Utbildningsinspektion i Huddinge kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:41 Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter

2 Beslut Huddinge kommun Huddinge (6) Genomförd utbildningsinspektion i Huddinge kommun Skolverket har genomfört inspektion i Huddinge kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 7 september till den 9 december Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom fyra månader från beslutsdagen, dvs. den 28 oktober 2005 skall Huddinge kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (6) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Huddinge kommun övergripande är av god kvalitet. Den pedagogiska verksamheten ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för verksamheten/utbildningen. Måluppfyllelsen är god i skolor och andra verksamheter. Resultatsammanställningar och analyser finns för respektive skola, oftast är det dock i första för svenska, engelska och matematik. Inom flera verksamheter bör åtgärder sättas in för att öka elevernas möjlighet att nå målen. Relationen mellan personal och elever är god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. På skolorna sker ett kontinuerligt värdegrunds- och trygghetsfrågor. Trots det bör handlingsprogrammen mot kränkande behandling förbättras i ett flertal skolor. Inspektionen visar att kommunen har en god struktur för styrning och ledning och kvalitetsarbete. Skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar är dock av skiftande kvalitet och bör därför utvecklas. Ofta saknas det kvalitativa analyser av den enskilda skolans resultat. Motsvarande gäller även förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: Normer och värden - Elevernas värderingar och attityder bör utvecklas mot värdegrunden i författningarna. - Elevernas rätt till en trygg miljö bör stärkas på några skolor. - Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör utökas. - Barns och föräldrars möjlighet till inflytande i förskoleverksamheten bör utvecklas. Kunskaper - Arbetet med att följa upp och synliggöra barnens utveckling och lärande bör förbättras i förskoleverksamheten. - Den systematiska uppföljningen av resultaten i samtliga ämnen bör förbättras. - Elevernas kännedom om kursplanemål och betygskriterier kan förbättras. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling så att de omfattar alla former av kränkande behandling, tydliggör det förebyggande arbetet, innehåller ett vuxen-

4 Beslut (6) elevperspektiv samt att vårdnadshavare kontaktas utan dröjsmål om kränkningar uppstår. - Integrationen av eleverna på IVIK (individuella programmet för invandrarungdomar) på Huddingegymnasiet behöver förbättras. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Kommunövergripande diskussioner om kursplanemål och betygskriterier bör initieras. - Skolornas rutiner bör ses över så att elever i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda i tillräcklig omfattning i alla ämnen och att åtgärder vidtas så att åtgärdsprogram upprättas för samtliga elever i behov av särskilt stöd - Kommunen bör se över sin organisation så att elever i behov av studiehandledning i modersmålet får sina behov tillgodosedda. - Utvecklingssamtalen behöver förbättras till sitt innehåll och omfatta alla ämnen. - En del skolor bör utveckla sitt arbete i fråga om främjandet av elevernas känsla av sammanhang och kontinuitet i sitt lärande. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - På en del skolor tenderar lärarlagen till att bli en skola i skolan. Rektorernas pedagogiska ledarskap behöver därför utvecklas. - Rektorerna bör delta i elevvårdskonferenser i större omfattning. - Skolornas kvalitetsarbete bör förbättras och kvalitetsredovisningarna utvecklas så att de till fullo uppfyller de krav som förordningen ställer, dvs. avseende såväl kvalitativt innehåll som bedömning av måluppfyllelse och åtgärder för utveckling. - Kommunen bör se över delar av administrativa rutiner, bl.a. beslut om placering av elever i särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång samt rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. - Kommunen bör se över grundskolornas tillämpning av timplanen. - Kommunen bör vidta åtgärder för att säkerställa att beslut om mottagande i särskolan fortsättningsvis grundas på fullgoda beslutsunderlag. - Kommunen bör se över sina rutiner för återrapportering av delegationsbeslut. Tillgång till utbildning - Barn med annat modersmål än svenska bör erbjudas möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan. - Det finns brister i vissa timplaner som medför att särskolans elever riskerar att inte tillförsäkras den garanterade undervisningstid de har rätt till.

5 Beslut (6) - Elevens val bör utvecklas så att eleverna ges ett allsidigt urval av ämnen. - Kommunen bör se över hur undervisningen i hem- och konsumentkunskap organiseras. - Kommunen bör se över vilka avgifter och kostnader som eventuellt förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. Resurser - Andelen personal med högskoleutbildning på vissa förskolor bör öka. - Andelen personal med kompetens inom det specialpedagogiska området bör öka. - Användningen av IT i undervisningen behöver utvecklas. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Kunskaper - Särskoleelever som är integrerade i grundskolan läser inte efter grundsärskolans timplan och kursplan (6 kap. 1 särskoleförordningen). Arbetsmiljö och delaktighet - Handlingsplan mot kränkande behandling saknas för sfi och för den grundläggande vuxenutbildningen (Läroplanen för det frivilliga skolväsendet avsnitt 2.6 Rektors ansvar). - Vid Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet genomförs inte klassråd i samtliga klasser (4 kap. 3 gymnasieförordningen). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, ges inte stöd i den utsträckning de har rätt till vid Edboskolan, Hörningsnäs rektorsområde, Källbrinksskolan, Segeltorpsskolan, Skogåsskolan, Tomtbergaskolan, Vistaskolan och Vårby skolor (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling inom skolbarnsomsorgen vid Visättraskolan får inte sina behov tillgodosedda (2a kap. 3 skollagen). - Studiehandledning ges inte de elever som behöver det vid Hörningsnäs rektorsområde, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Solfagra rektorsområde, Tomtbergaskolan och Vårby skolor (5 kap. 2 grundskoleförordningen).

6 Beslut (6) - Åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen där det behövs vid Balingsnässkolan, Källbrinksskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan Tomtbergaskolan och Vårby skolor (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Kvalitetsredovisning saknas för den obligatoriska särskolan (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas inte alltid för skolpliktiga elever i kommunens förberedelseklasser (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Vid Vårby skolor saknas rutiner för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Vid Skogåsskolan får vissa elever betyg i ämnen de inte fått undervisning i (7 kap. 3 och 4 grundskoleförordningen). - Rektorn deltar inte i tillräcklig utsträckning i elevvårdskonferenser vid Skogåsskolan och Tomtbergaskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om mottagande saknas för vissa elever i den obligatoriska särskolan (3 kap. 3-4 och 1 kap. 16 skollagen). - Beslut om mottagande i särskolan fattas av rektor trots att delegation saknas (6 kap kommunallagen och 3 kap. 4 skollagen). - Elever som är mottagna i särskolan, men får sin undervisning i en grundskoleklass, följer inte alltid de kursplaner som gäller för särskolan. Det saknas vid vissa skolor kännedom om att dessa elever skall få intyg, alternativt studieomdöme eller betyg, i enlighet med vad som anges i särskoleförordningen (6 kap. 1 och 7 kap. 2-7 särskoleförordningen). Tillgång till utbildning - Elevens val anordnas inte i enlighet med författningarna vid Kungsklippeskolan, Kvarnbergsskolan, Källbrinksskolan, Trångsundsskolan, Vistaskolan, Visättraskolan, Vårby skolor och särskolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen och 2 kap. 7-8 särskoleförordningen). - Genomförandet av undervisningen i hem- och konsumentkunskap vid Annerstaskolan, Hörningsnäs rektorsområde, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Solfagra rektorsområde, Snättringeskolan och Visättraskolan sker inte i enlighet med författningarna (2 kap. 6 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta vid Annerstaskolan, Kungsklippeskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan och Solfagra rektorsområde, och (2 kap. 15 grundskoleförordningen).

7 Beslut (6) - Undervisning i svenska som andraspråk anordnas inte för samtliga elever som är berättigade till detta vid Annerstaskolan, Kungsklippeskolan, Mörtviksskolan, Skogåsskolan, Snättringeskolan och Solfagra rektorsområde, och (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska erbjuds inte som språkval vid Solfagra rektorsområde (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Kommunen anordnar engelskspråkig undervisning i strid med bestämmelserna (2 kap. 8 grundskoleförordningen). - Lokala kurser erbjuds vars innehåll tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Eleverna vid Sågbäcksgymnasiet erbjuds inte till fullo lärarledd undervisning (1 kap. 2 gymnasieförordningen). Skolverket kommer att informera Arbetsmiljöverket som är tillsynsmyndighet för arbetsmiljön, om arbetsmiljösituationen vid Sågbäcksgymnasiet. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Anna Kjellberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Marie-Hélène Ahnborg samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

8 Utbildningsinspektion i Huddinge kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

9 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet (kommunal verksamhet) Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Särskola 149 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 20 Kommunal vuxenutbildning, komvux 810 (heltid) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 1 Svenskundervisning för invandrare, sfi 450 Uppgifterna är kommunens egna från januari Fram till den 31 december 2002 hade Huddinge kommun en organisation med sex kommundelar samt ett antal centrala nämnder. Från och med den 1 januari 2003 har kommunen en ny organisation med enbart centrala nämnder. Förskole- och grundskolenämnden ansvarar bl.a. för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning inkl. sfi och särvux. De båda nämnderna har en gemensam förvaltning, utbildningsförvaltningen, som leds av en förvaltningschef. Enheterna för förskolan, grundskolan respektive gymnasieskolan inklusive vuxenutbildningen leds av varsin verksamhetschef. Förvaltningen har även en gemensam kvalitetssäkringsavdelning samt en elevstödsavdelning, den senare arbetar dock främst mot grundskolan. Inom kommunen finns ett antal för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper som är lokaliserade till några grundskolor. Beslut om placering fattas av chefen för elevstödsavdelning i samråd med berörd rektor. Rektorn i den skola där eleven placeras är därefter verksamhetsansvarig för eleven. Elevstödet är indelat i fyra geografiska områden med varsitt stödteam som bistår med utredningar samt stödjer den ordinarie personalen vid behov. För gymnasieskolans del finns det numera en samordnare för elever i behov av särskilt stöd. Kommunen har nyligen genomfört en översyn av elevstödsavdelningen och dess verksamhet. Elevstödsavdelning har ansvaret för den övergripande planeringen av särskolan. Särskoleklasserna är lokalintegrerade på ett antal grundskolor och gymnasieskolor. Respektive rektor har dock verksamhetsansvaret för eleverna. Gymnasiesärskolan är en relativt nystartad verksamhet inom kommunen. Vid Sågbäcksgymnasiet erbjuds det nationella hotell- och restaurangprogrammet. Vid Östra gymnasiet erbjuds ett specialutformat program samt ett individuellt program. Det individuella programmet består av yrkesträning och verksamhetsträning, dessutom erbjuds det individuella programmet för elever med autism. 2

10 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Inom vuxenutbildningen erbjuder kommunen grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och sfi. Sfi-undervisningen anordnas av två externa utbildningsanordnare; Utbildningsborgen med inriktning mot fortsatta studier (sfi-utbildningsborgen) och Infokomp med inriktning mot arbete och fortsatta studier (sfi-infokomp). Den grundläggande vuxenutbildningen har kommunen hittills upphandlat, men kommer från hösten 2005 anordnas i egen regi. Gymnasial vuxenutbildning anordnas dels inom egen regi i komvux, dels vid upphandlad utbildning hos bl.a. Lärgården och Lernia. En påbyggnadsutbildning anordnas vid Sågbäcksgymnasiet, den kommer dock att övergå till att bli en kvalificerad yrkesutbildning, (KY-utbildning) från hösten Kommunens särvuxelever får i första hand undervisning i annan kommun. Innevarande läsår får dock en särvuxelev sin undervisning inom kommunen. I Huddinge kommun finns sex fristående grundskolor; Södertörns Friskola, Myrstugubergets friskola, Myrängsskolan, Pärlans skola, Juringeskolan och Helianthus (endast förskoleklass). Samtliga fristående grundskolor utom Juringeskolan och Helianthus har ingått i den aktuella inspektionen. Inom kommunen finns även en fristående gymnasieskola; IT-gymnasiet Södertörn som också har varit föremål för inspektion. Genomförandet av inspektionen i Huddinge kommun Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg (teamledare), Per-Olof Artberg, Mariette Dennholt, Jan Engstedt, Gunnel Eriksson, Tomas Johansson, Anna Löfström, Pia-Lotta Sahlström, Stig Westlund, Monica Åtting samt experterna Lars-Göran Börjesson, Mona Engberg, Jukka Kuusisto och Lars Wallinder. Besöken i verksamheterna inleddes den 7 september 2004 och avslutades den 9 december Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. 3

11 SKOLVERKET Ett urval förskolor har besökts; Sesams förskola, Gräshoppans förskola och Ringblommans förskola. Även ett urval fritidshem (Visättraskolan, Tomtbergaskolan och Sjötorpskolan) ingår i underlaget till kommunrapporten. I Huddinge kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, den centrala skolutvecklingsgruppen, rektorer, personal, elever och föräldrar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att resultatet av arbetet med normer och värden på de besökta förskolorna och fritidshemmen är av god kvalitet. Barnen trivs och förskoleverksamheten bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att respektera och ta hänsyn till varandra. Tryggheten och omsorgen är viktig för föräldrar och personal på förskolorna och bedöms av inspektörerna fungera väl. Vid fritidshemmen har barnen möjlighet till inflytande över sin miljö. Exempel finns på att barnen tillfrågas i samband med inköp av leksaker och lekredskap och ofta blir det sedan som barnen önskar. De inspekterade verksamheterna upplevs som lugna och trygga. Barnen respekterar varandra och accepterar varandras olikheter. Respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling gäller även fritidshemmen. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att resultaten av arbetet med normer och värden på de besökta fritidshemmen är av god kvalitet. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll varierar, men oftast är det relativt begränsat. Graden av elevinflytande minskar i takt med stigande ålder. Vanligtvis får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Detta bekräftas även i förvaltningens kvalitetsredovisningar till nämnderna. Särskoleeleverna har dock inflytande över den egna utbildningens utformning i fråga om t.ex. val av uppgifter och hur lång tid som varje elev behöver för en uppgift. Enligt kommunen har eleverna troligen inte alltid klart för sig vad inflytande och delaktighet innebär. Kommunen menar också att det är svårt att få eleverna intresserade och engagerade i elevdemokratifrågor. Nämnderna har för år 2005 givit skolorna i uppdrag att de s.k. styrtalen 4

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun för Inflytande och delaktighet (se avsnitt 5) skall förbättras jämfört med tidigare år. Inspektörerna delar nämndernas bedömning att elevernas inflytande över undervisningens utformning och innehåll bör förbättras. Elevernas möjlighet till inflytande över verksamheten som helhet är relativt god. Eleverna är medvetna om och har möjlighet att träna sig i demokratiska processer. Goda exempel på möjlighet till inflytande via elevrådsarbete finns på Sjödalsgymnasiet där elevrådet varje år genomför en s.k. acceptdag för hela skolan med program som planerats av elevrådet och på Huddingegymnasiet där elevrådet deltar vid anställning av personal. Inspektörernas samlade intryck är att eleverna är trygga och visar varandra respekt i olika situationer. Inspektörerna uppfattar det som en trygg miljö på de flesta grund- och gymnasieskolorna. På några grundskolor behöver man dock förbättra sitt värdegrundsarbete. På en av skolorna upplever sig eleverna kränkta av de vuxna, vid en annan är det elever som kränker personal. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolorna visar på goda resultat avseende normer och värden. Vuxenutbildning Enligt den intervjuade personalen och enligt inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Såväl personalens bemötande mot de studerande som bemötandet studerande emellan är gott. De trivselregler som finns uppsatta i de flesta klassrummen följs. De intervjuade studerande bekräftar att det är en lugn miljö och att de respekterar - alla är vuxna - och hjälper varandra. Studerande på Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet följer respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling. Däremot saknas det ett handlingsprogram för studerande på grundläggande vuxenutbildning och sfi. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens resultat avseende normer och värden generellt sett är goda, men att det finns utvecklingsområden. Inspektörernas intryck är att eleverna är trygga och att de har ett gott förhållningssätt. Eleverna har relativt goda möjligheter till inflytande i organiserad form. Elevernas värderingar och attityder bör dock utvecklas på några grundskolor. De flesta skolorna behöver dock arbeta vidare med att förbättra elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen. 5

13 SKOLVERKET 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att resultatet av lärande varierar mellan de besökta förskolorna, se vidare under rubrik 4. Såväl inom som mellan förskolorna varierar det i vilken utsträckning personalen följer och synliggör barns utveckling och lärande med utgångspunkt i läroplanens mål. Det varierar också i vilken utsträckning man gemensamt diskuterar och reflekterar kring barnens lärande. I vissa personalgrupper förekommer detta systematiskt och ligger till grund för pedagogisk dokumentation. I andra personalgrupper genomförs den pedagogiska dokumentationen utan att på ett lika systematiskt sätt ha varit föremål för personalens reflektion och analys. Därmed försvåras förskolornas möjligheter att göra bedömningar av resultat och måluppfyllelse. Förskolorna bör därför förbättra arbetet med att följa och synliggöra barnens utveckling och lärande så att detta görs mer medvetet och systematiskt som stöd för att vidareutvecklas det pedagogiska arbetet. Personalen vid fritidshemmen deltar tillsammans med lärarna i den samlade skoldagen. Det finns en genomtänkt pedagogisk planering av verksamheten med delvis fritt arbete och delvis strukturerad verksamhet. Inspektörerna bedömer att fritidshemmen uppfyller kraven på att vara ett komplement till skolan och att ge barnen en meningsfull fritid. Barn- och ungdomsutbildning I grundskolorna följs kontinuerligt resultaten i svenska, engelska och matematik upp, i synnerhet i samband med ämnesproven i årskurs 5 och 9. År 2004 var andelen elever som bedömdes nå målen i årskurs 5 i svenska 89 procent, i matematik 88 procent och i engelska 89 procent. Motsvarande resultat för 2004 i ämnesproven i årskurs 9 i matematik var 87 procent. Uppgifter saknas för ämnesproven i svenska och i engelska. Anledningen är enligt kommunen att respektive ämnesprov bestod av tre delar och att Skolverket fr.o.m. våren 2002 inte gett ut några anvisningar för att ta fram ett samlat provresultat. År 2004 hade ca 73 procent av eleverna i årskurs 9 uppnått målen i samtliga ämnen. Vissa skolor hade lägre värden. Rikssnittet var ca 76 procent. Andelen behöriga till nationella program var i nivå med rikssnittet. Resultaten skiftar mellan skolorna, bland annat på grund av elevernas bakgrund. De elever som har anpassad studiegång når enligt inspektörerna målen i tillfredställande omfattning. 6

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun I kommunens skolor är det ovanligt att uppföljning över tid görs. Därmed saknas möjligheten att göra en bedömning av om skolans resultat förbättras eller försämras. Skolorna har sällan en för skolan gemensam sammanställning över hur resultaten gestaltar sig i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Kunskaperna om dessa resultat upprätthålls av de enskilda lärarna och presenteras för elever och föräldrar vid utvecklingssamtal. Likaså saknas det en samlad bild av hela särskoleverksamhetens resultat. Kunskapen om respektive särskolas resultat bör förbättras så att den ger en övergripande bild av hela särskolan. På flera skolor finns exempel på hur man med anledning av resultaten gör olika stödinsatser. Flertalet elever i gymnasieskolan fullföljer utbildningen inom utbildningstiden, men en stor andel elever får reducerat program eller samlat betygsdokument, vilket bör förbättras. Av eleverna med individuella program (IV) fortsätter de flesta inom ett år på ett nationellt program. De flesta eleverna i den obligatoriska särskolan i årskurs 9/10 nådde målen i svenska, engelska och matematik. Av de 22 elever som slutade grundsärskolan vårterminen 2004 har 14 begärt och fått avgångsbetyg. Övriga elever får intyg efter avslutad utbildning. Gymnasiesärskolan är en nystartad utbildning. Samtliga elever har dock individuella studieplaner som regelbundet stäms av. Eleverna på de individuella programmen gör framsteg och på det nationella programmet når eleverna i stor utsträckning kunskapsmålen. Inom kommunen varierar det i vilken utsträckning det finns skriftliga lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna och betygskriterierna. På samtliga skolor diskuterar dock lärarna kursplanemål och betygskriterier. Inom hela särskolan understöds elevernas kunskapsutveckling på ett bra sätt. I några av kommunens skolor finns det dock elever som är inskrivna i särskolan och som får sin undervisning i en klass i grundskolan, s.k. integrerade elever. Även om en särskoleelev är integrerad i grundskolan skall eleven följa och bedömas mot särskolans kursplaner. I inspektionen har framkommit exempel på individintegrerade särskoleelever som följer grundskolans kursplaner, vilket inte är godtagbart. Samtliga elever inom särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har individuella studieplaner. Enligt nämndens mål skall detta även finnas för grundskolans elever, arbetet med att få fram detta pågår. På samtliga skolor pågår i olika utsträckning diskussioner inom och mellan arbetslagen om kursplanemål och betygskriterier. Elevernas kunskaper kännedom om kunskapsmål och bedömningsgrunder kan dock förbättras. Vuxenutbildning Andelen studerande med slutbetyg inom den gymnasiala vuxenutbildningen ökar. Inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning har dock ett antal studerande avbrutit sina studier, ca 22 respektive 13 procent. En orsak uppges vara att de studerande på grund av studiestödet tvingas gå vidare i sina studier innan de egentligen är redo för det. Studerande söker och kommer in på för många kurser och hoppar av de kurser de inte nödvändigtvis anser sig behöva. Ett antal studerande söker arbete kontinuerligt under terminens gång och om de lyckas få arbete så avbryter de sina studier. Andra studerande har missbedömt sin förmåga att hinna med både studier och familj och 7

15 SKOLVERKET avbryter av den anledningen. Studerande vid Sfi-Utbildningsborgen använder enligt kommunen vanligen inte de 525 timmar de har rätt till, oftast klarar de utbildningen på ca timmar. Inom sfi-infokomp finns det många svaga studerande som kan behöva upp mot 1000 timmar. Den totala andelen avbrott inom sfi är dock ca 48 procent sina studier. Rektorn har tillsammans med respektive kursanordnare ständigt återkommande diskussioner om nivåplacering, vid behov sker byte av nivå. Samtidigt utökas möjligheterna till stödundervisning och läxhjälp. Exempel på åtgärd som vidtagits är att starta en grupp för de studerande som kan engelska. De studerande inom vuxenutbildningen känner till målen och kriterierna i respektive ämne eller kurs. Enligt lärarna kan det dock ibland vara svårt för de studerande att förstå innehållet. Sfi-lärarna behärskar dock flera språk och kan därför hjälpa de studerande med detta på deras modersmål. De flesta studerande är nöjda med den information de får om kunskapsmålen och sina studieresultat. Sammanfattning Inspektionen visar att resultaten avseende kunskaper varierar. Inom förskoleverksamheten behöver arbetet med att följa och synliggöra barnens utveckling och lärande förbättras. Flertalet elever i de olika skolformerna når målen i utbildningen. Skolornas uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och dokumentation av densamma bör dock förbättras, i synnerhet i grundskolan. Resultatsammanställningar och analyser finns för respektive skola. Oftast är det dock i första för ämnena svenska, engelska och matematik som följs upp. Skolorna behöver därför förbättra den systematiska uppföljningen av resultaten i samtliga ämnen för att kunna göra en bedömning av skolans resultat. Det finns särskoleelever som är integrerade i grundskolan inte följer grundsärskolans timplan och kursplaner. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektionen visar att föräldrarna får information om barnets utveckling och lärande. Kommunikationen med förskolan fungerar i stort sett bra vid hämtning och lämning samt vid utvecklingssamtal. 8

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Resultaten från föräldraenkäter på de besökta förskolorna visar dock på ett betydligt lägre resultat inom området inflytande och delaktighet, dvs. föräldrarnas möjlighet att påverka verksamheten, jämfört med övriga enkätområden. Inspektionen visar även att arbetet med barnens delaktighet och inflytande varierar på de besökta förskolorna. På en förskola sker arbetet med barnens delaktighet på ett mycket bra sätt. Arbetet utgår från barnens intressen, planeringen av arbetet sker tillsammans med barnen och miljön tillåter barnen att vara självständiga i sina val av aktiviteter och i genomförandet av dem. På en annan förskola som besöktes behöver personalen däremot fördjupa diskussionen kring barnens delaktighet, så att barnen får en alltmer aktiv del. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att informationen till föräldrarna om barnens omsorg och lärande fungerar bra på de besökta förskolorna. Däremot varierar graden av inflytande och delaktighet för både barn och föräldrar. Fritidsverksamheten för de yngre barnen består ofta av uteaktiviteter. För de äldre barnen erbjuds olika idrottsverksamheter. Vid fritidshemmen har barnen vanligen olika ansvarsområden, som t.ex. att duka borden i anslutning till mellanmålet. Vidare förs kontinuerliga samtal om normer och värden. Man tar upp och diskuterar händelser framförallt i närområdet, men även värdegrunden i stort, t.ex. hur man är en bra kompis. I vissa fall har barnen även deltagit i att ta fram egna regler. Vid flera skolor används trivselenkäter. Resultaten från enkäten gås sedan igenom vid personalmöten där även fritidshemspersonalen deltar. Inspektörerna bedömer att arbetet för att främja en god arbetsmiljö och ge utrymme för elevernas delaktighet är av god kvalitet på de besökta fritidshemmen. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas inflytande över undervisningen är i många fall begränsat. Vanligtvis får eleverna välja vissa arbetsuppgifter inom ramen för lärarens planering. Enligt eleverna finns det en önskan från deras sida om mer inflytande. Lärarna uppger dock att det ibland kan vara svårt att få eleverna intresserade av ett större inflytande. Många lärare beskriver att de ständigt arbetar med värdegrunden, att det hela tiden uppkommer nya situationer att diskutera och att arbetet kräver kontinuitet. Klassråd eller motsvarande genomförs regelbundet på grundskolorna. Även inom den obligatoriska särskolan finns det klassråd. Eleverna känner till tågordningen mellan klassråd och elevråd. Många elever är även bra på att återföra till sina klasskamrater om vad som beslutats på elevrådet. Ett bra exempel på detta fann inspektörerna i Mörtviksskolan. När det gäller samverkan med föräldrar varierar det hur pass delaktiga dessa är. På flera skolor finns dock föräldraråd eller liknande. Enligt gymnasieförordningen skall det vid varje gymnasieskola regelbundet genomföras klassråd och skolkonferens. Klassråd genomförs dock inte vid två av gymnasieskolorna. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrunds- och trygghetsfrågor. På t.ex. Utsäljeskolan har man ett mycket bra arbete med att betona allas lika värde och finna former för god samverkan mellan särskolan och grundskolan. De flesta skolorna arbetar med åtgärder för att förebygga kränkande behandling, vid några skolor behöver dock detta förbättras. Vid inspektionen framkom 9

17 SKOLVERKET att elever vid en grundskola känner sig utsatta för kränkande behandling, vilket inte är godtagbart. De flesta skolorna har aktuella handlingsprogram mot mobbning/kränkande behandling. Programmen har dock sällan ett vuxenelevperspektiv, vilket bör förbättras. På två grundskolor dröjer skolan med att kontakta hemmen när en elev blivit utsatt för kränkande behandling. Enligt riktlinjerna i läroplanen skall rektorn se till att hemmen informeras om det uppstår problem och svårigheter för en elev. Om en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling bör information lämnas så fort som möjligt. Vuxenutbildning Även inom vuxenutbildningen bedrivs ett värdegrundsarbete och trivselregler eller liknande finns utarbetade. Dock saknas en handlingsplan mot kränkande behandling för sfi och för den grundläggande vuxenutbildningen. När något akut inträffar samtalar man direkt med varandra. De studerande har vissa möjligheter till inflytande över utbildningen. För närvarande har man inte fått till stånd elevråd eller motsvarande. De studerande på barn- och fritidsprogrammet och påbyggnadsutbildningen på Sågbäcksgymnasiets har möjlighet att delta i skolans programråd. I verksamhetsplanen anges att det finns planer på att hålla vuxråd där de studerande kan framföra synpunkter och önskemål. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens arbete för en god arbetsmiljö och för att främja elevers delaktighet generellt sett är bra, men det finns ändå vissa utvecklingsområden. Det organiserade inflytandet fungerar i stort sett bra, men elevernas inflytande över undervisningen är i de flesta fall begränsat och bör därför utvecklas. På skolorna sker ett kontinuerligt arbete med värdegrunds- och trygghetsfrågor. De flesta skolorna arbetar med åtgärder för att motverka kränkande behandling. Vid en grundskola känner sig dock elever utsatta för kränkande behandling, vilket inte är godtagbart. Skolornas handlingsprogram mot mobbning/kränkande behandling behöver dock utvecklas i enlighet med vad som angivits ovan. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att tyngdpunkten i de besökta förskolornas arbete ligger på omsorg och trygghet. För att förskolans verksamhet skall utvecklas i förhållande till läroplanens mål och uppdrag är det viktigt att omsorg och pedagogisk verksamhet förenas så att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Huddinge kommun prioriterar språk och kommunikation och på en av de besökta 10

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun förskolorna bedrivs en medveten språkträning av mycket god kvalitet. Där bedrivs även det skapande arbetet med utgångspunkt i en medveten pedagogisk tanke. Huddinge kommun har fyra förskolor för förskolebarn i behov av särskilt stöd kan få det stöd som behövs. Detta gäller barn som har ett större behov av individuellt stöd och fordrar en mindre grupp och mer personal. Målet är att barnet ska kunna vara kvar i sin närmiljö i så hög grad som möjligt. Inspektörerna bedömer att kvaliteten varierar beträffande arbetet med barn i behov av särskilt stöd på de besökta förskolorna. Ett gott exempel är en av förskolorna där man har en tydlig struktur kring arbetet. Vid den aktuella förskolan finns en specialpedagog som arbetar med handledning av personalen och personalen använder sig av åtgärdsprogram för att kunna göra uppföljningar av insatserna på såväl kort som lång sikt. Enligt förskolecheferna äskar de medel för barn i behov av särskilt stöd hos kommunens stödteam, där beslut om särskilt stöd fattas. Inspektionen visar att övergången från förskolan till skolan fungerar olika bra beroende på vilken skola barnen börjar i. Övergången sker dock enligt personal och förskolechefer på de besökta förskolorna helt på skolans villkor. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att tyngdpunkten i det pedagogiska arbetet ligger på omsorg och trygghet. Däremot varierar kvaliteten kring arbetet med lärandet i andra situationer på de besökta förskolorna, så också arbetet med barn i behov av särskilt stöd, vilket bör förbättras. Fritidshemmens verksamhet är till största delen integrerad i kommunens skolor. För barn i åldern år erbjuds öppen fritidsverksamhet. Arbetet på fritidshemmen planeras inom arbetslagen där personal från såväl skolbarnsomsorgen som skolan ingår. Planeringen utgår från en helhetssyn på all pedagogisk verksamhet i skolan. Detta synsätt omsätts sedan i praktiken och verksamheten vid fritidshemmen kompletterar därmed grundskolan på ett bra sätt. Exempel på detta är att det förekommer att personal från fritidshemmen deltar vid utvecklingssamtal för de yngre eleverna. Barnen erbjuds en varierad verksamhet med såväl fri lek som planerade aktiviteter. De intervjuade föräldrarna vid de olika skolorna är nöjda med fritidshemsverksamheten. Vid inspektionen har det framkommit att det på ett av de besökta fritidshemmen finns barn inom skolbarnsomsorgen som inte får särskilt stöd, trots att de av sociala skäl får det under skoltid. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling, enligt skollagen skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Barn- och ungdomsutbildning Lokala mål och innehåll Kommungemensamma diskussioner om kursplanemål och betygskriterier som genomfördes inom grundskolan för ett antal år sedan kommer att inledas på nytt under På samtliga skolor pågår i olika utsträckning sådana diskussioner inom och mellan arbetslagen. Sjödalsgymnasiet har påbörjat en diskussion med några grundskolor om de olika skolformernas kursplaneinnehåll. Huddingegymnasiet försöker få till stånd gemensamma diskussioner med övriga 11

19 SKOLVERKET gymnasieskolor inom kommunen. Programråd finns på de flesta program med yrkesämnen. Inom särskolan har personalen bearbetat kursplanerna. Flera skolor efterlyser dock tid och utrymme för gemensamma diskussioner om kursplaner och betygskriterier såväl inom som mellan skolorna. Bland annat utifrån det faktum att skolorna utvecklats olika långt, bedömer inspektörerna att det sammantaget finns ett behov av en kommungemensam diskussion om kursplanemål och betygskriterier. De flesta eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplanemål, betygskriterier och för gymnasieelevernas del även programmål. I vilken utsträckning eleverna får denna information varierar dock såväl mellan som inom skolorna samt mellan lärare och ämne och kan därför förbättras. Organiseringen Inom kommunens tidigare organisation fanns en gemensam tillämpning av timplanen för grundskolorna inom respektive kommundel. För närvarande är det varje rektor som ansvarar för kontrollen av att eleverna får sin garanterade undervisningstid. En avstämning sker även vid rektorsträffar och vid förvaltningens dialogbesök (se vidare avsnitt 5). Undervisningstiden i de olika kurserna på gymnasieskolorna fastställs av respektive skolledning efter pedagogiska överväganden av lärarna. Eleverna får i allmänhet 86 procent av antalet kurspoäng. Samtliga skolor har rutiner för överlämnade och mottagande av elever såväl inom respektive skola som mellan skolorna. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Enligt kommunens mål skall även eleverna i grundskolan ha en individuell studieplan. Detta mål är ännu inte uppnått. Elever och föräldrar får dock information om elevens kunskapsutveckling och den sociala utvecklingen vid utvecklingssamtalen. Den s.k. röda tråden som är ett av kommunens prioriterade målområden syftar till att undervisningen i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan skall länka samman utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Skolorna har ännu inte hunnit arbeta med detta i någon större omfattning. Elevernas behov av stöd identifieras oftast av respektive ämneslärare. Klasskonferenser där arbetslagen går igenom varje elevs resultat förekommer på flera skolor för att tidigt upptäcka stödbehov. För grundskolans del genomförs vid behov även utredningar av psykologer m.fl. av stödteamen. Diskussioner mellan förskolan och grundskolan har inletts för att länka samman de olika verksamheternas kartläggning av stödbehov. Inom gymnasieskolan utreds elever främst av skolornas speciallärare. Åtgärdsprogram upprättas för de flesta eleverna i behov av särskilt stöd. Det finns dock exempel på åtgärdsprogram på någon grundskola som endast gäller svenska, engelska och matematik. Vid några grundskolor upprättas inte åtgärdsprogram för alla de elever som behöver stöd. Även inom gymnasieskolan finns det ett behov av att förbättra upprättandet av åtgärdsprogram. Det pågår dock för närvarande en s.k. processkartläggning i syfte att skapa gemensamma rutiner, vilket redan fått genomslag på bl.a. Huddingegymnasiet. Elevvårdskonferenser genomförs vid behov på samtliga skolor. 12

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Studiehandledning på modersmålet ges vid behov i de flesta skolor. Inspektörerna bedömer dock att studiehandledning inte ges i enlighet med författningarna vid några skolor. Stödundervisning ges i första hand inom klassens ram. Flera grundskolor har mindre undervisningsgrupper där eleverna vid behov får sin undervisning i olika hög grad. I de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna som Huddinge Tal- och språkskola ges eleverna ytterligare stöd. Vid ett antal grundskolor får dock inte eleverna stöd i den utsträckning de har behov av. Generellt sett koncentreras all stödundervisning till svenska, engelska och matematik. Inom särskolan sker det relativt sällan att det beslutas om särskilda stödinsatser som t.ex. särskild undervisning i hemmet, anpassad studiegång eller studiehandledning på modersmålet, vilket bör ses över. På gymnasieskolorna finns flera goda exempel på stöd, som t.ex. Huddingegymnasiets arbete med specialidrott. Arbetssätten Vid inspektionen av grundskolorna och gymnasieskolorna framkom att det skiljer mellan skolorna avseende arbetssätt och hur verksamheten anpassas efter olika behov. Den variation som eleven möter i arbetssätt bestäms dock i första hand av skillnader i lärare arbetssätt. Vid lektionsbesök framkom att eleverna till stor del ägnar sig åt enskilt arbete. För de äldre eleverna i grundskolan är det vanligt med arbete i olika arbetsböcker och enskilt arbete med tilldelade uppgifter. För de yngre eleverna synes variationsmöjligheterna vara större. Förskoleklasser och grundskolans årskurs 1-3 har vissa gemensamma aktiviteter. Särskolans arbetssätt är så varierat att det i sig tillgodoser elevernas behov och förutsättningar. Överhuvudtaget är det en omväxlande verksamhet i hela särskolan. Likaså inom gymnasiesärskolan varieras arbetssätten, metoderna sträcker sig från i hög grad individualiserad, enskild undervisning till mer grupporienterad undervisning. Vägledning och utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs på alla skolor, inom grundskolan görs detta dock inte i alla ämnen. En viktig utgångspunkt för samtalen är att elever och föräldrar har en god kunskap om kursplanemål och betygskriterier, denna kunskap varierar dock bland grundskolorna och behöver därför förbättras. Ett gott exempel är gymnasiesärskolan vid Östra gymnasiet där mentorerna har vuxensamtal med eleverna varje vecka. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning I arbetslagen sker en regelbunden genomgång av varje elevs resultat. På flera skolor hålls även klasskonferenser. En stor del av utvärderingen av elevens kunskaper grundar i för hög utsträckning sig på skriftliga prov. Ett förbättringsområde är därför att arbeta för att hitta ytterligare former för att utvärdera elevernas kunskaper så att bedömningen skall bli allsidig som läroplanerna anger. På samtliga skolor pågår i olika utsträckning dessutom diskussioner inom och mellan arbetslagen. Inspektörerna bedömer att eleverna i särskolan får betyg eller intyg, underlaget utgörs av respektive elevs individuella studieplan och regelbundna avstämningar inom arbetslaget/skolan. 13