Uppdraget. Rubrikerna
|
|
- Katarina Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Norra Stockholms Psykiatri Michael.rangne@sll.se Febuari 2012 Uppdraget Rubrikerna Några grunder Manualen Den självmordsnära patienten Involvera patienten Diagnostik och bedömning LPT för akutpersonal LVM för akutpersonal Hotfulla och aggressiva patienter Omhändertagande för att minimera tvånget i psykiatrin 1
2 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Michael Rangne Vårdarbete är ingen prestationssport. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt som vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genom att vara uppmärksam på patienternas reaktioner på det man gör. Michael Rangne
3 3
4 The deepest hunger of the human soul is to be understood. Stephen R Covey Men vi försöker också förstå även där inget finns att förstå! Vårt hjärna har ett problem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvor och fragment. Storyn den kokar ihop låter så fin, men är den SANN? 18 Kom ihåg F-en! Föreställningar Förväntningar Farhågor Fantasier Förtroende Förståelse Förändring Familjen 4
5 Stress- och sårbarhetsmodell Bio-psyko-socio-kulturell modell Sårbarhet Stress Biologi Psykologi Socialt Kultur Psykisk ohälsa 20 Låt inte någon lura dig Bra psykiatri tar TID! 21 Och Läs journalen! 22 5
6 Händelse Tolkning/attityd/tanke om det som händer Känsla Beteende/handling styrd av känslan 24 Den stackars egentliga världen verkligheten - som den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen som vi tror att den är Världen som vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen som den andre vill att den ska se ut 30 Depression Ångestsjukdom Psykos Autismspektrum ADHD Svartsyn, pessimism, självhat, hopplöshet Ängslan, oro, uppförstoring Vanföreställningar Svårigheter att ta andras perspektiv Adekvat, men dålig impulskontroll, koncentrationssvårigheter 31 6
7 Att fråga varför fungerar sällan. Pröva i stället: Hur tänker du nu? Hur tänkte du då? 32 Diskrepansen mellan rosa och lila är provocerande Världen som vi tror att den är Världen som vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen som den andre vill att den ska se ut 33 En känsla av att ha bristande kontroll över en situation 7
8 Personlighet och stress I situationer där individen känner sig särskilt utsatt - t ex i sjukvården förstärks ofta aggressivt, utagerande och besynnerligt beteende. 35 Hur reagerar hon när hon inte får som hon vill? 36 Tunnelseende Försvarsinställda Rigida Irritabla Lättkränkta Aggressiva Intoleranta Trötta Cyniska Uppgivna Sömnproblem Ökad ljudkänslighet Minnesproblem Koncentrationssvårigh eter Nedstämdhet Ångest Kroppsliga besvär Värk Tryck över bröstet Orolig mage/tarm Yrsel 37 8
9 Neocortex, grön zon: Intellekt, empati, humor, vädja, be, resonera Limbiska systemet, röd zon : Känslor, drifter, självkänsla, religion, värderingar Reptilhjärnan: Flykt, anfall, spela död Tack till Lennart Lindén, UGIL konsult, för pedagogiken! 38 Låg stress Nya hjärnan handlägger Känslorna står till vår tjänst Fäkta eller fly efter rationellt övervägande Måttlig stress Vuxen chimpansnivå Avtagande intellekt, tankeförmåga, humor, distans, sinne för proportioner Tunnelseende Hög stress Reptilhjärnan tar över Dom och vi; utdefiniering och indefiniering Tankarnas kontroll över känslorna nu helt borta Tack till Lennart Lindén, UGIL konsult, för pedagogiken! 39 Terrängen Visionen Kartan Accepterar ej diskrepansen Förstår ej världen Kan ej hantera världen optimalt Jobbiga känslor, konflikter, lidande! 40 9
10 Det finns bara tre vägar Mår inte bra/ har problem Ändra vår önskan/ vision/förväntan Ändra situationen/världen Ändra tanken/bilden/tolkningen av situationen/det inträffade 41 Terrängen Kartan Visionen 1. Överblicka terrängen, dvs skaffa sig en korrekt karta. 2. Ändra det som går att ändra av terrängen. 3. Ha rimliga förväntningar, dvs att önska vad som är uppnåbart. 4. Acceptera att kartan aldrig helt kommer att överensstämma med visionen och att detta inte nödvändigtvis måste leda till negativa känslor. 42 Annan åtgärd! Känns EJ bättre Åtgärda - kartan, terrängen eller visionen! Terrängen Kartan Dra lärdom Känns bättre Analysera! Reagera! Glappet -> förstår ej världen Kan ej hantera världen optimalt Jobbiga känslor, konflikter, lidande!!! 43 10
11 De flesta komplexa mänskliga problem är olösbara. Saker händer hela tiden. Hur jag FÖRHÅLLER MIG till det som händer mig i livet är den avgörande faktorn för vilket liv jag får. Förväntan på ett smärtfritt liv skapar problem och ytterligare lidande. Vad VILL JAG GÖRA MED MITT LIV, trots mitt lidande och mina problem? 44 Integritet och samarbete Integritet Individ Originalitet Konflikt Smärta Samarbete Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 45 Stora eller många små kränkningar av integriteten leder till Brist på självaktning och självrespekt Låg självkänsla Nedsatt vitalitet Aggressivitet Självdestruktivt beteende 46 11
12 Händelsekedja idag Händelsekedja nästa gång Extrajobbiga saker idag: Vad hände nu: Då tänkte jag: Då kände jag: Då gjorde jag: 49 Resultatet just då blev: Efteråt kändes det så här: Så här tror jag att det kändes för kompisen / fröken / : Om det här händer ofta är det risk att: Om jag ändrar mitt beteende vinner jag det här: 50 Nästa gång är det allra viktigaste det här : 12
13 Vi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa 63 Vad är syftet med bedömningen? 1. Avgöra om patienten behöver vård, och i så fall hur snabbt och på vilken nivå. Fordrar alltid suicidriskbedömning. Psykiatrisk akutmottagning Psykiatrisk öppenvårdsmottagning Husläkarmottagning Psykolog på stan (växa som vuxen, förstå sig själv) 2. Behövs ambulanstransport, polishämtning eller vårdintygsbedömning? 3. Hjälp av socialtjänsten? 4. Ge tröst och stöd för stunden. 5. Ge råd om självhjälp om så är lämpligt Lästips? Internetterapi? Patient- och anhörigförening 6. Motivera patienten till den insats som bedöms lämplig. 65 Vad vill vi veta? 1. Vem är patienten? 2. Har hon kontakt med vården nu, någon att vända sig till? 3. Har hon fått någon diagnos? Tidigare sjukhistoria? 4. Hur mår hon just nu? 5. Vad är det som gör att hon kommer just nu? Har något hänt? 6. Vad är det värsta som skulle kunna hända nu? Vilken är hennes största rädsla/farhåga? 13
14 Vad vill vi veta? 7. Vad har hon själv försökt göra för att må bättre? 8. Vad vill hon själv ha nu förståelse och tröst, någon att samtala med, goda råd, hembesök, kontakt med akutmottagning eller öppenvård, inläggning? 9. Vilket stöd har hon runt omkring sig? Anhöriga, vänner, nätverk? 10. Finns det en suicidrisk? Hur stor? 11. Anhöriga/närståendes uppfattning om situationen. 12. Är patienten positiv till tidigare vård och det du föreslår? Det viktigaste 1. Samtalet är ibland patientens första kontakt med psykiatrin och formar hennes bild av denna. 2. Samtalet är en del av behandlingen. 3. Play it safe! Vi ska inte gissa vad patienten troligast lider av utan se till att patienten får rätt omhändertagande utan risk. Låt inte uttalade eller outtalade förväntningar påverka dig (många samtal, snabba samtal, effektivitet, undvika inläggningar). Glöm aldrig att värdera suicidrisken (även om patienten inget säger). 4. Får du inte hyggligt god kontakt med patienten faller hela bedömningen En patient som inte upplever att du bryr dig på riktigt kommer inte att få ut eller göra något av samtalet. Ilskna och otrevliga patienter har högre självmordsrisk. Det viktigaste 5. Vid osäkerhet fråga om det finns någon mer du kan få prata med. 6. Involvera patienten! Summera det som framkommit och förmedla din bedömning till patienten. Fråga om du förstått rätt. Fråga vad patienten själv tycker vore det bästa att göra nu och vilken hjälp han skulle vilja ha. 7. Föreslå, utifrån utfallet av punkt 6, vad du tycker vore den bästa hanteringen och fråga patienten vad hon tycker om detta förslag. 8. Om patienten inte är nöjd, fråga ånyo vad patienten föreslår och försök hitta den bästa möjliga kompromiss som patienten samtycker till. 9. Gör en överenskommelse med patienten. 10. Tacka för besöket och hälsa välkommen åter (om patienten går hem). 14
15 Några svårigheter och risker 1. Psykiatri och psykiatrisk bedömning är svårt och vanskligt även vid optimala omständigheter. 2. Kontakten med patienten och vår förmåga att värdera den rätt är A & O vid all psykiatrisk bedömning och behandling. 3. Talar patienten sanning? Vi behöver alla ledtrådar vi kan få! 4. Vi får ofta inget facit som vi kan lära oss av. 5. Krävande att göra många bedömningar av människors psykiska hälsa och skapa kontakt med många människor var dag. 6. Risk att vi blir emotionellt avtrubbade och utbrända i längden, om vi inte hittar ett sätt att själva få näring av samtalen. Hur blir man av att ha en depression? Irritabel, argsint, lynnig, sur, lättstött och allmänt överkänslig eller likgiltig, uppgiven och självförsjunken. Självupptagen, krävande och anklagande. Okoncentrerad. Trött och oföretagsam. Skäms och tycker att det vore bäst för alla att man inte fanns eller försvann. 73 Fler svårigheter och risker Patienter med depression Uppgivna Trötta Fåordiga Ger nedsatt kontakt Tror inte att någon bryr sig Svårt ta emot hjälp Patienter med ångest Kan prata på Svårt att höra hur mycket de lider Ofta missförstådda 15
16 Ytterligare svårigheter och risker Patienter med depression eller ångest Koncentrationsproblem Skäms och känner sig som en belastning Kan vara taggiga, griniga, aggressiva och otrevliga Har vanligen negativa vårderfarenheter i bagaget Kan bli suicidala som följd av sitt tillstånd, och vid negativa vårdupplevelser! Vi kan inte objektivt registrera hur en annan människa mår utan att samtidigt påverka detta mående på något vis. Vår bedömningsprocess är en del av behandlingen (liksom bemötandet). Manlig depression Sänkt stresstolerans Utagerande Aggressivitet med bristande impulskontroll Antisocialt beteende Missbruksbenägenhet Depressivt tankeinnehåll Oftare suicid Sämre insikt om sitt hjälpbehov Mer sällan kontakt med sjukvården Sämre compliance beträffande olika behandlingsstrategier
17 Situationen i ett nötskal Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är okay ändå Minska skuld- och skamkänslorna Minska lidandet Inse att det INTE handlar om: Rätt eller fel Gott eller ont Moral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken sorts människa man är Det handlar om en sjukdom! 79 Att vara anhörig eller hjälpare Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! 80 17
18 När behöver patienten läggas in? 1. Svårt lidande, omänsklig situation att befinna sig i. 2. Hög självmordsrisk (hur hög?). 3. Svårbedömd självmordsrisk? 4. Risk för våld mot annan, dvs farlighet. 5. Funktionssvikt, klarar sig inte i boendet. Får ställas i relation till det stöd patienten har från familj, anhöriga, psykiatrin, hemtjänsten och socialtjänsten. Får inte i sig mat. Sover knappt på nätterna. Klarar inte att sköta sin hygien. Klarar inte skötseln av hemmet, betala räkningar etc. Kommer inte ut från bostaden. Super ner sig. 81 När behöver patienten läggas in? 6. Beter sig socialt olämpligt, terroriserar grannar, riskerar vräkning. 7. Utmattade anhöriga. 8. Svåra konflikter med anhöriga. 9. Uppenbart behov av vård som inte kan ges i hemmet (ECT, medicinering som patienten vägrar ta etc). 10. Depression Med depressiva vanföreställningar eller andra psykotiska inslag. Postpartum. Blandepisod (mixed state). Hopplöshetskänslor. Suicidrisk. 11. Vissa allvarliga tillstånd mani, postpartumpsykos, allvarlig psykos. 82 När behöver patienten läggas in? Man behöver alltså vid telefonkonsultationen klarlägga såväl symtom och lidande som patientens funktionsnivå och tillgång till stöd och hjälp. Hur går det för dig hemma nu när du har det så svårt? Finns det någon som bryr sig om dig när du mår så här? Har du någon som hjälper dig? Är det någon som ringer dig ibland? Någon du kan ringa? Blir dina räkningar betalda? Sover du på nätterna? Får du i dig mat på dagarna? 83 18
19 Hur bråttom är det? Akut inläggning vid Självmordsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psykotiska inslag som gör att patienten inte tänker och handlar rationellt. Intoxikation, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrofal social situation, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situation, svår hopplöshet, nattsvart (självmordsrisken är sannolikt hög även om patienten förnekar det). 84 Patienten som suicidhotar är kanske suicidal! Att patienten har misslyckats med ett antal suicidförsök tidigare är inte anledning att ta dagens suicidtankar på mindre allvar. Det är ju tänkbart att patienten kommit fram till att självmordshot är enda gångbara valutan i vissa vårdkontakter men du är inte Gud och kan inte läsa andras tankar! Om patienten säger sig ha suicidavsikter så utgå från att det stämmer, om du inte på mycket goda grunder är övertygad om att patienten inte är suicidnära. Handlägg därför patienten efter den högsta suicidrisken som synes kunna föreligga. I dessa situationer får patienten stå sitt kast. 85 Hon är bara ensam Att vara ensam är inte så bara. Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. Ta ensamheten på allvar och försök hjälpa patienten med den
20 Hon är bara ensam Att vara ensam är inte så bara! Snarare är ensam det jävligaste en människa kan vara. En deprimerad människa känner sig ensam t o m när hon inte är det. Det ligger i sjukdomens natur. Att få höra att man bara är ensam när man är deprimerad är extremt invaliderande. Man kan inte säga att patienten å ena sidan har sin depression och å andra sidan sin ensamhet. De upplevs som samma sak. Ensamhet försämrar tillståndet och prognosen. Ensamhet ökar faktiskt behovet av professionellt omhändertagande. Ensamhet dödar. Ta ensamheten på allvar och försök hjälpa patienten med den. 87 In akut? Några frågor: 1. Vilken hjälp behöver du just nu? 2. Skulle du behöva träffa en läkare och eventuellt läggas in på sjukhus just nu? 3. Vilken hjälp behöver du på litet sikt? 4. Om du väljer att försöka klara dig hemma ikväll, vad är det värsta som skulle kunna hända om det inte går bra? 5. Har du människor hemma som du kan få hjälp av om det blir jobbigt för dig? 88 In akut? Några frågor: 6. Nu vill jag ställa min kanske allra viktigaste fråga, och det är jätteviktigt att du verkligen svarar mig precis som du känner det: Tror du själv att det finns någon risk för att du försöker ta ditt liv om du åker hem just nu? 7. Nu har vi gjort en liten handlingsplan tillsammans, du och jag. Känns den helt okay med dig? 8. Jag skulle vilja att du lovar mig att ringa eller åka in akut om det blir sämre eller du får mer påträngande självmordstankar. Kan du lova det? 89 20
21 Psykiatri eller primärvård? Hur brukar det vara, hur brukar patienten må? Om patienten i vanliga fall brukar må bra och vara nöjd med livet och sig själv kan hon i normalfallet omhändertas i primärvården. Förutsatt att det inte föreligger suicidrisk eller annan inläggningsindikation. Skulle du vara nöjd om du kunde må som du brukar må igen? En patient som säger att det har aldrig varit bra, hon vet inte vem hon är, hela livet har varit ett h-e, hon måste få psykoterapi etc behöver förmodligen psykiatrisk specialisthjälp. Har du alltid haft det så här svårt? 90 Varje psykiatrisk patient skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan undersökning och bedömning skett! 92 21
22 En patient med självmordsrisk skall betraktas som ett akutfall av samma dignitet som kirurgins akuta buk och medicinens hjärtpatient, och är alltså i behov av akut omhändertagande! 93 En suicidriskbedömning är aldrig bara en bedömning! Varje samtal inverkar ofrånkomligen på patientens grad av suicidalitet. Frågan är inte OM du ska påverka denna risk, utan I VILKEN RIKTNING! 100 En patient med självmordstankar behöver krisintervention Självmord är patientens lösning på ett olösligt problem. Hjälp honom finna en bättre lösning (eller att acceptera att problemet inte är ett problem utan ett villkor han måste lära sig leva med)
23 1. Kunskap 2. Professionell behandling 3. Egenvård (= ett klokt liv) Lära om Aktivering Motion Kost Slappna av Gemenskap Kärlek Mening Humor Alkohol Jobbet 4. Effektivt tänkande 112 Psykoterapi Supportive Handlar om att hjälpa patienten att hantera en påfrestning, med hjälp av de egenskaper och personlighetsdrag och resurser som hon/han redan besitter Försöker inte förändra patienten Reconstructive Historien och klagan är ok och kan vara en bra start, men det räcker inte Måste ändra något hos sig själv om det ska ha mer varaktig effekt Man kan inte ändra känslan direkt Istället kan man ändra beteendet, och ofta tankarna
24 Professionell stödterapi Väsentligaste metoden i den akuta fasen. Empati och stöd. Härbärgera patientens plågsamma känslor. Information och utbildning om tillståndet. Inge hopp (men undvik överdriven hurtighet). Motivera till att ta emot behandling. Hjälp med problemlösning och hanterande av praktiska problem. Hjälp patienten ta avstånd från depressiva skuldkänslor och vanföreställningar. 115 Undanröj - om möjligt - eventuella utlösande och bidragande faktorer Konflikter Psykosociala problem Missbruk Somatisk sjukdom Läkemedel 117 Varför blir jag inte bra? Slarvar med medicinen? Illa! Dåligt fungerande kontakt med vården? Rätta till eller byt! Dricker? Sluta! Svåra levnadsvillkor, ohållbart leverne? Åtgärda, sök stöd! Ständiga konflikter? Knepig läggning? Psykoterapi? Annan diagnos, t ex bipolär sjd eller Ta upp till diskussion ADHD? med läkaren. Fler diagnoser samtidigt? Ta upp till diskussion med läkaren. Svårbehandlad depression? Poängtera att du inte är fullt återställd ännu!
25 Det allra viktigaste du kan göra själv är att ta emot och fullfölja föreslagen, vetenskapligt dokumenterad, behandling Psykoterapi Antidepressiva läkemedel Elbehandling 123 Psykoterapi vid depression Oavsett terapityp uppnås framgång först om patienterna återupptar aktiviteter som var normala eller lustfyllda före depressionen. Mest stöd för effekt finns för beteendeterapi, kognitiv terapi eller en kombination av dessa. SBU 124 Depressionens onda cirkel Gör sådant du mår bra av! Den som mår dåligt slutar göra just det som han/hon mår bra av Mår ännu sämre Du vänder utvecklingen
26 Vad fungerar verkligen? 1. Lära sig att kritiskt granska och ifrågasätta de depressiva tankarna. 2. Planera in trevliga aktiviteter som skingrar tankarna. 126 Vad du kan göra själv - handling Planera ditt dagliga schema. Gärna lista med dagliga aktiviteter. Ta itu med svårare uppgifter genom att skriva ned de olika delmomenten och genomför sedan ett steg i taget. Skriv ned vad du faktiskt gjort och klarat av. 127 Ett gott liv, minikursen: vad får mig att må bra? Bra saker Dåliga saker Bra människor Dåliga människor 26
27 Stresströskeln Stor skillnad mellan olika personers förmåga att hantera stress på ett konstruktivt vis. Vi har alla vår personliga stresströskel. Under den fungerar vi ändamålsenligt. Överskrids den börjar vi klicka; hjärnan står allt mindre under vår viljemässiga kontroll. När stresströskeln överskrids ökar de kognitiva förvrängningarna kraftigt, och kroppen slår om till de automatiska försvarssystemen fight or flight eller play dead. Dessa försvarssystem är dock inte alltid så funktionella i vårt nuvarande samhälle. 136 Stresströskeln varierar med omständigheterna Sårbarhetsfaktorer sänker stresströskeln! Hunger Ilska (anger) Ensam (lonely) HALT Trött (tired) Sömnbrist Smärta och värk Droger Förluster Förändrad livssituation Konflikter 137 Vilka är dina svaga punkter? För att i görligaste mån behålla kontrollen över dina tankar, känslor och handlingar är det viktigt att du minimerar dina sårbarhetsfaktorer
28 Mina sårbarhetsfaktorer saker jag mår sämre av eller riskerar bli sjuk av igen Identifiera allt Du kommer på. Stress Ensamhet Människor Konflikter Situationer Händelser Livsstil Dygnsrytm Arbetsmiljön Alkohol/droger Undvik/åtgärda dem 139 Uppmärksamhet på återkomst av tidiga sjukdomstecken, tidiga varningstecken Mina tidigare depressioner har börjat med följande symtom: Om jag eller mina anhöriga märker något av dessa symtom ska vi vidtaga följande åtgärder: 1. (Kontakta min läkare) 2. (Ta kontakt med ) 3. ( ) 140 KRISPLAN Tidiga varningstecken vid depression Tidiga tecken vid uppvarvning -Drar sig undan sociala sammanhang -Ökat sömnbehov -Ökat godissug -Pessimistisk -Idéer om nya projekt -Säljer in idéer till omgivningen -Stark köplust -Irritation Vad ska patienten göra -Monitorera sitt stämningsläge med hjälp av stämningsdagbok -Använda tekniker att hantera konflikter enligt modell -Upprätthålla rutiner -Ta sina mediciner och äta regelbundet -Ta kontakt med sin vårdgivare -Upprätthålla tider med sjukvården Vem ska kontaktas Vad närstående ska göra Familjen får ta kontakt med Affektivt centrum vid tidiga tecken eller oro över att x börjar må dåligt. -Stöd att upprätthålla vardagsrutiner. -Påminna om medicinering -Ta kontakt med behandlare vid Affektivt centrum i ett tidigt läge Vad psykiatrin ska göra Psykiatrins åtgärder i en akutsituation -Erbjuda bedömning -Ställningstagande till ev medicinändring -Stödsamtal med fokus att hantera vardagen -Kontinuitet, erbjuda telefontillgänglighet -Problemlösning -Bedömning och ställningstagande till inläggning -Erbjuda uppföljning och utvärdera stämningsläget 28
29 Lathund för dig som mår akut dåligt 1. Aktuell situation. 2. Vad jag behöver för att må bra (sömn, motion, umgänge, struktur osv). 3. Saker jag mår sämre av och därför ska minska på. 4. Kedjeanalys. 5. Andningsövningar. 6. Krisfärdigheter. 7. Medveten närvaro. 8. Rättighetsformulär. 9. Skäl att leva. 10. Livets höjdpunkter. 11. Upptäck och sätt stopp på försämring tidigt. 12. Gör ett veckoschema. Tack till överläkare Margareta Sidén, NSP! Tidigare diagnostik Ursinne Tungsinne Svagsinne Melankoli Mani sans delirium Mani avec delirium Demens Idioti Homosexualitet Neuros Persona patologica Moralisk brist Moraliskt sjuka Moraliskt imbecill Abnorm personlighet Karaktärsabnormitet Tidig karaktärsstörning Moralisk färgblindhet Karaktärsbrist Manipulativ personlighet
30 Paniksyndrom Realångest Agorafobi Social fobi Specifik fobi Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdom Tvångssyndrom Personlighetsstörning Generaliserat ångestsyndrom Missbruk Akut stressyndrom Posttraumatiskt stressyndrom Läkemedel Somatisk sjukdom 151 I vilken situation utlöses attackerna? Paniksyndrom - neutrala situationer. Social fobi - fruktade sociala situationer. Specifik fobi - specifik fruktad situation. Tvångssyndrom - vid exposition för situation som tvångssyndromet gäller. T ex smuts vid renlighetstvång. PTSD - stimuli som påminner om stressorn/traumat. Missbruk - ffa abstinens, ev rus. Depression när den allmänna ångesten är som värst, ofta på morgonen. (GAD - fluktuerande ångest. Ej attackvis) 155 Störningar som vanligen diagnosticeras hos barn och ungdomar Dissociativa syndrom Somatoforma syndrom Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar Maladaptiva stressreaktioner Förstämningssyndrom Personlighetsstörningar Ångestsyndrom Schizofreni och andra psykotiska störningar Konfusion Demens 156 Sömnstörningar Ätstörningar Substansrelaterade störningar 30
31 Klassifikation av förstämningssyndrom Förstämningssyndrom n Bipolära syndrom Unipolära syndrom Bipolär I Bipolär II Egentlig depression, enstaka episod Egentlig depression, recidiverande Cyklotymi Dystymi 157 Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) ADHD DAMP Autism- Asperger Anorexia nervosa Tvångsmässig personlighet Tics Tvångssyndrom 158 Tack till Susanne Bejerot! En helt vanlig dag på Serafen Lina, 21 år Ångest och nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvaron och andra människor Svårt klara relationer Skär sig för att lindra ångesten Flera självmordsförsök, ofta i samband med hot om separation Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva om det blir lättare om man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratorn och psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns om om alla polare också skär sig så de har nog med sig och orkar inte med mig
32 Borderline personlighetsstörning Instabila relationer, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separationer Idealiserar och nedvärderar Störning i identitet och självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drogmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Kronisk tomhetskänsla Aggressivitetsproblem Kortvariga gränspsykotiska episoder 162 Toppen på isberget AN BN Obesitas Ätstörning UNS Hetsätn. Störda ätbeteenden Populationen 166 Frisk eller sjukt? Beakta Duration Intensitet Hanterbarhet Konsekvenser Relation till utlösande faktorer Grad av förståelighet 167 Påtagligt lidande eller funktionsnedsättning? Tack till Marie Dahlin!
33 Nya sjukdomar? Spelberoende Utbrändhet Trötthetssyndrom Utmattningssyndrom Fibromyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrome Mobil- och mastskräck 168 Några närliggande begrepp Utbrändhet Burn-out Urladdad Utmattningssyndrom Maladaptiv stressreaktion Utmattningsdepression Egentlig depression med utmattningssyndrom Reaktiv depression Använd gärna någon av dessa! 169 Typ av stress Stressutlöst psykisk ohälsa Typ av ohälsa Akut och livshotande Akut stressyndrom (duration mindre än en månad) Posttraumatiskt stressyndrom (> än en månad) Långvarig stress, utan återhämtning Långvarig stress, med personlig förlust/kränkning Stressreaktion (lindrig) Maladaptiv stressreaktion (måttlig) Utmattningssyndrom (svår) Somatisk sjukdom, t ex hjärtsjukdom Utmattningsdepression Akut personlig förlust/kränkning, utan föregående långvarig överbelastning Överbelastning inom vårdande yrke, med oförmåga att ge god vård/hjälp Anpassningsstörning Maladaptiv stressreaktion Reaktiv depression Utbrändhet, burnout Ev. wornout (vid mindre prestationsbaserad självkänsla)
34 Vilka frågor kan jag ställa för att 1. ta reda på vad patienten lider av? 2. värdera hur allvarligt det är? 174 Varför diagnos? 1. Samla, systematisera och värdera information. 2. Kommunikation - vi vet vad vi pratar om. 3. Internationell samstämmighet i bedömningen. 4. Vägledning för adekvata vårdinsatser. 5. Kvalitetssäkra behandlingen 6. Prognostisk bedömning. 7. Patienten kan söka stöd och information, hitta andra med liknande besvär samt ta hjälp av intresseföreningar. 8. Krävs ibland för samhällsstöd (t ex LSS). 9. Underlättar forskning och utvärdering av olika behandlingsmetoder. 10. Statistik. 175 Att förstå psykisk sjukdom DSM diagnostisk och statistisk manual Axel I: Axel II: Axel III: Axel IV: Axel V: Kliniska syndrom Personlighetsstörningar, mental retardation Kroppslig sjukdom/skada som bidrar till symtombilden Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter Global funktionsförmåga (GAF)
35 Svårighetsgrad och förloppsspecifikationer: Lindrig, måttlig eller svår. I partiell remission, i fullständig remission eller tidigare diagnos. Exempel på diagnostisk redovisning: Axel I: Egentlig depression, recidiverande, måttlig Missbruk av sedativa, hypnotika eller anxiolytika Axel II: Borderline personlighetsstörning Antisociala personlighetsdrag Axel III: Skärsår vänster handled Axel IV: Utslängd hemifrån av sambo Axel V: Aktuell GAF = Hur ställer man diagnosen egentlig depression? De vanligaste symtomen vid depression nedstämdhet minskat intresse eller minskad glädje aptit- eller viktpåverkan sömnstörning agitation eller hämning brist på energi känslor av värdelöshet nedsatt koncentration eller obeslutsamhet tankar på död och självmord Hur mycket besvär? minst 5 av 9 symtom varav minst ett av symtomen måste antingen vara nedstämdhet eller brist på intresse eller glädje symtomen förekommer dagligen, eller så gott som dagligen symtomen har förelegat under minst två veckor Samt: Symtomen förorsakar ett kliniskt signifikant lidande för patienten eller en nedsättning av den sociala eller yrkesmässiga funktionsförmågan eller av något annat viktigt funktionsområde. 182 Ange också Svårighetsgrad (lindrig/måttlig/svår) Psykotiska drag Melankoliska drag Årstidsrelation Postpartumdebut Korta svängningsperioder Remission mellan perioderna Exempel, axel 1: Egentlig depression, recidiverande, svår, med stämningskongruenta psykotiska symtom, med melankoli, i partiell remission, utan årstidsvariation
36 Hur märker man att någon är psykiskt sjuk? Svar: det märker man ofta inte alls! Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, anamnes 2. Vad andra berättar 3. Patientens framtoning och beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sätt att relatera till andra Några vägar till diagnos - psykiatrisk undersökning Symtom Anamnes Psykiskt status Intervjuformulär och skattningsinstrument Syndrom Sjukdom 36
37 Några vägar till diagnos - psykiatrisk undersökning 1. Symtom Anamnes Vad patienten berättar Vad andra berättar Involvera gärna anhöriga för kompletterande uppgifter, såsom aktuellt sjukdomsförlopp, eventuella självmordsmeddelanden och tidigare hypomani Journalen Social situation, stöd, nätverk Psykiskt status Det vi direkt kan se Patientens framtoning och beteende Sätt att relatera till andra Intervjuformulär och skattningsinstrument 2. Syndrom Jämför aktuella symtom och statusfynd med kriterielistor enligt DSM IV/ICD 10 Värdera lidande och funktionsinskränkning 3. Sjukdom Aktuellt syndrom/episod och ev tidigare episoder vägs samman Anamnes - vad behöver vi veta? Sjuklighet i släkten. Barndom och uppväxt. Vuxenlivet. Resurser och adaptiv förmåga. Social situation (stöd, familj, nätverk). Nuvarande symtom och förlopp, inkl suicidalitet och aggressivitet. Varför söker patienten just nu? Lidande och funktionspåverkan. Tidigare sjukdomsskov och behandling. Tidigare suicidalitet. Tidigare aggressivitet. Kroppslig sjukdom. Eventuellt missbruk. Aktuell och tidigare medicinering. Samspelet mellan patient och intervjuare Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? Vad kan vi iaktaga? 3. Fullt orienterad? 4. Intellektuella funktioner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgod kontakt? Formellt? Emotionellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysforisk? Förhöjd, euforisk, irritabel, expansiv, grandios? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orolig, ångestfylld? Hotfull, aggressiv? 8. Motorik och mimik Motorisk oro, rastlös? Hämmad motorik och mimik? 9. Tal Fåordigt, enstavigt, stackato, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Koncentrationssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa associationer, tankeflykt, splittrad? Tankestopp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandiost tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptionsstörningar? Illusioner? Hallucinationer? 13. Självmordsbenägenhet? Livsleda, hopplöshet, dödsönskan, självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök? 14. Sjukdomsinsikt och behandlingsmotivation
38 Diagnossystem; DSM-IV och ICD-10 Bygger på operationella definitioner. De operationella definitionerna baserar sig dock på förekomst eller frånvaro av specifika psykiska symptom. Vårdgivaren är den som har att gå igenom alla symtomen för att finna och bekräfta patientens misstänkta diagnoser. för att säkert utesluta alla andra tänkbara diagnoser. 193 Några vanliga skattningsinstrument Depression MADRS + MADRS-S PHQ-9 BDI Ångest Hospital Anxiety and Depression Scale, HAD CPRS-S-A Social Phobia Anxiety Scale BOCS Mani MDQ HCL-32 Missbruk/beroende AUDIT/DUDIT ADHD och Asperger ASRS-VI.I Conners formulär Formulär A Psykos BPRS PANSS GAF symtom GAF funktion Demens, kognitiv svikt MMT Suicidrisk MINI suicidriskbed SSI SIS 196 Förslag till skattningsinstrument för allmänläkare MADRS + MADRS-S PHQ-9 HAD eller CPRS-S-A Social Phobia Anxiety Scale BOCS MDQ eller HCL-32 AUDIT/DUDIT GAF symtom GAF funktion Conners formulär eller ASRS-VI.I Formulär A MMT MINI suicidriskbed (s. 8)
39 Varför psykiatrisk skattning? Screening, diagnostik, mäta symtomdjup. Bättre stringens vid diagnossättning. Möjlighet att utvärdera vald behandling. Större möjlighet till framgångsrik behandling. Tydlig uppföljning för patienten. Pedagogiskt verktyg för patienten att förstå sin sjukdom. Möjlighet att kvalitetssäkra behandlingen. Kan spara tid. Syften med psykiatriska skattningsskalor Screening Upptäcka misstänkta fall av ett visst tillstånd. T ex PHQ-9, MDQ. Diagnostik Skala eller intervjumetod för att fastställa om en viss diagnos föreligger eller ej. T ex SCID, MINI. Mätning av symtomdjup Symtomet föreligger eller ej? Mätning av symtomens/tillståndets djup. Hur deprimerad? Se Behandling av depressionssjukdomar (SBU 2004) sid 48-55, för utmärkt översikt. Tack till Mats Adler, Affektiva mottagningen KUS/Huddinge! 199 Psykiatrisk skattning - åsikterna går isär Mot: Tidskrävande Stör kontakten Känns onaturligt För: Sparar tid, rätt använd Ger värdefull information Patienten är vanligen positiv, uppfattar skattning som ett uttryck för omsorg och intresse Hjälper patienten med struktur, överblick och ger ett språk Ger möjlighet till kommunikation och feedback Visat att kan ha en positiv terapeutisk effekt
40 Regionala vårdprogram Vård av suicidnära patienter Ångestsjukdomar Patienter med psykos, speciellt schizofreni Depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom Alkoholproblem Läkemedelsberoende Psykiatrisk screening I de regionala vårdprogrammen för SLL finns rekommenderat ett antal screeningfrågor för några vanliga tillstånd. Exempel, depression: Har Du under de senaste två veckorna känt Dig ledsen och nere? Har Du under de senaste två veckorna tappat intresset för Dina dagliga sysslor? i naten 203 Screeningfrågor för depression och ångestsjukdomar Har Du under de senaste två veckorna känt Dig ledsen och nere? Har Du under de senaste två veckorna tappat intresset för Dina dagliga sysslor? Att göra bort sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslor? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang om Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra bort Dig så stor att Du undviker att prata med andra eller delta i sociala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kontrollerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker om och om igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Oroar Du Dig onödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt orolig? Är Du kroppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perioder, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla och som åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Finns det någon speciell plats, sak eller situation som ger Dig ångest, och som Du därför helst undviker? Har Du varit med om någon svår och obehaglig händelse, som fortfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? 40
41 Några vanliga instrument för diagnostik och bedömning av depressionsdjup MADRS / MADRS-S PHQ-9 BDI Hamilton (HAMD / HDRS) HAD M.I.N.I HCL-32R och MDQ AUDIT/DUDIT ASRS Närmast DSM-IV s kriterier DSM-IV-symtomen rakt av Övervikt för frågor om självbild Många fysiologiska symtom Fokuserar på ett symtom; glädje- och intresseförlust Strukturerad diagnostisk bedömning Utesluta bipolaritet Upptäcka eventuellt missbruk Upptäcka ev ADHD 209 PHQ-9 Har också visats fungera väl för att screena för depression efter stroke, samt i en geriatrisk population 9 frågor; DSM-IV-symtomen för depression 4 svarsalternativ, 0-3 poäng per fråga Samt en fråga om hur stora svårigheter besvären förorsakat (funktionsförlust) Avsikten är att kunna använda formuläret både för diagnostisk screening och för mätning av symtomdjup Känsligheten för att mäta förändring över tid har ännu inte fastställts (viktigt för att ett instrument ska fungera vid behandlingsuppföljning) 211 PHQ-9 urval av frågor 1. Under de senaste 2 veckorna, hur ofta har du besvärats av något av följande problem. Inte Flera Mer än Nästan alls dagar hälften av varje dag dagarna a. lite intresse eller glädje i att göra saker b. känt dig nedstämd, deprimerad eller känt att framtiden ser hopplös ut c. problem att somna eller att du vaknat i förtid, eller sovit för mycket d. känt dig trött eller energilös osv Om du kryssat för att du haft något av dessa problem, hur stora svårigheter har dessa problem förorsakat dig på arbetet, eller för att ta hand om sysslor hemma, eller i kontakten med andra människor? Inga Vissa Stora Extrema svårigheter svårigheter svårigheter svårigheter 41
42 DEPRESSIONSENKÄT (PHQ-9) Detta frågeformulär är viktigt för att kunna ge dig bästa möjliga hälsovård. Dina svar kommer att underlätta förståelsen för problem som du kan ha. Namn:.. Personnummer:. Datum: 1. Under de senaste 2 veckorna, hur ofta har du besvärats av något av följande problem. Inte Flera Mer än hälften Nästan alls dagar av dagarna varje dag a) Lite intresse eller glädje i att göra saker b) känt dig nedstämd, deprimerad eller känt att framtiden ser hopplös ut.. c) problem att somna eller att du vaknat i förtid, eller sovit för mycket d) känt dig trött eller energilös.. e) dålig aptit eller att du ätit för mycket. f) dålig självkänsla - eller att du känt dig misslyckad eller att du svikit dig själv eller din familj. g) svårigheter att koncentrera dig, till exempel när du läst tidningen eller sett på TV.... h) att du rört dig eller talat så långsamt att andra noterat det? Eller motsatsen att du varit så nervös eller rastlös att du rört dig mer än vanligt.. i) tankar att det skulle vara bättre om du var död eller att du skulle skada dig på något sätt.. 2. Om du kryssat för att du haft något av dessa problem, hur stora svårigheter har dessa problem förorsakat dig på arbetet, eller för att ta hand om sysslor hemma, eller i kontakten med andra människor? Inga svårigheter Vissa svårigheter Stora svårigheter Extrema svårigheter Instruktioner hur man tolkar PHQ-9 Egentlig depression antyds föreligga: 1. om 5 eller fler av de 9 frågorna besvarats med minst mer än hälften av dagarna och 2. om minst en av frågorna a. eller b. är positiva, det vill säga besvarade med minst mer än hälften av dagarna. Annat depressivt syndrom antyds föreligga: 1. om 2-4 av de 9 frågorna besvarats med minst mer än hälften av dagarna och 2. om minst en av frågorna a. eller b. är positiva, det vill säga besvarade men minst mer än hälften av dagarna. 214 Instruktioner hur man tolkar PHQ-9 Stor studie med 6000 patienter (Kroenke, Spitzer et al, 2001): 10 p eller mer -> 88 % sensitivitet och 88 % specificitet för egentlig depression 5-9 p = mild depression p = moderate depression p = moderately severe depression p = severe depression
43 Instruktioner hur man tolkar PHQ-9 Guide för tolkning av score på PHQ-9 4: Tyder på att patienten inte behöver depressionsbehandling. 5-14: Läkaren bedömer utifrån klinisk undersökning om behovet av behandling utifrån funktionspåverkan och durationen patientens symtom. 15: Tyder på behov av depressionsbehandling med antidepressiva, psykoterapi eller en kombination av behandlingar. 216 Kan det vara något annat än egentlig depression? 220 Dystymi Bipolär sjukdom Sorg Krisreaktion/anpassningsstörning Ångestsjukdom ADHD Autismspektrumstörning Psykossjukdom Personlighetsstörning Missbruk Kroppslig sjukdom eller läkemedelsreaktion Maskerad depression Pseudosomatisk depression Pseudoneurotisk depression Pseudodemens hos äldre Beteendestörning hos yngre
44 Hustrun till en 39-årig jordbrukare med fyra barn har ringt polisen då hon känner sig hotad. Maken har tidigare varit intagen för nerverna på psykiatrisk klinik ett flertal gånger, för samma besvär som nu. Han har den senaste tiden blivit alltmer dyster och grubblande, talat om att allt är slut och att varken han, hustrun eller barnen är värda att vandra på jorden. Han har förbjudit familjen att lämna huset och idag har han börjat barrikadera sig på gården och antytt att stunden snart är kommen. 222 Depression med melankoli Förmågan att känna lust eller glädje har helt försvunnit, anhedoni Reagerar inte på vanligtvis positiva stimuli, oavledbarhet Nedstämdhet av distinkt kvalitet, kan inte gråta Dygnsrytm, nedstämdheten vanligen värst på morgonen Tidigt morgonuppvaknande Betydande aptitnedsättning eller viktnedgång Stark psykomotorisk hämning eller -agitering Överdrivna eller obefogade skuldkänslor, ibland depressiva vanföreställningar Vanligen nedsatt libido, förstoppning, nedsatt saliv- och tårsekretion, menstruationsstörningar Atypisk depression Enligt DSM-IV 1. (Reaktiv sinnesstämning bibehållen inkorrekt kriterium!) 2. Betydande aptitökning, viktökning 3. Sover för mycket 4. Blytyngdskänsla i armar och ben 5. Rejection sensitivity Vanligt är dessutom Nedsatt stresstolerans Uttröttbarhet med kognitiv svikt vid för hög belastning 44
45 Glöm inte att en del av de unipolära depressionerna i själva verket är bipolära och kräver annan behandling än de får idag! 228 Bipolärt syndrom Detta tillstånd kombinerar depressiva och hypomana/maniska episoder. Mani är depressionens motsats. Den kliniska bilden präglas av o eufori / irritabilitet / expansivitet o förhöjd energinivå o ökad självkänsla o snabbhet i tal och tanke o ökad kreativitet o omdömeslöshet o nedsatt sömnbehov o ökad libido Patientens handlingar är ofta omdömeslösa och patienten kan senare bittert få ångra vad han ställt till med % 4 % 6 % 31 % 11% 8 % (Frekvens enligt Hantouche 2003, Akiskal och Hantouche 2005) 233 (Bild av Håkan Odeberg, Öl KUS, Serip 1/2006) 45
46 Bipolärt spektrum, nyare siffror Bipolär I (depr + mani) 8 % Bipolär II (depr + hypomani) 11 % Bipolär II ½ (depr + cyklotymi) 31 % Bipolär III (depr + AD-utlöst mani/hypomani) 6 % Bipolär IV (depr + hypertymt temperament) 4 % Unipolär 40 % Hantouche 2003, Akiskal och Hantouche (Bild av Håkan Odeberg, Öl KUS, Serip 1/2006) Vad kan hända om man har en bipolär störning och får AD? Initialt ibland bra svar på medicinen. Inom ett par månader gradvis ökande irritabilitet, dysfori, sömnsvårigheter, ACID. Påminner om depressivt mixed state. Switch, mixed state eller rapid cycling
47 Vad kan hända om man har en bipolär störning och får AD? Switch Mixed state Rapid cykling AD 237 Några varningsklockor för tänkbar bipolär störning Symtom Plötsligt insättande och upphörande Psykotiska symtom, särskilt bland yngre Konfusion Omvända vegetativa symtom ökad sömn ökad aptit/vikt Blytyngdskänsla (motorisk tröghet) Agiterad depression (= blandepisod?) Blandade symtom depressiva och maniska symtom under samma episod Svårbehandlad sömnstörning 238 Tack till Mikael Landén, Aff Centrum, NSP Några varningsklockor för tänkbar bipolär störning Förlopp Tidig debutålder (15-25 år vanligt) Allvarliga självmordsförsök i tonåren Hög frekvens depressionsepisoder (> 3 allvarliga depressioner) Säsongsbundet förlopp (deprimerad höst/vinter, mani vår/sommar) 239 Tack till Mikael Landén, Aff Centrum, NSP 47
48 Några varningsklockor för tänkbar bipolär störning Behandling Dåligt svar eller försämring av antidepressiva Ibland mycket snabb initial effekt Mår ofta bra i början, sedan förlamande trött Kraftig uppvarvning av antidepressiva; överslag till mani Kan leda till maniskt överslag, rapid cykling eller blandtillstånd (mixed state) Suicidala impulser när behandlingen sätts in Euforisk/uppvarvad när antidepressiva sätts ut 240 Tack till Mikael Landén, Aff Centrum, NSP Några varningsklockor för tänkbar bipolär störning Övrigt Anamnes för hypomani, cyklotymi eller hypertymi Familjeanamnes på bipolär störning Hög samsjuklighet, f f a ångeststörningar och missbruk Anamnes på flera personlighetsstörningsdiagnoser (borderline, antisocial, histrionisk) 241 Tack till Mikael Landén, Aff Centrum, NSP Postpartumpsykos Allvarlig sömnstörning Koncentrationssvårigheter Förvirring Instabilt stämningsläge Vanföreställningar Psykomotorisk agitation Svår ångest Tack till Christina Spjut!
49 Postpartumpsykos Psykiatrins kanske farligaste och dödligaste tillstånd! Suicidtankar och planer. Impulser eller ihållande tankar på att skada eller döda sitt barn. Tankar att barnet är besatt. Många är hemlighetsfulla om sina symtom. Fluktuerande förlopp. Tack till Christina Spjut! 243 Postpartumpsykos Är samma sak som cykloid psykos med debut postpartum. I DSM-IV affektiv sjukdom med specifikation postpartumdebut. Vanligen inom 4 veckor efter partus, men kan komma inom ett år. Även efter missfall och abort. 50 fall/år inom SLL. Hereditet vanlig. Ofta kapabla, högutbildade som drabbas och som suiciderar. Blir återställda (om överlever). Blir ibland vanlig bipolär sjukdom med tiden. Tack till Christina Spjut! 244 Omhändertagande och behandling Inläggning, ofta med LPT. Anhöriga kan inte övervaka och ta ansvar för kvinnan. Observera sömn, funktionsnivå, symtom och fluktuationer över tid. Lägga ned amningen. Vila på dagen, sova på natten. Aldrig ensam med sitt barn ens korta stunder. ECT mest effektiva behandling. Lugnande och sömnmedel. Eventuellt antipsykotika, t ex olanzapin. Litium efter ECT. Vid ny graviditet: planera i förväg. Tack till Christina Spjut!
50 MDQ Mood Disorder Questionnaire Gul häst Mani (enligt MDQ) Har Du någon gång haft en period där Du var olik Dig själv och mådde så bra eller var så uppvarvad att andra inte uppfattade Dig som normal eller att Du därför hamnade i problem?.var så lättirriterad att Du skrek till människor i omgivningen eller startade gräl eller bråk?.kände starkt ökad självkänsla? 248 Mani (enligt MDQ).sov mycket mindre än normalt och tyckte att Du inte saknade det?.var mycket pratsammare och talade fortare än vanligt?.tankar rusade genom hjärnan och Du kunde inte stilla Dina tankar?.var så lätt distraherad av saker omkring Dig att Du hade svårt för att koncentrera Dig och hålla tråden?.hade mycket mer energi än vanligt?
51 Mani (enligt MDQ) var mycket mer aktiv och gjorde mer än vanligt?.var mer social och utåtriktad än vanligt, t ex ringde till vänner mitt i natten? var mycket mer intresserad av sex än vanligt?.gjorde saker Du inte brukar göra och som människor omkring Dig tyckte var överdrivna, tokiga eller farliga?.spenderade så mycket pengar att det gav problem för Dig eller Din familj? 250 Samt: Förelåg minst två av dessa upplevelser under samma period? Ledde det till problem som att Du inte kunde arbeta; att Du fick problem i familjen, med ekonomin eller med lagen; hamnade i gräl eller bråk? 251 Bipolärt syndrom, handläggning I akutskedet behöver patienten nästan undantagslöst läggas in på psykiatrisk klinik. En manisk patient på akuten är att betrakta som en akut situation med risk för plötslig aggressivitet och våldshandlingar, varför patienten ej skall ej vänta på sin tur utan omgående tas om hand
52 Akut handläggning av mani Inläggning, oftast lämpligt med LPT Lugn och ro Stimulibegränsning, rofylld miljö, fåtal kontaktpersoner som får representera vikarierande omdöme Mat, dryck och sömn Tvångsåtgärder ibland av nöden isolering på rummet, bältesläggning, tvångsmedicinering Förhindra ekonomisk och social katastrof Mediciner Litium Antipsykotika Antiepileptika Att förebygga mani A. Känn igen dina varningssignaler! 1. Man saknar oftast både sjukdomskänsla och sjukdomsinsikt 2. Skyller allt på andra personer och yttre faktorer 3. Lista tidiga symtom på mani och depression 4. Förebygg suicid-beteende B. Behåll en god rytm! Sömn - arbete stress - engagemang C. Ta din medicin! Ha extra sömnmedicin hemma D. Undvik alkohol och andra bruk/ missbruk. E. Ring mottagningen vid misstanke om begynnande humörsförskjutning. F. Lär känna anhöriga, skriv in att dom ska larma vb. 52
Läs journalen! Bra psykiatri tar TID!
mrangne@gmail.com Vi har minst tre uppgifter: Bedöma och diagnosticera Råda Hjälpa Lathund för bedömning och handläggning i den akuta situationen 1 2 Vårt hjärna har ett problem Den försöker hela tiden
Bra psykiatri tar TID! Vi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa
Vi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Norra Stockholms Psykiatri Michael.rangne@sll.se Febuari 2012 2 Vilka frågor kan jag ställa för att 1. ta
Vi har minst tre uppgifter Bedöma Råda Hjälpa. Några frågor att ta upp idag. Vad vill vi veta? Vad vill vi veta?
Några frågor att ta upp idag Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri, utbildningsansvarig Norra Stockholms Psykiatri Michael.rangne@telia.com Sept 2010 1. Hur gör jag en bra bedömning utan att
2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient
90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan
Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvor och fragment. Storyn den kokar ihop låter så fin, men är den SANN? Kom ihåg F-en!
Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri mrangne@gmail.com Vårt hjärna har ett problem Kom ihåg F-en! Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvor och fragment. Storyn den kokar ihop låter
DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
2012-03-02. Svårigheter att ta andras perspektiv (bearbetning C Gillberg, 1995) Autism- Asperger
Vilka frågor kan jag ställa för att 1. ta reda på vad patienten lider av? 2. värdera hur allvarligt det är? 2 Screeningfrågor för depression och ångestsjukdomar Har Du under de senaste två veckorna känt
Underlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Frisk eller sjukt? Några frågor att ta upp idag. Mitt uppdrag idag
Några frågor att ta upp idag Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri, utbildningsansvarig Norra Stockholms Psykiatri Michael.rangne@telia.com Sept 2010 1. Hur gör jag en bra bedömning utan att
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Förstämningssjukdom. Hur blir man av att ha en depression? Men hur börjar det? Vad är egentligen en depression för något?
Förstämningssjukdom 1 Michael Rangne Norra Stockholms Psykiatri mrangne@gmail.com Mars 2015 2 Vad är egentligen en depression för något? Hur blir man av att ha en depression? En sjuklig sänkning av stämningsläget
Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Uppdraget. Rubrikerna. När hade du senast koll på livet?
Uppdraget Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Norra Stockholms Psykiatri Michael.rangne@sll.se Febuari 2012 Rubrikerna Diagnostik och bedömning Manualen Den självmordsnära patienten Några
RESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen
Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Vad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Lite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Behandling av depression
Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius
PSYKISKT STATUS del 2 Ylva Stewénius 130910 Psykiskt status, innehåll Yttre / allmänt beteende Vakenhet Klarhet Orienteringsgrad Formell kontakt Emotionell kontakt Stämningsläge Affekter Motorik Tankeinnehåll
MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
2015-06-21. Tidigare diagnostik. Klassifikation av förstämningssyndrom. Om vår verklighetsuppfattning
Tidigare diagnostik Ursinne Tungsinne Svagsinne Melankoli Mani sans delirium Mani avec delirium Demens Idioti Homosexualitet Neuros Persona patologica Moralisk brist Moraliskt sjuka Moraliskt imbecill
Att arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk
Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Psykopatologi & Psykiskt status
Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
2015-06-14. Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Att vara stressad. Glappet = STRESS!
Två allvarliga former av stress 1. Akut stress som överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen och någorlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). 2. Kronisk stress som kan leda till skador
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Hur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Trauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Hantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
MADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Situationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:
Övning Hur jag vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur kan jag hjälpa en kompis som mår dåligt?
Frågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive
Kodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Situationen i ett nötskal
Situationen i ett nötskal Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är okay ändå Minska skuld- och skamkänslorna Minska
Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?
Michael Rangne mrangne@gmail.com Mars 2015 Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära oss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hos och påverkar klienterna
Depression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Självmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Till dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar
Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Bio-psyko-socio-kulturell Stress- och modell sårbarhetsmodell Psykologi Biologi Stress Kultur Socialt Psykisk ohälsa
Stress- smodell Bio-psyko-socio-kulturell modell Stress Biologi Psykologi Socialt Kultur Psykisk ohälsa 6 Orsakerna Stresströskeln Gener biologi Akut påfrestning igare trauma, övergrepp, försummelse, förluster
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn
Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Är depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:
[Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla
Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
??? Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvor och fragment. Storyn den kokar ihop låter så fin, men är den SANN?
Händelse Tolkning/attityd/tanke om det som händer Känsla Beteende/handling styrd av känslan 2 Tankar är rätt märkliga. De smyger runt i ens hjärna med en hink målarfärg, och innan man kan säga sitt eget
Karolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?
Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vojtech Kovár, M.D. 2004-Oktober-17 E-post: vojtakovar@telia.com www.utmattning.resolve.at www.exhausted.resolve.at Copyright 2004 by
Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim. diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923
Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923 Uppgifter om ev. jäv Dr Karanti har medverkat i kliniska prövningar för Lundbeck samt erhållit föreläsningsarvode
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt
Användbara diagnos- och KVÅ-koder
Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig
Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)