RÄDDNINGSINSATS SLUTRAPPORT RÄDDNINGSINSATS FRAMTIDA ORGANISATION

Transkript

1 RÄDDNINGSINSATS SLUTRAPPORT RÄDDNINGSINSATS FRAMTIDA ORGANISATION

2 2

3 Diarie nr. RT 27/41 RÄDDNINGSINSATS SLUTRAPPORT RÄDDNINGSINSATS FRAMTIDA ORGANISATION 3

4 Sakordsregister Stationer och tjänstgöringsformer Heltidsstation Stationen är bemannad dygnet runt och personalen har sin huvudarbetsgivare i kommunen. Anspänningstiden är 9 sekunder. Personalen får larm via högtalare eller via radion i bilen. Personalen är indelad i skift och tjänstgör på brandstationen. Deltidsstation Stationen är obemannad och personalen (räddningsmän i beredskap) har en annan huvudarbetsgivare. Anspänningstiden är idag fem, sju eller tio minuter. Personalen får larm via personsökare, sms eller tyfon. Personalen är indelad i skift och har beredskap i hemmet/arbetet och medgivande från arbetsgivare krävs. Räddningsvärn Ett räddningsvärn består av personal som uttagits med tjänsteplikt. Stationen är obemannad och personalen har en annan huvudarbetsgivare. Personalen får larm via personsökare eller tyfon. Personalen är inte indelad i skift och det föreligger ingen beredskapsskyldighet. Begrepp Numerär Det antal personer som ska finnas tillgängliga för att kunna utföra räddningsinsatser. 1+4 personer i en räddningsstyrka där en är räddningsledare och fyra är brandmän. Räddningsstyrkan kan självständigt utföra räddningsinsatser. 1+2 personer i en räddningsstyrka där en är räddningsledare och två är brandmän. Räddningsstyrkan kan självständigt utföra räddningsinsatser. +2 personer i en räddningsstyrka där två är brandmän men det saknas räddningsledare. Räddningsstyrkan kan inte självständigt utföra räddningsinsatser. 4

5 Sammanfattning Räddningstjänsten har under årens lopp minskat sin personal i den operativa organisationen. Alltsedan kommunsammanslagningen 1971, då organisationen fick sin nuvarande placering av stationer, har personalstyrkan och utformningen av organisationen förändrats. et 1987 då Gotland fick en egen SOS-central var bemanningen 48 personer i beredskap, när detta skrivs är denna siffra nere i 31. I nuvarande organisation är samtliga stationer utrustade med släck-/räddningsbilar, vilka kräver C-körkort. Samtidigt har inriktningen varit att alla stationer ska kunna samma saker oavsett om riskbilden påvisar ett behov för detta. Denna inriktning har på senare år visat sig vara en hämmande faktor då räddningstjänsten drabbats av svårighet att rekrytera personal på vissa orter. En bidragande orsak till detta kan vara att de kvinnor som söker tjänster inte klarar av de fysiska testerna. I nuvarande organisation ska samtliga klara rökdykarkravet för att bli anställda, vilket tar bort en stor del av rekryteringsunderlaget. I dagsläget är antalet kvinnliga brandmän inom räddningstjänstens utryckande organisation två stycken. Räddningstjänsten har två problemställningar att arbeta med, där en är bristen på könsfördelning i den operativa organisationen. Den andra är en allt äldre fordonspark. Med nuvarande organisation och med den investeringsbudget som ligger finns inga möjligheter att kunna förnya fordonsparken i den omfattning som behövs. I dagsläget har vi utryckningsfordon som passerat 3-års gräns och är därmed veteranfordon, vilket inte kan vara acceptabelt säkerhetsmässigt och ur arbetsmiljösynpunkt. Utifrån tidigare rapporter och den riskbild, befolkningsunderlag, rörelsemönster, tendenser och insatsstatistik som finns sedan 1996, har gruppen kommit fram till ett förslag till ny organisationsindelning av räddningstjänsten. Förslaget innehåller inga förändringar avseende numerär eller ändring av stationers placering utan grundar sig på vad respektive station ska kunna utföra. Det vanligaste uppdraget inom räddningstjänsten är IVPA (I väntan på ambulans), följt av automatlarm, brand ej i byggnad, brand i byggnad och trafikolyckor. Förslaget innebär att stationer utrustas med en framskjuten enhet. Dessutom tillförs de en tank-/släckbil, där en omfördelning av Slite, Hemse och Visbys tankbilar sker. Framskjuten enhet ska klara av åtgärder inom brand, trafikolycka, vattenlivräddning och IVPA. Förslaget innebär att de stationer som har en numerär av ska kunna utföra rökdykning. Förslaget ger betydligt större möjligheter att kunna få en jämnare könsfördelning inom räddningstjänsten, då rekryteringskriterierna för personal till 1+2 stationerna anpassas till tjänsten som brandman utan rökdykning som arbetsuppgift. Rapporten visar även på behovet att skapa kontaktvägar med andra kommuner för personella resurser eftersom dagens organisation har en gräns för vad den kan klara av. Förslaget gör det möjligt att kunna förnya fordonsparken inom befintlig investeringsbudget. För att klara av fordonsplanen enligt bilaga 4 behövs ett tillskott initialt. 5

6 6

7 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND... 9 INLEDNING... 9 PROBLEMSTÄLLNING... 1 Fordon... 1 Rekrytering och jämställdhet SYFTE MÅL METOD RISKBILD INLEDNING RISKINVENTERING GOTLANDS KOMMUN RISKINVENTERING REGIONAL Bakgrund Syfte Riskbild område Teknisk infrastruktur Riskbild område transporter Riskbild område farliga ämnen Riskbild Skydd, undsättning och vård BEFOLKNINGSSTATISTIK RÖRELSEMÖNSTER... 2 Resande till och från Gotland SLUTSATS RISKBILD STATISTIK RÄDDNINGSINSATSER FÖR GOTLAND SOM HELHET OLYCKSTYPER GENERELLT BRAND I BYGGNAD Brandorsak bostäder BRAND EJ I BYGGNAD DÖDSBRÄNDER TRAFIKOLYCKOR Omkomna och skadade i trafiken Trafikolyckor månadsvis Väg och gatuvis Plats för inträffad trafikolycka RÄDDNINGSINSATSER MÅNADSVIS Orsak räddningsinsatser juni-augusti SLUTSATS INSATSSTATISTIK ANPASSNING AV RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION TILL RISKBILD FÖRSLAG KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET REFERENSER LITTERATUR Räddningstjänsten Gotlands Kommun Internet Personliga BILAGA 1 ORGANISATIONSFÖRSLAG MED FORDON BILAGA 2 UTBILDNINGSNIVÅER

8 BILAGA 3A STATIONS- & INSATSOMRÅDEN BILAGA 3B DISTRIKTS INDELNING BILAGA 4 STATISTIK RÄDDNINGSINSATSER PER STATION OLYCKSTYPER RÄDDNINGSVÄRN Dalhem Fårö Garda OLYCKSTYPER DELTIDSSTATIONER Slite Fårösund Hemse... 5 Burgsvik Klintehamn Kräklingbo OLYCKSTYPER HELTIDSSTATION VISBY Visby BILAGA 5 FORDONSPLAN

9 Bakgrund Inledning Räddningstjänsten nuvarande organisation kan spåras till kommunsammanslagningen tiondena som föregick kommunsammanslagningen lades många kårer på landsbygden ner, bland annat kårerna i Havdhem, Lau, Hablingbo, Stenkyrka, Fole, Boge, Burs, Västergarn, Tingstäde, Ljugarn, Roma, Stånga och Stenkumla. Listan på nedlagda kårer är inte komplett, detta då inte mycket finns dokumenterat kring dessa kårer. I årsberättelsen för Gotlands Brandväsende från 1968 återfinns kårerna på samma orter som i dag: Fårö, Fårösund, Slite, Visby, Dalhem, Kräklingbo, Klintehamn, Garda, Hemse och Burgsvik, om än inte med samma bemanning som i dag. Även i modern tid har räddningstjänsten drabbats av neddragningar. I samband med flytten till nya stationen vid Katrinelund 1987 minskades Visby deltid från 8 till 4 man i beredskap var kårerna i Dalhem och Garda hotade av nedläggning men till slut omorganiserades de från deltidskårer till räddningsvärn. 23 minskades Visby deltid från 4 till 2 man i beredskap samtidigt som Fårösund minskades från 5 till 3 man i beredskap. Bilden nedan visar Räddningstjänsten Gotlands bemanning 1987 som var 48 personer mot dagens 31, exklusive chef i beredskap. I dag finns fem olika typer av räddningskårer, heltid 1+4, deltid 1+4, deltid 1+2, deltid +2 och räddningsvärn, för placering se bilaga 3. Heltidskåren i Visby har en minimibemanning med fem man, redo att rycka ut inom 9 sekunder dygnet runt. Av de fem är en brandmästare och en brandförman. Deltidskåren i Visby har två man i beredskap att rycka ut inom 1 minuter dygnet runt. Inget krav finns på att någon av dessa skall vara befälsutbildad. Deltidskårerna i Slite, Klintehamn och Hemse har fem man i beredskap, redo att rycka ut inom fem minuter dygnet runt. Av de fem i beredskapstyrkan är en brandförman. Bild 1 numerär 1987 (Transportmedicin) Deltidskårerna i Fårösund, Kräklingbo och Burgsvik har tre man i beredskap redo att rycka ut inom fem (Fårösund) respektive sju (Kräklingbo och Burgsvik) minuter dygnet runt. Av de tre i beredskapstyrkan är en brandförman. 9

10 Räddningsvärnen på Fårö, i Dalhem och i Garda består av 12 man vardera. Ingen har beredskap utan de som finns tillgängliga åker när larmet går. Inget krav finns på att någon av dessa skall vara befälsutbildad. Bestämmelserna i Lagen om skydd mot olyckor (SFS 23:778) har till syfte att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Dessutom står i samma lag att Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. I handlingsprogram för skydd och säkerhet i Gotlands kommuns fastställs att Livräddande åtgärd skall påbörjas inom 3 minuter vilket alltså är den kommunala ambitionsnivån tillika tolkningen av de nationella målen. En utvärdering av kommunens ambitionsnivå finns i Glesbygdsverkets rapport Risker och räddning i glesbygd, publicerad i december 26. Där anges att 98,99 procent av Gotlands befolkning nås inom 3 minuter. et som inte nås inom 3 minuter är 578 personer. Att nå dessa invånare inom 3 minuter skulle kräva etablering av ytterligare brandstationer. Samtliga kårer är utrustade med släck- eller släck-/räddningsbilar, exempel på släck- /räddningsbil se bild 1 nedan. Skillnader finns i utrustning och ålder men de är byggda på lastbilschassi, samtliga kräver C-körkort och har med två undantag plats för fem man. Bild 1. Typisk släck-/räddningsbil, i detta fall bil 21 stationerad i Slite Problemställning I dagens organisation styr åtagandet vad räddningstjänsten ska klara av, vilka fordon som ska finnas och därmed också kravet på den personal som kan rekryteras. Dagens krav att klara av antagningsprov för rökdykare gör att möjligheten för en flexibel organisation nästintill blir ogenomförbar. En förändring av åtagandet kan medföra att organisationen kan anpassas till en faktisk riskbild och vad som faktiskt utförs av räddningstjänsten. Fordon Totalt finns 11 släck- eller släck-/räddningsfordon. Utöver dessa finns en rad specialfordon såsom tankbilar, höjdfordon, ledningsfordon med mera. För att fordonsparken inte skall bli alltför ålderstigen krävs en kontinuerlig investering i nya fordon. Omsättningen av fordon sker enligt principen att ett nytt fordon placeras i Visby, detta för att det skall få rulla så mycket som 1

11 möjligt (se larmstatistik bilaga 4) under den tid som garantierna fortfarande gäller. Fordonet placeras sedan på en deltidskår när nästa nya fordon köps in. Historiskt sett kan konstateras att medel för sådana investeringar inte tillförts, varför räddningstjänstens vagnspark är oacceptabelt ålderstigen. När detta skrivs är äldsta fordon i utryckningstjänst 31 år. Genom att släppa tanken på att alla kårer skall vara utrustade med släck-/räddningsfordon skulle det vara möjligt att, genom inköp av nya mindre fordon och omfördelning av befintliga fordon, göra en föryngring av fordonsparken. Detta kan ske under förutsättning att medel för detta tillförs, kostnaden är emellertid väsentligt lägre än att föryngra med nya släck-/räddningsfordon. Vår bedömning är att driftskostnaderna minskar på sikt. Rekrytering och jämställdhet Det finns i dag problem med att rekrytera personal till deltidskårerna. Rekryteringsproblematiken kan i sin tur delas upp i två delar, att hitta lämpliga kandidater samt att antagningsproven gallrar många av dessa. Svårigheten att hitta lämpliga kandidater hänger delvis samman med utvecklingen i samhället i stort. Kravet på en deltidsbrandman i dag är att hon/han skall bo och arbeta i sådan närhet till stationen att man kan ta sig dit inom föreskriven tid. Att hitta personer som passar in på den beskrivningen blir allt svårare, bland annat på grund av den ökade rörligheten i arbetslivet. I nuvarande organisation måste alla nya deltidsbrandmän klara antagningsprovet för rökdykare då alla deltidsstationer har rökdykarkompetens. Detta prov gallrar bort många sökande och i synnerhet kvinnor. Att påverka samhällsutvecklingen så att fler personer bor och arbetar på samma ort, och då helst under lång tid och på en ort med deltidskår, är inget som räddningstjänsten kan lyckas med. Att gå ifrån kravet på rökdykarkompetens skulle öka antalet möjliga kandidater, framförallt kvinnor. Detta innebär inte att antagningskraven helt skall avskaffas, bara att de anpassas till tjänsten som brandman utan rökdykarkompetens. Syfte Denna rapports syfte är att analysera räddningstjänstens nuvarande organisation, att identifiera eventuella förbättringsmöjligheter av densamma samt att i så fall ge förslag till en ny organisation. Organisationen skall dimensioneras för att lösa räddningstjänstuppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor. Mål En ny organisation skall leda till att prestations- och kvalitetsmål uppnås efter ställda förväntningar både inom eget stationsområde och i samverkan vid större insatser inom Gotlands kommun som helhet. Målet är att organisationen skall fastställas i det nya handlingsprogrammet för skydd och säkerhet i Gotlands kommun. Datum då detta skall fastställas är då denna rapport skrivs är ej fastställt. Metod Rapporten baseras i huvudsak på tidigare rapporter och insamlad statistik. Rapporterna är dels räddningstjänstens egna, dels rapporter utgivna av andra myndigheter. Likaså är statistiken hämtad från räddningstjänsten och från andra myndigheter. 11

12 Rapporten är författad av en arbetsgrupp bestående av Kjell Lydänge, Jonatan Ahdrian, Per Wikberg, Anders Ekman och Ulf Wallin. En första utgåva av rapporten (Räddningsinsats 27) granskades och kommenterades av en referensgrupp med representanter från deltidskårerna samt brandmästare i Visby. Referensgruppen bestod av Sören Tillberg, Göran Lindahl, Mårten Medbo, Anders Broberg, Leif Olsson, Kjell Hedin, Tryggve Berling, Anders Fagerlund, Henrik Johansson och Mikael Pettersson. Med de inkomna synpunkterna som grund tog arbetsgruppen fram en ny utgåva av rapporten (Räddningsinsats 28) vilken också trycktes i ett antal exemplar. Denna utgåva granskades av Räddningstjänsten ledningsgrupp, Jan-Olof Henriksson, Dick Svennefelt, Christer Stoltz och Anders Buskas. De synpunkter som framkom införlivades i tillämpliga delar i rapporten vilket resulterade i denna slutrapport. 12

13 Riskbild Inledning Kommunens räddningstjänst vidtar med stöd av Lagen om Skydd mot olyckor (SFS 23:778) åtgärder för att förebygga och begränsa skadeverkningar av olyckshändelser. I Gotlands kommuns handlingsprogram för skydd och säkerhet är det övergripande målet definierat enligt följande Alla människor som vistas inom kommunen ska känna trygghet och säkerhet i sin miljö. Brand och olycksrisker ska fortlöpande minskas, detta gäller särskilt världsarvsstaden Visby. När olyckor inträffar skall ett snabbt och effektivt ingripande kunna ske för att begränsa skadekonsekvenserna på människor, egendom och miljö. Med begreppet räddningstjänst avses de räddningsinsatser som kommunen ska ansvara för vid inträffad olycka, eller när det råder en överhängande fara för olycka, samt när följande kriterier är uppfyllda; behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Som prestationsmål i handlingsprogrammet har kommunen satt att livräddande åtgärder ska påbörjas inom 3 minuter. Med livräddande åtgärd avses I Väntan På Ambulans (IVPA), Ytlivräddning, Brand och Räddning. Riskhanteringsprocessen, det vill säga det kontinuerliga arbetet med riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll är mycket viktigt. Den förutsätter en organisation, kunskaper och mål för arbetet. Resurser, förankring och kvalitet är också viktiga begrepp i riskhanteringsprocessen. Processen kretsar kring risker, intresset fokuseras på riskerna och möjligheten att minska dem. Avsikten är att öka säkerheten i samhället och att en robusthet finns att hantera riskerna när de inträffar. Stommen i ett sådant arbete är riskinventering. Dess främsta funktion är att utgöra ett underlag till annan verksamhet i samhällsplaneringen. I den fysiska planeringen skall hänsyn tas till hälsa och säkerhet. Gotlands kommuns handlingsprogram skall baseras utifrån den riskbild som existerar idag och vad som kan förväntas existera framöver. Miljöskyddsplaneringen skall ta hänsyn även till miljöpåverkan vid olyckor och den tekniska försörjningen har ansvar för verksamhet som är både skyddsvärd och riskfylld. Riskinventeringen kan vidare vara ett värdefullt underlag för trafikplaneringen och ett instrument för att planera/dimensionera och placera räddningsstyrkor, tillsammans med den faktiska insatsstatistiken för inträffade räddningsinsatser. Ambitionen för riskhanteringsprocessen är att systematiskt arbeta med att identifiera och värdera riskkällor och riskobjekt inom Gotlands kommun, samt att dokumentera dessa. Därigenom görs riskerna synliga och bedömningen underlättas beträffande de åtgärder som behövs för att skydda och rädda liv, egendom och miljö. Att vi står inför ett förändrat klimat är ett bevisat faktum. Att exakt beskriva konsekvenserna av dessa förändringar är inte enkelt. Konsekvenserna beräknas med matematiska modeller under beaktande av ett flertal variabler och möjliga scenarion. De beräknade konsekvenserna kan därför inte ses som en exakt sanning utan utgör snarare en bild av en sannolik framtid. I Sverige har SMHI: s Rossby Centre gjort klimatanalyser för åren I analyserna har två olika utsläppsscenarier använts: SRESA2 (en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning) och SRESB2 (långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning). För Gotlands del visar analyserna (oavsett utsläppsscenario) bland annat på en ökad årsmedeltemperatur, ökade vindar och en ökad årsmedelnederbörd. Intressant 13

14 avseende nederbörd är att den ökar höst, vinter och vår men minskar sommartid. Utifrån dessa analyser kan räddningstjänsten vänta sig ett ökat antal larm avseende stormskador och översvämningar höst, vinter och vår samt skogsbränder sommartid. Riskinventering Gotlands kommun En övergripande riskinventering för Gotlands kommun utfördes 1993, vilket även innehåll en bedömning av vissa riskkällors konsekvens vid inträffad händelse. Revidering av inventeringen har skett 1996, 21 och under 24. Resultatet av inventeringen visar på att huvuddelen av riskerna ligger i eller i närheten av Visby. Utav alla objekt bedöms följande tre utgöra särskilda risker då en olycka vid någon av dem skulle kunna resultera i katastrofala konsekvenser: Visby flygplats Oljedepå Visby hamn Cementa i Slite Riskerna är uppdelade i risk- och skyddsobjekt. Riskobjekten är uppdelade i följande grupper: Naturrisker Industri, lager etc. Hamnar, flygplatser, terminaler Kommunikationer, transporter Risker under beredskap och krig Det vanligast förekommande riskobjektet är bensinstationer, dock bör noteras att antalet bensinstationer minskat ute på landsbygden och ökat runt Visby de senaste åren. Skyddsobjekt grupperas i följande kategorier: Bostäder Vård och omsorg Publika platser Viktiga samhällsfunktioner Natur- och kulturmiljöer Den klart dominerande typen av skyddsobjekt är kulturmiljöer. Utöver dessa specifika objekt är Visby innerstad ett stort riskområde. Hansestaden Visby är den stad som har tätast med byggnadsminnen i jämförelse med Sverige i övrigt. I dagsläget finns det omkring 3 byggnader som har byggnadsminnesförklarats, vilket egentligen är för lågt eftersom det är flera byggnader som uppfyller kraven för att klassificeras som byggnadsminne. Stadsbilden av Visby innerstad karakteriseras av tät bebyggelse, blandning av byggnadsmaterial och trånga gränder. Brandskyddet i Visby innerstad är i dag inte tillfredställande med tanke på den ställning som staden har som världsarvstad. Många kulturhistoriskt värdefulla byggnader med dåligt eller obefintligt byggnadstekniskt brandskydd ligger tätt samlade på en begränsad yta. En klar risk för brandspridning mellan 14

15 byggnader är sammanbyggda vindar som inte är byggnadstekniskt avskilda mot brand. Dessutom försvåras en räddningsinsats av trånga gränder och innergårdar som klart begränsar tillgängligheten. Riskinventering regional Bakgrund Sverige har tidigare gått in i ett nytt system för hantering av fredstida kriser och höjd beredskap. Detta har bland annat resulterat i inrättande av Krisberedskapsmyndigheten. Kommuner och landsting styrs av lagen och förordningen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinär händelse i fredstid och höjd beredskap (Lag 26:544, Förordning 26:637) Krishanteringssystemet bygger på tre principer: ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna. Myndigheterna har ett ansvar att förebygga och förhindra verkningarna av svåra påfrestningar på samhället i fred och på ett geografiskt områdes ansvar som utövas av kommunen på lokal nivå, av länsstyrelsen på regional nivå och av regeringen på central nivå. I det geografiska områdesansvaret ingår bland annat att genomföra sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser för det egna området. På Gotland omfattar län och kommun samma territorium och den regionala risk- och sårbarhetsanalysen för Gotland ses därför som ett gemensamt projekt. I arbetet med den regionala riskanalysen ingår Gotlands kommun, Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Polisen, Sjöfartsverket, Vägverket, Luftfartsverket, GEAB, Kustbevakningen, Sveriges Radio, Destination Gotland, Skyways med flera. Syfte Den lokala/regionala risk- och sårbarhetsanalysen för Gotland har det uttalade målet att arbetet ska leda fram till en åtgärdsplan som syftar till att utveckla säkerhet och trygghet på Gotland. Arbetet i sig syftar till en ökad riskmedvetenhet, breddade kunskaper och ett ökat engagemang i risk- och säkerhetsfrågor inom en bred krets av aktörer. I den regionala riskoch sårbarhetsanalysen för Gotland beskriv sex områden. Här refereras till de fyra som berör Räddningstjänstens skadeavhjälpande avdelning. De två områden som inte diskuteras vidare är; riskbild område ekonomisk säkerhet samt geografiskt områdesansvar. Riskbild område Teknisk infrastruktur Extrema vädersituationer Blötsnö + kyla + nordlig storm kan störa eldistributionen, liksom underkylt regn. Torrperioder kan leda till vattenbrist och påverka vattenkvalitén. Skyfall kan ge problem i VA-systemet. Angrepp/sabotage/terrorism De dataservrar som styr de stora systemen kan angripas av insiders. Webbaserade styr- och reglersystem kan manipuleras utifrån. Omfattande terrorattacker mot någon del av den tekniska infrastrukturen kan få allvarliga konsekvenser. Förgiftning eller smitta via vattenledningssystemet. Kompetensbrist Kompetensbrister kan leda till problem i många led, från upphandling till drift, underhåll, reparation och återställning. 15

16 Generella miljökatastrofer Radiaknedfall skulle innebära svårhanterliga problem för bland annat vattenförsörjningen. Olyckor med oljetransporter på ön kan ge liknande problem, om än i mindre skala. Riskbild område transporter Öläget gör att Gotland har ett avgörande behov av fungerande flyg- och färjetransporter. Detta gäller både personer och varor, till och från ön. Därtill kommer behovet av att transporterna på de gotländska vägarna fungerar. De händelser som kan leda till avbrott eller betydande svårigheter att upprätthålla trafiken är framför allt följande: Händelser i/vid färjehamn eller på/vid flygplats som leder till trafikavbrott. Extrema vädersituationer. Långvariga avbrott i elförsörjningen och tele/it-förbindelser. Allvarliga störningar i drivmedelsförsörjningen. Terrorism. Riskbild område farliga ämnen Verksamheten inom samverkansområdet bör syfta till att ge samhället förmåga att förebygga och motverka sådan spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen som kan få långtgående samhällskonsekvenser i fred, eller som väsentligt kan nedsätta befolkningens eller militära förbands motståndskraft i krig. Förmåga bör finnas att motverka såväl avsiktlig som oavsiktlig spridning av sådana ämnen. Risker/sårbarhet Påverkan på grundvattnet Restriktioner för områden, produkter och/eller resor Särskilda problem Brister i uthållighet inom personalgrupper och specialfunktioner Stora informationsbehov Transporter av skadade, prover, m.m. till fastlandet Tillgång på vissa specialistfunktioner Gotland som tillflyktsort vid smitta på fastlandet Riskbild Skydd, undsättning och vård Verksamheten inom området bör syfta till att ge samhället förmåga att skydda befolkningen och samhällsviktig verksamhet mot allvarliga skador på människor och material till följd av sabotage, terrorism och krigshandlingar samt att skapa förmåga att genomföra skydds-, räddnings- och sjukvårdsinsatser. Händelserna är framför allt följande: CBRN-hoten (kemiska, biologiska, reaktionära och nukleära som innefattar bland annat terrorism och kärnkraftsolycka). Allvarliga störningar i teknisk infrastruktur, speciellt telekommunikationer. Stor olycka med många skadade. Stor fartygsolycka. 16

17 17

18 Befolkningsstatistik Befolkning i respektive församling 24 visas i tabell 1. Orsaken till att statistiken härrör från 24 är att under senare år har en sammanslagning av flera socknar skett till en församling, vilket gör det svårare att redovisa relevanta siffror för respektive stations upptagningsområde. Församling Församling Församling Visby Follingbo 392 Sproge 139 Othem-Boge 1945 Akebäck 94 Garde 363 Boge 257 Roma 91 Alskog 198 Fårö 573 Björke 457 Garde 228 Bunge 929 Viklau 135 Etelhem 39 Rute 347 Halla 27 Lye 215 Fleringe 9 Sjonhem 188 Lau 262 Hangvar-Hall 452 Vänge 46 När 488 Lärbro 151 Guldrupe 98 Burs 355 Hellvi 21 Buttle 131 Stånga 531 Bäl 133 Ala 169 Lojsta 117 Hejnum 125 Kräklingbo 218 Linde 181 Tingstäde 414 Anga 93 Hemse 1847 Stenkyrka 533 Gammelgarn 21 Rone 559 Lummelunda 396 Östergarn 36 Alva 36 Martebo 187 Västerhejde 1979 Fardhem 175 Väskinde 1265 Träkumla 282 Gerum 83 Bro 332 Vall 28 Levide 417 Lokrume 37 Atlingbo 154 Silte 131 Fole 377 Hogrän 251 Hablingbo 34 Ekeby 3 Stenkumla 557 Havdhem 538 Källunge 233 Tofta 547 Eke 96 Vallstena 283 Eskelhem 63 Grötlingbo 247 Gothem 387 Västergarn 17 Näs 191 Hörsne med Bara 324 Sanda 68 Fide 118 Norrlanda 131 Mästerby 214 Öja 546 Ganthem 116 Väte 332 Hamra 117 Dalhem 532 Hejde 259 Vamlingbo 22 Barlingbo 281 Klinte 165 Sundre 28 Endre 373 Fröjel 334 Totalt Hejdeby 167 Eksta 37 Tabell 1Befolkning i respektive församling 24 (källa SCB). Gotlands befolkning varierar under året. En del av ökningen kan härledas till de människor som har sommarhus på ön och inte är mantalsskrivna på Gotland. et fastigheter som har sophämtning sommartid och inte är mantalsskrivna på Gotland visas i tabell 2 nedan. Hur många personer som bor på varje fastighet framgår inte av statistiken från Gotlands kommun, Tekniska förvaltningen. 18

19 Församling fastigheter Församling fastigheter Församling fastigheter Visby 122 Follingbo 13 Sproge 51 Othem 71 Akebäck 5 Ardre 259 Boge 59 Roma 1 Alskog 69 Fårö 469 Björke 2 Garde 42 Bunge 15 Viklau 5 Etelhem 3 Rute 111 Halla 8 Lye 15 Fleringe 67 Sjonhem 12 Lau 48 Hangvar-Hall 221 Vänge 23 När 17 Lärbro 127 Guldrupe 17 Burs 85 Hellvi 148 Buttle 16 Stånga 41 Bäl 5 Ala 8 Lojsta 8 Hejnum 1 Kräklingbo 28 Linde 15 Tingstäde 23 Anga 37 Hemse 1 Stenkyrka 145 Gammelgarn 136 Rone 92 Lummelunda 114 Östergarn 169 Alva 27 Martebo 11 Västerhejde 143 Fardhem 1 Väskinde 145 Träkumla 4 Gerum 6 Bro 6 Vall 5 Levide 19 Lokrume 19 Atlingbo 4 Silte 11 Fole 8 Hogrän 1 Hablingbo 36 Ekeby 6 Stenkumla 27 Havdhem 42 Källunge 5 Tofta 325 Eke 17 Vallstena 9 Eskelhem 61 Grötlingbo 56 Gothem 15 Västergarn 78 Näs 63 Hörsne med Bara 16 Sanda 11 Fide 58 Norrlanda 24 Mästerby 18 Öja 153 Ganthem 9 Väte 21 Hamra 79 Dalhem 13 Hejde 23 Vamlingbo 16 Barlingbo 4 Klinte 67 Sundre 27 Endre 5 Fröjel 68 Hejdeby 6 Eksta 8 Tabell 2 Fastigheter som har sophämtning sommartid (källa Gotlands kommun) Områden där stora delar av befolkningen troligtvis ökar under sommartid sker främst på Fårö, Tofta, Ardre och Hangvar-Hall. Utifrån befolkningsstatistiken kan underlag för stationsområdena tas fram. Befolkning i respektive stationsområde visas i nedanstående diagram 1. 19

20 Befolkning i respektive stationsområde Visby Slite Hemse Burgsvik Klintehamn Diagram 1 Befolkning för respektive stationsområde för 24 (källa SCB). Visby har 6 procent av öns befolkning i upptagningsområdet. Räddningsvärnen har inget eget stationsområde. Detta på grund av att de ej ska larmas ut med automatik utan begäras av räddningsledare. Visby, Hemse, Slite och Klintehamn har ungefär 52 av Gotlands 57 5 invånare i upptagningsområdet, vilket är mer än 9 procent av Gotlands befolkning. Rörelsemönster Var människor bor och arbetar skiljer sig åt. Det har skett en tydlig förändring på var arbete finns. Från att varit knuten till socknen där man har bostaden så sker en pendling till de platser som arbete finns. Trots att det sker satsningar på landsbygden sker den största expansionen runt omkring tätorten Visby. Under de närmaste åren kommer Visby att expandera ytterligare då flera stora byggprojekt pågår och vissa har slutförts som Ica Maxi stormarknad, Svenska Spel, Riksutställningar och bostadsbyggande, omkring 3 5 nya bostäder planeras. I nedanstående diagram 2, visas de orter på Gotland som har ett pendlingsöverskott, det vill säga inpendling utpendling. Statistiken gäller för personer från 16 år och uppåt. Nettopendling > 1 personer Visby Othem Fleringe Roma Klinte Hemse Öja Diagram 2 Pendlingsöverskott dagtid (källa SCB genom Gotlands kommun). 2

21 Som diagrammet visar sker en pendling till framför allt Visby med nästan 4 personer. Andra orter som har ett överskott är Othem och då framför allt tätorten Slite med Cementa som stor arbetsplats. Även tätorten Hemse har pendlingsöverskott på mer än 5 personer. Resande till och från Gotland Resande till och från Gotland varierar över årets månader, som visas enligt diagram 3 så står sommarmånaderna för högst antal resande personer, vilket även innefattar gotlänningars resande. I diagram 4 redovisas antalet tur- och returresor där resande av gotlänningar ej ingår. Hur lång tid varje resenär stannar på Gotland går inte att få fram, det vill säga om det är över dagen eller månader. Det medför att utifrån dessa siffror går det ej att ange hur många personer som vistas på Gotland samtidigt under sommaren och var dessa vistas. Alla resenärer båt och flyg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Diagram 3 Resenärer över årets månader inkluderat gotlänningar (källa Gotlands Turistförening). Tur och retur resor ej Gotlänningar sep-april maj-aug Diagram 4 Tur- och returresor ej inkluderat gotlänningar (källa Gotlands Turistförening). Det är nästan en halv miljon människor som kommer till Gotland under månaderna majaugusti. Månaden med flest antal resande är juli, där ungefär 4 reser till eller från Gotland, gotlänningars resande inkluderat. Utifrån insatsstatistik som redovisas i nästa kapitel syns ingen klar koppling mellan ökad befolkning och ökat antal räddningsinsatser. 21

22 Slutsats Riskbild Riskbilden har några gemensamma inslag. Den problematik som det generellt kommer att handla om är brister i planering, kapacitet eller uthållighet i hanteringen av de risker som identifierats. En betydande faktor som kommer att vara styrande för Räddningstjänsten är begränsningen av både personella och materiella resurser. Detta mot bakgrund av den kontinuerliga minskningen av Räddningstjänstens egna resurser och nedläggningen av militära förband under årens lopp. Utbyggnaden av samhällen och byggnader med fler än 4 våningar, tillsammans med en uttunning av brandposternas tidigare täthet, kommer att ställa helt andra krav och förväntningar på räddningstjänsten som organisation. Det medför att organisationen behöver få tydliggjort från politiskt håll vilka förväntningar och krav som ställs, vad den klarar av själv och när ett hjälpbehov uppstår. Vid de situationer som kräver förstärkning från annan kommun/räddningstjänst bör det finnas färdiga kontakter tagna avseende vilken typ av hjälp som finns tillgängliga, fastställda rutiner för begäran, transport, ansvarsförhållanden med mera. 22

23 Statistik räddningsinsatser för Gotland som helhet Följande statistik över räddningsinsatser bygger på de insatser som finns rapporterade i databasen CORE under åren och 26 års statistik är inte fullständigt komplett. Till största del beror det på att räddningsvärnens insatser ej är inlagda. För 25 handlar det om 15 stycken och för stycken. Utöver det så är det ett mindre antal som inte är komplett ifyllda. När det gäller händelsetypen på insatserna har detta ingen betydelse, den finns ändå med i nedanstående material. Det som inte kommer med är respektive stationers förstärkningslarm, när stationen åker till annat område. Insatser stationsvis redovisar de insatser som varit i respektive område. Därutöver tillkommer de insatser som görs som förstärkning till annat område, vilket gör att till exempel för Kräklingbo tillkommer ett antal insatser, i snitt drygt fem per år till Dalhems och Gardas område. För att få totalt antal insatser för varje station får man lägga till de förstärkningslarm som utförs i andra områden till antalet insatser som redovisas i diagram 12. Olyckstyper generellt Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning I väntan på ambulans Hjälp till ambulans Hjälp till polis Dykuppdrag Hiss ej nödläge Annat uppdrag Diagram 5 Olyckstyper hela Gotland (källa CORE). Det klart mest förekommande olyckstypen är I Väntan På Ambulans (IVPA), vilket inte är ett räddningstjänstuppdrag utan ett uppdrag åt hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Variationen på antalet IVPA uppdrag under åren kan till stor del härledas till vilken instruktion SOS Alarm har haft till att larma ut räddningstjänsten. En annan orsak till ökningen kan vara förändringen av ambulansorganisationen. Den medförde att skiftbyte skulle ske i Visby och därmed är ambulansen borta från upptagningsområdet under längre tid, vilket kan vara en trolig orsak att antalet IVPA uppdrag har ökat. Totalt antal insatser har legat på strax under 8 från Därefter har en ökning skett, vilket resulterat i att snittet ligger på omkring 92 insatser med en toppnotering under 23 på nästan 1 1 insatser. För övrigt är det till stor del automatiska brandlarm, brand ej i byggnad, brand i byggnad och trafikolyckor som står för den största delen av räddningsinsatserna. 23

24 Brand i byggnad et bränder i byggnader ligger relativt jämnt omkring 1 stycken per år enligt diagram 3. Fördelningen av antalet bränder mellan stationerna visas i diagram 6 nedan. Brand i byggnad per station Visby heltid Slite deltid Fårösund deltid Fårö räddningsvärn Dalhem räddningsvärn Hemse deltid Burgsvik deltid Klintehamn deltid Garda räddningsvärn Kräklingbo deltid Diagram 6 Brand i byggnad stationsvis förutom station 1 (källa CORE). Visby har i snitt ett 4-tal insatser brand i byggnad varje år. Efter Visby har Slite, Hemse och Klintehamn har flest insatser. Det som är noterbart är att Dalhem har fler insatser i brand i byggnad än deltidsstationerna Fårösund, Burgsvik och Kräklingbo. Brandorsak bostäder Brandorsak bostäder Anlagd med uppsåt Barns lek med eld Glömd spis Gnistor Levande ljus Rökning Soteld Tekniskt fel Värmeöverföring Okänd Diagram 7 Brandorsak bostäder (källa SRV). Den överlägset vanligast förekommande brandorsaken i bostäder är soteld med i genomsnitt 55 procent under åren Andra brandorsaker är tekniskt fel, värmeöverföring samt mänskliga faktorn som till exempel glömd spis. I vissa fall kan det vara svårt att bedöma vad brandorsaken är. Brandorsaken soteld är däremot inte svårbedömd eftersom orsakerna till brand i skorsten är klart begränsade. Brandorsaken bygger på räddningsledarens preliminära bedömning. 24

25 Brand ej i byggnad Objektstyp ej byggnad Personbil Övriga vägfordon All skog och mark Annat Alla sopkärl Diagram 8 Objektstyp för brand ej i byggnad (källa SRV). När det gäller brand ej i byggnad så är skog och mark respektive personbil vanligt förekommande. I förklaringen alla sopkärl ingår papperskorg, soptunna och container. Annat kan vara till exempel lövhög, grenar, ensilagebalar, halm med mera. Dödsbränder I nedanstående diagram 18 visas antalet omkomna till följd av brand. För att det ska kategoriseras som dödsbrand är kriteriet att offret ska ha omkommit till följd av brand eller explosionsartad förbränning. Dödsfallet ska ha inträffat inom en månad efter händelsen. Platsen som offret har befunnit sig på är inte specificerat i diagrammet utan kan vara bostad, trafikolycka eller utomhus. omkomna i bränder Station 1 Station 3 Station 4 Station 5 Station 6 Station Diagram 9 omkomna i bränder under perioden (källa SRV dödsbrandsstatistik). Mellan 1999 till 25 har det i hela riket omkommit i snitt 113 personer per år. Det gör att per 1 invånare och år omkommer 1,3 personer. För Gotlands del under 1997 till 25 har det omkommit 15 personer. Det gör ett snitt på 1,7 personer och år, vilket gör att Gotland ligger över snittet och dessutom är invånarantalet bara

26 Trafikolyckor För statistik över trafikolyckor är Vägverket huvudansvarig. I nedanstående diagram redovisas olika typer av olycksstatistik för trafikolyckor. Diagram 32 redovisas åren för svårt skadade och omkomna, i övriga diagram är tidsperioden kortare 23-25, vilket beror på att Vägverket inte lämnat längre period. De redovisas ändå då de ger en liten bild på var och vid vilken årstid olyckor inträffar. et omkomna i trafiken per 1 invånare är i snitt fem per år (källa Vägverket). För Gotlands del så ligger snittet på 3,9 omkomna per år under perioden , vilket är något över riksgenomsnitt eftersom det borde ligga på mellan två till tre per år för Gotlands 57 invånare. Omkomna och skadade i trafiken Svårt skadade och omkomna i trafiken Omkomna Svårt skadade Diagram 1 Skadade och omkomna i trafiken på Gotland (källa Vägverket). Trafikolyckor månadsvis Dödsolyckor och svåra olycker månadsvis Dödsolycka 23 Svår olycka 23 Dödsolycka 24 Svår olycka 24 Dödsolycka 25 Svår olycka 25 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 11 Olyckstyper månadsvis (källa Vägverket). 26

27 Väg och gatuvis Olycksväg svår olycka Diagram 12 Olycksväg svåra olyckor (källa Vägverket). Olycksgata svår olycka Cramergatan Okänd position Hagagatan Jungmansgatan Norra Hansegatan Skarphällsgatan Solbergagatan Stenkumlaväg Strandvägen Säves väg Södra Murgatan Terra Novavägen Diagram 13 Olycksgata svår olycka (källa Vägverket). 27

28 Olycksväg dödsolycka Kung Magnus väg Diagram 14 Vägar dödsolyckor (källa Vägverket). Plats för inträffad trafikolycka Bild 2 Olycksplatser norra Gotland (källa Vägverket). Förklaring koder S S ing el (m o to rfordo n) G F o tg äng are /C yk el/m o pe d M M öte (m otorfo rd on ) C C yk el/m op ed U U p phinn and e (m otorfo rd on) V Ö vriga A A vsväng (m otorfordon ) R öd S vår o lyck a K K o rs and e (m o torfo rd on) S va rt D ö dso lyck a F F o tg äng are (m otorfo rd on) 28

29 Bild 3 Olycksplatser Visbyområdet (källa Vägverket). 29

30 Bild 4 Olycksplatser mellersta Gotland (källa Vägverket). Bild 5 Olycksplatser södra Gotland (källa Vägverket). Huvuddelen av trafikolyckorna under 23 till 25 inträffar på länsvägarna (14-149), 32 av 41 som inträffat utanför tätorterna. Väg 14 och 143 står för flest inträffade olyckor. En klar majoritet av trafikolyckorna inträffar inom området där räddningstjänsten har räddningsfordon för kvalificerad losstagning, nämligen Visby, Slite, Klintehamn och Hemse. 3

31 Räddningsinsatser månadsvis Räddningsinsatser månadsvis Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 15 Räddningsinsatser månadsvis (källa CORE). Någon markant tendens på att antalet räddningsinsatser ökat under sommarmånaderna juni augusti på grund av att befolkningen på Gotland ökar går inte att utläsa. En viss ökning av antalet räddningsinsatser kan skönjas sommartid. en 1997 och 23 visar på en mer markant ökning men förutom det finns ingen tydlig koppling mellan ökat befolkningsunderlag och ökat antal räddningsinsatser. Orsaken till att åren 1997 och 23 redovisar en markant skillnad kan ses i diagram 1 nedan. Förklaringen till det stora antal räddningsinsatser i januari 25 är stormen Gudrun. Orsak räddningsinsatser juni-augusti Orsak juni-aug Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Stormskada Annan vattenskada Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Förmodad räddning I väntan på ambulans Annat uppdrag Diagram 16 Orsak till räddningsinsatser under juni-augusti (källa CORE). Orsaken till att åren 1997 och 23 visar på en skillnad mot de övriga åren kan ses i diagram 1. et brand ej i byggnad gör en kraftig uppgång 1997 tillsammans med ökningar av 31

32 IVPA-uppdrag, automatlarm och förmodad brand. För 23 är det IVPA-uppdrag som visar på den kraftigaste ökningen tillsammans med trafikolyckor. insatser station Visby heltid Diagram 17 Räddningsinsatser för station Visby (källa CORE). Station 1 har legat omkring 3 insatser per år fram till år 2. Mellan 2 till 23 visar på en markant ökning på nästan 7 procent för att sedan gå neråt under 24 och åter öka. Orsaken till ökningen kan hämtas ur diagram 31 olyckstyper station Visby, där automatlarm ökat mest därefter brand ej i byggnad. En stor del av denna ökning kan knytas till nya automatlarmsobjekt som tillkommit och har intrimningsproblem. Som exempel har ett automatlarmsobjekt bidragit till omkring 3-talet larm under 26. insatser räddningsvärn och deltidstationer insatser Visby deltid Slite deltid Fårösund deltid Fårö räddningsvärn Dalhem räddningsvärn Hemse deltid Burgsvik deltid Klintehamn deltid Garda räddningsvärn Kräklingbo deltid Diagram 18 Räddningsinsatser för räddningsvärn och deltidsstationer (källa CORE). Av stationerna på landet så ligger en grupp bestående av Hemse, Slite och Klintehamn över de andra. De visar även på en ökning sedan Övriga stationer ligger någorlunda jämt med viss avvikelse förutom Kräklingbo som visar på en liten ökning sedan

33 Slutsats insatsstatistik Statistiken visar med klar tydlighet vilka typer av räddningsinsatser som normalt utförs av räddningstjänsten Gotland. Som tidigare har nämnts så är IVPA-uppdrag i särklass vanligaste orsak till räddningstjänstens operativa arbete. Därefter är det brand ej i byggnad, brand i byggnad och trafikolyckor som är vanliga räddningsinsatser om man bortser från automatlarm. En slutsats är att ändra inriktning för räddningstjänsten från att alla stationer ska göra samma saker till mer specialisering på att bli bra på det som faktiskt utförs. För närvarande finns en svårighet att motivera nuvarande utformning av räddningstjänstens organisation med tanke på vilken typ av räddningsuppdrag som faktiskt utförs och i samband med riskbilden. Ett sätt till specialisering kan vara att räddningstjänstens organisation läggs i olika nivåer. Om räddningstjänsten i fortsättning ska satsa på IVPA-uppdrag så bör en översyn om förbättrad kompetens genomföras eller avgränsas till vilken uppgift som ska utföras vid dessa uppdrag. Ett sätt att höja kompetensen kan vara att knyta till sig kompetens/resurs i form av sjuksköterskor inom primärvård/hemtjänst. Det blir en fråga som ska lösas innan det nya handlingsprogrammet blir färdigt. Som det är nu så utförs dessa uppdrag i enlighet med handlingsprogrammet. 33

34 Anpassning av räddningstjänstens organisation till riskbild Förslag Baserat på vad som tidigare redovisats föreslås att räddningstjänstens kårer tilldelas fordonstyper enligt följande, se tabell 3 för fördelning: Samtliga deltidskårer 1+2 utrustas med fordon typ framskjuten enhet BAS 5A samt tankfordon 1 m 3 på lastväxlarflak. Samtliga deltidskårer utrustas med släck-/räddningsfordon typ BAS 1. Dessutom föreslås att rökdykarkompetens endast bibehålls på stationer bemannade med 1+4 samt Visby deltid. För mer detaljer om förslaget se bilaga 1. Ny organisation Konsekvenser av förslaget Vatten i beredskap i dag är stående mängd ca 66 m 3, i den nya organisationen blir den ca 65 m 3. Stationsrutiner skall utföras angående nyttjande med motorspruta. Inventering och uppdatering av branddammar inom kommunen är nyligen gjord och finns med på räddningstjänstkartan. Brandpostsystemet är under utbyggnad, nya brandposter tillkommer i nybyggda bostadsområden. Det finns dock ett orosmoment avseende hur många brandposter som uppfyller Räddningstjänstens krav på vattenflöde. Det kan medföra att Räddningstjänstens behov av vattentransportresurser ökar. Stationer Fårö Fårösund Slite Visby Dalhem Enligt dagens rökdykarreglemente Kräklingbo skall det finnas 9 rökdykare. et rökdykare i beredskap som självständigt kan utföra rökdykning är 4 stationer med bemanning av 1+4 (12 st rökdykare). I det nya är det i beredskap med 4 stationer med 1+4 som skall kunna utföra Garda Hemse Burgsvik rökdykning. Det totala antalet rökdykare i den nya organisationen skall vara minst 64 rökdykare (44 deltid och 2 heltid). - Fordons nivåer Nyare släckbil 252 Framskjuten enhet 254 tankbil/lastvxl Katastrof modul 21 Släck-/räddningsbil 21 Befälsbil 11, 12 Släck- /räddningsbil 13,113 Höjdfordon 17 Pickup special 11 Ledningsfordon 112 Vattendykarenhet 14 Tankbil/lastvxl 125/135/145 Bandvagn Sjukvårdskärra Restvärde modul Oljeskydds modul Kantin modul 31 Släck-/räddningsbil Klintehamn 51 Släck-/räddningsbil 72 Framskjuten enhet 74 Tankbil Nyare släckbil (nuvarande71) Nyare persontrp (nuvarande 72) 41 Släck-/räddningsbil 41 Befälsbil 452 Framskjuten enhet 454 Tankbil/lastvxl Katastrof modul Tabell 3 fördelning av fordonsnivåer 34

35 Färre rökdykare minskar uthålligheten med egen personal. När olyckan överstiger 6 timmar och momentet rökdykning fortgår kan detta enbart utföras med fridygnslediga rökdykare alternativt med förstärkning från fastlandet. För att klargöra vilka kompetenser som ska finnas i beredskap så är skyldigheten för de stationer som har rökdykarkompetens att beredskap alltid ska finnas för detta. Minskat behov av C-körkortsbehörighet. Räddningstjänsten har tidigare haft ambitionen att samtliga brandmän skall ges C-kortsutbildning. I den nya organisationen kvarstår inte detta behov. Delmomentet rökdykning blir ej obligatoriskt i Räddningsverkets utbildning Räddningsinsats, så att samma utbildningsnivå bibehålls i organisationen undantaget rökdykning. Möjlighet till rekrytering och ökad jämställdhet genom nyttjande av framskjuten enhet utan rökdykarkrav. (Källa: SRV Basenhet 5A) Fordonsstatus förändras och anpassas efter ambition och de typolyckor som risker och statistik visar. Nyare fordon med lägre driftskostnader. Initialt en kostnadsökning, men minskade kostnader på driftsidan samt fasta kostnader, i slutänden en mindre investeringsbudget i ett längre perspektiv. Behov av att upprätta avtal med annan kommunal räddningstjänst för förstärkning. Fastställ rutiner för begäran, transport, ansvarsförhållanden med mera. Inriktningen blir tydlig, och definition/omfattning av övningar blir riktade efter förväntningar och ambitionsnivå. Utbildningstiden nyttjas effektivare då tid frigörs från rökdykningsövningar. Alla kan självständigt utföra viss del av de räddningsinsatser som utförs, men även genom flera enheters sammansättning vid insatserna där val av metod, teknik, resurser och taktik speglar insatsens resultat. Det viktigaste är att skapa ett tryggare men även en tydligare räddningstjänst för våra behövande. 35

36 Referenser Litteratur Lagen om skydd mot olyckor SFS 23:778 Glesbygdsverket Risker och Räddning i Glesbygd, 26 Räddningstjänsten Gotlands Kommun Handlingsprogram för skydd och säkerhet Riskanalys för Gotlands kommun daterad Riskinventering Gotlands kommun daterad Objekt som kan orsaka en personalkrävande insats av räddningstjänsten daterad En lokal/regional risk och sårbarhetsanalys för Gotland daterad Databasen CORE Handbok Andningsskydd Rökdykarreglemente Internet SMHI Statistiska centralbyrån Räddningsverkets Personliga Vägverket region Stockholm: Melissa Safer Demirbüker Trafiksäkerhetsspecialist Direkt: Gotlands kommun Tekniska förvaltningen Per Broman Systemhandläggare Gotlands kommun Ledningskontoret Lennart Andermo Utredningssekreterare Gotlands Turistförening 36

37 Bilaga 1 Organisationsförslag med fordon MÅL FÖR TAKTISK ENHET/INRIKTNING Framskjuten enhet (numerär 1+2) Fordonstyp: Minibuss/pickup enkelhytt (B-körkort) Brand i byggnad tillintetgöra mindre brand brandgasventilation brandbegränsning/fördröjning (dimspik, förhöjt lågtryck alternativt skärsläckare), utvändig släckning taksäkring håltagning förbereda för förstärkande enhet soteld akut restvärdesräddning Brand ej i byggnad tillintetgöra mindre brand brandbegränsning/fördröjning (förhöjt lågtryck) vattenförsörjning via motorspruta Trafikolycka livräddning/upprätthålla livsnödvändiga funktioner avspärra säkra fordon mot brand stabilisera fordon (personbil) ordna tillträde för sjukvårdsinsats med mindre hydraulverktyg sjukvård Vattenlivräddning livräddning ytlivräddning med frälsarkrans/hansabräda sjukvård utmärkning av eventuellt drunknad person I Väntan På Ambulans/IVPA sjukvård - livräddning/upprätthålla livsnödvändiga funktioner delegationer på syrgas HLR samt defibrillator Svår belägenhet förbereda för rappellering 37

38 Släck-/räddningsenhet 3 m 3 vatten (Numerär 1+4) Fordonstyp: Basbil 1 (C-körkort) Observandum: fordonstypen nyttjas av 1+4 stationer samt räddningsvärn, nedan är de inriktningar som värnen skall hantera markerade med * Brand i byggnad mindre brand, tillintetgöra* brandgasventilation* livräddning via stege upp till tre våningar * livräddning med rökdykare brandbegränsning/fördröjning (dimspik, förhöjt lågtryck) * invändig släckning ej rökdykning enl AFS* taksäkring* håltagning* förbereda för förstärkande enhet* soteld* akut restvärdesräddning* Brand ej i byggnad tillintetgöra brand brandbegränsning/fördröjning (förhöjt lågtryck) Trafikolycka livräddning/upprätthålla livsnödvändiga funktioner* avspärra* säkra fordon mot brand* stabilisera fordon (personbil, minibuss)* ordna tillträde för sjukvårdsinsats* losstagning (personbil, minibuss) sjukvård* lyftkapacitet Vattenlivräddning ytlivräddning med frälsarkrans* sjukvård* utmärkning av eventuellt drunknad person* I Väntan På Ambulans/IVPA sjukvård- livräddning/upprätthålla livsnödvändiga funktioner* delegationer på syrgas* HLR samt defibrillator* Svår belägenhet förbereda för rappellering* 38

39 Taktiska special- och förstärknings enheter Lastväxlare/tankbilsenhet 1 m 3 vatten (C-körkort) Fordonstyp: Vattencontainer på lastväxlare Brand i byggnad tillintetgöra brand vattenförsörjning brandbegränsning/fördröjning, utvändig släckning förbereda för förstärkande enhet akut restvärdesräddning Brand ej i byggnad tillintetgöra brand brandbegränsning/fördröjning vattenförsörjning med slang system/vattenkanon vattentransport Vattendykarenhet (numerär 1+4 alternativt +4) (C-körkort) Fordonstyp: Minibuss Räddningsdykare vid drunkning Räddningsenhet (numerär beroende på typ insatsen ) (B-körkort) Fordonstyp: Pickup med dubbelhytt Specialenhet för komplicerad losstagning/tung räddning/rappellering samt övertryckventilation (PPV). Höjdfordon (numerär +2) (C-körkort) Fordonstyp: Lastbil enkelhytt 3 m stege/22 m hävare Livräddningsfordon mer än 3 våningar Säker arbetsplattform på hög höjd Ledningsfordon (numerär 1+ -1) (B-körkort) Fordonstyp: Volvo XC9 Förstärkt ledning vid två eller fler stationslarm enligt larmplan Sjukvårdskärra (E-körkort) Annan händelsetyp på skadescenario med fler än 5 och upp till 1 skadade Katastroftält (modul) Händelsetyp större olycka med stort antal skadade Bandvagnar (numerär , C-körkort) Vid svåra förhållanden eller begränsad framkomlighet 39

40 FORDONS NIVÅER Förklaring Framskjuten enhet (numerär 1+2) Fordonstyp: Minibuss/Pickup enkelhytt (B-körkort) Släck-/räddningsenhet 3 m 3 vatten (numerär 1+4) Fordonstyp: Basbil 1 (C-körkort) Taktiska special-, förstärknings enheter (se tidigare beskrivningar) Stationer Ny organisation Utgår - Fordons nivåer (årsmod) Fårö Nyare släckbil 261 (-78) Fårösund 252 Framskjuten enhet 254 tankbil/lastväxlare Katastrof modul Slite 21 släck-/räddningsbil (-95) 21 Befälsbil Visby 11,12 Släck- /räddningsbil ( 1,-95) 13,113 Höjdfordon 15 Pickup special 11 Ledningsfordon 112 Vattendykarenhet 14 Tankbil/lastväxlare 125/135/145 Bandvagn Sjukvårdskärra Restvärde modul Oljeskydds modul Kantin modul 24 (-8) 126 Sanerings modul (Nybo) 22 (-9) 114 ( 78) 12 (-95) 17 ( 96) 11 ( 94) 62 (-89) p-trp stab Dalhem 31 Släck-/räddningsbil (-8) 136 katastrof modul (Nybo) Klintehamn 51 Släck-/räddningsbil (-95) 51 (-78) 52 (-9) Kräklingbo 72 Framskjuten enhet 74 Tankbil Garda Nyare släckbil Nyare persontp Hemse 41 Släck-/räddningsbil (-96) 41 Befälsbil Burgsvik 452 Framskjuten enhet 61 ( 79) (-9) Tankbil/lastväxlare Katastrof modul 4

41 Bilaga 2 Utbildningsnivåer Brandmän Ledning Brandmän Räddningsvärn Steg 1: Intern (preparandkurs) befattningsutbildning 2 v Deltid Steg 2a: Intern (preparandkurs) befattningsutbildning 2 v Räddningsinsats (SRV) 13v* *2 v skola, 8 veckor distans (1 tim/vecka) och avslutning 3 veckor skola Deltid Steg 2b: Intern (preparandkurs) befattningsutbildning 3 v Räddningsinsats (SRV) 13 v* *2 v skola, 8 veckor distans (1 tim/vecka) och avslutning 3 veckor skola Heltid Steg 3a: Genomgången Räddningsinsats (SRV) 13 v Extern/Intern befattningsutbildning 6 v Räddningsdykarutbildning 5 v (SRV) Steg 3b: Extern utbildning Skydd mot olyckor (smo) 4 terminer Intern befattningsutbildning 2 v Räddningsdykarutbildning 5 v (SRV) 41

42 Ledning UPPGIFTSLEDNING Steg 1a: Genomförd intern arbetsledarutbildning och intern uppgiftsledarutbildning Gruppchef Insats initiera nivå1larm Steg 1b: Genomförd Brandförman deltid (SRV) eller Räl-A (extern 6 veckor) Styrkechef Insats Räddningsledare Nivå <1larm INSATSLEDNING Steg 2a: Genomförd Brandförman heltid (SRV) eller Räl-A och genomförd Förebyggande 1 kurs (SRV) eller Tillsyn A samt intern ledarskaps- och arbetsmiljöutbildning Avlösande Insatschef*) Insats Räddningsledare Nivå >1 larm * efter min 5 år som heltid Steg 2b: Genomförd Brandmästare (SRV) eller Räl-B Insatschef Insats räddningsledare Nivå >1 larm SYSTEMLEDNING Steg 3: Genomförd brandmästare (SRV) eller Räl-C eller brandingenjör med RUB Räddningschef i beredskap (RCB) 42

43 Bilaga 3a Stations- & Insatsområden Stn I26 Fårö Räddningsvärn Stn I1 Visby Heltid 1+4 (5) Stn 12 Visby Deltid +2 Stn I2 Slite Deltid 1+4 Stn I25 Fårösund Deltid 1+2 Stn I3 Dalhem Räddningsvärn Stn I7 Kräklingbo Deltid 1+2 Stn I5 Klintehamn Deltid 1+4 Stn I6 Garda Räddningsvärn Stn I45 Burgsvik Deltid 1+2 Stn I4 Hemse Deltid 1+4 Summa 31 personer i beredskap exklusive chef i beredskap (ingen förändring mot nuvarande organisation). 43