Personbeteckning Efternamn Förnamn
|
|
- Roger Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Urvalsprovet är tvådelat. Del 1 innehåller essäuppgifter och flervalsfrågor som baserar sig på boken Världen förändras förändras jordbruket?. För del 1 kan den sökande få 0 40 poäng. Del 2 innehåller definitionsuppgifter i biologi, flervalsfrågor i kemi och räkneuppgifter i lantbruksfysik. För del 2 kan den sökande få 0 20 poäng. Den sökande svarar på frågorna i antingen biologi, kemi eller lantbruksfysik. Den sökande måste få följande minimipoängantal i urvalsprovet (sammanlagt 20 poäng): minst 13 poäng i del 1 och minst 7 poäng i del 2. Bland dem som nått upp till minimipoängantalet väljs de sökande ut i enlighet med det urvalsförfarande som anges i urvalsgrunderna. Del 1: Flervalsuppgifter: Svara på den gula blanketten! I varje fråga eller påstående från 1-10 är ett eller två av alternativen korrekta. Varje fråga/påstående ger en poäng ifall svaret är helt korrekt. Felaktigt svar ger inte minuspoäng. Välj rätt/rätta svar från varje fråga/påstående. 1. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Husdjurens genom är alltid större än odlingsväxternas. b) Vetets genom är större än backtravens. c) Största delen av genomen består av gener som kodar protein och deras regleringsområde. d) Icke-kodande DNA innehåller rikligt med genetiska mutationer mellan individerna. 2. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Många egenskaper som är viktiga för växtförädlingen regleras av en enda gen. b) Storleken på en arts genom påverkar inte markörstödd kloning av gener. c) Lantraser uppkommer till följd av medvetet urval. d) Korsningar och urval kan användas vid växtförädlingen. 3. Vilken faktor/vilka faktorer inverkar direkt eller indirekt på energiförbrukningen i jordbruket? a) Energiförbrukningen vid framställning av ammoniak. b) Den tilltagande användningen av vattenkraft. c) Förädlingen av djur och växter. d) Energikostnadernas konstanta andel av produktionskostnaderna. 4. Bioetanol a) Kan vara första generationens biobränsle. b) Produceras genom en process där den drank som återstår utnyttjas vid framställning av jäst. c) Tillverkningen är energiekonomiskt mest lönsam när den sker utgående från majs. d) Kan vara andra generationens biobränsle.
2 5. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Kväveutnyttjandet inom mjölkproduktionen är i genomsnitt 75 %. b) Det viktigaste sättet att minska idisslarnas kväveutsläpp via utfodringen är att sänka halten av protein i fodergivan. c) Kvävet i urin belastar miljön betydligt mindre än kvävet i träck. d) Man kan försöka höja utnyttjandet av det kväve som ingår i idisslarnas fodergiva genom att minska foderproteinets nedbrytning i våmmen. 6. Husdjursproduktionens negativa miljöpåverkan kan minskas a) genom att man ökar den mängd kött som produceras vid sidan av mjölk. b) genom att kornas hållbarhet förbättras med hjälp av avel. c) genom att en mindre andel av mjölkkorna än nu insemineras med tjurar av köttras. d) genom att man förkortar kornas livstid med hjälp av avelsurvalet. 7. Baljväxter a) minskar behovet av industriellt framställd handelsgödsel. b) behöver inte pollinerare för att kunna producera fröskörd. c) är mottagliga för samma växtsjukdomar som spannmålsväxterna. d) är mottagliga för andra skadedjur än spannmålsväxterna. 8. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer? a) Under mjölkkons sintid förnyas de celler i mjölkkörtlarna som utsöndrar mjölk. b) Mjölkkons sintid är i vanliga fall fyra månader. c) Om sintiden utelämnas ökar mjölkavkastningen under den följande laktationsperioden. d) Förkortad sintid kan öka problemen med juverhälsan. 9. Sen bärgning främjar morotens hållbarhet i lagret, eftersom a) hög luftfuktighet under skördetiden förbättrar hållbarheten. b) antifungala föreningar förebygger lagersjukdomar. c) föreningar som tar livet av svampar utvecklas i moroten i slutet av växtperioden. d) lakritsröta inte uppträder i marken sent på hösten. 10. I Finland har följande utveckling skett från 1900-talets början till dags dato: a) boskapsgårdarna har blivit fler. b) åkerarealen har ökat. c) ängsarealen har ökat. d) åker- och dikesrenarnas andel av åkerarealen har blivit större. 2
3 Del 1: Essäsvaren 1-5: För essäsvaren 1-5 kan den sökande få högst 6 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa sakuppgifter kan den sökande få högst 5 poäng. Dessutom får den sökande högst en poäng om svaret är klart och logiskt. Svaret får inte innehålla felaktiga eller irrelevanta uppgifter. Svaret skall bestå av fullständiga meningar och skall rymmas inom den markerade rutan. Text utanför denna ruta beaktas inte vid poängsättningen. 1. Berätta om särdragen hos sådana avelsprogram för mjölkboskap som baseras på avkommebedömning av tjurarna. 6 p. (s ) (max. 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8,5 p) Urvalet (totalt max. 4 p): - baserar sig på urval av handjur/den stora fortplantningspotential som handjuren har tack vare insemination, (urval av elittjurar) ett litet antal semintjurar behövs som fäder till följande generation (1 p) - en viktig del av urvalsprogrammet består i att välja mödrar till semintjurarna gallringen av tjurmödrar är sträng, eftersom det i princip är så att alla kor som hör till produktionsuppföljningen är kandidater (0,5 p) - sträng gallring bland tjurfäderna (några få av alla avkommebedömda tjurar) (0,5 p) - planerade parningar resulterar i potentiella semintjurskalvar, av vilka drygt 200 köps för att genomgå bedömning (0,5 p/punkt, max. 2 p). o De flesta av de här tjurkalvarna kommer från privata avelsbesättningar (0,5 p) o Ungefär var tionde tjur som avkommebedöms väljs ut för att bli fäder till nästa generations kor (0,5 p) o Tiden mellan generationerna påverkas av bland annat tjurarnas ålder, hur länge inseminationen pågår för ungtjurarnas del, kvigornas ålder, användningen av embryoöverföringsteknik (0,5 p) o brister i svaret kan kompenseras med meningar som handlar om de målsatta mängderna i bild 7.13 (0,5 p) Bedömningen (totalt 3,5 p): - Tjurarna (totalt 2 p) o semintjurarna genomgår först testinseminationer, och avelsvärdet bedömas på basis av uppgifter om de döttrar som föds (1 p) o jämfört med korna kan man hos tjurarna på ett mångsidigt sätt beakta inte bara produktionsegenskaperna utan också bruks- och hälsoegenskaperna, trots att de sistnämndas arvbarhet är lägre = koindexet är smalare än motsvarande index som uttrycker tjurarnas totalavelsvärde (1 p) - Tjurmödrarna (1 p) o besättningens bästa kor, kan ha blivit specialbehandlade det kan medföra problem för avelsindexens tillförlitlighet (0,5 p) o om tjurmödrarna väljs ut tidigt kan djurens hållbarhet försämras (många är rädda för det här, men det påstås inte att det stämmer!!!) (0,5 p) 3
4 - Bedömningsmetoderna (0,25 p/punkt, max. 0,5 p) o Tillämpning av kvantitativ genetik och statistik o uppgifter om fenotypen (avkastning, övriga egenskaper) och information om släktträdet o miljöfaktorernas inverkan o tillförlitlighet 4
5 2. Vad är frigoplantor av jordgubbar och hallon? Hur produceras de, och vilken nytta har man av att använda dem? 6 p. (s ) (max. 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8 p) - en planta, som kan producera signifikant skörden redan i plantering året (1 p) - en frigoplanta är en planta med skördepotential / färdiga blomanlag (1 p) - toinen nimi frigo-taimi (½ p) - befinner sig i vilotillstånd (vintervila) medan de förvaras i fryslager (0,5 p) - frigoplantor av jordgubbar produceras genom att det på åkern får växa revplantor; på hösten sker blominduktion och avmogning. Efter det tas plantorna upp och placeras i lager. Förvaringen i fryslager fortgår ända till planteringen. (0,25p/mening, tot. 1 p) - frigoplantor av hallon tas upp ur åkern på hösten och förvaras i fryslager fram till planteringen. Kan också odlas i kruka. Kan förvaras i lagret som barrotsplantor eller i kruka. (0,25p /punkt, tot. 1 p) - frigoplantor av jordgubbar ger skörd 7-8 veckor efter planteringen (½ p) - frigoplantor av hallon ger skörd veckor efter planteringen (½ p) - används ofta vid produktion under tak (eller: i säsongshus, växthus eller tunnlar) (½ p) - fördel: fryslagring gör det möjligt att förvara plantorna under lång tid, och planteringstidpunkten kan väljas utgående från när skörd önskas (det bästa priset för skörden fås utanför den huvudsakliga skördesäsongen) (0,5 p) 5
6 3. Hur försvarar växterna sig mot sjukdomsalstrare? 6 p. (s ) (max 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8,5 p) - det finns passiva och aktiva försvarsmekanismer (0,5 p/punkt, totalt 1 p) Passiva mekanismer: - växtens yta (kutikula) och/eller dess vaxlager (vaxskikt) bildar ett strukturellt hinder för sjukdomsalstrare som försöker tränga in i växtcellsvävnaden (0,5 p/punkt, tot. 1 p (det räcker att antingen kutikulan eller vaxskiktet nämns)) - växten lagrar sådana föreningar i cellvävnaden som är till skada för mikroberna (1 p) - växten lagrar peroxidaser i cellväggarna (0,5 p) (i början av ett angrepp används peroxidaserna för att producera syreradikaler och förgifta mikroberna), växten lagrar fenoler (0,5 p) och andra giftiga föreningar i cellernas vakuoler (0,5 p) (0,5 p/punkt, tot. 1,5 p) - Vid aktivt försvar måste växten upptäcka smittan så tidigt som möjligt, med hjälp av interaktioner på molekylnivå (½ p) - Cellerna kan känna igen obekanta molekyler: t.ex. sjukdomsalstrarens enzymer som används för att lösa upp cellväggen eller sådana förändringar i cellen som sjukdomsalstraren får till stånd kan fungera som varningssignaler. (½ p) - R-genen sätter i gång produktionen av försvarsproteiner inne i cellen. (½ p) - Försvarsproteinerna förstör de ämnen som finns i svamparnas cellvägg, till exempel kitin, eller producerar för mikroberna mer farliga föreningar. (½ p) - Den angripna cellvävnaden isoleras från den friska genom att cellväggen förstärks och de plasmodesmata som knyter cellerna till varandra täpps till. (½ p) - Det viktigaste försvaret mot virus är RNA-silencing (½ p) 6
7 4. Kvalitetsfaktorer för vallensilage: vilka faktorer inverkar på ensilagets kvalitet och utfodringsvärde, vilka begrepp används för att beskriva kvaliteten med och hur inverkar kvaliteten vid utfodringen av djur? 6 p. (s ) (max 6 p, även om summan av de olika svarspunkterna är 8 p) - de två viktigaste faktorerna är smältbarheten (0,5 p) och ensileringskvaliteten (0,5 p) (totalt max. 1 p) - ensileringskvaliteten inbegriper den mikrobiologiska kvaliteten (0,25 p) och jäsningskvaliteten (0,25 p) (totalt max.0,5 p) - bärgningstidpunkten, med andra ord plantans utvecklingsstadium, är den viktigaste faktorn som inverkar på smältbarheten (1 p) - smältbarheten uttrycks med hjälp av fodrets D-värde (1 p) - annat som anknyter till bärgningstidpunkten: proteinhalten avtar när plantan utvecklas (0,5 p), den lämpliga bärgningstidpunkten är beroende av den djurart som ska få fodret (0,5 p), kan påverka hållbarheten (0,5 p) (totalt max.1,0 p). - bedömning/analys av fodrets mikrobiologiska kvalitet, viktigt att kvaliteten är god (0,5 p) - jäsningskvaliteten framgår av fodrets surhet (ph) (0,5 p) och mängden jäsningsprodukter (0,5 p) (totalt max.1 p) - jäsningskvaliteten kan inte användas som mått på kvaliteten i torra foder (0,5 p) - foderkvaliteten inverkar på djurets foderintag (0,5 p), avkastning (0,5 p), hälsa/välbefinnande (0,5 p), våmfunktion (0,5 p) (totalt max.1,5 p) 7
8 5. Vad är biogas, och hur uppkommer den? Berätta om de huvudsakliga principerna för produktion av biogas. 6 p. (s ) (max. 6 p, trots att summan av de enskilda svarspunkterna är 9 p) - Biogasen består av metan och koldioxid (0,5 p/punkt, tot. 1 p) - I biogasen finns dessutom mindre mängder vatten (H 2O), kväve (N 2), syre (O 2), väte (H 2), ammoniak (NH 3) och svavelväte (H 2S). (om minst två nämns 0,5 p) - Biogas är en gasblandning som uppkommer när organiskt material bryts ned i syrefria förhållanden. (1 p) - Ofta används flytgödsel eller avloppsslam som elementär biogasråvara. (0,25 p/punkt, tot. 0,5 p) - Till den elementära råvaran fogas ensilage, foderpartier som blivit över vid utfodring av djur, olika biomassor som härstammar från livsmedelsindustrin eller uppsamlat bioavfall. (om minst två nämns 0,5 p) - Biogas framställs i reaktorer i vilka man med jämna mellanrum tillför nedbrytbar massa. (0,5 p/punkt, tot. 1 p) - I nedbrytningsprocessen deltar ett stort antal olika bakteriestammar som via nedbrytningsprocessen får energi och byggnadsmaterial till sin egen tillväxt och livsföring. (0,5 p/punkt, tot. 1 p) - Råmaterialet bryts ned i tre steg.(1 p) 1) Först genomgår makromolekylerna, så som proteiner, lipider och kolhydratpolymerer, en hydrolys varvid det uppstår aminosyror, fettsyror, glycerol och socker. (0,25 p) 2) I följande steg omvandlar acetogena bakterier hydrolysprodukterna till organiska syror (t.ex. propionsyra och smörsyra), acetat, etanol, väte och koldioxid. (0,25 p) 3) I det tredje skedet omvandlar metanogena (metanbildande) bakterier acetat, koldioxid och väte till metan. (0,25 p) (max 1,5 p) - Beroende på processens temperatur (0,25 p) kan biogas framställas genom mesofil (37 C) eller termofil (55 C) (0,25 p) rötning, och utgående från råmaterialets torrsubstanshalt (0,25 p) kan anläggningarna delas upp i våt- och torrötningsanläggningar (0,25 p). (0,25 p/punkt, tot. 1 p) 8
DEL 1: Nationalekonomi (max 20 poäng), frågor 1-5
Urvalsprovet består av två delar: Del 1 består av fem essäfrågor i nationalekonomi. Del 1 bedöms med 0 20 poäng. Del 2 innehåller essäuppgifter och flervalsfrågor som baserar sig på boken Världen förändras
1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet?
Essäsvaren 1-4: För essäsvaren 1-4 kan den sökande få högst 6 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa sakuppgifter kan den sökande få högst
PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Huvudansökan, kandidatprogrammet i lantbruksvetenskaper Urvalsprov kl
Huvudansökan, kandidatprogrammet i lantbruksvetenskaper Urvalsprov 21.5.2019 kl. 9.00 13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...),
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Helsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap För att provet skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng i både A- och B-delen. Om A-delen ger mindre än 7 poäng lämnas B-delen obedömd. DEL
HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion
Sida 1 av 6 Bakgrund Metan bildas i den syrefria jäsningsprocess som sker i bland annat vommen hos kor och andra idisslare. Kors förmåga a omvandla fiberrikt foder ll högkvalitava produkter som kö och
PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
1
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt
Ansökningsobjekt: Huvudansökan, kandidatprogrammet i lantbruksvetenskaper. Datum och tid: Urvalsprov kl
Tekniska anteckningar: MAAT Sida: 1 (14) Namn: Ansökningsobjekt: Huvudansökan, kandidatprogrammet i lantbruksvetenskaper Datum och tid: Urvalsprov 23.5.2018 kl. 14.00-18.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Lantbruksvetenskaper: urvalsprovets modellsvar och poängsättning 2018
Tekniska anteckningar: MAAT Sida: 1 (12) Namn: Lantbruksvetenskaper: urvalsprovets modellsvar och poängsättning 2018 DEL 1: Flervalsuppgifter (0 25 poäng) Besvara uppgifterna utgående från den urvalsprovslitteratur
Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:
1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Flervalsfrågor. Vilket/vilka av följande påståenden stämmer?
Flervalsfrågor I var och en av frågorna 1 20 stämmer e eller två av de fyra svarsalternativen. Varje fråga ger en poäng bara om svaret är helt rätt. Minuspoäng ges inte för svar som är fel. Välj i samband
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1
Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning
Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:
Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Maria Mehlqvist och Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, 27315 (översättning av dansk artikeln, se referens nedan) I en dansk studie har man jämfört
Biologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Helsingfors universitet Urvalsprov 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap För att provet skall beaktas skall den sökande få minst 10 poäng i både A- och B-delen. Om A-delen ger mindre än 10 poäng lämnas B-delen obedömd.
Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor
2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk
Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige
Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar Freddy Fikse Växa Sverige När behovet av rekryteringskvigor minskar: Kalvningsegenskaper Slaktkroppsegenskaper MJÖLK-KÖTTRAS KORSNINGSKALVAR JÄMFÖRT MED RENRAS
Mjölk på gräs och biprodukter
Mjölk på gräs och biprodukter Miljö och ekonomi Maria Berglund Maria Henriksson Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hush.se tel. 35-465 Susanne Bååth Jacobsson Växa Sverige susanne.jacobsson@vxa.se
Fodertillsatser. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010
Fodertillsatser Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 VÄRT ATT LÄGGA PÅ MINNET 2 BAKGRUND.2 SYROR.. 2 OORGANISKA SYROR... 3 ORGANISKA SYROR.. 3 SYRASALTER.. 3 AROMÄMNEN
Cellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Lantbruksvetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019
Lantbruksvetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019 DEL 1: Flervalsuppgifter (0 25 poäng) Besvara uppgifterna utgående från den urvalsprovslitteratur som du har läst (Seppänen och Kymäläinen (red.) 2017.
Utfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige
Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum
Miljösmart utfodring av mjölkkor
Miljösmart utfodring av mjölkkor Bakgrund År 2018 fanns det 319.000 mjölkkor i Sverige. De minskar i antal och besättningarna blir färre, men samtidigt större. Medelkoantalet i besättningarna är nu 89
Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.
Foderproduktion och kvalitetsfel
Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser
Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet
Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Gårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Datainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Teknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur
Teknik blad 2 Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur från MJÖLK 1 Bra startkultur kommer från bra mjölk Använd mjölk från friska djur, i enlighet med lagens krav, och tillverka kulturen utan att
Mjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Sammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen
När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att
2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
annales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok
annales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 41 2015 2016 Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala The Royal Society of Arts and Sciences of Uppsala Uppsala Sweden
HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning
HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 BIOLOGI (20 p) 1a. Assimilationen (fotosyntesen) och de faktorer som påverkar den.(10 p) 1b. Vart och i vilka molekyler hamnar koldioxiden slutligen?
Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Var produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Handledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson
INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen
Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem
Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité