Återrapportering av arbetet med åtgärdsplan för ekonomi i balans från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Transkript

1 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret RS Jörgen Britzén, personaldirektör HR Regionstyrelsen Återrapportering av arbetet med åtgärdsplan för ekonomi i balans från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Med anledning av Regionstyrelsens beslut den 30/5 2012: -Regionstyrelsen beslutar för egen del att uppdrag åt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att fatta egna beslut om åtgärder samtuppdra åt driftnämnderna i hälso- och sjukvården att fatta beslut om åtgärder med bibehållen vårdkvalitet som ökar budgetföljsamhet samt reducerar kostnadsutvecklingen. -Regionstyrelsen beslutar för egen del att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast 31 augusti 2012 inkommer till regionstyrelsen med en skriftlig rapport om vilka åtgärder som har beslutats och presentera tidplanen för genomförandet på kort sikt (effekt 2012) och lång sikt (2013 och framåt). Lämnar Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande en rapport om vidtagna åtgärder för en ekonomi i balans inom Hälso- och sjukvården i Region Halland. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har, utifrån regionstyrelsens uppdrag att vidta åtgärder för ekonomisk balans, dels uppmanat underställda nämnder att ta initiativ i denna riktning och återrapportera dessa, dels för egen del påbörjat aktiviteter i tre huvudspår. Det första är att finna möjligheter till strukturella förändringar och andra effektiviseringar i vårdens kärnverksamheter i syfte att både sänka driftkostnadsnivån och skapa förutsättningar för att möta framtida utvecklingsbehov. En förstudie har genomförts under sommaren och följs under hösten av ett projekt, som skall leverera beslutsunderlag och möjliggöra genomförandeplanering. Det andra huvudspåret är att starta ett långsiktigt systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete med stöd av regiongemensam metodik. Syftet är att minska vårdrelaterade skador och infektioner med minskat lidande och minskade

2 2(6) kvalitetsbristkostnader som följd. På kort sikt kommer redan i uppdraget inför 2013 punktinsatser att initieras. Det tredje åtgärdsområdet avser effektivisering av administration och allmän service, där insatserna i första hand föreslås inriktas mot Hallands Sjukhus. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har föreslagit regionstyrelsen att ge regiondirektören uppdraget att påbörja detta. Beslut om uppdrag till regiondirektören föreslås till sammanträdet den 29/ i samband med denna återrapport som då ges muntligt. Bakgrund Hälso- och sjukvårdstyrelsen har i budgetarbetet inför 2013 föreslagit regionstyrelsen ett antal åtgärder för anpassning av kostnadsnivån, innebärande att driftkostnaden 2015 ska vara 200 mnkr lägre än tidigare framförda behov. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde vid sammanträde den 28 maj åtgärdsplan för ekonomi i balans. Planen identifierar såväl åtgärder på kort sikt som strukturella åtgärder med genomslag t o m Hälso- och sjukvårdstyrelsen har uppdragit åt driftnämnder med negativ helårsprognos att vidta åtgärder för att uppnå budgetbalans. Vidtagna åtgärder redovisas månadsvis till Hälso- och sjukvårdstyrelsen. Hälso- och sjukvårdstyrelsen har utsett Hälso- och sjukvårdstyrelsens arbetsutskott till politisk styrgrupp för arbetet. Detta sker i nära samarbete med driftnämnders arbetsutskott. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fått i uppdrag att leda arbetet med berörda förvaltningschefer. Regionstyrelen beslutade den 30 maj att uppdra åt Hälso- och sjukvårdstyrelsen att inkomma med skriftlig rapport senast den 31 augusti Beslutad åtgärdsplan för ekonomi i balans Den av Hälso- och sjukvårdstyrelsen beslutade åtgärdsplanen, ärende 9, bifogas i sin helhet som bilaga till denna skrivelse. Fortsatt arbete Arbetet med att konkretisera i åtgärdsplanen identifierade åtgärder har fortsatt under sommaren. Åtgärder redovisas nedan. 1. Förstudie för en ekonomi i balans inom HSS ansvarsområde Bakgrund Redovisningen bygger på förstudieledarens intervjuer och dialog med förvaltningschefer, VO-chefer och andra ledande företrädare för hälso- och sjukvården i Halland samt omfattande skriftligt material i form av tidigare utredningar och rapporter. En workshop har genomförts med koncernledningsgruppen, utökad med VO-cheferna i Hallands Sjukhus, under ledning av regiondirektören.

3 3(6) Uppdraget Förstudieuppdraget är att föreslå målbild och insatsområden för närmare analys av verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser inför politiskt ställningstagande i slutet av året. Rekommendationerna är förstudieledarens bedömning och har inte värderats i enskildheter av verksamhetsansvariga. Ekonomisk balans kan inte åstadkommas enbart genom strukturella förändringar, även om de är en väsentlig förutsättning för fortsatt utveckling av kvalitet och effektivitet. Kärnverksamheterna behöver komplettera med förslag till andra åtgärder. Det är därför angeläget att varje verksamhet ges ett konkret sparmål att arbeta mot. I tillägg måste ett antal andra åtgärder vidtas utöver de redovisade. Dit hör Utveckling av former för ett kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete, som skall genomsyra all verksamhet Utveckling av uppdrags-, ekonomi- och produktionsstyrningen Effektivisering av allmän och administrativ service inklusive materielförsörjning Samtliga dessa hanteras i särskild ordning vid sidan av förstudieuppdraget. Målbild Intern omfördelning av verksamheter inom, för sjukhusen i Halmstad och Varberg gemensamma kliniker, måste beakta en långsiktig målbild. Aktuellt projekt är ett första steg mot en sådan. Därför föreslås att sjukhuset i Varbergs inriktas mot övervägande planerad sluten vård men med basal akutservice, inklusive medicin och förlossningsvård, medan sjukhuset i Halmstad primärt ansvarar för akutsjukvård inom samverkande specialiteter samt även här förlossningsvård. Målet är att nästan alla patienter på akuten i Varberg även fortsättningsvis skall kunna slutbehandlas i Varberg. Förstudiens förslag på områden för närmare analys Hälso- och sjukvårdstyrelsen avser att ta beslut om åtgärder under senare delen av hösten, kring de av nedanstående punkter som blir föremål för analys. Akutflöden och konsekvenser av förändrade utbudspunkter Konsolidering av sluten vård till ett sjukhus för hematologi, planerad ortopedisk kirurgi, bröstcancervård, övre gastro-intestinal kirurgi, urologi och gynekologi Översyn av utbudspunkter och indikationer för dagkirurgi samt möjligheter till ytterligare poliklinisering av slutenvårdsåtgärder Översyn av MVC inklusive utbudspunkter Vinster med konsolidering av röntgeninformationssystem (RIS) och bildhanteringssystem (PACS) Prislistor för laboratorierna och konsolidering av laboratorieverksamheten i Kungsbacka Översyn av organisation och regelverk för hjälpmedel Konsolidering av de två syncentralerna Psykiatrin utbudspunkter och jourorganisation Närsjukvården ökad täckningsgrad och/eller tillkommande uppdrag inom ram Ambulansorganisationen konsekvenser av förändrade utbudspunkter för akutsjukvård Inom ambulanssjukvården utvärderas och vidareutvecklas effekten av införd sjuksköterskebaserad ambulant bedömning innebärande bedömning på plats för transport till rätt vårdnivå. Vidare pågår analys av vårdkedjor med exempelvis snabbspår till rätt instans i samverkan med övriga vårdgivare.

4 4(6) Översyn av intern läkemedelshantering i slutenvården. Incitament att följa reklistan vid läkemedelsförskrivning Kungsbacka närsjukhus roll i strukturen för somatisk specialistvård belyses. Den politiska styrgruppen har bekräftat ovanstående utredningsuppdrag med undantag av MVC. Man ställer sig också tveksam till sammanslagning av syncentralerna. Projektorganisation Styrning genom HSSau/KLG/HSD i dialog med DNau/FC. Samordning i projektgrupp med representanter för förvaltningar och VO:n. Sjukhusinterna och förvaltningsövergripande arbetesgrupper beroende på frågeställning. 2. Vårdens kvalitet ett sammanhållet kvalitetsarbete på kort och lång sikt Vården skall vara säker och av god kvalitet. Brister i kvalitet och säkerhet medför inte bara onödigt lidande för patienter utan medför även betydande kostnader (kvalitetsbristkostnader). Socialstyrelsens studie om vårdskador publicerad 2008 visade att cirka 9 % av patienter vårdade på sjukhus i somatisk vård drabbas av vårdskada. Dessa vårdskador leder till i genomsnitt sex extra vårddygn vilket motsvarar cirka 10 % av landets vårddygn. Kvalitetsbristkostnader har på universitetssjukhus uppskattats till % av budgeten. Att göra rätt från början, eliminera slöseri och skapa god kvalitet ger minskade kostnader och här finns en betydande potential inom hälso- och sjukvården. Region Halland har i nationella jämförelser generellt goda resultat i olika kvalitetsparametrar, vilket ses exempelvis i Öppna Jämförelser och patientenkäter. Att resultaten är bra jämfört med andra säger dock inget om hur bra nivån i sig är och hur stor potentialen är för ännu bättre resultat. Kvalitetsutveckling på lång sikt För ett långsiktigt och hållbart arbete för god och säker vård krävs den högsta ledningens engagemang och att arbetet är systematiskt och genomsyrar all verksamhet. Det finns flera olika metoder och verktyg beskrivna för systematiskt förbättringsarbete, tex risk- och händelseanalyser, genombrottsmetod, Lean med flera. För att få ordentligt genomslag i organisationen och underlätta lärande av varandra föreslås att en regiongemensam metodik tillämpas. Detta är ett långsiktigt arbete som tar flera år att implementera. Kvalitetsutveckling på kort sikt För att på kort sikt skapa kostnadsreduktioner genom minskade kvalitetsbristkostnader föreslås att verksamheterna fokuserar på ett område/process där just deras största potential för förbättring finns. Verksamheterna bör själva identifiera fokusområde, som skall vara väl definierat och mätbart. Särskilda riskområden för vårdskador finns relativt väl beskrivna och det finns även evidens för hur man skall undvika vårdskador inom dessa områden. Exempel på sådana områden är: - Fall och fallskador - Infektioner vid centrala venösa infarter

5 5(6) - Läkemedelsfel i vårdens övergångar - Läkemedelsrelaterade problem - Postoperativa sårinfektioner - Trycksår - Undernäring - Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Läkemedelsförskrivning är ett annat område där kvalitetsbristkostnaderna är stora till följd av bristande följsamhet till läkemedelsrekommendationerna. Indikationsglidning och onödiga åtgärder ger också påtagliga kvalitetsbristkostnader. Kostnadsreduktion Någon beräkning av tänkt kostnadsreduktion har inte gjorts, då relevanta mål kommer att sättas utifrån fokusområde. Exempel på vilken potential för kostnadsreduktion som finns är att 10 % av vårddygn i landet är en följ av vårdskador, vilket för Hallands del uppskattningsvis rör sig om cirka vårddygn till en kostnad av 160 mnkr. Inom läkemedelsförskrivning ger bristande följsamhet till rekommenderade preparat i första hand kvalitetsbristkostnader, inom några preparatgrupper kan konstateras att en lika god följsamhet till rekommenderade preparatet som bästa landsting har skulle medfört en kostnadsreduktion om 3 miljoner senaste året och för en annan preparatgrupp var kvalitetsbristkostnaden cirka 6 miljoner jämfört med om rekommendationerna följts. Projektorganisation Styrning genom HSSau/LGR/HSD i dialog med DNau/FC. Projektgrupp med representanter för förvaltningar och VO:n. 3. Kostnadsreducering inom administration och ledning Det är av vikt att möjligheter till kostnadsreduceringar tas tillvara inom alla områden och då också omfattar det som inte är hälso- och sjukvård. Det är också en trovärdighetsfråga, icke minst i förhållande till vetskapen om att hälso- och sjukvården i Halland är kostnadseffektiv inom många områden jämfört med andra. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens åtgärdsplan innefattar ett förslag till Regionstyrelsen att regiondirektören ges i uppdrag att leda arbete med åtgärder utanför hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regiondirektören ges i uppdrag och mandat att identifiera och föreslå åtgärder inom administrativa processer i regionen med början på Hallands sjukhus för att stödja Hallands sjukhus behov av kostnadsreduktion, kvalitet och effektivitet i administration. Regiondirektören tillsätter en projektledare med en arbetsgrupp för genomlysning av administrativa processer, arbetssätt och rutiner samt därtill kopplade IT stöd i regionen. Arbetsgruppen ska ha kompetens inom HR, ekonomi, administrativa processer och riktlinjer samt erfarenhet från Hallands sjukhus. Hallands sjukhus stödjer arbetsgruppen med underlag.

6 6(6) Kostnadsmassan ska analyseras med avseende på målbild och nytta. Åtgärderna ska tillvarata möjligheter till ytterligare samordning av administrativt stöd till Regionservice. Gruppen ska föreslå kostnadsreduceringar om 15 % av identifierade kostnader. Regiondirektören tar fram beslutsunderlag om dessa till Hälso- och sjukvårdstyrelsen, som samråder med driftsnämnder. Nu planerade/beslutade förändringar av administrationen vid Hallands sjukhus ska inte genomföras av Hallands sjukhus, utan ska inväntas och inordnas i den centrala utredningen och genomförandet av åtgärder Uppdraget ska lösas under hösten, så att beslut kan tas innan årsskiftet. Hälso- och sjukvårdstyrelsen Mats Eriksson Ordförande Hälso- och sjukvårdstyrelsen Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör