Faktadel Täbys klimatoch energistrategi. Remissversion FOTO: OLOF HOLDAR.

Transkript

1 Faktadel Täbys klimatoch energistrategi Remissversion FOTO: OLOF HOLDAR

2 2 (57)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 1 - Förklaring av vision och mål Vision Mål 2020 för Täbys geografiska område Mål 2014 & 2020 för kommunens interna verksamhet Bilaga 2 - Bakgrund och nuläge Varför behövs en klimat- och energistrategi i Täby? Energi- och klimatmål - från det globala till det kommunala Strategins roll och omfattning Hur klimat- och energistrategin kommit till Hur nulägesbeskrivningen tagits fram Nuläge Totala utsläpp av växthusgaser i Täby Total energianvändning i Täby Sektorsvis energianvändning Historisk energianvändning inom kommunen Energianvändning för el och värme Transporter i Täby Kollektivtrafi k och kollektivtrafi kens klimatpåverkan Transporternas klimatpåverkan Konsumtion och avfall i Täby Avfall Klimatpåverkan från den kommunala verksamheten Energianvändning och klimatpåverkan från kommunala byggnader Energianvändning och klimatpåverkan från kommunala transporter Klimatpåverkan från kommunala tåg- och fl ygresor Konsumtion och avfall i den kommunala verksamheten Energiproduktion i Täby idag och potential för förnybar energi Energiproduktion i Täby idag Potential för förnybar energiproduktion i Täby Vindkraft Solenergi Solel Solvärme Geoenergi Bioenergi Biogaspotential från avfall och avlopp Avfall Avlopp Bilaga 3 - Energislag och växthusgaser i Täby Bilaga 4 - Miljöbedömning av energi- och transportsystemets klimatpåverkan...54 Bilaga 5 - Litteraturförteckning (57)

4 FAKTADEL Faktadelen av Klimat- och energistrategi för Täby kommun förklarar de mål kommunen tagit fram samt sätter dem i sitt sammanhang. Nuläge och målvärden förklaras i Bilaga 1 och vilka åtgärder som är särskilt viktiga för att nå målen presenteras. Faktadelen innehåller en omfattande nulägesbeskrivning, Bilaga 2, som beskriver energianvändning och klimatpåverkande utsläpp inom kommunens geografiska område idag samt den energianvändning och klimatpåverkan kommunens interna organisation ger upphov till. I Bilaga 3 beskrivs de olika energislagen och de klimatpåverkande växthusgaserna. I Bilaga 4 presenteras hur miljöbedömningen av energi- och transportsystemets miljöpåverkan har gjorts. Bilaga 5 innehåller en litteraturförteckning. 4 (57)

5 BILAGA 1 VISION & MÅL I denna bilaga förklaras visionen och målen. En beskrivning av hur det ser ut idag och vilka åtgärder som är särskilt viktiga för att nå målen presenteras. Mer om de olika åtgärderna går att läsa i huvuddokumentet Klimat- och energistrategi för Täby kommun, avsnittet Handlingsplan med åtgärdsförslag. Vision 2050 Täby är klimatneutralt och ses som en föregångskommun då vi ligger i framkant med klimatarbetet Både EU och Sverige har antagit två-gradersmålet vilket innebär att medeltemperaturen på jorden inte får öka med mer än två grader över förindustriell nivå. För att nå målet behöver vi globalt minska våra utsläpp med omkring procent till Även om temperaturen inte ökar mer än två grader kommer klimatet dock att förändras, vilket motiverar ännu ambitiösare utsläppsminskningar. I Täby, Stockholmsregionen och Sverige har vi goda möjligheter att minska vår klimatpåverkan. Vi har resurser, teknik och vilja som gör att vi kan formulera visioner om klimatneutralitet Täbys vision om att vara klimatneutralt år 2050 innebär att kommunen inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och överensstämmer med den nationella visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp år Mål till 2020 för Täbys geografiska område De klimatpåverkande utsläppen är 25 % lägre per invånare än 2009 Målet är marginellt ambitiösare än det regionala målet för minskade utsläpp. Det regionala målet är att minska utsläppen med 19 % totalt till 2020 jämfört med 2005 (Klimat- och energistrategi för Stockholms län, Länsstyrelsen 2013). Täbys mål innebär att vi totalt minskar utsläppen med 20 % från 2005 till 2020 om invånarantalet år 2020 följer målet om att Täby då ska ha invånare. För uppföljning av målet används två mätvärden. Ett från nationella emissionsdatabasen (RUS) som är jämförbart med andra kommuner, länet och Sverige som helhet. Då RUS siffror ej redovisar energianvändningen i kommunen utan endast den energi som produceras inom kommungränsen används även ett sammanslaget mått från RUS och SCB för att inkludera även energianvändningen. Basår 2009: 1,8 ton koldioxidekvivalenter per invånare (RUS), 2,6 ton koldioxidekvivanenter per invånare (RUS & SCB). Mål år 2020: 1,35 ton koldioxidekvivalenter per invånare (RUS), 1,95 ton koldioxidekvivalenter per invånare (RUS & SCB). Samtliga föreslagna åtgärder i handlingsplanen har bäring på detta över- 5 (57)

6 gripande mål om att totalt minska de klimatpåverkande utsläppen. Åtgärder föreslås inom kommunens verksamhet samt inom kommunens geografi ska område. Särskilt viktiga åtgärder är fjärrvärmeutbyggnaden, planering av hållbara transporter, hållbart byggande och energirådgivning/miljökommunikation. Även år 2010 var utsläppen per invånare 1,8 ton koldioxidekvivalenter (RUS). De klimatpåverkande utsläppen som energianvändningen (el och värme) ger upphov till minskar med 30 % per invånare jämfört med 2008 Målet är ambitiösare än det regionala målet för minskade utsläpp inom energisektorn. Det regionala målet är att minska utsläppen från energianvändningen med 30 % per invånare jämfört med För Täby används 2008 som basår. För uppföljning av målet används statistik från SCB över energianvändning i hushåll, offentlig verksamhet (ex. sjukvård, skola, vattenrening, gatubelysning) samt övriga tjänster (ex. kontor, handel). Att Täbys mål är skarpare än regionens beror på den beräknade effekten av fjärrvärmeutbyggnaden, som innebär en sänkning av utsläppen inom energisektorn med cirka ton koldioxid till Basår 2008: 1191 kg koldioxidekvivalenter per invånare. Mål år 2020: 834 kg koldioxidekvivalenter per invånare. Flera åtgärder i handlingsplanen har bäring på målet om minskad klimatpåverkan inom energisektorn i kommunen. Den allra viktigaste åtgärden är utbyggnaden av fjärrvärme men även energirådgivning, hållbart byggande och kartering av solcellspotential är viktiga åtgärder för att nå målet. Energianvändningen (el och värme) har minskat med 20 % per invånare jämfört med 2009 Målet är en modifi ering av det regionala målet för minskad energianvändning. Det regionala målet är att regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). (Klimat- och energistrategi för Stockholms län, Länsstyrelsen 2013) Offi ciell statistik över energiintensitet saknas dock idag och målet har därför modifi erats. Täbys mål betyder att vi ska använda mindre energi samt använda energin effektivare än vad vi gör idag. För uppföljning av målet används statistik från SCB över energianvändning i hushåll, offentlig verksamhet (ex. sjukvård, skola, vattenrening, gatubelysning) samt övriga tjänster (ex. kontor, handel). Basår 2009: kwh/ invånare. Mål år 2020: kwh/ invånare. För detta mål är hållbart byggande samt energirådgivning till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag viktiga åtgärder. Även energieffektivise- 6 (57)

7 ring av kommunens byggnader inverkar på målet, men endast marginellt då de kommunala byggnaderna utgör en mycket liten del av det totala byggnadsbeståndet i kommunen. 20 % förnybart bränsle i transportsektorn Målet är ambitiösare än det regionala målet för ökad andel förnybara bränslen i transportsektorn. Målet för regionen är 16 % förnybara bränslen i transportsektorn år 2020 (Klimat- och energistrategi för Stockholms län, Länsstyrelsen 2013). Målet är en utmaning för Täby där transporterna står för en stor del av utsläppen. Då regeringens mål är en fossilfri fordonsfl otta år 2030 bör målet vara rimligt och åtgärder förväntas vidtas även på nationell nivå. De inblandade delarna etanol i bensin samt FAME (fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter, till exempel rapsolja) i diesel kan till exempel komma att höjas från de 5 procenten som inblandas idag. För uppföljning av målet används två mått: andel registrerade personbilar i kommunen som drivs på förnybara bränslen samt andel förnybart bränsle som säljs inom kommungränsen. Då statistiken över bränsleförsäljning år 2009 är bristfällig och då de två försäljningsställena för biogas ej etablerats då används istället 2011 som basår. Basår 2011: 8,5 % av de registrerade personbilarna inom Täby kommuns geografi ska område drivs på förnybara bränslen (elbilar, etanolhybrider, övriga hybrider samt gasbilar) (Trafi kanalys). 45 % av det drivmedel som säljs inom kommungränsen är förnybart, att andelen är så stor kan bero på att antalen tankställen för biogas i Stockholms län är begränsat. Totalt fi nns tjugotvå tankställen för biogas i länet varav två fi nns i Täby. I kommunen fi nns även två platser med elladdstolpar, Såstaholm samt Max hamburgerestaurang i Arninge. Mål år 2020: Minst 20 % av de registrerade personbilarna inom Täby kommuns geografi ska område kan drivas på förnybara bränslen (elbilar, etanolhybrider, övriga hybrider samt gasbilar). Andelen såld mängd förnybara drivmedel inom kommungränsen överstiger 45 procent och antalet platser med elladdstolpar i kommunen överstiger två platser. För att öka andelen förnybara bränslen i transportsektorn bör kommunen föregå med gott exempel och själv använda förnybara bränslen i sina bilar. Vidare är en etablering av fl er tankstället för förnybara bränslen och el en möjlighet att göra förnybara bränslen mer lättillgängliga och attraktiva för invånarna i kommunen. Även åtgärder som underlättar alternativa färdmedel som kollektivtrafi k, gång och cykel föreslås i handlingsplanen. 7 (57)

8 Mål för kommunens verksamhet Mål till % förnybar energi (el och värme) i kommunens verksamhet Målet är ambitiöst och innebär att all olja för uppvärmning av kommunens fastigheter ersätts med förnybara alternativ, till exempel fjärrvärme. Målet innebär även att kommunen endast upphandlar förnybar el, år 2020 bör den inköpta elen även vara miljömärkt. Basår 2009: 90 kwh olja per kvadratmeter i kommunens fastigheter (totalt MWh energi från olja). Mål år 2020: Noll procent olja i kommunens fastigheter samt endast förnybar och miljömärkt el. För att nå målet krävs även att kommunen upphandlar 100 procent förnybar och miljömärkt el till den kommunala verksamheten och att alla oljepannor byts ut. År 2011 hade oljeanvändningen minskat med cirka 11 procent per kvadratmeter samt sex procent totalt jämfört med 2009 (normalårskorrigerade värden). Upphandling av förnybar el i kommunens verksamhet genomfördes under Elförbrukningen i kommunens byggnader ska minska med minst 10 % jämfört med 2009 Målet är rimligt då förbrukningen av el väntas öka för uppvärmning till följd av att alternativ uppvärmning ersätter oljepannor. Basår 2009: 143 kwh el per kvadratmeter i kommunens fastigheter (fastighetsel, verksamhetsel och elvärme, normalårskorrigerat för elvärme). Mål år 2020: Högst 129 kwh el per kvadratmeter i kommunens fastigheter (fastighetsel, verksamhetsel och elvärme, normalårskorrigerat för elvärme). För att nå målet behöver energisparande åtgärder genomföras. Krav på energieffektiv belysning och energieffektiva vitvaror kan till exempel ställas vid inköp. Klimatskal i byggnader förbättras, driften optimeras och ventilationssystem med dålig värmeåtervinning byts ut till system med hög återvinningsgrad. År 2011 var elanvändningen per kvadratkilometer 122 kwh, vilket innebär att målet redan kan sägas vara uppnått, dock väntas elanvändningen öka något kommande år då oljepannor byts ut till värmepumpar i områden där fjärrvärmen ej kommer att byggas ut. 8 (57)

9 100 % av kommunens personbilar ska vara miljöklassade enligt gällande statlig miljöbilsdefinition Målet är rimligt, i synnerhet då Täby redan idag ställer krav på att upphandlade bilar ska vara miljöklassade. Defi nitionen av miljöklass som gäller 2012 återfi nns i förordning (2009:1) om miljö- och trafi ksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Defi nitionen har dock ändrats från januari 2013 och kan komma att ändras igen i takt med teknikutveckling och dylikt. Uppföljning kommer därför att ske genom förordning (2009:1) samt defi nitionen av miljöbil Idag: 42 av 46 personbilar är miljöklassade enligt förordning 2009:1, det vill säga 91 procent. Inga av kommunens bilar är klassade enligt miljöbil Mål år 2020: 100 procent miljöklassade fordon. För att nå målet behöver miljökrav fortsatt ställas vid upphandling av bilar. Vid kravställande ska gällande statlig miljöbilsdefi nition kontrolleras. 60 % av kommunens lätta lastbilar (< 3,5 ton) ska vara miljöklassade enligt gällande statlig miljöbilsdefinition Målet är rimligt att uppnå. Anledningen till att de lätta lastbilarna särskiljs från kommunens personbilar beror på den låga utbytestakten hos de lätta lastbilarna. Många av bilarna används i över tjugo år innan de byts ut. Defi nitionen av miljöklass som gäller 2012 återfi nns i förordning (2009:1) om miljö- och trafi ksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Defi nitionen har dock ändrats från januari 2013 och kan komma att ändras igen i takt med teknikutveckling och dylikt. Uppföljning kommer därför att ske genom förordning (2009:1) samt defi nitionen av miljöbil Idag: 1 av 13 lätta lastbilar är miljöklassade enligt förordning 2009:1, det vill säga 7,6 procent. Inga lätta lasbilar är klassade enligt miljöbil Mål år 2020: 60 procent miljöklassade lastbilar. För att nå målet behöver miljökrav fortsatt ställas vid upphandling av bilar. Vid kravställande ska gällande statlig miljöbilsdefi nition kontrolleras. Minst 50 % av kommunens fordonsflotta ska bestå av miljöbilar drivna på förnybara bränslen eller förnybar el. Detta gäller såväl kommunägda som leasade bilar Målet innebär att bilarna, utöver att de är miljöklassade, till minst 50 procent ska drivas på förnybara drivmedel. Idag: 6 av kommunens 51 personbilar och lätta lastbilar kan drivas på förnybara bränslen, det vill säga 12 procent. Endast 0,1 procent av inhandlat drivmedel utgörs dock av förnybart drivmedel enligt tillgänglig statistik. Mål år 2020: 50 procent av kommunens bilinnehav, leasade och ägda består 9 (57)

10 av miljöbilar drivna på förnybara bränslen. Andel förnybara bränslen ska ha ökat till minst 50 procent av kommunens totalt inköpta volym bränslen. För att nå målet krävs utökade krav vid upphandling av nya fordon, kommunen behöver när så är möjligt efterfråga fordon drivna på förnybara bränslen. Anställda som nyttjar kommunens bilar ska informeras om att förnybart bränsle ska väljas i fl exifuelbilar när så är möjligt. Alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala Målet innebär att samtliga av kommunens resor ska klimatkompenseras. Målet kräver uppföljning av klimatpåverkande utsläpp från kommunens resor samt statistik kring hur många resor som klimatkompenseras. Idag: Inga uppgifter fi nns angående klimatkompenserade resor i kommunen. Mål år 2020: 100 procent av kommunens resor klimatkompenseras. För att nå målet krävs information om varje resas klimatpåverkan, denna information erhålls enligt avtal från kommunens upphandlade resebyrå samt genom uppföljning av bränsleanvändningen i kommunens bilar. Även biltransporter inkluderas om intern klimatkompensation tillämpas, köper kommunen klimatkompensation kan detta göras genom resebyrån och ev. ska då endast resor med fl yg, tåg och båt klimatkompenseras. Vid intern klimatkompensation är det viktigt att resor dokumenteras per verksamhet. Samtliga verksamheter källsorterar matavfall, förpackningsoch tidningsmaterial. Matavfallet ska omhändertas så att biogas kan produceras och växtnäring tas tillvara Målet innebär en investering för att skapa möjlighet till källsortering i samtliga av kommunens byggnader. Målet innebär också att hämtning av respektive material upphandlas. Idag: Inga uppgifter fi nns idag om hur många av kommunens verksamheter som källsorterar matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial. Mål år 2020: Samtliga verksamheter har möjlighet att källsortera matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial. Målet innebär att möjlighet till källsortering fi nns i samtliga av kommunens byggnader. Målet innebär också att hämtning av respektive material upphandlas. För att kunna följa upp hur stor andel av kommunens avfall som källsorteras bör statistik föras över detta. 10 (57)

11 Mål till 2014 Oljeanvändningen i de kommunala byggnaderna ska minska med minst 50 % jämfört med 2009 Målet är rimligt då fl era av oljepannorna är i behov av utbyte, inte enbart ut klimatsynpunkt utan även på grund av slitage. Basår 2009: 90 kwh olja per kvadratmeter i kommunens fastigheter (normalårskorrigerat för elvärme). (Totalt MWh energi från olja). Mål år 2014: Högst 45 kwh per kvadratmeter energi från olja i kommunens fastigheter. (Totalt MWh energi från olja). För att nå målet behöver ett antal oljepannor ersätts med förnybar uppvärmning, till exempel fjärrvärme. År 2011 hade energianvändningen från olja minskat till cirka 80 kwh per kvadratmeter, alltså med cirka elva procent. Elförbrukningen i byggnaderna ska minska med minst 5 % jämfört med 2009 Målet är rimligt då förbrukningen av el väntas öka för uppvärmning till följd av att alternativ uppvärmning ersätter oljepannor. Basår 2009: 143 kwh el per kvadratmeter i kommunens fastigheter (fastighetsel, verksamhetsel och elvärme, normalårskorrigerat för elvärme). Mål år 2014: Högst 136 kwh el per kvadratmeter i kommunens fastigheter (fastighetsel, verksamhetsel och elvärme). För att nå målet behöver energisparande åtgärder genomföras. Exempelvis kan energieffektiv belysning och vitvaror köpas in. Fläktar och pumpar byts ut för att öka återvinningsgraden. År 2011 var elanvändningen per kvadratkilometer 122 kwh, vilket innebär att målet redan kan sägas vara uppnått, dock väntas elanvändningen öka något kommande år då oljepannor byts ut till värmepumpar i områden där fjärrvärmen ej kommer att byggas ut. 100 % förnybar el i kommunens verksamhet Målet innebär att kommunen upphandlar 100 procent förnybar el till sin verksamhet. Målet är rimligt då krav på förnybar eller miljömärkt el redan ställs i kommunens elupphandlingar. Idag: Upphandling av förnybar el i kommunens verksamhet genomfördes under Mål år 2014: 100 procent förnybar el i kommunens verksamhet. För att nå målet krävs att kommunen fortsatt upphandlar 100 procent förnybar eller miljömärkt el till den kommunala verksamheten. 11 (57)

12 Kommunen ska ha en uppdaterad förteckning över sitt fordonsbestånd samt antalet miljöbilar enligt gällande statlig miljöbilsdefinition. Målet innebär att någon funktion i kommunen ges ansvar att ajourhålla en förteckning över kommunens fordonsbestånd. Defi nitionen av miljöklass som gäller 2012 återfi nns i förordning (2009:1) om miljö- och trafi ksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Defi nitionen kan dock komma att ändras i takt med teknikutveckling och dylikt, bland annat kommer defi nitionen att ändras från och med januari Idag: Inget utpekat ansvar fi nns för att upprätthålla en förteckning över kommunens fordon. Mål år 2014: Ansvar för att föra en uppdaterad förteckning över kommunens fordonsbestånd är framtaget. För att nå målet krävs att ansvar för förteckningen pekas ut. Alla tjänsteresor (exklusive bil) ska vara klimatneutrala Målet innebär att samtliga av kommunens tåg-, fl yg- och båtresor ska klimatkompenseras. Målet kräver uppföljning av klimatpåverkande utsläpp från kommunens resor samt information om antal resor som klimatkompenseras. Idag: Inga uppgifter fi nns angående klimatkompenserade resor i kommunen. Mål år 2020: 100 procent av kommunens tåg-, fl yg- och båtresor klimatkompenseras. För att nå målet krävs information om varje resas klimatpåverkan, denna information erhåller enligt avtal från kommunens upphandlade resebyrå. Klimatkompensationen kan göras för varje resa eller samlat för varje år. Eventuellt föreslås intern klimatkompensation då bör kompensationen göras för varje år, viktigt är då att resor dokumenteras per verksamhet. Samtliga verksamheter har förutsättningar att källsortera matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial Målet innebär att samtliga av kommunens verksamheter har förutsättningar för att källsortera, detta betyder att hämtning av källsorterat material behöver säkerställas, liksom utrymme för materialet dels för insamling och dels för upphämtling av materialet. Idag: Hämtning av källsorterat material har upphandlats i början av I vissa verksamheter behöver dock utrymme för källsorterat material fortsatt säkerställas. Mål år 2020: Samtliga verksamheter har förutsättningar at källsortera matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial. För att nå målet krävs att insamling av källsorterat material upphandlats samt att utrymme för källsortering säkerställs i kommunens verksamheter. 12 (57)

13 BILAGA 2 BAKGRUND & NULÄGE Bakgrund Varför behövs en klimat- och energistrategi i Täby? Klimatförändringarna är en av vår tids stora utmaningar och Täby kommun har en viktig roll att spela i energi- och klimatarbetet. Klimatfrågan prioriteras allt mer i kommunen, vilket framgår av Miljöplanen som antogs av kommunfullmäktige I miljöplanen pekas minskad klimatpåverkan ut som en av kommunens prioriterade miljöfrågor. Med strategin utvecklas Täbys arbete med att ställa om till en mer hållbar energianvändning som bidrar till minskade utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Vi tar därigenom vårt ansvar för att vara med och skapa en hållbar framtid. Klimat- och energistrategin ska utgöra Täbys energiplan och uppfyller därför kraven i lagen om kommunal energiplanering (1977:439) där det bland annat står: I varje kommun skall det fi nnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Lagen poängterar även att möjligheter till samverkan med andra kommuner och betydande intressenter på energiområdet ska tas tillvara i planeringen. Klimatfrågan kan kommunen inte lösa själv. Det är oerhört viktigt att samarbeta med andra aktörer som till exempel högskolor och universitet, det lokal nä ringslivet, kommuninvånarna och exploatörer. Energi och klimatmål från det globala till det kommunala Globalt sett är koldioxid den gas som står för det största bidraget till växthuseffekten, men även övriga växthusgaser står för ett betydande bidrag. I Sverige släppte vi under 2010 ut 66,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av utsläppen i Sverige utgör inrikes transporter den största utsläppskällan, därefter följer industrin samt el- och värmeproduktion. (Naturvårdsverket, 2012) Mål inom energi- och klimatområdet fi nns på fl era nivåer. EU har tagit fram mål till år 2020 som brutits ned och i vissa fall skärpts i Sveriges nationella mål för klimatarbetet. 13 (57)

14 EU MÅL 2020 Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent jämfört med Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare än Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU. Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn. NATIONELLA MÅL 2020 Minst 50 procent av energin ska vara förnybar. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 20 procent effektivare energianvändning jämfört med år Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent jämfört med REGIONALA MÅL 2020 Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19 procent till år 2020 jämfört med år Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet. De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 jämfört med år 2005, och med 40 procent till år procent av energianvändningen i transportsektorn är förnybar. Energiproduktionen i länet sker till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktionen oräknad. 14 (57)

15 KOMMUNALA MÅL I ANDRA STYRDOKUMENT TÄBYS MILJÖPLAN MINSKAD KLIMATPÅVERKAN GOD VATTENMILJÖ Utsläpp av luftförore ningar och växthusgaser i Täby ska följa de mål för minskningar och halter som anges i de regionala miljömålen. Täby ska aktivt arbeta för att minska de klimatpåver kande utsläppen. HALVA TÄBY GRÖNT GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖPLAN Täbys energiförsörj ning ska främja resurshushållning, förnyelsebara bränslen och minskad klimatpåverkan. för Täby kommun Utbyggnad av fjärrvärme ska ske. Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun i samarbete med SÖRAB Planering av nybyggnad ska ske med god kol lektivtrafikförsörjning och energiförsörjning med låg klimatpåverkan. Naturen ska förvaltas så att de rekreations- och kulturhistoriska värdena och den biologiska mångfalden gynnas. Täby kommun Antaget av kommunfullmäktige 15 december Gäller från och med 1 januari AVFALLSPLAN 2020 Det ska det finnas etablerad återbruksverksamhet i kommunen. 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Minst 35% av matavfallet från hushåll och verksamheter ska återvinnas genom biologis behandling. GRÖNPLAN Halva Täby ska vara grönt Träd och grönska tar upp koldioxid och omvandlar den till syre vilket gör att all koldioxid vi släpper ut inte går rakt ut i atmosfärden. Grönskans upptag av koldioxid och andra föroreningar minskar klimatpåverkan och ger en bättre luftkvalitet i kommunen vilket gör att målet halva Täby grönt, utöver rekretativa, kulturella och biologiska värden gör stor nytta även för klimatet. Det nya Täby ÖVERSIKTSPLAN ÖVERSIKTSPLAN Skapa energisystem som främjar god resurshushållning, förnyelse bara bränslen och minska klimatpåverkan. DET NYA TÄBY Närhet till sjöar och hav Täby växer ÅTAGANDEN I RUFS 2010 Skolor i toppklass Effektivisera energiför sörjningen och ställ om till förnyelsebara energikällor. Expandera, förstärk och koppla samman försörjningssystemen. 15 (57)

16 Strategins roll och omfattning Täby är beläget i den nordöstra delen en växande Storstockholmsregion. De regionala sambanden gör Stockholmskommunerna beroende av varandra för en positiv utveckling. Sambandskedjorna är komplexa, bland annat vad gäller kommunikationer, fl yttning, arbetstillfällen, skolval etcetera. I Täby bor år 2012 omkring invånare och i kommunen fi nns cirka bostäder. Fördelningen mellan bostäder i fl erbostadshus respektive småhus är jämn. Andelen småhus är något större än andelen lägenheter i fl erbostadshus. Figur 1. Täbys geografiska område. I Täby pednlar omkring invånare ut från kommunen för att till exempel arbeta eler studera. Omkring personer pendlar istället till Täby från andra kommuner (personer som är 16 år eller äldre). Hela 83 procent av kommunens befolkning i åldern år förvärvsarbetar. Under lång tid har befolkningstillväxten i Täby varit låg och planeringen har i huvudsak haft till syfte att möta den befi ntliga befolkningens behov. Men då Stockholmsregionen växer, med Täby som en av de regionala stadskärnorna, riktas nu utvecklingen mot ett växande Täby. År 2020 väntas Täby ha omkring invånare, vilket är nästan fl er än Kommunen ska bygga över 6000 bostäder till 2020 och antalet verksamheter samt arbetstillfällen ska öka. En sådan utveckling ställer ökade krav på hållbarhetsarbete och en klimatsmart utveckling. Ett mer stadsmässigt Täby kan samtidigt ge förutsättningar för hållbarhet genom ökad tillgänglighet, ett högre serviceutbud, fl er arbetsplatser inom kommunen samt underlag för förbättrad kollektivtrafi k. 16 (57)

17 Klimat- och energistrategin ska bidra till att ställa om Täbys energianvändning till att bli mer hållbar och bidra till minskad klimatpåverkan. Strategin innefattar kommunen som geografi skt område, Figur 1, och den kommunala verksamheten. Hur klimat- och energistrategin kommit till Klimat- och energistrategin har tagits fram med en arbetsgrupp från stadsbyggnadskontoret och med referensgruppsdeltagare från fl era av kommunens förvaltningar. Strategin har diskuterats inom arbets- och referensgrupperna och skickats på remiss internt till kommunens olika förvaltningar samt externt till kommunerna i Stockholm Nordost, Naturskyddsföreningen i Täby, SÖRAB (Söderhalls renhållningsverk AB), AGA Gas AB, Länsstyrelsen i Stockholms län, Energimyndigheten, E.ON, Fortum, Vattenfall, Norrvatten, Käppalaförbundet, Trafi kförvaltningen SLL (SL), Tillväxt miljö och regionplanering (TMR) och Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Konsult för arbetet har varit Sweco, som inhämtat material, sammanställt statistik samt beräknat och analyserat klimatpåverkan i kommunen. Prioritering av mål och åtgärder har gjorts av kommunen och Sweco utifrån nuläget. Sweco har sammanställt ett första utkast till rapport som reviderats av kommunen efter inkomna synpunkter från remisser. Hur nulägesbeskrivningen tagits fram Nulägesbeskrivningen inkluderar energianvändning och klimatpåverkan från kommunens geografi ska område och den kommunala verksamheten. I avsnittet Nuläge, ges en förklaring av utsläppen och dess eventuella förändring över tid. Information och statistik har samlats in, bearbetats och sammanställts för att beskriva nuläget inom kommunen. För att få en så komplett bild som möjligt över energifl öden och utsläpp i Täby kommuns geografi ska område används statistik om energianvändning från SCB (Statistiska centralbyrån) i kombination med utsläppsdata från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Statistik och uppgifter för den kommunala verksamheten har erhållits från kommunens ekonomiska uppföljningssystem, egna energiavläsningar, upphandlande resebyråtjänster samt från Kommunfastigheters inventeringar av energianvändning samt arbete med att energieffektivisera kommunens byggnader. Det basår som används i strategin är främst SCB:s databas för år 2009 redovisar statistiken mer översiktligt jämfört med tidigare år på grund av nya redovisningsregler. För energiredovisningen innebär detta bland annat att fl era kategorier av energislag har slagits samman till en gemensam kategori vilket sänker detaljnivån avsevärt. Exempelvis har bensin, diesel och eldningsolja, som tidigare redovisats var för sig, slagits ihop till kategorin Flytande (icke förnybara). Utöver sammanslagningarna har fl era kategorier blivit sekretessbelagda vilket har bidragit till att felmarginalen för en del av den presenterade statistiken kan vara stor. Energistatistik för 2008 har därför i vissa fall använts som jämförelse och basår. Utsläppsdata som presenteras i RUS är av generell karaktär. Statistik från RUS används för redovisning av utsläpp av växthusgaser inom kommungränsen. Statistiken omfattar koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O), HFC (hydrofl u- orkarboner), PFC (perfl uorkarboner) och SF 6 (Svavelhexafl uorid). 17 (57)

18 Nuläge I följande kapitel presenteras nuläget i Täby kommun, både för det geografi ska området och för den kommunala verksamheten. Statistik från SCB, RUS och Täby kommun varvas med en beskrivning av den kommunala organisationens struktur samt hur kommunen arbetar med energifrågor. År 2009 är det basår som används för mål och nuläge. I de fall statistik saknas för 2009, till följd av SCB:s ökade sekretess, presenteras istället siffror från Totala utsläpp av växthusgaser i Täby De totala utsläppen av växthusgaser inom Täby kommun uppgick enligt RUS till ton koldioxidekvivalenter under år Detta motsvarar mindre än en procent av de totala utsläppen i Sverige och 1,8 ton per invånare. Jämförelsevis släppte varje invånare i Stockholms län ut cirka 2,6 ton koldioxidekvivalenter år 2009 enligt RUS siffror. Täbys utsläpp är alltså lägre än genomsnittet för länet. Detta beror till viss del på att Täby inte har någon större industriverksamhet. I den kommunala statistiken fi nns inte heller konsumtionens klimatpåverkan presenterad. Konsumtionens klimatpåverkan är svår att mäta och det fi nns ingen statistik om till exempel Täbybornas fl ygresor, shoppingvanor eller livsmedelsinköp. Konsumtionen bidrar dock med höga utsläpp och presenteras därför i ett eget avsnitt Konsumtion och avfall. I RUS utsläpp ingår för energisektorn endast den energi som produceras i kommunen. För att få in statistik även för energianvändningen i kommunen kompletteras därför RUS siffror med statistik från SCB. När RUS statistik kompletteras med SCBs får att vi i Täby släppte ut cirka ton koldioxidekvivalenter år 2009, detta motsvarar 2,6 ton per person och år. Båda dessa siffror används för uppföljning av strategin då RUS siffror ger möjlighet till jämförelse med övriga kommuner, länet och Sverige. Fördelningen av olika växthusgaser i kommunen redovisas i Diagram 1. Av de totala utsläppen av växthusgaser står koldioxid för nästan 90 procent. Övriga växthusgaser utgörs av metan, N 2 O (dikväveoxid, även kallat lustgas) och HFC (hydrofl uorkarboner). Utsläppen av resterande växthusgaser PFC (perfl uorkarboner) och SF 6 (Svavelhexafl uorid) är så låga att de inte syns i Diagram 1. I Diagram 1 framgår det tydligt att koldioxid är den klart dominerande växthusgasen i kommunen och därför är det viktigt att fokusera på att minska utsläppen av koldioxid för att minska den totala klimatpåverkan. 18 (57)

19 Diagram 1. Utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) inom Täby kommun Koldioxidutsläppen härrör från ett fl ertal olika källor, se Diagram 2. I diagrammet framgår det att transporter och energianvändning står för den största utsläppsdelen i kommunen. Övriga utsläpp kommer från arbetsmaskiner och lösningsmedel. Fördelningen av utsläpp per sektor i Täby är relativt lik den för Stockholms län som helhet, även i länet utgör transporter och energianvändning en betydande del av utsläppen. Diagram 2. Koldioxid fördelat per utsläppskälla i Täby, år 2009, källa: RUS & SCB. 19 (57)

20 Koldioxidutsläppen står för 88 procent av växthusgasutsläppen. Därtill bidrar metan, dikväveoxid samt HFC (hydrofl uorkarboner) till utsläpp av växthusgaser inom kommungränsen, se Diagram 3. Metan- och dikväveoxidutsläppen är väldigt spridda och kan inte härledas till en specifi k källa medan HFC oftast har sitt ursprung i kylskåp och kylanläggningar. Diagram 3. Utsläpp av övriga växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter), år Total energianvändning i Täby Den totala användningen av energi i Täby var GWh år 2009, se Diagram 4. I den totala energianvändningen ingår samtliga sektorer som förbrukar energi i kommunen. Dessa sektorer är jordbruk, industri, offentlig verksamhet, transporter, övriga tjänster, småhus, fl erbostadshus samt en sammanslagen övrig kategori för jordbruk/transporter/fritidshus och övrigt där energianvändning som ej kan härledas till en specifi k källa ingår. Se diagram 5 för information om de olika sektorernas energianvändning. Totalt sett stod Flytande (icke förnybara) energislag såsom bensin, diesel och eldningsolja tillsammans med elförbrukning för de två i särklass största energislagen inom kommunen år 2009, 44 % respektive 49 %. Den sammanslagna posten Flytande (icke förnybara) energislag är för 2008 års statistik uppdelat per bränsleslag. Om fördelningen antas vara liknande för 2009 som för 2008 utgör bensin det största bidraget inom kategorin fl ytande icke förnybara energislag följt av diesel. Gas (icke förnybar), trädbränslen, och annan fast biomassa och fjärrvärme utgjorde resterande mängd använd energi inom kommunen 2009, se diagram (57)

21 Diagram 4. Slutanvändning 2009 uppdelat efter energislag (GWh). Källa: SCB Sektorsvis energianvändning Den sektorsvisa energianvändningen för 2009 är uppdelad enligt Diagram 5. Den totala energianvändningen var GWh. De olika kategorier som redovisas i SCB:s statistik är jordbruk, industri, offentligt verksamhet, transporter, övriga tjänster, småhus och fl erbostadshus. Fyra av kategorierna (jordbruk, transport, övriga tjänster och fritidshus) presenteras med ofullständig information på grund av sekretess på SCB för Detta ger en restpost på 22 GWh som inte går att fördela mellan de fyra kategorierna, vilket förklarar varför dessa presenteras som en gemensam post i slutet av diagrammet. Diagram 5. Energianvändning uppdelad sektorsvis (GWh). Källa: SCB 21 (57)

22 De olika sektorernas energianvändning beskrivs utförligare nedan: Inom jordbruk användes cirka 2 GWh från fl ytande fossila energislag år Utöver dessa används även el. Denna post är emellertid sekretessbelagd. Industrin använde cirka 31 GWh till deras olika verksamheter år Det som är redovisat detta år är gas (icke förnybar) och fjärrvärme vilka stod för 17 MWh respektive 0,5 GWh. Övrig energi utgörs av el och fl ytande fossila energislag men är ej redovisade. Baserat på statistik från 2007 står dock el för den största delen av energiförsörjningen (kring 85 %) medan fl ytande fossila energislag står för cirka procent. I den offentliga verksamheten användes cirka 133 GWh år Av det utgjorde Flytande (icke förnybara) bränslen, det vill säga främst eldningsolja 1 och diesel cirka 44 GWh. Resterande energi fördelas mellan fjärrvärme och el som är sekretessbelagt. Det är svårt att anta någon viktning mellan energislagen. Alla energislag (olja, diesel, fjärrvärme och el) har mellan åren varierat väldigt mycket utan några tydliga trender. Inom transport användes lite drygt 486 GWh i form av fl ytande (icke förnybara) drivmedel. Bland dessa inkluderas bensin och diesel samt låginblandning av etanol och RME i bensin respektive diesel. I kategorin övriga tjänster används lite drygt 208 GWh där el står för den huvudsakliga förbrukningen stod el för cirka 199 GWh av den totala energianvändningen medan Flytande (icke förnybara) stod för cirka 9 GWh. Även fjärrvärme bidrar till användningen men är dock sekretessbelagd. Småhusens energianvändning uppgick år 2009 till cirka 299 GWh. Kategorin Flytande (icke förnybara) bränslen, som främst syftar på diesel och eldningsolja 1 stod för cirka 3 GWh år Kategorin Fast (förnybara) bränslen som huvudsakligen avser trädbränslen utgjorde cirka 13 GWh samma år. Fjärrvärme antas vara noll vilket baseras på att det var noll även för åren Dessa siffror bedöms dock utgöra endast en bråkdel av den totala energianvändningen. El förväntas vara den absolut största posten (baserat på tidigare års statistik) men redovisas inte för 2009 års energianvändning. I fl erbostadshus användes totalt cirka 96 GWh år Flytande (icke förnybara) bränslen, eldningsolja 1 och diesel (antaget på statistik från 2008) utgjorde cirka 9,5 GWh. Fjärrvärme och el är sekretessbelagt. Till skillnad mot småhus antas fjärrvärme ha en central roll för uppvärmning av fl erbostadshus. Åren stod fjärrvärme för cirka 50 procent av energitillförseln till fl erbostadshusen. Samma år stod el för 25 procent och fl ytande bränslen för 25 procent. 22 (57)

23 Historisk energianvändning inom kommunen I följande fi gurer presenteras energianvändningen från år 1990 till slutet av I Diagram 6 visas diesel- och bensinanvändningen i kommunen. Förbrukningen har totalt ökat något mellan år 1990 och 2008 och det är tydligt att dieselandelen har ökat i relation till bensin de senaste åren. Mellan år 2000 och 2008 har dieselanvändningen ökat sin andel från 22 procent till cirka 30 procent. Diagram 6. Bensin- och dieselförbrukning inom kommungränsen (GWh). Källa: SCB Diagram 7 visar en stadig nedgång av oljeanvändningen i kommunen sedan Den minskade oljeanvändningen beror troligtvis på att olja för uppvärmning har ersatts av andra uppvärmningsalternativ såsom fjärrvärme eller värmepump. Användningen av olja med högre svavelhalt (eldningsolja > 1) har reducerats till nära noll. Diagram 7. Oljeanvändning inom kommungräns (GWh). Källa: SCB 23 (57)

24 Elförbrukningen låg 2008 på nästan 600 GWh i kommunen vilket kan ses i Diagram 8. Ingen tydlig trend går att urskilja de senaste åren för den totala elanvändningen. Diagram 8. Elförbrukning samt el/capita inom kommungräns (GWh). Källa: SCB Den slutliga energianvändningen för 2008 uppdelat på energislag kan ses i Diagram 9. Totalanvändningen låg år 2008 på GWh. Diagram 9. Slutanvändning 2008 uppdelat på energislag (GWh). Källa: SCB 24 (57)

25 Energianvändning för el och värme Tillsammans med transporter utgör energianvändningen den källa som bidrar till de största koldioxidutsläppen inom kommunen, enligt RUS och SCBs siffror.i Diagram 10 visas fördelningen av enerigproduktion i kommunen. Där ingår dock ej all energi som används i kommunen, bland annat saknas information om el och fjärrvärme. Diagram 10. Koldioxidutsläpp från energiförsörjning fördelat per källa (%). Källa: RUS. Då mål har formulerats för minskad klimatpåverkan från Täbys energianvändning räcker det inte att endast använda RUS statistik, som enbart visar den energi som produceras i kommunen. Detta ger utsläpp på cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per invånare. De utsläpp som presenteras i RUS siffror inkluderar alltså inte den energi som förbrukas inom kommunens gränser. Ses istället till den energi som förbrukas inom kommungränsen släppte varje invånare ut cirka 1190 kg koldioxidekvivalenter per person år Statistik över den energi som förbrukas för el och värme inom kommunens gränser är svår att tillgå från SCB till följd av uppdelningen i olika sektorer samt till följd av att elanvändningen är sekretessbelagd. För att få en indikation på hur stor energianvändningen i kommunen är samt energianvändningens klimatpåverkan har uppgifter från RUS kompletterats med SCBs statistik för energianvändning i sektorerna hushåll (småhus, fl erbostadshus, fritidshus), offentlig verksamhet (utbildning, hälso- och sjukvård, gatu- och vägbelysning, avloppsrening med mera) samt övriga tjänster (kontor, lager, parti- och detaljhandel med mera) tillsammans med statistik från Fortum över total användning av el inom kommunens gränser. Det effektivaste sättet att minska utsläppen från energiförsörjning är att minska energianvändningen, det vill säga den energi som aldrig behöver produceras genererar inte heller något utsläpp. Det är också viktigt att ersätta fossila källor med andra, förnybara energikällor. 25 (57)

26 Transporter i Täby Enligt SCB användes lite drygt 486 GWh i form av fl ytande, icke förnybara drivmedel (bland annat bensin, diesel, låginblandning av etanol och RME i bensin och diesel) i Täby år Statistik över bränsleförbrukning inom transportsektorn har även hämtats från de försäljningsställen av drivmedel som fi nns i kommunen. Där visas att cirka 532 GWh bensin och diesel såldes år 2010 och att mängden såld etanol under samma år var cirka 34 GWh. År 2011 såldes cirka GWh biogas och GWh naturgas inom kommungränsen. Detta ger en fördelning på cirka 45 procent förnybart och 55 procent fossila sålda bränslen inom kommungränsen år 2010/2011. Inom kommunen fanns det registrerade fordon under år I Diagram 11 redovisas alla fordon registrerade i kommunen 2009 uppdelade på fordonstyp. Personbilar, lätta lastbilar och motorcyklar utgör den absolut största delen av de registrerade fordonen medan mopeder, traktorer och terrängskotrar utgör en relativt liten del av det totala beståndet. År 2010 var bilinnehavet 430 bilar per 1000 invånare i Täby. I Stockholms län var bilinnehavet samma år 390 bilar per 1000 invånare. Diagram 11. Antal registrerade fordon I Täby år 2009 fördelat på fordonstyp. Källa: TRAFA Den största delen av de registrerade fordonen i Täby är personbilar, 88 procent. Bland personbilarna är bensindrivna modeller, 74 procent, klart dominerande. Dieselbilar utgör knappt 9 procent av det totala personbilsbeståndet och elbilar, etanolhybrider, övriga hybrider samt biogas- och naturgasbilar utgör de resterande 6 procenten. Diagram 12 visar fördelningen av olika biltyper. 26 (57)

27 Diagram 12. Antal fordon registrerade i Täby Källa: TRAFA Antalet nyregistrerade personbilar var stycken år 2009 och fördelningen bland de nyregistrerade bilarna skiljer sig avsevärt jämfört med det existerande beståndet. Antalet dieselbilar som registrerades inom kommunen har ökat i jämförelse med det existerande beståndet. Fordon drivna med alternativa drivmedel (etanol, gas, hybrid) utgjorde även en betydande del av nyregistreringarna under året, se Diagram 13. Inga elbilar fanns bland de nyregistrerade bilarna under Diagram 13. Antal nyregistrerade personbilar i Täby år Källa: TRAFA För 2011 höll trenden i sig. Andelen dieseldrivna fordon ökade i förhållande till bensindrivna. Fordon med förnybara bränslen (etanol, gas, hybrid) utgjorde 7 procent av de nyregistrerade fordonen i Täby, i länet utgjorde de totalt 10 procent samma år. Totalt var 34 procent av de nyregistrerade fordonen miljöbilar, näst intill lika stor andel som i länet, 38 procent. Nyregistrerade fordon i Täby 2011 visas i Diagram 14. Diagram 14. Antal nyregistrerade personbilar i Täby år Källa: TRAFA 27 (57)

28 Transporternas klimatpåverkan Såväl i Sverige som i Täby står transporterna för cirka 40 procent av de totala koldioxidutsläppen (Naturskyddsföreningen, 2012; RUS & SCB; 2009). Vid en granskning av fördelningen av koldioxidutsläpp från transportsektorn framkommer att personbilar står för den helt dominerande andelen 70 %, medan lätta och tunga lastbilar tillsammans står för 27 %, se Diagram 15. Diagram 15. Koldioxidutsläpp fördelat per transportslag tsla (%) år 2009, Källa RUS. Hur stora utsläpp som genereras från ett fordon beror på vilken bil som körs, men framförallt på vilket drivmedel som används. Nedan ges en förenklad bild av påverkan på klimatet från likvärdiga bilar, men med olika drivmedel. Bilarna i tabellen nedan har jämförts med en motsvarande bil som drivs på bensin. Det bör noteras att jämförelsen inte är exakt utan endast visar en ungefärlig nivå. (Miljöfordon.se, 2012) TYP AV FORDON/ BRÄNSLE El PÅVERKAN PÅ KLIMATET JÄMFÖRT MED EN LIKVÄRDIG BIL SOM KÖRS PÅ BENSIN Väldigt låg om förnybar el ungefär som en motsvarande bensinbil om elen kommer från kolkraftverk. El-hybriddrift Minskning med % Biogas Minskning med ca % Naturgas Minskning med ca 20 % Etanol / E85 Minskning med ca 40 % Tabell 1. Klimatpåverkan från personbilar som drivs på olika bränslen. Källa: miljofordon.se 28 (57)

29 Transportfrågan ligger högt på agendan i Täby och fl era insatser görs redan för att främja miljövänliga resealternativ. Bland annat är en cykelplan under framtagande med syftet att öka framkomligheten på cykel inom kommunen. Inom arbetet med cykelplanen ses cykelvägnätet och dess brister över för att dessa ska kunna åtgärdas samtidigt som det ska bli lättare att välja cykeln. Dessutom planerar Täby, Danderyd och Trafi kverket för en cykelstrada mellan Arninge och Stockholm för att underlätta för cykelpendling. Ett arbete för att sänka parkeringsnormen i kommunen har initierats under 2012 och tanken är att även en norm för cykelparkering ska införas. Bild 1. Parkeringsplats i Täby Kollektivtrafik och kollektivtrafikens klimatpåverkan i Täby Täby ingår i SLs (numer Trafi kförvaltningen SLL) trafi kområde Norrort. Norrort trafi kerades under år 2012 av 197 stycken dieselbussar med låginblandning av 5 procent biodiesel samt av 40 etanolbussar. Andelen förnybar energi för busstrafi ken var totalt 14 procent i Norrort år I länet var andel förnybar energi i bussfl ottan totalt 43 procent samma år. För Roslagsbanan används endast förnybar el som produceras av vind, vatten eller biomassa, detsamma gäller all spårtrafi k i länet. Från januari 2013 drivs även all busstrafi k i Norrort med förnybara drivmedel vilket ger att kollektivtrafi ken från och med år 2013 till 100 procent drivs av förnybara energikällor. (Trafi kförvaltningen SLL, 2013) År 2010 gjorde Täby en översiktlig utredning över var behovet av kollektivtrafi k inom kommunen är som störst. Analysen visade var brister fi nns i dagsläget samt var det är viktigast att utveckla kollektivtrafi ken för framtiden. I analysen har SLs resmatriser för år 2008 och 2030 använts, dels för resor med kollektivtrafi k och dels för resor som sker med bil. Resdata för år 2030 är prognoser av fram- 29 (57)

30 tida resor och baseras på de utbyggnadsplaner som fi nns i kommunen. En ingående analys av matriserna visar att fl ertalet framtida bilresor skulle kunna ske med kollektivtrafi k om nya kollektiva trafi krelationer utvecklas. Analysen visar att nya kollektivtrafi kförbindelser till 2030 bör införas i följande resrelationer för att ge kommuninvånarna alternativ till bil: a. Gribbylund- Arninge, inklusive nya utbyggnadsområdet Ullna. b. Gribbylund- Det nya utbyggnadsområdet på Galoppfältet. c. Gribbylund- Täby Centrum. d. Vallabrink- Skarpäng. Behovet av en attraktiv kollektivtrafi kförbindelse mellan dessa områden styrks av dagens efterfrågan som syns i resmatrisen för år I dagsläget företas ett stort antal resor med bil som skulle kunna företas med kollektivtrafi k om möjligheten gavs. Detta är främst resor till Arninge, Täby C, Norskogen och Gribbylund. Direktbussen (linje 609) mellan Gribbylund och tunnelbanan vid Danderyds sjukhus bör utökas vad gäller tidtabell och möjlighet att kunna resa med bussen i bägge riktningarna. Om direktbusslinjen även skulle stanna i anslutning till Täby centrum skulle ytterligare resenärer, som annars väljer att resa dit med bil, kunna fångas upp. Att kollektivtrafi k fi nns räcker dock ej alltid för att locka över biltrafi kanter till kollektiva färdmedel. För att åstadkomma en attraktiv kollektivtrafi k gentemot bilen kan även andra åtgärder krävas såsom exempelvis den översyn av infartsparkeringar som genomförs i kommunen, prioriterade körfält för bussar samt en aktiv samhällsplanering som ger förutsättningar för en god och attraktiv kollektivtrafi k. Kriterierna kollektivtrafi k fi nns, kollektivtrafi kförbindelse kan/bör förbättras, kollektivtrafi kförbindelse bör upprättas och bil är ett rimligt alternativ har använts vid bedömning av resrelationerna och vad som bör prioriteras. Defi nitionen av en hållbar resa i Täby kommer att utvecklas när Stadsbyggnadskontoret tar fram en Trafi kstrategi för kommunen. Bild 2. Roslagsbanan, foto: Janto Marzuki. 30 (57)