ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 2. SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr UM Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida l (12) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: Nima Rostami Advokatbyrån Helen Westerlund Bo Bergmans Gata Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 2 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. upphäver Migrationsverkets beslut och beviljar klaganden permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusforklaring. 2. fastställer ersättning till Nima Rostami enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav kr för arbete, l 560 kr för tidspillan och kr för mervärdesskatt. 3. förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att bestämmelserna om sekretess i 21 kap. 5 och 37 kap. l samma lag ska vara tillämplig även i fortsättningen beträffande uppgifterna i bilaga l till denna dom och för uppgifter i Migrationsverkets beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress, Dok.Idl4312 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l måndag-fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsratteni se

2 Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM dossiernummer och för uppgifter i övrigt i Migrationsverkets beslut som röjer nämnda uppgifter samt för uppgifter som förebringats vid den muntliga förhandlingen och som inte offentliggjorts genom denna dom.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM YRKANDEN M.M. Klaganden överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att han ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. Som grund anför han i första hand flyktingskap på grund av religiös alternativt politisk uppfattning, i andra hand alternativt skyddsbehov och i tredje hand övrigt skyddsbehov. Till stöd för sin talan vidhåller klaganden tidigare lämnade uppgifter samt tillägger i huvudsak följande. När han varit i kontakt med sin familj har de uppgett art de är rädda och lever under ständig skräck för att något ska hända dem på grund av säkerhetsläget i Herat. I slutet av april 2009 kom han i kontakt med Jehovas Vittnen och han har sedan dess deltagit i deras undervisning om religionen samt övrig verksamhet. Konversionen har kommit till hans föräldrars och hans omgivnings kännedom i såväl Sverige som Afghanistan och på grund av detta har hans familj på senare tid inte velat ha någon kontakt med honom. Hans far har kallat honom för avfälling och kättare. - Sedan augusti 2009 driver han en webblogg där han publicerar egna artiklar, andras skrifter och bilder. Webbloggen är på däri/persiska och genom den utrycker han kritik mot islam och profeten Mohammad samt övriga grundgestalter mom islam. Han publicerar även karikatyrer av Mohammad, kritiserar islams syn på kvinnor och ifrågasätter islams värderingar i olika frågor. Därutöver har han på webbloggen öppet berättat om sin konversion till Jehovas Vittnen och på profilsidan har han lagt in en bild på sig själv. Han har tagit emot hot och kritiska kommentarer om sin konversion av afghaner i Sverige och några av dessa har utvisats till Afghanistan och Grekland. De har påpekat för honom att den dagen han återvänder till Afghanistan kommer han inte att överleva. Även på webbloggen har han mottagit hotmeddelanden och kommentarer till vissa av artiklarna som han har publicerat om profeten Mohammad och afghans-

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM ka präster. Vid ett återvändande riskerar han förföljelse av såväl sin familj, släkt och omgivning som de afghanska myndigheterna. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Klaganden har nu inkommit med två nya omständigheter till grund for sitt skyddsbehov. Verket noterar att klaganden valt att konvertera efter det att han erhållit ett utvisningsbeslut från Migrationsverket. Han anförde inte heller sitt intresse för kristendomen under det att ärendet var under utredning hos Migrationsverket trots att han enligt uppgift kom i kontakt med Jehovas vittnen i slutet av april 2009, d.v. s. tre månader innan Migrationsverket fattade sitt beslut om utvisning. Även den webblogg som klaganden idag driver är något som han påbörjat efter utvisningsbeslutet från verket. Enligt Migrationsverkets mening kan trovärdigheten i klagandens konversion därmed ifrågasättas. Muntlig förhandling har den 16 april 2010 hållit muntlig förhandling inom stängda dörrar. I samband med den muntliga förhandlingen har klaganden anfört i huvudsak följande. De har inte kunnat identifiera männen som utsatt honom för hot och de som kidnappat hans far, men han misstänker att de var professionella kriminella som har kopplingar till Taliban eller liknande eftersom de visste så mycket om hans familj. När han först kom till Sverige hade han kontakt med sina föräldrar och fick då veta att de hade flyttat och inte mottagit några fler hot. Anledningen till varför han inte berättat om sin nya tro för Migrationsverket innan de fattade sitt beslut var att han nyligen blivit intresserad av Jehovas vittnen, varför det ännu inte var så allvarligt. Efter att hans pappa talat med en mulla om hans konversion ville familjen inte längre ha något kontakt med honom. Mullan hade sagt att klaganden var en kättare och beslutat att han skulle dödas på grund av det. Han vet

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM inte om någon i Afghanistan har läst hans blogg men han har skickat bloggadressen samt en bok om Jehovas vittnen till två vänner i Herat. När han berättat om sin konversion till afghanska vänner i Sverige har en del skurit kontakten med honom men han har inte mottagit några hot ifrån dem. Hans vänner inom Jehovas vittnen vet att han bloggar men inte vad det står i bloggen. Bloggen kan läsas av vem söm helst som antingen har den direkta adressen eller söker upp den via sökbegreppet "våld mot islam". Texterna på engelska i bloggen förstår han själv bara till viss del. Anledningen till att han började blogga först i augusti 2009 var att han inte ägde någon dator innan dess. Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen vidhållit sin inställning och anfört i huvudsak följande. Med beaktande av Skyddsgrundsdirektivets artikel 5.3 kan klaganden inte tillerkännas status som vare sig flykting eller alternativt skyddsbehövande. Det råder inte svåra motsättningar i Herat vilket styrks av den åberopade landinformationen och klagandens skyddsskäl ska därför prövas individuellt. Migrationsverket vidhåller sin inställning att klaganden saknar individuella skyddsskäl mot Afghanistan. Angående klagandens så kallade sur place-skäl anser verket att klaganden inte gjort sannolikt att han konverterat till Jehovas vittnen av genuin övertygelse. Skulle rätten likväl finna att han konverterat av genuin övertygelse riskerar han förföljelse i Afghanistan och internflykt är i så fall inte aktuell. Klagandens bloggande faller inte in under någon av flyktinggrunderna då risken för förföljelse skulle grunda sig på omständigheter som han genom eget beslut och handlande har skapat efter att han lämnat Afghanistan. Han ska inte heller anses som alternativt skyddsbehövande på grund av bloggandet då han inte gjort sannolikt att någon i Afghanistan har läst hans blogg. Anser rätten ändå att klaganden genom bloggandet har skyddsskäl gentemot Afghanistan så är inte internflykt rimligt.

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Följande landinformation har åberopats av klaganden i samband med den muntliga förhandlingen: Migrationsverkets rapport Afghanistan december 2009 ( ) och Migrationsverkets Rättschefens rättsliga ställningstagande angående frågan om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan ( ). DOMSKÄL Tillämplig lagstiftning Genom anpassning av svensk lagstiftning till EG-direktiv 2004/83/EG (skyddsgrundsdirektivet) angående flyktingar och andra skyddsbehövande har ändringar trätt i kraft den l januari 2010 i utlänningslagen (2005:716)- UtlL - i de bestämmelser som Migrationsverket redogör för i det överklagade beslutet. 4 kap. l UtlL angående flyktingar har bl.a. ändrats på så sätt att uttrycket "utsatts" ersatts av "riskerar att utsättas". 4 kap. 2 UtlL om skyddsbehövande i övrigt har delats upp i två paragrafer. Den ena - 4 kap. 2 innehåller bestämmelser som motsvarar direktivets bestämmelser om alternativt skyddsbehövande. Den andra paragrafen - 4 kap. 2 a innehåller bestämmelser om sådan skyddsbehövande som inte omfattas av direktivet övrig skyddsbehövande. Enligt den nya lydelsen i 4 kap. 2 UtlL är en alternativt skyddsbehövande enligt första stycket en utlänning som i andra fall än som avses i l befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löper en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses enligt ovan inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Första stycket l gäller enligt lagrummets andra stycke oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. I en ny bestämmelse som gäller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a UtlL, har införts vad som till och med den 31 december 2009 reglerats i 4 kap. 2 första stycket 2 och 3 (skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet respektive på grund av en miljökatastrof där). En utlänning som bedöms vara flykting ska, om inte vissa undantagssituationer föreligger, förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) enligt 4 kap. 3 UtlL. En utlänning som bedöms vara alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a UtlL få en alternativ skyddsstatusförklaring.

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Av 5 kap. l UtlL framgår att flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd med vissa i paragrafen angivna undantag avseende flyktingar, som inte är tillämpliga här. Övriga tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Utgångspunkter för bedömningen av skyddsbehov har att ta ställning till om klaganden är flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Det är klaganden som har bevisbördan för detta. Han ska således göra sannolikt att han är i behov av internationellt skydd for att fa uppehållstillstånd (jfr MIG 2007:12). I bevisbördan ligger inledningsvis att klaganden ska göra sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. ska göra en framåtblickande bedömning av hotbilden för klaganden, om han skulle återvända till Afghanistan. Vid bedömningen av skyddsbehovet ska domstolen utgå från den hotbild som, enligt klaganden, finns mot honom vid ett återvändande. Den hotbild som klaganden beskrivit består sammanfattningsvis av att han saknar möjlighet att få skydd av myndigheterna i Afghanistan på grund av hot och trakasserier från okända kriminella gäng samt att han i Sverige konverterat till kristendomen och under sin tid här i landet lagt ut islamkritiska artiklar och karikatyrer på sin egen webblogg på Internet. Han har även gjort gällande att det föreligger svåra motsättningar i hemlandet. UNHCR har den 28 april 2004 utfärdat riktlinjer rörande bedömningen av religionsbaserad förföljelse (UNHCR, Guidelines in International Protection: Religion-Based Refugee Claims under Artide l A (2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees. HCR/GIP/04/06). Av riktlinjerna framgår bl.a. följande. Rätten till religionsfrihet inkluderar rätten att uttrycka tro, individuellt såväl som i grupp, offentligt såväl som privat. Rätten till religiös identitet är så fundamental för identiteten att man inte kan tvinga någon att gömma, ändra eller avstå

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM från sin tro i syfte att undgå förföljelse. Vid bedömning av fruktan för religionsbaserad förföljelse är trovärdigheten av central betydelse och när det handlar om konversion som sker i mottagarlandet kan trovärdighetsfrågan påkalla extra uppmärksamhet. Det krävs då en omsorgsfull utredning angående den klagandes genuinitet avseende konversionen. Avsikten med att göra en trovärdighetsbedömning och utröna om den klagande verkligen har konverterat av religiös övertygelse är att klargöra om han vid ett återvändande kommer att leva som kristen konvertit vilket skulle medföra att hans rädsla för förföljelse är välgrundad. Om den klagande inte har konverterat av religiös övertygelse torde han eller hon inte heller ha för avsikt att fortsätta leva som kristen konvertit och torde därmed generellt inte löpa risk för förföljelse. I denna typ av mål är det även nödvändigt att ha i åtanke att det avgörande är hur någon uppfattas av sin omgivning. Identitet finner inte anledning att göra annan bedömning än Migrationsverket avseende klagandens identitet. Hans skyddsskäl ska därmed prövas mot Afghanistan. Skyddsbehovet konstaterar inledningsvis att klaganden inte har gjort sannolikt att de olika händelserna som han utsatts för innan han lämnade Afghanistan har något samband. Domstolen anser därmed att klagandens ursprungsberättelse i sig inte är tillräcklig för att han ska anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. går därmed över till att pröva klagandens två nya grunder, konvertering och webbloggande. Av landinformation i målet framgår att den afghanska konstitutionen fastslår att islam är Afghanistans officiella religion och att ingen lag får strida

9 Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM mot islams tro och regler. Muslimer tillåts inte konvertera till andra religioner och enligt sharia är apostasi ett brott som bestraffas med döden. Det finns dock inga nyligen rapporterade fall av afghaner som avrättats på grund av konversion eller apostasi efter domstolsbeslut men konvertiter riskerar likafullt förföljelse på grund av sin religion. Konversion till kristendom ses som en skam för övriga familjemedlemmar och klanen och konvertiter riskera därför allvarliga problem från sina familjer och samhället. En afghan som omvänt sig till kristendomen kan således inte öppet praktisera sin nya religion. finner mot bakgrund av landinformationen att det föreligger en generell risk för förföljelse och för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av konvertiter i Afghanistan. Det måste dock göras en individuell prövning i enlighet med UNHCRrs riktlinjer. Som skriftlig bevisning har klaganden bl.a. åberopat ett intyg från den 6 april 2010 av två församlingsäldste i Jehovas vittnens församling. De intygar att klaganden deltagit i församlingens verksamhet sedan våren 2009, att han deltagit i bibelstudier och uttryckt en önskan om att bli ett Jehovas vittne. Vidare intygar de att klaganden numera är inskriven i 'Teokratiska skolan' där han får lära sig att tala inför publik samt att han uppfyller många av de krav som ställs för att få bli medlem av Jehovas vittnen. Som skriftlig bevisning har klaganden även åberopat utdrag från sin webblogg. Av utdragen framgår det att klaganden presenterar sig själv med namn och bild på webbloggen. Vidare framgår det att han publicerat ett flertal antiislamska karikatyrer och artiklar och att flera av dessa får anses grovt kränka islam. finner att den skriftliga bevisningen ger visst stöd för klagandens talan. För att avgöra om klagandens konvertering är genuin eller inte måste dock även en bedömning av hans berättelse göras.

10 Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM konstaterar att klagandet inte varit politiskt eller antiislamskt verksam i hemlandet. Domstolen konstaterar även att klagandens intresse för kristendomen och Jehovas vittnen påbörjades efter att han anlänt till Sverige och i mycket nära anslutning till Migrationsverkets beslut. Trots att klaganden enligt egen uppgift ska ha fått kontakt med Jehovas vittnen före sitt sista möte med Migrationsverket har han inte berättat något om detta vid den muntliga kompletteringen. Vidare konstaterar domstolen att klaganden börjat med sitt bloggande efter det att han mottagit Migrationsverkets urvisningsbeslut bedömer att klaganden saknar genuina flyktingskäl och att han därför inte är att anse som flykting enligt 4 kap. l UtlL. Han har därmed inte rätt till uppehållstillstånd på denna grund och det saknas därför skäl att bevilja honom flyktingförklaring och resedokument. bedömer emellertid att klaganden gjort sannolikt att hans familj och några av hans vänner i Afghanistan har fått kännedom om hans verksamhet inom Jehovas vittnen. Klaganden har även gjort sannolikt att personer i Afghanistan kan ha fått kännedom om hans islamkritiska webblogg och genom den även om hans konvertering. Vid ett återvändande till Afghanistan kan klaganden därmed riskera att utsättas för sådan skyddsgrundande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 UtlL. Mot bakgrund av det absoluta verkställighetsförbudet har klaganden härigenom rätt till uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Som alternativt skyddsbehövande har klaganden rätt till permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstarusförklaring enligt 4 kap. 3 a UtlL. Det finns inget hinder mot att bevilja permanent uppehållstillstånd. Vid denna utgång saknas anledning att ta ställning till om klaganden har rätt till uppehållstillstånd som övrig skyddsbehövande.

11 Sida 1 1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM Migrations verkets beslut ska således upphävas och klaganden beviljas permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring. Av 2 kap. 8 UtlL framgår att klaganden inte behöver arbetstillstånd. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillståndet och även i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV3 110) Eva Frånlund Althin Rådman!" I avgörandet har deltagit Eva Frånlund Althin, ordförande (skiljaktig motivering) samt nämndemännen Ulla Anserius, Per-Ove Karlsson (skiljaktig mening) och Zelal Ölcer. Föredragande har varit Ulrika Kairento. Ordföranden Eva Frånlund Althin är skiljaktig avseende motiveringen till domen och anför följande. Vid bedömning av om klaganden kan anses som alternativt skyddsbehövande vill jag framhålla följande. Jag finner att klaganden inte är trovärdig i sin framställning. Avseende hans nya tro anser jag, mot bakgrund av att den framkommit så sent i processen, att det finns anledning att ifrågasätta om agerandet verkligen varit genuint och inte enbart ett sätt för att fa uppehållstillstånd i Sverige. Vidare borde något så pass allvarligt som ett beslut från en mulla om att klaganden ska dödas om han återvänder till Afghanistan ha framkommit i överklagandeskriften till domstolen, eftersom beslutet uppges ha fattats redan sommaren Även med beaktande av vad klaganden anfört om skälen till sitt agerande finner jag anledning att

12 Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM ifrågasätta klagandens genuina övertygelse. Vidare anser jag att klaganden inte gjort sannolikt att hans nya tro har kommit till personers kännedom i Afghanistan. Vad gäller klagandens webblogg anser jag att det är sannolikt att personer i Afghanistan har läst den eller kommer att läsa den. På grund av det grovt islamkritiska innehållet i webbloggen riskerar klaganden därmed att vid ett återvändande till Afghanistan utsättas för sådan skyddsgrundande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap. 2 UtlL. Han har därmed rätt till permanent uppehållstillstånd och statusförklaring. I övriga bedömningar ansluter jag mig till majoriteten. Nämndeman Per-Ove Karlsson är skiljaktig beträffande utgången i målet och anför följande. Jag anser inte att klaganden är trovärdig i sin framställning och att han inte heller har visat att han anslutit sig till Jehovas vittnen på grund av genuin övertygelse. Klaganden har inte gjort sannolikt att vare sig hans nya tro eller hans webbloggande har kommit till personers kännedom i Afghanistan. Klaganden är således inte att anse som vare sig flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. l och 2 UtlL. Av landinformationen framgår det att inte råder svåra motsättningar i Herat varför klaganden inte heller är övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a UtlL. Överklagandet ska därmed avslås i sin helhet. Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.

13 Asylprövningsenhet Arlanda-jour Migrationsverket Beslut Beteckning 1(8) Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Adress: Språk: Dariska _ ^^~ ~ ^^ medborgare i Afghanistan Offentligt biträde: Nima Rostami, Juristfirman Nima Rostami, Spårvägen 12, Solna Beslut Migrationsverket beslutar art - avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig - tillerkänna Nima Rostami ersättning av allmänna medel med kr varav I det totala beloppet ingår mervärdesskatt med kr. - Staten står for ersättningen till Nima Rostami och den betalas ut av Migrationsverket. Överklagande Information om hur du kan överklaga hittar du på beslutets sista sida. Migrationsverket Asylprövningsenheten/jouren i Stockholm Besöksadress Sky City, Arlanda Flygplats Postadress Box 507, Solna Telefon Telefax E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida Organisationsnr

14 Beteckning 2(8) Ansökan och yrkanden Du reste, enligt egen uppgift, in i Sverige den 15 december 2008 och ansökte om asyl samma dag. Du har yrkat att du ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd. Som skäl för din ansökan har du i huvudsak uppgett att du har utsatts för hot, utpressning och mordförsök av ett okänt kriminellt gäng. Din far har också kidnappats vid ett tillfälle och tvingats betala en lösensumma. Ditt liv är i fara och den afghanska polisen saknar förmåga att erbjuda ett fullgott skydd. Som grund åberopar du 4 kap. 2 utlänningslagen. För att styrka din identitet har du lämnat in en tazkira, röstkort, bankkort samt ett studentkort och ett intyg från Herats universitet. Handlingarna har lämnats in i original. Du saknar pass. Till stöd för din asylberättelse har du lämnat in fyra dagstidningar innehållande fem artiklar som tar upp det o stabila säkerhetslaget i Afghanistan och den senaste tidens utveckling med affärsmän som kidnappas i Herat. För att styrka att du har utsatts för telefonhot och beskjutning i samband med en taxiresa har du lämnat in en veckotidning innehållande en artikel med din bild och en kopia på en polisanmälan av händelsen. Härutöver har du till stöd för din ansökan åberopat UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Afghanistan 2007, UNHCR'S Eligibility Guidelines for Assessing the Intemational Protection Needs of Afghan Asylum-Seekers sidan 11, under rubriken "Intemal flight or relocation alternative", och sidan 80, första stycket tredje och fjärde meningen, under rubriken "Internal flight or relocation alternative" samt MIG 2007:9 och Migrationsöverdomstolens dom UM Skälen för beslutet Identitet och skriftlig bevisning Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, vilket även inbegriper att sökanden måste göra sin identitet sannolik. I en prövning av en asylansökan ska alltid först bedömas om den sökanden har gjort sin identitet och sitt ursprung sannolikt. Därefter får de åberopade asylskälen prövas (MIG 2007:12). Du kan inte anses ha styrkt din identitet genom de handlingar du lämnat in. Migrationsverket finner dock att du genom dessa handlingar samt dina egna uppgifter har gjort sannolikt att du är hemmahörande i Afghanistan och kommer från staden Herat. Din ansökan ska därför prövas mot detta land och denna ort. Migrationsverket bedömer vidare att den inlämnade bevisningen inte i sig kan anses styrka din asylberättelse. De åberopade rapporterna och de inlämnade tidningsartiklarna återger endast den allmänna situationen i Afghanistan och att

15 Beteckning 3(8) det förekommer att affärsmän kidnappas. Den inlämnade polisanmälan består av en kopia liksom den så kallade veckotidningen. Veckotidningen, saknar även en ansvarig utgivare och ger som helhet ett fabricerat intryck. Tidningen innehåller endast en bild och det på dig i ett sammanhang som ska beskriva den allmänna situationen i Herat och den händelse då en taxibil blivit beskjuten när du som passagerare i denna bil var på väg till dina studier på universitet. Bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan Migrationsverket konstaterar att säkerhetsläget i Afghanistan generellt sett har försämrats under de senaste åren. Av tillgänglig landinformation och praxis framgår emellertid att försämringen av säkerhetsläget inte rör hela Afghanistan och att även om till exempel Kabul också har utsatts för attentat är det allmänna säkerhetsläget där förhållandevis stabilt (Jfr MIG 2008:20). Migrationsverket bedömer utifrån den tillgängliga landinformationen att våldsamheterna främst avser provinser i de södra och sydöstra delarna av Afghanistan, vilket också stämmer överens med UNHCR:s bedömning av säkerhetsläget i landets olika provinser. Migrationsverket har i bedömt att i provinserna Kandahar, Helmand, Ghazni, Uruzgan, Paktika och Zabul råder en inre väpnad konflikt (jfr Migrationsverkets vägledande beslut 22 november 2007 och rättschefens kommentera den 14 december 2007). Enligt UNHCR:s senaste rapport bedöms alla distrikt i södra Afghanistan vara osäkra (Helmand, Kandahar, Uruzgan och Zabul). I övrigt är det endast provinserna Paktika, Paktia, Ghazni och Maidan-Wardak och Khost som i sin helhet bedöms osäkra. Landets övriga provinser bedöms vara osäkra i vissa delar, eller nämns inte alls i rapporten, (se UNHCR:s rapport från 6 oktober 2008, Afghanistan Security Update Relating to Complementary Forms of Protection). Avseende den anförda provinsen Herat framgår av ovan nämnda rapport att hela provinsen är att betrakta osäker med undantag för distrikten Khosan, Kushke Rubat Sangi, Guzara, Engil samt staden Herat. Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting eller skyddsbehövande i övrigt Av 4 kap. l utlänningslagen framgår art en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har

16 Beteckning ~ 4(8) ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. En flykting har enligt 4 kap. 3 första stycket utlänningslagen rätt, att på begäran få flyktingförklaring. En flykting kan även enligt 4 kap. 4 utlänningslagen få ett resedokument. En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land på grund av att han eller hon - känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning - på grund av en väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp - på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland. Sådana flyktingar och skyddsbehövande som nu nämnts har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Av inlaga och muntlig utredning framgår i huvudsak följande. Du lämnade Herat och Afghanistan eftersom du har utsatts för dödshot och förföljelse av en okänd kriminell grupp som försöker pressa er familj på pengar. Du är shiamuslim av tadzjikisk etnicitet, född och uppvuxen i staden Herat där du bodde tillsammans med dina föräldrar och dina två småsyskon. Du är student och gick på fjärde året på universitet i Herat. Din far driver en restaurang och festlokal i anslutning till bostaden. Ditt och din fars problem började år 2007 (1386 afghansk tideräkning) då din far kidnappades och hölls kvar i tre dygn innan han släpptes mot att han betalade en lösensumma. Din far stoppades i sin bil av ett beväpnat gäng utanför staden Herat en dag när han var ute för att handla byggmaterial till sin affärsrörelse. Du polisanmälde händelsen till polisen. Efter polisanmälan ringde kidnapparna till din mobiltelefon och krävde pengar för att släppa din far. I bakgrunden kunde du höra din fars röst då han utsattes för tortyr. Inom tre dagar hade ni lyckats samla ihop den slutliga lösensumman på dollar. Dagen efter lämnade du över pengarna till en okänd man på en överenskommen plats. Påföljande dag ringde din far från en plats som kallas för Pole Poshto som ligger utanför Herat och du kunde hämta upp din far som var i mycket dåligt skick efter den misshandel och tortyr han utsatts för. Kidnapparna förbjöd er att polisanmäla händelsen vid hot om att annars skulle du eller någon annan i familjen råka illa ut. Allt var lugnt fram till slutet av sommaren år 2008 då någon ringde och lade på. Såväl du som din familj fick ta emot den här typen av påringningar. En dag mottog din far ett hotfullt telefonsamtal där någon krävde dollar för att du inte skulle utsättas för en kidnappning. Du och din far polisanmälde händelsen varefter polisen ökade sin närvaro och patrullering i staden. Ni blev också

17 Betec 5(8) uppmanade att inte svara i telefonen. Eftersom ni inte svarade i telefonen fick ni ta emot hoten per brev som kastades in på er gård. Enligt breven skulle du kidnappas vid ett lämpligt tillfälle. Eftersom du snart skulle utexamineras valde du trots hoten att ändå fortsätta med dina studier. När du den 25 augusti 2008 var på väg i en taxibil till dina studier på universitetet i Herat försökte en beväpnad man stoppa taxibilen. När taxichauffören inte stannade avfyrade han några skott mot bilen. Taxichauffören lyckades emellertid fly från platsen. Tillsammans med några polismän kom din far och hämtade dig från universitet. Polisen undersökte händelsen och hittade spår av skottlossningen och lovade återigen att de skulle upprätthålla säkerheten i området. Två dagar senare fick du motta en sista varning per telefon att de skulle döda dig när de påträffade dig. Din far krävde av polisen att de skulle bevaka er bostad och ert kvarter men fick till svar att de saknade resurser. Två veckor senare på natten vid elvatiden hoppade någon in på er gård medan en annan man satt på en motorcykel på andra sidan muren. Ni tog er upp på ert hustak och ropade på hjälp. När mannen märkte att de var upptäckta flydde de från platsen. Du tror att de hade kommit för att kidnappa dig. Din far klagade återigen till polisen på den bristande säkerheten. Polisen meddelade att de inte kunde garantera er säkerhet på grund av det mycket ostabila säkerhetsläget och rekommenderade dig att söka skydd utomlands. Du misstänker att de olika hoten och händelserna har koppling till varandra. Din familj bor kvar i er bostad i Herat och har inte blivit utsatta för några ytterligare hot sedan du lämnade Afghanistan. Din familj har bytt telefonnummer och uppgivit för dem som utsatt er för hot och utpressning att du har tagit ditt liv. Vid ett återvändande skulle du förföljas av en okänd kriminell grupp och riskera att bli utsatt för samma sak som din far. Du har ingen möjlighet att undkomma problemet genom att flytta till en annan del i Afghanistan eftersom de skulle hitta dig var du än flyttade. Migrationsverkets bedömning Migrationsverket konstaterar inledningsvis att du inte har styrkt din identitet men att de av dig inlämnade identitetshandlingar tillsammans med övriga uppgifter i ärendet gjort den sannolik. De inlämnade rapporterna och tidningsartiklarna får vidare till viss del anses styrka de åberopade uppgifterna om den allmänna situationen i Afghanistan och Herat samt att det förekommer att affärsmän kidnappas. Du kan emellertid inte anses ha styrkt dina individuella asylskäl med någon skriftlig bevisning. Din ansökan får således i huvudsak bedömas utifrån din egen berättelse. Inledningsvis kan det härvid konstateras att din berättelse är vag och detalj fattig. Du vet inte vilka det är som ska ha legat bakom din fars kidnappning, tortyren, och de åberopade hoten mot dig och den övriga familjen. Berättelsen kan inte

18 Beteckning ^ 6(8) heller i sig anses ge stöd for att din far skulle ha utsatts for kidnappning och tortyr eller att han skulle vara av särskilt intresse för utpressning i egenskap av affärsman. Du har vidare uppgivit att du inte vet men misstänker att de åberopade händelserna har koppling till varandra. Utifrån din berättelse kan det vidare konstateras att hoten ska ha upphört i och med att din familj bytt telefonnummer och att din familj har kunnat bo kvar i sin bostad i Herat. För att uppfylla förföljelsebegreppet på så sätt som utgör grund för flyktingstatus krävs en viss intensitet (Wikrén, Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer, åttonde upplagan, 2006, s. 130). I detta sammanhang noteras att du endast mottagit något enstaka hot och att du, av oklar anledning, vid ett tillfälle varit med om en beskjutning mot den taxibil du färdats i. Med beaktande av de brister som förekommer i ärendet finner Migrationsverket mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet att du inte gjort sannolikt att några personer eller grupperingar i hemlandet skulle hysa något större intresse för dig vid ett återvändande till Afghanistan. Verket har härvid bland annat beaktat den omständigheten att din familj har kunnat leva kvar i Herat utan några konsekvenser. Enligt Migrationsverkets bedömning råder det varken inre väpnad konflikt eller svåra motsättningar i den anförda hemprovinsen som helhet (jfr Migrationsverkets vägledande beslut 22 november 2007 och rättschefens kommentera den 14 december 2007). Enligt UNHCR:s senaste rapport är hela Heratprovinsen osäker med undantag för staden Herat och distrikten Koshan, Kushke Rubat Sangi, Guzara och Engil som inte anses som osäkra (UNHCR Afghanistan Security Update Relating to Complementary Forms of Protection, october 6, 2008). Migrationsverket konstaterar att du har uppgett att du kommer från staden Herat vilket inte bedömts som osäkert i ovan nämnda rapport. Det föreligger därför inga hinder mot att du återvänder till Herat. Mot bakgrund av ovan redovisade sakomständigheter samt med beaktande av vad som i övrigt framkommit om hotbilden mot dig bedömer Migrationsverket att du inte gjort ditt behov av skydd sannolikt. Det får således anses att du vid ett återvändande inte riskerar asylgrundande förföljelse, trakasserier eller övergrepp. Du är därför inte att betrakta som flykting enligt 4 kap. l eller som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Fråga om synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas att stanna i Sverige.

19 Beteckning 7(8) Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Enligt förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter skall markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Det har enligt Migrationsverkets bedömning inte framkommit omständigheter som enskilt eller sammantaget är sådana att de kan anses vara synnerligen ömmande. Det saknas därför skäl för att bevilja dig uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 utlänningslagen. Därför utvisar Migrationsverket dig Eftersom det bite finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Magyåreh ] amali Beslutsfattare Kalevi Liimatainen Föredragande Kopia till Nuna Rostand Migrationsverkets mottagningsenhet i Lenhovda

20 SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga förvaltningsrättens dom/beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Tala om varför Ni anser att domen/beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha. Sänd även med sådantsom Ni anser ha betydelse och som Ni inte tidigare gett in, För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Tala om vilken dom eller vilket beslut Ni överklagar genom att anteckna förvaltningsrättens namn och målnummer. Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås för delgivning. Har Ni redan tidigare lämnat dessa uppgifter i målet och om de fortfarande är aktuella behöver Ni inte uppge dem igen. Om Ni anlitar ombud kan ombudet i stället underteckna skrivelsen. Ombudet ska sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten. Adressen till förvaltningsrätten framgår av förvaltningsrättens dom/beslut. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten. 1.23O o Q Ö U 1 t ō o CS1 Q