Regeringen har givit Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i uppdrag att utarbeta en kunskapsstrategi för sitt verksamhetsområde.

Transkript

1 Sid 1(13) Dnr 0845/2003 Försvarsdepartementet Stockholm Kunskapsstrategi för samhällets krisberedskap Regeringen har givit Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i uppdrag att utarbeta en kunskapsstrategi för sitt verksamhetsområde. KBM redovisar härmed sitt förslag till strategi, samt bilägger den till regeringen tidigare inlämnade Strategi för forskning för samhällets krisberedskap (KBM 0820/2002). Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Ann-Louise Eksborg. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit överdirektören Lars Hedström, seniore rådgivaren Bo Richard Lundgren, enhetschefen Staffan Karlsson, utredaren Jenny Lundgren och forskningssamordnaren Louise Mwinyipembe (föredragande). Box Stockholm Tel Fax kbm@krisberedskaps myndigheten.se myndigheten.se Besöksadresser Kungsgatan 53, Stockholm Hågesta, Sollefteå Ann-Louise Eksborg Louise Mwinyipembe Som orientering: KBM:s styrelse KBM:s vetenskapliga råd VL Samtliga enheter

2 Sid 2(13) Kunskapsstrategi för samhällets krisberedskap Innehåll Sammanfattning Övergripande omvärldsanalys... 4 Förändrad hotbild och ökad sårbarhet... 4 Ett nytt krishanteringssystem... 4 Krishanteringsförmåga... 5 En kunskapsstrategi Redovisning av den egna verksamheten... 5 Nuvarande kunskapstillgång, kunskapsbehov och kunskapsutveckling... 5 Utbildningsnivåer och utbildningsinriktning för personal... 6 Behov av fort- och vidareutbildning för personal... 8 Behov av nyrekrytering av personer med olika slags utbildning... 9 Pågående och planerad forskning och utvecklingsarbete som finansieras av KBM... 9 Tillgång till och behov av information om annan forskning och utvecklingsarbete Redovisning av strategierna Vad är en strategi? Övergripande mål Målbeskrivning KBM:s strategi för ökad kunskaps- och kompetensutveckling... 12

3 Sid 3(13) Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till kunskapsstrategi för samhällets krisberedskap. KBM har valt att tolka uppdraget att utarbeta en kunskapsstrategi för myndighetens verksamhetsområde utifrån det faktum att KBM har i uppdrag att bidra med kunskaps- och kompetensutveckling för hela krishanteringssystemet. Strategin sträcker sig fram till I kapitel 1 beskrivs den förändrade hotbilden och den ökade sårbarheten i samhället samt redogörs för Sveriges nya krishanteringsstruktur och dess ansvarsfördelning. I kapitel 2 beskrivs KBM:s nuvarande system för kunskapsoch kompetensutveckling samt redogörs för de behov som föreligger hos aktörerna i krishanteringssystemet idag. KBM:s övergripande och långsiktiga mål är att kunskaps- och kompetensutveckling för samhällets krisberedskap kontinuerligt ska bidra till att minska sårbarheten och förbättra samhällets krishanteringsförmåga, vilket redogörs för i kapitel 3. Slutligen redogörs för de åtgärder som KBM har ambitionen att genomföra under perioden KBM:s kunskaps- och kompetensutvecklingssystem ska utvecklas kontinuerligt utifrån de behov som finns hos aktörerna i krishanteringssystemet. Under perioden fram till 2010 kommer KBM att arbeta för att skapa en tydligare koppling mellan forskning, utveckling och övrig utbildningsverksamhet. KBM avser att under perioden föra en dialog med universitet och högskolor om möjliga samarbetsprojekt. I dagsläget finns det olika kunskapsoch kompetensmiljöer med någon form av inriktning mot krishantering spridda på olika universitet och andra institutioner, både nationellt och internationellt. Inom ett flertal högskoleutbildningar uppmärksammas frågor som berör hot och risker för det moderna samhället. Det finns dock ingen utbildningsinstitution som på universitets- eller högskolenivå erbjuder tvärvetenskapliga, poänggivande kurser som ger en helhetsbild av samhällets krisberedskap. En möjlig ansats skulle kunna vara att på grundutbildningsnivå ge 5- eller 10- poängskurser i krisberedskap. Lämpliga inslag skulle exempelvis vara: risk- och sårbarhetsanalyser, beslutsfattande, kriskommunikation, hot och hotutveckling, skydd av samhällsviktig infrastruktur och omvärldsbevakning. Under perioden kommer KBM att intensifiera arbetet med att undersöka möjligheterna för att etablera en mer omfattande universitetsutbildning kopplat till området samhällets krisberedskap. En möjlig väg kan vara att utveckla en längre kurs som kan läsas som breddningsämne inom olika discipliner. Detta kräver dock att det finns lärare/institutioner som kan utbilda inom området samhällets krisberedskap.

4 Sid 4(13) 1. Övergripande omvärldsanalys Förändrad hotbild och ökad sårbarhet Samhällets arbete för att förebygga och hantera mycket allvarliga händelser har under lång tid haft kriget som dominerande hotbild. Mycket stora ansträngningar har gjorts för att ge Sverige en rimlig förmåga att hantera de påfrestningar som ett krig medför. Under det senaste decenniet har emellertid kriget som hotbild tonats ned alltmer. Försvarsberedningen, med representanter från samtliga riksdagspartier, gör bedömningen att det under en tioårsperiod är osannolikt att Sverige ska utsättas för ett militärt angrepp från en annan stat, men att det på lång sikt inte kan uteslutas att ett sådant hot uppstår. Parallellt med denna utveckling har icke-militära hot fått ökad betydelse. De icke-militära hoten har också på senare tid fått ett ökat inslag av avsiktlighet bland annat till följd av en ny typ av internationell terrorism. Det kan därför inte uteslutas att en icke-statlig aktör med stora resurser kan vara beredd att åstadkomma avsiktlig och omfattande skada på samhällsviktiga strukturer. Vid sidan av denna utveckling har också den tekniska utvecklingen tillsammans med sammankopplingen i olika nätverk skapat ömsesidiga och svåröverskådliga beroendeförhållanden mellan tekniska system som var för sig har stor betydelse för att samhället ska fungera. Ett nytt krishanteringssystem KBM konstaterar att man både i Sverige och internationellt har kommit till insikt om att de icke-militära händelser som kan inträffa är så allvarliga att de kan leda till ett sammanbrott i vitala samhällsfunktioner och hota grundläggande värden i samhället. För att förebygga och hantera sådana händelser krävs en väsentligt förstärkt krishanteringsförmåga och en förmåga till samarbete mellan olika samhällsintressen inom och utom landet. I Sverige har de förändringar som inträffat lett till en ny inriktning av samhällets krisberedskap. En ny krishanteringsstruktur har skapats med en ny och utvecklad ansvarsfördelning mellan olika myndigheter och samhällsorgan. Denna struktur utgår från en helhetssyn på risker, sårbarhet och resurser och från att samhällets beredskap ska byggas underifrån. Ansvaret att hantera kriser åvilar dels sektorsansvariga myndigheter, dels områdesansvariga organ. Med område avses här ett geografiskt avgränsat område motsvarande kommun, län och riket som helhet. Kommunen, Länsstyrelsen och Regeringen är områdesansvariga på respektive nivå. En ökad krishanteringsförmåga i samhället ställer krav på en förbättrad förmåga att identifiera nya hot och att snabbt utveckla en förmåga att möta dessa. Bättre kunskaper om samhällets svaga punkter ger också bättre möjligheter att förebygga allvarliga händelser. Omvärlden förändras snabbt, vilket medför att uppgifterna inom området Samhällets krisberedskap kontinuerligt kommer att förändras. Detta ställer ökade krav på den enskilde att kontinuerligt förändra och utveckla sin kompetens. Nya kompetenser behövs beroende på vilken roll och uppgift vederbörande har inom en organisation. Krishanteringssystemet förutsätter ett aktivt säkerhets- och riskhanteringsarbete inom respektive organisation och kräver även en bred sektorsövergripande kompetens.

5 Sid 5(13) Krishanteringsförmåga En samhällskris definieras i Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap som 1) situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, 2) situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra samhällsorgan och 3) situationer som allvarligt påverkar samhällets funktionsförmåga eller tillgång på nödvändiga resurser. Samhällets krishanteringsförmåga handlar om att förebygga kriser, operativt hantera kriser om de trots allt inträffar, informera om krisen, ta hand om konsekvenserna av en inträffad kris och lära av det inträffade. Samhällets aktörer kan förebygga kriser om det finns en förmåga att skapa tillräcklig robusthet i den samhällsviktiga infrastrukturen och genom kunskap om hot- och hotutveckling. Detta görs bland annat med hjälp av: - risk- och sårbarhetsanalyser i kommuner, län och landsting samt inom alla sektorer i samhället - omvärldsbevakning och långsiktig analys av samhällsutvecklingen, nationellt och internationellt - samhällsplanering - kunskapsutvecklande åtgärder såsom forskning, utbildning och övning - samarbete med privat sektor Samhällets aktörer kan hantera samhällskriser om det finns förmåga till snabba och tillräckliga operativa insatser vid mycket allvarliga krisförlopp samt om det finns förmåga att leda och samordna hanteringen av mycket allvarliga krisförlopp genom framgångsrikt lednings- och samordningsarbete samt god kriskommunikation. Efterarbete kan genomföras genom att man dokumenterar en inträffad kris, utvärderar krishanteringsarbetet, följer upp och dra lärdom av det inträffade. Uttrycket operativ förmåga kräver i sammanhanget ett förtydligande. Den operativa förmågan avser i första hand förmågan hos de aktörer och resurser som engageras på fältet för att motverka eller lindra de skador som har inträffat. Det rör sig bland annat om polis, räddningstjänst och akutsjukvård. Även förmågan att i allvarliga situationer kunna avropa och rätt utnyttja andra statliga resurser, exempelvis militära, kan bidra till den operativa förmågan i stort. En kunskapsstrategi Det är mot denna bakgrund som en kunskapsstrategi ska ses. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har tidigare till regeringen lämnat rapporten Strategi för forskning för samhällets krisberedskap (KBM 0820/2002). KBM har valt att tolka uppdraget att utarbeta en kunskapsstrategi för myndighetens verksamhetsområde utifrån det faktum att KBM har i uppdrag att bidra med kunskapsutveckling för hela krishanteringssystemet. Redovisningen nedan beskriver därför en kunskapsstrategi för området Samhällets krisberedskap. 2. Redovisning av den egna verksamheten Nuvarande kunskapstillgång, kunskapsbehov och kunskapsutveckling KBM ska sprida kunskap om och stärka samhällets krishanteringsförmåga genom att särskilt samordna kompetensutveckling samt informera och utbilda

6 Sid 6(13) inom områdena samhällets sårbarhet, krishantering, säkerhetspolitik och totalförsvar. KBM initierar och finansierar forskning, utvecklingsarbete och utbildningsverksamhet inom verksamhetsområdena Det civila försvaret och Svåra påfrestningar. KBM har valt att utifrån en helhetssyn behandla de båda verksamhetsområdena i ett sammanhang Samhällets krisberedskap. Det nya krishanteringssystemet har inneburit ett väsentligt ökat antal aktörer som arbetar med krisberedskapsfrågor i Sverige. De nuvarande strukturerna för krishantering har funnits i drygt ett år, vilket innebär att alla roller och uppgifter ännu inte är helt definierade. Många av aktörerna har fått en helt ny roll i och med den nya och utvecklade ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter och samhällsintressen. Detta genererar ett ökat behov av kunskapstillgång, kunskapsutveckling, utbildnings- och informationsinsatser. Krishanteringssystemet är fortfarande i en uppbyggnadsfas. Stora insatser krävs för att aktörernas behov av kunskapshöjande åtgärder ska kunna tillfredsställas. De yrkeskategorier som är verksamma inom systemet är experter inom sina respektive yrken och sektorer. Områdes- och sektorsansvariga aktörer ansvarar för att utbilda sin egen personal i krisberedskap inom sina respektive områden. Detta gäller särskilt den operativa verksamheten såsom polis, räddningstjänst och sjukvård. För samtliga aktörer verksamma inom samhällets krisberedskap innebär dock det nya krishanteringssystemet ett generellt och gemensamt krav på kunskap om hur systemet är uppbyggt, hur samverkan fungerar inom systemet samt kunskap om den nya ansvarfördelningen och synen på hot och hotutveckling, sårbarheter och ömsesidiga beroendeförhållanden i samhället samt vilken roll och plats de själva har i systemet. Här ingår även kunskap om andra länders krisberedskapsarbete samt om vilket samarbete Sverige har med andra länder och internationella organisationer. Dessutom finns hos många aktörer ett behov av djupare kunskap inom det eller de delområden av samhällets krisberedskap som de arbetar inom exempelvis ledningsstöd, kriskommunikation och NBC-beredskap. Att dessa kunskapsbehov uppfylls, är en förutsättning för att krishanteringssystemet ska fungera tillfredsställande. Utbildningsnivåer och utbildningsinriktning för personal KBM initierar, planerar och genomför inom sitt verksamhetsområde dels allmänna, strategiska utbildningar som riktar sig till alla aktörer verksamma inom krishanteringssystemet och dels utbildningar som riktar sig till speciella målgrupper inom systemet. En central och viktig uppgift för KBM:s kunskapsutvecklingsarbete är att säkerställa en hög kvalitet på de utbildningar som myndigheten bedriver. Kvalitetssäkringen sker främst genom ett systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete. KBM har ambitionen att bedriva en behovsstyrd kompetensutvecklingsverksamhet. De utbildningar som KBM initierar består till övervägande del av kortare kurser om 2-5 dagar. Vissa av kurserna genomförs helt i KBM:s regi, vissa andra upphandlas av externa utbildningsinstitutioner och åter andra genomförs som poänggivande uppdragsutbildning på universitet eller högskolor. Under 2003 genomför KBM följande utbildningsinsatser: Grundutbildning Presschefskurs med inriktning mot kriser, 5 dagar.

7 Sid 7(13) Webbplatsen vid en kris, 2 dagar. Utbildning i kriskommunikation för kommuninformatörer, 3 dagar. Utbildning i kriskommunikation för länsstyrelseinformatörer, 3 dagar. Grundkurs i folkrätt, 3 dagar. Grundkurs i NBC, 3 dagar. Grundkurs i krisberedskap, 3 dagar (i samarbete med Försvarshögskolan, FHS). Utbildning för vakthavande beslutsfattare på länsstyrelserna, 3 dagar, genomförs av Statens räddningsverks (SRV) Centrum för risk- och säkerhetsutbildning på uppdrag av KBM. Utvecklingsprogram för kvinnor, 5x3 dagar. Totalförsvarets signalskyddsskola genomför utbildningar inom signalskyddsområdet. Högre utbildning i civil och militär krishantering vid Försvarshögskolan (FHS) På uppdrag av KBM och Försvarsmakten genomför FHS: Steg 1, 3 veckor. Steg 2, 5 veckor. Särskild kurs för politiker och högre tjänstemän, 2x3 dagar. Påbyggnadskurs, 3 dagar. Solbackakursen, 5 dagar (deltagare enligt särskild inbjudan). Poänggivande utbildningar vid universitet/högskola, på uppdrag av KBM Folkrätt 10p (Stockholms universitet och FHS). Statskunskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan 20-80p (FHS och Uppsala universitet). Robust samhälle 5p (Göteborgs och Umeå universitet). KBM genomför inte bara individanpassade utbildningar, utan också utbildningsinsatser som riktar sig till en hel organisation, exempelvis en kommuns krisledningsnämnd. Utbildningen anpassas i dessa fall efter organisationens behov och krav. Nätverksbyggande är en viktig del i det nya krishanteringssystemet. KBM stödjer bland annat ett nätverk för kvinnor som arbetar inom krishanteringssystemet. Andra nätverk som KBM stödjer är folkrättsliga rådgivare på länsstyrelserna, personer som deltagit i utbildningar om det robusta samhället och vakthavande beslutsfattare vid länsstyrelserna. KBM:s kompetensutvecklingsverksamhet har också ett internationellt perspektiv. Frågor kring hur Sverige påverkas av omvärlden och hur Sverige kan påverka omvärlden är viktiga inslag vid planering av aktuella utbildningar och kurser. KBM deltar också i det kunskapsutvecklade arbetet inom ramen för Partnerskap för fred (Pff) genom olika kunskapshöjande insatser genomför KBM ett Pff-seminarium som behandlar Critical Infrastructure Protection (CIP)-frågor. KBM deltar även i Pff:s övningssamarbete. Arbetet med att planera och genomföra internationella och nationella övningar utgör för övrigt ett mycket viktigt inslag i myndighetens arbete med kunskaps- och kompetensutveckling inom krishanteringssystemet. KBM deltar också i utvecklingen av säkerhetssamarbetet kring Östersjön, exempelvis genom arbetet i Council of the Baltic Sea States och genom det idag väletablerade samarbetet med Baltic

8 Sid 8(13) Defence College i Estland. Under 2003 har KBM en tjänsteman placerad där på deltid. Behov av fort- och vidareutbildning för personal Två faktorer styr huvudsakligen utbildningsbehovet hos personalen inom krishanteringssystemet. Det är dels utvecklingen i Sverige och omvärlden och de krav på verksamheten som denna utveckling föranleder, dels målgruppens förkunskaper och förutsättningar. Dessa faktorer skapar de behov som i sin tur utgör den grund som KBM:s utbildningar måste vila på. Det har under perioden framkommit ett antal önskemål och behov, som det nuvarande utbildningsutbudet inom krishanteringssystemet inte tillfredställer. KBM har därför under 2003 tagit initiativ till och utvecklat ett antal utbildningar som kommer att genomföras under 2004 utöver de utbildningar som nämns i föregående avsnitt. Dessa är: Grundutbildning Grundkurs i krisberedskap för KBM-finansierade forskare, 3 dagar. Utbildning för nytillträdda beredskapssamordnare, 3 dagar Utbildning för försvarsdirektörerna (strategiska rollen) Utbildning för länsråd Utbildning för utvärderare Utbildning för övningsledare Utbildning för jurister vid länsstyrelserna Utbildning i informationssäkerhet Utbildning i Geografiskt Informationssystem Steg 2. Utbildning för dem inom kommunen som ska leda eller samordna processen med att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser och ta fram kommunala handlingsprogram (genomförs på Centrum för risk- och säkerhetsutbildning). För att få en inledande bild av hur den nuvarande situationen ser ut hos olika aktörer inom krishanteringssystemet, bad KBM de 31 samverkansansvariga myndigheterna samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet att redovisa sina synpunkter gällande kunskapstillgång, kunskapsbehov och kunskapsutveckling (KBM 0845/2003). När det gäller behov av fort- och vidareutbildning av personal har de samverkansansvariga myndigheterna, Kommunförbundet och Landstingsförbundet lyft fram ut följande områden 1 : Övningsledarutbildning NBC-frågor Utbildning i metoder för risk- och sårbarhetsanalyser Kriskommunikation Ledningsmetodik Informationssäkerhet 1 Svar på frågorna erhölls från Banverket, Försvarets radioanstalt, Jordbruksverket, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Migrationsverket, Polishögskolan, Riksskatteverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens kärnkraftsinspektion, Statens veterinärmedicinska anstalt, Styrelsen för psykologiskt försvar, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet, Svenska Kraftnät och Tullverket.

9 Sid 9(13) Många av de behov som nämns ovan, finns redan i KBM:s utbildningsutbud för KBM:s planering inför 2004 ligger relativt väl i linje med de behov som finns hos aktörerna. Det finns dock uttalade utbildningsbehov hos aktörerna som KBM inte kommer att kunna tillfredställa under Utbildning i ledningsmetodik för myndigheter är ett sådant exempel. För närvarande drivs inom KBM och tillsammans med SRV två samverkansprojekt gällande ledningsmetodik, Grundsyn samordning (GSS) och Grundförmåga för regional ledning vid olyckor, hot och svåra påfrestningar (Grohs). Resultatet av samverkansprojekten kommer på sikt att leda till kompetenshöjande informations- och kompetensåtgärder inom systemet. På kommunal och regional nivå genomförs redan idag utbildning i ledningsmetodik. Många av de utbildningar som KBM för närvarande utvecklar, exempelvis utbildning för övningsledare, observatörer och utvärderare samt utbildningar i NBC, kriskommunikation och risk- och sårbarhetsanalyser, kan EU-anpassas och bli ett bidrag till EU:s utbildningsverksamhet. Flertalet aktörer inom krisberedskapsområdet framhåller behovet av mer information och kunskap om vilken forskning och annat utvecklingsarbete som pågår inom krisberedskapsområdet. Nya forskningsresultat bör därför i större utsträckning än idag utgöra inslag i utbildningar inom krishanteringssystemet och i olika universitets- och högskoleutbildningar. Många aktörer efterlyser också ett ökat erfarenhetsutbyte både nationellt och internationellt, exempelvis i form av utvecklingstjänstgöring. Behov av nyrekrytering av personer med olika slags utbildning Krisberedskapsområdet sträcker sig över flertalet samhällssektorer och många vetenskapliga discipliner. Det behövs ny kompetens inom de flesta områden inom krishanteringssystemet, bland annat eftersom kompetensväxlingen under de kommande 15 åren kommer att bli omfattande. Medelåldern inom krisberedskapsområdet är i allmänhet hög, vilket innebär att det behövs en föryngring inom stora delar av området. För att attrahera nya kategorier att söka sig till området är det viktigt att det redan i den högre utbildningens grundkurser finns moment som ger kunskap om och insikt i samhällets krisberedskap. Idag finns det på vissa universitet och högskolor inslag av ämnen som kan kopplas till krisberedskapsområdet. Exempel är Statsvetenskapsprogrammet på FHS, Riskingenjörsprogrammet vid Lunds universitet och Folkhälsoutbildningen vid Karlstads universitet. Ett fåtal högskolor har också kurser i kriskommunikation och enstaka journalistikutbildningar har inslag av krisjournalistik. Det finns dock inget lärosäte som idag erbjuder en sammanhållen utbildning som ger en helhetsbild av krisberedskapsområdet. Pågående och planerad forskning och utvecklingsarbete som finansieras av KBM KBM:s forskningsstrategi (KBM 0820/2002) beskriver pågående och planerad forskning och utvecklingsarbete inom samhällets krisberedskap. Nedan berörs därför forskningsfrågorna endast översiktligt. Det övergripande, långsiktiga målet för forskning för samhällets krisberedskap är att ge kunskap som kontinuerligt bidrar till att minska sårbarheten i samhället och förbättrar samhällets krishanteringsförmåga. Mål på medellång sikt är formulerade för tre

10 Sid 10(13) kunskapsområden: hot och hotutveckling, risk och sårbarhet samt krishanteringsförmåga. Dessa mål är relaterade till statsmakternas och KBM:s respektive kommuners, landstings och myndigheters kunskapsbehov. KBM:s bedömning är att det finns behov av att etablera fler forskningsmiljöer som på lång sikt och med tillräcklig uthållighet klarar att hantera kunskapsutvecklingen för samhällets krisberedskap. Ingen enskild forskare eller grupp av forskare vid universitet och högskolor eller annan forskningsproducerande myndighet kan hantera hela bredden av forskningsfrågor inom samhällets krisberedskap risk och sårbarhet, hot och hotutveckling samt krishanteringsförmåga. Ambitionen måste därför vara att bygga upp kunskap på bred front och utnyttja flera forskningsproducenters kompetens genom att stimulera, inrikta, samutnyttja och samverka i problemformulering och inte minst bidra till att etablera någon form av återväxt inom relevanta akademiska discipliner. Samarbetet med andra forskningsfinansiärer, exempelvis Statens räddningsverk och Försvarsmakten, är därför också av stor betydelse. Tillgång till och behov av information om annan forskning och utvecklingsarbete Att vara orienterad om forskningsfronten inom de breda fält som KBM ska täcka in, är en omfattande uppgift. Denna bevakning är dock helt avgörande för KBM:s beställarkompetens, både avseende forskningssamordning och kompetensförsörjning. Under 2004 och framåt kommer KBM att fördjupa kontakterna med en rad forsknings- och kunskapsmiljöer i ett antal länder Redovisning av strategierna Vad är en strategi? KBM har tolkat regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till strategi som ett önskemål om ett långsiktigt inriktningsdokument. Detta dokument ska innehålla mål på kort och lång sikt samt förslag till hur dessa mål ska nås. Ett strategidokument ska tillgodose olika behov och har olika funktion sett ur ett användarperspektiv. Regeringen ska ha möjlighet att i dokumentet identifiera och tydliggöra förnyelsebehov inom området samhällets krisberedskap. KBM behöver strategin för att långsiktigt kunna inrikta arbetet med kunskaps- och kompetensutveckling för krishanteringssystemet men också för att på ett ändamålsenligt sätt följa upp och utvärdera denna. Övergripande mål KBM:s övergripande och långsiktiga mål är: Kunskaps- och kompetensutveckling för samhällets krisberedskap ska kontinuerligt bidra till att minska sårbarheten i samhället och förbättra samhällets krishanteringsförmåga. Detta innebär att kunskaps- och kompetensutvecklingsinsatserna ska vara till nytta både för hela organisationer och för enskilda aktörer på olika nivåer i samhället. Detta måste ske i såväl förebyggande, förberedande, akut 2 Se KBM:s forskningsstrategi (KBM 0820/2002)

11 Sid 11(13) avhjälpande, avvecklande, återuppbyggande som lärande faser i samband med krishantering. Det förutsätter att den utbildningsverksamhet som bedrivs av KBM utformas så att den utnyttjar kunskaper som erhålls inom annan verksamhet, exempelvis forskning, omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt uppföljning och utvärdering. Kunskaps- och kompetensutvecklingen inom krisberedskapsområdet är inte enbart en svensk angelägenhet utan rymmer flera internationella dimensioner, vilka bör ha förstärkts avsevärt under perioden fram till och med Det handlar både om att studera internationella och transnationella fenomen och om att kontinuerligt bygga upp och utbyta kunskap och erfarenheter i internationella sammanhang. På motsvarande sätt bör relationen till näringslivet kopplat till kunskapsutveckling om samhällets krisberedskap ha utvecklats fram till Kunskapsutveckling är ett viktigt inslag i den struktur för privat-offentligt partnerskap som utvecklas inom krisberedskapsområdet. Området forskning och utbildning för samhällets krisberedskap spänner över många akademiska discipliner inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som teknik och naturvetenskap. I dagsläget finns det olika kunskaps- och kompetensmiljöer med någon form av inriktning mot krishantering spridda på olika universitet, institutioner och platser både nationellt och internationellt. Det finns dock ingen utbildningsinstitution som på universitets- eller högskolenivå erbjuder tvärvetenskapliga, poänggivande kurser som ger en helhetsbild av samhällets krisberedskap. Målbeskrivning Kompetensförsörjning måste utgå från verksamhetens krav. Vilken kompetens som krävs, vilka resultat som ska uppnås, och vilka behov som bör uppfyllas idag och i framtiden är därför givna frågor. Till vilka målgrupper kunskapen ska ges och hur kunskapen ska förmedlas är väsentliga frågor. Andra faktorer är, som tidigare nämnts, utvecklingen i Sverige och omvärlden och de krav på verksamheten som utvecklingen föranleder. Dessa faktorer skapar de behov som i sin tur utgör den grund som kunskaps- och kompetensutveckling för samhällets krisberedskap bör ha som utgångspunkt. Den strategiska frågan är dock vilka kunskaps- och kompetensutvecklingsbehov som kommer att uppstå i framtiden. En förutsättning för att framgångsrikt behandla frågan är en god överblick över de verksamheter som ingår i eller på annat sätt påverkar krishanteringssystemet. Vidare krävs god kunskap om målgrupperna samt en regelbunden dialog med forskarvärlden och samverkande myndigheter. För att det ska vara möjligt att på ett ändamålsenligt sätt följa upp och utvärdera den verksamhet som KBM bedriver vad det gäller kunskaps- och kompetensutveckling behövs mål på en mer detaljerad nivå och på medellång sikt. KBM:s mål fram till 2010 är: - att ha och upprätthålla en mycket god bild av hot och hotutveckling och risker och sårbarhet i samhället, samt en god metodik för att i utbildnings- och övningsverksamhet förmedla denna kunskap till KBM:s målgrupper.

12 Sid 12(13) - att ha förbättrat myndighetens förmåga att utveckla metoder för, samt stödja andra aktörer i arbetet med, risk- och sårbarhetsanalyser. - att KBM:s kompetenshöjande insatser för aktörerna i krishanteringssystemet fullt ut korresponderar med aktuella och kommande behov i systemet, exempelvis avseende krisledning, kriskommunikation och tekniskt ledningsstöd. - att den utbildning som KBM genomför i största möjliga utsträckning vilar på aktuella forskningsresultat inom krisberedskapsområdet. KBM:s strategi för ökad kunskaps- och kompetensutveckling Med stöd av målen ovan går det att utforma en handlingsplan för kunskaps- och kompetensutvecklingen för samhällets krisberedskap som sträcker sig över perioden fram till För att uppnå målen ser KBM ett behov av verksamhet i tre överlappande faser under perioden KBM avser att under perioden genomföra en bred, genomgripande dialog med målgrupperna om utbildningsbehov. Denna bör bland annat ge möjlighet att i ännu större utsträckning rikta anpassade utbildningar till olika kategorier i målgrupperna samt att utveckla och förbättra befintliga utbildningar. Här kommer KBM också att beakta genusperspektivet, bland annat genom att undersöka om kvinnor och män ser olika på vilka kunskapsbehov som föreligger allmänt inom området samt på sitt eget kompetensutvecklingsbehov. En utbildning i ledningsmetodik för myndigheter kommer att utvecklas. I detta arbete kommer KBM att analysera på vilket sätt den tekniska utvecklingen inom ledningssystemområdet, exempelvis utvecklingen av nätverksbaserat försvar inom Försvarsmakten, kan ge ökade möjligheter till samverkan och samordning mellan myndigheter inom krishanteringssystemet. För att åstadkomma en tydligare koppling mellan forskning och utveckling och övrig utbildningsverksamhet avser KBM att under perioden genomföra en rad aktiviteter. Under 2004 kommer KBM att aktivt börja arbeta med det så kallade spridningsprojektet, vilket innebär en närmare koppling mellan forsknings- och utbildningsverksamhet. Forskningsresultat ska användas i större utsträckning i utbildningarna, dels genom att forskarna själva redovisar resultat från sin forskning, dels genom att KBM i större utsträckning skapar ändamålsenligt utbildningsmaterial av forskningsresultat. En del i detta projekt är också den utbildning i krisberedskap för forskare, som påbörjas under KBM kommer att öka omfattningen av sina genomgångar av relevanta kunskaps- och forskningsfält, samt av kopplingar till internationell forskning inom respektive område. Möjligheten för KBM att ta emot studenter på C- och D-nivå från universitet och högskolor, som har en praktikperiod inlagd i sitt utbildningsprogram, kommer att inventeras under perioden. Det gäller även möjligheten att personal vid KBM kan fungera som handledare för studenter som skriver sina uppsatser inom ämnen som har relevans för krisberedskapsområdet.

13 Sid 13(13) KBM kommer att utveckla såväl den nationella som den internationella övningsverksamheten under 2005 och framåt Under perioden kommer KBM inom området pedagogik att intensifiera samarbetet med motsvarande myndigheter i andra länder. Syftet är att utbyta erfarenheter om exempelvis hur forskningsresultat implementeras i utbildningar samt att få nya uppslag till inlärningsmetoder. KBM avser också att under denna period föra en dialog med utbildningsproducenter (universitet, högskolor med flera) om möjliga samarbetsprojekt. I dagsläget finns det olika kunskaps- och kompetensmiljöer med någon form av inriktning mot krishantering spridda på olika universitet, institutioner och platser både nationellt och internationellt. Det finns dock ingen utbildningsinstitution som på universitets- eller högskolenivå erbjuder tvärvetenskapliga, poänggivande kurser som ger en helhetsbild av samhällets krisberedskap. Inom ett flertal högskoleutbildningar uppmärksammas frågor som berör hot och risker för det moderna samhället. En möjlig ansats skulle kunna vara att på grundutbildningsnivå ge 5- eller 10-poängskurser i krisberedskap. Lämpliga inslag skulle exempelvis vara: risk- och sårbarhetsanalyser, beslutsfattande, kriskommunikation, hot och hotutveckling, skydd av samhällsviktig infrastruktur och omvärldsbevakning. För att få till stånd ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom krishanteringssystemet kommer KBM att försöka ge aktörer i systemet en möjlighet att utvecklingstjänstgöra kortare perioder vid KBM. Detta skulle vara ett sätt att öka möjligheterna för personal inom krishanteringssystemet att få erfarenhet av arbete hos andra aktörer inom systemet. KBM avser också att under perioden ta initiativ till nya utbildningar som resultat av den inventering av aktörernas behov, som görs i den första fasen Under perioden kommer KBM bland annat att intensifiera arbetet med att undersöka möjligheterna för att etablera en mer omfattande universitetsutbildning kopplat till området samhällets krisberedskap. En möjlig väg kan vara att utveckla en längre kurs som kan läsas som breddningsämne inom olika discipliner. Detta kräver dock att det finns lärare/institutioner som kan utbilda inom området samhällets krisberedskap. Liknande satsningar i andra länder kommer att undersökas.