beslutad i kommunfullmäktige

Transkript

1 foto: anders hansson beslutad i kommunfullmäktige

2 foto: Kenneth Landgren 2

3 År 2001 beslutade kultur- och fritidsnämnden på initiativ från paraplyorganisationen för idrottsföreningar i Lund, PIL, att ta fram ett idrottspolitiskt handlingsprogram för Lund. Lund var då en av de första kommunerna i landet som tog fram en politisk programförklaring för idrotten. Sedan programmet beslutades har ett antal handlingsplaner genomförts och reviderats i samverkan med föreningslivet, Skåne Idrotten och kommunala förvaltningar. Nu är det angeläget att skriva fram ett helt nytt idrottspolitiskt program för att spegla de trender och tendenser som gäller för idrotten idag och som ska vara vägledande för Lund framöver. Det idrottspolitiska programmet beslutas av kommunfullmäktige och formulerar ett uppdrag med mål och viljeinriktningar för idrottspolitiken i kommunen. Programmet svarar på frågan vad som ska uppnås men inte hur det ska genomföras. Efter det att programmet beslutats tas åtgärder fram utifrån det idrottspolitiska programmets intentioner i olika handlingsplaner där ansvar, kostnad och tidsbestämning klargörs för respektive åtgärder. Det är i handlingsplanerna som ambitionsnivån klargörs i förhållande till vilka resurser som finns att tillgå samt vilken tidsåtgång som anses vara rimlig för de olika åtgärderna. Lundaspelen, färs & frosta Sparbank arena. framsida: invigning av borgarparkens beachplaner. 3

4 För att utforma ett nytt idrottspolitiskt program för Lund tillämpas Riksidrottsförbundets och EU:s definition av idrott. Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Källa: riksidrottsförbundet, idrotten vill, Varje organiserat eller icke-organiserat utövande av fysisk aktivitet som syftar till förbättring av den fysiska och psykiska konditionen, utveckling av sociala relationer eller uppnående av tävlingsresultat på alla nivåer. Källa: europeiska kommissionen, vitbok om idrott, Dessa båda definitioner fångar väl den breda ansats som behövs för att utveckla en framtidsinriktad politik för idrotten. En idrott som inbegriper både den folkrörelsebaserade föreningsidrotten och den egenorganiserade och spontana idrotten och som har det övergripande målet att bidra till en god hälsa för alla medborgare i Lunds kommun. foto: Kenneth Landgren 4 bild:

5 foto: Kenneth Landgren Judoträning, bollhuset. Riksdagen slår i En idrottspolitik för 2000-talet fast att idrotten är uppbyggt på tre grundstenar, nämligen folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Även Statens kommuner och Landsting (SKL) framför i Idrottspolitiskt Positionspapper betydelsen för staten att värna om den svenska idrotts- och folkrörelsemodellen, eftersom den underlättar och stödjer föreningslivets ställning som ickeprofessionellt och ideellt. I positionspapperet klargörs även vikten av att Sveriges kommuner stödjer den spontana och egenorganiserade verksamheten. De elva nationella folkhälsomålområdena har som övergripande mål att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Ökad fysisk aktivitet utgör därför ett särskilt målområde. Idrotterna som är medlemmar i Riksidrottsförbundet har i Idrotten Vill tagit fram gemensamma riktlinjer för hur förbund och föreningar ska verka i enlighet med idrottens gemensamma vision och värdegrund. högevall. 5

6 organiserat Spontant Den organiserade föreningsidrotten har en vikande tendens. Antalet deltagartillfällen för åldersgruppen 7 20 år har i Skåne minskat med 8 % den senaste 5-årsperioden. Även antalet medlemmar minskar i för eningarna. Kostnaden för att delta i idrottsaktiviteter, både vad gäller medlemsavgifter och utrustning, har också ökat vilket innebär att barn och unga ibland måste avstå från idrottsaktiviteter för att det blivit för dyrt. En konsekvens av detta är ett allt större inslag av spontan och egenorganiserad idrott. Ungdomar vill inte vara bundna till en viss tidpunkt och en viss dag för att utöva en idrott eller aktivitet utan de vill kunna göra det när de själva vill. tradition förnyelse Den folkrörelsebaserade idrotten har stått sig mycket stark i flera decennier. I dag finns det många nya livsstils- och extrem idrotter som attraherar både unga och äldre. Det kan vara hård konkurrens mellan befintliga och nya idrotter. De nya idrotterna kan ses som ett hot av de befintliga föreningarna vid exempelvis fördelning av träningstider i inomhushallar. foto: Kenneth Landgren 6

7 individuellt kollektivt För barn och ungdomar som kommer till en förening med sina föräldrar är det idag inte självklart att ta del av helheten av det som föreningen har att erbjuda. Ungd omar idrottar i allt större utsträckning på egen hand, de vill kunna utöva sitt intresse på de tider och i den utsträckning och på det sätt de själva vill. De vill också ha fler mötesplatser där de bara kan träffas och umgås. ung gammal Åldern för när man börjar i en idrottsförening har sjunkit. Som en följd av detta slutar många också allt tidigare. Generellt sett kan föreningarna bli bättre på att tillvarata aktiva som valt att sluta med sin idrott. De äldre har fått ändrade levnadsvanor och efterfrågar i allt större utsträckning information om aktiviteter och tillgång till anläggningar och lämpliga miljöer för fysisk aktivitet. ideell kommersiell Idrottsföreningar är beroende av intäkter från lotterier och försäljning vid matcher och arrangemang. Den ideella föreningen har mer eller mindre kommersiella inslag i sin verksamhet för att få ekonomin att gå ihop. Särskilt de större idrotterna och föreningarna har ett mer marknadsorienterat tänk idag. Föräldrar och ledare tar med sig erfarenheter och rutiner från arbetslivet och omsätter dem till i den ideella föreningen. De senaste åren har allt fler privata aktörer etablerat sig på marknaden för att driva gym och träningsstudios. Idrottsföreningar och idrottsförbund har också fått konkurrens från den privata marknaden för att exempelvis anordna läger. 7

8 foto: Kenneth Landgren beslutad i kommunfullmäktige

9 9

11 Kreativitet och handlingskraft Helhet och delaktighet Hållbar tillväxt Attraktivitet och livskvalitet Kommunens Vision 2025 slår fast att det är i mötet mellan idéer och handlingskraft som framtidens Lund skapas. I Lund lever tanken om den goda staden som är attraktiv för alla som vill njuta av, uppleva och utöva idrott hela livet. I Lund kombineras nytänkande och tradition inom idrottsrelaterad forskning vilket bidrar till förbättrad folkhälsa och tillväxt. I Lund finns kreativa miljöer och mötesplatser som bryter invanda mönster och testar gränser för att skapa en hållbar och närproducerad idrott. I Lund visar idrotten vägen till en arena där inte bara matchen spelas utan där även föreningarnas arbete med delaktighet, inflytande och demokratisk fostran skapar grund för utveckling. Lundaloppet, Stortorget. 11

13 idrottspolitiska ska programmet ska genomsyras av mångfald och JämLikhet Idrotten i Lund ska aktivt välkomna alla idrottsintresserade, oavsett bakgrund, förutsättningar och social tillhörighet. Idrotten kan utvecklas till ett betydelsefullt område för inkluderande processer som gör det möjligt att ge alla som vill, oavsett skicklighetsgrad eller ambitionsnivå, chansen att delta och utvecklas i föreningslivet. delaktighet och inflytande En av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god folkhälsa är delaktighet och inflytande. Det idrottspolitiska programmet ska skapa möjligheter för medborgare, föreningar och organisationer att vara delaktiga i exempelvis utformandet av verksamheter och miljöer för idrott och rekreation samt ha möjlighet att påverka beslut som har bärighet på idrott. Dessutom ska mötesplatser för samverkan med andra föreningar och organisationer skapas. hälsofrämjande förhållningssätt Det är viktigt att främja en god hälsa för alla medborgare. För att få bäst hälsoeffekt måste insatser i högre grad riktas mot socioekonomiskt svaga grupper. Ökar tillgängligheten till fysisk aktivitet för dessa grupper skapas också goda förutsättningar för alla att vara fysiskt aktiva och därmed må bättre. Det är angeläget att aktivt arbeta för att motverka användandet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak för både motionärer och för föreningsaktiva. miljömedvetenhet Det finns många stora och energikrävande idrottsanläggningar som förutsätter att miljöhänsyn tas vid planering, byggnation och drift. Idrotten når många deltagare och därför måste det finnas ett tydligt miljötänk i samband med arrangemang och transporter till och från träning och tävling. h43 Wheelers, färs & frosta Sparbank arena. 13

15 i Lund ska alla medborgare oavsett bakgrund, ålder, förutsättningar och social tillhörighet ha tillgång till ett brett utbud av miljöer för idrott och fysisk aktivitet för att utveckla en god hälsa formerna för stöd främja jämlikhet och mångfald så att tillgängligheten ökar för alla som vill delta i den organi - serade föreningsidrotten föreningslivet uppmuntras och stödjas så att barn och unga lär sig och kan tillämpa idrottens grundläggande värden den spontana och egenorganiserade verksamheten stödjas så att de som vill kan utveckla sina intressen och fysiska aktivitet det finnas en tydlig strategi för arrangemang och evenemang för att stärka kommunens varumärke och attraktionskraft målgrupper Programmet vänder sig till alla medborgare i Lunds kommun med särskild inriktning på barn och ungdomar i åldern 7 20 år. motionär, Skrylle. 15

17 Stimulerande miljöer för idrott och fysisk aktivitet Anläggningar och stimulerande fysiska miljöer är en grundförutsättning för att föreningar ska kunna bedriva och utveckla sin verksamhet samt för att medborgarna ska kunna vara fysiskt aktiva. För att underlätta för föreningar att nyttja anläggningarna subventionerar kommunen kostnaden, främst för barn- och ungdomsverksamhet. ändamålsenliga miljöer Kommunen ska tillhandahålla och investera i ändamålsenliga miljöer för idrott och fysisk aktivitet. Anläggningarna och miljöerna ska vara tillgängliga, säkra, trygga och miljöanpassade. De ska utformas på ett sådant sätt att de ger en långvarig positiv erfarenhet och inställning till fysisk aktivitet som stärker folkhälsan. Anläggningarna och miljöerna ska utformas med särskild hänsyn till flickors behov. Samverkan ska ske med idrottsrörelsen, ungdomar och med andra verksamheter tidigt i planeringsprocessen för att optimera användandet av anläggningarna. tillgänglighet Anläggningarna ska vara tillgängliga för alla målgrupper och i så hög grad som möjligt finnas i närområdet, undantaget specialanläggningar som exempelvis bad och ishall. Det ska finnas goda kommunikationsmöjligheter till och från anläggningen både vad avser kollektivtrafik och möjligheten att gå och cykla. Barn och ungdomar ska ha förtur till anläggningarna i enlighet med gällande principer. Anläggningarna ska självklart vara tillgänglighetsanpassade och ha ett jämlikhetsperspektiv. öppen 24/7/365 hög nyttjandegrad Anläggningarna ska kunna vara öppna 24/7/365. Det vill säga att anläggningen i princip ska kunna användas 24 timmar varje dag året runt. För att denna nyttjandegrad ska kunna förverkligas krävs att anläggningen används av olika målgrupper vid olika tider på dygnet. gympapass, eos-hallen. 17

18 foto: Oyvind Lund Flyinge Kungsgård. Rum och arenor för alla Miljöer och anläggningar ska ha ett varierat utbud och spänna över ett stort fält både för inomhus- och utomhussporter, för spontan fysisk aktivitet och det rörliga friluftslivet. Miljöerna ska fungera som en betydelsefull mötesplats och vara mångfunktionella och gärna inrymma andra verksamheter som skola, bibliotek och annan kulturell verksamhet. Ett rikt och varierat utbud ska finnas oavsett om anläggningen är tänkt att användas för den organiserade idrotten eller för spontana aktiviteter. De spontana ytorna ska i högre utsträckning inbjuda till fysisk aktivet och gemenskap för både flickor och pojkar. Att tillgodose de äldres önskemål och behov handlar framförallt om att utforma miljöerna på ett sådant sätt att denna grupp kan vara fysiskt aktiv. Ekologiskt hållbart Anläggningar och miljöer för fysisk aktivitet ska alltid planeras utifrån ett ekologiskt hållbart perspektiv. Förändringar i det befintliga anläggningsbeståndet, exempelvis vid renoveringar, ska göras i enlighet med befintliga miljödirektiv. Förväntansgapet hög servicenivå Kommunen ska erbjuda medborgarna tillgång till ett brett utbud av miljöer för såväl spontan fysisk aktivitet som organiserad idrott. I ett växande Lund kommer också allt fler medborgare 18

19 att använda sig av befintliga anläggningar vilket är positivt. Samtidigt ökar också slitaget på dessa anläggningar. Underhåll ska ske på ett sådant sätt att investerat kapital utnyttjas maximalt och att skötseln håller en sådan standard att anläggningarna upplevs som trivsamma och attraktiva. Våga planera otraditionellt Nybyggnad av anläggningar för idrottsutövande är idag ofta kopplat till att det ska byggas en ny skola. Trenden är inte bara att bygga traditionella hallar med 20x40 meters mått, utan bygga flexibla hallar utifrån nya koncept. Det planeras och byggs mångfunktionellt där olika idrotter och aktivteter ska kunna nyttja anläggningen i så stor utsträckning som möjligt. Detta gäller både för inne- och uteytor. Offentligt och privat, andra finansieringsoch driftsformer För att kunna hantera framtidens idrotts-, motions- och rekreationsanläggningar måste nya samverkans- och driftsformer mellan kommun, näringsliv och föreningar prövas. Sannolikt krävs olika lösningar för olika anläggningar. Skötseln av en anläggning med bara en brukare kräver en sorts lösning. Evenemangsanläggningar för elitidrotten som inrymmer stora kommersiella ytor, kräver helt andra lösningar. 19

20 foto: John nordh Stöd och service i takt med tiden Ekonomiskt stöd Kommunens största stöd till idrotten är att tillhandahålla anläggningar och miljöer för fysisk aktivitet. Kommunen ger också ett kontantstöd till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet samt ett kontantstöd till de föreningar som inte bedriver verksamhet på kommunens anläggningar. ökad JämLikhet i anläggningsstödet Kommunen ska erbjuda ett jämlikt anläggningsstöd och eftersträva rättvisa villkor mellan föreningar som är i kommunens lokaler och de som äger anläggningar själva eller hyr av en privat fastighetsägare. upplåtelse av LokaLeR Kommunen ska utveckla ekonomiska principer för upplåtelse av mark och lokaler för kansli- och klubblokaler. ett kontantbidragssystem Som möter dagens och morgondagens behov Kommunens bidragssystem ska ha sin grund i barnkonventionen och de nationella folkhälsomålen. Bidragen ska riktas till de målgrupper som anses viktiga att stödja. Jämlikhet och mångfald ska eftersträvas. Kommunen ska kunna ställa krav på föreningarnas verksamhet och följa upp och utvärdera om föreningarna uppfyller dessa krav. Bidragssystemet ska vara flexibelt och kunna ändras över tid. 20

21 Klostergården, Lund. Stöd och service Kommunen ska ge stöd genom information, vägledning och kompetensöverföring. Kommunen ska också erbjuda en möjlighet att delta i nätverk och vid mötesplatser som ordnas tillsammans med olika samverkanspartners. Idrottsrörelsen en ovärderlig resurs Idrottsrörelsen har en stor betydelse för att öka medborgarnas fysiska aktivitet, särskilt när det gäller att ge barn och ungdomar goda motionsvanor. Idrottsrörelsen har även en viktig roll för att stärka social samhörighet och integration. För att föreningarna ska kunna möta framtida utmaningar måste kommunen erbjuda utbildningsinsatser samt ge stöd till föreningarna i deras utvecklingsarbete. Studentidrotten Studenternas förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet ska utvecklas genom att kommunen fördjupar samarbetet med Lunds universitet. Spontan och egenorganiserad verksamhet Kommunen ska stödja spontana och egenorganiserade verksamheter samt möta medborgarnas behov att på sina egna villkor utöva fysisk aktivitet. Fysiskt inaktiva Kommunen ska bli bättre på att nå personer som är fysiskt inaktiva. Invanda mönster måste brytas och nya och otraditionella sätt att arbeta på måste prövas. Både befintliga och nya miljöer för fysisk aktivitet ska vara välkomnande för alla. 21

22 foto: Kenneth Landgren arrangemang och evenemang för ökad attraktivitet Arrangemang och evenemang är viktiga för kommunens invånare eftersom de ger positiva upplevelser. Detta oavsett om det handlar om att vara deltagare eller åskådare, om det sker på en arena, en idrottsplats, i närområdet eller i stadsmiljön. Arrangemang stärker kommunens varumärke och attraktionskraft. Arrangemang ger mervärden i form av ökade intäkter för handeln och turistnäringen. Arrangemang är viktiga oavsett om de har en inriktning mot internationell, nationell, regional eller lokal nivå. internationellt Kommunen ska vara uppdaterad på vilka internationella arrange mang och mästerskap som är på gång och vilka som är önskvärda att få hit. elitidrott Arrangemang där kommunens elitlag och elitaktiva är inblandade får ofta medialt genomslag och verksamheten bidrar till stärkt lokal identitet. Elitidrottare är förebilder för barn och ungdomar och därigenom bidrar de till att intresset för idrott 22

23 Lugi handboll ungdomslag, Färs & Frosta Sparbank Arena. ökar och att fler är fysiskt aktiva. Kommunen kan vara en samarbetspartner för att dessa arrangemang ska kunna genomföras och utvecklas. Förening Grunden för att bygga ett varierat arrangemangsutbud ligger i ett aktivt föreningsliv. Föreningsarrangemang är bra därför att de stärker sammanhållningen mellan medlemmarna i föreningen och förbättrar möjligheterna för föreningen att utvecklas. Arrangemangen fyller också en viktig funktion för att uppmärksamma och popularisera särskilt de mindre idrotterna. Kommunen ska genom en god kommunikation och ett aktivt stöd verka för att föreningarna kan genomföra egna arrangemang och evenemang. Folkhälsa Kommunen ska stödja folkhälsofrämjande arrangemang eftersom dessa vänder sig till en bred målgrupp och bidrar positivt till att medborgarna förändrar och förbättrar sina motionsvanor. Dessa arrangemang är också viktiga för att marknadsföra Lund. 23

24 foto: Kenneth Landgren kfum Lundagårds handbollslag. Samverkan en nödvändighet för att nå resultat Samverkan är en förutsättning för att kunna genomföra det idrottspolitiska programmet och är således ett viktigt verktyg för att uppnå målen. Det är genom samverkan som tid, resurser och kompetensöverföring bäst kan komma idrotten till del. Huvudansvaret för idrottsfrågorna i kommunen ligger på kultur- och fritidsnämnden men det är flera nämnder som hanterar frågor som berör idrotten inom sina respektive ansvarsområden. Även kommunkontoret hanterar frågor som är viktiga för idrottsområdet. Ansvarsfördelningen mellan nämnderna behöver bli tydligare bland annat när det gäller friluftsliv, rekreation och spontanidrott. Samverkan mellan förvaltningarna behöver struktureras bättre för att uppnå högre effektivitet i kompetensöverföring och resursanvändning. Samverkan måste ske på bred front med föreningslivet i Lund, allianser och PIL, Studentidrotten samt med Skåneidrotten och närliggande kommuner. Lika viktigt är att nå företrädare för egenorganiserad och spontan verksamhet. 24

25 kommunfullmäktige kommunstyrelsen folkhälsofrågor, övergripande strategier för arrangemang och events kultur- och fritidsnämnden föreningsliv, verksamheten på högevallsbadet, ishallen, drift och skötsel vid idrottsplatser och idrottshallar, Skryllegården och rögle dammar, anläggande av ridvägar på privat mark utbildningsnämnden, barn- och skolnämnderna Samplanering av nya idrottsanläggningar i stadsbyggnadsplanering, samnyttjande för skola och föreningsliv i idrottshallar, gymnastiksalar och på idrottsplatser tekniska nämnden Samplanering av ytor och miljöer för rekreation, idrott och fysisk aktivitet. exploateringsfrågor i samband med stadsbyggnadsplanering, parkmark och anläggning av lekytor, samverkan om Skryllegården och rögle dammar, anläggning och skyltning av ridvägar på kommunal mark byggnadsnämnden Stadsbyggnadsplanering inklusive planering av ridvägar, rekreationsoch friluftsområden, bygglov, bygganmälan Servicenämnden yttre underhåll av fastigheter och byggnader, programplanering av nya anläggningar, energioptimering. Köp av tjänster för skötsel av grönytor i de östra kommundelarna Socialnämnden adnt-frågor alkohol, dopning, narkotika och tobak vård- och omsorgsnämnden LSS-verksamhet och äldreomsorg miljönämnden Livsmedelshantering, hälsoskydd, höga ljudnivåer, störningar vid anläggningar, köldanläggningar, kemikaliehantering modellen speglar ansvarsfördelningen mellan olika kommunala nämnder år

26 uppföljning och utvärdering Det idrottspolitiska programmet ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. I samverkan med andra förvaltningar ska en uppföljnings- och utvärderingsplan göras som kopplas till såväl budgetprocess som årsanalys. Intervallerna för uppföljning och utvärdering ska tydliggöras. En modell för uppföljning och utvärdering av handlingsplanerna i förhållande till värdegrunden ska ingå i utvärderingsplanen. Lundaspelen, bollhuset. 26

28 foto: Kenneth Landgren form: designforlivet.se tryck: exaktaprinting kultur & fritid box Lund tel växel