Beslut. Borlänge kommun Borlänge (4) Dnr :2918

Transkript

1 Beslut Borlänge kommun Borlänge (4) Genomförd utbildningsinspektion i Borlänge kommun Skolverket har genomfört inspektion i Borlänge kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 10 februari 2004 till den 18 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola samt en samlad rapport om förskoleverksamheten. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 25 november 2004 skall Borlänge kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 Beslut (4) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen i skolor och andra verksamheter är god. Skolverket bedömer att Borlänge sammantaget har en väl fungerande verksamhet som i de flesta fall håller en god kvalitet. Relationen mellan personal och elever är god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. Elevvårdsarbetet prioriteras dock och fungerar oftast bra. Skolorna har god tillgång till pedagogiskt utbildad personal. Omsorg och skola är t.ex. med vissa undantag resurstarka både personellt och lokalmässigt. Rektorerna är väl förtrogna med verksamheterna. Förutsättningarna för att utvecklas är således ljusa. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - skolornas kunskaper om resultaten avseende normer och värden, - elevernas inflytande över sitt eget lärande, - föräldrarnas möjlighet till inflytande i förskoleverksamheten, - ett vuxen elevperspektiv i handlingsprogrammen mor kränkande behandling, - förebyggande arbete mot kränkande behandling, - skolornas uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, - en samlad analys på skolnivå avseende resultaten i samtliga ämnen, - kommunövergripande bearbetningar av kursplanemål och betygskriterier, - utvärdering av elevernas kunskaper på andra sätt än vid prov, - arbetssätt och arbetsformer, - utvecklingssamtal i alla årskurser, - rektorernas förutsättningar att genomföra uppdraget i enlighet med författningarna, - skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar, - alla barns rätt till en likvärdig verksamhet, - brist på specialpedagogisk kompetens och kuratorer, - skolornas IT-användning samt - resursfördelning utifrån resultat i utvärderingar och kvalitetsredovisningar.

3 Beslut På följande skolor/förskolor har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: - behov av stöd för eleverna i förberedelseklasserna vid Tjärnaängskolan, Maserskolan, Nygårdskolan och Tjärnaskolan för nyinvandrade elever, - behov av skolhälsovård för eleverna i utvecklingsgrupperna (resursskolan), - barnens språkutveckling i förskoleverksamheten, - barn- och skolnämndens information till den lokala föräldrastyrelsen vid Skräddarbackens skola, - arbetsfördelningen inom resursskolans skolledning, - brister i rutinerna kring betygssättning och handhavandet av betygskataloger vid Gylle skola, - utformningen av kösystemet till förskoleverksamheten samt - barns säkerhet i utemiljön. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Vid Mjälgaskolan används inte de gällande nationella kursplanerna vid bedömning av elevernas resultat (2 kap. 6 grundskoleförordningen och Lpo94 avsnitt 2.7 Bedömning och betyg). - Vid Kvarnsvedens skola, Amsbergs skola, Forssaängskolan och Tjärnaskolan används otillåtna åtgärder (6 kap grundskoleförordningen). - Vid Erikslundsgymnasiet och Hagagymnasiet genomförs inte klassråd i samtliga klasser (4 kap. 3 gymnasieförordningen). - Betygsliknande omdömen eller betyg sätts vid Alsbäcks skola, Forssaängskolan och Forssaklackskolan (7 kap. 2-4 och 8 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs vid Hushagsgymnasiet och i förberedelseklassen vid Nygårdskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 8 kap. 1a gymnasieförordningen). - Elever som bedömts inte ha uppnått kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till vid Erikslundsgymnasiet (8 kap. 7 gymnasieförordningen). - Barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Läroplanen för förskolan avsnitt 1). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte de elever som så behöver vid Gylle skola, Maserskolan, Tjärnaskolan,Tjärnaängskolan, Mjälga skola, Dahlandergymnasiet, Hagagymnasiet, Hushagsgymnasiet och Ljungbergsgymnasiet (5 kap. 2 grundskoleförordningen och 8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Utvecklingssamtal erbjuds inte samtliga elever vid Erikslundsgymnasiet (7 kap. 19 gymnasieförordningen). Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (4) - Lokala arbetsplaner saknas vid Mjälgaskolan (2 kap. 23 grundskoleförordningen) - Åtgärder för att förhindra skolk vid Jakobsgårdskolan (3 kap. 2 skollagen). - Plats i förskoleverksamheten tillhandahålls inte inom rimlig tid (2a kap. 7 skollagen). - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap vid Alsbäcks skola, Ornäs skola, Idkerbergets skola, Halvarsgårdars skola, Spraxkya skola, Tunets skola och Kyrksskolan (2 kap. 3 skollagen, bilaga 3 skollagen och 1 kap. 2 och 4 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna vid Amsbergs skola, Kvarnsvedens skola, Forssaängskolan, Gylle skola, Alsbäcks skola, Tjärnaskolan samt Tjärnaängskolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk erbjuds inte samtliga elever som är berättigade till detta vid Tjärnaängskolan, Skräddarbackens skola, Mats Knuts skola och Dahlandergymnasiet (2 kap. 15 grundskoleförordningen och 5 kap. 2 gymnasieförordningen). - Lokala kurser i fördjupad svenska vid Dahlandergymnasiet och vid Hagagymnasiet (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Eleverna vid Soltorgsgymnasiet måste betala sina grafritande räknare och har därför inte en avgiftsfri utbildning (5 kap. 21 skollagen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Anna Kjellberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Marie-Hélène Ahnborg. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

5 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun Utbildningsinspektion i Borlänge kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

6 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Grundskola Gymnasieskola Skolbarnsomsorg inkl. särskolefritids Förskoleverksamhet Gymnasial vuxenutbildning 740 Förskoleklass 531 Grundläggande vuxenutbildning 285 Svenskundervisning för invandrare, sfi 120 Gymnasiesärskola 115 Särskola 82 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 40 I Borlänge kommun tillämpas för stora delar av kommunens verksamheter en beställar- och utförarmodell mellan den politiska ledningen och den operativa verksamheten. Barn- och skolnämnden ansvarar bl.a. för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. I den s.k. resursskolan ingår den obligatoriska särskolan och ett antal för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper, s.k. utvecklingsgrupper. Dessa verksamheter är uppdelade på Tuna respektive Borlänge skolområde. Den obligatoriska särskolan, utvecklingsgrupperna samt skolhälsovården/elevhälsan hör organisatoriskt till Borlänge skolområde. Inom Tuna skolområde finns ytterligare några talpedagoger samt en skolpsykolog. Varje skolområde tecknar ett avtal med nämnden om vilka åtaganden som skall utföras. Nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande i Borlänge kommun ansvarar bl.a. för vuxenutbildningen inkl. sfi och särvux. Vuxenutbildningsenheten har ett samlat ansvar för grundläggande vuxenutbildning, särvux och gymnasial vuxenutbildning. Det finns även en invandrarenhet som har ett samlat ansvar för sfi, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Båda enheterna ingår i resultatenhet Samhälle. Nämndens beställning av verksamhet anges i avtal med resultatenhet Samhälle. I två separata avtal har nämnden upphandlat sfi-undervisning, dels från vuxenutbildningen, dels från Lernia. Sfi-vux har inriktning att undervisa elever mot vidare studier och sfi-lernia har inriktning att undervisa eleverna mot arbete. Gymnasienämnden i Borlänge Säter ansvarar för gymnasieskolorna i båda kommunerna. Nämnden är tillsatt i Borlänge kommun och ingår i den kommunens organisation. Gymnasienämnden har det övergripande ansvaret för kommunernas gymnasieskolor och gymnasiesärskolan. Nämnden ingår inte i beställar- och utförarorganisationen utan har en traditionell förvaltning. Totalt finns det sex gymnasieskolor inklusive en gymnasiesärskola, Ljungbergsgymnasiet. I Borlänge finns en fristående grundskola, Immanuelskolan, som startade hösten

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun Kommunens elevsammansättning är skiftande, vissa skolor har exempelvis upp till procent elever med ett annat modersmål än svenska t.ex. Tjärnaängskolan. Genomförandet av inspektionen i Borlänge kommun Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg, Tor Andersson, Per-Olof Artberg, Anna Bergstedt-Nordqvist, Jan Engstedt, Gunnel Eriksson, Monica Åtting samt experterna Lars-Göran Börjesson och Håkan Wiklund. Besöken i verksamheterna inleddes den 10 februari 2004 och avslutades den 18 maj Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Ett urval förskolor har besökts; Furulundsgården, Bryggargården, Tjärna Hage, Kometen och Nattviolen (dygnetruntöppet) belägna inom Borlänge skolområde samt Täppgården, Årbygården och Björkbacken inom Tuna skolområde. Skolverkets bedömning av förskoleverksamheten i Borlänge kommun presenteras i en separat rapport. Även ett urval fritidshem (Gylle skola, Mjälga skola och Tjärnaängskolan) ingår i underlaget till kommunrapporten. I Borlänge kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, den centrala skolutvecklingsgruppen, rektorer, personal, elever och föräldrar. 3

8 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun SKOLVERKET Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolornas resultat av arbetet med förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden är bra. Vid de besökta förskolorna iakttas att barnen får en god omvårdnad och fostran. Genom att vara lyhörda och visa respekt för deras behov, ger personalen barnen möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Vid fritidshemmen arbetar man utifrån givna förutsättningar i läroplanen. Barnen har möjlighet till inflytande över sin miljö. Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling gäller även för fritidshemmen. De inspekterade verksamheterna upplevs som lugna och trygga. Barnen accepterar inte mobbning eller kränkande behandling. Barn- och ungdomsutbildning Det varierar i vilken grad skolorna har kännedom om resultaten avseende normer och värden. Eleverna har dock genomgående välgrundade åsikter och tar avstånd från alla slags orättvisor. De är relativt sett trygga och visar varandra respekt i olika situationer. Lärarnas förhållningssätt inom resursskolan och gymnasiesärskolan uppskattas särskilt av elever och föräldrar. Det formella inflytandet fungerar generellt sett bra, med en del undantag. På en del skolor saknas till viss del klassråd, på andra elevråd, som t.ex. Medväga skola som ersatt elevråd med storsamling som fungerar bra. Exempel på väl fungerande elevråd finns på Maserskolan där eleverna deltar aktivt i skolans verksamhet som t.ex. i planeringen av studieplatser. Forssaklackskolans elevråd är mycket väl fungerande. Inom den obligatoriska särskolan finns det klassråd för de äldre eleverna och samlingar för de yngre eleverna. De flesta eleverna deltar vid utvecklingssamtalen som de också är med och förbereder. Inom särskolan deltar eleverna efter sin förmåga. Elevernas inflytande över undervisningen är i de flesta fall begränsat, vilket utgör ett hinder för utökat elevinflytande. Vanligtvis begränsas elevernas inflytande till att välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Ett exempel på elevinflytande är eleverna på barn- och fritidsprogrammet vid Hagagymnasiet som i kursen Ledarskap anordnat en halv idrottsdag för övriga elever på programmet. Ett annat exempel är eleverna på naturvetenskapsprogrammet 4

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun vid Dahlandergymnasiet som lyckats ändra sitt schema, vilket tidigare innehöll en del håltimmar. Tjärnaängskolans elever har möjlighet att påverka det utbud som skall finnas inom elevens val. De flesta skolorna har ett handlingsprogram mot mobbning eller kränkande behandling. I programmen behandlas dock vanligen inte perspektivet vuxen elev. Handlingsprogrammen bör därför ses över och förbättras. Flera skolor genomför regelbundet någon form av trivselenkät eller motsvarande för att ta reda på hur eleverna mår. Vuxenutbildning Enligt den intervjuade personalen och enligt inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Såväl personalens bemötande mot eleverna som bemötandet eleverna emellan är gott. De trivselregler som finns uppsatta i klassrummen följs. Enligt lärarna har eleverna stor respekt för varandras kulturarv. De intervjuade eleverna bekräftar att skolmiljön är lugn och att de respekterar och hjälper varandra. De intervjuade eleverna menade att tiden inte räcker till för att också engagera sig i ett elevråd men att de uttrycker egna uppfattningar och tar ansvar för sin utbildning. Inflytande över undervisningen ges enligt lärarna i den mån eleverna vill. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens resultat avseende normer och värden i stort har en god kvalitet, men att det finns exempel på utvecklingsområden. Eleverna upplevs av inspektörerna som att de är trygga och att de har ett gott förhållningssätt. Skolornas kunskap om resultaten av olika insatser som t.ex. förebyggande åtgärder mot kränkande behandling kan dock förbättras. Det formella elevinflytandet fungerar i stort sett bra. Skolorna behöver dock arbeta vidare med att förbättra elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Personalen har god överblick över barnens utveckling och lärande. Barnen känner lust och glädje i sitt lärande. Vidare arbetar man aktivt med utvecklingsböcker (portfolio) i enlighet med skolplanen. Enligt förskolornas egna utvärde- 5

10 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun SKOLVERKET ringar är resultaten gällande barnens utveckling och lärande tillfredställande utom när det gäller barnens språkutveckling. Fritidshemspersonalen deltar tillsammans med lärare i den samlade skoldagen för elever i F-6, de s.k. PA-passen (planerat arbete). Dessa pass då eleverna arbetar till största delen självständigt skall komplettera och ge andra infallsvinklar på lärandet än i den pedagogiska verksamheten i övrigt. Någon kommungemensam utvärdering av PA-passen har inte genomförts. Barn- och ungdomsutbildning Kommunens lokala bearbetningar av uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik i grundskolan finns i häftet Minimikunskapskrav Svenska Engelska Matematik. Såväl elever som föräldrar har fått ta del av dessa. Motsvarande information i övriga ämnen har skiftande kvalitet såväl inom som mellan skolorna samt mellan lärare och ämne och bör därför förbättras. På Mjälga skola används inte de gällande nationella kursplanerna vid bedömningen av elevernas resultat i bl.a. ämnesproven i årskurs 9. Eleverna i gymnasieskolan får på de flesta kurserna information om kursinnehåll, mål och kriterier. Samtliga elever i grundskolan skall enligt skolplanen tillika kvalitetshandboken ha en utvecklingsbok där deras kunskapsutveckling skall dokumenteras. Detta fungerar dock inte som det är avsett. Samtliga elever i resursskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har individuella utvecklingsplaner/studieplaner utifrån kursplaner. Genomgående vet eleverna hur de ligger till i förhållande till kunskapsmålen och vad de behöver arbeta mer med. I grundskolorna följs kontinuerligt resultaten i svenska, engelska och matematik upp, i synnerhet i samband med ämnesproven i årskurs 5 och 9. År 2003 var andelen elever som bedömdes nå målen i årskurs 5 i svenska 90 procent, i matematik 89 procent och i engelska 90 procent. Motsvarande resultat för 2003 i ämnesproven i årskurs 9 var i svenska 94 procent, i matematik 92 procent och i engelska 90 procent. År 2003 hade ca 73 procent av eleverna i årskurs 9 uppnått målen i samtliga ämnen. Vissa skolor hade lägre värden. Rikssnittet var ca 75 procent. Andelen behöriga till nationella program var i nivå med rikssnittet. Resultaten skiftar kraftigt mellan skolorna, bland annat på grund av elevernas bakgrund. De elever som har anpassad studiegång når enligt inspektörerna målen i tillfredställande omfattning. Det sker inte någon uppföljning över tid inom skolorna, därmed saknas en beskrivning av om elevernas resultat förbättras från årskurs 5 till årskurs 9. Skolorna har sällan en för skolan gemensam sammanställning över hur resultaten gestaltar sig i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Kunskaperna om dessa resultat upprätthålls av de enskilda lärarna och presenteras för elever och föräldrar vid utvecklingssamtal. Denna kunskap om respektive skolas resultat bör förbättras så att den ger en övergripande bild. I barn- och skolnämndens kvalitetsredovisning för 2003 konstateras att tendensen under flera år har varit att andelen elever utan fullständiga slutbetyg från grundskolan har ökat. Av redovisningen framgår olika övergripande åtgärder för att komma tillrätta med resultaten som exempelvis information och dokumentation till elever och föräldrar. Se vidare avsnittet Pedagogisk verksamhet. En vanlig uppfattning bland gymnasieskolans lärare är att alltför många elever i grundskolan får betyget godkänd i vissa ämnen utan att ha uppnått kunskaps- 6

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun målen. För att få en sann bild utarbetades därför några år sedan ett för kommunen gemensamt s.k. tröskelprov i matematik för att tidigt fånga elever i gymnasieskolan med bristande kunskaper i ämnet. Resultaten av tröskelproven visar att vissa grundskolor uppvisar samma resultat varje år. Åtgärder för att komma tillrätta med detta har påbörjats, se vidare avsnitt Pedagogisk verksamhet. Flertalet elever i gymnasieskolan fullföljer utbildningen inom utbildningstiden, dvs. får slutbetyg. Flertalet av eleverna med individuella program (IV) fortsätter inom ett år på ett nationellt program. Enligt kommunen är det en hög samstämmighet mellan kursproven och betygen i kärnämneskurserna svenska, engelska och matematik. Inspektörerna har jämfört betygen från kursproven i matematik A med betygen på motsvarande kurs och bedömer att dessa i de flesta fallen överensstämmer med varandra. Samtliga elever i den obligatoriska särskolan i årskurs 9/10 nådde målen i svenska, engelska och matematik. Samtliga elever som slutade grundsärskolan fick slutbetyg. På Ljungbergsgymnasiet (gymnasiesärskola) fullföljer ca 95 procent större delen av den valda utbildningen inom fyra år. Enligt kommunen ökar antalet elever som fullföljer utbildningen på fem år. Ett skäl som anges är att fler väljer bort möjligheten att gå ett tionde år i den obligatoriska särskolan. Samtliga elever som våren 2003 gick ut från nationella program fick betyg. Vuxenutbildning Eleverna känner till målen för och kriterierna i respektive ämne eller kurs. Enligt lärarna kan det dock ibland vara svårt för eleverna att förstå innehållet. Inom sfi är nivåerna översatta till ett antal språk. I särvux är texten i kursplanerna anpassad till elevernas förutsättningar. Eleverna är nöjda med den information de får om kunskapsmålen och sina studieresultat. Inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning har ett antal elever avbrutit sina studier, ca 11 respektive 12 procent. En orsak uppges vara att elever som får rekryteringsbidrag/studiestödet tvingas gå vidare i sina studier innan de egentligen är redo för det. Exempel på åtgärder som vidtagits är en obligatorisk introduktionsvecka, förkunskapstester samt extra stöd. Inom sfi avbryter ca 50 procent studierna på grund av bristande studiemotivation, att eleven flyttat från orten eller av andra skäl. Exempel på en åtgärd för att motverka detta är att en elev kan göra uppehåll i studierna för att istället ha praktik. Inom särvux är det få elever som når målen i kurserna, enligt lärarna bl.a. beroende på att de nationella kursmålen är väl högt ställda. Sammanfattning Inspektionen visar att resultaten avseende kunskaper varierar. Barnens språkutveckling i förskoleverksamheten kan utvecklas. Flertalet elever i de olika skolformerna når målen i utbildningen. Skolornas uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och dokumentation av densamma bör dock förbättras, i synnerhet i grundskolan. Möjligheten för inspektörerna och för skolorna att bedöma och analysera resultaten avseende läroplanens mål respektive målen i de nationella kursplanerna i andra ämnen än svenska, matematik och engelska i grundskolan är begränsad. Skolorna behöver därför bl.a. kontinuerligt sammanställa resultaten i samtliga ämnen för att kunna göra en bedömning av skolans 7

12 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun SKOLVERKET resultat. Det finns även ett värde med en kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat från årskurs 5 till årskurs 9. Grupper av gymnasieelever på vissa program klarar inte sina studier. En samlad analys som belyser elevernas studiesvårigheter, frånvaro m.m. saknas både på skolnivå och kommunnivå. Därmed begränsas möjligheterna till gemensam syn inom respektive gymnasieskola på vilka förbättringar och utveckling som behövs av undervisningen. På Mjälga skola används inte de gällande nationella kursplanerna vid bedömningen av elevernas resultat i bl.a. ämnesproven i årskurs 9, vilket måste åtgärdas.. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolornas arbete med att skapa en god arbetsmiljö och att låta barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av verksamheten är generellt av god kvalitet, även om det förekommer skillnader mellan förskolor och avdelningar. När det gäller barnens säkerhet i utemiljön bör den förbättras för att garantera barnen en trygg och säker miljö. Samverkan med hemmet sker främst i form av information om verksamheten. Informationen ges på ett godtagbart sätt men bör utvecklas för att ge föräldrarna bättre möjligheter till dialog och inflytande. Verksamheten vid fritidshemmen för de yngre barnen innehåller ofta mycket av uteverksamhet. För de äldre barnen finns olika idrottsverksamheter. Vid en av skolorna är det en fritidspedagog som ansvarar för Friendsverksamhet (en typ av kamratstödjarverksamhet). När det händer något talar barnen direkt med någon av fritidspedagogerna. Trivselenkäter används vid flera skolor. Resultatet gås igenom vid arbetsenhetsträffar eller motsvarande där även fritidshemspersonalen deltar. Barn- och ungdomsutbildning Klassråd eller liknande aktiviteter som stormöten sker med olika periodicitet. Inom den obligatoriska särskolan finns det klassråd för de äldre eleverna och samlingar för de yngre eleverna. På några grundskolor har man samtalsgrupper i stället för elevråd. Eleverna är duktiga på att tala om hur tågordningen är mellan klassråd och elevråd. De är också bra på att återföra till sina klasskamra- 8

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun ter vad som beslutats om på elevrådet. Ett utmärkt exempel på hur ett elevråd kan fungera finns på Forssaklackskolan, ett annat på Maserskolan där elevrådet bl.a. arrangerar Operation dagsverke. Beträffande samverkan med föräldrar finns både bra och dåliga exempel. Flera grundskolor har skolråd för samverkan mellan elever, föräldrar och personal. Dessa kompletteras på en del skolor med rådslag. Föräldrar känner relativt ofta till den lokala arbetsplanen, men kvalitetsredovisningen är många gånger obekant. Goda exempel på skolråd finns vid Halvarsgårdars skola och vid Forsaängskolan. Vid Skräddarbackens skola finns en lokal föräldrastyrelse. Enligt gymnasieförordningen skall det vid varje gymnasieskola regelbundet genomföras en skolkonferens, vilket sker vid samtliga gymnasieskolor. Vid Erikslundsgymnasiet och Hagagymnasiet genomförs inte klassråd i alla klasser. Elevernas inflytande över undervisningen är i de flesta fall begränsat. Vanligtvis får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Det finns en önskan från elevernas sida om mer inflytande. Enligt lärarna är eleverna allmänt engagerade men ibland är det svårt att få dem intresserade av att påverka arbetsformerna. De flesta skolorna, utom resursskolan har aktuella handlingsprogram mot mobbning/kränkande behandling. Ofta används dock det mer begränsade begreppet mobbning, dvs. systematiska kränkningar, vilket kan få negativa konsekvenser. Ett exempel finns från Tunets skola, där skolan trots intensiva insatser haft problem med kränkande behandling. I några få handlingsprogram tas även perspektivet vuxen elev upp. Gymnasienämnden har tagit fram en policy och handlingsprogram mot kränkande behandling för samtliga gymnasieskolor. Skolorna har dessutom trivselregler och förväntade förhållningssätt som diskuteras i klasserna. De flesta skolorna arbetar med åtgärder för att motverka kränkande behandling. Vid Erikslundsgymnasiet och Soltorgsgymnasiet förekommer dock inte något förebyggande arbete vilket bör ses över. Fältfritidsledare finns på flera av grundskolorna, vanligtvis 7-9-skolor, men det finns även på Tjärnaängskolan liksom på gymnasieskolorna. Vid några skolor förekommer sådana disciplinära åtgärder som inte är godtagbara; Kvarnsvedens skola, Amsbergs skola, Forsaängskolan och Tjärnaskolan. Att som disciplinär åtgärd flytta en elev till en annan klass under en lektion upp till flera månader är inte förenligt med författningarna. Elevhälsan/skolhälsovården för grundskolan och den obligatoriska särskolan hör organisatoriskt till Borlänge skolområde. Skolsköterskorna och kuratorerna är fördelade på olika skolor medan läkare, skolpsykologer, talpedagoger och hörselkonsulenter är en central resurs. Inom Tuna skolområde finns ytterligare resurser som t.ex. talpedagoger och skolpsykolog. Skolsköterskorna genomför regelbundet hälsosamtal. För eleverna i resursskolans utvecklingsgrupper (särskilda undervisningsgrupper) som tillhör hemskolans skolhälsovård leder dock avståndet till att de i praktiken inte har samma tillgång som övriga elever. Respektive gymnasieskola har i olika utsträckning tillgång till skolsköterska och kurator. Dessa skolsköterskor genomför hälsosamtal med samtliga elever i årskurs 1. Det hälsofrämjande arbetet som sker genomförs olika bra. Flera positiva exempel finns från bl.a. Halvarsgårdars skola, Idkerbergets skola, Tunets skola och Skräddarbackens skola. Inom såväl den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan (Ljungbergsgymnasiet) arbetar personalen aktivt för att öka 9

14 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun SKOLVERKET antalet inslag av fysiska aktiviteter. De flesta eleverna har någon aktivitet varje dag. På byggprogrammet på Hushagsgymnasiet har eleverna t.ex. morgongymnastik tre dagar per vecka. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen finns en elevdemokratiplan samt trivselregler. Riktlinjer för personalens förhållningssätt mot eleverna anges i de för vuxenutbildningen gemensamma allmänna målen. När något akut inträffar samtalar man i klassen direkt om detta. Enligt lärarna har den elevsociala delen av arbetet ökat och de uttryckte därför ett behov av en kurator. Elevråd eller motsvarande saknas för närvarande. Eleverna har dock ändå möjlighet att påverka själva undervisningssituationen. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens arbete rörande arbetsmiljö och delaktighet generellt sett är bra, men kan utvecklas i vissa avseenden. Den samverkan som finns i förskolan sker vanligen i form av information om verksamheten. Föräldrarnas möjlighet till inflytande bör därför förbättras. Barnens säkerhet i utemiljön på förskolorna bör förbättras. Elevernas inflytande över undervisningen är i de flesta fall begränsat och kan utvecklas. Vanligtvis får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Vid några grundskolor förekommer som en disciplinär åtgärd att en elev flyttas till en annan klass under en lektion upp till ett år, vilket inte är godtagbart. De formella samverkansformerna fungerar oftast bra. Vid Erikslundsgymnasiet och Hagagymnasiet genomförs inte klassråd i alla klasser, vilket måste åtgärdas. De flesta skolorna har handlingsprogram mot kränkande behandling. Perspektivet vuxen elev finns oftast inte med i handlingsprogrammen, vilket bör ingå i ett handlingsprogram. Vanligtvis arbetar skolorna med olika förebyggande åtgärder mot kränkande behandling, undantag finns dock. Varken vid Erikslundsgymnasiet eller Soltorgsgymnasiet sker något förebyggande arbete, vilket måste ses över. Tillgången på skolhälsovård/elevhälsa är på de flesta skolorna god. För eleverna i resursskolans utvecklingsgrupper kan tillgången dock förbättras. Det finns flera goda exempel på hälsofrämjande arbete där skolor dagligen har olika inslag och aktiviteter. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 10

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kvaliteten på det pedagogiska arbetet vid de förskolor som besöktes varierade från mycket bra till godtagbar. Det pedagogiska arbetet bör utvecklas så att samtliga barn får en likvärdig verksamhet oavsett i vilken förskola de är placerade. Enligt inspektörernas bedömning bidrar inte förskolan till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål i enlighet med läroplanen. Fritidshemmens verksamhet är till största delen integrerad i samtliga skolor, separat eftermiddagsverksamhet finns dock. Vid de PA-pass som anordnas för eleverna i F-6 arbetar fritidspedagoger och lärare tillsammans kring eleverna. Andra exempel på samarbete är t.ex. att en fritidspedagog vid en av skolorna arbetar i en liten grupp tillsammans med en speciallärare. Fritidshemspersonalen diskuterar utifrån en helhetssyn den pedagogiska verksamheten inom sina egna arbetslag och med övrig personal. Detta synsätt omsätts sedan i praktiken och fritidshemsverksamheten kompletterar då grundskolan. Barnen erbjuds en varierad verksamhet med såväl fri lek som planerade aktiviteter som gymnastik, bakning osv. Vid morgonpassen för 7-9-åringar samverkar fritidshemmen med F-3. Dessutom finns eftermiddagsomsorg för åringarna. Barn- och ungdomsutbildning Lokala mål och innehåll Stora variationer finns såväl inom som mellan skolorna samt mellan lärare och ämne. En liknande bild har inspektörerna sett även vid särskolan och gymnasieskolan. Fokus ligger dock ofta på uppnåendemålen i kursplanerna. Ett undantag är utvecklingsgrupperna inom resursskolan. Ett förbättringsområde är att lärarna såväl inom som mellan skolor diskuterar bedömningar och betygskriterier i samtliga ämnen. Kommunens lokala tolkningar avseende uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik i grundskolan finns i häftet Minimikunskapskrav Svenska Engelska Matematik. Lokala bearbetningar av målen i kursplanerna och betygskriterierna finns i skiftande utsträckning. På vissa grundskolor använder man sig inte av de gällande kursplanerna vid bedömning av elevernas resultat (se vidare avsnittet Kunskaper). På några skolor, bl.a. Maserskolan och Tjärnaängskolan, har man bearbetat målen i vissa av kursplanerna, s.k. kursbaserat lärande. Syftet är att eleverna tydligare skall kunna se vad som krävs för att nå målen i varje ämne. Inom ramen för NTA-projektet (Natur och teknik för alla) sker regelbundna ämneslärarträffar inom kommunen. På program med yrkesämnen genomsyrar programmålen utbildningen i karaktärsämnen mer än på övriga program. Programråd finns på de flesta program med yrkesämnen. Flera skolor efterlyser dock tid och utrymme för gemensamma diskussioner om kursplaner och betygskriterier såväl inom som mellan skolorna. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Kommunen deltar med ett antal grundskolor i den nationella försöksverksamheten utan timplan. Övriga grundskolor följer en för kommunen gemensam ramtimplan för årskurs 1-9. Av den framgår att eleverna skall ges en undervisningstid som motsvarar den garanterade tiden i skollagens timplan. Inom Idkerbergets skola, Halvarsgårdars skola och Spraxkya skola finns det inom det planerade schemat stor flexibilitet att lägga upp undervisningen. Ett sådant 11

16 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun SKOLVERKET schema kräver dock en regelbunden uppföljning av elevernas undervisningstid. Under våren 2004 har beställarkansliet fått i uppdrag av barn- och skolnämnden att granska hur eleverna får sin garanterade undervisningstid. Gymnasieskolorna organiserar undervisningen utifrån en av nämnden fastställd fördelning av timmar inom ramen för respektive program. Eleverna på yrkesprogrammen erbjuds 2500 timmar under sina tre år, vilket är 70 timmar utöver den garanterade undervisningstiden. Ett skäl är att elever med läs- och skrivsvårigheter skall kunna läsa i eget tempo. På en del skolor har eleverna haft en hel del håltimmar, bl.a. Maserskolan och Soltorgsgymnasiet, något som senare har justerats. Samtliga skolor har rutiner för överlämnande och mottagande av elever såväl inom respektive skola som mellan skolorna. Inskolning och utskolning till Ljungbergsgymnasiet fungerar mycket bra. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Barnen i förskoleverksamheten och elever i grundskolan skall enligt skolplanen ha utvecklingsböcker (portfolio) för att följa barnets/elevens kunskapsutveckling, detta efterföljs dock i olika omfattning. Elev och föräldrar får dock information om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling vid utvecklingssamtalen. Samtliga elever i resursskolan, gymnasieskolan och Ljungbergsgymnasiet (gymnasiesärskolan) har individuella studieplaner. Ett kommunalt prov som genomförs utöver de nationella proven är gymnasieskolornas s.k. tröskelprov i matematik. Elevens behov av stöd i andra ämnen identifieras oftast av respektive ämneslärare. Klasskonferenser där arbetslagen går igenom varje elevs resultat förekommer på flera skolor för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Olika former av gemensam utbildning avseende åtgärdsprogram har genomförts i kommunen. Flera av de exempel på åtgärdsprogram som framkommit vid inspektionen gäller endast svenska, engelska och matematik. Vid Hushagsgymnasiet och i förberedelseklassen vid Nygårdskolan upprättas inte åtgärdsprogram för alla de elever som behöver stöd, vilket inte är godtagbart. Elevvårdskonferenser genomförs vid behov på samtliga skolor. Elevhälsans personal utreder elever i grundskolan och särskolan. Borlänge läsoch skrivcentrum utreder i första hand vuxenstuderande, men även en del gymnasieelever. Funktionshindrade elever erbjuds en likvärdig utbildning. Modersmålsundervisning erbjuds för de elever som har rätt till detta. Inom grundskolan och gymnasieskolan saknas dock generellt studiehandledning på modersmålet. I varierande utsträckning får eleverna i förberedelseklasserna för nyanlända invandrare, sitt stödbehov analyserat på samma sätt som övriga elever. De får i huvudsak en utbildning som fokuserar på att ge dem språk- och läskunskaper. Inslag av andra ämnen, som t.ex. praktiskt-estetiska ämnen, förekommer i olika hög grad vilket bör kunna utvecklas mer. Stöd ges i första hand inom klassens ram. Vid flera grundskolor finns mindre undervisningsgrupper där eleverna får sin undervisning i olika hög grad. Inom resursskolan finns ett antal för grundskolorna gemensamma utvecklingsgrupper (särskilda undervisningsgrupper). Nivågruppering i t.ex. matematik är ganska vanligt. På gymnasieskolorna undviker man att ge eleverna gruppstöd utanför 12

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun klassrummet, eftersom erfarenheten är att eleverna inte vill gå till dessa grupper. Ett undantag är dock läs- och skrivgruppen vid Hagagymnasiet. Vid Erikslundsgymnasiet saknas organiserat stöd, de elever som behöver stöd kan få detta men i otillräcklig omfattning. På flera skolor uppger personalen att stödet till eleverna inte är tillräckligt. Elevernas behov av stöd skall tillgodoses och rutinerna för stöd bör därför ses över. Enligt gymnasiechefen skall förvaltningen undersöka hur man kan öka/förstärka motivationen hos eleverna. Arbetssätten Vid inspektionen av grundskolorna och gymnasieskolorna framkom att det skiljer mellan skolorna avseende arbetssätt och hur verksamheten anpassas efter olika behov. Den variation som eleven möter i arbetssätt och kunskapssyn bestäms dock i första hand av skillnader mellan lärare. Vid lektionsbesöken framkom att eleverna till stor del ägnar sig åt enskilt arbete. Exempel finns på Tomnäs skola på hur man arbetar med flexibla grupper på ett imponerande sätt och alltid med eleven i fokus. För eleverna i F-6 finns samlad skoldag, PA-pass (planerat arbete), då eleverna arbetar på egen hand, lärare eller fritidsledare hjälper eleverna i detta. Tanken är att PA-passen skall komplettera de mer teoretiska inslagen, det fungerar dock inte alltid som det är avsett. Förskoleklasser och grundskolans årskurs 1-3 har vissa gemensamma aktiviteter, som exempelvis språklek. En mycket uppskattad satsning är NTA-projektet (Natur och teknik för alla) där eleverna får möjlighet att arbeta tematiskt och i grupp. Särskolans arbetssätt är så varierat att det i sig tillgodoser elevernas behov och förutsättningar. Överhuvudtaget är det en omväxlande verksamhet i hela särskolan. Vägledning och utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs på nästan alla skolor. Vid Erikslundsgymnasiet sker inte detta på höstterminen i årskurs 1, vilket måste åtgärdas. Vanligen genomförs utvecklingssamtalen på grundskolorna och gymnasieskolorna av en kontaktlärare/mentor. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning I arbetslagen sker en regelbunden genomgång av varje elevs resultat. På flera skolor genomförs numera även klasskonferenser. En hel del av utvärderingen av elevens kunskaper grundar sig på prov. Ett förbättringsområde är därför att arbeta för att hitta ytterligare former att utvärdera elevernas kunskaper för att bedömningen skall bli allsidig som läroplanerna anger. Ett gemensamt arbete med mål och betygskriterier saknas många gånger mellan grundskolorna och ibland även inom en och samma skola. Lärarna vid samtliga gymnasieskolor önskade även de denna möjlighet till gemensam diskussion. Ett visst arbete har dock startat i gymnasieskolorna. I barn- och skolnämndens kvalitetsredovisning för 2003 anges under åtgärder att nämnden skall granska hur och på vilka grunder skolorna säkerställer en rättvis och likvärdig betygssättning. Ett exempel är den enkät som i september 2004 går ut till alla elever med frågan om betygen är rättvisa och hur är det med grunden för betygssättning. Dessutom skall en arbetsgrupp utreda förutsättningarna för att säkerställa en rättvisande och likvärdig betygssättning. 13

18 Utbildningsinspektion i Borlänge kommun SKOLVERKET Andra exempel på åtgärder kommunen vidtar för att komma tillrätta med detta framgår av avtalen för 2004 mellan barn- och skolnämnden och respektive skolområde. Där anges att betygssättning förutsätter en bred diskussion mellan lärare såväl inom som mellan olika skolor om hur man ser på måluppfyllelse och kunskapskvaliteter. Vidare framgår att samråd krävs för att trygga en likvärdig och rättvis betygssättning. Vid Alsbäcks skola, Forssaklackskolan och Forsaängsskolan ges betygsliknande omdömen eller betyg i strid med grundskoleförordningen. Brister finns i hanteringen av betygskataloger på en del skolor. Eleverna i särskolan får betyg eller intyg, underlaget utgörs av respektive elevs individuella studieplan och regelbundna avstämningar inom arbetslaget/skolan. Samverkan och öppenhet Skolorna genomför olika typer av studiebesök i anslutning till undervisningen. PRAO genomförs på samtliga grundskolor med årskurs 8 och 9. Enligt kommunen är det dock svårt att hitta APU-platser till eleverna på t.ex. elprogrammet vid Erikslundsgymnasiet. Personalen på det individuella programmet har regelbundet kontakt med arbetslivet för att ordna praktikplatser åt eleverna. Vuxenutbildning Lärarna har tidigare fört diskussioner kring målen i kursplanerna och betygskriterierna, bl.a. med Komvux i Falu kommun och i olika personalgrupper. Det senaste året har en hel del tid istället fått läggas på praktiska frågor i samband med de olika bytena av lokaler. Samtliga elever tas emot på respektive utbildning via Vägledningscentrum. Studie- och yrkesvägledarna avgör i samråd med lärarna i vilken grupp eleverna skall placeras. Sfi-elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter kartläggs inför beslut om aktuell grupp. Regelbundna avstämningar sker av elevernas individuella studieplaner. Arbetslagen har en genomgång av varje elevs resultat minst en gång per månad. Inom gymnasiala vuxenutbildningen görs detta av handledarna. Resultatet redovisas för varje elev. Vid Borlänge läs- och skrivcentrum ges läs- och skrivträning. Eleverna erbjuds validering och prövning. Utifrån kursplanerna anpassas såväl arbetssätt som arbetsformer till elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter. Elever inom särvux får efter genomgången utbildning intyg, där elevernas förmågor beskrivs. Inför elevernas avgång från utbildningen sker en utskolning via utrekyterare inom dagcentren. Språkpraktik anordnas inom sfi och elever på särvux får praktikplatser. Sammanfattning Inspektionen visar att den pedagogiska verksamheten och undervisningen generellt sett är god. Kvaliteten på undervisningen/verksamheten genomförs dock med stora variationer. Lärarna är ämneskunniga och engagerade. Elevernas kunskap om kursplanernas mål och betygskriterier kan ytterligare förbättras. Ett inledande arbete har skett där lärarna på respektive skola och i samarbete med andra skolor diskuterar bedömningar och betygskriterier i samtliga ämnen. Ett annat förbättringsområde är att arbeta fram andra former för att utvärdera ele- 14