Inrätta en nationalpark (minirollspel)
|
|
- Britta Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inrätta en nationalpark (minirollspel) Tidsåtgång: min För vem: gymnasiet Var: inomhus När: under alla årstider Material: anteckningsmaterial, kopior av anvisningarna Del i Vildmarkspasset: att röra sig i naturen Inlärningsmål: stifta bekantskap med beslutsprocessen, lära sig debattera och förstå olika typer av användningstryck som naturen utsätts för BAKGRUNDSFAKTA Rollspel som undervisningsmetod ger eleverna möjlighet att se saker ur en synvinkel som är ny för dem själva. Med hjälp av rollspel är det möjligt att simulera verkliga situationer i vardagen och förstå exempelvis eventuella svårigheter och motsättningar i det kommunala eller statliga beslutsfattandet. Rollspel kräver lite engagemang av eleverna, men till och med de blygaste bland dem kan inspireras att delta i diskussionen i skydd av sin roll, eftersom det inte är meningen att man ska ge sina egna åsikter. ANVISNINGAR I det här minirollspelet simulerar man ett möte, där man fattar beslut om att inrätta en nationalpark i den fiktiva kommunen "Pohjois-Rimpilä" i Norra Finland. Varje deltagare får en kopia av anvisningarna, av vilken framgår särdragen i området som behandlas i rollspelet. Varje elev får också sin roll och anvisningar med tips om argument som rollfiguren kan ta till och bakgrundsfakta att använda i diskussionen. Det finns inte nödvändigtvis tillräckligt många roller för att varje elev ska få en egen, så för vissa "intressentgrupper" har två eller flera representanter kallats till mötet. För en del av rollerna finns det färre färdiga argument, så det är bäst att inte dela de här rollerna mellan flera elever.
2 För rollspelet behövs också en konsult, som ingriper i spelets gång om ämnet spårar ur för mycket eller om diskussionen inte går framåt. Konsulten öppnar mötet och presenterar deltagarna och ämnet. Han eller hon gör också anteckningar och fördelar inläggen. Läraren kan inneha rollen som konsult. Konsulten kan ta på sig en kavaj eller kostymjacka för att ge ett mer konsultaktigt intryck. I mån av möjlighet kan eleverna också ha med rekvisita som beskriver rollfiguren (jägaren kan ha orange mössa/skärmmössa, renskötaren samemössa, kommundirektören slips, terrängcyklisten cykelhjälm osv.). Man kan också dela ut namnlappar som visar vem eleverna representerar. Då är det lättare för deltagarna i rollspelet att komma ihåg också de andras rollfigurer. Innan "mötet" öppnas läser alla eleverna blanketten med information om den fiktiva nationalparken "Karhukorpi" och bekantar sig med sin egen rollfigur. Det här kan också ges i läxa, och då kan man be eleverna söka mera information om ämnet och hitta på flera argument för sin rollfigur. Skriv ut tillräckligt många spelanvisningar och beskrivningar av rollfigurerna (klipp isär). Under rollspelet kan borden i klassrummet gärna arrangeras till exempel i en halvcirkel, så att alla deltagare kan se varandra. Minirollspelet lämpar sig utmärkt för kurserna BI3 eller GE2. För uppgiften är det bra att ha grundläggande kunskap om skogsindustrin och energiindustrin samt om naturvård. Det är en god idé att repetera allemansrätten. LÄNKTIPS:
3 ANVISNINGAR FÖR ELEVERNA FÖR ROLLSPELET "INRÄTTA EN NATIONALPARK" I det här minirollspelet stiftar man bekantskap med processen för att inrätta en nationalpark. Spelet är löst baserat på de utlåtanden som gavs i samband med utkasten till skötsel- och användningsplan för Sibbo storskogs nationalpark. I rollspelet spelar man en situation, där intressegrupperna i ett område där man har planer på att inrätta en (fiktiv) nationalpark sammanträder för ett informationsmöte, så att var och en ska få säga sin åsikt. Under mötet fattas beslut om nationalparken över huvud taget kommer att inrättas och i så fall på vilka villkor. Sätt dig in i din rollfigurs åsikter (du kan också själv hitta på flera!) och i bakgrundsfakta. I rollspelet tar du över din rollfigurs personlighet och hans eller hennes åsikter. I uppgiften finns riktgivande tips om hur de olika rollfigurerna förhåller sig till planerna på att inrätta en nationalpark. Delta i diskussionen utifrån de här tipsen och framför din ståndpunkt till de övriga mötesdeltagarna. Du kan också hitta på flera argument! I spelet finns en konsult, som öppnar diskussionen, presenterar deltagarna och ingriper i diskussionen om den kommer in på ett sidospår. Konsulten fördelar också inläggen. Spelet avslutas med att gruppen fattar beslut angående om en nationalpark vid namn Karhukorpi ska inrättas i Pohjois-Rimpilä kommun, och på vilka villkor. FAKTA OM FINLANDS NATIONALPARKER År 2014 fanns det totalt 38 nationalparker i Finland. Parkerna sköts av Forststyrelsen. De inrättas i lag på statsägd mark. Nationalparkerna är relativt stora (minst ha) naturskyddsområden, som också används som rekreationsområden. I parkerna finns markerade leder och friluftskonstruktioner, såsom skärmskydd, utedass och eldplatser. Det huvudsakliga syftet med nationalparkerna är att trygga naturens mångfald, olika nationallandskap, natursevärdheter och kulturhistoriskt värdefulla objekt. Nationalparkerna skiljer sig i vissa avseenden från andra skyddsområden, såsom naturparkerna, som har inrättats i första hand för naturvård och forskning. I dem är rörligheten begränsad, men i nationalparkerna får man röra sig och idka friluftsliv med stöd av allemansrätten. I vissa nationalparker är det också tillåtet att jaga och fiska, men för det måste man ha tillstånd. Alla särdrag i en enskild nationalpark och vad som är tillåtet i just den parken antecknas i de författningar och lagar som berör parken (se t.ex. lag om Noux nationalpark på Ytterligare information om Finlands nationalparker finns på och
4 BAKGRUNDSFAKTA OM KARHUKORPI NATIONALPARK OCH POHJOIS-RIMPILÄ Karhukorpi område, som enligt planerna ska bli en ny nationalpark, är beläget i Pohjois-Rimpilä kommun i landskapet Lappland. Pohjois-Rimpilä är en lite kommun med cirka invånare. De viktigaste näringarna i kommunen är industrin (gruvverksamhet och torvtäkt) och service. En stor del av kommuninvånarna får sin utkomst från turismen, eftersom det finns en skidanläggning i kommunen, vilket också skapar arbetstillfällen inom hotell- och restaurangbranschen. Renskötseln är en viktig näring, trots att endast ett fåtal kommuninvånare har den som sin enda inkomstkälla. Liksom så många andra små kommuner i Norra Finland lider Pohjois-Rimpliä av ett utflyttningsöverskott och regionens åldersstruktur hotar att bli förvrängd, det vill säga kommunen håller på att "förgubbas". En stor del av Pohjois-Rimpiläs invånare är ivriga friluftsentusiaster; en så liten kommun kan inte erbjuda så värst många tillfällen till andra fritidssysselsättningar. Pohjois-Rimpilä kommun har lämnat ett förslag till inrättandet av en nationalpark till Miljöministeriet, som för sin del har bett Forststyrelsens naturtjänster utreda möjligheterna att inrätta en nationalpark i Karhukorpi. Enligt planen ska ett cirka hektar stort område fredas som nationalpark med stöd av naturvårdslagen. Karhukorpis särdrag har räknats upp i förteckningen nedan: - Inom området finns redan två Natura 2000-områden med en areal på totalt 550 ha, som har inrättats enligt EU:s författningar. - I området förekommer en flora som är typisk för Skogslappland, där det dominerande trädslaget är tall. Längs bäckar och i kalkrika områden kan man också hitta mer sällsynta växter, såsom skogsnäva. I området växer 75 olika tickarter, av vilka 11 är hotade i hela landet. Man har påträffat 130 fågelarter, av vilka tio är regionalt hotade. I Karhukorpi område finns 17 insektarter som är hotade i hela landet. I området betar mycket älg och ren, och både utter och björn påträffas regelbundet. I bäcken Otsonpuro, som rinner genom Karhukorpi, finns en livskraftig population av den hotade flodpärlmusslan. - Tre bäckar rinner genom området och i dessa finns bland annat öring. - Området har inte avverkats. - Karhukorpi ligger till största delen på statsägd mark. Mitt i området finns cirka 200 ha privatägd mark, som Forststyrelsen planerar att köpa. - Cirka 30 procent av Karhukorpi består av myrmark. På myrar i närområdet tar man upp torv för energiproduktion. - De tre fjällen i området och de klyftor, fåror och grusåsar som bildats av istiden är geologiskt betydelsefulla objekt. - I Karhukorpi finns redan cirka 10 km etablerade vandringsleder, med en rastplats med skärmskydd och eldplats, som ägs av kommunen. - I den västra delen av den planerade nationalparken finns en skidanläggning, som enligt planerna kommer att ligga utanför nationalparken i sin helhet. FRÅGOR SOM SKA AVGÖRAS I ROLLSPELET 1. Finns det tillräckliga motiveringar till att inrätta parken? Är områdets naturvärden lämpliga för en nationalpark? Är det mer lönsamt för Pohjois-Rimpilä att utnyttja områdets naturresurser? 2. Om man bestämmer sig för att inrätta parken, vilka friluftsaktiviteter ska tillåtas i den, på vilja grunder och med vilja begränsningar?
5 DELTAGARE I NATIONALPARKSMÖTET (dvs. rollerna): 1. Ordförande (och vice ordförande) för Pohjois-Rimpiläs jaktförening rf 2. Representant(er) för rennäringssektorns fackförening 3. Pohjois-Rimpiläs kommundirektör (och biträdande kommundirektör) 4. Peat Energy Oy:s verkställande direktör (och vice verkställande direktör) 5. Turismföretaget Wild Lapland tours verkställande direktör (och vice verkställande direktör) 6. Ordförande (och vice ordförande) för föreningen Vildörternas vänner rf 7. Direktören (och personalchefen) vid Fjällhotellet 8. Representant(er) för naturskyddsföreningen Skogslapplands naturvänner rf 9. Forststyrelsens skyddsbiolog(er) 10. Skogsbolag Oy Ab:s virkesanskaffningschef(er) 11. Representant(er) för terrängcyklingsföreningen Fillarix ry + Konsult (läraren) Ordförande (och vice ordförande) för Pohjois-Rimpiläs jaktförening rf - Älgbeståndet i området har hållits på en rimlig nivå tack vare jakten. - Alltför stora älgpopulationer ökar antalet älgkrockar i området och orsakar ekonomisk skada för skogsbruket (sommartid äter älgarna lövträdens blad och knoppar, vintertid även tallarnas knoppar och årsskott). I Pohjois-Rimpilä skedde i fjol fler älgkrockar än i någon annan kommun i Norra Finland. - Jakt är en utmärkt hobby, som ger motion och naturupplevelser. Älgkött är både hälsosamt och etiskt, eftersom älgarna hela sitt liv har fått leva på ett sätt som är typiskt för arten. - Jakten har långa traditioner och möjligheterna att jaga får inte försämras. Jaktföreningens verksamhet är en del av den aktiva byaverksamheten och hundratals personer deltar årligen i föreningens olika evenemang. Jaktföreningen har också i uppgift att söka upp och avliva älgar som har skadats i olyckor samt att avliva djur som hotar andra djur, så om föreningens verksamhet upphör blir det polisen i Norra Finland som belastas av de här uppgifterna. - Enligt lagen krävs ett enhetligt område på minst ha för drevjakt på älg, så älgjakten i Pohjois-Rimpilä försvåras betydligt om jakt förbjuds helt och hållet i det område som enligt planerna ska ingå i Karhukorpi nationalpark. - Älgjakt kräver alltid tillstånd beviljat av myndigheterna. Sakkunniga inom viltsektorn, såsom Forststyrelsen, Luke, Jord- och skogsbruksministeriet samt Finlands viltcentral, ser till att beståndet håller sig på rätt nivå. Målet är att det i Norra Finland ska finnas 0,5 3 älgar/1 000 ha. I fjol fanns det 3,1 älgar/1 000 ha i Pohjois-Rimpilä kommun. - Även jakt på små rovdjur, särskilt mink, borde tillåtas. Minken är en främmande art i Finlands natur och orsakar skador bland annat genom att äta fågelungar och tränga undan ursprungliga arter (minken anses vara en av orsakerna till att flodillern försvunnit från Finland). - Jaktföreningens medlemmar har också oroligt noterat den explosiva ökningen av bestånden av den främmande arten mårdhund och den endemiska räven, som har lett till en rejäl minskning i första hand av bestånden av skogshönsfåglar.
6 Representant(er) för rennäringssektorns fackförening - Renskötare har funnits i Lappland långt innan här fanns en enda nationalpark. Idkandet av en traditionell näring får under inga omständigheter försvåras. - Antalet renar är just nu lämpligt. - Jakt på stora rovdjur bör tillåtas, eftersom de varje år dödar flera tiotals renar, vilket orsakar ekonomiska förluster för renskötarna. De statliga rovdjursersättningarna täcker inte förlusten av en vuxen ren. - Det är svårt att begränsa renhjordarnas rörlighet. Att ingärda nationalparken är inte heller någon bra lösning, eftersom det begränsar också andra relativt stora djurs rörlighet. - Renen är ett trumfkort för turismen. Kommundirektören (och biträdande kommundirektören) - Inrättandet av en nationalpark i kommunen skulle vara ett trumfkort för turismen och medföra ökade inkomster för både kommunen och företagarna. Särskilt företag som erbjuder inkvartering skulle dra nytta av parken. Man har beräknat att varje euro som investeras i en nationalpark ger regionen tio euro! - Det skulle löna sig att öka sommarturismens popularitet (på vintern lockar skidanläggningen besökare). - Man vet att Karhukorpi område är känsligt för erosion. Man måste planera vandringslederna omsorgsfullt, för att inte utsätta värdefulla områden för risker. Särskilt de trädbevuxna myrarna och hällmarksvegetationen är känsliga för erosion. Motorfordon och terrängcyklar utsätter både naturen och andra vandrare för risker. - En ökning av biltrafiken kring Karhukorpi kan orsaka problem med buller och försämra trivseln för invånare och sommargäster i närområdet. Kollektivtrafiken bör utvecklas. - En nationalpark skulle förbättra kommunens image! Peat Energy Oy:s verkställande direktör (och vice verkställande direktör) - Produktionsanläggningen för torvenergi är en stor arbetsgivare i regionen. Peat Energy Oy sysselsätter 80 personer. - Torv är en ekologisk energiform och säkrare än kärnkraft. - Torvtäkten får inte försvåras i Pohjois-Rimpilä, så att företagets verksamhetsförutsättningar sätts på spel. Turismföretaget Wild Lapland tours verkställande direktör (och vice verkställande direktör) - Wild Lapland tours erbjuder naturturismtjänster: guidade naturutflykter för barn och vuxna samt äventyrs-motionsupplevelser för olika grupper (klättring, snöskovandring, långfärder på skidor, utflykter på terrängcykel m.m.). - Nationalparken skulle sannolikt ge företaget flera kunder. - I den planerade parken behövs flera eldplatser och/eller reserveringsstugor. Man kan ta modell av exempelvis Repovesi nationalpark. - Kommunikationerna borde förbättras och flera parkeringsplatser byggas i närheten av nationalparken.
7 Ordförande (och vice ordförande) för föreningen Vildörternas vänner rf - Föreningen Vildörternas vänner rf har som syfte att öka användningen av ätbara växter som växer fritt i naturen och ordna många olika kurser med anknytning till identifiering av vilda örter och hur de kan användas i matlagning för sina medlemmar. - Vilda örter är hälsosamma, ekologiska råvaror, som borde användas i större utsträckning. - Inrättandet av en nationalpark utgör ett verkligt stort hinder för personer som vill plocka vilda örter, eftersom det i nationalparker är tillåtet att plocka bär och svamp, men inte hela växter eller delar av växter. - Att plocka vilda örter är en fin och naturlig hobby, som inte får försvåras. Direktören vid Fjällhotellet - För närvarande är hotellet öppet endast vintertid, eftersom det inte är lönsamt att hålla öppet under sommaren. - Inrättandet av en nationalpark skulle vara bra reklam för regionen och sannolikt skulle den större mängden besökare göra det möjligt att hålla hotellet öppet också sommartid. - En mångsidig natur och olika möjligheter till fritidssysselsättning är till fördel för hotellet. - Det finns redan nu vandringsleder som börjar på hotellets gård och bara behöver sättas i skick. Representant(er) för naturskyddsföreningen Skogslapplands naturvänner rf - Nationalparken är absolut nödvändig för att bevara mångfalden av arter som är typiska för Skogslappland också i framtiden. I den planerade nationalparken förekommer flera hotade eller sårbara arter av organismer. - Den planerade nationalparken är ett viktigt rekreationsområde för invånarna i närområdena och passar dessutom utmärkt för miljöfostran och naturskoleverksamhet för barn i olika åldrar. - Det är viktigt att observera att besökare bör styras till en sådan del av området, att naturvärdena inte utsätts för risker. Det kan man påverka med hjälp av placeringen av leder, eldplatser och parkeringsplatser. - Det är också viktigt att uppmärksamma skyddet av vattendragen. - Jakt bör inte tillåtas. Jakt är farligt för andra som rör sig i naturen och orsakar djuren lidande. - Med hjälp av ekologiska korridorer bör man försäkra sig om att de djur som förekommer i den planerade nationalparkens område har möjlighet att röra sig också till andra lämpliga miljöer i närområdet. - Terrängcykling utgör ett hot mot känsliga naturtyper och orsakar erosion på hällmarker och myrar. Terrängcyklisterna kan också störa andra vandrare och orsaka farliga situationer. - Renskötsel sliter på terrängen: renarna knaprar på växter under sommaren och på lavar under vintern, och de rör sig i stora hjordar, som orsakar erosion. Renbetena i nationalparken måste begränsas, på samma sätt som i Malla naturreservat i Lapska armen.
8 Skogsbolag Oy Ab:s virkesanskaffningschef(er) - Skogsvård och avverkning bör tillåtas i skogarna i närheten av den planerade nationalparken. Skogsindustrin är en viktig regional arbetsgivare. - Den planerade nationalparken är ha, vilket är ett tillräckligt stort område för att många djurarters populationer ska överleva. Representant(er) för terrängcyklingsföreningen Fillarix ry - Terrängcykling får inte förbjudas i Karhukorpi, eftersom det avsevärt skulle försämra möjligheterna att utöva hobbyn. Inom det planerade nationalparkens område finns flera leder som är lämpliga för terrängcykling. - I närområdet finns inga motsvarande möjligheter till terrängcykling. Terrängcykling bör tillåtas i nationalparken på både markerade och omarkerade leder. Föreningen anser att detta är mycket viktigt med tanke på möjligheterna att utöva grenen i Norra Finland. - Terrängcyklingens belastning på terrängen överdrivs ofta. Ordförande (och vice ordförande) för Fiskevårdsföreningen rf - Alla typer av fiske borde tillåtas i den planerade nationalparken, eftersom fritidsfiskarnas fångster är obetydliga. - Fisket är en viktig hobby för många: fisk är hälsosam och etisk mat och fiskaren får motion ute i naturen. - I området finns inga hotade fiskarter, men utplantering skulle ge fortsatta möjligheter till fiske. Åtminstone spinnfiske och flugfiske borde tillåtas! Forststyrelsens skyddsbiolog(er) - Enligt Forststyrelsen Principer för skötseln av naturskyddsområden är naturskyddsområdenas viktigaste mål att bevara den biologiska mångfalden samt trygga en gynnsam skyddsnivå för naturtyperna och de vilda arterna. Ett annat mål är också att bevara områden i naturligt tillstånd. - Den planerade nationalparken är ett värdefullt område som bör skyddas i lag. - I nationalparkerna är fiske och pilkfiske tillåtna med stöd av allemansrätten. - Fisk bör inte utplanteras, eftersom det utsätter de naturligt förekommande arterna för risker. Man kan tumma på den här regeln om det i området har observerats hotade fiskarter, som kräver utplantering för att bestånden ska förbli livskraftiga. Det ska antecknas i författningen om inrättandet av nationalparken. - Jakt kan tillåtas om det är nödvändigt för att minimera personskador och ekonomiska skador, men jakt i en nationalpark ska alltid vara tillståndspliktig och reglerad. - Enligt Forststyrelsen är det viktigt att områdena i den planerade nationalparkens omedelbara närhet förblir obebyggda. Det här områdena, som delvis används inom jord- och skogsbruket, är viktiga för bevarandet av arternas mångfald och med tanke på användningen av naturen för rekreation. Omständigheterna ovan bör beaktas i stadsplaneringen.
9 - Erosionen som orsakas av besökare kan begränsas genom att planera vandringsleder och service så att belastningen på terrängen varken utgör en risk för biodiversiteten eller stör jordoch skogsbruket och invånarna i närområdet. - Terrängcykling omfattas av allemansrätten, men cyklingen får inte orsaka mer än ringa olägenhet eller skada i terrängen. Terrängcyklingens belastning är jämförbar med den belastning som orsakas när man rör sig till fots. Situationen bör följas upp. Om antalet terrängcyklister är stort och skadorna som orsakas i naturen avsevärda, kan cyklingen med stöd av ordningsstadgan styras till leder som tål hård belastning eller förbjudas helt enligt 18 i naturvårdslagen. - Renbetet måste minskas i nationalparken. Renskötsel sliter på terrängen: renarna knaprar på växter under sommaren och på lavar under vintern, och de rör sig i stora hjordar, som orsakar erosion.
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvidgning av Seitseminen nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen syftar till att Seitseminen nationalpark, som inrättades
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen
RP 109/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av gränserna för Urho Kekkonens nationalpark
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av gränserna för Urho Kekkonens nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det stiftas
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Mobil naturstig BAKGRUNDSFAKTA OCH ANVISNINGAR
Mobil naturstig Tidsåtgång: beror på banans längd För vem: gymnasiet Var: utomhus När: vår och höst Material: smarttelefon/surfplatta (anteckningsmaterial) Del i Vildmarkpasset: att röra sig i naturen
Mobil naturstig BAKGRUNDSFAKTA OCH ANVISNINGAR
Mobil naturstig Tidsåtgång: beror på banans längd För vem: åk 1. 3. Var: utomhus När: vår och höst Material: smarttelefon/surfplatta (anteckningsmaterial) Del i Vildmarkpasset: allemansrätten Inlärningsmål:
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvidgning av Liesjärvi nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen syftar till att Liesjärvi nationalpark, som inrättades
Mobil naturstig BAKGRUNDSFAKTA OCH ANVISNINGAR
Mobil naturstig Tidsåtgång: beror på banans längd För vem: högstadiet Var: utomhus När: vår och höst Material: smarttelefon/surfplatta (anteckningsmaterial) Del i Vildmarkpasset: att röra sig i naturen
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Jaktmarker fredas för att bli naturskyddsområden råd till jaktföreningarna
Suomen Metsästäjäliitto Finlands Jägarförbund ry Jaktmarker fredas för att bli naturskyddsområden råd till jaktföreningarna Den nya naturskyddslagen ger miljömyndigheterna en möjlighet att lättare än tidigare
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 8 juni 2000 Nr 512 515 INNEHÅLL Nr Sidan 512 Lag om Syöte nationalpark... 1263 513 Lag om ändring av lagen om Jonkerinsalo, Siikavaara, Jaaskamonvaara,
Grunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet
Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet Vid mötet närvarade Forststyrelsens representanter Jouko Högmander
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
RP 181/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Kolovesi nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om Kolovesi nationalpark.
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Allemansrätten en unik möjlighet
1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten
Vildmarkspass 1. Vildmarkspass 1. Det första vildmarkspasset är avsett för elever i årskurserna 1 3.
Vildmarkspass 1 Det första vildmarkspasset är avsett för elever i årskurserna 1 3. Vildmarkspasset kan man göra under lärarens ledning på lektionerna i skolan, under en utfärdsdag, på en skolutflykt, i
Frågor och svar om rennäringen
Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca 54 000 renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca 230 000 renar. Har antalet renar varit
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun
Bilaga 1. Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Datum: 2015-04-16 Uppdaterad: 2018-02-12 Innehåll Innehåll... 0 Inledning... 1 Viltvårdare... 1 Viltsituationen i kommunen... 2 Biotopvård... 3 Skyddsåtgärder...
AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet
1 AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet Version 24.8.2016: Produktutveckling av ekosystemtjänster utvecklingsprojekt (Tapio Oy, Jordoch skogsbruksministeriet) Avtalsmodellen
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Vildmarkspass 4. Vildmarkspass 4. Det fjärde vildmarkspasset är avsett för gymnasieelever.
Vildmarkspass 4 Det fjärde vildmarkspasset är avsett för gymnasieelever. Vildmarkspasset kan man göra under lärarens ledning på lektionerna i skolan, under en utfärdsdag, på en skolutflykt, i en naturskola,
Mobil naturstig, åk 4 6
Mobil naturstig, åk 4 6 Tidsåtgång: beror på banans längd För vem: åk 4 6 Var: utomhus När: vår och höst Material: smarttelefon/surfplatta (anteckningsmaterial) Del i Vildmarkpasset: att röra sig i naturen
Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
BESLUT Västra och Inre Finland Nr 35/2013/2
BESLUT Västra och Inre Finland Nr 35/2013/2 Översättning av regionförvaltningsverkets avgörande i ärendet Dnr LSSAVI/56/04.09/2012 Givits efter framläggande till påseende 17.5.2013 ÄRENDE SÖKANDE Byggande
Vildmarkspass 2. Vildmarkspass 2. Det andra vildmarkspasset är avsett för elever i årskurserna 4 6.
Vildmarkspass 2 Det andra vildmarkspasset är avsett för elever i årskurserna 4 6. Vildmarkspasset kan man göra under lärarens ledning på lektionerna i skolan, under en utfärdsdag, på en skolutflykt, i
Vildmarkspass 3. Vildmarkspass 3. Det tredje vildmarkspasset är avsett för högstadieelever.
Vildmarkspass 3 Det tredje vildmarkspasset är avsett för högstadieelever. Vildmarkspasset kan man göra under lärarens ledning på lektionerna i skolan, under en utfärdsdag, på en skolutflykt, i en naturskola,
Vildmarkspass 3. Vildmarkspass 3. Det tredje vildmarkspasset är avsett för högstadieelever.
Vildmarkspass 3 Det tredje vildmarkspasset är avsett för högstadieelever. Vildmarkspasset kan man göra under lärarens ledning på lektionerna i skolan, under en utfärdsdag, på en skolutflykt, i en naturskola,
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG
NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG OM NIKLASDALS LÖVSKOG Naturreservatet Niklasdals lövskog består av 12 hektar lövskog med höga naturvärden. I reservatet finns en vandringsled, rastplatser,
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Örebro län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Örebro län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra det
Stockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Allemansrätten SVENSKA
SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer
PROJEKT ÅSNENS NATIONALPARK
PROJEKT ÅSNENS NATIONALPARK FRÅGOR OCH SVAR MAJ 2017 Frågor om tidplan Hur ser processen och tidplanen ut fram till bildande av nationalpark? Tidplan Förutsätter att markförhandlingarna är klar i slutet
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
Rollspel - Valfångst i Norge Instruktioner:
Rollspel - Valfångst i Norge Instruktioner: I detta rollspel ska deltagarna presentera olika karaktärer av olika parter inblandade. Ämnet är valfångst och om det ska tillåtas eller inte. Skriv ut sidorna
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd
Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Vad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Fiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Allemansrätten SVENSKA
SVENSKA Allemansrätten Foto: Johnér/Hans Bonnevier Inte störa inte förstöra det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst. Läs här vad som gäller om allemansrätten. Miljöbalken ställer
Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm
Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse
TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR
FRILUFTSLIVET I SVERIGE IDAG SÅ SER DET UT TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR FRILUFTSPOLITIKEN Propositionen (2010): Framtidens friluftsliv Regeringens
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Värmlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Värmlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Skyddad natur. En rapport till Naturvårdsverket om allmänhetens syn på skyddad natur
Skyddad natur En rapport till Naturvårdsverket om allmänhetens syn på skyddad natur Jenny Börlin, Kantar Sifo Lina Lenefors, Professional Management 29 juni 2018 Projektnummer 1539819 Metod och urval -
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska
Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
SKOGSNÖTEN p. 1. Vilka växter känner du igen?vilka två skogstyper ser du på bilderna. b c. g h. 5-8 cm. Namn. Skola. Kommun.
SKOGSNÖTEN 2001 1. Vilka växter känner du igen?vilka två skogstyper ser du på bilderna. 12 p Namn Skola Kommun a b c d Skogstyp: e f g h 5-8 cm i Skogstyp: j 2. Vilka stora rovdjur har rört sig här. a
Allemansrätten en unik möjlighet
Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra
Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)
Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta
2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd
ANVISNING 1 (6) MILJÖSTÖDSANVISNING: SKOGSLAGENS LIVSMILJÖER OCH METSO Den här anvisningen baserar sig på den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015), (i fortsättningen Kemera).
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Skogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.
Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök
Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet
Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare Vilka är enligt din mening de viktigaste möjligheterna och fördelarna som renskötseln erbjuder Finland? Välj högst tre alternativ:,
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Ett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Övning 1 - Open standards
Övning 1 - Open standards Under 2017-2018 genomförde Naturvårdsverket och Lst Gotland en revision av skötselplanen för Gotska Sandöns nationalpark. Revisionen sker för att syftet med parken ska kunna uppnås.
Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010
SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas