastigheter har skriftliga synpunkter lämnats som inte har tillgodosetts Samråd Brevduvan 6 Granskning Inga Susanna Udd Planarkitekt

152 KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 april Paragraf Diarienummer KS-2016/ Miljöbokslut 2015 Uppföljning av Agenda 21 Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 11 februari 2016, godkänns. Sammanfattning Lokal Agenda 21 för Huddinge har varje år följts upp i ett miljöbokslut. Eftersom målen i Lokal Agenda 21 för Huddinge ska ha uppnåtts till 2015, så har i detta miljöbokslut en slutbedömning kunnat göras vad gäller måluppfyllelsen. Uppföljningen av agenda 21-dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Utöver miljöbokslutet, kan man när som helst under året, följa mål, nyckeltal och åtgärder i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 godkänns.

153 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 30 mars Paragraf Diarienummer KS-2016/ Miljöbokslut 2015 Uppföljning av Agenda 21 (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 11 februari 2016, godkänns. Sammanfattning Lokal Agenda 21 för Huddinge har varje år följts upp i ett miljöbokslut. Eftersom målen i Lokal Agenda 21 för Huddinge ska ha uppnåtts till 2015, så har i detta miljöbokslut en slutbedömning kunnat göras vad gäller måluppfyllelsen. Uppföljningen av agenda 21-dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Utöver miljöbokslutet, kan man när som helst under året, följa mål, nyckeltal och åtgärder i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 godkänns. Överläggning I ärendet yttrar sig Birgitta Ljung (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Birgitta Ljung (MP), anmäler protokollsanteckning.

154 Huddinge kommun Kommunstyrelsen PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 1 O. Miljöbokslut Uppföljning av Agenda 21 (KF) Agenda 21 - dokumentet, som vi nu utvärderar för sista gången, har fungerat som ett viktigt redskap för att driva miljöarbetet i kommunen framåt. Nu kommer det att ersättas av ett samlat miljöprogram som vi hoppas även det kommer att ligga i framkant för att göra Huddinge till en föregångskommun i allt arbete kring miljö och klimat. l Agenda 21 har funnits många ambitiösa mål vilket är bra. Att alla inte uppnåtts eller bara delvis uppnåtts måste få oss att arbeta ännu mer med frågorna, det får inte leda till att målnivåer sänks för att lättare nå målen och få gladare gubbar i marginalen. Det är naturen själv som ger oss facit hur väl vi lyckats leva upp till de nationella miljömålen. Miljöpartiet vill här framföra några synpunkter utifrån miljöbokslutet Inom området Klimat och luft ser vi några resultat som vi vill kommentera. Det första är mål om minskning av växthusgasutsläpp där det av diagram tycks gå väldigt bra på detta område. Man måste läsa noga och vara insatt i definitioner av olika mått för att förstå att det mått som används bara handlar om under 20% av det totala utsläppen av växthusgaser som vi orsakar med hela vår konsumtion. Detta är en brist i hur målet satts och vi hoppas att detta i kommande miljöprogram och miljöbokslut kommer att vara tydligare med mer nerbrutna mål på detta centrala område. Sanningen är troligen den att vi snarare ökat än minskat våra totala koldioxidfotavtryck. Vi ser även oroande nedåtgående tendenser när det gäller cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden liksom resor med kollektivtrafik. Vår förhoppning är att den nya trafikpolicyn med sina olika delplaner ska ge nya incitament till hållbart resande. Vi konstaterar även att Kravodling sker på endast 27 % av kommunens åkermark vilket vi menar är en alltför låg siffra. Våra sjöar och vattendrag är på sina håll kraftigt övergödda vilket även påverkar Östersjön. Fortsatta kraftfulla insatser krävs på detta område. Miljöpartiet ser även problem med den uppdelade insamlingen av sorterat avfall där FTI ser en generell nedåtgående trend i Södertörnskommunerna. För Miljöpartiet de Gröna &.r::

155 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 16 mars Paragraf Diarienummer KS-2016/ Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande. Sammanfattning Lokal Agenda 21 för Huddinge har varje år följts upp i ett miljöbokslut. Eftersom målen i Lokal Agenda 21 för Huddinge ska ha uppnåtts till 2015, så har i detta miljöbokslut en slutbedömning kunnat göras vad gäller måluppfyllelsen. Uppföljningen av agenda 21-dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Utöver miljöbokslutet, kan man när som helst under året, följa mål, nyckeltal och åtgärder i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 godkänns. Överläggning I ärendet yttrar sig Emil Högberg (S), Johanna Pettersson, miljöstrateg, Christian Ottosson (C), Marica Lindblad (MP) och Gunilla Helmerson (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

156 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 3 mars Paragraf Diarienummer KS-2016/ Miljöbokslut 2015 Uppföljning av Agenda 21 Miljöberedningens beslut Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsens att föreslå kommunfullmäktige att besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 11 februari 2016, godkänns. S, MP och V deltar ej i beslutet. Sammanfattning Lokal Agenda 21 för Huddinge har varje år följts upp i ett miljöbokslut. Eftersom målen i Lokal Agenda 21 för Huddinge ska ha uppnåtts till 2015, så har i detta miljöbokslut en slutbedömning kunnat göras vad gäller måluppfyllelsen. Uppföljningen av agenda 21-dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Utöver miljöbokslutet, kan man när som helst under året, följa mål, nyckeltal och åtgärder i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 godkänns. Överläggning I ärendet yttrar sig Johanna Pettersson, projektledare, Emil Högberg (S), Christian Ottosson (C), Gunilla Helmerson (M), Birgitta Ljung (MP), Diana Molinsky (M), Marica Lindblad (MP) och Millaray Rubilar (V). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

157 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Miljöberedningen 3 mars Paragraf Diarienummer KS-2016/ Protokollsanteckningar Emil Högberg (S) och Marica Lindblad (MP) anmäler gemensam protokollsanteckning. Suppleantyttrande Millaray Rubilar anmäler suppleantyttrande.

158 Socialdemokraterna Huddinge kommun Miljöberedningen Protokollsanteckning/Suppleantyttrande Ärende 3: Miljöbokslut Uppföljning av Agenda 21 Miljöbokslutet bereds nu i den nyinrättade miljöberedningen, men ska sedan hanteras i flera steg innan beslut tas i kommunfullmäktige. Detta gör att vi nu väljer att bara ta del av ärendet, men att inte delta i beslutet. Vi avser att återkomma med förslag och yttranden senare. För Miljöpartiet de Gröna.X rutt Cu Marica Lindblad ~~,JA~~} För Vänsterpartiet ~~te~ lczaf

159 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 11 februari 2016, godkänns. Sammanfattning Lokal Agenda 21 för Huddinge har varje år följts upp i ett miljöbokslut. Eftersom målen i Lokal Agenda 21 för Huddinge ska ha uppnåtts till 2015, så har i detta miljöbokslut en slutbedömning kunnat göras vad gäller måluppfyllelsen. Uppföljningen av agenda 21-dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Utöver miljöbokslutet, kan man när som helst under året, följa mål, nyckeltal och åtgärder i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 godkänns. Beskrivning av ärendet Lokal Agenda 21 för Huddinge har varje år följts upp i ett miljöbokslut. Eftersom målen i Lokal Agenda 21 för Huddinge ska ha uppnåtts till 2015, så har i detta miljöbokslut en slutbedömning kunnat göras vad gäller måluppfyllelsen. Uppföljningen av agenda 21-dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

160 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) åtgärderna är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Utöver miljöbokslutet, kan man när som helst under året, följa mål, nyckeltal och åtgärder i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, Förvaltningens synpunkter Under de år som Lokal Agenda 21 för Huddinge har gällt, har mycket åstadkommits. Nedan redovisas några av framgångarna: Växthusgasmålet har uppnåtts i förtid. Samordnad varudistribution har införts på hela Södertörn. Förskolorna har arbetat med att förverkliga handlingsplanen för Giftfri förskola. Naturvårdsarbetet har utvecklats till exempel genom arbete med ökad tillgänglighet till och i naturreservaten. Huddinge utsågs 2014 till bästa naturvårdskommun och 2015 till bästa friluftskommun i länet. Åtgärdsplaner för sjöarna Trehörningen och Orlången har tagits fram och håller på att förverkligas. Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna har nått 40,1 procent. 10 av delmålen i agenda 21-dokumentet har inte uppnåtts. Nedan beskrivs vilka dessa mål är och kommentarer om varför de inte uppnåtts. Delmål: 95 procent av jordbruksarealen ska bedrivas enligt EU:s regler om ekologisk odling eller enligt KRAV senast Kommentar: Nuläge: 27 procent. Målet sattes utifrån felaktiga siffror. Mark med både stöd för ekologisk odling och mark certifierad enligt KRAV hade räknats dubbelt i den statistik som fanns då målet arbetades fram. Delmål: Både idag hävdad och ohävdad jordbruksmark ska bevaras för jordbruksändamål. Kommentar: Nuläge: 533 ha (540 ha 2010). Jordbruksmark har tagits i anspråk för exploateringar, varför den ursprungliga arealen inte har bevarats. Delmål: Allt skogsbruk ska vara miljömärkt senast Kommentar: Nuläge: 20 procent (86 procent 2009). Huddinge kommun bedrev mellan ett FSC-certifierat skogsbruk. När avtalet skulle omförhandlas valde kommunen att avsluta certifieringen.

161 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) Detta berodde på att kommunen inte längre bedriver ett skogsbruk med avkastningskrav. Istället styrs kommunens skogsskötsel av naturvårdens och friluftslivets intressen. FSC hade också fått en massiv kritik från flera olika miljöorganisationer, varför kommunen ansåg det lämpligt att ställa sig utanför FSC tills vidare. Delmål: God ekologisk och kemisk status i de flesta av våra sjöar, vattendrag och våtmarker år 2015, inget vatten ska försämras. Kommentar: Sjöar och vattendrag i Huddinge är hårt påverkade av främst dagvatten. Många års påverkan gör att det tar många år att genomföra åtgärder som minskar näringstillförseln och återställer vattenstatusen. Delmål: Påverkan på Östersjön via sjöar och spillvattenhantering ska minimeras. Kommentar: Eftersom sjöar och vattendrag är hårt påverkade och dessa i sin tur rinner vidare till Östersjön, har inte påverkan på Östersjön minimerats. Delmål: Näringstillförseln och spridning av miljögifter till sjöar och vattendrag ska minska kontinuerligt. Kommentar: Mätningar i sjöar och vattendrag visar att näringstillförseln och spridningen av miljögifter inte har minskat kontinuerligt. Delmål: Mängden osorterat avfall ska minska. Kommentar: Nuläge: 50,1 kg/inv (58,8 kg/inv 2009) I Huddinge samlas nästan 20 kg mindre källsorterat avfall in per invånare än i länet och riket. Enligt Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, finns generellt en nedåtgående trend i Södertörnskommunerna. Detta beror enligt dem till stor del på minskad tidningsförsäljning, då flera väljer att läsa tidningar digitalt. Anledningen till att insamlingen av plast- och pappersförpackningar minskar är svårare att förklara, speciellt med tanke på att produktionen av förpackningarna ökar. En ytterligare orsak kan vara att antalet återvinningsstationer minskat. Delmål: Närheten till återvinningsstationerna ska öka och tillgänglighetsanpassning ske. Kommentar: Nuläge: 39 procent i tätbebyggt område (55 procent 2009). Invånarnas närhet till återvinningsstation har minskat år från år. Det beror på att antalet stationer minskat och att invånarantalet ökat. Den fastighetsnära insamlingen har ökat, dock märks inget ökat insamlings-resultat. Delmål: Konsumtionen av varor ska minska till exempel genom behovsanalys. Kommentar: Hushållens konsumtion har ökat, och en allt större del av det som konsumeras tillgodoses numera av ökad import. En tydlig trend är att andelen av utsläppen sker i andra länder har ökat från strax under hälften

162 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (4) 1993 till nära två tredjedelar 2012 av de totala utsläppen från konsumtion. En tydlig trend är att hushållen lägger en större andel av sin konsumtion på varor och tjänster inom området kommunikation, till exempel telefoni. Kommunens inköp tenderar inte att minska. Delmål: Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling ska öka till 15 procent senast Kommentar: Nuläge: 13,5 procent Förskolorna och skolorna har inte arbetat med detta i den utsträckning som var tänkt, när målet sattes. Under 2015 och 2016 pågår ett arbete med att ta fram ett nytt miljöprogram, Miljöprogram för Huddinge kommun Programmet är på remiss under februari-maj 2016 och beräknas att antas av kommunfullmäktige i oktober Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21, enligt bilaga 1 godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor Miljöbokslut 2015 uppföljning av Agenda 21

163 Foto: Richard Vestin Miljöbokslut 2015 Uppföljning av Agenda 21

164 Inneha llsfo rteckning Förord... 3 Inledning... 4 Klimat och luft... 5 Markanvändning och samhällsbyggande Hälsa och friluftsliv Biologisk mångfald Odlingslandskap Skog Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten Avfall Konsumtion och upphandling

165 Fo rord En gång i tiden tyckte jag att de småländska skogarna verkade vara oändligt stora. Ännu större visade sig de peruanska naturreservaten i Amazonas vara, de som jag har upplevt som vuxen. Men framför allt så har jag lärt mig att de alla hör ihop, alla jordens skogar. Då blir jorden plötsligt ganska liten och andra människor och länder kommer oss närmare. Det var detta som klimatmötet i december handlade om: ömsesidigt beroende och gemensamt ansvar. Huddinge kommun ska därför fortsätta att arbeta för att bli en så fossiloberoende kommun som möjligt. Det var också temat när alla politiska partier samlades för Klimatsamtal i Huddinge i samband med Parismötet. Ett tecken på att vi är på rätt väg var när media i slutet av 2015 rapporterade att Huddinge är den kommun i länet som har minskat sina utsläpp mest sedan Det är förstås uppmuntrande. Transporterna fortsätter att vara en av våra viktigaste utmaningar. Under 2015 gladdes vi både åt invigning av en fullskalig biogasanläggning och av en ny tankstation för biogas. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskade i fjol med 18 procent, delvis tack vare allt renare bilar i den kommunala fordonsflottan. Några viktiga mål på transportområdet framöver är att skapa en helt fossiloberoende fordonsflotta, utveckla de samordnade varutransporterna samt att öka cyklingen. Vid sidan av klimatutmaningen är kanske hotet från farliga - och delvis okända - kemikalier det mest allvarliga. Att människans reproduktionsförmåga enligt vissa studier minskar är ett av flera oroväckande tecken. Därför var det ett viktigt steg som togs i början av 2015 när beslutet togs att anta en helt ny handlingsplan för giftfria förskolor. Under 2015 har Källbrinks IP fått ytterligare en solfångaranläggning installerad. Det gör att den förnybara energiframställningen ökar ytterligare, samtidigt som Huge fortsätter att framgångsrikt effektivisera sin energianvändning. Att Huddinge bygger har varit ett viktigt tema under Det innebär samtidigt en möjlighet att bygga på ett mer ekologiskt hållbart sätt. Exempelvis har flera olika dagvattenutredningar genomförts för att vidta åtgärder vid exploatering beslutade också Kommunfullmäktige om åtgärdsplaner för våra två mest övergödda sjöar, Orlången och Trehörningen. Det gångna året var det sista för Lokal Agenda 21 som kommunens övergripande miljöstyrningsdokument. Vi gör nu bokslut och vänder blad med en ny politisk Miljöberedning och med ett nytt Miljöprogram i vardande. Jag vill tacka alla som har bidragit till att göra 2015 till ännu ett grönt år i Huddinge. Ett år med både naturguidningar för barn och med skolor som skapade säkra skolvägar. Ett år med skolbesök vid lokala mjölkgårdar och med förskolor som deltog i Skräpplockardagarna. Kort sagt, ett år som gjorde både Huddinge och världen lite grönare. Tack för allt engagemang! Christian Ottosson (C), Ordförande i Miljöberedningen 3

166 Inledning Huddinge en ekokommun Huddinge är en ekokommun sedan Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Föreningen är en ideell organisation vars utgångspunkt är ett ekosystem i balans som basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling. Sekoms främsta uppgift är att stödja och hjälpa kommunerna i deras arbete för ett hållbart samhälle. Allt arbete som bedrivs utgår från fyra hållbarhetsprinciper. Dessa innebär att varje kommun ska arbeta för att hitta en balans mellan naturens och människans behov. Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material från berggrunden, som tungmetaller och fossila bränslen. Den andra om att arbeta för att minska belastningen på naturen med allt som produceras och släpps ut. Den tredje handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som återväxer. Den fjärde handlar om att skapa ett samhälle med delar som får människor att må bra. För att följa upp varje kommuns arbete har Sekom tagit fram 12 nyckeltal. Dessa nyckeltal ingår även i Miljöbokslutet och är markerade med texten: Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal. Bedömning av måluppfyllelse Eftersom målen i Lokal Agenda 21 för Huddinge ska ha uppnåtts till 2015, så har i detta miljöbokslut en slutbedömning kunnat göras vad gäller måluppfyllelsen. Sammanställningen visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har delvis uppnåtts och 10 delmål har inte uppnåtts. Bedömningen av måluppfyllelsen för varje delmål i Miljöbokslutet bygger på resultatet av de nyckeltal som är kopplade till varje delmål. Själva bedömningen görs manuellt. Teckenförklaring Delmålet har uppnåtts Delmålet har delvis uppnåtts Delmålet har inte uppnåtts Åtgärden är genomförd Åtgärden är påbörjad Åtgärden är försenad Åtgärden är inställd Ytterligare information Miljöbokslutets material är hämtat ut Miljöbarometern, För ytterligare information och mer detaljerade siffror hänvisas dit. Fotografer: Cecilia Kedland, Thomas Strid, Gabriel Uggla och Richard Vestin 4

167 Klimat och luft Övergripande mål Vi ska minska klimatpåverkan och vara energieffektiva. Det gör vi genom att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik i transportsystemet samt bygga energisnålt och med förnyelsebar energi. Delmål Växthusgasutsläppen ska minska Växthusgaserna per invånare ska minska med 47 procent (2 ton/inv) senast 2020 och 74 procent (1 ton/inv) senast 2050 jämfört med Gång- och cykeltrafiken ska öka Gång- och cykeltrafiken i förhållande till folkmängden ska öka kontinuerligt Kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafikresandet i förhållande till folkmängden ska öka kontinuerligt. 1 Växthusgasmålet har reviderats 2012 med anledning av SCBs uppdaterade statistik gällande 1990 års utsläpp. Det nya målet ersätter målet: Växthusgaserna per invånare ska minska med 60 procent senast 2020 och 85 procent senast 2050 jämfört med

168 Energieffektivisering i Huges fastighetsbestånd Energieffektivisering i Huges fastighetsbestånd ska ske med 10 procent till 2011 och 20 procent till 2020 jämfört med Huge fastigheter AB har gjort en egen uppdatering av målet för till: 20 procent till 2014, 30 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med Förnybar energi i kommunala verksamheter Andelen förnybar energi i kommunala verksamheter ska öka kontinuerligt Resultat Minskning av växthusgasutsläppen per invånare jämfört med 1990s nivå Datakälla: SMED 2 Målet på 47 procents minskning per invånare till 2020 har uppnåtts. Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras i kommunen (produktionsperspektiv). Det vill säga det tas inte hänsyn till el, fjärrvärme, flygresor, varuproduktion med mera som produceras utanför kommunen men som ändå är utsläpp som kan knytas till invånarna. Siffrorna visar inte invånarnas "konsumtion" av energi (konsumtionsperspektivet). Hälften av växthusgasutsläppen (produktionsperspektivet) i kommunen kommer från trafiken. Fördelningen av utsläppen mellan olika verksamheter redovisas nedan. Koldioxidfotavtrycket redovisar däremot utsläppen utifrån ett konsumtionsperspektiv, och är således heltäckande. Huddinges koldioxidfotavtryck är 10,2 ton/inv och kan då jämföras med 1,7 ton/inv enligt produktionsperspektivet. Ett genomsnitt av utsläppen enligt produktionsperspektivet var 2013 för Stockholms län 2,2 ton/inv. 2 SMED=SvenskaMiljöEmissionsData som är ett konsortium där IVL Svenska miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samarbetar 6

169 Växthusgasutsläpp i procent per sektor år % 2% Energiförsörjning 25% Industriprocesser Transporter 1% 3% 10% 50% Arbetsmaskiner Produktanvändning Jordbruk Avfall och avlopp Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil och flyg i kommunala verksamheter Datakälla: Huddinge kommun, reseleverantörer, drivmedelsbolag, Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Utsläppen från tjänsteresorna har fortsatt att minska. Det är främst utsläppen från kommunens egna bilar som minskar. I koldioxidutsläppen från tjänsteresor i de kommunala verksamheterna ingår flygresor, resor med egen bil i tjänsten och resor i kommunens bilar. Fördelningen av utsläppen är ungefär 10 procent från flygresor, 20 procent från egen bil i tjänsten och 70 procent från kommunens bilar. 7

170 Cykeltrafikanter (på utvalda mätpunkter) i förhållande till folkmängden Datakälla: Huddinge kommun Huddinge kommun gör mätningar av cykeltrafiken varje år. Det görs genom manuell räkning vid 10 geografiskt spridda punkter under september månad. Detta ger dock inte en total bild av antalet fotgängare och cyklister i kommunen utan enbart läget på de utpekade punkterna. Mätningen som utfördes 2015 visar att antalet cyklister minskat något jämfört med 2014.Vid mättillfället studeras även hjälmanvändningen hos cyklisterna. För vuxna var den 65 procent och 81 procent för barn, i snitt för samtliga mätpunkter. Det är en ökning för vuxna men en väsentlig minskning (11 procents minskning) för barn sedan mätningen Resor med kollektivtrafiken Datakälla: Trafikförvaltningen, Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Vid dokumentets framtagande fanns inte statistik för 2015 tillgängligt. När den nya statisktiken kommer läggs den in i Miljöbarometern och ytterligare information kan fås där. Nedgången i statistiken de senaste åren beror troligen på strul i pendeltågstrafiken och låga bensinpriser. 8

171 Andel invånare som har max 500 meter i gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstid Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till kollektivtrafikhållplats ligger på samma nivå som förra året. 9

172 Energieffektivisering i Huges fastighetsbestånd Datakälla: Huge fastigheter AB Vid dokumentets framtagande fanns inte statistik för 2015 tillgängligt. När den nya statisktiken kommer läggs den in i Miljöbarometern och ytterligare information kan fås där. Huge fastigheter AB har gjort en egen uppdatering av målet för energieffektivisering: 20 procent till 2014, 30 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med Målet för 2014 uppnåddes. Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala verksamheter Datakälla: Huge fastigheter AB, Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Elen i kommunala lokaler är så kallad grön el som endast kommer från förnyelsebara bränslen. Fjärrvärmen produceras till cirka 90 procent av förnyelsebara bränslen. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 85 procent (2014). 10

173 Åtgärder för trafikområdet Göra klart trafikstrategin Göra klart trafikstrategin för ett hållbart trafiksystem senast 2010 samt implementera trafikstrategin i samhällsplaneringen Resultat: Trafikstrategin blev klar i maj Sedan dess har arbete pågått för att förverkliga strategin. Detta har bland annat handlat om att ta fram ett antal planer och program som konkretiserar viljan i trafikstrategin. De planer som det har pågått arbete med under 2015 är: cykelplan, parkeringsprogram, kollektivtrafikplan, mobility managementplan och trafiksäkerhetsplan. Göra klart klimat- och energiplanen för trafikområdet Göra klart Energiplanen där en strategi för att fasa ut fossila bränslen ingår senast 2009, samt genomföra beslutade trafikåtgärder Resultat: Klimat- och energiplanen beslutades i september gjordes en uppföljning av klimat- och energiplanen. Uppföljningen visar att det mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av en ändring av utsläppsdatat. Det korrigerade målet för år 2020 uppnåddes redan För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till en ökad målsättning. Även på transportsidan överträffades målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har delvis blivit genomförda och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Till de åtgärder där bedömningen är att de delvis genomförts räknas sådana som pågår kontinuerligt, exempelvis åtgärden att göra det enklare att gå och cykla och kravställande i upphandlingar. Skapa förutsättningar för kollektivtrafiken Skapa bästa möjliga förutsättningar för kollektivtrafiken i samarbete med SL samt verka för fossilbränslefri kollektivtrafik Resultat: Trafikstrategin lyfter fram att gång-, cykel och kollektivtrafik ska vara utgångspunkten vid all bebyggelseplanering och i övrigt prioriteras. Kollektivtrafikplanen ska antas under början på Kommunen har byggt en ny busshållplats på Margaretavägen. Sedan har vägavsnitt breddats i Balingsnäs för att det ska bli enklare för bussarna att ta sig fram. Vad gäller Spårväg syd har en lokaliseringsutredning tagits fram och Huddinge kommun har lämnat ett remissvar på denna. I dagsläget (jan 2016) har Trafikförvaltningen inte fått några ytterligare resurser att driva projektet om Spårväg Syd vidare. 8 februari 2016 lämnade regeringens förhandlare besked om att Spårväg syd ingår i Sverigeförhandlingen. Sverigeförhandlingen är en stor nationell förhandling om framtidens kollektivtrafik. Andelen förnybara drivmedel i kollektivtrafiken är cirka 90 procent. Målet är 100 procent till Biogasutvinning för fordonsdrift Samarbeta med SRV återvinning om hur biogasen från Sofielund kan raffineras till fordonsgas 11

174 Resultat: Förbehandlingsanläggningen för biogas på Sofielunds återvinningsanläggning omvandlar matavfall till en så kallad slurry. Slurryn omvandlas sedan till biogas i den nya biogasanläggningen som Scandinavian Biogas och SRV återvinning byggde tillsammans under Biogasanläggningen är den första industriella anläggningen för rötning av matavfall i Stockholms län. Anläggningen tar tillvara på energin från en tredjedel av Stockholms läns invånare. Biogas framställs genom att matavfall omvandlas till biogas och biogödsel. Anläggningen producerar biogas som motsvarar lika mycket drivmedel som privatbilister förbrukar i genomsnitt per år. Biogödslet gör att viktiga näringsämnen återförs till jorden då det används som gödsel i lantbruket. Informationskampanjer Arbeta med informationskampanjer för att främja klimatsmarta resor bland invånare och näringsliv Resultat: Informationsinsatser genomförs kontinuerligt. Sedan flera år arbetar kommunen med att förbättra barns skolvägar. Det handlar dels om att få fler att gå, cykla och åka kollektivt till skolan, dels om trafiksäkerhetsåtgärder vid skolorna. De skolor som har ett aktivt säker skolvägsarbete ser att antalet barn som får skjuts till skolan har halverats. Två tredjedelar av barnen åker numera kollektivt, går eller cyklar till skolan. För att främja cykling erbjuds invånarna till exempel cykelturer och cykelorientering. Under hösten 2014 och våren 2015 arrangerades cykelkurs för vuxna i Vårby. Kommunen genomförde kursen i samarbete med ABF i Vårby, NTF och Vårby IF. 25 personer deltog i kurserna, samtliga kvinnor. Vid kursens slut hade alla deltagare lärt sig att cykla. Kursen syftade till att få fler att resa på ett hållbart sätt, men kursen gav också positiva hälso- och jämställdhetseffekter. Kurserna fick stor uppmärksamhet i media. Samordnad varudistribution Separera varor och transporter i upphandlingar så att krav kan ställas på transporterna. Ha ett system för samleveranser senast 2015 Resultat: Projektet sker i samarbete mellan Södertörnskommunerna. Samordnad varudistribution i de åtta kommunerna kan minska de årliga utsläppen motsvarande dieseldrivna lastbilar. Projektet pågår från 1 mars 2013 till 31 december Sedan våren 2015 är Tyresö, Haninge, Nynäshamn och Huddinge med i samordningen. Dessa fyra kommuner har livsmedel med i samordningen och Huddinge har även delar av det övriga godset med. Under september månad 2015 anslöts Södertälje, Salem, Nykvarn och Botkyrka. 1 januari 2017 ska det nya systemet ha med alla avtal som bedöms kunna ingå i systemet. Ta fram trafikplaner Ta fram trafikplaner utifrån trafikstrategin senast 2012 Resultat: Vad gäller framtagandet av olika trafikplaner ser läget ut så här: Cykelplanen: beslut i början på 2016 Kollektivtrafikprogrammet: beslut i början på 2016 Parkeringsprogram och nya parkeringstal: beslut i början på 2016 Trafiksäkerhetsplanen: remissvaren bearbetas och beslut väntas i slutet på 2016 Mobility managementplanen: beslut i början på 2016 Gångplan: arbete har startat i januari

175 Ytterligare planer som kommer att tas fram kommande år är: godstrafikplan, vägtrafikplan, samt trafik och miljöplan. Implementera reseriktlinjer Implementera reseriktlinjerna och skapa enkla rutiner utifrån dessa. Utveckla möjligheten för kommunens anställda att distansarbeta Resultat: Under 2015 har reseriktlinjerna arbetats om de beslutades i januari De nya riktlinjerna kommer att spridas och informeras om i de olika verksamheterna. I de nya riktlinjerna är även uppföljningen tydligare och bättre. Samordna och effektivisera kommunens fordonshantering Resultat: Kommunens fordonscontroller arbetar med att samordna fordonsfrågorna och med att ställa om fordonsflottan till att drivas allt mer av förnyelsebara bränslen. Upphandla effektiva och miljöanpassade transporter Upphandlingsmyndighetens (fd Miljöstyrningsrådets) kriterier används i de upphandlingar där det är relevant. Resultat: De gemensamma miljökrav som Stockholm, Göteborg, Malmö och Trafikverket har tagit fram skickas med i alla kommunens entreprenadupphandlingar. Uppföljningen sker genom entreprenörens miljöplan och stickvisa kontroller ute på arbetsplatsen. Under året har skolskjuts med buss upphandlats. Då ställdes krav på att minst en skolskjutsslinga ska utföras med förnybart bränsle från avtalsstart och en till inom ett halvår (av totalt fyra slingor). I upphandlingar av andra tjänster där transporter ingår har krav ställts på fordonens utsläpp. Inom Södertörnsamarbetet pågår ett arbete med samordnade varutransporter. Vidta cykelplanens åtgärder Vidta cykelplanens åtgärdsförslag (10 miljoner/år i ca 6 år) Resultat: Under 2015 har följande cykelåtgärder genomförts: Glömstastråket har gjorts klart med gång- och cykelväg mellan Flemingsbergs gård och Katrinebergsvägen Cykelställ har byggts vid busshållplatsen Svartvik Kantstenssänkningar har gjorts på 3 platser Målning av cykelöverfarter vid Stuvsta (bensinstationer) Badstigen har fått ny belysning och beläggning Övergå till förnyelsebart bränsle i arbetsmaskiner Övergå till förnyelsebart bränsle i arbetsmaskiner och till mer resurseffektiva maskiner Resultat: Inga särskilda satsningar har gjorts under Alla mindre arbetsmaskiner drivs sedan tidigare med alkylatbensin. Alkylatbensin är ett drivmedel baserat på fossila bränslen, men innehåller relativt lite av bensen, aromater, polyaromater, olefiner och svavel, och är på så sätt skonsammare för hälsan och för miljön (än vanlig bensin). 13

176 Åtgärder för energiområdet Göra klart klimat- och energiplanen för energiområdet Göra klart Energiplanen där en strategi för att fasa ut fossila bränslen ingår senast 2009, samt genomföra beslutade energiåtgärder Resultat: Klimat- och energiplanen beslutades i september gjordes en uppföljning av klimat- och energiplanen. Uppföljningen visar att det mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av en ändring av utsläppsdatat. Det korrigerade målet för år 2020 uppnåddes redan För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till en ökad målsättning. Även på transportsidan överträffades målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har delvis blivit genomförda och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Till de åtgärder där bedömningen är att de delvis genomförts räknas sådana som pågår kontinuerligt, exempelvis åtgärden att göra det enklare att gå och cykla och kravställande i upphandlingar. Utbyggnad av fjärrvärmenätet Samarbeta med Södertörns fjärrvärme AB (SFAB) och ägarkommunerna för utbyggnad av fjärrvärmenätet och för en effektiv energiproduktion Resultat: Under året har utbyggnad av fjärrvärme skett till 1456 st nya fastigheter, varav ungefär hälften är småhus. Resten är flerbostadshus, industrilokaler, affärer, kontor med flera. Pilotprojekt med sol- och vindenergi Samarbeta med Huge för pilotprojekt med solcells-, solfångar- och vindanläggningar i kommunala lokaler Resultat: Under 2015 har Källbrinks IP fått ytterligare en solfångaranläggning installerad. Huge fastigheter har sedan tidigare installerat en solcellsanläggning på förskolan Furuhöjden, solfångaranläggning för uppvärmning av varmvatten i Huddingehallen samt solfångare på lokalerna vid Källbrinks idrottsplats. Huge fastigheter köpte 2012 ett vindkraftverk på Svartboklint i Bollnäs som levererar el till Huges olika verksamheter. Elen från vindkraftverket motsvarar ungefär 10 procent av Huges totala energiförbrukning. Energieffektivt byggande Samarbeta med Huge och övriga fastighetsägare om energieffektivt byggande och lågenergihus vid nyproduktion av kommunala lokaler Resultat: Under 2015 byggdes förskolan Nytorps mosse i Trångsund. Kästa förskola och skola i Flemingsberg blev också klart under året. 14

177 Ställa krav i markanvisningsavtal Ställa krav på energieffektivisering och miljöanpassade uppvärmningssystem i markanvisningsavtal Resultat: Ändringarna i plan och bygglagen har inneburit att kommunen inte längre kan ställa särkrav vad gäller tekniska egenskaper på byggnader. Alla särkrav har därför tagits bort i avtalen. Nytt i avtalen är istället att byggbolagen och kommunen tillsammans ska ta fram ett program för ekologisk hållbarhet för det område som ska byggas. Programmet redovisar till exempel: Energiförbrukning för byggnationen Hur material väljs, utgångspunkter och krav Byggprojektets klimatpåverkan på jorden, exempelvis genom fotavtryck Vilka energikällor som väljs Resurseffektivitet, återanvändning av material med mera. Individuell mätning av energi och vatten Samarbeta med Huge och övriga fastighetsägare för individuell mätning av energi och vatten i kommunala lokaler samt utveckla rapporteringen av förbrukningsstatistik Resultat: I princip alla lokaler har egen mätning av energi och vatten. Huge fastigheter skickar statistik på förbrukningen till kommunen, en gång per år. Fossilfri fjärrvärme Samarbeta med Söderenergi AB och ägarkommunerna för fossilfri fjärrvärme och en så effektiv energiproduktion som möjligt Resultat: Skogåsanläggningen beräknas bli fossilfri Anläggningen består av 4 pannor varav 2 drivs med tallbecksolja, 1 med biogas och den fjärde med olja. Det är den fjärde pannan som ska konverteras senast Torven som används som bränsle i Igelstaverket ska fasa ut till år Gällande avfallet som bränns och den plast som ingår där, har Söderenergi och ägarkommunerna bestämts att det är bättre att bränna detta avfall eftersom det annars skulle deponeras. Andelen förnyelsebara bränslen i fjärrvärmen från Söderenergi är cirka 90 procent. Minskad energianvändning vid upphandling Ställa krav på minskad energianvändning och miljöanpassad energiförsörjning vid upphandling av varor och tjänster till kommunen Resultat: Upphandlingsmyndighetens (fd Miljöstyrningsrådets) kriterier används i lämpliga upphandlingar. De gemensamma miljökraven som Stockholm stad, Göteborg stad, Malmö stad och Trafikverket har tagit fram för entreprenader, används i Huddinge. Miljöanpassade uppvärmningssystem Byta till miljöanpassade uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter senast 2010 (alternativt 2016 inom befintlig budget) Resultat: De av kommunen ägda exploateringshus som inte är av strategiskt värde ska avvecklas. Därför har inga satsningar gjorts på att byta värmesystem. 15

178 Energieffektivisering i befintliga lokaler Samarbeta med Huge och övriga fastighetsägare om energieffektiviserande åtgärder i befintliga kommunala lokaler Resultat: Huge fastigheter gör kontinuerligt energikartläggningar för samtliga lokaler och redovisar det för kommunen 1 ggr/år. De arbetar med att informera och påverka hyresgästerna till minskad energianvändning. Under året har Huge fortsatt att göra åtgärder för att effektivisera energianvändningen till exempel installation av LED-belysning, tilläggsisolering av tak och fasader, byte av ventilationssystem, justering av styrsystem, byte av värmeväxlare med mera. Utökad klimat- och energirådgivning Utöka klimat- och energirådgivningen för invånare och småföretagare Resultat: Hela länets telefonrådgivning för energi- och klimatrådgivningen är placerad i Huddinge, men det innebär ingen ökad service för Huddinges invånare och småföretagare. 16

179 Markanva ndning och samha llsbyggande Övergripande mål Vi ska planera och bygga samhället långsiktigt hållbart med effektiv hushållning av naturresurser Delmål Varierat utbud Ha ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur Bättre förutsättningar för resurssnåla transporter Förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla resor och transporter Bevara, vårda och utveckla grön- och vattenområden Bevara, vårda och utveckla grön- och vattenområden för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål Bevara grönstrukturen Bevara grönstrukturen så sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer inte bryts Effektiv markanvändning Ha en effektiv markanvändning genom att: förtäta i befintlig bebyggelse och utnyttja redan störd mark skydda jordbruksmarken bland annat på grund av framtida brist på mark för matproduktion samt för att behålla ett varierat landskap välja att inte bygga längs sjöstränder Effektivisera energianvändningen Effektivisera energianvändningen, använda förnyelsebara energiresurser och främja utbyggnad av biobränslen Följa dagvattenstrategin Följa dagvattenstrategin vid ny- och ombyggnad samt beakta översvämningsrisker Beakta barn- och ungdomsperspektiven Beakta barn- och ungdomsperspektiven i planeringen 17

180 Resultat Andel invånare som har max 400 meter i gångavstånd till en dagligvaruaffär 3 Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till dagligvaruaffär ligger på samma nivå som förra året. 3 Med dagligvaruaffär menas en affär där man kan köpa bröd och mjölk. 18

181 Andel invånare som har max 500 meter i gångavstånd till förskola Datakälla: Huddinge kommun Närheten till förskolor har ökat något under året. Ökningen beror på att det byggts två nya förskolor under

182 Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till en grundskola Datakälla: Huddinge kommun Närheten till skola har ökat lite under året. Detta beror på att en ny skola byggts under

183 Andel invånare som har max 300 meter i gångavstånd till mindre grönyta (minst 0,1ha) Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till mindre grönyta ligger på samma nivå som förra året. 21

184 Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till större grönyta (större än 5 ha) Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till större grönyta ligger på samma nivå som förra året. Orsaken till nedgången mellan 2010 och 2011 beror på en uppdatering av kartunderlaget. Nedgången beror alltså inte på att något större grönområde försvunnit. 22

185 Areal hävdad jordbruksmark Datakälla: Huddinge kommun Av de detaljplaner som godkänts under 2015 innebär ingen att jordbruksmark ska bebyggas. Nyckeltalet är därför oförändrat jämfört med föregående år. Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 db(a) vid fasad Datakälla: Huddinge kommun I de detaljplaner och enkla planförfaranden som antagits under 2015 är 1 av de planerade 101 bostäderna utsatta för trafikbuller överstigande 55 db(a) vid fasad. Det totala antalet bullerutsatta bostäder sedan 2008 är 975 st av de totalt 1987 planerade bostäderna. Det är detta förhållande som redovisas i diagrammet ovan. Andel invånare som har max 500 meter i gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstid Nyckeltalet redovisas under kapitlet Klimat och luft 23

186 Blandindex Fördelning mellan kategorierna: bostäder, service och arbetsplatser för varje antagen detaljplan. Detaljplan Ripan 6 m.fl. Mötesplats Stuvsta (sporthall och ungdomsgård samt utökad yta för Woody bygghandel) Gulsparven 4 m.fl. (bostäder, förskola och skola) Brandstegen (bostäder, verksamhetslokaler samt förskola) Procent bostäder Procent service Procent arbetsplats Kommentar Djupåsvägen och Fotbollsvägen förses med en gångbana. Dagtid trafikeras Huddingevägen av busslinje 172, 744 samt 726. Från planområdet är det cirka meter till hållplatserna. Linje 172 går i snitt var tionde minut och linje 744 två gånger per timme. Båda har anslutning till pendeltåg och tunnelbana vid Huddinge centrum respektive Högdalen. På Stuvstaleden går, cirka två turer per timme, buss 705 mellan Stuvsta och Huddinge stationer där anslutning till pendeltågen finns. Busshållplatserna ligger 300 resp 500 meter från idrottshallens entré. Gångavståndet till Stuvsta pendeltågsstation är cirka 900 meter Utmed lokalgatorna vid planområdet finns i dag inga gångbanor. Ett regionalt cykelstråk, Häradsstråket, finns utmed Häradsvägen cirka 400 meter från planområdet. Närmaste kollektivtrafik utgörs av busslinjerna 703, 704, 710 med hållplatser längs Häradsvägen. Anslutning finns till tunnelbana och pendeltåg. Turtätheten på de olika linjerna är var 15:e till var 30:e minut. Längsta gångavstånd mellan planområdets bortersta del och busshållplats är cirka 530 meter. Närmaste livsmedelsbutik finns i hörnet Orrvägen/Häradsvägen 400 meter bort Sjödalsvägen och Centralvägen förses med separata gång- och cykelbanor. På Förrådsvägen och den nya lokalgatan får separata gångbanor på bägge sidor. Huddinge station med pendeltåg och ett antal busslinjer ligger på meters gångavstånd. Idag och i framtiden kommer Storängen att trafikeras av en/flera busslinjer med anslutning till Huddinge station och avståndet till närmaste hållplats blir då kortare än 400 meter. Service finns i Huddinge centrum. 24

187 Detaljplan Område kring Högmoravägen, delområde II (detaljplaneläggning för kommunalt VA och bebyggelse av förskola och skola) Detaljplan för Ängsnäs förskola Procent bostäder Procent service Procent arbetsplats Kommentar Skogskärrsvägen förses med gång- och cykelbana. Del av Högmoravägen - Myrängsvägen samt tillfartsvägen till skoltomten förses med gångbana. Buss 742 passerar Högmora på Ågestavägen med hållplats vid Högmoravägen. Turtätheten är oftast var 30:e minut. Gångavstånd till hållplats m. En huvudgata som kan ta busstrafik planeras genom Högmora och Svartviksområdet. Varken offentlig eller kommersiell service finns inom planområdet idag. Närmaste livsmedelsbutik finns vid korsningen Ågestavägen/Huddingevägen. Större utbud av service finns i Huddinge och Farsta centrum Utmed Lännavägen och Centralvägen finns idag separerade gång- och cykelbanor. Utmed Klarabergsvägen planeras en separerad gångbana. Centralvägen trafikeras av buss med anslutning till Huddinge centrum, närmaste hållplats ligger ca 300 meter från planerad förskola. Vid Kvarnbergsplan som ligger ca 700 meter bort finns ett antal busslinjer. Det är ca 1300 meter till Huddinge station med pendeltåg. Andel antagna planer med hållbarhetsbedömning och/eller miljöprogram Datakälla: Huddinge kommun I alla planer bedöms om planen leder till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet görs en miljökonsekvensbeskrivning. I övriga fall görs inga separata miljöprogram på detaljplanenivå. 25

188 Åtgärder för markanvändning och samhällsbyggande Uppdatera översiktsplanen Uppdatera ÖP senast 2011 med en långtgående hållbarhetsanalys Resultat: Huddinge kommuns nya Översiktsplan 2030 antogs 10 juni 2014 av kommunfullmäktige. Översiktsplan visar Huddinge kommuns långsiktiga vilja när det gäller hur den fysiska miljön bör utvecklas gällande bebyggelse, naturområden och infrastruktur för att skapa en hållbar utveckling med goda livsmiljöer. Översiktsplanen omfattar hela kommunens yta. Hållbarhetsbedömning i planer Alla planer och planuppdrag har en hållbarhetsbedömning senast Som en del av hållbarhetsbedömningen ta fram en manual för miljöbeskrivningar i planer och en mall för behovsbedömning. Resultat: Den checklista för hållbarhetsbedömning som togs fram provades på de nya projekten i Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Checklistan har än så länge inte utvärderats. Den skriftliga utvärderingen om ekologisk kompensation som skulle bli klar under 2015 har inte blivit gjord på grund av andra prioriteringar. Konkretisera arbetet med hållbart resande Konkretisera hur arbetet med hållbart resande (finns i Plexman 4 ) i de olika planeringsskedena ska ske senast 2009 Resultat: Frågan har behandlats i och med revideringen av Plexman. Plexman tar upp vad som ska göras. Varje aktör ska sedan ha de verktyg som de behöver för hur det ska göras. Göra klart trafikstrategin Göra klart trafikstrategin för ett hållbart trafiksystem senast 2010 samt implementera trafikstrategin i samhällsplaneringen Resultat: Trafikstrategin blev klar i maj Sedan dess har arbete pågått för att förverkliga strategin. Detta har bland annat handlat om att ta fram ett antal planer och program som konkretiserar viljan i trafikstrategin. De planer som det har pågått arbete med under 2015 är: cykelplan, parkeringsprogram, kollektivtrafikplan, mobility managementplan och trafiksäkerhetsplan. Göra klart klimat- och energiplanen för samhällsplanering Göra klart Energiplanen där en strategi för att fasa ut fossila bränslen ingår senast 2009, samt implementera strategin i samhällsplaneringen Resultat: Klimat- och energiplanen beslutades i september gjordes en uppföljning av klimat- och energiplanen. Uppföljningen visar att det mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av en ändring av utsläppsdatat. Det korrigerade målet för år 2020 uppnåddes redan Plexman = Planerings- och exploateringsmanual 26

189 För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till en ökad målsättning. Även på transportsidan överträffades målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har delvis blivit genomförda och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Till de åtgärder där bedömningen är att de delvis genomförts räknas sådana som pågår kontinuerligt, exempelvis åtgärden att göra det enklare att gå och cykla och kravställande i upphandlingar. Utveckla avtalen Utveckla markanvisnings- och exploateringsavtalen med ökade krav på hållbarhetsfrågor Resultat: Ändringarna i plan och bygglagen har inneburit att kommunen inte längre kan ställa särkrav vad gäller tekniska egenskaper på byggnader. Alla särkrav har därför tagits bort i avtalen. Nytt i avtalen är istället att byggbolagen och kommunen tillsammans ska ta fram ett program för ekologisk hållbarhet för det område som ska byggas. Programmet redovisar till exempel: Energiförbrukning för byggnationen Hur material väljs, utgångspunkter och krav Byggprojektets klimatpåverkan på jorden, exempelvis genom fotavtryck Vilka energikällor som väljs Resurseffektivitet, återanvändning av material med mera. Reservera mark Reservera mark för framtida kollektivtrafik och regionala cykelstråk i ÖP och FÖP Resultat: Översiktsplanen 2030 tar upp detta och stråk för kollektivtrafik och cykel redovisas där. Lokalisering av handel Stödja, utveckla och lokalisera handel så att behovet av resor minimeras Resultat: Översiktsplanen och handelspolicyn säger att det är viktigt att skapa goda livsmiljöer genom att blanda bostäder, arbetsplatser och service samt genom att komplettera kommunens handelsområden med bostäder, upplevelser och kultur. Kollektivtrafiken är utgångspunkten vid all planering. Placeringen av butiker ska underlätta för de invånare som saknar tillgång till bil eller som av andra skäl har svårt att förflytta sig långa sträckor. Placeringen ska inte vara negativ för miljön. Inga nya områden för externhandel ska byggas. Exploateringsgrad Ha en exploateringsgrad vid nybyggnation som främjar effektivt nyttjande av mark, kollektivtrafik och service. Definiera hög, medel och låg exploateringsgrad senast 2010 Resultat: Både översiktsplanens och trafikstrategins inriktning är att bygga i kollektivtrafiknära lägen. Ibland kan det vara svårt att göra det fullt ut bland annat på grund av områdens tidigare karaktär. Definition av hög, medel och låg exploateringsgrad har ej genomförts. 27

190 Ta fram trafikplaner Ta fram trafikplaner utifrån trafikstrategin senast 2012 Resultat: Vad gäller framtagandet av olika trafikplaner ser läget ut så här: Cykelplanen: beslut i början på 2016 Kollektivtrafikprogrammet: beslut i början på 2016 Parkeringsprogram och nya parkeringstal: beslut i början på 2016 Trafiksäkerhetsplanen: remissvaren bearbetas och beslut väntas i slutet på 2016 Mobility managementplanen: beslut i början på 2016 Gångplan: arbete har startat i januari Ytterligare planer som kommer att tas fram kommande år är: godstrafikplan, vägtrafikplan, samt trafik och miljöplan. Miljöprofilera byggprojekt Miljöprofilera byggprojekt utifrån energieffektiva lösningar, miljöanpassat byggmaterial och hållbart resande. Använda Kretsloppsrådets nationella program för miljöanpassat byggande. Vid behov skärpa programmet senast 2009 Resultat: Ändringarna i plan och bygglagen har inneburit att kommunen inte längre kan ställa särkrav vad gäller tekniska egenskaper på byggnader. Alla särkrav har därför tagits bort i avtalen. Nytt i avtalen är istället att byggbolagen och kommunen tillsammans ska ta fram ett program för ekologisk hållbarhet för det område som ska byggas. Programmet redovisar till exempel: Energiförbrukning för byggnationen Hur material väljs, utgångspunkter och krav Byggprojektets klimatpåverkan på jorden, exempelvis genom fotavtryck Vilka energikällor som väljs Resurseffektivitet, återanvändning av material med mera. Huge fastigheter har ett miljöprogram som entreprenörer och leverantörer måste följa. Byggmaterialen väljs ut noggrant och valen dokumenteras i Huges Sundahus-databas. Där finns de material som är miljögodkända. Ett exempel på material är att Huge systematiskt undviker att lägga in plastmattor av PVC i byggnader. PVC innehåller stora mängder miljö- och hälsopåverkande ämnen, en del cancerframkallande. Huge använder därför helst linoleummattor. Bevara tysta områden Bevara de tysta områden som finns genom att ta hänsyn till dessa vid planering och om möjligt utöka med fler områden. Planera så att buller minimeras i vid alla typer av verksamheter Resultat: Bullerfria miljöer är en bristvara och det är viktigt att värna dessa områden. När människor söker sig ut i naturen för att få rekreation och avkoppling är en bullerfri miljö avgörande för att besöket ska ge en god upplevelse. Kommunen har gjort en kartläggning av de tysta områden som finns. Nästa steg är att ta fram en åtgärdsplan för att främja de tysta miljöerna. Planen ska tas fram

191 Utveckla invånarinflytandet Utveckla metoder för ökat invånarinflytande i samhällsplaneringen Resultat: I planeringsprocessen ingår det som en del att ha samråd och informationsmöten för invånarna. I och med upprustning av Rådsparkens lekplats fick invånarna komma in med synpunkter på förslaget. Ungdomar i Skogås fick vara med och ta fram ett designförslag till en av gångtunnlarna som många upplevde som otrygg. Invånarna i Visättra tillfrågades om att lämna in minnen i form av saker, foton, teckningar som representerade Visättra för dem. Minnena tolkades om till mönster som ska gjutas in i en ny trappa som går mellan Flemingsbergs station och Visättra. Kommunen har även genomfört en barndialog med elever i Annerstaskolan. Bygga passager Bygga passager över eller under barriärer för att möjliggöra för människor och djur att ta sig förbi Resultat: Detta ingår i planeringsarbetet, men önskemål om fler passager finns. Under 2015 har inga passager byggts. Planera med varierat utbud Planera nya områden med ett varierat utbud av bostäder (blandade upplåtelseformer), service, och arbetsplatser i kollektivtrafiknära lägen samt lokalisera i okritiska lägen utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen Resultat: Målsättningen är att samhällsplaneringen ska ske på detta sätt. Ibland finns svårigheter. Det kan till exempel handla om att omvandlingsområden oftast inte är kollektivtrafiknära. Det kan även handla om att mark reserveras i planen för livsmedelsbutik, men sedan finns det ingen näringsidkare som vill etablera sig på platsen. 29

192 Ha lsa och friluftsliv Övergripande mål Vi ska skapa förutsättningar för god folkhälsa för alla invånare Delmål Radonhalten i skolor och förskolor ska minska Radonhalten i alla skolor och förskolor ska senast 2010 vara lägre än 200 Bq/m3 luft Radonhalten i bostäder ska minska Radonhalten i alla bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft Gång och cykeltrafiken ska öka Gång- och cykeltrafiken i förhållande till folkmängden ska öka kontinuerligt Besökare i naturområdena ska öka Antalet besökare i naturområdena ska öka kontinuerligt Tillgång till trygga och tillgängliga rekreationsmiljöer Alla medborgare ska ha tillgång till trygga och tillgängliga rekreationsmiljöer med möjlighet till olika aktiviteter Resultat Andel mätta förskolor och skolor med radonvärden under 200 Bq/m 3 luft Bq/m3 över 200 Bq/m3 Datakälla: Huddinge kommun Alla förskolor och skolor har mätts och åtgärder har vidtagits när värdena överskridits. Alla förskolor och skolor har nu radonhalter under gränsvärdet. 30

193 Andel mätta bostäder med radonvärden under 200 Bq/m 3 luft Bq/m3 över 200 Bq/m3 Datakälla: Huddinge kommun Totalt mättes ca 170 bostäder under mätsäsongen Cirkeldiagrammet visar radonvärden för de bostäder som mätts under året. Detta ger alltså inte en bild av hur det ser ut generellt i kommunen med radon i bostäder. Cykeltrafikanter (på utvalda mätpunkter) i förhållande till folkmängden Nyckeltalet redovisas under kapitlet Klimat och luft Andel invånare som har max 300 meter i gångavstånd till mindre grönyta (minst 0,1ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till större grönyta (större än 5 ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande Antal passager vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden Datakälla: Huddinge kommun 31

194 Mätutrustning är uppsatt i ett av kommunens naturreservat. Där mäts antalet passager förbi mätutrustningen. Antalet besökare i naturreservatet har ökat under året. Om invånarantalet ökar så kan nyckeltalet öka av den anledningen. Därför mäts nyckeltalet per 1000 invånare för att se om det blir en reell ökning eller minskning. Årligen genomför Naturvårdsverket i samarbete med andra aktörer en undersökning av kommunernas friluftslivsarbete och delar ut priset Sveriges friluftskommun. I 2015-års rankning kom Huddinge på en sjätte plats, och med detta resultat var Huddinge bäst i Stockholms län. Åtgärder för hälsa och friluftsliv Göra en trafikbullerkartläggning Göra en ny trafikbullerkartläggning och en åtgärdsplan senast 2009 samt utveckla en bullerdatabas Resultat: Bullerkartläggningen redovisar ljudnivåer från väg- och spårtrafik i Huddinge. Utifrån kartläggningen har ett åtgärdsprogram tagits fram under året. Ta fram parkplaner Ta fram parkplaner utifrån folkhälsoperspektivet senast 2010 Resultat: Parkprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 12 januari Parkprogrammet ska se till att det finns attraktiva parkmiljöer runt om i kommunen. Programmet innehåller mål och riktlinjer för planeringen av parker samt förslag till åtgärder. Parkprogrammet består av två delar; en parkstrategi och en parkplan. Parkstrategin visar en inriktning för utvecklingen av Huddinges parker. Parkplanen tar upp vilka parker som finna idag och ger förslag på mad som behöver utvecklas. Programmets inriktning är framförallt ur ett rekreations- och stadsbildsperspektivet. Folkhälsoperspektivet ingår i rekreationsperspektivet. Inventera gårdsmiljöer Inventera gårdsmiljöer vid förskolor och skolor senast 2010 utifrån lekande, lärande, läkande och grönskande utemiljöer Resultat: En inventering av skolgårdarna gjordes Några av de saker som undersöktes var cykelparkeringar, platser för utomhuspedagogik, grönytor och dagvattenhantering. Samtliga förskolegårdar inventerades under sommaren Följa forskningen om elektromagnetiska fält Följa forskningen om elektromagnetiska fält och vidta eventuella åtgärder Resultat: Forskningen följs och frågan tas upp i planarbetet. 32

195 Förbättra tillgängligheten Utifrån nuläget förbättra tillgängligheten generellt, men speciellt för funktionshindrade, till park- och naturområden samt motionsanläggningar Resultat: Följande har åtgärdats under 2015: Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser vid Huddinge stationsväg, Glimmervägen och Kästa skola Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen vid Katrinebergsvägen, vid Glömstavägen och Kallkärrsvägen vid Snätringeleden Nya bänkar vid Kyrkdammsparken Nya trappor vid Fotbollsvägen, Benvedsbacken, Mossvägen 42/44, Masmovägen, Skylvägen- Häradsvägen I Huddinges naturområden finns över åtta mil leder. En översyn av dessa har gjorts och en klassning av vilka leder som har en högre tillgänglighet har gjorts. Tillgänglighetsstigen i Sundby har breddats för ytterligare god tillgänglighet och försetts med vindskydd och sittplatser utmed leden. Vägvisning till alla naturreservats huvudentréer från allmänna vägar har satts upp. Ständiga förbättringar för allergiker Arbeta med ständiga förbättringar för allergiker i kommunens lokaler och verksamheter Resultat: Huge fastigheter använder sig av Sunda husdatabasen för att välja miljö- och hälsovänliga material vid nybyggnation och ombyggnation. Kommunen har en handlingsplan för giftfri förskola. Handlingsplanen innehåller bland annat åtgärder som förskolorna ska genomföra, och förslag på ersättningsmaterial. Ett samarbete i länet finns för kemikaliefrågor. I det har man utvecklat olika hjälpmedel för kommunerna, bland annat ska en "helpdesk" startas, dit verksamheter som har frågor om kemikalier eller behöver hjälp kan vända sig. Kostenheten på barn- och utbildningsförvaltningen skriver menyer för flera olika specialkoster till förskole- och skolköken. De produkter som köken ska laga mat av ska vara så rena som möjligt från allergener, onödiga tillsatser och färgämnen. Nötter, jordnötter och mandel är totalförbjudna i våra kök på skolorna. Kommunen har en kontinuerlig dialog med livsmedelsindustrin för att påverka att produkterna ska vara så rena som möjligt. Kökspersonalen utbildas kontinuerligt om matallergier och specialkost. I kommunens lokaler och verksamheter pågår arbete för att förbättra för allergiker. Till exempel har alla kommunala verksamheter sedan 2010 rökfri arbetstid och många lokaler har pälsdjursförbud. Via skyddsronder uppmärksammas brister i lokalerna och förs fram till fastighetsägaren (oftast Huge fastigheter). Informera om radonbidrag Kontinuerligt informera om radonbidrag Resultat: Information ges kontinuerligt på kommunens hemsida och när frågor kommer från invånarna. 33

196 Ökad fysisk aktivitet Arbeta med information och aktiviteter för ökad fysisk aktivitet Resultat: Förskolor och skolor arbetar kontinuerligt med detta på olika sätt. Säkra skolvägar är ett kontinuerligt arbete i Huddinge, där syftet är att öka andelen gång-, cykel-, och kollektivtrafikresor till skolorna. Kommunen sköter stigar och leder i naturreservaten och samarbetar med Hjärt Lungföreningen om Hälsans stig. Kommunen har också ett antal olika idrottsanläggningar, hallar och planer för att främja idrott, lek och friluftsliv. Ytterligare saker som ordnas årligen är cykelturer, cykelorientering och kartor tas fram för att främja fysisk aktivitet. I Huddinges naturområden finns över åtta mil leder. En översyn av dessa har gjorts och en klassning av vilka leder som har en högre tillgänglighet har gjorts. Minskade bullerstörningar Samarbeta med Banverket och Vägverket för att minska bullerstörningar från järnvägar och statliga vägar Resultat: Trafikverket har inte gjort några åtgärder i Huddinge under året, men kommunen har byggt ett bullerplank utmed väg 73. Ungefär personer i Huddinge bor i nära bullriga vägar och ca 5000 personer bor nära järnväg med bullrande trafik. Huddinge kommun har kartlagt bullersituationen i Huddinge och tagit fram ett åtgärdsprogram. Bevara tysta områden Bevara de tysta områden som finns genom att ta hänsyn till dessa vid planering och om möjligt utöka med fler områden. Planera så att buller minimeras i vid alla typer av verksamheter Resultat: Bullerfria miljöer är en bristvara och det är viktigt att värna dessa områden. När människor söker sig ut i naturen för att få rekreation och avkoppling är en bullerfri miljö avgörande för att besöket ska ge en god upplevelse. Kommunen har gjort en kartläggning av de tysta områden som finns. Nästa steg är att ta fram en åtgärdsplan för att främja de tysta miljöerna. Planen ska tas fram Ta fram trafikplaner Ta fram trafikplaner utifrån trafikstrategin senast 2012 Resultat: Vad gäller framtagandet av olika trafikplaner ser läget ut så här: Cykelplanen: beslut i början på 2016 Kollektivtrafikprogrammet: beslut i början på 2016 Parkeringsprogram och nya parkeringstal: beslut i början på 2016 Trafiksäkerhetsplanen: remissvaren bearbetas och beslut väntas i slutet på 2016 Mobility managementplanen: beslut i början på 2016 Gångplan: arbete har startat i januari Ytterligare planer som kommer att tas fram kommande år är: godstrafikplan, vägtrafikplan, samt trafik och miljöplan. 34

197 Vidta cykelplanens åtgärder Vidta cykelplanens åtgärdsförslag (10 miljoner/år i ca 6 år) Resultat: Under 2015 har följande cykelåtgärder genomförts: Glömstastråket har gjorts klart med gång- och cykelväg mellan Flemingsbergs gård och Katrinebergsvägen Cykelställ har byggts vid busshållplatsen Svartvik Kantstenssänkningar har gjorts på 3 platser Målning av cykelöverfarter vid Stuvsta (bensinstationer) Badstigen har fått ny belysning och beläggning Ständiga förbättringar av gårdsmiljöerna Utifrån nuläget arbeta med ständiga förbättringar av gårdsmiljöerna vid förskolor, skolor och äldreboenden i samarbete med fastighetsägarna Resultat: På Björnkulla äldreboende har innegårdarna samt miljön runt promenadstråken förbättrats. Innergårdarna har till exempel fått en damm, nya buskar och träd har planterats och trädgårdskonst köpts in. Arbetet görs klart våren Information om naturreservaten Ta fram informationsskyltar och broschyrer till alla befintliga naturreservat senast 2010 Resultat: Arbetet med att skapa tydliga entréer till naturreservaten pågår enligt plan. Särskilt stora satsningar har 2015 gjorts vid Orlångens naturreservat (Gladövik). Här har leder med hög tillgänglighet, grillplatser, vindskydd, utökade vandringsleder med mera anlagts. Hela området kommer att kopplas samman med den strandpromenad som görs iordning via Gladövik till Björksättra. En led från Flemingsberg till Sundby har förbättrats med nya spänger och ledmarkeringar. Längs sträckan har naturvårdsåtgärder gjorts för att höja upplevelsevärdet. Bland annat har ett helt kulturlandskap mellan Gladö och Sundby återställts. Sundbys ekmiljöer har även öppnats upp för att bli mer attraktiva för friluftslivet samt med höjda kvaliteter för biologisk mångfald. En satsning på den utrotningshotade bergscikadan har gjorts vid Sundby genom skapande av en cikadapark och en kommande cikadapromenad. Det har gjorts större åtgärder vid entréer till Paradisets naturreservat, både vid Tunet och Näset. Även här har kringliggande naturmiljöers upplevelsekvaliteter höjts genom åtgärder. I övrigt har nu alla Huddinge kommuns huvudentréer till naturreservaten fått vägvisning från större allmänna vägar i enlighet med fastställt program för Huddinge kommuns reservatsentréer. I juni 2015 lanserade Huddinge kommun poddradio för fyra av kommunens naturreservat, Flemingsbergsskogen, Orlången, Paradiset och Ågestasjön - program fyllda med upplevelser för den som vill besöka naturen på plats men även för den som hellre lyssnar hemma. Programmen är mellan minuter långa och du lyssnar enkelt på poddarna i din telefon, platta eller dator. En särskild satsning gjordes under 2015 på naturupplevelser och guidningar i Flemingsberg. Totalt genomfördes 17 guidningar med stor variation på innehåll med inriktning på flera olika målgrupper men med särskilt fokus på ung-domar i mellanstadie- och högstadieklasser Huddinges naturguide på facebook fortsätter att väcka stort intresse hos invånarna 35

198 Biologisk ma ngfald Övergripande mål Vi ska värna och utveckla den biologiska mångfalden. I Huddinge naturligt förekommande växter och djur bör kunna leva kvar under naturliga betingelser och med livskraftiga bestånd Vi ska inte medvetet föra in främmande djur och växter (arter, raser, och populationer) i kommunen Vi ska ge alla människor möjlighet till nära kontakt med naturen Delmål Bevara grönstrukturen Bevara grönstrukturen så att sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer inte bryts Ett rikt urval av naturtyper ska bevaras Ett rikt urval av naturtyper, både naturliga och kulturpåverkade områden ska bevaras Den biologiska mångfalden ska utvecklas Den biologiska mångfalden både i tätorten och på landsbygden ska utvecklas 36

199 Resultat Andel skyddad natur Datakälla: Huddinge kommun, Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Under 2015 har inga nya naturreservat bildats. I Sverige är 11 procent skyddad natur av den totala arealen (2014). Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 5 procent skyddad natur Naturreservat: Björksättrahalvön Drevviken Flemingsbergsskogen Gladö kvarnsjön Gladöskogen Gömmaren Gömsta äng Lissmadalen Lännaskogen Orlången Paradiset Trångsundsskogen. Natura 2000-områden: Fullersta kvarn, Granby Hanveden Kvarnsjön i Lissma Lännskogen Ormputten. Biotopskyddsområden: Korpberget Antal passager vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden Nyckeltalet redovisas under kapitlet Hälsa och friluftsliv Andel invånare som har max 300 meter i gångavstånd till mindre grönyta (minst 0,1ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till större grönyta (större än 5 ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande 37

200 Åtgärder för biologisk mångfald Ta fram parkplaner utifrån biologisk mångfald Ta fram parkplaner utifrån biologisk mångfald senast 2010 Resultat: Parkprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 12 januari Parkprogrammet ska se till att det finns attraktiva parkmiljöer runt om i kommunen. Programmet innehåller mål och riktlinjer för planeringen av parker samt förslag till åtgärder. Parkprogrammet består av två delar, en parkstrategi och en parkplan. Parkstrategin visar en inriktning för utvecklingen av Huddinges parker. Parkplanen tar upp vilka parker som finns idag och ger förslag på vad som behöver utvecklas. Programmets inriktning är framförallt ur ett rekreations- och stadsbildsperspektivet. Verka för att främmande djur- och växtarter inte förs in. Verka för att främmande djur- och växtarter inte förs in. Vara restriktiva vid förfrågningar om inplantering Resultat: Bevakas kontinuerligt. Inga särskilda åtgärder har genomförts under året. Bevara den naturliga vegetationen Vid nybyggnation bevara den naturliga vegetationen. Vid nyplantering använda främst växter som är naturligt förekommande i Huddinge, gärna fruktträd och bärbuskar. I stadsmiljöer kan friare växtval göras Resultat: Frågan bevakas kontinuerligt. Anlägga en groddjurspassage Anlägga en groddjurspassage vid Sjöängen senast 2010 Groddjurspassagen blev klar under hösten Groddjuren har fått en tunnel under vägbanan. Se bilder på groddjurspassagen i dokumentet nedan. Avsätta viktiga delar av grönstrukturen som naturreservat Avsätta viktiga delar av grönstrukturen som naturreservat till exempel: Lissmadalgången, Masmoplatån, Kynäsberget, Kvarnsjönskogen (Gladö) och Flottsbro Resultat: Inga nya reservat har bildats under Ta fram en plan för ridstigar Ta fram en plan för ridstigar senast 2009 Resultat: Ingen plan finns och kommer inte heller att göras. Däremot görs nya ridstigar emellanåt. I Gömmarens naturreservat finns ridstigar sedan tidigare. Genomföra åtgärder i vattendrag Genomföra åtgärder i vattendrag som gynnar vattenlevande djur till exempel gruslägga bottnar för lekande fisk Resultat: Under året har förbättringar gjorts i Lövstaån och Visättraån för att bland annat förbättra för vattenlevande djur. 38

201 Ta bort vandringshinder Ta bort vandringshinder i vattendrag för att underlätta för utter, fiskar och insekter att ta sig fram Resultat: I Lissmaån har en trumma ersatts med en större trumma som förbättrar möjligheterna för vattenlevande djur att passera. Minimera spridning av Jättebjörnloka Minimera spridningen av Jättebjörnloka på grund av dess giftighet och att den i hög grad tränger undan andra arter Resultat: Giftfri bekämpning av Jättebjörnloka sker. Den går ut på att jättebjörnlokorna mekaniskt slås av minst tre gånger per år. Denna metod har prövats på annat håll med gott resultat. Kommunen kommer att pröva detta under några år och därefter utvärdera metoden. Bekämpning av jättebjörnloka sker både på naturmark och på gatu- och parkmark. Ett programför invasiva arter har startat. Programmet ska bli klar under 2016 och omfatta alla de i Huddinge förekommande invasiva arterna och hur de ska hanteras. Information om naturreservaten Ta fram informationsskyltar och broschyrer till alla befintliga naturreservat senast 2010 Resultat: Arbetet med att skapa tydliga entréer till naturreservaten pågår enligt plan. Särskilt stora satsningar har 2015 gjorts vid Orlångens naturreservat (Gladövik). Här har leder med hög tillgänglighet, grillplatser, vindskydd, utökade vandringsleder med mera anlagts. Hela området kommer att kopplas samman med den strandpromenad som görs iordning via Gladövik till Björksättra. En led från Flemingsberg till Sundby har förbättrats med nya spänger och ledmarkeringar. Längs sträckan har naturvårdsåtgärder gjorts för att höja upplevelsevärdet. Bland annat har ett helt kulturlandskap mellan Gladö och Sundby återställts. Sundbys ekmiljöer har även öppnats upp för att bli mer attraktiva för friluftslivet samt med höjda kvaliteter för biologisk mångfald. En satsning på den utrotningshotade bergscikadan har gjorts vid Sundby genom skapande av en cikadapark och en kommande cikadapromenad. Det har gjorts större åtgärder vid entréer till Paradisets naturreservat, både vid Tunet och Näset. Även här har kringliggande naturmiljöers upplevelsekvaliteter höjts genom åtgärder. I övrigt har nu alla Huddinge kommuns huvudentréer till naturreservaten fått vägvisning från större allmänna vägar i enlighet med fastställt program för Huddinge kommuns reservatsentréer. I juni 2015 lanserade Huddinge kommun poddradio för fyra av kommunens naturreservat, Flemingsbergsskogen, Orlången, Paradiset och Ågestasjön - program fyllda med upplevelser för den som vill besöka naturen på plats men även för den som hellre lyssnar hemma. Programmen är mellan minuter långa och du lyssnar enkelt på poddarna i din telefon, platta eller dator. En särskild satsning gjordes under 2015 på naturupplevelser och guidningar i Flemingsberg. Totalt genomfördes 17 guidningar med stor variation på innehåll med inriktning på flera olika målgrupper men med särskilt fokus på ung-domar i mellanstadie- och högstadieklasser Huddinges naturguide på facebook fortsätter att väcka stort intresse hos invånarna 39

202 Odlingslandskap Övergripande mål Vi bör bevara, utveckla och bruka jordbruksmarken på ett hållbart sätt Vi bör bevara och där så är möjligt utveckla odlingslandskapets värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv Delmål Ekologiska odlingen ska öka 95 procent av jordbruksarealen ska bedrivas enligt EU:s regler om ekologisk odling eller enligt KRAV senast 2015 Jordbruksmarken ska bevaras Både idag hävdad och ohävdad jordbruksmark ska bevaras för jordbruksändamål Naturbetesmarkerna ska behållas Naturbetesmarkerna ska behållas och utökas Ängsmarken ska öka Arealen hävdad ängsmark ska öka med 25 procent till 2012 jämfört med

203 Resultat Andel jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler Datakälla: Jordbruksverket, Huddinge kommun, Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Siffor för 2014 saknas hos Jordbruksverket års statistik kommer i maj/juni I Stockholms län finns totalt 16 procent ekologiskt odlad mark och i Sverige 16,8 procent (2013). Målet i Agenda 21 är satt utifrån de felaktiga siffrorna, då samma mark med både stöd för ekologisk odling och certifierade enligt KRAV räknades dubbelt. Areal hävdat våtmarksbete Datakälla: Huddinge kommun Under året har markerna skötts enligt plan. Areal hävdad jordbruksmark Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande 41

204 Ökning av arealen hävdad ängsmark jämfört med 2008 Datakälla: Huddinge kommun Ängsmarkerna har fortsatt att skötas under året. I Gladövik har ängs- och hagmarkerna stängslats och betesdjur släppts ut. Stängsling har även skett vid Gladöskogens naturreservat. Åtgärder för odlingslandskap Utveckla naturbetesmarkerna Utveckla och säkerställa god skötsel av befintliga naturbetesmarker Resultat: Sker kontinuerligt enligt arbetsplan. I Gladövik har ängs- och hagmarkerna stängslats och betesdjur släppts ut. Stängsling har även skett vid Gladöskogens naturreservat. Förbättrade förutsättningar för betesdjur Behålla och förbättra förutsättningarna att hålla betesdjur Resultat: Sker kontinuerligt enligt arbetsplan. I Gladövik har ängs- och hagmarkerna stängslats och betesdjur släppts ut. Stängsling har även skett vid Gladöskogens naturreservat. Behålla fuktbetesmarkerna välhävdade Behålla fuktbetesmarkerna välhävdade vid Lissmadalgången, Ågestasjön och Balingsta Resultat: Sker kontinuerligt enligt arbetsplanen. Behålla ängsmarker Behålla ängsmarkerna och säkerställa god skötsel av: Gömsta, Fruängen, Risselkärr, Nybovik, Paradiset och Källbrink samt utveckla Häggsta Resultat: Ängsmarkerna har skötts enligt plan. 42

205 Goda förutsättningar för arrendegårdarna Skapa förutsättningar för att arrendegårdarna ska kunna drivas ekologiskt tex genom att skapa möjligheter för god gödselhantering Resultat: Arrendegårdarna har genom ombyggnationer av ladugårdarna och utökande av odlingsmarker fått goda förutsättningar för sitt arbete. I och med kommande exploateringar till exempel i Glömstadalen, minskar dock arealen odlingsmark för Balingsholms gård. Lösdriftsladugård på Balingsholm Bygga en lösdriftsladugård på Balingsholm för att ge förutsättningar för KRAV-produktion och utökat djurantal senast 2010 Resultat: En lösdriftsladugård och installation av mjölkrobotar gjordes på Balingsholms gård Utökat djurantal på Björksättra Skapa förutsättningar för KRAV-gården Björksättra att utöka djurantalet senast 2012 Resultat: En ombyggnation av lösdriftsladugården med installation av mjölkrobotar gjordes under 2010 för att skapa förutsättningar för ökat djurantal. Samarbeta med Stockholm stad om Ågesta gård Samarbeta med Stockholm stad om Ågesta gård så att gården och omgivande marker förblir en enhet och behåller sin karaktär Resultat: Kommunen samarbetar med Ågesta gård om skötsel av naturreservatet runt gården. Bland annat sköter kommunen markerna vid Pumphusängen och runt Ågestasjön. Göra klart jordbruksprogrammet Göra klart jordbruksprogrammet med digitala kartor senast 2009 Resultat: Arbetet har försenats på grund av resursbrist. Under 2016 ska arbetet slutföras. Informera jordbrukare om miljöförbättrande åtgärder Informera jordbrukare om miljöförbättrande åtgärder och möjligheter till bidrag för dessa Resultat: Arrendatorerna har själva goda kunskaper om bidrag. 43

206 Skog Övergripande mål Vi ska bruka skogen så att växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser och med livskraftiga bestånd Vi ska bevara och då så är möjligt utveckla skogsmarkens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv Delmål Allt skogsbruk ska vara miljömärkt Allt skogsbruk ska vara miljömärkt senast 2020 Nyckelbiotoper ska skyddas kontinuerligt Nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden (enligt Skogsstyrelsens bedömning) ska skyddas kontinuerligt Skogsmarken ska skyddas Minst 25 procent av den totala arealen produktiv skogsmark ska skyddas inom naturreservat senast

207 Resultat Andel produktiv skogsmark där miljömärkt skogsbruk bedrivs Datakälla: Huddinge kommun, Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Skogen på Stockholms stads marker sköts enligt miljömärkt skogsbruk (FSC-Forest Stewardship Counsil). De privata skogsägarna har inget aktivt skogsbruk på sina marker. Huddinge kommun står utanför FSC tillsvidare, men följer arbetet med utvecklingen av FSC och hanteringen av den kritik som de fått. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 48,5 procent miljömärkt skogsbruk Andel produktiv skogsmark som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat Datakälla: Huddinge kommun Totalt är 2142 ha produktiv skog skyddad som naturreservat. 45

208 Arealerna fördelas: Björksättrahalvön 60 ha Drevviken 30 ha Flemingsbergsskogen 400 ha Gladöskogen 20 ha Gladö kvarnsjön 130 ha Gömmaren 46 ha Gömsta äng 3 ha Korpberget 14,7 ha, Lissmadalen 60 ha Lännaskogen 370,3 ha Orlången 504 ha Paradiset 458 ha Trångsundsskogen 45,9 ha. Åtgärder för Skog Säkerställa nyckelbiotoper Säkerställa alla nyckelbiotoper till exempel via biotopskydd i samråd med Skogsstyrelsen Resultat: Alla nyckelbiotoper är inventerade och kartlagda. Under 2015 har ingen ytterligare skog skyddats som naturreservat. När man skyddar skog, säkerställer man även nyckelbiotoper inom det området. Planera skogsbruksåtgärder utifrån ekologi Planera alla skogsbruksåtgärder på kommunägd mark ur ett ekologiskt perspektiv Resultat: Ingår i det ordinarie skötselarbetet. Fortsätta Hanvedensamarbetet Fortsätta Hanvedensamarbetet med förslagsvis gemensam certifiering och skogsagenda senast 2010 Resultat: Hanvedenprojektet har avslutas och därför har inga ytterligare gemensamma projekt genomförts. Pilotprojekt sumpskog Göra ett pilotprojekt om att återföra en dikad skog till sumpskog senast 2009 Resultat: Ett pilotprojekt gjordes 2009 i Paradisets naturreservat. Kontinuerligt främja lövskog Kontinuerligt främja lövskog i samband med olika skötselåtgärder Resultat: Ingår som rutin i den ordinarie skötseln. I ekmiljöerna i Sundby har särskilda skötselinsatser gjorts under 2014 och Detta för att öka den biologiska mångfalden. Undanta skogsmark från skogsbruk Helt undanta från skogsbruk skyddsvärd produktiv skogsmark med höga naturvärden samt de av Skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoperna bland annat i Orlångens naturreservat senast 2010 Resultat: Under 2015 har ingen ytterligare skog skyddats som naturreservat. 46

209 Bevaka försäljningen av Stockholms stads marker Bevaka försäljningen av Stockholm stads skogs- och naturmarker i Huddinge och överväga förvärvning Resultat: Under 2015 har inga nya naturmarker köpts in från Stockholm stad eller annan markägare. Revidera mångbruksplanen Revidera mångbruksplanen och integrera jordbruksprogrammet senast 2010 Resultat: Eftersom det inte bedrivs något skogsbruk i kommunen längre så kommer inte heller någon ny mångbruksplan att tas fram. Ytterligare arbetslag Skapa ytterligare ett arbetslag för löpande skötsel Resultat: Det är inte aktuellt med ytterligare arbetslag, efter omorganisationer i verksamheten. Samarbeta med Stockholm stad angående skötsel Samarbeta med Stockholm stad för samsyn kring skötsel av skog på deras marker i Huddinge Resultat: Ett samarbetsavtal har tidigare funnits med Stockholm stad, där Huddinge kommun bedrivit skogsskötsel på Stockholms stads marker i Huddinge upphörde avtalet och inget nytt har skrivits. Information till skogsägare Informera och ha en dialog med skogsägare om miljömärkt skogsbruk och undersöka möjligheten att erbjuda dem att gå in under kommunens miljömärkning Resultat: I och med att Huddinge kommun inte längre är med i FSC, så är det inte heller aktuellt att ha dialog med övriga skogsägare om att delta i miljömärkningen. 47

210 Sjo ar, vattendrag, va tmarker och grundvatten Övergripande mål Vi ska bevara de vattenmiljöer vi har, utveckla deras värden samt återskapa och nyskapa många fler vattenmiljöer Våra sjöar, vattendrag och våtmarker ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur Vårt grundvatten ska ha god kvalitet Delmål God ekologisk och kemisk status God ekologisk och kemisk status i de flesta av våra sjöar, vattendrag och våtmarker år 2015, inget vatten ska försämras Vattenmiljöer ska skyddas Värdefulla vattenmiljöer ska ges ett långsiktigt skydd Påverkan på Östersjön ska minimeras Påverkan på Östersjön via sjöar och spillvattenhantering ska minimeras 48

211 Främmande djur och växter ska inte föras in Främmande djur och växter ska inte föras in i våra vattenmiljöer Näringsämnen och miljögifter ska minska Näringstillförseln och spridning av miljögifter till sjöar och vattendrag ska minska kontinuerligt Våtmarker ska bevaras och utvecklas Kvarvarande våtmarker, öppna vattendrag och diken ska bevaras och utvecklas. Ytterligare minst 50 ha våtmarker återskapas senast 2015 Dagvattnets påverkan ska minimeras Dagvattenhantering ska ske så att den naturliga hydrologin upprätthålls och ekosystemen bevaras och påverkan på grund- och ytvatten minimeras Dagvattnet ska utnyttjas som en resurs Utnyttja dagvatten som en positiv resurs genom att synliggöra dagvatten för att öka de pedagogiska, rekreativa och estetiska värdena samt gynna den biologiska mångfalden Grundvattnet ska skyddas Skyddat grundvatten av god kvalitet och kvantitet. Uttagen ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får inte försämras Mälarens ska värnas som dricksvattentäkt Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt Resultat Fosforhalter i Orlången, Drevviken, Magelungen, Trehörningen (Sjödalen) och Långsjön (Segeltorp) Magelungen Drevviken Långsjön, Segeltorp Datakälla: Huddinge kommun, Stockholm Vatten Trehörningen, Sjödalen Orlången, Vidja 49

212 Tillståndsklassning Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 för sjöar och vattendrag, augustivärden. Extremt höga halter >96 µg/l Mycket höga halter Höga halter µg/l µg/l Måttligt höga halter µg/l Låga halter <12 µg/l Fosfor brukar vara det näringsämne som först tar slut i sötvatten och fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för växternas produktion. Tillgången på fosfor bestämmer därför hur mycket växter som kan finnas och är det viktigaste näringsämnet när man ska avgöra om en sjö är övergödd eller inte. Fosforhalterna presenteras som treårsmedelvärden Mål för fosfor för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) är: Orlången: 23 ug/l år 2021 Magelungen: 22 ug/l är 2021 Drevviken: 18 ug/l år 2021 Målet (för de som inte har MKN) är: Trehörningen: 28 ug/l år 2015 (förlängs till 2021) Långsjön: 23 ug/l år 2015 (förlängs till 2021) Trehörningen och Långsjön nådde inte sina mål till Kommunen fortsätter att följa upp fosforhalten i Trehörningen, Orlången, Långsjön, Magelungen och Drevviken, då dessa är de av kommunens sjöar som är mest övergödda. Trehörningen har flera år i rad haft mycket höga halter av fosfor. Tänkbara orsaker är: byte av skärmbassäng (dagvattenanläggning), ny bebyggelse, trasiga/läckande ledningsnät. I Långsjön ökade fosforhalten 2014 och ligger under 2015 kvar på samma nivå. Troliga orsaker är bräddning av avloppsvatten från ledningsnätet eller felkopplingar. Undersökningar pågår för att reda ut detta. Det finns en inneboende tröghet i mark- och vattensystem som gör att det tar tid innan genomförda åtgärder får avsedd effekt på vattenstatusen. 50

213 Siktdjup i Orlången, Drevviken, Magelungen, Trehörningen (Sjödalen) och Långsjön (Segeltorp) Drevviken Magelungen Långsjön, Segeltorp Datakälla: Huddinge kommun, Stockholm Vatten Orlången, Vidja Trehörningen, Sjödalen Tillståndsklassning Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 för sjöar och vattendrag. Bedömningen ska egentligen grundas på hela perioden maj-oktober. Huddinge kommun avläser siktdjupet utan vattenkikare. Mycket stort siktdjup >8 meter Stort siktdjup Måttligt siktdjup Litet siktdjup Mycket litet siktdjup 5 8 meter 2,5 5 meter 1 2,5 meter <1 meter Med siktdjup menas vattnets genomskinlighet, ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, det vill säga hur grumligt av partiklar vattnet är. I övergödda sjöar är siktdjupet dåligt eftersom i dessa är mycket näringsämnen, som leder till ökad växtlighet, som leder till ökad grumlighet. Målet för siktdjup för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) är: Orlången: 1,9 meter år 2021 Magelungen: 2,2 meter år 2021 Drevviken: 2,2 meter år 2021 Målet (de som inte har MKN) för siktdjupet är: Trehörningen: 1,8 meter år 2015 (förlängs till 2021) Långsjön: 2,0 meter år 2015 (förlängs till 2021) Långsjön och Trehörningen klarade inte sina mål till Målet förlängs till

214 Kommunen följer upp siktdjupet i Trehörningen, Orlången, Långsjön, Magelungen och Drevviken, då dessa är de av kommunens sjöar som är mest övergödda. Det finns en inneboende tröghet i mark- och vattensystem som gör att det tar tid innan genomförda åtgärder får avsedd effekt på vattenstatusen. Andel sjöyta som har ett långsiktigt skydd Datakälla: Huddinge kommun I och med att inga nya naturreservat har bildats under 2015, så har heller inte heller någon mer sjöyta skyddats. Tungmetaller i avloppsslam: kvicksilver Datakälla: Stockholm Vatten, Ingår i Sveriges ekokommuner nyckeltal Kvicksilverhalten i slammet har minskat jämfört med föregående år. Halten ligger under gränsvärdet och är den lägsta som uppmätts sedan mätningar startade. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 0,4 mg/kg TS

215 Tungmetaller i avloppsslam: bly Datakälla: Stockholm vatten, Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Blyhalten i slammet ligger på samma nivå som föregående år och håller sig under gränsvärdet. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 20 mg/kg TS Tungmetaller i avloppsslam: kadmium Datakälla: Stockholm Vatten, Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Kadmiumhalten i slammet ligger på samma nivå som föregåendet år och halten håller sig under gränsvärdet. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 1,1 mg/kg TS

216 Areal återskapad våtmark Datakälla: Huddinge kommun De senaste åren har följande våtmarker tillkommit: 2011 Lövstadalen 0,03 ha 2012 Lövstadalen 0,03 ha 2013 Visättradalen knappt 0,2 ha 2014 Långängen, knappt 1 ha 2015 Gladö, 0,1 ha Åtgärder för sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten Revidera dagvattenstrategin Revidera dagvattenstrategin senast 2009 Resultat: Dagvattenstrategin antogs Dagvattenstrategin har implementerats i mallar och rutiner. Bland annat har gatuhandboken uppdaterats. En checklista för dagvattenutredningar har tagits fram och ett arbete att uppdatera avtalsmallar har gjorts. Även två broschyrer, för enbostadshus respektive flerbostadshus, har tagits fram för att sprida information om dagvatten vidare till invånare och fastighetsägare. Avsätta vattenmiljöer som naturreservat Avsätta viktiga vattenmiljöer som naturreservat till exempel: Lissmadalgången, Kvarnsjön (Gladö) Resultat: Under 2015 har ingen ytterligare sjöyta skyddats som naturreservat. Beakta påverkansområden i planeringen Beakta i planeringen påverkansområdena vid sjöarna: Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen & Drevviken Resultat: Ingår som en del i samhällsplaneringen. Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna när nya områden planeras. Åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången blev klara under Ett stort antal åtgärder har genomförts under året, se vidare under Arbeta med påverkansområden. 54

217 En uppföljning av dagvattenstrategins implementering i rutiner och mallar gjordes med ett stickprov i november Stickprovet gick ut på att kontrollera hur väl dagvattenstrategins arbetsgång och innehåll tagits till vara i en detaljplan. De detaljplaner som antas nu har dock startat innan den nya dagvattenstrategin fanns, varför uppföljningen inte blev helt rättvisande. Kommunen har en vattengrupp, vars syfte är att öka kunskapen om vattenfrågor samt öka samordningen av arbetet kring vatten. Fortsätta planeringen för utbyggnad av kommunalt VA Fortsätta planeringen för utbyggnad av kommunalt VA i omvandlingsområdena Resultat: De utbyggnader av kommunalt vatten och avlopp (VA) som pågår är bland annat: Gladö kvarn, Vidja etapp 1, Vidja etapp 2, 2015 och framåt Befintligt VA-utbyggnadsprogram har reviderats och kommer att skickas ut på remiss mars-juni Programmet beräknas antas i oktober/november Medverka i Vattenmyndighetens arbete Medverka i framtagande och genomförande av Vattenmyndighetens förvaltningsplan och åtgärdsprogram Resultat: EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett hållbart utnyttjande av vattenresurser. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år God status innebär god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. Ramdirektivet för vatten betonar även att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser för att kunna säkra en god vattenkvalitet och tillgång till vatten. Under vattenförvaltningens sexåriga arbetscykler genomförs en rad arbetsmoment som till viss del bedrivs parallellt. I varje cykel analyseras och beskrivs tillståndet i vattenförekomsterna. Baserat på tillståndet i vattenmiljöerna och den påverkan som vattnet utsätts för arbetas ett åtgärdsprogram fram. För varje vattenförekomst fastställs vilket kvalitetskrav som ska gälla, det vill säga vilken miljökvalitetsnorm vattnet ska ha. I slutet av varje cykel fastställer vattendelegationen åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, som blir utgångspunkt för arbetet under kommande cykel. Huddinge kommun har deltagit i samrådet för ny förvaltningscykel och lämnat synpunkter till Vattenmyndigheten. Bevara kvarvarande våtmarker Bevara kvarvarande våtmarker Resultat: Inga dispenser för markavvattning (dränering av våtmarker) söktes under

218 Arbeta med påverkansområden Arbeta med påverkansområdena vid sjöarna: Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken Resultat: Åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången blev klar under Under året har kommunen arbetat med följande åtgärder: Utredning av en stor dagvattenanläggning vid Trehörningen Utredning om behov av förbättringsåtgärder i och runt Kyrkdammen Utredning med förslag på olika dagvattenåtgärder i Solfagradikets avrinningsområde Utredning av vattenreningsåtgärder i Balingsholmsdalgången Inventering av större dagvattenanläggningar Justeringar för bättre effekt i vattendragen i Lövsta- och Visättradalgångarna Utredning med förslag på olika vattenreningsåtgärder i Ebbadalsdikets avrinningsområde Tillsyn av ledningsnätet till exempel vad gäller läckage, felkopplingar, bräddningar av avloppsvätten Diverse olika åtgärder för att främja biologisk mångfald och rekreation till exempel fiskeguidningar och åtgärder som följer programmet för friluftsliv och biologisk mångfald i Sundby-Björksättra. Stockholm Vatten har under året också genomfört ett antal åtgärder som leder till förbättrad vattenkvalitet i sjöarna till exempel: projekt för att åtgärda felkopplingar och läckage, utbyggnad av vatten- och avloppsledningar till Gladö kvarn, tillsättning av drickvatten till Långsjön, utredning av dagvattenanläggning vid Trehörningen. Åtgärda enskilda avloppsanläggningar Kommunicera och vid behov förelägga boende att vidta åtgärder för att åtgärda enskilda avloppsanläggningar som är i dåligt skick Resultat: Uppföljningar av genomförda åtgärder i redan inventerade områden har gjorts. Utveckla våtmarker Utveckla våtmarker till exempel dränerade mossar i Flemingsbergsskogen, vid Smedens kärr och vid Ormputtens utloppsbäck Resultat: Flera försök har gjorts för att dämma upp vatten i skogen för att återskapa våtmarker/sumpskogar. Försöken har fallit väl ut och nått önskad effekt. Anlägga våtmarker Anlägga våtmarker till exempel i Visättra-, Glömsta-, Lövsta- och Lissmadalgångarna, vid Stensättra samt Långängen (Gladövik). En våtmark anläggs per år Resultat: 3 st småvatten/våtmarker har skapats i Gladö. Tillsammans blir de ungefär 0,1 ha. 56

219 Återskapa åar och dammar Återskapa slingrande åar och dammar till exempel vid sträckan mellan Balingsholm och Ågestasjön samt öppna upp kulverterade vattendrag där det går till exempel Lövstaån Resultat: Justeringar har gjorts i Lövstaån och Visättraån för att förbättra vattenrening, syresättningen av vatten, och ge växter och djur goda förutsättningar. Exempel på åtgärder är justering av kanter och grusning av bottnar. Arbetet med utredningen om eventuella vattenåtgärder i Balingsholmsdalgången har fortsatt under året. Beslut om eventuella åtgärder kommer att ske under våren Anlägga dagvattenanläggningar Anlägga våtmarker/dagvattenanläggningar vid Ebbadalsdiket samt vidta dagvattenreningsåtgärder vid Häradsvägen Resultat: Under året har några öppna dikessystem anlagts i samband med vägbyggen. Under 2015 genomförde Stockholm Vatten en utredning om en stor dagvattenanläggning invid sjön Trehörningen. Projektering av anläggningen startar i januari Byggstart troligen hösten Projektet görs i samarbete mellan Stockholm Vatten och Huddinge kommun. Värna Mälaren som dricksvattentäkt Värna Mälaren som viktig dricksvattentäkt vid alla typer av planering och åtgärder i samhället Resultat: Mälaren omfattas av särskilda skyddsföreskrifter för dricksvattentäkter. Mälaren har också en miljökvalitetsnorm som måste följas. Frågan diskuteras till exempel i samband med de stora exploateringarna av Förbifart Stockholm och utvecklingen av Kungens kurva. Inventera enskilda avloppsanläggningar Inventera enskilda avloppsanläggningar i de områden där kommunalt VA ej prioriteras till exempel Norra Glömsta, Ådran och Kvarntorp Resultat: Uppföljningar i redan inventerade områden har gjorts. Inga nya områden har inventerats. 57

220 Avfall Övergripande mål Vi ska följa EUs avfallshierarki och ta hand om avfallet genom att: 1. minska mängden och farligheten 2. återanvända 3. materialåtervinna 4. energiutvinna 5. deponera Delmål Mängden avfall ska minska Mängden osorterat avfall ska minska Andelen matavfall som behandlas biologiskt ska öka Andelen matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som tas om hand genom biologisk behandling ska öka successivt Närhet till återvinningsstation ska öka Närheten till återvinningsstationerna ska öka och tillgänglighetsanpassning ske Andelen deponerat avfall ska minska Resultat Insamlat hushållsavfall Datakälla: SRV återvinning AB, Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal 58

221 Vid dokumentets framtagande fanns inte statistik för 2015 tillgängligt. När den nya statisktiken kommer läggs den in i Miljöbarometern och ytterligare information kan fås där. Rikssnittet för insamlat hushållsavfall var 461 kg/inv (2013). Insamlat källsorterat material Datakälla: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal. Vid dokumentets framtagande fanns inte statistik för 2015 tillgängligt. När den nya statisktiken kommer läggs den in i Miljöbarometern och ytterligare information kan fås där. Källsorterat material enligt producentansvaret (från återvinningsstationer och Sortera hemma) Rikssnittet för insamlat källsorterat material var för ,5 kg per invånare. Genomsnittet för Stockholms län var 68,9 kg per invånare. I Huddinge samlades nästan 20 kg mindre per invånare in än i länet. Enligt FTI finns generellt en nedåtgående trend i Södertörnskommunerna som till stor del beror på minskad tidningsförsäljning, då flera väljer att läsa digitalt. Anledningen till att insamlingen av plast- och pappersförpackningar minskar är svårare att förklara, speciellt med tanke på att produktionen av pappersförpackningar ökar. En orsak kan vara att antalet återvinningsstationer minskat. 59

222 Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling Datakälla: SRV återvinning AB Vid dokumentets framtagande fanns inte statistik för 2015 tillgängligt. När den nya statisktiken kommer läggs den in i Miljöbarometern och ytterligare information kan fås där. Andelen matavfall som behandlas biologiskt har ökat jämfört med föregåendet år. Detta beror på att matavfallsinsamling införs successivt i kommunen. Andel deponerat avfall av total avfallsmängd Datakälla: SRV återvinning AB Vid dokumentets framtagande fanns inte statistik för 2015 tillgängligt. När den nya statisktiken kommer läggs den in i Miljöbarometern och ytterligare information kan fås där. Rikssnittet för andel deponerat avfall var 0,7 procent (2013). Huddinge ligger lägre än rikssnittet. 60

223 Andel invånare i tätbebyggt som har max 400 meter i gångavstånd till återvinningsstation Datakälla: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Huddinge kommun Närheten till återvinningsstationerna fortsätter att minska. Det beror på att antalet stationer minskar och invånarantalet ökar. 61

224 Andel invånare i glesbebyggt område som har max 800 meter i gångavstånd till återvinningsstation Datakälla: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Huddinge kommun Närheten till återvinningsstation i glesbygd ligger på samma nivå som förra året. 62

225 Åtgärder för avfall Revidera avfallsplan och renhållningsordning Revidera avfallsplanen och renhållningsordningen senast 2010 Resultat: Ny avfallsplan och renhållningsföreskrifter beslutades i kommunfullmäktige den 7 november Avfallsplanen är gemensam för SRV-kommunerna: Huddinge, Botkyrka, Haninge, Salem och Nynäshamn. Ta fram beslutsunderlag Ta fram beslutsunderlag för utökat omhändertagande av organiskt avfall i samarbete med övriga SRV-kommuner Resultat: I och med beslutet av den nya avfallsplanen, har den storskaliga matavfallsinsamlingen startat under Reservera mark för återvinningsstationer Reservera mark för återvinningsstationer vid planering av nya bostadsområden och platser där många människor passerar Resultat: Det ingår som rutin vid all detaljplanering att titta på om behov av mark för återvinningsstation finns. Utveckla taxan Utveckla taxan stegvis för att minska mängderna avfall samt öka sorteringsgrad och sorteringskvalitet Resultat: Varje år görs en generell taxehöjning. De senaste förändringarna i taxan innebär en större prisskillnad mellan taxan för de som sorterar matavfall och de som inte gör det. Avgiften för Sortera hemma ska sänkas under en femårsperiod och det första steget i denna sänkning har skett från och med årsskiftet 2015/2016. De som väljer att ha månadshämtning istället för varannan veckashämtning eller ett mindre sopkärl för brännbart avfall får rabatt på taxan. Retursystem vid upphandling Ställa krav i kommunens upphandling på leverantörer att ta tillbaka förpackningar i retursystem Resultat: När det gäller krav på varor (energiförbrukning, förpackningar etc) så är kommunen ansluten till många av SKL Kommentus avtal. I dessa finns miljö- och hållbarhetskrav i enlighet med Upphandlingsmyndighetens (f d Miljöstyrningsrådet) baskrav. Avfallsminimeringskrav vid upphandling Ställa avfallsminimering som ett krav i kommunens upphandling (där så är möjligt) Resultat: Krav ställs i relevanta upphandlingar. 63

226 Minska avfallsmängder i kommunal verksamhet Minska avfallsmängder och dess farlighet och har full källsortering i kommunens verksamheter Resultat: Förvaltningarna arbetar till viss del med detta, men det saknas ett strukturerat arbetssätt för hur avfallsmängderna ska minska. En hel del kommunala verksamheter behöver komplettera sin källsortering. Det finns ett åtagande om att alla verksamheter ska ordna sin källsortering under Många skolor och förskolor arbetar med att minska matsvinnet. Förskolorna har vägt sitt matsvinn sedan Svinnet har vägts två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten under fem dagar. Skolorna har vägt sitt matsvinn sedan av totalt 100 förskolor och skolor som vägt sitt svinn under en vecka våren 2015, hade tillsammans ett svinn på 3000 kg till ett värde av kronor. Utveckla avfallsinformationen Utveckla avfallsinformationen till medborgarna och fastighetsägarna i samarbete med SRV återvinning och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) Resultat: SRV återvinning har kommunens uppdrag att sköta avfallsinformationen till invånarna. De informerar t ex via sin hemsida, ett nyhetsbrev, riktad information och specialevenemang. FTI har ansvar för att informera om källsortering av tidningar och förpackningar. Kommunen hjälper till att sprida avfallsinformation från SRV återvinning och FTI. Samarbeta med FTI Samarbeta med FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) för att öka närheten och tillgängligheten till återvinningsstationer Resultat: Det finns ett avtal mellan kommunen och FTI, som reglerar vem som ska göra vad. Samarbete sker bland annat när nya återvinningsstationer ska byggas eller när återvinningsstationer ska tas bort. Tillgängligheten till återvinningsstationerna har fortsatt att minska. Detta beror på att antalet återvinningsstationer minskar och att invånarantalet ökar. Nya platser för schaktmassor Hitta nya platser för återvinning av schaktmassor senast 2009 Resultat: Inga sådana initiativ har tagits. Frågan har berörts i arbetet med översiktsplanen. 64

227 Konsumtion och upphandling Övergripande mål Vi ska ha en hållbar konsumtion genom behovsanalys, återbruk och återvinning Vi ska inom de varu- och tjänstegrupper där det är legalt möjligt och strategiskt lämpligt ställa miljökrav samt följa upp dem Delmål Konsumtionen ska minska Konsumtionen av varor ska minska till exempel genom behovsanalys Andelen ekologiska livsmedel ska öka Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 25 procent senast 2010 och 50 procent senast 2020 Övergå till miljöanpassade varor och tjänster Kontinuerligt övergå till mer miljöanpassade varor och tjänster Utveckla etisk konsumtion Utveckla den etiska konsumtionen i syfte att bli en Fairtrade City senast

228 Fler miljöcertifierade förskolor och skolor Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling ska öka till 15 procent senast 2010 Fler miljöcertifierade företag Antalet miljöcertifierade företag ska vara 100 st senast 2010 och 200 st senast 2015 Resultat Andel ekologiska livsmedel inom de kommunala verksamheterna Datakälla: Leverantörer, Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Under 2015 klarade vi att nå över 40 procent ekomat i de kommunala verksamheterna. Kommunens grossister har bearbetats, eftersom de inte alltid har levererat de ekologiska livsmedel som verksamheterna efterfrågat, utan bytt ut dem mot konventionella. De kommunala enheter som har haft lite lägre andel än de andra har kontaktats och följts upp. Skolrestaurangerna arbetar med att säsongsanpassa grönsaks- och fruktanvändningen. På vinterhalvåret är det mest rotfrukter, kål och frysta grönsaker. Tomat, gurka och isbergssallad serveras på sommaren då de har säsong och är som allra godast. Citrusfrukter serveras i januari-mars och äpplena kommer i slutet av sommaren och serveras ända till mars. Kommunens kockar och kockerskor satsar hårt på att utveckla goda näringsriktiga grönsaksrätter till lunch som barn och ungdomarna gillar. Köken arbetar aktivt med att inte slänga mat i onödan och med att minska matsvinnet, både i köket och bland eleverna. Endast MSC (Marine Stewardship Counsil)-märkt fisk serveras i kommunens verksamheter. Tidigare har WWFs (Världsnaturfondens) rödlista tillämpats för fiskinköpen. 66

229 Fairtrade City-koncept infört Nej Datakälla: Huddinge kommun Fairtrade City är en diplomering av kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som för etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etiskt märkta produkter i butiker och på arbetsplatser. Kommunfullmäktige har beslutat att Huddinge inte ska arbeta med Fairtrade city med motivet att det viktigaste är att kommunen ställer etiska krav på det som kommunen själv köper in, att det finns fler etiska märkningar än Fairtrade samt att tillräckliga resurser inte finns för att driva ett sådant arbete. Andel förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling Datakälla: Håll Sverige rent, Skolverket, Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Andelen certifierade förskolor och skolor har ökat en hel del jämfört med föregående år. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 21 procent Grön Flagg förskolor och skolor: Albatrossens förskola, Bergakungens förskola, Dagbarnvårdare i Trångsund, Familjedaghemmet Rabarberknopp, Fullersta förskola, Förskolan Filius och Filia, Förskolan Fölet, Förskolan Sturebo, Myrstackens förskola, Pärlans förskola, Pärlans skola, Sjöängens förskola, Storkens förskola, Tornets förskola, Trålarens förskola, Tuvans förskola, Tvättbjörnens förskola, Vistabergs förskola, Ängsnässkolan, Örtagårdens förskola 67

230 Antal miljöcertifierade företag Datakälla: Huddinge kommun, Antalet miljöcertifierade företag har ökat under året. Målet om att 200 st företag till 2015 skulle vara miljöcertifierade har dock inte nåtts. 68

231 Miljöcertifierade företag enligt EMAS, ISO 14001, FR2000 och Svensk miljöbas: 3 VA-Säkrare AB 4 Pro AB AB Hus & Villaträdgårdar AB LK Precision Parts AB Mando, Mandometerklinikerna AB Previa Aleris Rehab AB Allbildelar Försäljning i Huddinge AB Allblästring AB Alcro-Beckers AB Alverdens AB Apotek Produktion & Laboratorier ArgonNeon i Sverige AB Avis biluthyrning Avanova Barnmorskemottagning Huddinge Barnmorskemottagning Skogås Barnmorskemottagning Vårby BCS LOKB Huddinge ACT, Maria ungdom BCS LOKB Huddinge beroendemottagning Beijer Byggmaterial Berendsen Textil Service AB Bernats Bil AB Bilia Personbilar AB Bin-Sell i Stockholm AB BVC Flemingsbergs vårdcentral BVC Huddinge vårdcentral BVC Segeltorps vårdcentral BVC Trångsunds vårdcentral BVC Vårby vårdcentral Capio Vårdcentral, Skogås Carpeting i Stockholm AB Carsystem Group Sweden AB Carsystem Sweden AB Cerlic Controls AB Cofa Plastics AB Colly Company AB Constant Clean AB Copiax AB Cramo Sverige AB Dahl Sverige AB Delicato Bakverk AB Dematek AB Dialect Huddinge AB DMk Miljö- och kvalitetskonsult Drillit Scandinavia AB Däckspecialisten i Huddinge AB EKC Sverige AB Ekfelts Måleriservice AB Elektroskandia i Sverige AB Eletta Automation AB Eletta Flow AB Elproman AB Entema entreprenader och service AB Ferms åkeri Flemingsbergs vårdcentral Folktandvården GeWe Promotion AB G-Ess Yrkeskläder AB Glas 1 Stockholm AB Glas 1 Värmdö AB Global Batterier AB HH:s Ventilation AB HSB Södertörn Huddinge Arrangörsservice AB Huddinge Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Huddinge kommunikation AB Huddinge Stål AB Huddinge vårdcentral Huge fastigheter AB I 3tex AB Industrigummi AB Interbus AB IVAB, Infjärdens värme AB JC Rör & Bygg AB Järnet C&N Smide AB Karolinska institutet, institutionen för odontologi Karolinska universitetssjukhuset Kappahl KEG Bomans Lackeringsverkstad AB Kjellis Offset AB Kontorab Konturverktyg AB Köksmontage Gruppen AB LK Scandinavia AB Lotsen gruppbostad (Nytida) Lås-Arne Malmström AB Mando Group AB Mandolean AB MBV Huddinge AB Mekonomen Segeltorp AB Mekonomen Vårby AB Momentum Industrial AB MW-Gruppen Stockholm AB Mäklarbutiken i Söderort AB PostNord ppm Industrial AB Psykiatri Sydväst Affektiv mottagning Psykiatri Sydväst Psykosmottagning nyinsjuknade Rehn Smide AB Reglyr AB ROAB Bygg & Renoveringar AB RPV Huddinge, akut slv klas 1-2 Ryds Bilglas AB Samglas AB Scania Group Segeltorps vårdcentral Serikett AB Sernbrandts Maskiner & Verktyg Siemens AB 69

232 Skorstensfejarmästare Börje Sjöberg AB Spendrups Bryggeri AB SRV återvinning AB Stark Fasadrenovering i Sverige AB Stockholm Vatten AB Stuvsta centrum Glasmästeri AB St Eriks Ögonsjukhus Filial Strömberg Distribution AB Swedbank Swedbank Fastighetsbyrå AB Swerock, Region mellersta AB, Betongfabriken Länna Såcab Åkericentral AB Söderenergi AB Södertörns fjärrvärme AB Tamro AB Teltex AB Thomas Betong AB Toyota Center Metro AB Trångsunds Mark AB Trångsunds vårdcentral U.R Plåt & Smide AB Vega Energi AB Vårby vårdcentral Värmdöpumpen AB Woody Huddinge AB Öhbergs Pumpservice AB Svanen och/eller KRAV-certifierade verksamheter: Balingsholms kursgård Björksättra gård Citygross Kungens kurva Citygross Länna Coop Extra, Huddinge centrum Coop Extra, Stuvsta Föreskolenätet AB ICA Kvantum, Kungens kurva Mikrob Consulting Scandic hotell, Kungens kurva Shell/7-eleven Huddinge Åtgärder för konsumtion och upphandling Förbättra kommunens miljöledningsarbete Förbättra det egna miljöledningsarbetet (inklusive arbete med Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling) Resultat: En miljöledningssamordningsgrupp med representanter från alla förvaltningar arbetar med att utveckla miljöledningsarbetet. Under 2015 har arbetet bland annat handlat om att: knyta miljöledningsarbetet närmare till kommunens miljöarbete i stort. Detta har skett i arbetet med det nya miljöprogrammet. följa upp förvaltningarnas miljöarbete genomföra en resvaneundersökning för kommunens anställda ta upp olika fordonsfrågor genomföra en utbildningsdag för social- och äldreomsorgens miljöombud Specialist på miljöanpassad upphandling Ha en handläggare specialiserad på miljöanpassad upphandling på upphandlingsenheten Resultat: En hållbarhetsstrateg med miljöinriktning har anställts på upphandlingsenheten. Följa försiktighetsprincipen och utbytesprincipen Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenhet medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. 70

233 Resultat: Utbytesprincipen innebär att sämre teknik och farliga ämnen kontinuerligt byts ut. I samband med tillsyn av verksamheter följer kommunen upp vilka kemiska produkter som används och att verksamhetsutövaren har kunskap om produkternas risker och hantering. Dessutom ska lagstiftningens produktvalsprincip följas, det vill säga att en produkt med minsta möjliga risk väljs. Förskolorna har arbetat vidare enligt handlingsplanen för Giftfri förskola. Samtliga förskolor har påbörjat arbetet med alla 26 punkter i handlingsplanen. Det bästa resultatet har nåtts vad gäller att: se över vilka kemikalier son finns och förvaras på förskola byta ut av vinylhandskar använda av handskar av polyeten eller nitril vid blöjbyten ha tydliga rutiner för städning öka kunskapen om kemikalier och miljögifter Kemikalienätverket i länet har under året träffats ca 6 gånger för att vidareutveckla gemensamma dokument med målet att minska förekomsten av farliga ämnen i kommunala verksamheter. Dokumenten är tänkta att ge stöd till verksamheter som vill rensa bort varor som innehåller farliga ämnen, ställa krav vid inköp, hänvisa till lämpliga material vid ny-, om- och tillbyggnad etc. Utgångspunkt för arbetet är länsstyrelsens Strategi för giftfri miljö (Stockholms län). Övergå till mer miljöanpassade varor och tjänster Övergå till mer miljöanpassade varor och tjänster bland annat öka andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Resultat: Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 1 miljard kronor. Utrymmet för att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. Redan i dagsläget ställs långtgående krav, men inte alltid och inte i alla upphandlingar. På lång sikt betalar det sig med ett hållbart agerande då det bidrar till ett grönare och mer jämlikt samhälle, men på kort sikt är ekologiska varor, liksom varor där hänsyn tas till goda arbetsförhållanden och en acceptabel lön, dyrare än andra. Andelen ekologiska livsmedel var vid årsskiftet 2015/ ,1 procent. Utveckla miljöbedömningarna Utveckla miljöbedömningarna i upphandlingarna och utveckla uppföljningen av upphandlingar Resultat: Upphandlingsmyndighetens (fd Miljöstyrningsrådets) kriterier används i lämpliga upphandlingar. Upphandlingsenheten har sedan 2014 en hållbarhetsstrateg anställd. Denna person arbetar med att utveckla miljökraven vid upphandlingen och även etiska krav, enligt den uppförandekod som kommunfullmäktige fattat beslut om. Separera varor och transport, samt utveckla samtransport Separera varor och transporter i upphandlingar så att krav kan ställas på transporterna. Ha ett system för samleveranser senast 2015 Resultat: Projektet sker i samarbete mellan Södertörnskommunerna. Samordnad varudistribution i de åtta kommunerna kan minska de årliga utsläppen av koldioxid med ton. Det motsvarar dieseldrivna lastbilar. 71

234 Projektet pågår från 1 mars 2013 till 31 december Sedan våren 2015 är Tyresö, Haninge, Nynäshamn och Huddinge med i samordningen. Dessa fyra kommuner har livsmedel med i samordningen och Huddinge har även delar av det övriga godset med. Under september månad 2015 anslöts Södertälje, Salem, Nykvarn och Botkyrka. 1 januari 2017 ska det nya systemet ha med alla avtal som bedöms kunna ingå i systemet. Ställa krav på energieffektivitet vid upphandling Ställa krav på energieffektivitet och miljöanpassad energiförsörjning vid upphandling av varor och tjänster Resultat: När det gäller krav på varor (energiförbrukning, förpackningar etc) så är kommunen ansluten till många av SKL Kommentus avtal. I dessa finns miljö- och hållbarhetskrav i enlighet med Upphandlingsmyndighetens (f d Miljöstyrningsrådet) baskrav. Vara näringslivet behjälplig i miljöfrågor Vara näringslivet behjälplig med information om miljöfrågor och miljöcertifiering Resultat: Huddinge ingår i ett samarbete i länet om miljödiplomering för företag. Kommunerna har gemensamt upphandlat några konsulter, som de kan erbjuda företagen att anlita för att det ska få hjälp med sitt miljöledningsarbete. Informera om hållbar konsumtion Detta sker via information på webben, olika evenemang, föredrag med mera. Resultat: Bondens marknad genomfördes för sjätte året i rad under fyra lördagar i augusti och september. Huge fastigheter arrangerar marknaden. Handla hållbart bestod under 2015 av att alla nioende klasser fick möjlighet att se dansföreställningen: Tango på en soptipp. Föreställningen tog till exempel upp modeshower, shoppingyra, börsen och hemlösa tiggare. Miljöutbilda referensgrupper Miljöutbilda de som ingår i referensgrupper för upphandlingar senast 2009 Resultat: Inget initiativ har tagits till detta under Implementera Fairtrade city Implementera riktlinjer och skapa förutsättningar för att Huddinge ska kunna bli en Fairtrade city senast 2010 Resultat: Kommunfullmäktige har beslutat att Huddinge inte ska arbeta med Fairtrade city med motivet att det viktigaste är att kommunen ställer etiska krav på det som kommunen själv köper in, att det finns fler etiska märkningar än Fairtrade samt att tillräckliga resurser inte finns för att driva ett sådant arbete. 72

235 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Förslag till Mobility management-plan för Huddinge kommun (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Mobility management-planen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 mars 2016 antas. Sammanfattning Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden fick 2014 i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en Mobility management-plan för Huddinge kommun. Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Mobility management planen utgör ett viktigt redskap för kommunen att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility managment-planen är en av dem. Syftet med mobility managment-planen är att förebygga ökad transportefter-frågan och öka andelen gång-, cykel och kollektivtrafik. Mobility managment-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda Mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. I planen preciseras syfte samt vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att kommunen ska kunna bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen. Mobility managment-planen har varit på remiss. Inkomna synpunkter har bearbetats i en remissammanställning och revideringar av Mobility management-planen har gjorts. Förvaltningen anser att förslaget nu kan antas och att arbetet lämpligen går vidare med att en handlingsplan för genomförande upprättas.

236 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet delges Kommunens samtliga nämnder

237 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Förslag till Mobility management-plan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning förslag till kommunfullmäktige Mobility management-planen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 mars 2016 antas. Sammanfattning Jessica Elmgren, projektledare, informerar om ärendet. Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden fick 2014 i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en Mobility management-plan för Huddinge kommun. Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Mobility management planen utgör ett viktigt redskap för kommunen att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility managment-planen är en av dem. Syftet med mobility managment-planen är att förebygga ökad transportefter-frågan och öka andelen gång-, cykel och kollektivtrafik. Mobility managment-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda Mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. I planen preciseras syfte samt vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att kommunen ska kunna bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen.

238 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Mobility managment-planen har varit på remiss. Inkomna synpunkter har bearbetats i en remissammanställning och revideringar av Mobility management-planen har gjorts. Förvaltningen anser att förslaget nu kan antas och att arbetet lämpligen går vidare med att en handlingsplan för genomförande upprättas. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (L) och Gunilla Helmerson (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunens samtliga nämnder

239 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) HANDLÄGGARE Elmgren, Jessica jessica.elmgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till Mobility management-plan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning förslag till kommunfullmäktige Mobility management-planen enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 mars 2016 antas. Sammanfattning Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden fick 2014 i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en Mobility management-plan för Huddinge kommun. Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Mobility management planen utgör ett viktigt redskap för kommunen att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility managment-planen är en av dem. Syftet med mobility managment-planen är att förebygga ökad transportefterfrågan och öka andelen gång-, cykel och kollektivtrafik. Mobility managment-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda Mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. I planen preciseras syfte samt vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att kommunen ska kunna bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

240 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen. Mobility managment-planen har varit på remiss. Inkomna synpunkter har bearbetats i en remissammanställning och revideringar av Mobility management-planen har gjorts. Förvaltningen anser att förslaget nu kan antas och att arbetet lämpligen går vidare med att en handlingsplan för genomförande upprättas. Beskrivning av ärendet I maj 2013 antog kommunfullmäktige en trafikstrategi för Huddinge kommun med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Strategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafiksystem de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility management-planen är en av dem antogs även en ny översiktsplan för kommunen som tydligt pekar ut gång-, cykeloch kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Kommunens bebyggelsestruktur gör att bilen, nu och i framtiden, kommer att vara en förutsättning för en del Huddingebor att få vardagen att fungera. Genom att göra det enklare för fler att välja andra transportmedel skapar vi framkomlighet för dem som är beroende av bilen. År 2014 gav kommunfullmäktige i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en Mobility management-plan. Mobility management planen följs av en handlingsplan för arbetet med Mobility management. Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden.

241 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Figur 1: Schematisk bild över dokumenthierarkin Syfte med Mobility management Syftet med Mobility management-planen är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Mobility management-planen ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Mobility management-planens riktlinjer För att kunna uppnå de mål som har formulerats i Huddinges översiktsplan och i trafikstrategin har inriktningsmål tagits fram i Mobility managementplanen som behandlar följande: Mobility management i samhällsplaneringen Med Mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med andra aktörer Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information

242 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen Sammanställning remiss Beslut fattades om att förslaget till Mobility management-plan skulle remitteras den 4 juni Förslaget remitterades till Huddinge kommuns nämnder, myndigheter, andra kommuner, intresseorganisationer m.m. Vilka dessa är återfinns i sändlistan, bilaga 1 till remissammanställningen som i sin tur är bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande. Därefter publicerades förslaget på Huddinge kommuns hemsida med information om att synpunkter skulle lämnas senast den 30 september Förvaltningen har mottagit totalt 19 skriftliga synpunkter från allmänhet, föreningar, myndigheter, interna remissinstanser och andra kommuner. Sammanfattningsvis visar remissvaren på att Mobility management-planen uppfattas som ett betydelsefullt dokument för att uppfylla målen i översiktsplan och trafikstrategin och att planen knyter ihop de övriga åtgärdsplanerna som är kopplade till trafikstrategin på ett bra sätt. Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar i programmet gjorts: Riktlinjen för att kunna hantera parkeringsköp har tagits bort ur programmet. Detta efter att de tagits bort ur parkeringsprogrammet. Stycket om flexibla parkeringstal har ändrats till att innefatta både nyoch om byggnation i enlighet med parkeringsprogrammet. Planen kompletteras med att även förskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik ska erbjudas stöd från kommunen. Planen kompletteras med en ny riktlinje om det interna arbetet med hållbara resor. Indikatorerna har lyfts ut och behandlas som en bilaga till Mobility management. Tillägg av indikatorer på uppföljning av de interna resorna Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Mobility management-planen för Huddinge kommun antas.

243 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Mobility management i samhällsplaneringen Informationsblad om syfte och inriktning på Trafikstrategi och Mobility management-plan till exploatörer. Idéskrift till exploatörer. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med Mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Inrätta funktion för råd och stöd till exploatörer som vill arbeta med hållbart resande. Denna funktion kan hjälpa till med plan för Mobility management-åtgärder och råd kring utformning för ökat hållbart resande. Mall för plan för Mobility management-åtgärder som exploatörer kan använda sig av, med förslag på rubriker och innehåll. Utveckla nivåer för flexibla parkeringstal kopplat till krav på åtgärder. Baserat på närhet till kollektivtrafik och service kan sedan olika åtgärder, till exempel bilpoolsmedlemskap och dylikt minska parkeringstalet ytterligare. Avtalsbank där genomförandeavtal med skrivningar om Mobility management samlas. Riktlinjer för uppföljning av olika projekt och avtal så att det säkerställs att uppföljningen kommer in i rätt skede av processen. Ta fram en checklista för samhällsbyggnadsprocessens olika steg utifrån trafikstrategins planer och program, till exempel avstånd till cykelparkering, utformning av gång och cykelvägar och koppling till kollektivtrafik. Uppdatera befintliga processer, rutiner och handböcker så att åtgärder och uppföljning kommer in på rätt ställen i arbetsprocessen. I ett första steg tas en checklista för Mobility management-åtgärder och uppföljning fram för hela samhällsbyggnadsprocessen.

244 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Samarbeten med olika aktörer, internt och externt Informationsmaterial om Mobility management och gröna resplaner, åtgärder för att styra alla resor inom en organisation mot mer effektiva och miljövänliga alternativ, till verksamheter och fastighetsägare. Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och mot vilken målgrupp. Kommunikationsplan för den interna informationen om Mobility management-arbetet. Denna ska innehålla vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras Genomföra en utredning om kommunen ska byta till en bilpool som även kan nyttjas av allmänheten. Information och kommunikation Ta fram informationspaket till nyinflyttade Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och till vilken målgrupp. Informationsmaterial om resealternativ till invånare och nyinflyttade, till exempel gång- och cykelkartor, ficktidtabeller eller liknande. Övrigt Ta fram rutiner för uppföljning av Mobility management-planen. Mobility management-planen föreslås börja gälla samma datum som programmet antas i kommunfullmäktige. Samtliga planuppdrag som ges efter antagandedatum för Mobility management-planen ska följa de riktlinjer som anges i mobility mangement-planen. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jessica Elmgren Projektsamordnare Mobility management

245 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (7) Bilagor Bilaga 1: Mobility management-plan för Huddinge kommun Bilaga 2: Remissammanställning Mobility management-plan för Huddinge kommun Bilaga 3: Sändlista remissinstanser Mobility management-plan för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunens samtliga nämnder

246 Mobility management-plan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Gatu- och trafiksektionen

247 Huddinge kommun FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/894 Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till Mobility management-plan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Jessica Elmgren, Isabelle Stöckel samt Tora Landgren (Gatu- och trafiksektionen), Cecilia Rogvall (Mark- och exploateringssektionen), Karin Segerdahl (Plansektionen), Johanna Pettersson (Miljöstrateg, staben Samhällsbyggnadsavdelningen.) Konsultstöd har erhållits från Liselott Söderström, Kristina Nyström, Pernilla Hyllenius Mattisson, Caroline Ljungberg, Trivector Traffic. 2

248 Sammanfattning Mobility management är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den har börjat. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsett och arbeta med Mobility management ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Det ger även vinster för samhället i form av lägre utsläpp, minskat buller, bättre trafiksäkerhet och mer tillgänglig yta för att skapa attraktiva stadsmiljöer. Stockholmsregionen och Huddinge kommun växer snabbt. Därmed ökar också trafiken. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav Mobility management-planen är en. Huddinge kommun har sedan flera år goda erfarenheter av att arbeta med mobility management. I och med framtagandet av denna Mobility management-plan vill Huddinge kommun nu ta ett helhetsgrepp och införa Mobility management-arbetet i det ordinarie arbetet. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility management-planen. Syftet med Mobility management-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Mobility management-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. Tre inriktningsmål för Huddinge kommuns arbete har definierats, se tabell nedan. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Samarbeten med andra aktörer Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor.

249 Kommunikation och information Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. I kapitel 3 beskrivs hur Mobility management-planens inriktningsmål ska uppnås. I riktlinjerna pekas ett antal åtgärder, verktyg och checklistor ut, som Huddinge kommun ska arbeta vidare med. Dessa åtgärder listas i bilaga 1. Mobility management i samhällsplaneringen Mobility management i samhällsplaneringen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transportslag. Riktlinjer ges inom följande områden: Förutsättningar för hållbart resande Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Flexibel parkering Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Samarbeten med olika aktörer Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. Riktlinjer ges inom följande område: Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar och skolor Kommunikation och information Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Information ges även om kommunens Mobility management-arbete. Riktlinjer ges inom följande områden: Information om möjligheterna till hållbart resande Kampanjer Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur Information till nyinflyttade Information om Mobility management-arbetet internt 4

250 Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. I kapitel 4 beskrivs hur uppföljning och utvärdering ska gå till, dels uppföljning av trafikutvecklingen och Mobility managementplanen i form av förslag till indikatorer och dels genom uppföljning av projekt och Huddinges interna arbete.

251 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Innehållsförteckning 6 Begreppslista 7 1. Bakgrund DOKUMENTHIERARKI UTGÅNGSPUNKTER En växande region VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? Så bidrar mobility management till kommunens mål Målsättningar Övergripande mål Mobility management-planens syfte och mål SYFTE MÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT-ARBETET 13 4.Riktlinjer för Mobility management-arbetet MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Förutsättningar för hållbart resande Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mobility management i föravtal och genomförandeavtal SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER (INTERT OCH EXTERNT) KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Uppföljning och utvärdering UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MOBILITY MANAGEMENT-PLANEN UPPFÖLJNING AV PROJEKT UPPFÖLJNING AV KOMMUNENS INTERNA ARBETE 25 Figur 10. Förslag på indikatorer 27 Bilaga 2. Åtgärder att arbeta vidare med 28 6

252 Begreppslista Mobility management Definitionen av Mobility Management enligt EPOMM är som följer: Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är "mjuka" åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. "Mjuka" åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder inom stadstrafiken (som t.ex. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). Mobility Management-åtgärder (jämfört med "hårda" åtgärder) kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas samtidigt av en bra kostnads/nyttokvot (BCR Benefit Cost Ratio). I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den börjat. Mobility management är inte ett universalmedel som helt ersätter tekniska lösningar, utan ett komplement som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus. Hållbara resor och transporter I denna plan räknas gång-, cykel- och kollektivtrafik till hållbara resor då dessa transportslag är plats- och energisnåla per transporterad individ och sträcka. Med transporter menas i denna plan persontransporter. Transportefterfrågan och målstyrd planering Fler invånare innebär mer transporter. I traditionell trafikplanering har den framtida transportefterfrågan baserats på antaganden om att den växande befolkningen kommer att resa lika mycket, eller mer, per person som tidigare. Det har ofta lett till överdimensionerad infrastruktur för bil och en indirekt uppmuntran till att resa mer med bil. I dag tillämpar allt fler kommuner målstyrd trafikplanering, där man strävar efter att utforma bebyggelse och infrastruktur så att transportefterfrågan ska minska, till exempel genom en tät bebyggelse där bostäder och service blandas. Grön resplan eller grön transportplan Grön resplan kallas den åtgärdsplan som en befintlig verksamhet tar fram för att främja hållbara transportslag för till exempel anställda och besökare. Förutom minskad miljöoch klimatpåverkan kan en grön resplan ge fördelar för företaget och de anställda, till exempel lägre fordons- och reskostnader, lägre sjukfrånvaro och minskat parkeringsbehov. En grön resplan som även innefattar gods kallas ofta grön transportplan. Plan för Mobility management-åtgärder En plan för Mobility management-åtgärder 1 är en handlingsplan som en exploatör tar fram för Mobility management-åtgärder för ett område eller fastighet i planerings-eller byggstadiet. Det är egentligen samma sak som grön resplan eller grön transportplan, men 1 Kallas ofta Mobility management-plan.

253 för att särskilja dem som tas fram av exploatörer i planerings- eller byggstadiet kallas dessa i detta sammanhang för plan för Mobility management-åtgärder. En plan för Mobility management-åtgärder bör innefatta såväl målsättningar på längre sikt som faktiska handlingar i form av åtgärder på kort och lång sikt. Åtgärderna syftar till att uppmuntra till, underlätta och styra mot ett mer hållbart resande. Planen kan omfatta olika typer av information och kampanjer, fysiska förändringar som gör det lättare att gå, cykla och åka kollektivt samt innehålla beskrivningar av bilpoolslösningar och parkeringsstyrning. 8

254 1.Bakgrund 1.1. DOKUMENTHIERARKI De övergripande målen för hur Huddinge kommun ska utvecklas anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen. Mål finns också formulerade i Miljöprogrammet som behandlar kommunens miljömål. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav Mobility management-planen är en. I Figur 1-1 visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1: Schematisk bild över trafikstrategins dokumenthierarki Trafikstrategins huvudinriktning är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad 1.2 UTGÅNGSPUNKTER En växande region

255 Huddinge ligger i en starkt växande region. Befolkningsprognosen pekar på att Stockholms läns befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år I Huddinge kommuns översiktsplan slår man fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt åldersgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Kunskap och förståelse kring människors olika transportbehov och resvanor är en förutsättning för kommunens fortsatta arbete med Mobility mangement VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? Mobility management är ett viktigt verktyg för att se till att befintligt transportsystem används på ett effektivt sätt och att dess negativa konsekvenser minimeras. Med ett mobility management-tänkande redan i samhällsplaneringen kan man också förebygga att efterfrågan på resor och transporter ökar i samma takt som utbyggnaden. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsett och arbeta med Mobility management ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Det ger även vinster för samhället i form av lägre utsläpp, minskat buller, bättre trafiksäkerhet och mer tillgänglig yta för att skapa attraktiva stadsmiljöer. Goda transportmöjligheter är viktiga för ett fungerande samhälle. Samtidigt medför ökad biltrafik en rad negativa konsekvenser. Huddinge kommuns befolkningstillväxt medför att trängseln kommer att öka i både väg- och kollektivtrafik. Enbart ny infrastruktur kan inte lösa problemet eftersom förbättrad infrastruktur i sig också bidrar till ökade trafikströmmar. Transportsektorn innebär också negativ påverkan på miljö och hälsa. Inom Huddinge kommun står transportsektorn för totalt 59 procent 4 av koldioxidutsläppen samt medför höga bullernivåer och partikelutsläpp. Privatbilismen tar upp stora ytor och skapar barriärer vilket motverkar en tät och levande stadsmiljö. Biltrafiken har en viktig roll i samhället men i en storstad är biltrafiken bara effektiv om de flesta använder andra trafikslag. 2 Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm och-luft/vaxthusgasutslappen-skaminska/vaxthusgasutslapp-per-invanare/ 5 Stationsnära lägen - Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge Kommun, Dnr: GK-2007/ , Spacescape 6 Trafikverket, fyrstegsprincipen 7 Trafikstrategi för Huddinge kommun GK-2007/ , s. 7 10

256 Knappt hälften (47 %) av familjerna i Huddinge kommun har bil och andelen har minskat de senaste åren. Däremot bor en stor del av Huddingeborna inom gång- och cykelavstånd från en spårstation. 71 % bor inom 1200 meter fågelvägen från en station och 39 % bor inom 600 meter fågelvägen. Arbetstillfällena är inte i lika hög utsträckning som bostäderna tillgängliga med kollektivtrafik 5. Ett sätt att arbeta med Mobility management är att använda fyrstegsprincipen vilken är utvecklad av Trafikverket. Principen innebär att åtgärder som påverkar efterfrågan på resor och transporter, ska övervägas innan dyra satsningar på ny infrastruktur diskuteras. Den bidrar till att utveckla ett mer hållbart transportsystem som hushåller med knappa resurser i alla de tre hållbarhetsaspekterna för miljö, ekonomi och människa 6. I och med antagandet av Trafikstrategi för Huddinge kommun har kommunfullmäktige beslutat att kommunen ska arbeta med mobility management för att påverka människors beteende så att trafiksystemet nyttjas resurseffektivt och för att minska resor och transporters negativa konsekvenser 7. Huddinge kommun har goda erfarenheter av att arbeta med mobility management i enskilda projekt såväl inom kommunen som med andra aktörer. I och med framtagandet av Mobility management-planen vill kommunen ta ett helhetsgrepp och införa arbetet med mobility management i det ordinarie arbetet Så bidrar mobility management till kommunens mål Åtgärder inom mobility management har en bevisad effekt när det kommer till att öka andelen hållbara resor. Förutom ett bättre fungerande trafiksystem ger det flera andra fördelar, till exempel: Samhällets vinster är attraktivare stadsmiljöer, minskade koldioxidutsläpp, minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen och buller, minskade barriäreffekter, mindre trängsel och bättre folkhälsa, vilket också är bra för samhällsekonomin. Mobility management-åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med att försöka bygga bort problemen med ny infrastruktur. Företagens vinster är lägre kostnader för resor och parkeringsplatser, minskad klimatpåverkan, friskare personal och lägre kostnader för sjukskrivningar. Exploatörer kan bygga fler bostäder på samma yta och ändå få plats över till trevliga bostadsmiljöer, tack vare att ytbehovet för parkering minskar eller flyttas, vilket också medför lägre byggkostnader. Individens vinster är bättre ekonomi, bättre hälsa och ökad valfrihet i valet av färdmedel. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsätt ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility management-planen.

257 2. Målsättningar 2.1 Övergripande mål Mål och riktlinjer i översiktsplan och trafikstrategi påverkar inriktningen på Mobility management-planen och vad planen ska bidra till att uppfylla. Sammanfattningsvis säger dessa mål och riktlinjer att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i, med god och jämlik hälsa och kraftigt minskad klimat-och miljöpåverkan. Åtgärder för att utveckla infrastrukturen ska bidra till jämlikhet och jämställdhet, vilket innebär att alla människor ska få ta del av utvecklingen. För att uppnå detta ska andelen hållbara transportslag öka. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad och investeringar i infrastruktur kombineras med åtgärder som syftar till nya resvanor. I Figur 2 anges de mål i överordnade dokument som har störst påverkan på Mobility management-planens inriktning och som planen har störst potential att bidra till. Figur 2 MÅL Sammanställning av mål från Huddinge kommuns överordnade dokument som har påverkan på Mobility management -planens inriktning. DOKUMENT Folkhälsan i Huddinge ska vara god och jämlikt fördelad. De negativa hälsoeffekterna minskar stadigt, bland annat genom att gång och cykel stimuleras genom trygga, trafiksäkra samt gena gång- och cykelvägar. Invånare i Huddinge ska känna gemenskap och delaktighet i samhällslivet, och människor värderas lika. Ett jämställdhetsperspektiv behöver integreras i samhällsplaneringen. Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Växthusgaserna ska minska till 1 ton/inv till 2030 vilket motsvarar 74 procent, jämfört med ÖP 2030 s. 11 ÖP 2030 s. 11 och s. 17 ÖP 2030 s. 26 ÖP 2030 s. 35 Miljöprogrammet 8 Kommunen ska aktivt arbeta med mobility management. Trafikstrategin s. 7 Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Det övergripande målet är att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Trafikstrategin s. 7 Trafikstrategin s. 17 Figur 2. Övergripande mål och riktlinjer ur Huddinge kommuns strategiska dokument. 8 Miljöprogrammet är ute på remiss och förväntas antas oktober

258 3. Mobility management-planens syfte och mål 3.1 SYFTE Syftet med Mobility management-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Mobility management-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. 3.2 MÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT-ARBETET Utifrån syftet med Mobility management-planen och de övergripande målsättningarna har tre inriktningsmål för Huddinge kommuns Mobility management-arbete definierats, se Figur 3. Figur 3. Inriktningsmål för mobility management. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Samarbeten med andra aktörer Kommunikation och information Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. I kapitel 3 ges en beskrivning av vad respektive inriktningsmål avser och hur arbetet för att nå målen ska bedrivas. I kapitel 4 anges förslag på hur målen ska följas upp.

259 4. Riktlinjer för Mobility managementarbetet I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med mobility management i kommunen. Riktlinjerna talar om hur Mobility management-planens inriktningsmål ska uppnås. 4.1 MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Mål: Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Mobility management i samhällsplaneringsprocessen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transporter. Genom genomtänkt lokalisering av ny bebyggelse ges förutsättningar för hållbart resande, genom att efterfrågan på transporter begränsas och förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik ges. En bra lokalisering är avgörande för hur framgångsrika Mobility management-åtgärder i senare skeden kan bli. Inför beslut om att tillåta ny bebyggelse måste trafik- och transportkonsekvenserna stämmas av mot översiktsplan och trafikstrategi. Huddinge kommun har i översiktsplanen och trafikstrategin slagit fast att kommunen ska växa genom en förtätning och funktionsblandning i kollektivtrafiknära lägen. Översiktsplanen öppnar dock för att ny bebyggelse också kan tillkomma utanför stationsnära lägen, till exempel i utpekade verksamhetsområden och i övrig tätortsbebyggelse. I dessa fall är det extra viktigt att ta hänsyn till trafikkonsekvenser. I hela planeringsprocessen, från översiktlig planering till detaljplanering och byggskede, behöver kommunen säkerställa att utformning av bebyggelse och infrastruktur går i linje med kommunens mål och riktlinjer. Samhällsbyggnadsprocessen inbegriper förutom kommunen även exploatörer och fastighetsägare. Det är dessa som till stor del realiserar detaljplanens intentioner. De kan också, genom övriga utformnings- och kommunikationsåtgärder förbättra förutsättningarna för hållbart resande och uppmuntra framtida invånare och verksamma till hållbart resande. I vissa fall kan det leda till sänkta parkeringstal vilket ger exploatörer möjlighet att bygga tätare till en lägre kostnad. De överenskommelser som nås måste dokumenteras i genomförandeavtal. Detta förutsätter rätt kompetens hos tjänstemän och politiker och ett gott samarbete med exploatörer. I Figur 4 ges en översiktlig bild av vad Huddinge kommuns mobility management-arbete innebär i samhällsbyggnadsprocessens olika steg. 14

260 Projektstart Trafikkonsekvensbedömning där lokaliseringen påverkar prioriteringen i samband med Plan för samhällsbyggnadsprojekt Information till exploatörer om Mobility Management (muntlig och Idéfolder) samt kommunens målbild för trafikutvecklingen Planprogram /Start-PM Avstämning mot riktlinjer i Trafikstrategin och dess åtgärdsplaner Markanvisning: Beskrivning av målbild för trafikutvecklingen och att exploatörer som vill arbeta med Mobility management kommer att prioriteras Föravtal: Avsikter och överenskommenlser gällande Mobility management i planering och genomförande av projekt Eventuell diskussion om flexibla parkeringstal Detaljplan Avstämning mot riktlinjer i Trafikstrategin och dess åtgärdsplaner Genomförandeavtal: Överenskommelser om parkeringstal och ansvarsfördelning kopplat till krav på åtgärder och åtgärdsplan för Mobility management, samt principer för uppförljning. Behovsbedömning av förstärkt Mobility managment-kompetens Tidplan för genomförande av åtgärder, till exempel i exploatörens plan för Mobility management-åtgärder Genomförande Uppföljning av detaljplan och avtal med tillhörande plan för mobility management-åtgärder, bygglovsskdet och löpande Följ upp och utvärdera åtgärdsplanens genomförande Utvärdering Figur 4. Principskiss över hur riktlinjernas åtgärder kommer in i samhällsbyggnadsprocessen Förutsättningar för hållbart resande RIKTLINJER Lokalisering av bebyggelse ska ske med hänsyn till de resandeeffekter som kan väntas uppstå. Projekt med goda förutsättningar för hållbart resande ska prioriteras. Det innebär att en översiktlig bedömning av trafikkonsekvenser ska ingå i Plan för samhällsbyggnadsprojekt 9 och utgöra en grund för prioritering av projektets genomförande. En trafikkonsekvensbeskrivning ger möjlighet att väga olika projekt och lösningar mot varandra och ska vara en del av beslutsunderlaget vid beslut om lokalisering av ny 9 Plan för samhällsbyggnadsprojekt innehåller projektplan för planerade samhällsbyggnadsprojekt samt

261 bebyggelse. Vid avstämningen ska en trafikkonsekvensbeskrivning göras som innehåller en beräkning av hur mycket resande området kommer att generera och den förväntade färdmedelsfördelningen. En bedömning av olika trafikslags relativa konkurrenskraft för resor som den nya bebyggelsen genererar ska också göras. Redan i lokaliseringsskedet ska en diskussion med exploatören påbörjas om fördelarna med mobility management-arbete. Baserat på trafikkonsekvensbeskrivningen ska kommunen i dialog med exploatören lyfta frågan om hur förutsättningar för hållbart resande kan bli så goda som möjligt och hur negativa konsekvenser kan minimeras. Det kan handla om utformning som förbättrar gång- cykel och kollektivtrafikens konkurrenskraft, ett maxtak för biltrafik till besöksintensiva anläggningar eller genom att lyfta frågan om plan för Mobility management-åtgärder med exploatörer eller fastighetsägare Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mål och riktlinjer i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner omsätts i byggd miljö via planprogram, detaljplaner, bygglov och i faktisk bebyggelse. För att få denna kedja att fungera behöver en kontinuerlig avstämning ske genom hela processen. RIKTLINJER Vid inbjudan till markanvisning ska kommunen beskriva sin målbild för trafikutvecklingen och möjligheter till flexibla parkeringstal kopplat till Mobility management-åtgårder. Vid framtagandet av fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner ska en avstämning göras så att planens utformning och föreskrifter uppfyller riktlinjer och intentioner i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner. Vid genomförande och byggande ska uppmärksamhet fästas vid vilken ordning åtgärder görs, så att åtgärder för hållbara trafikslag sker före förbättringar för biltrafiken tillfälliga lösningar under byggtiden ska prioriteras för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer framför bilister infrastruktur för gång-, cykel och kollektivtrafik ska byggas senast i samband med byggande av infrastuktur för biltrafik. Som ett stöd i arbetet med att stämma av planprogram och detaljplaner mot trafikstrategin behöver en checklista eller bedömningsmall tas fram utifrån Parkeringsprogram, Cykelplan och Kollektivtrafikplan. För att ge struktur åt arbetet och undvika att åtgärder kommer in för sent i processen behöver riktlinjerna arbetas in i till exempel i befintliga handböcker och rutiner Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Kommunens viktigaste verktyg för att påverka exploatörer och fastighetsägare är genom en bra dialog om vad mobility mangament innebär och dess fördelar. Utgångspunkten för Huddinge kommun ska därför vara att hitta frivilliga överenskommelser och samarbeten med exploatörer genom att lyfta fram de positiva effekterna på boende- och stadsmiljön, snarare än att ställa krav. Det man kommer överens om ska dokumenteras i föravtal och genomförandeavtal. vilken prioritet projektet har. Planen fastställs av kommunfullmäktige en gång per år. 16

262 RIKTLINJER I samtliga föravtal och genomförandeavtal 10 ska parternas eventuella åtaganden, avsikter och överenskommelser gällande mobility mangamentåtgärder beskrivas. Krav på Mobility management-åtgärder ska utformas med hänsyn till vad som är rimligt med tanke på projektets beräknade trafikkonsekvenser. Kommunens möjlighet att påverka mobility management-arbetet i bygg- och driftsfasen varierar från fall till fall. I attraktiva lägen med goda förutsättningar för hållbart resande finns ofta en win-win-situation där kommunen kan fastställa lägre parkeringstal mot att mobility management-åtgärder genomförs. I dessa lägen finns goda förutsättningar att nå överenskommelser. I lägen där förutsättningar för sänkta parkeringstal saknas är incitamenten för exploatören svagare. Oavsett om mobility management-åtgärder formuleras som krav eller överenskommelser ska de dokumenteras i avtal. Innehållet i avtalen kommer att skilja sig åt beroende på projektets förutsättningar och parternas överenskommelser. Följande är dock en vägvisning om hur och var i processen olika frågor ska avtalas: Föravtal: Exploatören förbinder sig att ta del av kommunens trafikstrategi och tillhörande åtgärdsplaner. Avsiktsförklaring för mobility management-åtgärder i det fortsatta planarbetet. Genomförandeavtal: Grundläggande krav på utformning av bil- och cykelparkeringar med mera. Parkeringstal Eventuella Mobility management-åtgärder som exploatörer åtar sig. Åtgärderna specificeras i avtalet eller bifogad åtgärdsplan för Mobility management. Hur åtgärdsplanen ska följas upp och eventuella påföljder för exploatören om överenskomna åtgärder inte efterlevs. Hur åtgärder som ska fortsätta gälla efter byggtiden ska föras över på ny fastighetsägare vid överlåtande. För att underlätta det framtida arbetet med avtalsskrivningar ska en bank med avtalsformuleringar byggas upp Flexibel parkering RIKTLINJER Huddinge kommun ska erbjuda möjlighet till flexibla parkeringstal vid ny- och ombyggnation av bostäder och verksamheter i lägen med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service (zon A och B). Flexibla parkeringstal innebär att parkeringstalen utgår från ett visst grundvärde (parkeringstal enligt Parkeringsprogram för Huddinge kommun), som kan sänkas vid vissa typer av åtgärder och eventuellt även höjas vid speciella förutsättningar. Grunden för sänkning, och eventuell höjning, beror på till exempel läge, restidskvoter, kollektivtrafikutbud och aktuella åtgärder. 10 Genomförandeavtal kan antingen vara markanvisningsavtal, då kommunen äger marken, eller exploateringsavtal, då byggherren äger marken. Föravtal är namnet på överenskommelser Huddinge kommun gör med exploatörer om att man ska upprätta en detaljplan eller detaljplaneprogram.

263 För att en sänkning av parkeringstalen ska bli aktuellt behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service, motsvarande zon A eller B enligt Trafikstrategin för Huddinge kommun. Huddinge kommun ska ta fram ett verktyg som utifrån parkeringsprogrammets riktlinjer beskriver vilka åtgärder som krävs för att minska parkeringstalet och hur stor sänkningen kan bli. Verktyget ska vara användbart både för byggande av bostäder, handel och andra besöksintensiva verksamheter. För att parkeringstalen ska sänkas krävs att exploatören tar fram en plan för Mobility management-åtgärder, med tydliga och tillräckliga mål, åtgärder, ansvarsfördelning och finansiering. Ett verktyg kommer att tas fram för hur de flexibla parkeringstalen kommer att räknas ut. Det är byggherren/fastighetsägaren som är ansvarig för genomförande av åtgärder vid nyoch ombyggnation. Mer information om flexibla parkeringstal finns i parkeringsprogrammet Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Genomförande och effekter av mobility management-åtgärder i genomförandeavtal behöver följas upp, både för att säkerställa att de genomförts som planerat och för att ge kunskapsåterföring om mobility management-åtgärderna har räckt till för att reducera parkeringsefterfrågan så som var tänkt. RIKTLINJER Mobility management-åtgärder som föreskrivs i detaljplan och/eller genomförandeavtal ska följas upp vid bygglov och vid uppföljningsmöten under projektets genomförande. Det åligger exploatören att visa hur kraven uppfyllts, om inget annat avtalats. Om exploatören givits reducerade parkeringstal ska bilinnehav och parkerings- och trafiksituationen i området utvärderas. Utifrån resultatet ska kommunen tillsammans med exploatören genomföra eventuella justeringar i överenskommelsen. Frågan om hur planen för Mobility management-åtgärder ska följas upp och av vem, ska tas upp redan då avtal sluts. En riktlinje är att åtgärderna ska följas upp kontinuerligt under samhällsbyggnadsprocessens möten, när området är klart samt efter två år respektive fem år. Möjligheten att starta en mobilitetsfond, där medel från exploatörer avsätts och som kan användas för uppföljning ska undersökas Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Ett framgångsrikt mobility management-arbete kräver att inblandade tjänstemän och politiker har kunskap om och förståelse för vad mobility management innebär. Huddinge kommun ska eftersträva frivilliga samarbeten i dialog med exploatörer och fastighetsägare. Det förutsätter en samsyn och kunskap om de fördelar mobility management kan ge, för boendets attraktivitet, exploateringsekonomi med mera. Kommunen har en viktig roll att fylla när det gäller att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. 18

264 RIKTLINJER Berörda tjänstemän och politiker inom samhällsbyggnad ska utbildas inom mobility management. Vid strategiskt viktiga projekt med stor påverkan på transportefterfrågan ska särskild mobility management-kompetens (experter) delta i arbetsmöten. Exploatörer, fastighetsägare och andra berörda ska informeras om kommunens arbete med mobility management och vilka fördelar arbetet kan ge, samt erbjudas rådgivning och inspiration om hur de själva kan arbeta. Ledamöter i berörda nämnder och utskott bör utbildas inom mobility management minst en gång per mandatperiod. Även berörda tjänstemän ska utbildas löpande. Det är viktigt att utbildningen inkluderar tjänstemän från flera olika områden från plan, bygglov till mark- och exploatering till trafik, gata och driften. De tjänstemän inom Huddinge kommun som har expertkunskap inom mobility management ska involveras i samhällsbyggnadsprojekt som medför stor påverkan på transportefterfrågan och är avsärskild strategisk betydelse. Kommunen har även en viktig uppgift i att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Information om syfte och inriktning med kommunens trafikstrategi och mobility management-arbete ska ges muntligt och skriftligt, tidigt i kontakten med potentiella exploatörer samt ingå i inbjudan till markanvisning och annan skriftlig kommunikation. För att motivera exploatörer och konkretisera vad mobility management innebär, ska en idéskrift tas fram. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Exploatörer/fastighetsägare som vill arbeta med mobility management ska erbjudas råd från kommunen. Kommunen kan bjuda in exploatörer till inspirationsföreläsningar och diskussionsforum SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER (INTERT OCH EXTERNT) Mål: Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler, både inom den kommunala organisationen och andra aktörer i kommunen, arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Det kan handla om hur de tillhandahåller duschmöjligheter, tjänstecyklar, poolbilar och information, ger möjlighet till distansarbete, samåkningstjänster, resfria möten med mera. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna och förskolor och ska därmed aktivt arbeta med hållbara resor Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar skolor m.fl. RIKTLINJER Huddinge kommun ska sträva efter att etablera samarbete med arbetsgivare, handel, föreningar eller andra verksamheter. Aktörer som upprättar gröna resplaner ska erbjudas råd och stöd i detta arbete från kommunen.

265 Grundskolor och förskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik till skolan ska erbjudas stöd i arbetet. Alla nystartade grundskolor och förskolor bör arbeta med hållbart resande. Kommunen som arbetsgivare ska arbeta för att främja hållbart resande bland sina anställda Huddinge kommun ska erbjuda samarbete med arbetsplatser, handelsföretag, föreningar och andra verksamheter som är intresserade av att arbeta med mobility management. Kommunen ska även arbeta internt med att öka andelen hållbara resor till och från arbetet och med de transporter som sker under arbetstid. Det ska även finnas teknik för telefon, webbmöten och webbseminarium. En utredning ska genomföras som utreder förutsättningarna för att kommunen använder sig av en bilpool som är även Figur 5. Huddinge kommun har sedan år 2002 arbetat med Säkra skolvägar. tillgänglig för almänheten. Det är ofta enklare att etablera samarbete och det finns även flera vinster med att först bygga upp kunskap kring dessa typer av projekt inom de egna verksamheterna. Stödet till skolor och förskolor kan innebära att genomföra fysiska förändringar för att öka trafiksäkerheten och informationsinsatser och kampanjer för att informera barn och vårdnadshavare om alternativ till att skjutsa barnen till skolan i bil. Huddinge kommun har sedan 2002 arbetat med projektet Säkra skolvägar som syftar till att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivtrafik till skolan. Insatser som genomförts i skolor är Gå och cyklatävlingar, bilfrivecka, uppföljande mätningar, information om vandrande skolbuss och allternativa avlämningsplatser en bit från skolan. Genom detta arbete har andelen barn som skjutsas med bil till skolan i de skolor som deltagit i projektet minskat från 40 % till 24 %. Kommande samarbetet med olika aktörer kan bestå av råd och kunskapsstöd, gemensamma kampanjer eller projekt, att man samordnar insatser i tiden. Till exempel kan invigningen av en ny kommunal cykelväg samordnas med att verksamheter längs med vägen genomför cykla-till-jobbet-kampanjer. I arbetet kan även ingå att ge stöd till arbetsgivare, besöksverksamheter, handel och föreningar om hur de kan informera sina anställda om hållbara färdsätt. Aktörer som ska arbeta med mobility management ska uppmuntras strukturera arbetet i en grön resplan. 20

266 4.3. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Mål: Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Kommunikationsåtgärder är särskilt effektiva när de sker i samband med förändring, till exempel att man flyttar, eller att det byggs ny infrastruktur och dessa tillfällen ska därför användas för att nå ut med information. För ett framgångsrikt mobility management-arbete är den interna förankringen viktig, och därför ska kommunen även informera internt om Mobility management-arbetet Information om möjligheter till hållbart resande RIKTLINJER Förändringar av resebeteende ska uppmuntras genom att informera om möjligheterna att resa med hållbara färdsätt och alternativ till privat ägande av bil. Information ska ges om kommunens Mobility management-arbete, målsättningar och projekt. En kommunikationsplan ska tas fram för att ge en systematik och långsiktighet i arbete. Denna ska även omfatta särskilda kampanjer. Möjligheterna till hållbart resande ska informeras om dels genom att tillhandahålla information (i form av cykelkartor, information om gång- och cykelvägar och kollektivtrafiktillgång, restidsjämförelser med mera) och dels genom riktade insatser i form av kampanjer. Information ska även ges om Mobility management-arbetet. I kommunikations- och informationsarbetet kan även mer individuellt anpassad information ingå. Huddinge kommun ska informera om reseplanerartjänster som möjliggör jämförelser mellan olika trafikslag avseende till exempel restid, kostnad och klimatpåverkan. Huddinge kommuns hemsida kan utvecklas och användas i informationsarbetet. En kommunikationsplan ska tas fram, där man Figur 6. Huddinges cykelkarta. planerar vad som ska genomföras när och till vilken målgrupp. Skriften Handbok i klimatkommunikation som getts ut av Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner kan vara ett stöd i utformandet av kommunikationsplanen Kampanjer RIKTLINJER Riktade kampanjer ska genomföras till kommunanställda. Riktade kampanjer ska genomföras till invånare. Syftet med en kampanj kan till exempel vara att inspirera till hållbart resande eller att uppmuntra dem som redan reser på ett hållbart sätt att fortsätta med detta. Att genomföra kampanjer inom kommunens egen verksamhet är ett sätt att bygga upp kunskap internt kring hur kampanjer fungerar så att informationen kan spridas vidare till t.ex. företag eller verksamheter som vill göra liknande insatser, men även för att föregå med gott exempel.

267 Kampanjer som riktas till särskilda målgrupper, både kommunanställda och invånare, har som syfte att erbjuda tillfälle att prova på en ny vana har ofta visat sig vara framgångsrika. Många vanebilister som genom sådana kampanjer testat att cykla eller resa kollektivt har i uppföljningar visat sig fortsätta med mer hållbara resvanor även efter att kampanjen avlutats Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur RIKTLINJER Vid ny- och ombyggnation av infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska informationsinsatser genomföras. Genom att samordna mobility management-åtgärder med åtgärder i den fysiska miljön får man en förstärkt effekt. Mobility management-budskapet förstärks genom att man också underlättar hållbart resande fysiskt. Mobility management-åtgärderna kan också leda till att infrastrukturen används mer effektivt. Innan, under och efter att Huddinge kommun förbättrar eller bygger ny infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska kommunen informera om syftet med åtgärden, samt tala om hur det bidrar till att underlätta resandet. Vid större projekt ska informationstillfällen ordnas innan åtgärden och en invigning genomföras då åtgärden är klar. Informationen kan utökas till olika typer av kampanjer och prova-på-perioder när så är lämpligt. Figur 7. Vid införandet av nya hastighetsgränser i Huddinge genomfördes en omfattande informationskampanj Information till nyinflyttade RIKTLINJER Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med kollektivtrafik gång, cykel och poolbil. Personer som står inför eller just gjort en stor förändring i sitt liv, till exempel flyttat eller bytt arbetsplats, är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Därför är nyinflyttade en viktig målgrupp att informera om möjligheterna till hållbart resande. Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med gång, cykel och kollektivtrafik inom och utanför kommunen, samt möjligheterna till användande av poolbil. Det kan handla om välkomstpaket till nyinflyttade med cykelkartor, tidtabeller och någon form av prova-på-erbjudande eller liknande. Fördelar med att resa med hållbara färdmedel jämfört med bil kan också ingå. 22

268 Figur 8. Nyinflyttade är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Eftersom Huddinge kommun redan nu skickar ut ett välkomstbrev till nyinflyttade i kommunen, kan informationen lämpligen inkluderas i detta. Informationen kan även skickas till dem som flyttar inom kommunen. I rapporten Påverka nyinflyttades resvanor. En handbok om informationsprojekt för nyinflyttade 11, ges konkreta råd för hur arbetet kan läggas upp med exempel från andra kommuner och att tänka på Information om Mobility management-arbetet internt RIKTLINJER Kommunens arbete med mobility management ska uppmärksammas internt. En kommunikationsplan ska tas fram som visar hur informationen om Mobility management-arbetet ska spridas internt. Information om Mobility management-planen och Mobility management-arbetets mål, åtgärder och resultat ska spridas internt inom Huddinge kommun. Målgruppen är främst politiker och tjänstemän inom Kommunstyrelseförvaltningen, KSF och Natur- och byggnadsförvaltningen NBF som kommer arbeta med frågorna redan i planeringsskedet. En annan målgrupp är Barn- och ungdomsförvaltningen BUF, Social- och äldreomsorgsförvaltningen, SÄF och Kultur- och fritidsförvaltningen, KUF då de är stora arbetsplatser som kan arbeta med interna resor men även med besökarnas resor. Informationen kan spridas via intranätet, men även vid regelbundna muntliga presentationstillfällen vid informationsmöten med politiker respektive tjänstemän. Informationen avser mål med Mobility management-arbetet, planerade åtgärder, genomförda åtgärder och vilka effekter som erhållits av det som genomförts. Genom informationsspridningen skapas en grund för delaktighet och samarbetsmöjligheter. Mer detaljerad information om vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras ska framgå av den kommunikationsplan för mobility management som ska tas fram. 11 Energimyndigheten,

269 5. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. Det är också viktigt att förstå varför vissa resultat har erhållits. Uppföljning visar vad som har hänt som ett resultat av en åtgärd, och utvärdering refererar till varför dessa förändringar har inträffat. Enligt trafikstrategin kommer kommunen att genomföra resvaneundersökningar vart femte år. Det är en långsiktig uppföljning av Mobility management-planens övergripande syfte, och detta behöver kompletteras med uppföljningar av inriktningsmål och mätningar av åtgärders effekter med tätare intervaller. Även Huddinge kommuns interna arbetsprocess behöver följas upp och utvärderas. 5.1 UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MOBILITY MANAGEMENT-PLANEN Trafikutvecklingen följs upp genom ett antal indikatorer som även visar uppföljning av projekt och uppföljning av Huddinge kommuns interna Mobility management-arbete. För att följa upp Mobility management-planen ska en modell för uppföljning tas fram. Förslag på indikatorer till denna uppföljning ges också i bilaga 1. Indikatorerna ska kontinuerligt utvecklas och dess uppföljningsmått ska arbetas in i den gemensamma uppföljningen av trafikstrategin som sker varje år. 24

270 5.2 UPPFÖLJNING AV PROJEKT Uppföljningen av inriktningsmålen kompletteras med uppföljning av enskilda åtgärder och projekt, för att dra lärdom av vad som är effektivt och vad som fungerar och för att kunna visa på resultat av satsningarna. Samtliga större kampanjer och Mobility management-projekt som Huddinge kommun deltar i ska följas upp. Resultatet från uppföljningarna av dessa projekt är ett viktigt underlag för måluppföljningen och för beslut om framtida satsningar. 5.3 UPPFÖLJNING AV KOMMUNENS INTERNA ARBETE Kommunens interna arbete med att implementera mobility management i organisationen följs upp genom utvärdering i enlighet med MaxQ 12. MaxQ är ett verktyg för att utvärdera och utveckla mobility management som en arbetsmetod i en organisation eller en kommun. I uppstarten av arbetet med denna Mobility management-plan gjorde Huddinge kommun en förenklad version av MaxQ som kan användas som nuläge, vilka styrkor och svagheter som finns inom mobility manegement-arbetet internt. Denna ska följas upp vartannat år för att se vilka delar som har förbättrats och vilka delar som behöver förstärkas ytterligare. Som indikator används kommunens läge på MaxQs utvecklingstrappa. De ingående delarna i MaxQ redovisas i Figur 5 Figur 9. De ingående delarna i MaxQ. 12

271 Bilaga 1 Förslag till indikatorer för uppföljning av trafikutvecklingen och Mobility management-planen. INDIKATOR FREKVENS KOMMENTAR Uppföljning av trafikutvecklingen Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen Vart 5:e år RVU. Samma som i Trafikstrategin för Huddinge kommun Andel hållbara färdmedel - gång, cykel och Vart 5:e år RVU kollektivtrafik för resor som startar eller slutar i kommunen Trafikinvestering per färdmedel, totalt och per Vart 5:e år RVU invånare Bilinnehav per invånare Vart 5:e år SCB Uppföljning av Mobility management-planen Mobility management i samhällsplaneringen Andelen stationsnära boende och arbetande Vart 3:e år Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer som Varje år Samma som i Trafikstrategi för Huddinge ligger stationsnära Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer inom avstånd 400 meter längs de prioriterade busstråken i översiktsplan Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Varje år Vart 3:e år kommun Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Samma mått som i kollektivtrafikplanen Antal medlemmar i bilpool i Huddinge kommun Varje år Förslag till indikator Andel ingångna föravtal där avsiktsförklaringar Varje år Förslag till indikator gällande Mobility manegement finns inskrivna. Andel ingångna genomförandeavtal där överenskommelse om plan för Mobility managementåtgärder eller andra Mobility management-åtgärder finns. Varje år Förslag till indikator Andel av nya bostäder eller verksamheter i goda kollektivtrafiklägen där möjligheten till flexibel p-norm använts och plan för Mobility management- åtgärder tagits fram. Andel av åtgärderna i föregående års planer för Mobility management-åtgärder som är utförda efter två års tid. Andel av berörda tjänstemän och politiker som utbildats inom Mobility management. Varje år Varje år Varje år Förslag till indikator Förslag till indikator Förslag till indikator Samarbeten med olika aktörer, internt och externt Antal samarbeten som har resulterat i en gröna resplan eller annat Mobility management-arbete hos en extern aktör eller kommunal verksamhet. Andel elever i kommunens grundskolor som deltagit i en resvaneundersökning under året. Andel elever i kommunens grundskolor som går eller cyklar till skolan. Varje år Varje år Vart 2:e år Förslag till indikator Förslag till indikator Förslag till indikator Antal förskolor som arbetar med trafiksäkerhet och hållbara resor Andelen tjänsteresor som görs med gång, cykel och kollektivtrafik Vart 2:e år Vart 3:e år Förslag till indikator RVU 26

272 Andel som går, cyklar eller åker kollektivt till och från arbetet Vart 3:e år RVU Andel som använder sig av distansmöten/webmöten/ webbseminarium Vart 3:e år RVU Information och kommunikation Antal personer som har nåtts av kommunens kampanjer för hållbart resande Varje år Förslag till indikator Antal kampanjer/informationsinsatser som Varje år genomförts till kommuninvånarna Förslag till indikator Antal kampanjer/informationsinsatser som genomförts till kommunanställda Varje år Förslag till indikator Antal kampanjer/informationsinsatser som Varje år genomförts vid ny- och ombyggnation av infrastuktur Förslag till indikator Antal nyinflyttade som nåtts av information om möjligheter att resa hållbart Varje år Förslag till indikator Uppföljning av Huddinges interna Mobility management-arbete Läge på MaxQ utvecklingstrappa Vart 2:a år Se även kapitel 4.3 Figur 10. Förslag på indikatorer

273 Bilaga 2. Åtgärder att arbeta vidare med I planen har följande åtgärder identifieras som önskvärda att arbeta vidare med: Mobility management i samhällsplaneringen Informationsblad om syfte och inriktning på Trafikstrategi och Mobility management-plan till exploatörer. Idéskrift till exploatörer. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Inrätta funktion för råd och stöd till exploatörer som vill arbeta med hållbart resande. Denna funktion kan hjälpa till med plan för Mobility managementåtgärder och råd kring utformning för ökat hållbart resande. Mall för plan för Mobility management-åtgärder som exploatörer kan använda sig av, med förslag på rubriker och innehåll. Utveckla nivåer för flexibla parkeringstal kopplat till krav på åtgärder. Baserat på närhet till kollektivtrafik och service kan sedan olika åtgärder, till exempel bilpoolsmedlemskap och dylikt minska parkeringstalet ytterligare. Avtalsbank där genomförandeavtal med skrivningar om mobility management samlas. Riktlinjer för uppföljning av olika projekt och avtal så att det säkerställs att uppföljningen kommer in i rätt skede av processen. Ta fram en checklista för samhällsbyggnadsprocessens olika steg utifrån trafikstrategins planer och program, till exempel avstånd till cykelparkering, utformning av gc-vägar och koppling till kollektivtrafik. Uppdatera befintliga processer, rutiner och handböcker så att åtgärder och uppföljning kommer in på rätt ställen i arbetsprocessen. I ett första steg tas en checklista för Mobility management-åtgärder och uppföljning fram för hela samhällsbyggnadsprocessen. Samarbeten med olika aktörer, internt och externt Informationsmaterial om mobility management och gröna resplaner till verksamheter och fastighetsägare. Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och till vilken målgrupp. Kommunikationsplan för den interna informationen om Mobility managementarbetet. Denna ska innehålla vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras Genomföra en utredning om kommunen ska byta till en bilpool som även kan nyttjas av allmänheten. Information och kommunikation 28

274 Ta fram informationspaket till nyinflyttade Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och till vilken målgrupp. Informationsmaterial om resealternativ till invånare och nyinflyttade, till exempel gång- och cykelkartor, ficktidtabeller eller liknande. Övrigt Ta fram rutiner för uppföljning av Mobility management-planen.

275 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Remissredogörelse DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/773 1 (32) HANDLÄGGARE Jessica Elmgren 08/ Jessica.elmgren@huddinge.se Mobility management-plan för Huddinge kommun Bakgrund Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun- med gång, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav Mobility management-planen är en. Hur har programsamrådet/samrådet/granskningen gått till? Kommunstyrelsens förvaltning beslutade att skicka förslag till Mobility management-plan på remiss den 4 juni Remisstiden pågick fram till den 30 september Syftet med remissen är att få in synpunkter från myndigheter, interna remissinstanser, andra kommuner, föreningar samt allmänheten. Information och kommunikation Under augusti 2015 togs en kommunikationsplan fram för mobility managementplanen. Det anordnades även öppet hus träff i Kommunhuset i entrén. Huddinge kommun anordnade denna. Hur inkomna synpunkter har hanterats Kommunen har mottagit 21 skriftliga synpunkter från föreningar, myndigheter, interna remissinstanser och andra kommuner fördelat enligt nedan; Interna remissinstanser: 13 st remissvar Andra kommuner och myndigheter: 6 st remissvar Föreningar och företag: 2 st remissvar I remissammanställningen kommenteras framförda synpunkter.

276 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 2 (32) Revideringar efter remiss Sammanfattningsvis har följande ändringar i programmet gjorts; Stycket om flexibla parkeringstal har ändrats till att innefatta både nyoch ombyggnation i enlighet med parkeringsprogrammet. Planen kompletteras med att även förskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik ska erbjudas stöd från kommunen. Planen kompletteras med en ny riktlinje om det interna arbetet med hållbara resor. Indikatorerna har lyfts ut och behandlas som en bilaga till mobility management-planen. Tillägg av indikatorer på uppföljning av de interna resorna 2

277 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 3 (32) Sammanställning av remiss-svar: Innehållsförteckning Revideringar efter remiss 2 Sammanställning av remiss-svar: 3 Förskolenämnden 4 Grundskolenämnden 6 Gymnasienämnden 9 Äldreomsorgsnämnden 11 Socialnämnden 12 Huddinge pensionärsråd 13 Miljöberedningen 13 Natur- och byggnadsnämnden 15 Tillsynsnämnden 16 Demokratiberedningen 18 Kultur- och fritidsnämnden 19 Huddinge brottsförebyggande råd 21 Funktionshinderrådets 22 Nynäshamns kommun 23 Länsstyrelsen 23 Trafikverket 23 Trafikkontoret, Stockholms stad 24 Trafikförvaltningen 26 NTF 27 Stuvsta villaförening 27 Fullersta Fastighetsägarförening 31 3

278 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 4 (32) Förskolenämnden Förskolenämndens beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. 2. Nämnden föreslår ett tillägg i Mobility Managementplan att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig övervägande positiva till förslaget men betonar att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar möjligheten att delta tidigt i samhällsprocessen för att bidra till skapandet av förutsättningar för en säkrare väg till förskola och skola som stimulerar fler att gå, cykla eller åka kollektivt. När det gäller de yngsta barnen har de i normalfallet behov av att åtföljas av en vuxen till och från verksamheten. I dessa fall finns ofta ett behov av parkering i anslutning till verksamheten även om den med fördel kan vara tidsbegränsad för att undvika att platserna upptas av boende eller anställda i området. Självklart skall vi verka för att även de yngsta som lämnas inom omsorgen, redan tidigt lär sig att gå, cykla eller åka kollektivt när det gäller vardagsresor. Verkligheten är dock inte sådan som vi önskar, då det i vissa områden är svårt att få omsorg nära hemmet eller ens inom ett område som enkelt nås med kollektivtrafik. Det finns dessutom områden där det inte ens är utrymmesmässigt möjligt att komma ombord på buss eller annat kommunalt färdmedel med en barnvagn under vissa tidpunkter på dygnet, vilket många föräldrar som inte kan styra sin arbetstid måste förhålla sig till. När det gäller de lite äldre barnen/eleverna så behövs förutom säkra gångoch cykelvägar samt hållplatser även säkra avlämnings- och upphämntningsplatser intill skolor då det trots allt finns behov för vissa familjer att lämna och hämta med bil. I miljöer där avlämning- och upphämtning inte kan ske på ett enkelt och säkert sätt blir situationen ofta kaotisk och upplevs som trafikfarlig varvid ännu fler väljer att skjutsa sina barn för att de inte vågar släppa dem ensamma. Det torde därmed ligga i linje med mobility managmentplanen att så långt som möjligt skapa miljöer där föräldrar känner sig trygga med att deras barn går, cyklar eller åker kollektivt 4

279 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 5 (32) till och från skolan. Genom att anlägga goda på- och avstigningsplatser för de något äldre eleverna som inte behöver följas till verksamheten av en vuxen torde även antalet parkeringsplatser kunna hållas nere då det i en säker miljö normalt inte föreligger samma behov av att följa de äldre barnen hela vägen in till skolan. Under avsnitt 3.2 samarbeten med olika aktörer står under riktlinjer att: Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går, cyklar eller åker kollektivt till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Denna formulering uppfattas som mycket positiv men behöver utvecklas så att det tydligt framgår hur skolan kan få hjälp. I texten anges vidare att: Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Förvaltningen bidrar gärna i samhällsplaneringsprocessen och under projekteringen för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. Förvaltningen ser dock ingen anledning att särskilja nystartade skolor från befintliga skolor. Det måste vara upp till varje rektor att besluta hur verksamheten kan arbeta aktivt i dessa frågor, då rektors huvudsakliga uppgift är att leda skolans arbete och att ansvara för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. En viktig grupp i arbetet med mobility managment är skolornas föräldraföreningar som med fördel kan driva detta arbete inom ramen för sin verksamhet. Här hamnar frågan hos dem som den verkligen berör när det gäller föräldrars beteende. När det gäller de äldsta eleverna har vi ett antal som kör moped, A-traktor, bil eller annat fordon som kräver körkort. För dessa elever skulle elevråden kunna engageras i mobility managementarbetet med stöd av en person med kunskap inom området för att på ett bra sätt bidra till att påverka deras inställning till hållbart resande. För att ytterligare stärka arbetet med mobility management bör ett av flera viktiga kriterier vid avgörandet av verksamhetens placering vara närheten till kollektivtrafik vilket gynnar såväl miljö som brukare och medarbetare. Kommunstyrelseförvaltningens svar Förvaltningen är enig med Grundskolenämnden om att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Hur skolor och förskolor kan få stöd i arbetet med att få fler att gå, cykla och åka kollektivt kommer att förtydligas i samband med revideringen av Mobility management-planen. Förvaltningen delar er åsikt om att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Vi har arbetat 5

280 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 6 (32) med barnkonsekvensanalyser vid flera detaljplaner angående trafikfrågor som rör barn. Vi ser nu över hur vi på ett mer systematiskt sätt ska arbeta med barnkonsekvensanalys för att kunna säkerställa att barns rättigheter beaktas i beslutsfattandet kring frågor som rör barn. Bilparkeringsplatser vid förskolor ska upplevas som trygga. Förvaltningen arbetar med trafiksäkerhet och trygghet vid utformning av parkering vid alla skolor och förskolor i kommunen. Utformning av ytor för att hämta och lämna barn med bil ska ske så de inte kommer i konflikt med barn som går och cyklar. Antal parkeringsplatser för bilar och cyklar vid skolor hanteras i parkeringsprogrammet och eventuell tidsreglering bestäms av fastighetsägaren. P-normen inkluderar hämta/lämna-platser. I läroplanen finns trafik, trafiksäkerhet, trafikflöden och trafikregler med under målen i läroplanen. Många frågor som rör trafik kan vävas in i arbetet kring säkra skolvägar. I trafikstrategin står att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att öka andelen barn och föräldrar som går, cyklar eller åker kollektivt bidrar till att vi når kommunens uppställda miljö- och klimatmål. Förvaltningen håller med om att det i arbetet med säkra skolvägar är en fördel om föräldraföreningarna är delaktiga. Grundskolenämnden Grundskolenämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig övervägande positiva till förslaget men betonar att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar möjligheten att delta tidigt i samhällsprocessen för att bidra till skapandet av förutsättningar för en säkrare 6

281 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 7 (32) väg till förskola och skola som stimulerar fler att gå, cykla eller åka kollektivt. När det gäller de yngsta barnen har de i normalfallet behov av att åtföljas av en vuxen till och från verksamheten. I dessa fall finns ofta ett behov av parkering i anslutning till verksamheten även om den med fördel kan vara tidsbegränsad för att undvika att platserna upptas av boende eller anställda i området. Självklart skall vi verka för att även de yngsta som lämnas inom omsorgen, redan tidigt lär sig att gå, cykla eller åka kollektivt när det gäller vardagsresor. Verkligheten är dock inte sådan som vi önskar, då det i vissa områden är svårt att få omsorg nära hemmet eller ens inom ett område som enkelt nås med kollektivtrafik. Det finns dessutom områden där det inte ens är utrymmesmässigt möjligt att komma ombord på buss eller annat kommunalt färdmedel med en barnvagn under vissa tidpunkter på dygnet, vilket många föräldrar som inte kan styra sin arbetstid måste förhålla sig till. När det gäller de lite äldre barnen/eleverna så behövs förutom säkra gångoch cykelvägar samt hållplatser även säkra avlämnings- och upphämntningsplatser intill skolor då det trots allt finns behov för vissa familjer att lämna och hämta med bil. I miljöer där avlämning- och upphämtning inte kan ske på ett enkelt och säkert sätt blir situationen ofta kaotisk och upplevs som trafikfarlig varvid ännu fler väljer att skjutsa sina barn för att de inte vågar släppa dem ensamma. Det torde därmed ligga i linje med mobility managmentplanen att så långt som möjligt skapa miljöer där föräldrar känner sig trygga med att deras barn går, cyklar eller åker kollektivt till och från skolan. Genom att anlägga goda på- och avstigningsplatser för de något äldre eleverna som inte behöver följas till verksamheten av en vuxen torde även antalet parkeringsplatser kunna hållas nere då det i en säker miljö normalt inte föreligger samma behov av att följa de äldre barnen hela vägen in till skolan. Under avsnitt 3.2 samarbeten med olika aktörer står under riktlinjer att: Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går, cyklar eller åker kollektivt till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Denna formulering uppfattas som mycket positiv men behöver utvecklas så att det tydligt framgår hur skolan kan få hjälp. I texten anges vidare att: Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Förvaltningen bidrar gärna i samhällsplaneringsprocessen och under projekteringen för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. Förvaltningen ser dock ingen anledning att särskilja nystartade skolor från befintliga skolor. Det måste vara upp till varje rektor att besluta hur verksamheten kan arbeta aktivt i dessa frågor, då rektors huvudsakliga uppgift är att leda skolans arbete och att ansvara för en god måluppfyllelse i 7

282 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 8 (32) relation till de nationella målen i skolan så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. En viktig grupp i arbetet med mobility managment är skolornas föräldraföreningar som med fördel kan driva detta arbete inom ramen för sin verksamhet. Här hamnar frågan hos dem som den verkligen berör när det gäller föräldrars beteende. När det gäller de äldsta eleverna har vi ett antal som kör moped, A-traktor, bil eller annat fordon som kräver körkort. För dessa elever skulle elevråden kunna engageras i mobility managementarbetet med stöd av en person med kunskap inom området för att på ett bra sätt bidra till att påverka deras inställning till hållbart resande. För att ytterligare stärka arbetet med mobility management bör ett av flera viktiga kriterier vid avgörandet av verksamhetens placering vara närheten till kollektivtrafik vilket gynnar såväl miljö som brukare och medarbetare. Kommunstyrelseförvaltningens svar Förvaltningen är enig med grundskolenämnden om att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Hur skolor och förskolor kan få stöd i arbetet med att få fler att gå, cykla och åka kollektivt kommer att förtydligas i samband med revideringen av mm-planen. Förvaltningen delar er åsikt om att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Vi har arbetat med barnkonsekvensanalyser vid flera detaljplaner angående trafikfrågor som rör barn. Vi ser nu över hur vi på ett mer systematiskt sätt ska arbeta med barnkonsekvensanalys för att kunna säkerställa att barns rättigheter ska finnas med i beslutsfattandet kring beslut som rör barn. Bilparkeringsplatser vid förskolor ska upplevas som trygga. Förvaltningen arbetar med trafiksäkerhet och trygghet vid utformning av parkering vid alla skolor och förskolor i kommunen. Utformning av ytor för att hämta och lämna barn med bil ska ske så de inte kommer i konflikt med barn som går och cyklar. Antal parkeringsplatser för bilar och cyklar vid skolor hanteras i parkeringsprogrammet och eventuell tidsreglering bestäms av fastighetsägaren. I läroplanen finns trafik, trafiksäkerhet, trafikflöden och trafikregler med under målen i läroplanen. Många frågor som rör trafik kan vävas in i arbetet kring säkra skolvägar. I trafikstrategin står att gång-, cykel- och 8

283 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 9 (32) kollektivtrafik ska prioriteras och att öka andelen barn och föräldrar som går, cyklar eller åker kollektivt bidrar till att vi når kommunens uppställda miljö- och klimatmål. Förvaltningen håller med om att det i arbetet med säkra skolvägar är en fördel och föräldraföreningarna är delaktiga. Gymnasienämnden Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig övervägande positiva till förslaget men betonar att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen välkomnar möjligheten att delta tidigt i samhällsprocessen för att bidra till skapandet av förutsättningar för en säkrare väg till förskola och skola som stimulerar fler att gå, cykla eller åka kollektivt. När det gäller de yngsta barnen har de i normalfallet behov av att åtföljas av en vuxen till och från verksamheten. I dessa fall finns ofta ett behov av parkering i anslutning till verksamheten även om den med fördel kan vara tidsbegränsad för att undvika att platserna upptas av boende eller anställda i området. Självklart skall vi verka för att även de yngsta som lämnas inom omsorgen, redan tidigt lär sig att gå, cykla eller åka kollektivt när det gäller vardagsresor. Verkligheten är dock inte sådan som vi önskar, då det i vissa områden är svårt att få omsorg nära hemmet eller ens inom ett område som enkelt nås med kollektivtrafik. Det finns dessutom områden där det inte ens är utrymmesmässigt möjligt att komma ombord på buss eller annat kommunalt färdmedel med en barnvagn under vissa tidpunkter på dygnet, vilket många föräldrar som inte kan styra sin arbetstid måste förhålla sig till. När det gäller de lite äldre barnen/eleverna så behövs förutom säkra gångoch cykelvägar samt hållplatser även säkra avlämnings- och upphämtningsplatser intill skolor då det trots allt finns behov för vissa familjer att lämna och hämta med bil. I miljöer där avlämning- och upphämtning inte kan ske på ett enkelt och säkert sätt blir situationen ofta kaotisk och upplevs som trafikfarlig varvid ännu fler väljer att skjutsa sina barn för att de inte vågar 9

284 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 10 (32) släppa dem ensamma. Det torde därmed ligga i linje med mobility managementplanen att så långt som möjligt skapa miljöer där föräldrar känner sig trygga med att deras barn går, cyklar eller åker kollektivt till och från skolan. Genom att anlägga goda på- och avstigningsplatser för de något äldre eleverna som inte behöver följas till verksamheten av en vuxen torde även antalet parkeringsplatser kunna hållas nere då det i en säker miljö normalt inte föreligger samma behov av att följa de äldre barnen hela vägen in till skolan. Under avsnitt 3.2 samarbeten med olika aktörer står under riktlinjer att: Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går, cyklar eller åker kollektivt till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Denna formulering uppfattas som mycket positiv men behöver utvecklas så att det tydligt framgår hur skolan kan få hjälp. I texten anges vidare att: Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Förvaltningen bidrar gärna i samhällsplaneringsprocessen och under projekteringen för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart resande. Förvaltningen ser dock ingen anledning att särskilja nystartade skolor från befintliga skolor. Det måste vara upp till varje rektor att besluta hur verksamheten kan arbeta aktivt i dessa frågor, då rektors huvudsakliga uppgift är att leda skolans arbete och att ansvara för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. En viktig grupp i arbetet med mobility managment är skolornas föräldraföreningar som med fördel kan driva detta arbete inom ramen för sin verksamhet. Här hamnar frågan hos dem som den verkligen berör när det gäller föräldrars beteende. När det gäller de äldsta eleverna har vi ett antal som kör moped, A-traktor, bil eller annat fordon som kräver körkort. För dessa elever skulle elevråden kunna engageras i mobility managementarbetet med stöd av en person med kunskap inom området för att på ett bra sätt bidra till att påverka deras inställning till hållbart resande. För att ytterligare stärka arbetet med mobility management bör ett av flera viktiga kriterier vid avgörandet av verksamhetens placering vara närheten till kollektivtrafik vilket gynnar såväl miljö som brukare och medarbetare. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen är enig med Gymnasienämnden om att även förskolor som arbetar med att öka andelen vårdnadshavare som går, cyklar eller åker 10

285 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 11 (32) kollektivt med sina barn till förskolan ska erbjudas stöd från kommunen. Hur skolor och förskolor kan få stöd i arbetet med att få fler att gå, cykla och åka kollektivt kommer att förtydligas i samband med revideringen av mm-planen. Förvaltningen delar er åsikt om att det krävs ett tydligt barn- och elevperspektiv när det gäller trafikfrågor inom kommunen. Vi har arbetat med barnkonsekvensanalyser vid flera detaljplaner angående trafikfrågor som rör barn. Vi ser nu över hur vi på ett mer systematiskt sätt ska arbeta med barnkonsekvensanalys för att kunna säkerställa att barns rättigheter ska finnas med i beslutsfattandet kring beslut som rör barn. Bilparkeringsplatser vid förskolor ska upplevas som trygga. Förvaltningen arbetar med trafiksäkerhet och trygghet vid utformning av parkering vid alla skolor och förskolor i kommunen. Utformning av ytor för att hämta och lämna barn med bil ska ske så de inte kommer i konflikt med barn som går och cyklar. Antal parkeringsplatser för bilar och cyklar vid skolor hanteras i parkeringsprogrammet och eventuell tidsreglering bestäms av fastighetsägaren. I läroplanen finns trafik, trafiksäkerhet, trafikflöden och trafikregler med under målen i läroplanen. Många frågor som rör trafik kan vävas in i arbetet kring säkra skolvägar. I trafikstrategin står att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att öka andelen barn och föräldrar som går, cyklar eller åker kollektivt bidrar till att vi når kommunens uppställda miljö- och klimatmål. Förvaltningen håller med om att det i arbetet med säkra skolvägar är en fördel och föräldraföreningarna är delaktiga. Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt gällande övriga åtgärdsplaner som är kopplade till Huddinge kommuns trafikstrategi. Mobility management-planen knyter ihop dessa på ett bra sätt och förvaltningen ser arbetet med att göra Huddinge mer hållbart som mycket positivt. Ambitionen att framförallt bygga i kollektivtrafiknära lägen är god, men förvaltningen vill trycka extra på behovet av att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Detta kan göras genom att 11

286 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 12 (32) involvera SL i samhällsplaneringen, för att på så vis kunna skapa områden med såväl god kollektivtrafik, som tillräckligt underlag av boende. I planen nämns att bilen även i framtiden kommer att spela en viktig roll. Förvaltningen anser att detta bör framhållas tydligt för att undvika missförstånd. Det finns kommunala verksamheter som är helt beroende av bilen för att fungera tillfredsställande. Även för många Huddingebor är bilen en förutsättning för att få det dagliga livet att fungera. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det finns ett behov att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Att bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet framgår i Mobility management planen. Socialnämnden Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt eget. Socialnämnden beslutar för egen del att planen för ett hållbart resande skulle bli mer tillgänglig om man undvek utländska låneord. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tidigare uttalat sig positivt gällande övriga åtgärdsplaner som är kopplade till Huddinge kommuns trafikstrategi. Mobility management-planen knyter ihop dessa på ett bra sätt och förvaltningen ser arbetet med att göra Huddinge mer hållbart som mycket positivt. Ambitionen att framförallt bygga i kollektivtrafiknära lägen är god, men förvaltningen vill trycka extra på behovet av att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Detta kan göras genom att involvera SL i samhällsplaneringen, för att på så vis kunna skapa områden med såväl god kollektivtrafik, som tillräckligt underlag av boende. 12

287 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 13 (32) I planen nämns att bilen även i framtiden kommer att spela en viktig roll. Förvaltningen anser att detta bör framhållas tydligt för att undvika missförstånd. Det finns kommunala verksamheter som är helt beroende av bilen för att fungera tillfredsställande. Även för många Huddingebor är bilen en förutsättning för att få det dagliga livet att fungera, inte minst för personer med olika funktionsvariationer. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det finns ett behov att bygga ut kollektivtrafiken till områden med sämre buss- och tågförsörjning. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Att bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet framgår i Mobility management planen. Begreppet Mobility management är vedertaget och någon bra svensk översättning finns idag inte. Huddinge pensionärsråd Huddinges pensionärsråds beslut Huddinges pensionärsråd beslutar att som sitt yttrande svara att en plan för ett hållbart resande blir mer tillgänglig om planen undviker utländska låneord. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Begreppet Mobility management är vedertaget och någon bra svensk översättning finns idag inte. Miljöberedningen Miljöberedningens beslut Miljöberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Förvaltningens synpunkter 13

288 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 14 (32) I kapitel 3.2 beskriver mobility management-planen samarbete med olika aktörer såsom arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar. Kommunen är själv en stor arbetsgivare och Mobility management-planen borde således ta upp kommunens arbete med hållbart resande för sina egna anställda. Detta nämns under detta kapitel i meningen Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. Det är önskvärt att detta uttrycks ännu tydligare. Exempelvis bör en punkt finnas med under rubriken Riktlinjer under nämnda stycke där det beskrivs att kommunen själva som arbetsgivare ska arbeta med hållbart resande bland sina anställda. Inte minst för att kommunen ska föregå med gott exempel i arbetet med hållbart resande. Om vi inte själva arbetar med frågan blir det skevt att uppmuntra andra aktörer till det. Kommunen har sedan några år tillbaka arbetat med åtgärder för hållbart resande i den egna organisationen. Detta arbete bör finnas integrerat i Mobility management-planen och åtgärder och mål för kommunens arbete bör finnas nämnda. Desamma bör därför också finnas med i uppföljningen i kapitel 4. Mobility management-planen kan därmed också bli ett bra redskap för att kommunicera att kommunen själv arbetar internt med hållbart resande. Om Mobility management-planen skulle innehålla kommunens interna arbete med hållbart resande skulle det stärka arbetet med hållbart resande som helhet och man skulle få ned antal policydokument. Kommunen bör även utreda förutsättningarna för att införa bilpool som möjliggör för kommuninvånarna att använda kommunens bilar. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser detta som viktiga synpunkter och ser över det i samband med revideringen i mobility management-planen. Rubriken 4.3 heter Uppföljning av Huddinges interna arbete, men här bör förtydligas vad som avses med det interna arbetet med mobility management. Vad gäller kommunens interna arbete med hållbart resande följs utsläpp och kostnader för kommunens egna resor enligt CERO-modellen. CEROmodellen syftar till att arbeta med åtgärder i organisationer som syftar till ett mer hållbart resande bland kommunens anställda. Det är viktigt att hålla isär begreppen internt arbete respektive mobility management så att inte förvirring uppstår. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen avser att även arbeta internt med Mobility manegement och begreppet är samma oavsett om arbetet sker internt eller externa. Förvaltningen ser det som en viktig synpunkt att det ska vara tydligt vad som är internt arbete och externt arbete. 14

289 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 15 (32) I tabell 1-2 på s. 10 är växthusgasmålet felaktigt. Detta står förvisso i kommunen klimat- och energiplan, men då historisk emissionsdata har korrigerats efter det att planen antogs gäller inte längre det målet. Målet som gäller nu är 1,5 ton co2/capita till 2030 och 1 ton/capita till Kommunstyrelseförvaltningens svar: Vi ser över detta i samband med revideringen. Figur 3-1 bör kompletteras med hur avstämning mot översiktsplanen ska ske. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Översiktsplanen ligger som grund redan när projektet kommer med i plan för samhällsbyggnadsprojekt. Avstämning mot översiktsplanen sker i ett tidigare skede. Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen med följande tillägg: Idag befinner vi oss i ett läge där vi vill öka andelen kollektivtrafikresenärer, men där Trafikförvaltningen till följd av politiska beslut inte har de ekonomiska resurser som krävs för att uppnå detta. Indragningen av bussturer är en konsekvens av att oppositionen i landstinget röstade emot förslaget till avgiftshöjning. Det behövs i detta läge en helhetsanalys för resandet som även inkluderar bilåkandet, som idag av många upplevs som det främsta alternativet. Omställningen till hållbara transporter behöver motivera invånare utifrån de förutsättningar som finns idag. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) ser i grunden positivt på arbetet med mobility management i Huddinge kommun. Syftet med mobility management ligger i linje med åtagandet i trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms läns landsting att öka kollektivtrafikandelen i regionen samt nationella miljömålsåtaganden som Minskad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö och motsvarande mål för Huddinge kommun. Som konstateras i planen bidrar ett implementerat Mobility managenet-koncept även till förbättrad folkhälsa generellt när kommuninvånarnas exponering för avgaspartiklar och buller minskar medan cykling och gång främjas. Mobility management är således ett koncept som kan fungera proaktivt för områden som ligger inom förvaltningens uppdrag. 15

290 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 16 (32) Mobility management är även ett brett koncept som kan betyda olika saker i olika sammanhang. Planen för Huddinge kommun är systematisk vad gäller implementering av mobility management i planering, samarbeten och kommunikation. Men förvaltningen ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. I planen nämns att en förstärkt effekt av Mobility management-budskapet nås om hållbart resande också underlättas fysiskt. Till exempel kan en ny busslinje behöva vara igång vid inflyttning till ett nybyggt bostadsområde för att etablera en resvana med buss. För att ha busslinjen på plats dag ett kan kommunen köpa till extra busstrafik från landstinget och eventuellt låta exploatören bekosta detta under en begränsad tid. Förvaltningen menar att sambandet mellan det önskade beteendet och samhällets underlättande av beteendet inte nog kan understrykas här. Landstinget, som är den centrala aktören vid sidan av staten, skulle även kunna lyftas fram i planen. Förvaltningen föreslår att nämnden antar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det är viktigt att kollektivtrafiken finns tillgänglig redan vid inflyttningen till nya områden. Kommunen ska i god tid ta kontakt med trafikförvaltningen om/när det kan bli aktuellt att börja trafikera nya områden så Trafikförvaltningen har möjlighet att planerar in ny trafikering av kollektivtrafiken. Det är även viktigt att gatorna och att hållplatser är klara till inflyttningen. Finns förutsättningar för en fungerande kollektivtrafik har Trafikförvaltningen egen vinning av att trafikera sträckan och kommunen behöver då inte köpa in extra kollektivtrafik. Förvaltningen skriver att de ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument och kommer därmed inte att få karaktären av ett koncept. Tillsynsnämnden Tillsynsnämndens beslut Tillsynsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Förvaltningens synpunkter 16

291 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 17 (32) Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) ser i grunden positivt på arbetet med mobility management i Huddinge kommun. Syftet med mobility management ligger i linje med åtagandet i trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms läns landsting att öka kollektivtrafikandelen i regionen samt nationella miljömålsåtaganden som Minskad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö och motsvarande mål för Huddinge kommun. Som konstateras i planen bidrar ett implementerat Mobility management-koncept även till förbättrad folkhälsa generellt när kommuninvånarnas exponering för avgaspartiklar och buller minskar medan cykling och gång främjas. Mobility management är således ett koncept som kan fungera proaktivt för områden som ligger inom förvaltningens uppdrag. Mobility management är även ett brett koncept som kan betyda olika saker i olika sammanhang. Planen för Huddinge kommun är systematisk vad gäller implementering av mobility management i planering, samarbeten och kommunikation. Men förvaltningen ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. I planen nämns att en förstärkt effekt av Mobility management-budskapet nås om hållbart resande också underlättas fysiskt. Till exempel kan en ny busslinje behöva vara igång vid inflyttning till ett nybyggt bostadsområde för att etablera en resvana med buss. För att ha busslinjen på plats dag ett kan kommunen köpa till extra busstrafik från landstinget och eventuellt låta exploatören bekosta detta under en begränsad tid. Förvaltningen menar att sambandet mellan det önskade beteendet och samhällets underlättande av beteendet inte nog kan understrykas här. Landstinget, som är den centrala aktören vid sidan av staten, skulle även kunna lyftas fram i planen. Förvaltningen föreslår att nämnden antar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Förvaltningen skriver att de ser en risk med att planen frikopplas från andra åtgärdsplaner och behåller karaktären av ett koncept. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument och kommer därmed inte att få karaktären av ett koncept. 17

292 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 18 (32) Demokratiberedningen Demokratiberedningens beslut Demokratiberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på Mobility managment-planen där gång- och cykelvägar samt ökat kollektivtrafikanvändande bidrar till en förbättrad folkhälsa. Förvaltningen ser positivt på att det under kommunikations- och informationsarbetet anges att mer individuellt anpassad information kan ingå. Förvaltingens erfarenhet är att detta är en nyckelfråga för att nå olika målgrupper och att en rad olika metoder kan användas samt att det uppsökande arbetet för vissa målgrupper är en framgångsfaktor. Viktigt är att det finns erforderliga kommunikationsresurser för att möjliggöra det som beskrivs i Mobility management-planen. Kommunens handbok för delaktighet kan med fördel användas som stöd i det arbete som ovan beskrivits. Den senaste trygghetsundersökningen visar på att fler boende avstått från att använda kollektiva fördmedel på grund av otrygghet och att siffran ökat sedan 2006 med sex procent. 25 procent av de svarande uppgav 2014 att de avstått från att åka buss eller tåg på grund av otrygghet och att det finns skillnader mellan kommunens olika bostadsområden och mellan könen. Fler kvinnor än män svarar till exempel att de av otrygghet avstår från att åka buss eller tåg. Förvaltningen ser gärna att det i Mobility management-planen framgår att det genomförs trygghets/områdesvandringar innan insatser görs för att kunna planera rätt med perspektivet att alla ska kunna vara trygga i det bostadsområde där de bo, arbetar eller vistas i. Sådana vandringar behöver genomföras lokalt särskilt i de områden där otryggheten är som störst. Vandringarna behöver genomföras på sätt så att särskilt kvinnors erfarenheter synliggörs och att erfarenheter av olika funktionsförmågor lyfts. Denna kunskap behöver sedan vara integrerad i formuleringen av insatser för att öka möjligheterna för ett jämlikt och jämställt Huddinge. De resor som göra inom kommunen behöver fungera från dörr till dörr för funktionshindrade och konsekvensbeskrivningar behöver tas fram. Dessa ska inkludera jämlikhet och social hållbarhet för att belysa effekter och belysa hur det överensstämmer med såväl miljömål som social hållbarhet. Kommunstyrelseförvaltningens svar: 18

293 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 19 (32) Förvaltningen håller med om att trygghet är en viktig aspekt som ska tas hänsyn till. Områdesvandringar/trygghetsvandringar hanteras i Handbok i delaktighet. Trygghetsaspekten är en av de sociala frågorna som ingår i ordinarie planarbete för samhällsbyggnadsprojekt. Vidare anser förvaltningen att namnet på planen bör övervägas för att lättare förstå vad den handlar om utifrån att utomstående som inte är insatta, ska kunna sätta sig in i frågan. Förvaltningen föreslår att demokratiberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Mobility management har utvecklats på europeisk nivå, främst i ett antal EUprojekt och inom ramen för samarbetsplattformen EPOMM, European Platform on Mobility Management. Begreppet Mobility management är vedertaget och någon bra svensk översättning finns idag inte. Förvaltningens kommunikation med invånarna kring Mobility management kommer ske på ett sådant sätt att de inte behöver vara insatt i begreppet. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 8 september 2015 med tillägget att kommunen i sin stadsplanering bör utgå från att sportanläggningar ska gå att nå med kollektivtrafik och cykel samt att boende behöver närhet till grönområden för att på så sätt se till att minimera den tidigare nämnda trafiken. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att den föreslagna planen är ambitiös och pekar åt rätt håll vad gäller hållbara resor i kommunen. Dock finns ett problem i hur framtida resvanor kan komma att se ut där framförallt befolkningsutvecklingen, i länet i allmänhet och i Huddinge i synnerhet, samt det samlade kollektivtrafikutbudet är av avgörande betydelse för möjligheterna att implementera planen. Förvaltningen efterlyser resonemang kring kommunens möjligheter att påverka resandet då avgörande delar av utvecklingen kring kollektivtrafik ligger på regional och i vissa fall på nationell nivå. En väsentlig del i det samlade resandet i kommunen är de spontana folkhälsofrämjande aktiviteter som Huddingeborna gör själva eller i grupp. 19

294 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 20 (32) Huddinge har 18 naturreservat som täcker en stor del av kommunens yta och genererar eller kommer att generera ett stort antal spontana, folkhälsofrämjande, aktiviteter. Att ta sig till och från dessa naturområden bör underlättas i möjligaste mån och detta görs bland annat genom att tillgodose behovet av parkeringsplatser då naturreservaten tenderar att inte ligga i goda kollektivtrafiklägen. Förvaltningen saknar en analys av de behov som uppstår i samband med det stora antal resor som görs i anslutning till aktiviteter anordnade av kommunens föreningar. Dessa resor innebär att hallar och anläggningar utgör viktiga, i betydelsen besöksintensiva, målpunkter i kommunen. Förvaltningen vill därför särskilt lyfta fram behovet av en parkeringsutredning vid idrottsanläggningar vilket bör kopplas till en bredare analys av resvanor i förhållande till det stora antalet föreningsledda idrottsaktiviteter som sker i kommunen. Många av våra hallar och anläggningar är placerade på ett sådant sätt att kollektivtrafiken inte är förstavalet för många aktiva, de är helt enkelt inte alltid belägna i goda kollektivtrafiklägen. Målet att förmå fler att gå, cykla eller åka kollektivt till målpunkter är bra men kan utgöra ett problem då många idrottsaktiviteter är utrustningsintensiva vilket kan innebära att många väljer bil för sina resor. Många aktiva är under 18 år gamla och behöver transport till och från idrottsaktiviteter runt om i kommunen. Många idrottsanläggningar har en hög belastning under begränsade tider, framförallt kvällar och helger, vilket medför krav på goda parkeringsmöjligheter. Förvaltningen menar att även om idrottsanläggningar ligger i goda kollektivtrafiklägen så gör det faktum att de aktiva ofta själva måste bära med sig den utrustning som krävs för träning eller match att även en relativt kort sträcka från station/hållplats till anläggning kan upplevas som lång och medföra att man väljer biltransport. Förvaltningen menar att det är väsentligt att utveckla samarbetet med barn- och utbildningsförvaltningen för att uppnå ett bättre utnyttjande av de parkeringar som planeras i anslutning till nya skolor där gymnastiksalar och idrottshallar byggs i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det finns ett behov att tillgodose behovet av parkeringsplatser vid våra naturreservat och idrottsanläggningar. Bedömningar av parkeringsbehov vid kommunens fritids- och aktivitetsanläggningar görs vid alla nyexploateringar. Förutsättningar för att 20

295 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 21 (32) anlägga parkering vid kommunens naturreservat kräver särskild utredning och avvägning gentemot andra intressen. Avstånd mellan målpunkt och besöksparkering anges i riktlinje 4.2 i parkeringsprogrammet. Den särskilda utredningen som görs vid nybyggnation av idrottsanläggningar ska innehålla faktaunderlag om resvanor och färdmedelsfördelning för resande till en sådan verksamhet. Precisa krav på utredningens utformning och innehåll skrivs ej in i programmet utan hanteras i checklistor och rutiner vid den avdelning som ansvarar för att ta fram utredningen. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Huddinge brottsförebyggande råd Huddinge brottsförebyggande råds beslut Huddinge brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Den senaste trygghetsundersökningen visar på att fler boende avstått från att använda kollektiva fördmedel på grund av trygghet och att siffran ökat sedan 2006 med sex procent. 25 procent av de svarande uppgav 2014 att de avstått från att åka buss eller tåg på grund av otrygghet och att det finns skillnader mellan kommunens olika bostadsområden och mellan könen. I undersökningen framkommer även att trafikproblem utgör ett allvarligt kommunövergripande stort problem över senare år, särskilt bilar kör för fort och att trafikregler inte respekteras. Även trafikfrågor som rör cykelbanor, gatuplanering och tung trafik/buller har höga negativa värden för en kommun i nationell jämförelse. Mot bakgrund av detta är det mycket positiv att en Mobility management-plan blir verklighet och att ett trygghetsperspektiv genomsyrar genomförande av insatser. Förvaltningen ser gärna att det i Mobility management-planen framgår att det genomförs trygghets/områdesvandringar innan insatser görs för att kunna planera rätt med perspektivet att alla ska kunna vara trygga i det bostadsområde där de bo, arbetar eller vistas i. Sådana vandringar behöver genomföras lokalt särskilt i de områden där otryggheten är som störst. 21

296 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 22 (32) Förvaltningen ser positivt på att det under kommunikations- och informationsarbetet anges att mer individuellt anpassad information kan ingå. Förvaltingens erfarenhet är att detta är en nyckelfråga för att nå olika målgrupper och att en rad olika metoder kan användas samt att det uppsökande arbetet för vissa målgrupper är en framgångsfaktor. Viktigt är att det finns erforderliga kommunikationsresurser för att möjliggöra det som beskrivs i Mobility management-planen. Kommunens handbok för delaktighet kan med fördel användas som stöd i det arbete som ovan beskrivits. Förvaltningen föreslår att Huddinges brottsförebyggande råd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att trygghet är en viktig aspekt som ska tas hänsyn till. Områdesvandringar/trygghetsvandringar hanteras i Handbok i delaktighet. Trygghetsaspekten är en av de sociala frågorna som ingår i ordinarie planarbete för samhällsbyggnadsprojekt. Funktionshinderrådets Huddinges råd för funktionshinderfrågors beslut Huddinges råd för funktionshinderfrågor överlämnar remissvaret, daterat den 7 september 2015, till kommunstyrelsen, som yttrande över Mobility managementplan för Huddinge kommun. Sammanfattning I Huddinge kommuns översiktplan och trafikstrategi pekas gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse ut för kommunens och för regionens utveckling. En av trafikstrategins åtgärdsplaner är mobility managementplanen (MM-planen), som är ett koncept för att främja hållbara transporter. I samhällsplanering kan MM-planen användas för ett hållbart samhälle. MM-planen ska påverka resenärer att välja hållbara resor för korta resor och kollektivtrafik för längre resor. Rådet för funktionshinderfrågor är positiv till MM-planen. Men utifrån Huddinge kommuns bebyggelsestruktur och topografi kommer även bilen framöver att vara ett viktigt transportmedel 22

297 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 23 (32) för att funktionsnedsatta ska kunna vara delaktiga i samhället. Det kommer även fortsättningsvis att behövas parkeringsplatser för funktionsnedsatta nära frekventa besöksmål. För att underlätta för funktionsnedsatta att kunna välja hållbara resor är det en förutsättning att den är tillgänglig från dörr till dörr. I arbetet med hållbara resor kan det behövas konsekvensbeskrivningar och en checklista som inkluderar jämlikhet och social hållbarhet för att belysa effekter och om dessa överensstämmer med såväl miljömål som social hållbarhet. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Antalet parkeringsplatser för funktionshindrade hanteras i parkeringsprogrammet. I detaljplaner görs konsekvensbeskrivningar som behandlar jämlikhet och social hållbarhet. I de fall då Mobility management projekt genomförs utanför detaljplaneprocessen beaktas sociala- och jämlikhetsaspekterna. Nynäshamns kommun Nynäshamnskommun avstår från att yttra sig över remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Ingen Länsstyrelsen Länsstyrelsen har tagit del av Huddinge kommuns förslag till åtgärdsprogram för omgivningsbuller. Länsstyrelsen är positiv till att Huddinge kommun tar fram ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller och anser också att detta är ett gott exempel. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Ingen 23

298 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 24 (32) Trafikverket Trafikverket har tagit del av rubricerat ärende och vill lyfta fram följande. Trafikverket tycker att det överlag är en bra och ambitiös plan. Vi har ändå några detaljsynpunkter: Hållbara resor och transporter har en egen rubrik vilket kan vara förvirrande. Förtydliga gärna skillnader, och likheter, med begreppet mobility management. Vi saknar en koppling mellan mobility management och fyrstegsprincipens första steg liksom en beskrivning av hur mobility management kommer in i arbetet med i åtgärdsvalsstudier. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser detta som en viktig synpunkt och ser över det i samband med revideringen. Trafikkontoret, Stockholms stad Kontoret ställer sig positiv till att Huddinges Mobility management plan ingår som en del av nio åtgärdsplaner i Huddinge kommuns trafikplan och att man med denna plan tar ett helhetsgrepp om Mobility Management. Denna Mobility management plan är allmänt håller och det är många åtgärder som ska genomföras och många dokument som ska tas fram för att det ska bli en del av ordinarie arbete. Det vore bra om det tydliggjordes vilka resurser som behövs för att genomföras åtgärderna samt vilken tidsperiod som dessa ska genomföras. Det är noterbart att man poängterar att man ska öka det hållbara resandet för att ge plats åt bilen då majoriteten av Huddingeborna inte har bil. Det finns betydligt viktigare aspekter såsom demokratiska värden, markutrymme och klimat för att öka det hållbara resandet. Planen fokuserar på persontransporter- man nämner att godstrafik ska finnas med. Det är önskvärt tydliggöra vilka områden som ska ingå i Mobility management-planen. Att t.ex. arbeta med samlastning och lastcyklar har en stor potential i framtiden. En annan viktig parameter för en Mobility management plan är att minska resandet, dvs att även ta med distansarbete, resfria möten m.m. Kommunen 24

299 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 25 (32) som stor arbetsgivare skulle kunna vara en förebild inom detta område i det interna arbetet. Det skulle vara intressant att ta del av hur långt Huddinge kommuns arbete med Mobility management har kommit förutom för resor till och från skolor. Under Mobility management i samhällsplaneringen tar man upp flexibel parkering och menar då bilparkering. Det är minst lika viktigt att man planerar in tillräckligt med cykelparkering (inklusive el- och lastcyklar) vid boende, arbetsplatsen och kollektivtrafikpunkter. En av de viktigaste parametrarna för att öka det hållbara resandet är att synliggöra parkeringskostnaderna. Detta saknas. Under flexibel parkering fokuserar man på parkeringsinköp och man tar inte upp te.x bilpool som ett sätt för byggbolagen att sänka parkeringstalen. Det är kommunen som ansvarar för parkeringstal både för bil och cykla och kommunen har därmed ett stort inflytande. Under Samarbeten med olika aktörer saknas byggbolag och bostadsföretag som är mycket betydelsefula aktörer inom Mobility management-området. Under Uppföljning och utvärdering visas ett antal intressanta indikatorer. Det anges att uppföljning av Huddinges interna arbete ska följas upp med MaxQ. Det vore bra om man tydliggjorde vilka av de områdena man beskrivit i Mobility management-planen som ska ingå i MaxQ. Syftet med Mobility management-planen är att påverka transportefterfrågan så att fel väljer att gå, cykla och åka kollektivt. En grundförutsättning för att öka det hållbara resandet är dock att det finns konkurantkraftiga förutsättningar att resa med andra sätt än bilen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen ser synpunkterna som viktiga och ser över det i samband med revideringen. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument. Där kommer det även tydliggöras vilka resurser som behövs för att genomföra åtgärderna. Parkeringsfrågor för motorfordon och cyklar hanteras i kommunens parkeringsprogram och godstrafiken och samlastning kommer att hanteras i den kommande godstrafikplanen. Södertörnskommunerna samarbetar med samordnadvarutransport där även samlastning inkluderas. Samarbeten med byggbolag och bostadsföretag kommer in under mobility management i samhällsplaneringen. 25

300 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 26 (32) Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen tycker att det är viktigt och bra att planen kommer till stånd och att den tydligt pekar på hur mobility managment ska komma in i olika skeden av samhällsbyggnadsprocessen. Den utgör således ett viktigt komplement till parkeringsprogrammet, samt cykel-, gång-, och kollektivtrafikplanerna, i implementeringen av kommunens trafikstrategi. Trafikförvaltningen tycker att de inriktningsmål som används för planen är i sak bra, men att de är formulerade mer som metoder och riktlinjer snarare än mål och därför blir svåra att följa upp. De indikatorer som används för uppföljning är mycket bra, och väl knutna an till de övergripande till riktlinjerna samt målformuleringarna från Trafikstrategin och Översiktsplanen Kommunstyrelseförvaltningens svar: Mer konkreta mål kommer att tas fram när Mobility management-planen är beslutad. Åtgärder som tas fram i Mobility management-planen kommer att skrivas in i handböcker, handlingsplaner och andra viktiga strategiska dokument och kommer inte få karaktären av ett koncept. 26

301 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 27 (32) NTF NTF avstår från att yttra sig över remissen. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Ingen Stuvsta villaförening Stuvsta Gårds Villaägareförening (nedan kallat SGVF, som är Huddinge kommuns största villaägareförening med mer än medlemmar i Stuvsta/Snättringe) har läst och studerat remissutgåvan av Mobility Management-planen för Huddinge Kommun. Vi sympatiserar med strävandena att försöka föra över transporter av gods och människor till mer hållbara alternativ än vad som oftast sker idag. Därför är vi positiva till att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna till transporter genom, gång-, cykel- och kollektivtrafik. Detta får dock inte ske på bekostnad av möjligheterna till biltransporter där sådana krävs. Huddinge kommun består av en blandad bebyggelse, från stora flerfamiljsbyggnadsområden till vidsträckta villaområden. Stuvsta/Snättringe, som är SGVF:s verksamhetsområde, är sedan lång tid ett etablerat villaområde. Fram till 1908 tillhörde Stuvsta gård släkten Lagerbielke på Älvsjö. Då köptes större delen av marken i syfte att styckas och försäljas som tomter för egnahem och sommarstugor. Exploateringen skedde till övervägande del av det då 1910 bildade Stuvsta Fastighetsaktiebolag. Detta betyder att olika serviceinrättningar inklusive busshållplatser och tågstationer förekommer sparsamt inom området och att avståndet till dessa kan vara tämligen långt. Det kan också saknas underlag för tätare förekommande kollektivtrafik. För friska personer som inte har barn i yngre åldrar, är alternativet att cykla eller gå till dessa serviceställen möjligt med undantag för de kallaste/snöigaste vinterdagarna. För äldre och barnfamiljer är det inte ett realistiskt alternativ att cykla eller gå då barn skall fraktas till och från, ofta avlägset placerade, daghem, fritids och skolor eller/och fritidsaktiviteter med 27

302 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 28 (32) mycket tung utrustning samtidigt som inköp av matvaror ofta skall ske, eller för äldre, när större varuinköp skall uträttas. För andra områden i Huddinge, med mycket tätare befolkning, är det redan idag både svårt och onödigt att använda bil för lokala transporter. Men ofta finns behovet av mer långväga transporter t.ex. till dagis då dagisplats ofta inte erhålls i närheten av bostaden. Detta lyftes fram av Jelena Drenjanin (M) under Demokratidagarna v 41/2015. Dessutom är även serviceställen lokaliserade till dessa tätbefolkade områden varför biltrafik från villaområdena till dessa delar av Huddinge är nödvändig. Huddinge Kommun satsar idag mycket på att utvidga både Flemingsberg samt Kungens kurva. Detta kommer att leda till att biltrafiken kommer att öka kraftigt till dessa två köpcentrum. En mycket viktig del i att göra huvuddelen av resandet till och från arbetsplatser, ofta belägna utanför kommungränsen, mer hållbara är då tillgången till infartsparkeringar i anslutning till pendeltåg och busstationer. Saknas sådana parkeringsplatser, till ingen eller ringa kostnad, kommer många att använda bilen, i stället, för hela sträckan till och från arbetsplatsen, Detta minskar inte biltrafiken totalt inom kommunen, men resulterar i en markant ökning av biltrafiken regionalt. Detta betonas i artikeln om ökat antal bilresor från Huddinge in mot Stockholm i Mitt i Huddinge (bil. 1). Kommunstyrelseförvaltningens svar: Parkeringsfrågor för motorfordon och cyklar hanteras i kommunens parkeringsprogram. Enligt remissutgåvan skall Mobility Management tillämpas i alla steg i planprocesser. Man kan då starkt ifrågasätta om detta har tillämpats i planerna för Mjölner 4. Det är möjligen så att källarvåningarna kommer att innehålla lika många parkeringsplatser för pendlare som nuvarande parkering, men inte fler. Dagens antal är dock mycket otillräckligt varför många inte kan utnyttja pendeltågen för resor utan väljer att ta bilen hela vägen. Om Mobility Management verkligen tillämpats borde man i stället för bostäder, bygga en väsentligt större infartsparkering vid Stuvsta station, som dessutom borde kunna överdäcka delar av spårområdet och perrongen. SGVF tog 2009 fram ett förslag, Bil. 2, som idag tycks vara mer aktuellt, på hur en infartsparkering skulle kunna se ut. Det förefaller dessutom som att ersättningsparkering under byggtiden saknas vilket sannolikt kommer att öka biltrafiken kraftigt från Huddinge mot Stockholm under denna tid. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det är viktigt att arbeta med Mobility management vid det eventuella byggande t av Mjölner. Förvaltningen håller 28

303 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 29 (32) på att ta fram en plan för mobility management arbetet som ska pågå innan och under byggnationen av Mjölner. I samband med ombyggnad av parkeringen vid Stuvsta station har det förekommit diskussioner om att plats måste reserveras för framtida ytterligare spår. Detta borde inte vara relevant då Huddinge kommun i sin Översiktsplan 2030 slagit fast att framtida ytterligare spår måste förläggas under jord. SGVF har vid två tillfällen (den 24 januari 2011 och den 24 juni 2014) träffat Trafikverket som informerat oss om att bygga ytterligare två spår mellan Huddinge och Stuvsta ställer sig mycket komplicerat, varför en annan lösning måste till. Detta kan vara att förlägga dessa spår i en tunnel. Om tunnlar ändå skall byggas på denna sträckning har SGVF föreslaget, april 2014, att tunnel/tunnlar byggs för en Förbifart Stuvsta, (bil.3). På detta sätt skulle man slippa bygga om Huddingevägen och denna skulle kunna reduceras till mer av en lokalgata. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. Frågan om ytterligare spår ligger hos Trafikverket och vi bevakar frågan. Mobility Management beskrivs som ett "mjukt" sätt att påverka resandet i stället för att bygga ny infrastruktur. Ett mjukt sätt som dock kräver hårda nypor av Huddinge kommuns förhandlare är att påverka SL och SLL att ändra och/eller slopa nuvarande zonindelnings-system. Det är t.ex. helt orimligt att det skall kosta mer för enkla resor att resa från Stuvsta till Älvsjö än det kostar att resa från Lidingö till Fittja, en många gånger längre sträcka. Då SL är en landstingsverksamhet och inte en kommunal verksamhet, är det också mycket egendomligt att zongränser ofta är lika med kommungränser. Hårda nypor har uppenbart inte Huddinge kommuns förhandlare haft när det nu står klart Mitt i Huddinge , (bil.5), att Huddinge är en av de kommuner som drabbas hårdast av SLs aviserade neddragningar av busslinjer emedan andra kommuner genom protester har lyckats att kraftigt minska neddragningarna. Visserligen sker neddragningen här pga. gamla avtal som möjliggör för SL att göra neddragningarna vilket inte har varit möjligt pga. nya avtal i andra områden, men det innebär inte att SL måste göra dessa neddragningar. Neddragningar går stick i stäv mot intentionerna i Mobility Management och kommer med stor sannolikhet att leda till ökat bilåkande inom kommunen och regionalt. Ett annat exempel på icke fungerande Mobility Management är att det för en Huddingefamilj, med minst två betalande personer, är väsentligt billigare att åka in med bil till Stockholm för t.ex. ett teaterbesök och utnyttja kvällsparkeringstaxan i ett centralt parkeringshus än att betala till SL för fram 29

304 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 30 (32) och återresa (om man inte har periodkort). Det anses dessutom av de flesta vara väsentligt bekvämare att ta bilen hela sträckan, särskilt om man bor i ett vidsträckt villaområde med långt avstånd till buss/tåg och inte får plats på en infartsparkering vid inresan. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Förvaltningen håller med om att det är viktigt att ha en fungerande kollektivtrafik. Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. För att göra det mer attraktivt att använda cykel är det av stor vikt att cykelbanorna förbättras särskilt sådana där blandad cykel- och gångtrafik förekommer. Väsentligt mer frekventa markeringar och skyltar som visar var respektive trafikslag skall vara samt publicering av vilka regler som gäller krävs för att den allt snabbare cykeltrafiken skall kunna ta sig fram utan onödiga stopp och olycksrisker med samtidig respekt för gångtrafikanter. Även cykel- och gångbanor med skillnader i vägytor bör märkas ut mycket tydligare och frekventare då det uppenbart är väldigt oklart för många var de skall befinna sig. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Gångvägar kommer att behandlas i kommunens gångplan. Cykelvägar behandlas i kommunens cykelplan. Med anledning av kommunstyrelsens svar på Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg, Kommunstyrelsen protokoll 30 september ,(bil.4), där det förefaller som om man förordar den s.k. skip-stoptrafiken för att snabba upp förbindelserna från Flemingsberg norrut på bekostnad av turtätheten för de mindre pendeltågsstationerna, som Stuvsta, Ifrågasätter SGVF om Mobility Management principer har tillämpats. Viljan att använda pendeltågen är starkt beroende av tillgång på infartsparkering men också på turtäthet. Att behöva vänta en längre tid på nästa tåg p.g.a. att man missat tåget orsakat av biltrafikstörning eller oväntat lång tid att hitta en parkeringsplats gör att man tenderar att ta bilen hela vägen. Att vissa som kan använda de större pendeltågstationerna sparar någon minut är sannolikt inte avgörande för att man väljer tåget. Kommunstyrelseförvaltningens svar: 30

305 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 31 (32) Kollektivtrafikens omfattning och beslut om utökning av kollektivtrafiken är trafikfrågor som inte kommunen beslutar om och således har svårt att påverka. Kommunen har kontinuerlig kontakt med trafikförvaltningen för att påverka och förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Fullersta Fastighetsägarförening Att för FFFs räkning ge ett remissyttrande om ett dokument som skall användas internt inom kommunen och av exploatörer är nog inte riktigt en del av vår verksamhet. Även om flera av oss har professionell kompetens i managementfrågor. Vår roll är att bevaka våra medlemmars intressen och inflytande. Även om vi är fastighetsägare är det tveksamt om det är våra typer av fastigheter som planen benämner fastighetsägare. Vi känner inte igen oss i formuleringarna. I Mobility management-planen beskrivs att kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service skall ingå men det känns väldigt avlägset idag. SL planerar minska kollektivtrafiken och allt fler köpcentra byggs i Flemmingsberg, Kungens kurva och fler platser med mycket större utbud och lägre priser än vad butikerna i Huddinge Centrum kan erbjuda i vårt närområde. Tvärtemot vad som beskrivs i planen känns det som om Huddinge Centrums kommersiella betydelse minskar. En kommun har mycket svårt att styra kollektiv läns och rikstrafik samt etablering av kommersiell service i närheten. Mobility management-planen beskrivs som ett internt processdokument för tjänstemän, politiker och exploatörer. Men hanteringen av medborgarnas inflytande och önskemål saknas helt. En mycket viktig mobilitetsfråga som inte alls berörs är hur äldres och funktionshindrades behov skall kunna tillgodoses. Ett exempel där en Mobility management-plan hade behövts är i den pågående detaljplaneringen av skolområdet i Vista med flera skolor mycket nära varandra vilket inte bidrar till att minska behovet av biltrafik. Det finns inte heller några synergieffekter mellan kommunal- och friskola. Därför är det mer rådligt att sprida ut skolorna inom ett större område. Barn behöver ha möjligheten att kunna gå eller cykla till en skola i närheten utan att korsa högtrafikerade vägar. 31

306 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN Error! No text of specified style in document. SIDA 32 (32) I planen beskrivs kampanjer och riktlinjer såsom Riktade kampanjer ska genomföras mot kommunanställda och Riktade kampanjer ska genomföras mot invånare. Vi vill inte att kommunen använder sig av riktade kampanjer mot någon - om en sådan här plan skall kunna fungera måste det vara genom dialog. De föreslagna indikatorerna är alldeles för hårda. Det måste även finnas mjuka och i dialogform. Kommunstyrelseförvaltningens svar: Planen har varit ute på remiss mellan 4 juni-31 september och allmänheten har haft möjliget att lämna sina synpunkter på planen. För att nå Huddinge kommuns mål att öka andelen som går, cyklar eller åker kollektivt behövs information om vilka resval som finns att välja på. Det kan uppnås med riktade kampanjer som kan ske på många olika sätt. 32

307 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sändlista remissinstanser MYNDIGHETER Länsstyrelsen i Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län/södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) AB Storstockholms Lokaltrafik Södertörns Brandförsvarsförbund Trafikverket KOMMUNER Botkyrka kommun Haninge kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Salems kommun Stockholms stad Södertälje kommun Tyresö kommun NÄMNDER I HUDDINGE KOMMUN Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Miljöberedningen /

308 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÖVRIGT I HUDDINGE KOMMUN Informationsavdelningen Information Huddinge FÖRENINGAR OCH INTRESSEORGANISATIONER Arena Huddinge Cykelfrämjandet Friluftsfrämjandet i Huddinge Företagarna i Huddinge Handelskammaren Stockholm Huddinge hembygdsförening Huddinge naturskyddsförening Hyresgästföreningen i Huddinge NTF Stockholm-Gotland Svenska cykelsällskapet Rädda Barnen Miljöpartiet de Gröna RÅD Huddinge råd för funktionshinderfrågor Huddinge brottsförebyggande råd (HuBrå) Huddinge pensionärsråd /

309 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN FASTIGHETSÄGARE/SAMFÄLLIGHETER/VILLAÄGAREFÖRENINGAR Aktuariens Samfällighet Albackens Anl. Samfällighet Backens Fastighetsägarförening Bergets Samfällighet Björkspinnaren Brf Bokbindaren Samfällighet Bostadsrättsföreningen Edet Bostadsrättsföreningen Hoppet 44 Bostadsrättsföreningen Laxen 1 Brf Ekvecklaren BRF Holmgård 2 Brf Kronan 1 Brf Kvarnberget BRF Kvarnbergsplan i Huddinge Brf Mörten 1 Brf Ouvertyren Brf Rådstugan i Huddinge Brf Siken 2 Brf Tempeltornet Brf Änglamark Brynjan Bostadsrättsförening Buntmakarens Samfällighet Byggmästarens Samfällighetsförening Bäckens Samfällighetsförening Ekens Samfällighetsförening Fjällhöjden Samfällighet Flemingsbergs Brf Fornborg 1 Brf /

310 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Fridhems Samfällighet Fullersta Fastighetsägarförening Fållans Fastighetsägarförening Gladökvarns Fastighetsägarförening Glömsta Fastighetsägarförening Gunhildsviks vägsamfällighet Hasselstigens Samfällighet Huge fastigheter AB Häradshöjden Bostadsrättsförening Hörningsnäs Villaförening Konstapelns Anl.-Samfällighet Kornellens Samfällighetsförening Laboratorns Samfällighet Lissma-Öran Samfällighetsförening Länna-Drevviken Fastighetsförening Löparen nr:3 Bostadsrättsförening Lövkärrets Samfällighet Malmvägens Samfällighet Milsten Anl.-Samfällighet Milstens Samfällighetsförening Mossängsområdets Samfällighet Ouvertyrens Samfällighetsförening Parkhemsvägens Samfällighet Portens Bostadsrättsförening Prinsessan Bostadsrättsförening Riksbyggen BRF Silfverdalen Roddarvägen Samfällighet Romansens Samfällighet Ryttaren nr 1 /

311 MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÄRENDENUMMER KS-2014/ MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Segeltorps Villaägareförening Sjöängen-Trångsund Tomtägareförening Sjöängens Villaförening Snättringe Fastighetsägarförening Snättringe Samfällighet Snättringedalens Samfällighet Sofiebergs Vägförening Storhällens Samfällighetsförening Stortorps Brygga ek förening Stortorps Ängar Stuvsta Gårds Villaägareförening Stuvsta Villa- och Trädgårdsförreningen Styrmannen 1 Bostadsrättsförening Svartviks Tomtägareförening Sälgen 36 Ekonomisk Förening Sörskogens Samfällighetsförening Sörskogens Villaägareförening Teknikervägens Samfällighet Toppens Samfällighet Trångsunds Brf Utsälje Södras Samfällighetsförening Vidja Intresseförening Vidja Vägförening Villaföreningen Dungen Villaägarnas Huddingekrets Vista Gård 2 Brf Ådrans vägförening Österhagen Tomt- och vägförening /

312 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Brandstegen godkänns. En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Klockarbacken 7 godkänns. Sammanfattning Följande beslut har fattats angående genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanerna för kvarteret Brandstegen respektive kvarteret Klockarbacken 7: Kommunfullmäktige beslutade (KS-2014/752) om en nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Klockarbacken.Kommunfullmäktige beslutade (KS-2014/79, KS- 2014/794, KS-2014/795) om en nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen.Kommunstyrelsen beslutade (KS-2015/482) om att upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 kan genomföras. I samband med arbetet inför Mål och budget 2016 så beslutade förvaltningen att se över hur kostnaderna för att genomföra allmänna anläggningar inom den fördjupade översiktsplanen för Storängen skulle fördelas mellan de olika projekten inom området. Ovan nämnda kommunfullmäktigebeslut om nettoinvesteringar byggde på att kostnaderna för genomförandet av gator som gränsade till kvarter som inte ingick i berörd detaljplan skulle belasta dessa kommande projekt. Till exempel så skulle halva utbyggnadskostnaden för Sjödalsvägen som byggs ut i samband med kvarteret Brandstegen belasta kommande projekt för kvarteret Fabriken. För att få en bättre och konsekvent redovisning av ekonomin för projekten i Storängen valdes nu istället att samtliga kostnader för de anläggningar som planlagts och genomförs i samband med varje enskilt projekt skulle belasta detta projekt. Till exempel belastar nu hela kostnaden för utbyggnaden av Sjödalsvägen i exemplet ovan kvarteret Fabriken. Framtida projekt som till exempel kvarteret Fabriken kommer därmed inte att belastas av någon investering för till exempel Sjödalsvägen utan bara få en intäkt från exploatörerna för denna. Denna förändring ledde till att nettoinvesteringen för kvarteret Brandstegen ökade till kr och att nettoinvesteringen för kvarteret Klockarbacken minskade till kr. Framtida projekt som till exempel kvarteret Fabriken kommer därmed inte att belastas av någon investering för

313 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG I samband med detaljprojekteringen och upphandling av projektet att genomföra de allmänna anläggningarna inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och kvarteret Klockarbacken 7 och konstaterades att ovan nämnda nettoinvesteringar behöver ökas med anledning av följande: Förorenade massor i befintliga gator och blivande gatumark, kostnad ca 4 miljoner. Denna kostnad fanns inte med i de inledande kalkylerna, då vi 2014 när kalkylen gjordes, inte hade fullständiga uppgifter om hur mycket att kvartersmarkens föroreningar som spridit sig till gatumarken. Detta har utretts och klargjorts under projekteringen som slutförts under Ökade kostnader på ca 5 miljoner jämfört med kalkylernas ca 15 miljoner för markförstärkningsåtgärder. Det har framkommit under projekteringen att utförande av markförstärkningsåtgärderna kommer att bli mer komplicerat än tidigare kalkylerat främst beroende på flertalet befintliga ledningar som måste vara i drift samt att markförhålland

314 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Brandstegen godkänns. 2. En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Klockarbacken 7 godkänns. Sammanfattning Följande beslut har fattats angående genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanerna för kvarteret Brandstegen respektive kvarteret Klockarbacken 7: Kommunfullmäktige beslutade (KS-2014/752) om en nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Klockarbacken. Kommunfullmäktige beslutade (KS-2014/79, KS-2014/794, KS- 2014/795) om en nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen. Kommunstyrelsen beslutade (KS-2015/482) om att upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 kan genomföras. I samband med arbetet inför Mål och budget 2016 så beslutade förvaltningen att se över hur kostnaderna för att genomföra allmänna anläggningar inom den fördjupade översiktsplanen för Storängen skulle fördelas mellan de olika projekten inom området. Ovan nämnda kommunfullmäktigebeslut om nettoinvesteringar byggde på att kostnaderna för genomförandet av gator som gränsade till kvarter som inte ingick i berörd detaljplan skulle belasta dessa kommande projekt. Till exempel så skulle halva utbyggnadskostnaden för Sjödalsvägen som byggs ut i samband med kvarteret Brandstegen belasta kommande projekt för kvarteret Fabriken.

315 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ För att få en bättre och konsekvent redovisning av ekonomin för projekten i Storängen valdes nu istället att samtliga kostnader för de anläggningar som planlagts och genomförs i samband med varje enskilt projekt skulle belasta detta projekt. Till exempel belastar nu hela kostnaden för utbyggnaden av Sjödalsvägen i exemplet ovan kvarteret Fabriken. Framtida projekt som till exempel kvarteret Fabriken kommer därmed inte att belastas av någon investering för till exempel Sjödalsvägen utan bara få en intäkt från exploatörerna för denna. Denna förändring ledde till att nettoinvesteringen för kvarteret Brandstegen ökade till kr och att nettoinvesteringen för kvarteret Klockarbacken minskade till kr. Framtida projekt som till exempel kvarteret Fabriken kommer därmed inte att belastas av någon investering för I samband med detaljprojekteringen och upphandling av projektet att genomföra de allmänna anläggningarna inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och kvarteret Klockarbacken 7 och konstaterades att ovan nämnda nettoinvesteringar behöver ökas med anledning av följande: Förorenade massor i befintliga gator och blivande gatumark, kostnad ca 4 miljoner. Denna kostnad fanns inte med i de inledande kalkylerna, då vi 2014 när kalkylen gjordes, inte hade fullständiga uppgifter om hur mycket att kvartersmarkens föroreningar som spridit sig till gatumarken. Detta har utretts och klargjorts under projekteringen som slutförts under Ökade kostnader på ca 5 miljoner jämfört med kalkylernas ca 15 miljoner för markförstärkningsåtgärder. Det har framkommit under projekteringen att utförande av markförstärkningsåtgärderna kommer att bli mer komplicerat än tidigare kalkylerat främst beroende på flertalet befintliga ledningar som måste vara i drift samt att markförhållanden i området är extremt dåliga. Den öppna dagvattenrännan utmed Sjödalsvägen blir mer komplex att genomföra än förslaget i kalkylen, ökad kostnad ca 2 miljoner. Allmänna kostnadsökningar sedan kalkylen genomfördes 2104 på ca 2 miljoner. I exploateringsavtalen finns en avtrappning av exploatörernas exploateringsbidrag i förhållande till ökningen av kalkylerade kostnader, detta ger en ökning av kommunens kostnader med ca 10 miljoner, i förhållande till om kommunen skulle få full kostnadstäckning. Den reviderade nettoinvesteringen för kvarteret Brandstegen beräknas bli kr och den reviderade nettoinvesteringen för kvarteret Klockarbacken 7 beräknas bli kr.

316 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 13 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Överläggning I ärendet yttrar sig Ann-Marie Högberg (S), Lotta Berggren, projektledare, och Karl Henriksson (KD). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

317 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/482 1 (2) HANDLÄGGARE Lotta Berggren lotta.berggren@huddinge.se Kommunfullmäktige Kostnader för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Brandstegen godkänns. 2. En reviderad nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för kvarteret Klockarbacken 7 godkänns. Beskrivning av ärendet Följande beslut har fattats angående genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanerna för kvarteret Brandstegen respektive kvarteret Klockarbacken 7: Kommunfullmäktige beslutade (KS-2014/752) om en nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Klockarbacken. Kommunfullmäktige beslutade (KS-2014/79, KS- 2014/794, KS-2014/795) om en nettoinvestering på kr för genomförande av allmänna anläggningar inom detaljplanen för Brandstegen. Kommunstyrelsen beslutade (KS-2015/482) om att upphandling av entreprenör för byggande av allmänna anläggningar inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och detaljplan för Klockarbacken 7 kan genomföras. I samband med arbetet inför Mål och budget 2016 så beslutade förvaltningen att se över hur kostnaderna för att genomföra allmänna anläggningar inom den fördjupade översiktsplanen för Storängen skulle fördelas mellan de olika projekten inom området. Ovan nämnda kommunfullmäktigebeslut om nettoinvesteringar byggde på att kostnaderna för genomförandet av gator som gränsade till kvarter som inte ingick i berörd detaljplan skulle belasta dessa POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Gatu- och trafiksektionen BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB trafik@huddinge.se

318 kommande projekt. Till exempel så skulle halva utbyggnadskostnaden för Sjödalsvägen som byggs ut i samband med kvarteret Brandstegen belasta kommande projekt för kvarteret Fabriken. För att få en bättre och konsekvent redovisning av ekonomin för projekten i Storängen valdes nu istället att samtliga kostnader för de anläggningar som planlagts och genomförs i samband med varje enskilt projekt skulle belasta detta projekt. Till exempel belastar nu hela kostnaden för utbyggnaden av Sjödalsvägen i exemplet ovan kvarteret Fabriken. Framtida projekt som till exempel kvarteret Fabriken kommer därmed inte att belastas av någon investering för till exempel Sjödalsvägen utan bara få en intäkt från exploatörerna för denna. Denna förändring ledde till att nettoinvesteringen för kvarteret Brandstegen ökade till kr och att nettoinvesteringen för kvarteret Klockarbacken minskade till kr. Framtida projekt som till exempel kvarteret Fabriken kommer därmed inte att belastas av någon investering för I samband med detaljprojekteringen och upphandling av projektet att genomföra de allmänna anläggningarna inom detaljplan för kvarteret Brandstegen och kvarteret Klockarbacken 7 och konstaterades att ovan nämnda nettoinvesteringar behöver ökas med anledning av följande: Förorenade massor i befintliga gator och blivande gatumark, kostnad ca 4 miljoner. Denna kostnad fanns inte med i de inledande kalkylerna, då vi 2014 när kalkylen gjordes, inte hade fullständiga uppgifter om hur mycket att kvartersmarkens föroreningar som spridit sig till gatumarken. Detta har utretts och klargjorts under projekteringen som slutförts under Ökade kostnader på ca 5 miljoner jämfört med kalkylernas ca 15 miljoner för markförstärkningsåtgärder. Det har framkommit under projekteringen att utförande av markförstärkningsåtgärderna kommer att bli mer komplicerat än tidigare kalkylerat främst beroende på flertalet befintliga ledningar som måste vara i drift samt att markförhållanden i området är extremt dåliga. Den öppna dagvattenrännan utmed Sjödalsvägen blir mer komplex att genomföra än förslaget i kalkylen, ökad kostnad ca 2 miljoner Allmänna kostnadsökningar sedan kalkylen genomfördes 2104 på ca 2 miljoner I exploateringsavtalen finns en avtrappning av exploatörernas exploateringsbidrag i förhållande till ökningen av kalkylerade kostnader, detta ger en ökning av kommunens kostnader med ca 10 miljoner, i förhållande till om kommunen skulle få full kostnadstäckning.

319 Den reviderade nettoinvesteringen för kvarteret Brandstegen beräknas bli kr och den reviderade nettoinvesteringen för kvarteret Klockarbacken 7 beräknas bli kr. Förvaltningens synpunkter Om genomförandet av allmänna anläggningar inom detaljplanerna för kvarteret Brandstegen och kvarteret Klockarbacken 7 ska kunna genomföras behövs en reviderad budget för projekten. Förvaltningen har gått igenom projekten för att se om en annan utformning eller alternativ till genomförande skulle kunna minska kostnaderna utifrån den kalkyl som gjordes i samband med att upphandling av projektet skulle genomföras. Denna genomgång ledde till vissa förändringar i projektet som ett led i att minska kostnaderna. Dock krävs ändå en revidering av projektens budget enligt ovan. Förvaltningen föreslår därför att nettoinvesteringen för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för Brandstegen revideras till kr och nettoinvesteringen för genomförande av allmänna anläggningar i enlighet med detaljplanen för Klockarbacken 7 revideras till kr. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Lotta Berggren Gatu- och trafiksektionen Gustav Hector Mark- och exploateringssektionen

320 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april Paragraf Diarienummer KS-2016/ Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun - fastigheterna Dåntorp 1:2 och Lissma 4:82 (KF) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun motsätter sig Allan Karlssons ansökan om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. 2. Såsom Huddinge kommuns yttrande över Kammarkollegiets remiss daterad den 10 februari 2016 i ärende avseende ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommuner (dnr ) överlämnas skrivelse i enlighet med bilaga 6 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2016 i detta ärende. Sammanfattning Allan Karlsson har hos Kammarkollegiet ansökt om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Kammarkollegiet har berett Huddinge kommun att senast den 27 maj 2017 yttra sig över ansökan. Ansökan har inom kommunen remitterats till natur- och byggnadsnämnden för yttrande. Vidare har ansökan internt inom kommunstyrelsens förvaltning remitterats till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning för yttrande. Som sitt svar på remissen har natur- och byggnadsnämnden i beslut den 4 april 2016 överlämnat natur- och byggnadsförvaltningen yttrande. Nämnda förvaltnings inställning är att kommunen ska motsätta sig föreslagen ändring av kommungränsen. Som skäl härför anges att föreslagen ändring inte skulle vara till någon fördel för Huddinge kommun. Föreslagen ändring skulle heller - enligt vad förvaltningen kan överblicka - inte innebära några andra fördelar från allmän synpunkt. Mark- och exploateringssektionen inom kommunstyrelsens förvaltning har i yttrande som inkom den 4 april 2016 anfört följande: Fastigheten Lissma 4:82 är ca 16 ha och ligger i sydöstra delen av Huddinge kommun på gränsen till Haninge. Fastigheten är obebyggd och ingår i område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan, antagen 10 juni 2014, ingår fastigheten i bevarandeområde. Markanvändningen avses inte förändras. Mot bakgrund av ovanstående motsätter sig mark- och exploateringssektionen ändringen av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun. Särskilt som fastighetsägaren önskar förändra markanvändningen i strid mot översiktsplanen.

321 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun motsätter sig ansökan på de av natur- och byggnadsnämnden samt på de av mark- och exploateringssektionen angivna skälen. Beslutet delges Kammarkollegiet Natur- och byggnadsnämnden

322 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 22 april Paragraf Diarienummer KS-2016/ Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun - fastigheterna Dåntorp 1:2 och Lissma 4:82 (KF) - remissvar från NBN kommer senare Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun motsätter sig Allan Karlssons ansökan om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. 2. Såsom Huddinge kommuns yttrande över Kammarkollegiets remiss daterad den 10 februari 2016 i ärende avseende ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommuner (dnr ) överlämnas skrivelse i enlighet med bilaga 6 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2016 i detta ärende. Sammanfattning Allan Karlsson har hos Kammarkollegiet ansökt om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Kammarkollegiet har berett Huddinge kommun att senast den 27 maj 2017 yttra sig över ansökan. Ansökan har inom kommunen remitterats till natur- och byggnadsnämnden för yttrande. Vidare har ansökan internt inom kommunstyrelsens förvaltning remitterats till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning för yttrande. Som sitt svar på remissen har natur- och byggnadsnämnden i beslut den 4 april 2016 överlämnat natur- och byggnadsförvaltningen yttrande. Nämnda förvaltnings inställning är att kommunen ska motsätta sig föreslagen ändring av kommungränsen. Som skäl härför anges att föreslagen ändring inte skulle vara till någon fördel för Huddinge kommun. Föreslagen ändring skulle heller - enligt vad förvaltningen kan överblicka - inte innebära några andra fördelar från allmän synpunkt. Mark- och exploateringssektionen inom kommunstyrelsens förvaltning har i yttrande som inkom den 4 april 2016 anfört följande: Fastigheten Lissma 4:82 är ca 16 ha och ligger i sydöstra delen av Huddinge kommun på gränsen till Haninge. Fastigheten är obebyggd och ingår i område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan, antagen 10 juni

323 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG 2014, ingår fastigheten i bevarandeområde. Markanvändningen avses inte förändras. Mot bakgrund av ovanstående motsätter sig mark- och exploateringssektionen ändringen av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun. Särskilt som fastighetsägaren önskar förändra markanvändningen i strid mot översiktsplanen. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun motsätter sig ansökan på de av natur- och byggnadsnämnden samt på de av mark- och exploateringssektionen angivna skälen. Beslutet delges Kammarkollegiet Natur- och byggnadsnämnden

324 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Yttrande till Kammarkollegiet över ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun motsätter sig Allan Karlssons ansökan om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. 2. Såsom Huddinge kommuns yttrande över Kammarkollegiets remiss daterad den 10 februari 2016 i ärende avseende ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommuner (dnr ) överlämnas skrivelse i enlighet med bilaga 6 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2016 i detta ärende. Sammanfattning Allan Karlsson har hos Kammarkollegiet ansökt om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Kammarkollegiet har berett Huddinge kommun att senast den 27 maj 2017 yttra sig över ansökan. Ansökan har inom kommunen remitterats till natur- och byggnadsnämnden för yttrande. Vidare har ansökan internt inom kommunstyrelsens förvaltning remitterats till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning för yttrande. Som sitt svar på remissen har natur- och byggnadsnämnden i beslut den 4 april 2016 överlämnat natur- och byggnadsförvaltningen yttrande. Nämnda förvaltnings inställning är att kommunen ska motsätta sig föreslagen ändring av kommungränsen. Som skäl härför anges att föreslagen ändring inte skulle vara till någon fördel för Huddinge kommun. Föreslagen ändring skulle heller - enligt vad förvaltningen kan överblicka - inte innebära några andra fördelar från allmän synpunkt. Mark- och exploateringssektionen inom kommunstyrelsens förvaltning har i yttrande som inkom den 4 april 2016 anfört följande: POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

325 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Fastigheten Lissma 4:82 är ca 16 ha och ligger i sydöstra delen av Huddinge kommun på gränsen till Haninge. Fastigheten är obebyggd och ingår i område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan, antagen 10 juni 2014, ingår fastigheten i bevarandeområde. Markanvändningen avses inte förändras. Mot bakgrund av ovanstående motsätter sig mark- och exploateringssektionen ändringen av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun. Särskilt som fastighetsägaren önskar förändra markanvändningen i strid mot översiktsplanen. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun motsätter sig ansökan på de av natur- och byggnadsnämnden samt på de av mark- och exploateringssektionen angivna skälen. Beskrivning av ärendet Allan Karlsson har hos Kammarkollegiet ansökt om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Kammarkollegiet har berett Huddinge kommun att senast den 27 maj 2017 yttra sig över ansökan. Ansökan har inom kommunen remitterats till natur- och byggnadsnämnden för yttrande. Vidare har ansökan internt inom kommunstyrelsens förvaltning remitterats till Samhällsbyggnadsavdelningen för yttrande. Lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får regeringen meddela de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande. Vid prövning av frågan om indelningsändring ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter. Kammarkollegiet får enligt 1 kap. 3 lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting besluta om en indelningsändring som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder

326 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) ekonomisk reglering mellan kommuner. Kammarkollegiet är inte bundet av de förutsättningsbestämmelser som gäller enligt 1 i lagen. Några vitala kommunala intressen står i regel inte på spel i dessa fall. Remissvar Natur- och byggnadsnämnden har i beslut den 4 april 2016 överlämnat naturoch byggnadsförvaltningens yttrande som sitt svar över remissen från kommunstyrelsen. Nämnda förvaltnings inställning är att kommunen ska motsätta sig föreslagen ändring av kommungränsen. Skälen härför anges vara att föreslagen ändring inte skulle vara till någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som förvaltningen kan överblicka. I naturoch byggnadsförvaltningens yttrande framgår följande: Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark samt av följande. Riksintresse: Ingår i riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken. Riksintressen ska skyddas mot påtaglig skada. Regionalt intresse: Ingår i Hanvedenkilen som en del av regionens övergripande grönstruktur. Sörmlandsleden, etappen mellan Rudan och Paradiset, passerar genom fastigheten. Kommunalt intresse: Bevarandeområde enligt gällande ÖP Ingår som en strategiskt viktig del som bevaras. Finns med i plan för samhällsbyggnadsprojekt under naturreservatsbildning för Öran. Området är ett så kallat tyst område. Områden fria från buller är särskilt värdefulla ur rekreationssynpunkt. Det är korrekt som Allan Karlsson antyder att Huddinge av nämnda skäl sannolikt inte är intresserat av att exploatera området. Dessutom har platsen ur Huddinges perspektiv ett ogynnsamt geografiskt läge. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Att fastigheten blir kvar inom Huddinges gränser ger kommunen även fördelen av att inte tappa rådigheten över den framtida användningen av marken. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsavdelning har avgett följande yttrande: Fastigheten Lissma 4:82 är ca 16 ha och ligger i sydöstra delen av Huddinge kommun på gränsen till Haninge. Fastigheten är

327 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) obebyggd och ingår i område av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken. Enligt Huddinge kommuns översiktsplan, antagen 10 juni 2014, ingår fastigheten i bevarandeområde. Markanvändningen avses inte förändras. Mot bakgrund av ovanstående motsätter sig mark- och exploateringssektionen ändringen av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommun. Särskilt som fastighetsägaren önskar förändra markanvändningen i strid mot översiktsplanen. Kommunstyrelsens förvaltnings synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun motsätter sig Allan Karlssons ansökan på de av natur- och byggnadsnämnden samt på de av mark- och exploateringssektionen angivna skälen. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Skrivelse från Kammarkollegiet daterad den 3 februari Allan Karlssons begäran om ändring av kommungränsen mellan Haninge och Huddinge kommun 3. Natur- och byggnadsnämndens beslut den 4 april 2016 innefattande nämndens yttrande över ansökan 4. Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 9 mars Karta över det aktuella området inklusive del av sjön Drevviken 6. Yttrande till Kammarkollegiet angående ansökan om justering av gränsen mellan Huddinge och Haninge kommuner 7. Yttrande från Lantmäteriet daterat den 29 mars 2016

328 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (5) Beslutet delges Kammarkollegiet Natur- och byggnadsnämnden

329 «h> ~ KAMMARKOLLEG I ET -~.. ()>' Advokatfiskalsenheten Susanne Reuterswärd registratur@kammarkollegiet.se HUDDINGE KOMMUN Kom munstyrelsen Diarienr Huddinge kommun Huddinge l Diarieplanbeteckn. Sid l (2) )nr An sökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun Allan Karlsson har a nsökt om att hans fastighet Huddinge Lissma 4:82 ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun, se bilaga. Enligt l kap. 3 lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting får Kammarkollegiet besluta om en indelningsändring som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mella n kommuner. Om de kommuner som närmast berör s av en såda n indelningsändring är ense om denna och ändringen avser kommuner i samma län får lä nsstyrelsen besluta om ändringen, se l kap. 3 andra stycket samma lag. Innan Kammarkollegiet tar ställning till frågan önskar kollegiet få Huddinge kommuns synpunkter på ansökan. Ärendet remitteras därför till kommunfullmäktige i Huddinge kommun för yttrande. Yttrandet ska innehålla ett ställningstagande om kommunen t illstyrker eller motsätter sig den föreslagna indelningsändringen och skälen för kommunens inställning. Ärendet remitteras även till Haninge kommun och till Lantmäteriet. Yttrandet bör ha kommit in till Kammarkollegiet senast den 27 maj f/n :JA;f;1JI ~tu; U dtrr~j ( Susanne Reuterswärd ~ Advokatfiskal Box 2 218, Stockholm Birger Jarlsgatan 16, Stockholm Fakturaadress: Box 2068, Stockholm Telefon Telefax Orga nisationsnummer

330 ab> ~KAMMARKOLLEG I ET ~--o Advokatfiskalsenheten Sid 2 (2) Bilaga Ansökan den l februari 2016 Kopia till Allan Karlsson,

331 Kammarkollegiet Kammarkollegiet Box 2218 l Stockholm Ink O 3 Dnr81 ;z-fj8j -j6 Aktbii... QIIIOO Han inge, l februari Begäran om ändring av lmmmungräns mellan Haninge och Huddinge Kommun Begäran lämnas in av markägare Allan Karlsson som äger fastigheterna Dåntorp l :2 och Lissma 4:82. Dåntorp 1 :2 och Lissma 4:82 utgör ett och samma markområde men delas olyckligt av kommungränsen mellan Haninge och Huddinge, dvs Lissma 4:82 ligger delvis i Huddinge och Dåntorp l :2 i Haninge. Fastigheterna har ägarmässigt hängt ihop sen åtminstone 1800-talet, dvs lång innan kommungränserna lades. Fastigheterna är idag täckta av skog och är obebyggda sånär som på en travbana och diverse körvägar, dvs det finns ingen byggnation eller värde av relevans för endera kommun. Grannfastighet i ostlig riktning har ratt sin kommungräns ändrad i nutid Grund för begäran Kammarkollegiet får besluta om en indelningsändring som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommuner. Vi hävdar att detta förhållande råder i detta fall och att en ändring av kommungränser borde kunna göras efter enkel utredning. Fastighetsägaren har idag att ta hänsyn till uppfattningen i två olika kommuner om han vill ansöka om alternativ användning av marken. Det gör handläggning och byråkrati dyr och oförutsägbar. Dessutom riskerar det att stoppa utveckling som kan vara av betydelse för invånarna i framför allt Haninge Kommun. Därav följer att det finns skäl både från markägarens men också kommuninvånarnas perspektiv att dra om gränsen. Samtidigt påverkas ingen existerande bebyggelse eller värderingar av en ändring, vilket betyder att det inte finns någon ekonomisk ersättning att beakta.

332 Bal<gmnd A v vikt for detta ärende är en framtida eventuell expansion av Jordbro foretagspark i västlig riktning. Haninge Kommun har stor brist på råmark for foretagare och riskerar att missa ekonomisk tillväxt. Markägare Allan Karlsson ställer sig positiv till expansion av Jordbro fåretagspark in på hans fastigheter. Jordbro Företagspark och Allan Karlssons fastigheter gränsar till varandra vilket ger osedvanligt goda forutsättningar for expansion av f6retagsparken. Området har genomgått enorm forändring sedan Allan Karlsson forvärvade fastigheterna och den lantliga karaktären är sedan länge forgången. Landskapsbilden har forändrats genom roretagsparkens expansion men också genom tillåtelse till skapande av tydlig markhöjning så att området domineras av en "fjälltopp" som sträcker sig väsentligt över trädtopparna. Utvecklingen har därfor framkallat en situation där Allan Karlsson kommit att äga mark som i vissa delar lämpligen forenas med Jordbro foretagspark. Delar av aktuell mark ligger på Lissma 4:82, dvs den fastighet som ligger i Huddinge kommun. För Huddinge Kommun är det högst osannolikt att utveckla marken som foretagsmark då man saknar infrastruktur såsom vägar etc. Därmed är en ändring av gränsen ovidkommande for Huddinge Kommun. Sammanfattningsvis hävdar vi därfor att det är orimligt for Allan Karlsson att fora en diskussion med två kommuner om huruvida marken skall detaljplaneras för nytt ändamål och därför önskar sökanden att Kammarkollegiet ändrar kommungränsen så att Lissma 4:82 förs över till Haninge Kommun. Vänligen fo~~ Allan Karlsson

333 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 4 april Paragraf Diarienummer NBN-2016/ Remiss - Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun - fastigheterna Dåntorp 1:2 och Lissma 4:82 Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden yttrar sig över remisshandlingar gällande en ansökan om om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Allan Karlsson har begärt att hans fastighet Lissma 4:82 ska överföras till Haninge kommun. Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark som omfattas av riksintresse, regionalt intresse och kommunalt intresse. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Överläggning Birgitta du Rées (SD), Karin Hagström (tjm) och Tommy Sköldby (C) yttrars ig i ärendet innan överläggningen förklaras avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2016/

334 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 9 mars 2016 NBN-2016/1032 SIDA 1 (3) HANDLÄGGARE Stefan Törnqvist stefan.tornqvist@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Remiss: Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun fastigheterna Dåntorp 1:2 och Lissma 4:82 yttrande till kommunstyrelsen Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden yttrar sig över remisshandlingar gällande en ansökan om om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Allan Karlsson har begärt att hans fastighet Lissma 4:82 ska överföras till Haninge kommun. Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark som omfattas av riksintresse, regionalt intresse och kommunalt intresse. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har i en remiss begärt att natur- och byggnadsnämnden yttrar sig över remisshandlingar gällande en ansökan om om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Allan Karlsson har begärt att hans fastighet Lissma 4:82 ska överföras till Haninge kommun. Allan Karlsson har i en skrivelse till Kammarkollegiet utvecklat skälen för sin begäran. Önskemålet är att få detaljplanera marken för nytt ändamål. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Naturvårdsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB nbf@huddinge.se

335 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 9 mars 2016 NBN-2016/1032 SIDA 2 (3) Den kommunala indelningen regleras av lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. En ansökan om indelningsändring ska lämnas in till Kammarkollegiet. Ändringar kan beslutas av antingen länsstyrelsen, Kammarkollegiet eller regeringen. Om de kommuner som närmast berörs av indelningsändringen är överens om ändringen kan länsstyrelsen fatta beslutet. I övriga fall beslutar regeringen om indelningsändring. Kammarkollegiet har rätt att besluta om en indelningsändring som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommuner. För att en indelningsändring ska komma till stånd, enligt information från Kammarkollegiet, gäller följande förutsättningar 1. Ändringen skall medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt 2. Befolkningens önskemål och synpunkter skall beaktas 3. Berörda kommuners önskemål och synpunkter skall beaktas. Om en kommun säger nej till en indelningsändring, får ansökan bifallas endast om det föreligger synnerliga skäl att genomföra ändringen. Enligt regeringens praxis går man ytterst sällan emot en kommun i dessa frågor. Förvaltningens synpunkter Lissma 4:82 är en stor obebyggd skogsfastighet, omkring 16 ha, belägen vid gränsen mot Jordbro i Haninge kommun. Hur fastigheten kan användas begränsas av att det är orörd skogsmark samt av följande. Riksintresse: Ingår i riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken. Riksintressen ska skyddas mot påtaglig skada. Regionalt intresse: Ingår i Hanvedenkilen som en del av regionens övergripande grönstruktur. Sörmlandsleden, etappen mellan Rudan och Paradiset, passerar genom fastigheten. Kommunalt intresse: Bevarandeområde enligt gällande ÖP Ingår som en strategiskt viktig del som bevaras. Finns med i plan för samhällsbyggnadsprojekt under naturreservatsbildning för Öran. Området är ett så kallat tyst område. Områden fria från buller är särskilt värdefulla ur rekreationssynpunkt.

336 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 9 mars 2016 NBN-2016/1032 SIDA 3 (3) Det är korrekt som Allan Karlsson antyder att Huddinge av nämnda skäl sannolikt inte är intresserat av att exploatera området. Dessutom har platsen ur Huddinges perspektiv ett ogynnsamt geografiskt läge. Förvaltningens inställning är att vi motsätter oss den föreslagna ändringen av kommungränsen. Skälen är att vi inte kan se att ändringen skulle vara någon fördel för Huddinge kommun eller från någon allmän synpunkt som vi kan överblicka. Att fastigheten blir kvar inom Huddinges gränser ger kommunen även fördelen av att inte tappa rådigheten över den framtida användningen av marken. Anders Lindelöf Teknisk direktör Stefan Törnqvist fastighetsansvarig Bilagor: 1. Remissmissiv 2. Kammarkollegiets remiss 3. Begäran från Allan Karlsson om ändring 4. Flygfoto Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning; KS-2016/

337 Ärende NBN-2016/1 032 Ansökan om ärdring av gräns, Lissma 4:82 Datum Handläggare Stefan Törnqvist NBF Naturvårdsavdelning / i ~ L.2J / // l i i \ l } // Koordinatsystem: PLAN Sweref HÖJD RH2000