Vägledning - för dig som handlägger projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Transkript

1 Vägledning - för dig som handlägger projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

2 2 FÖRORD 3 1. ANSÖKAN LÄNSSTYRELSENS DIREKTIV FÖR ATT ANSÖKA OM PROJEKTMEDEL PROJEKT SOM BÖR PRIORITERAS ENLIGT AKTUELLA REGERINGSDIREKTIV BEDÖMNING AV ANSÖKNINGSHANDLINGAR Övergripande krav för godkänd budget Bilagor som bör medfölja ansökan 6 2. PROJEKTRAPPORTERING RIKTLINJER FÖR PROJEKTÄGARE SOM BEVILJATS PROJEKTSTÖD Kontakta Länsstyrelsen om BESLUTET OCH VILLKOR Följande bestämmelser ska stå i beslutet för projektägaren INKOMMEN RAPPORTERING AV PROJEKT SAMT EKONOMISK REDOVISNING Generella krav vid slutrapportering av projekt RUTINER FÖR REKVISITION OCH UTBETALNING Följande ska lämnas in tillsammans med rekvisitionen UPPSKOV FÖR PROJEKTRAPPORTERING OCH EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING VILLKOR Följande ska alltid framgå i den ekonomiska redovisningen Grundläggande krav på utgifter Ett exempel på en ekonomisk redovisning Stickprov som granskningsmetod ÅTERKRAV AV MEDEL PROJEKTÄGAREN SKA HELT ELLER DELVIS BETALA TILLBAKA BIDRAGET OM SPRIDA GODA PROJEKT MELLAN LÄNEN LYFTA PROJEKTEN NATIONELLT KOPIERA ETT PROJEKT TILL ETT ANNAT LÄN 13

3 3 Förord Regeringen har under nuvarande mandatperiod avsatt 800 miljoner kronor för insatser inom ramen för handlingsplanen mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Länsstyrelserna har tillsammans med andra myndigheter fått flera uppdrag att genomföra insatser på området. Uppdragen innefattar bl.a. att samordna insatserna kring mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck i länen, utöva förstärkt tillsyn av socialtjänsten och främja utvecklingen i berörda verksamheter, samt att lämna projektmedel till ideella föreningar, kommuner och myndigheter. Insatser som beviljas stöd ska ha sin utgångspunkt i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s konvention om barns rättigheter. Länsstyrelserna har sedan 2004 haft ett uppdrag att fördela medel till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Det har resulterat i flera givande projektet som förhoppningsvis kan innebära en skillnad för individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Att arbeta med projekt innebär också ett arbete med projektadministration och ekonomi. Målet är att projektägaren med hjälp av Länsstyrelsens handläggare ska kunna genomföra projekt som syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Projektet ska vara väl organiserat och utan ekonomiska oklarheter och efterlämna en slutrapport som beskriver projektets genomförande och resultat. Det är viktigt att de Länsstyrelser som delar samma uppdrag och handlägger projekt med samma syfte har en gemensam grund för bedömningar av ansökningar och redovisningar. Dels för att ansvariga projekthandläggare ska bli tryggare i sitt arbetssätt, dels underlätta arbetet samt kunna behandla alla projektägare på lika villkor. Mot denna bakgrund har dokumentet som du håller i din hand arbetats fram 1. Här presenteras grundläggande riktlinjer för handläggning inom området hedersrelaterat våld och förtryck. Dokumentet är inte ett regelverk utan en vägledning i arbetet. Målet är att handläggningen ska vara så lika som möjligt hos Länsstyrelserna, samtidigt som hänsyn måste ges till regionala förutsättningar. Dokumentet har förts på remiss till övriga Länsstyrelser och slutligen presenterats på det nationella mötet vid Integration- och jämställdhetsdepartementet den 28 oktober Handledningen är framtagen av en grupp representanter från Länsstyrelsen Östergötland, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 2 I detta dokument har material från Allmänna Arvsfonden och Ungdomsstyrelsen angående bidragsgivande använts. Förvaltningsavdelningens Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl.. har använts som en grund för riktlinjerna i dokumentet.

4 4 1. Ansökan 1.1 Länsstyrelsens direktiv för att ansöka om projektmedel Projekt inom länet. Tidsbegränsade projekt på ett år som avser förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Projektet måste ha ett tydligt start- och slutdatum. Projekt som drivs av en myndighet, en kommun, en organisation/stiftelse eller gemensamt av dessa. Gemensamma ansökningar från kommuner, myndigheter, organisationer m.fl. bör uppmuntras. I ansökan måste det tydligt framgå vem som är projektägare när det är flera som samverkar. Samverkan måste tydliggöras och berörda kommuners ansvar i samverkan ska konkretiseras och protokollföras av nämnden/ kommunstyrelse Projekt som har en plan för genomförande och uppföljning som står i relation till projektets storlek. Länsstyrelsen beviljar stöd upp till hela kostnaden för projekt som söks av ideella organisationer och till högst halva kostnaden för projekt som söks av kommuner och myndigheter. Samtliga kriterier måste uppfyllas för att en ansökan ska behandlas. Medel beviljas inte till ordinarie verksamhet eller allmänna investeringar. Länsstyrelsen ska ta del av och godkänna det material som framställs inom projektet innan det trycks och sprids. Bidrag kan inte sökas för framtagande av en produkt som sedan ska säljas på den öppna marknaden eller till projekt som kan antas ha ett kommersiellt syfte 3. Bidrag kan heller inte sökas av enskilda personer, vinstdrivande företag eller politiska partier. Projektet ska normalt påbörjas inom två månader från det datum Länsstyrelsen har fattat beslut. 1.2 Projekt som bör prioriteras enligt aktuella regeringsdirektiv Utbildning för personal inom t.ex. socialtjänst, skola, polis, hälso- och sjukvård samt frivilligorganisationer (och andra berörda aktörer). Utveckling och integrering av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i aktörernas (i första hand kommuners och andra myndigheters) ordinarie verksamheter. 3 Med kommersiellt syfte avses till exempel att söka bidrag för tryckkostnader för en bok som man sedan avser att sälja för att på så sätt få in pengar till organisationen. (Ungdomsstyrelsen; Vägledning till ansökan). I annat fall bör detta specificeras i beslutet av Länsstyrelsen.

5 5 Utveckling av samarbete mellan berörda aktörer på lokal och regional nivå. Insatser för att höja kunskapen och medvetandet om frågorna. Insatser som fångar upp ett aktivt deltagande och organiserar dem som själva riskerar att utsättas för hot och våld. Insatser som stimulerar bildandet av nätverk mellan dem som i sin verksamhet kommer i kontakt med målgruppen. Ovanstående riktlinjer gäller även för stöd till insatser där homo-, bi- och transpersoner utgör målgrupp. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och i FN:s konvention om barnets rättigheter. 1.3 Bedömning av ansökningshandlingar Det finns inte ett gemensamt ansökningsformulär för alla Länsstyrelser, vilket inte heller är nödvändigt, därav kan vissa bedömningsgrunder rekommenderas. Ett tips är att ha anvisningar till ansökan, vilket kan förbättra kvalitén på ansökningarna (se Länsstyrelsen Östergötland). När det gäller bedömningsgrunder bör projekt som syftar till samverkan mellan myndigheter, organisationer m.fl. uppmuntras, samt projekt som kan leda till integrering i ordinarie verksamhet. Vid en ansökan där flera olika aktörer skall samverka är det viktigt att det framgår vem som ska vara projektägare. Utvärdering och möjligheten till att kvalitetssäkra projekten bör beaktas i bedömningen av ansökningshandlingarna. Ansökan och det eventuella projektet kan förbättras och höjas kvalitetsmässigt om man från Länsstyrelsen har möjlighet att föra en dialog med projektägaren utifrån deras idé och projektansökan. Detta kan göras utan att för den skull ge några löften om beviljade medel. Vissa Länsstyrelser använder sig av en intervju medan andra har ett direkt möte med projektägaren om ansökan. Det viktiga är att det är projektägaren som själv formulerar ansökan, handläggaren kan enbart ge stöd samt se till att projektidén håller sig inom ramen för Länsstyrelsens riktlinjer och prioriteringar. Det problematiska, både för handläggaren och projektägaren, är att bedöma en hållbar budget. För detta kan det vara bra att Länsstyrelsen är både behjälplig och tydlig. Det är därför viktigt att det finns riktlinjer för vad som är en godkänd budget inom ramen för Länsstyrelsens uppdrag Övergripande krav för godkänd budget Budgeten ska vara så specificerad som möjligt, exempelvis bör poster som övriga kostnader specificeras. Det ska framgå i budgeten hur de olika kostnaderna är beräknade.

6 6 Det ska specificeras att sociala avgifter 4 är medräknande i löner eller arvoden samt om internkostnader ingår. Det ska framgå om projektet finansieras av andra bidragsgivare och i så fall vilka poster som söks från Länsstyrelsen. Till ansökan kan bifogas intyg för medfinansiering samt kontaktuppgifter. Kostnader för aktiviteter som tillhör projektet (t ex kost och logi, resor) ska kopplas till en aktivitet. Förtäring ska motiveras utifrån ett syfte. I enlighet med Länsstyrelsens miljöpolicy bör kollektivtrafik uppmuntras om detta är möjligt. Posterna i budgeten ska stämma överens med de planerade aktiviteterna som nämns i ansökan Bilagor som bör medfölja ansökan 5 1. Organisationens stadgar 2. Protokoll från senaste årsmötet, där firmatecknare framgår 3. Senaste verksamhets-/årsberättelsen 4. Verksamhetsplan för det året då man enligt ansökan planerar att genomföra projektet och budget 5. Beslut om organisationsnummer eller registreringsbevis från skatteverket 6. Protokoll från nämnden/styrelse/eller motsvarande som visar att insatserna stöds 7. Intyg på medfinansiär om detta finns, med kontaktuppgifter 4 Har en förening anställda för projektet ska föreningen betala arbetsgivaravgifter (sociala avgifter) om beloppet överstiger 1000 kr/ person. Detta gäller även när föreningen betalar medlemmar för arbete som de har utfört, exempelvis vid arvoden. För ytterligare information se skatteverkets skrift Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser SKV 324 utgåva Punkt 1-7 gäller föreningar, för kommuner och myndigheter gäller enbart punkt 6-7.

7 7 2. Projektrapportering 2.1 Riktlinjer för projektägare som beviljats projektstöd När ett beslut finns på beviljat projektstöd ska informationen om riktlinjerna bifogas beslutet. Beslutet som fattas ska grundas på ansökan och i beslutet ska de specifika villkor som gäller för just det projekt anges. Nedan anges generella villkor vid beviljande av projektstöd Kontakta Länsstyrelsen om Under projekttiden kan vissa förändringar ske. I dessa situationer är det viktigt att projektägaren kontaktar Länsstyrelsen för att få förändringen godkänd innan den genomförs. Därför är det viktigt att projektägaren ska kontakta Länsstyrelsen: Om projektstarten försenas. Om projekttiden behöver ändras. Om det behövs göras ändringar i projektet gällande omfördelning av kostnadsposter eller förändringar i syfte och genomförande som var skrivet i den ursprungliga ansökan. Om projektledare eller firmatecknare ändras. Om projektägaren behöver ändra datum för projektredovisning. 2.2 Beslutet och villkor I beslutet ska det framgå att projektet bedrivs enligt projektansökan. Beviljat belopp och vilka budgetposter som blivit godkända ska också framgå tydligt. Det ska finnas en övergripande plan för utbetalning från Länsstyrelsen, samt en plan för rapportering och ekonomisk redovisning från projektägaren. En rekommendation är att inte bevilja för många olika budgetposter, detta för att underlätta den ekonomiska redovisningen både för projektägaren och för dig som handläggare. Projektet ska ha ett särskilt konto. Detta för att underlätta redovisningen. Om specifika villkor för ett projekt är aktuellt bör det finns med i beslutet. Länsstyrelsen har rätt att besöka, revidera eller utvärdera varje verksamhet eller insats. Länsstyrelsen har även rätt att ta del av de handlingar som berör projektet Följande bestämmelser ska stå i beslutet för projektägaren Beslutet baseras på ansökan med den godkända budgeten. Enbart de beviljade posterna är godkända kostnader. Medlen skall rekvireras senast tre månader efter projektstart, detta gäller förskott. Ej förbrukade medel skall återbetalas till Länsstyrelsen.

8 8 Ej godkänd del- eller slutrapportering samt ekonomisk redovisning kan innebära att Länsstyrelsen kan komma att kräva tillbaka redan utbetalda medel samt att projektet stoppas. Försenad eller utebliven rapportering kan innebära återkrav på utbetalda medel eller att nya medel ej kan rekvireras. Kostnader ska kunna bevisas att de är betalda, därav bör ej kontantutbetalningar göras och kontoutdrag ska finnas med vid den ekonomiska redovisningen. Länsstyrelsen ska bli inbjuden till projektets olika aktiviteter och projektägaren förväntas delta i erfarenhetsutbyte eller andra aktiviteter som är till för projektägare. 2.3 Inkommen rapportering av projekt samt ekonomisk redovisning 6 Att projektägaren inkommer med en bra och innehållsrik rapportering kan ge Länsstyrelsen en hänvisning om vad som kan vara lämpliga insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att höja kvalitén på rapporteringen av projekt, behövs det tydliga anvisningar för vad som är en godkänd rapportering av projekt samt ekonomisk redovisning. För att garantera bättre slutredovisningar bör Länsstyrelsen ställa krav på delrapportering av projektägaren, ha rutiner för att kvalitetssäkra projekt (exempelvis genom att besöka projekten), ge anvisningar för slutredovisning (se Länsstyrelsen Östergötland samt ha en god kontakt med projektägaren Generella krav vid slutrapportering av projekt I projektredovisningen skall bidragsmottagaren i sak redogöra för det projekt som har bedrivits med stöd av bidraget och i enlighet med den ursprungliga ansökan. Villkoren som är specificerade i beslutet skall samtliga vara uppfyllda. Projektrapporteringen och den ekonomiska redovisningen skall vara utformade enligt de anvisningar som bidragsgivaren specificerar i bidragsbeslutet och i den allmänna informationen som medföljer beslutet. Generellt skall rapporteringen visa att projektet skett i enlighet med syfte och genomförandeplan i ansökan. Om tillfredsställande rapportering över projektet ej kommit in eller ej kan godkännas bör ytterligare medel stoppas samt återkrav på redan utbetalda medel utgå. Slutredovisningen måste vara godkänd innan den sista utbetalningen sker. 6 Förvaltningsavdelningen: Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl.

9 9 2.4 Rutiner för rekvisition och utbetalning Beviljade medel utbetalas efter uppgjord utbetalningsplan som specificeras i beslutet. Den slutliga utbetalningen ska alltid ske efter godkänd slutredovisning. Viktigt att notera är att Länsstyrelsen endast betalar ut sin andel av de totala kostnaderna när det finns en medfinansiär. Har projektet finansierats till hälften av Länsstyrelsen och resten av någon annan finansiär kommer Länsstyrelsen alltså bara stå för hälften av kostnaderna upp till totalt beviljat belopp. (För exempel se 2.6.3). För att bidrag ska kunna rekvireras måste samtliga uppgifter på rekvisitionsblanketten vara ifyllda. Det plus- eller bankgironummer som anges ska överensstämma med det som finns angivet i ansökan. Projektet ska ange vilken tidsperiod den aktuella rekvisitionen avser. Inga kostnader får ligga utanför den period som anges på rekvisitionen och kostnaden måste vara betald. Förutsättningen för ytterligare utbetalning är att föreskriven redovisning har inkommit till Länsstyrelsen. Den som rekvirerar medel ska styrka sin behörighet och rekvisitionen ska vara undertecknad av firmatecknare. En rekvisition skall göras senast inom tre månader från starten av projektet. Om rekvisitionen inte har gjorts i tid, upphör rätten till bidrag. Enligt de allmänna villkoren för bidrag till föreningar stiftelser m.m. från Förvaltningsavdelningen, gäller generellt att varje rekvisition får avse högst fem prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 7. Om projektägaren kan visa att förbrukningen av medel för de kommande sex månaderna kommer överstiga detta belopp, får hela den förutsedda förbrukningen för sex månader betalas ut. Perioden om sex månader ska räknas från den beräknande utbetalningsdagen Följande ska lämnas in tillsammans med rekvisitionen De dokument som specificeras i beslutet/avtalet. Ekonomisk redovisning med numrerade verifikationer och kontoutdrag. Beslut från medfinansiärer. Skriftlig redovisning specifieras i beslutet. 2.5 Uppskov för projektrapportering och ekonomisk redovisning Projektets datum för slutredovisning fastställs i beslutet. Om det finns behov av uppskov för rapportering ska denna begäran inkomma till Länsstyrelsen i god tid innan slutdatum, denna ska 7 För 2009 gäller ett prisbasbelopp på enligt Regeringskansliet.

10 10 också motiveras. Uppskov kan ges högst en gång och längst en månads tid, om inte särskilda skäl föreligger. Om en redovisning av projektet inte har inkommit en månad efter slutdatum ska en påminnelse skickas ut. 2.6 Ekonomisk redovisning villkor Följande ska alltid framgå i den ekonomiska redovisningen Vilken verksamhet som har genomförts med stöd av bidraget. Annan medfinansiering ska redovisas. Uppgifter om hur stor del av bidraget som har förbrukats under den gångna perioden och uppgifter om hur förbrukningen förhåller sig till den ursprungliga budgeten i ansökan. Visa vilken tid redovisningen avser. Visa samtliga inkomster och utgifter för projektet. Följa posterna ur den kostnadskalkyl i budgeten som låg till grund för beslutet samt de överenskommelser som har gjorts med Länsstyrelsen. Bevis på att utgifterna är betalda. Utdrag ur huvudboken eller kontoutdrag. Att sociala avgifter är betalda till skatteverket om det förekommer löner eller arvode. Alla kostnader sammanställas i en lista (se 2.6.3) Grundläggande krav på utgifter Kostnaderna har uppstått i projektet. Stämmer med beslutet för projektet. Uppkommer under den beviljade projekttiden. Är faktiska kostnader, inte beräknade. Är betalda Ett exempel på en ekonomisk redovisning För projektägare Y är lön samt tryckkostnader beviljade. Projektet pågår från 1 januari till 1 juni Totalt beviljat belopp är kr. Projektägaren kan rekvirera hälften av det beviljade beloppet vid projektstart om villkoren för rekvirering är uppfyllda. Resterande summa utbetalas vid godkänd slutredovisning av projektet. I sammanställningen är lön verifikationerna 1-5 samt tryckkostnader verifikation 6-9.

11 11 Ver nr Vad det gäller Kostnad Budgetpost Fakturadatum 1 Lön proj. ledare Lön med soc (jan) avg. 2 Lön proj. ledare Lön med soc (feb) avg. 3 Lön proj. ledare Lön med soc (mar) avg. 4 Lön proj. ledare Lön med soc (apr) avg. 5 Lön proj. ledare Lön med soc (maj) avg. 6 Broschyr 550 Tryckkostnader Affisch 3000 Tryckkostnader Metodbok 5800 Tryckkostnader Roll-up 2470 Tryckkostnader S:A Total Projektägaren redovisar således kostnader för kr, är redan rekvirerade och redovisar godkända kostnader upp till kr. Följaktligen kan projektägaren få en slututbetalning på, = kr Stickprov som granskningsmetod För att effektivisera handläggningen kan stickprov istället göras. Vid handläggningen behandlas verksamheterna olika, beroende på om projektägaren är en kommun, större organisation, större eller mindre förening. Det viktiga är att få en överblick över hela projektets kostnader vid slutredovisning. Har föreningen ett bokföringsprogram är det enklare att få en korrekt bild över projektet. En mindre förening som enbart använder Excel får man föra en dialog med över hur sammanställningen ska se ut i slutändan. Det viktiga är att få alla kostnadsslag samlade när projektet är avslutat. Ett exempel kan vara: Kostnadsslag Belopp Verifikationsnummer Anledning Resekostnader Bil Till möte 23/9 Tåg Konferens 2/10 Båt Konferens 4/10 Kostnadsslag Belopp Verifikationsnummer Anledning Möteskostnader Lokal Möte 3/10 Fika Möte 3/10 Mat Års träff 6/10 Om en mindre förening utan bokföringssystem har ytterligare åtta kostnadsslag skulle detta innebära ett enormt arbete ur handläggningssynpunkt. I exemplet ovan kan förslagsvis alla

12 12 kostnader som rör resekostnader begäras in. I detta fall ska föreningen skicka in alla kvitton och fakturor som berör resekostnader, som i exemplet ovan är verifikationsnummer En viktig anledning till att få en överblick över alla kostnader i projektet är att Länsstyrelsen bara skall betala sin andel av projektet. Länsstyrelsens andel baserar sig på beslutet. Om exempelvis en projektägare har budgeterat projektkostnader för kr i ansökan och Länsstyrelsen beviljar ett bidrag på kr innebär det att Länsstyrelsen bidrar med hälften av projektkostnaderna. Det maximala bidraget är kr. Om sedan projektägaren slutredovisar en totalkostnad för projektet på kr så bidrar Länsstyrelsen med hälften av kostnaderna, alltså kr och inte kr. Om ett projekt förändras och kostnaderna blir högre än det beviljade beloppet så förändras inte Länsstyrelsens andel. Ett exempel kan vara en projektägare som har fått ett bidrag beviljat på kr för ett projekt som är budgeterat för kr. När projektägaren ska slutredovisa har kostnaderna ökat och projektägaren inkommer med kostnader på kr. Detta förändrar inte Länsstyrelsens beviljade belopp, som fortfarande är hälften utifrån den ursprungliga budgeten och därmed högst kr. Självklart är det svårt att budgetera ett projekt och det är inte ovanligt att projektets budget kan förändras. Därför är det viktigt att informera projektägaren att om projektets kostnader förändras och föreningen vill ha bidrag för detta måste projektägaren kontakta Länsstyrelsen. Först när Länsstyrelsen har godkänt förändringen kan föreningen få bidrag för förändringen av projektets budget. 3. Återkrav av medel Medel som inte förbrukats för sitt ändamål ska redovisas och återbetalas in till Länsstyrelsen. Återbetalning av medel som inte har använts ska ske i samband med slutredovisningen. 3.1 Projektägaren ska helt eller delvis betala tillbaka bidraget om Projektägaren inte hinner använda medel inom förutsatt tid. Skyldigheten att återbetala på denna grund infaller när det står klart att medlen inte har förbrukas eller uppenbarligen inte kommer att kunna förbrukas. Totalkostnaden för projektet har blivit mindre än beviljat bidrag. Bidraget används för annat än avsett ändamål som hänsyftats i beslutet. Projektägaren försummar sin redovisnings - och rapporteringsskyldighet. Om projektägaren inom en månad efter påminnelse fullgör sina skyldigheter behöver någon återbetalning inte göras. Tre månader efter återbetalningsskyldighet har inträtt ska bidraget återbetalas. I vissa fall kan bidragsgivaren meddela uppskov med återbetalningen. Begäran om uppskov ska inkomma senast den dag då återbetalningen skulle ske. Begäran ska innehålla en plan för återbetalningen.

13 13 Projektägaren kan ansöka om eftergift av återbetalning. Ansökan ska prövas enligt bestämmelserna om eftergift i förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. Fordran får efterges om det av någon anledning är uppenbart oskäligt att kräva betalning. 4. Sprida goda projekt mellan länen 4.1 Lyfta projekten nationellt Länsstyrelserna har ett uppdrag att ge stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, alla projekt som beviljas stöd ska på något sätt motsvara det uppdraget. I vissa avseenden sker det indirekt medan andra projekt mer direkt kan påvisa att projektet motverkar hedersrelaterat våld och förtryck. De är framför allt de sistnämnda vi bör tillvarata och sprida till andra län. Ett sätt kan vara att rekommendera projektägaren att söka nationella medel hos Länsstyrelsen Östergötland. För att vara ett nationellt måste det omfatta minst två län. Vill Länsstyrelsen fortfarande vara delaktig i projektet kan den vara med och medfinansiera projektet samt utveckla vissa delar av projektet i det egna länet parallellt med den nationella satsningen. Ett förslag är att kontakta ett eller flera län som utifrån regionala förutsättningar och beroende på hur långt man har kommit med frågan kan tänkas vara intresserade av projektet och stötta projektägaren. Därefter se över möjligheterna med nationella medel. 4.2 Kopiera ett projekt till ett annat län Att göra ett projekt nationellt kräver dock en större projektorganisation, vilket inte alla projektägare är intresserade av. Dock kan ett projekt vara av värde att kopiera i ett annat län men med en ny projektägare, därför är det av betydelse att sprida goda projekt både vid nationella konferenser för Länsstyrelserna samt genom LST-DL-Heder (mailen). För de län som blir intresserade kan eventuellt projektägaren tillsammans med sin Länsstyrelse presentera projektet för lämpliga aktörer som skulle kunna använda metoden. Material, metodböcker och andra handfasta metoder bör också spridas i den mån det är möjligt.

14