Rapport/utvärdering av Cirkus i glasriket Prototyp 2008

Transkript

1 Rapport/utvärdering av Cirkus i glasriket Prototyp 2008 Ett projekt genomfört med stöd av Kulturrådet, Regionförbundet Södra Småland och Lessebo kommun i samarbete med Regionteatern Blekinge Kronoberg, Orrefors Kosta Boda AB och Kosta Glascenter.

2 Daniel Granström, Rune Andersen, Nina Westman, Gry Lamberstsen Kosta Glascenter den 8 juli 2008 Foto: Lars Kroon

3 Konstnärlig utvärdering av Cirkus i Glasriket Prototypen sommaren 2008 Målsättning och tillvägagångssätt Den konstnärliga ambitionen i projektet var att sammanföra konstformerna cirkus, konstglas och musik för att sedan redovisa resultatet i föreställningsform för en publik. Prototypen var ägnad att skapa ett nätverk och undersöka produktionsförhållandena för kulturprojektet som ett samarbete med det lokala näringslivet. Arbetet genomfördes i form av en tre veckor lång workshop där första veckan ägnades åt ett undersökande av mötet mellan cirkus, glas och musik. Andra veckan sammanställdes materialet. Tredje veckan ägnades åt repetitioner och föreställning. Medverkande på scenen: Nycirkusartister Glasdesigner/blåsare Kompositörer och musiker Ljuddesign, teknik och layout Ljusdesign Producent och marknadsförare Manus och regi Gry Lambertsen Rune Andersen Daniel Granström Nina Westman Carin Blom Catharina Backman Erik Rask Maria Karlsson Jan Dzedins Åsa Johannisson I projektet deltog även glasblåsaren Ulrika Barr samt teknisk personal från Regionteatern Blekinge Kronoberg. Bokföring och administration sköttes av Teateri. De tre veckornas arbete bevakades av professor Lars Lindkvist, BBS Högskolan i Kalmar. Miljö Spelplatsen var glashyttan i Kosta Glascenter. Förutom redan befintlig inredning såsom glasugnar tillkom cirkusutrustningen som bestod av vertikala pålar och rep i olika tjocklekar. De senare smälte väl in i den industriellt präglade miljön. Rekvisitan hade anknytning till hyttmiljön t ex hinkar och glasblåsningsutrustning. Vi använde oss även av glasföremål som glasblåsarna kontinuerligt framställde. Valet att förlägga föreställningen till en autentisk miljö bidrog starkt till föreställningens specifika karaktär. Enligt publiken gav detta upplevelsen av att det som skedde var på riktigt och inte någon teatral illusion. Detta underströks även av det faktum att glasblåsarna blåste glas under hela föreställningen samt att cirkus till sin natur är på riktigt dvs. alltid innehåller möjligheten att t ex lindansaren kan ramla ner från linan. Ljussättningen hade stor betydelse för att skapa olika rum och stämningar samt ge fokus i scener med parallellhandling. Konstnärligt möte och medverkande I projektet medverkade två glasblåsare, två cirkusartister och två musiker. De representerade de olika konstformerna glas, cirkus och musik. Tack vare deras omfattande yrkeskunnande och

4 kreativitet blev det möjligt att kombinera de olika konstformerna. Glaset stod i centrum för uttrycket och användes på olika sätt av respektive konstnär: Musikerna använde glaset som slagverk, blåsinstrument samt i form av en glasharpa dvs. dricksglas av kristall stämda i olika toner (där ljudet uppstår när man drar med fingret längs med kanten på glaset). Cirkusartisterna byggde nummer kring olika glasobjekt. De tekniker som användes var bl a jonglering, illusions- och clownteknik. De blåste även glas samtidigt som de gick på lina respektive gjorde akrobatik i kinesisk påle. Glasblåsarna blåste glas under hela föreställningen. Deras övergripande fokus var framställandet av en större skål. Under föreställningens gång blåste de även andra objekt som de andra använde sig av. I föreställningen förekom även scener där alla medverkande förenades i samma handling t ex spelade musik eller blåste glas. Till sin karaktär var föreställningen visuell med både komiska och gripande inslag. Historien kretsade kring arbetet i hyttan och glasblåsarens framställande av olika föremål. Det teatrala spelet drevs av cirkusartisterna och helheten genomströmmades av musiken. Publik, marknadsföring och kultur/näringsliv Publikens respons var mycket positiv och föreställningen fungerade både för en lokal och också en internationell publik. Både barn och vuxna hade behållning av föreställningen. Den tillfrågade publiken bestod av människor från bruket, branschfolk från scen och glaskonstområdet samt utländska turister. Publikstatistik Fredag 11 juli kl Vuxna 37 Beläggningsgrad 63% Barn 26 Fria 12 Totalt 75 kl Vuxna 79 Beläggningsgrad 100% Barn 28 Fria 13 Totalt 120 Lördag 12 juli kl Vuxna 37 Beläggningsgrad 38% Barn 9 Fria 0 Totalt 46 kl Vuxna 71 Beläggningsgrad 84% Barn 27 Fria 3 Totalt 101

5 Söndag 13 juli kl Vuxna 104 Beläggningsgrad 116% Barn 27 Fria 8 Totalt 139 Nationalitet Glädjande nog noterades såväl tyskar, danskar som norrmän i publiken. På 11-föreställningen den 11 augusti, då regnet hällade, bokade 16 tyskar varav 10 barn in sig spontant. De fick en kort introduktion och kommentarerna efteråt var mycket uppsluppna och positiva, något som kan ses som ett tecken på att nycirkusen verkligen tilltalar publik över nationalitetsgränserna. Marknadsföring och samarbeten Föreställningen marknadsfördes via Internet, direktreklam, annonser och affischer. Vi riktade helt in oss på en regional publik. Annonsering skedde i Sydostpress i juni och juli. Direktreklam via utskick och e-post gick till Riksteaterns Scenpass-medlemmar i Kalmar och Kronobergs län, kommunala personalklubbar i Växjö, Kalmar, Lessebo, Nybro och till Sydostpress prenumeranter (MediaMax). Orrefors Kosta Boda samt Kosta Outlets personal fick erbjudande via e-post och affischer. Via Glasriket ABs och Visit.ses hemsida såldes biljetter samt via Turistbyrån i Kosta, som också skötte den direkta biljetthanteringen vid scenen. Hotel Björkängen marknadsförde föreställningen gentemot sina gäster. Samarbetet med Kosta Glascenter och Turistbyrån i Kosta bör framhållas som exceptionellt väl fungerande! Förankringen in i organisationen Orrefors Kosta Boda och Kosta Outlet kan fördjupas ytterligare inför kommande års satsningar. Beslut om årets projekt kom för sent (i maj) för att samarbetet skulle hinna mogna. Vi hann helt enkelt inte tillräckligt med att i god tid marknadsföra mot turister och inom OKB. En utvärdering av de besökande visar att det främst var direktreklamen som fungerade. Så gott som samtliga förbokare av biljetter utnyttjade ett rabatterbjudande via MediaMax, Scenpass eller kommunal personalklubb. Kultur och näring Ett resonemang som borde lyftas fram och utvärderas vid en nysatsning är den mängd pengar som varje besökare på cirkusen la i samband med besöket. I drivmedel, matinköp, butiksbesök, övernattning etc. Vi vågar anta, baserat på gensvaret på de olika erbjudandena vi skickade till Kalmar och Kronobergs invånare, att en stor del av cirkusbesökarna kom pga. av cirkusen (i kombination med Kosta-områdets attraktivitet). Vi hade 481 besökare till fem föreställningar. Om varje besökare la bara 500 kr på annat än cirkusen var intäkten kr för andra näringar, ett halvt årsverke. Det är detta som förutom den unika idén med nycirkus, musik och glasblåsarkonst i en glashytta är en av poängerna med projektet: ett kulturprojekt där närheten till näringslivet ger ett mervärde för regionen.

6 Övriga utvärderingsperspektiv Jämställdhetsperspektiv och integration De tre konstnärligt arbetsledande funktionerna i projektet innehades av kvinnor: Åsa Johannissonregissör, Nina Westman-glasdesigner och Carin Blom-kompositör. Vad det gäller medverkande personal anställd av projektet förhöll sig könsfördelningen 60% kvinnor och 40% män. De två nycirkusartisterna var danskar. Föreställningsverksamheten var utformad så att den var möjlig för publiken att tillgodogöra sig oavsett språk eller kulturell identitet. Framtid och hållbar utveckling De erfarenheter som gjorts i arbetet med sommarens prototyp kommer vi att ta med oss in i den utvecklade föreställningen år Erfarenheterna innefattar den konstnärliga aspekten, tekniska möjligheter och begränsningar, publikarbete och marknadsföring. Projektet har som beskrivits två tydliga mål. Dels en fortsatt föreställningsverksamhet som finansieras av både offentliga medel och sponsorer, dels en självfinansierande del med events, upplevelse och utbildning, som kommer att ha goda möjligheter att samverka med Kostaområdets utveckling, exempelvis hotellbygget På sikt är det vårt mål att Glascirkus har ett väl utvecklat nätverk i regionen. Det nätverket har vi genom årets prototyp lagt en god grund till. Det är vår förhoppning att finansiärerna ska bevilja projektet utvecklingsmedel för Etapp och Etapp För Cirkus i glasriket, Åsa Johannisson och Jan Dzedins / projektledare den 10 september 2008

7 Ekonomi Ansökt budget och utfall Ansökt Utfall Finansieringsplan Orrefors Kosta Boda ,00* ,00 Kulturrådet , , ,00 *** Lessebo kommun ,00 ** ,00 Regionteatern , ,00 Region Södra Småland , ,00 Rest Kultur AF Sthlm ,00 KK-stiftelsen ,00 Gager/biljetter , ,50 Totala intäkter , ,50 Utgifter Arvoden medverkande: Projektledare, artister, tekniker, glasblåsare inkl. personalkostnader , ,49 Produktionskostnader , ,29 Information ingick i ovan ,76 Utvärdering 7 800,00 0 Totala utgifter , ,54 Balans 3 226,96 Projektet fick ett överskott om kronor. * projektet disponerade fritt Kosta Glascenter, samt intilliggande lokaler under perioden via avtal med Orrefors Kosta Boda AB. ** Lessebo kommun gick in med annonskostnader till ett värde av kr. Till detta kommer information på hemsida samt personalresurser/kontaktpersoner. *** Kulturrådet anslog även kr i tonsättaranslag av vilket redovisat belopp tillsköts projektet. Tonsättaranslaget skall även täcka insatser för projektet år Kommentar: Den ursprungliga ansökningsbudgeten var betydligt mer modest än utfallet. Vi fick in fler anslag till projektet än planerat, inte minst KK-stiftelsens forskningsmedel blev ett oväntat tillskott. I ansökningsbudgeten var projektledningsarvodet betydligt underdimensionerat. Detsamma gällde marknadsföringskontot. Tack vare tillskotten kunde projektet betala mer avtalsenliga arvoden samt göra en god marknadsföring under den relativt korta produktionsperioden. Vi vill framförallt betona att projektet marknadsfört sig väl hos den scenkonstvana publiken i Kronobergs och Kalmars län. Vi har skapat de nätverk vi behöver för ett fortsatt arbete.

8 Göteborgsposten

9

10 Nycirkus, glasblåsning och musik Sida 1 av LÖRDAG 05 JULI 2008 Nycirkus, glasblåsning och musik LESSEBO i går 18:33 Uppdaterad i går 18:51 Cirkus i glasriket har premiär i Kosta om en vecka. - Nycirkus som möter glasmusik som möter glasblåsarkonsten, säger producent Jan Dzedins. Han är också projektledare tillsammans med Åsa Johannisson, båda bördiga från Växjö. De fick en idé som presenterades för New Waves Torsten Jansson, och på den vägen är det. Kosta Boda, Lessebo kommun, Kulturrådet, regionförbundet Södra Småland och regionteatern stöder projektet. - Ett nytt sätt att presentera glasblåsning på, fortsätter Dzedins. Repetionerna pågår för fullt på Kosta glascenter. Föreställningar ges där fredag, lördag och söndag nästa vecka. Ett par av artisterna fanns på plats i går, för att ge ett smakprov. Rune Andersen är lindansare utbildad i Köpenhamn och Moskva. Carin Blom är kompositör och musiker, och har fått ett anslag för att utveckla glasinstrument. Två glasblåsare medverkar också; Daniel Granström, lärare på glasskolan i Kosta, och Nina Westman. - Detta är en treårig satsning, och vi hoppas att showen ska växa i framtiden. Att det blev här i Kosta beror bland annat på att det finns en bra lokal med läktare. Nu ska det bli spännande att se vad som händer i det här mötet mellan olika konstarter, säger Dzedins. Sif Erlandsson sif.erlandsson@smp.se Telefon: SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.

11

12

13 Sida 1 av Cirkus även nästa sommar NYBRO Redan nästa sommar kan det bli en fortsättning på Cirkus i Glasriket. I somras spelades fem föreställningar av Cirkus i Glasriket. Nycirkus, musik och glaskonst möttes i ett framförande i Kosta glascenter. Två glasblåsare arbetade i hyttan ackompanjerade av två musiker. Två nycirkusartister spelade två turister som gått vilse i glashyttan. Nu ansöker regissören Åsa Johannisson och producenten Jan Dzedins om bidrag till ett två-årigt projekt som ska bli en fortsättning på konceptet. - Tanken är att samarbeta med ett område som redan har många besökare och att kunna bidra med något unikt till det området, säger Jan Dzedins. Spela hela sommaren Just nu befinner de sig i planeringsfasen. Planen är att föreställningen ska ha premiär i sommar. - Vi hoppas att den ska kunna spelas hela sommaren men det beror förstås på hur mycket vi får i bidrag. De har bland annat sökt medel hos regionförbunden i både Kalmar och Kronobergs län. Förutom själva föreställningarna finns förhoppning om att anordna en cirkusskola för besökande barn och ungdomar. En eventverksamhet är en annan ide, där företag ska kunna beställa olika typer av arrangemang där nycirkus, musik och glaskonst kombineras. - Ambitionen är förstås att en del av verksamheten ska kunna stå på egna ben, särskilt eventverksamheten, men det är svårt att klara allt utan bidrag. Traditionen finns Sommarens föreställning genomfördes i samarbete med Orrefors Kosta Boda och samarbetet fortsätter. Kulturtraditionen i Glasriket är inget nytt. Flera teatersällskap finns i området och har spelat på bruken. - Gycklartraditionen finns också med Boda-Kurre som är både glasblåsare och gycklare men det vi gör är en mer modern variant av cirkus med både utbildade cirkusartister och musiker. Det kan bli en fortsättning på Cirkus i Glasriket, en föreställning som för första gången sattes upp i somras i Kosta Glascenter. FOTO: Lars Kroon Jan Dzedins planerar fortsättningen på projektet. Foto: Emelie Hermansson Åsa Johannisson regisserade sommarens föreställning och ska fortsätta jobba med Cirkus i

14 Sida 2 av Anna Smedberg anna.smedberg@ostran.se Glasriket. Foto: Emelie Hermansson Cirkus även nästa sommar NYBRO Redan nästa sommar kan det bli en fortsättning på Cirkus i Glasriket. Läs mer