STUDENTERNAS SYN PÅ HÅLLBAR UTVECKLING

Transkript

1 STUDENTERNAS SYN PÅ HÅLLBAR UTVECKLING I PROGRAMUTBILDNINGARNA PÅ HANDELSHÖGSKOLAN En kartläggning av det första året på programutbildningarna, ht13/vt14 Handelshögskolans råd för hållbar utveckling

2 Hållbar utveckling i programutbildningarna på Handelshögskolan ett studentperspektiv De viktigaste slutsatserna 1. Ytterst få studenter anser att det är för mycket fokus på hållbar utveckling i undervisningen, och mångdubbelt fler anser att det borde vara mer än vad det är idag. Detta gäller samtliga program. 2. Det finns en någorlunda samstämmighet mellan studenternas och lärarnas uppfattning om hur mycket hållbar utveckling som ingår i undervisningen. 3. Det finns stora skillnader mellan programmen avseende hur mycket hållbar utveckling som ingår i undervisningen, där SMIL har mest och juristprogrammet minst (gäller både baserat på studenternas och lärarnas svar) 4. Det finns stora skillnader mellan programmen avseende hur integrerat hållbarhetsperspektivet är i undervisningen, där detta anses mest integrerat på SMIL och minst på juristprogrammet. 5. Det finns stora skillnader mellan programmen avseende i vilken utsträckning studenterna deltagit i föreläsningar och övrig lärarledd undervisning, där de deltog mest på SMIL och juristprogrammet och minst på ekonomprogrammet. 1

3 Hållbarhetsdimensioner... 3 Inledning... 4 Översikt över alla program... 7 Ekonomprogrammet Juristprogrammet Logistikprogrammet Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (SMIL) TABELLER OCH FIGURER Bakgrundsinformation I vilken utsträckning tycker du att nedanstående hållbarhetsdimensioner berördes under ditt första år på programmet? Vi vill nu veta om du tycker respektive hållbarhetskriterium berörts i lagom stor utsträckning under ditt första år på programmet? Undervisningsformer: På vilket sätt har hållbarhetsdimensionerna berörts under ditt första år på programmet? Hur frikopplat eller integrerat anser du att hållbar utveckling var ditt första år på programmet?

4 Hållbarhetsdimensioner 1. Naturens gränser Demografisk utveckling och livsstilfrågor i relation till utnyttjandet av naturresurser (inklusive energi) eller ekosystemens begränsade förmåga att tillgodose mänsklighetens behov. 2. Styrning och förvaltning Hur politik, regelverk och frivilliga överenskommelser (t ex standards) påverkar nyttjandet av naturresurser, ekosystem och miljö (inkl. hälsoeffekter). 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor Fördelnings-, diskriminerings- och fattigdomsfrågor och samspelet mellan sociala orättvisor, miljöförstöring och individers möjlighet till självförverkligande. 4. Sociala dilemman Förutsättningar för mänskligt samarbete i situationer där en samverkanslösning är långsiktigt fördelaktig för alla parter men där varje aktör baserat på snävt egenintresse tjänar på att inte samarbeta. 5. Företagande och marknader Sociala eller miljömässiga konsekvenser av företags ageranden och marknaders funktion och hur sådana 'marknadsmisslyckanden' kan mildras genom att förändra företags ageranden och de styrmedel som formar marknaders funktionsätt. 6. Etik och ansvarstagande Betydelsen av etik och ansvarstagande för individer, organisationer och samhällen i sociala, ekonomiska eller miljömässiga frågor. 7. Värderingar, normer och kultur Hur sociala normer, kultur och värderingar påverkar ekosystem och människors välbefinnande via exempelvis konsumtionsbeteende, produktutformning och produktionsmetoder. 8. Konsument- och kundmakt Hur konsumenter samt offentliga och privata kunder kan påverka företags erbjudanden och affärsmöjligheter genom krav på socialt ansvarstagande och miljöhänsyn. 9. Ledarskap och managementprinciper Arbetssätt som driver på hållbarhetssträvanden och gynnar demokrati, delaktighet, långsiktighet och en bredare syn på företags värdeskapande (t ex socialt entreprenörskap). 10. Uppföljning, kommunikation och transparens Hur olika samhällsaktörer rapporterar, följer upp, kommunicerar samt utvärderar uppsatta mål och måluppfyllelse relaterat till sociala frågor och miljöprestanda. 11. Planering och design Hur samhällsplanering samt produkt- och tjänstedesign har inflytande över människors välbefinnande och påverkan på miljön. 12. Finansiell reglering Reglerings- och ansvarsfrågor gällande de ekonomiska och finansiella systems sårbarhet samt historiska perspektiv på finans- och skuldkriser. 13. Sustainability science En framväxande vetenskaplig disciplin som med ett problemorienterat fokus och en tvärvetenskaplig ansats adresserar breda sociala och miljömässiga utmaningar. 14. Hållbarhet som begrepp Begreppet hållbar utveckling och dess politiska, kulturella och idéhistoriska kopplingar. 3

5 Inledning Handelshögskolans strategiska målsättning är att alla programstudenter ska ha god förståelse för vikten av hållbar utveckling. Dessutom ska de få med sig redskap i form av konkreta färdigheter och insikter relaterade till centrala hållbarhetsfrågor när de lämnar skolan. Ytterst strävar vi efter att skolans studenter, utöver att lyckas väl som individer på en kommande arbetsmarknad, i förlängningen skall bidra till en bättre och mer hållbar värld. I skolans satsning på hållbar utveckling betonas särskilt att hållbarhetsmoment är av sådan vikt att det precis som andra centrala färdigheter i respektive ämnesområde skall vara obligatoriska och att samtliga programstudenter från skolan ska ges färdigheter inom detta område. En viktig del i denna satsning är att alla fyra utbildningsprogram på grundnivå som erbjuds på skolan (Ekonom-, Jurist-, Logistik-, och Samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet) skall ha programmål som tydligt kopplar till hållbar utveckling. Vidare skall hållbar utveckling integreras i befintliga kurser på programmen snarare än säkerställas med en enskild hållbarhetskurs. Som ett led i detta arbete har Handelshögskolans Råd för Hållbar Utveckling (HRHU) hösten 2014 genomfört en undersökning av hur studenterna uppfattar befintliga hållbarhetsinslag under det första utbildningsåret på Handelshögskolans fyra utbildningsprogram: Ekonomprogrammet, Juristprogrammet, Logistikprogrammet samt Samhällsvetenskapligt miljövetarprogrammet. En totalundersökning har varit möjlig genom att studenterna i samband med den obligatoriska hållbarhetsdagen Sustainability Day: Responsibility svarade på en enkät där HRHU ställde ett antal frågor rörande hur studenterna uppfattar hur hållbar utveckling kommer in under deras första år på utbildningen; hur väl integrerat har hållbarhetsperspektivet varit; vilka hållbarhetsdimensioner som har lyfts på kurserna och vilka hållbarhetsperspektiv studenterna skulle vilja ha mer/mindre av i sin utbildning. I denna undersökning har vi utgått från de 14 dimensioner som HRHU har tagit fram för att konkretisera hållbar utveckling för forskare och lärare på Handelshögskolan. Vägledande i framtagandet av dimensionerna har varit att fånga upp viktiga ämnesspecifika förutsättningar, begrepp och tematiska ingångar hos samtliga vetenskaplig discipliner på Handelshögskolan. De 14 dimensionerna och en kort 4

6 beskrivning av dessa återfinns på sid. 3 i rapporten. Målet med undersökningen har varit att belysa följande aspekter av hållbar utveckling i våra programutbildningar: (i) I vilken utsträckning tycker studenter på våra program att de 14 dimensionerna tas upp under första utbildningsåret. (ii) Är studenter nöjda med omfattningen i vilken de olika dimensionerna tas upp eller finns det dimensioner de skulle vilja berörs mer eller mindre. (iii) Vilka undervisningsformer upplever studenter att lärare använder för att förmedla kunskap om de olika dimensionerna. (iv) Hur integrerat studenter anser att hållbar utveckling är i programutbildningen. Även här ser vi på skillnader mellan kön och deltagandegrad i undervisningen. Notera att undersökningen endast belyser hur studenterna uppfattar hur hållbar utveckling kommer in under deras första år på utbildningen. Genom att undersökningen utgår från de 14 dimensionerna har det också varit möjligt att jämföra studenters uppfattning på punkt (i)- (iii) med de svar om vilka hållbarhetsperspektiv (dimensioner) kursansvariga menar att de tar upp i kurserna under år 1 (för mer information om rapporten Hållbar utveckling i programutbildningarna på Handelshögskolan som innehåller en mer omfattande kartläggning av kursinnehållet på de fyra programmen se: Det är naturligt att studenters beskrivning av kursinnehåll i viss mån skiljer sig åt från kursansvarigas beskrivning av desamma, men en alltför stor diskrepans bör vara ett underlag för diskussion och eftertanke för ansvariga för kurser och utbildningsprogram. Man kan argumentera för att ett objektivt mått på kursinnehåll står att finna i kursplaner, men eftersom hållbarhetsperspektivet i de flesta kurser inte finns som självständigt lärandemål har vi alltså använt den information som framkommit i rapporten Hållbar utveckling i programutbildningarna på Handelshögskolan. I enkäten svarade kursansvariga på vilka dimensioner som tas upp på kursen, om någon av dimensionerna också fanns som lärandemål, samt på vilket sätt hållbarhetsperspektiven tas upp på kurserna. Studenterna fick alltså samma beskrivning av dimensionerna som kursansvariga, men det fanns också en möjlighet för studenterna att svara att man inte förstod begreppet. Få studenter har dock svarat att de inte förstod begreppet 1 och vi har i denna rapport valt att inte ta med dessa studenter i sammanställningen. För att 1 Sustainability science är den dimension som flest studenter (6 %) uppgav att de inte förstod, och Naturens gränser är den dimension som lägst andel studenter (1 %) uppgav att de inte förstod. 5

7 presentera resultaten så tydligt som möjligt men samtidigt inte förlora viktig information, har vi valt att i sammanställningen slå ihop svarsalternativen någon utsträckning, relativt liten utsträckning eller inte alls till en grupp, och svaren relativt stor eller mycket stor utsträckning till en grupp. All grunddata finns att tillgå för den läsare som så önskar, kontakta i så fall sustainability@handels.gu.se. Totala antalet studenter som svarat på undersökning är 498, vilket innebär att undersökningen omfattar en mycket stor andel av programmens andraårsstudenter 2. Av dessa studerar 224 studenter på ekonomprogrammet, 173 studenter på juristprogrammet, 50 studenter på logistikprogrammet och 51 studenter på SMIL (samhällsvetenskapligt miljövetarprogram). Se sammanställning i tabell 1.1. Vad det avser antalet kurser (se tabell 1.2) så ger ekonomprogrammet 8 kurser under det första året, juristprogrammet ger 3 kurser, logistikprogrammet ger 5 kurser och SMIL erbjuder 5 kurser. I rapporten presenteras och diskuteras studenternas svar för (i) samtliga program, (ii) ekonomprogrammet, (iii) juristprogrammet, (iv) logistikprogrammet, och (v) samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Sist i rapporten återfinns tabeller och figurer. 2 Andelen andraårsstudenter som svarat på enkäten är 95,4 %. Av de svarande uppgav 17 studenter (3,3 %) att de inte läst sitt första år på programmet föregående läsår, dessa 17 studenter har därmed inte svarat på den del av enkäten som denna rapport bygger på. 6

8 Översikt över alla program I vilken utsträckning tycker studenter på våra program att de 14 dimensionerna tas upp under första utbildningsåret? Vad det gäller samtliga kurser (dvs det första året på alla utbildningsprogram tillsammans) så uppfattar studenterna att den dimension som tas upp i störst utsträckning är Företagande och marknader och den dimension som tas upp i minst utsträckning är Planering och design (se figur 2.1). Av flera skäl är det svårt att göra en exakt jämförelse mellan kursansvarigas syn på kursinnehåll och studenters uppfattning om densamma. Den största svagheten är att studenterna har svarat utifrån sin upplevelse av hela första året och inte per enskild kurs. En annan försvårande omständighet är att lärare potentiellt inte har samma språkbruk när de pratar om hållbarhetsaspekter på sina kurser som återges i beskrivningen av dimensionerna. Kursansvariga har inte heller svarat på i vilken utsträckning de har med dimensionen i sina kurser utan bara om dimensionen tas upp eller ej. Med detta sagt så tror vi ändå att det finns ett värde att jämföra kursansvarigas och studenternas uppfattning avseende vilka dimensioner som tas upp samt i vilken utsträckning. Senare i rapporten görs också en jämförelse vad det gäller under vilka former som hållbarhetsperspektiven kommer in på kurserna. Uppfattningen mellan kursansvariga och studenter kommer att skilja sig åt, men det finns ett värde i att kunna se om denna skillnad är stor, om den skiljer sig mycket åt just på vissa dimensioner samt om dessa skillnader ändras över tid. I figur 2.2 presenteras kursansvarigas svar huruvida en dimension tas upp i en kurs eller ej. För att förenkla en jämförelse anges nedan andel av kurser som tar upp en dimension (%), detta kan tyckas vara ett något märkligt val av enhet då antalet kurser under ett år är relativt lågt (se tabell 1.2). Därför skall jämförelser göras med försiktighet och större mönster jämföras snarare än exakta procentsiffror. Den slutsats vi kan dra är att studenternas och kursansvarigas bild av vilka dimensioner som tas upp i relativt hög respektive låg utsträckning i viss mån överensstämmer. Det finns en positiv samvariation mellan studenters och kursansvarigas uppfattning om vilka hållbarhetsdimensioner som tas upp under första året på programmen. Kursansvarigas 7

9 syn på vilken dimension som tas upp i flest kurser Styrning och förvaltning (62 %) och de dimensioner, Finansiell reglering samt Ledarskap och managementprinciper, som uppges tas upp i minst andel av kurserna (19 %). För att göra en mer rättvisande jämförelse bör vi dock se hur kursansvariga respektive studenter på de individuella programmen uppfattar kurs/utbildningsinnehåll. Sammanfattning för respektive program återfinns senare i rapporten. Är studenter nöjda med omfattningen i vilken de olika dimensionerna tas upp eller finns det dimensioner de skulle vilja berörs mer eller mindre? Studenternas syn på hur nöjda de är med i vilken omfattningen dimensionerna tas upp skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. I figur 3.1a kan man tydligt se studenternas uppfattning om respektive dimension, dvs hur stora andel av studenterna som tycker att dimensionen berörs i alltför liten, lagom respektive alltför stor utsträckning. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning ligger i intervallet %. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i lagom omfattning ligger i intervallet %. Andelen som tycker att dimensionerna tas upp i alltför stor utsträckning är 3-8 %. Det är alltså en övervägande majoritet av programstudenterna som tycker att hållbar utveckling (såsom definierad av de 14 dimensionerna) tas upp i antingen i för liten eller lagom utsträckning medan en klar minoritet av studenterna tycker kurserna under första året lyfter dessa aspekter för mycket. De dimensioner flest studenter (sett över alla program) tycker tas upp i alltför liten grad är: Planering och design, Sustainability Science samt Ledarskap och managementprinciper. Den dimension flest studenter tycker tas upp i lagom utsträckning eller i alltför hög grad är Hållbarhet som begrepp. Förutom Hållbarhet som begrepp (som alltså verkar vara den dimension som studenterna i minst utsträckning vill veta mer om) är det relativt lite skillnad mellan de olika dimensionerna på aggregerad programnivå. I figur 3.1b kan man se att kvinnliga och manliga studenter skiljer sig åt gällande hur nöjda de är med i vilken omfattning dimensionerna tas upp. Genomgående för samtliga dimensioner är att kvinnorna i större utsträckning än männen anser att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattningen medan männen i större utsträckning anser att dimensionerna berörs i alltför stor utsträckning. En högre andel av männen anser även 8

10 att dimensionerna tas upp i lagom utsträckning, förutom dimensionen Etik och ansvarstagande som 57 % av både män och kvinnor anser tas upp i lagom utsträckning. Den största könsskillnaden återfinns på dimensionerna Etik och ansvarstagande samt Styrning och förvaltning. Bland männen anser 15 % att Etik och ansvarstagande berörs i alltför stor utsträckning, motsvarande andel för kvinnor är 3 %. Dimensionen Styrning och förvaltning anser 42 % av kvinnorna berörs i alltför liten omfattning, medan motsvarande andel för män är 22 %. Vilka undervisningsformer upplever studenter att lärare använder för att förmedla kunskap om de olika dimensionerna. Över hälften av studenterna på de fyra programmen anger att hållbarhetsdimensionerna tas upp genom enstaka föreläsningar (se figur 4.1). En tredjedel av studenterna anger även flera föreläsningar, exempel och gästföreläsningar som undervisningsformer för att ta upp dimensionerna. Detta är ungefär samma bild som kursansvariga ger, men en liten skillnad är att kursansvariga i större utsträckning än studenterna uppger att dimensionerna tas upp på kurserna som övningar och exempel. Hur integrerat studenter anser att hållbar utveckling är i programutbildningen? Ett viktigt långsiktigt mål för Handelshögskolan är att integrera hållbar utveckling i utbildningsprogrammen, dvs det skall inte bara vara ett moment som läggs till en kurs genom en extra föreläsning eller exempel. Studenterna skall uppleva att det är en genomgående röd tråd genom sina respektive program och studenterna skall under sin utbildning erhålla fördjupade kunskaper och verktyg för att hantera de utmaningar som finns på både lokal, nationell och global nivå. Oavsett yrkeskategori kommer kunskap om dessa frågor vara av största vikt. Handelshögskolan är ännu i början av arbetet att integrera hållbar utveckling i programutbildningarna, och studenternas uppfattning om hur integrerat hållbarhetsperspektivet är skall därför främst ses som en möjlighet att följa utvecklingen över tid. Det program som studenterna uppfattar som i högst grad integrerat hållbarhetsperspektivet är SMIL. Det är 90 % av studenterna på programmet som tycker hållbarhetsperspektivet är helt eller huvudsakligen integrerat (se figur 5.1). Detta är ett inte helt oväntat resultat men indikerar att SMIL lever upp till ambitionen att vara ett 9

11 program med fokus på dessa frågor. Juristprogrammet har en relativt stor andel studenter som tycker att hållbar utveckling är en helt eller huvudsakligen frikopplad del av utbildningen (64 %). Detta är inte heller helt oväntat då juristprogrammet ännu inte har hållbarhetsaspekter i sina programmål. Ekonom- och logistikprogrammets studenter har ungefär samma uppfattning rörande integrering av hållbar utveckling i utbildningen (det första året), ungefär hälften av studenterna tycker att hållbar utveckling i viss mån är integrerat i utbildningen. Dock skiljer sig programmen åt något vad det gäller hur många studenter som tycker hållbar utveckling är helt eller huvudsakligen integrerat, 14 % av ekonomprogramstudenterna jämfört med 8 % av logistikstudenterna. Sett över alla fyra programmen är det ingen skillnad mellan kvinnliga och manliga studenter avseende om de tycker hållbar utveckling är integrerat eller ej i utbildningen (se figur 5.2). Studenterna som deltar i lärarledd undervisning i mycket stor utsträckning upplever att hållbar utveckling är mer integrerat i programmen än studenter som deltar i relativt stor utsträckning, men andelen skiljer sig även åt rörande hur frikopplat studenterna upplever att hållbarhetsperspektivet är i kurserna (se figur 5.7). En ytterligare sak att notera är att aktivitetsgraden mellan studenter på de olika programmen skiljer sig mycket åt. På juristprogrammet och SMIL uppger 92 % och 90 % av studenterna att de följer lärarledd undervisning i mycket stor utsträckning. Motsvarande siffror för ekonomprogrammet och logistikprogrammet är 66 % respektive 74 % (se tabell 1.3). 10

12 Ekonomprogrammet I vilken utsträckning tycker studenter på ekonomprogrammet att de 14 dimensionerna tas upp under första utbildningsåret? Studenternas uppfattning om i vilken utsträckning respektive dimension berörs på utbildningen skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. På ekonomprogrammet uppfattar % av studenterna att dimensionerna tas upp i relativ stor eller mycket stor utsträckning under det första året (se figur 2.3). Enligt kursansvariga tas alla dimensioner upp någon gång under på första året (se figur 2.4), men vissa av dimensionerna lyfts på en majoritet av kurserna, 6 av 8 kurser (Styrning och förvaltning samt Sociala Dilemman). Då skulle man kunna förvänta sig att en större andel av studenterna kommer att ange att just dessa två dimensioner tas upp i relativt stor eller mycket stor utsträckning (jämfört med övriga dimensioner), men när vi tittar på vad studenterna svarat så stämmer inte denna bild helt. Ungefär hälften av studenterna svarar i och för sig att Styrning och förvaltning samt Sociala Dilemman tas upp i stor utsträckning under första året, men ännu fler, 62 %, anger att dimensionen Företagande och marknader tas upp i relativt stor eller mycket stor utsträckning. Enligt kursansvariga tas detta upp på hälften av kurserna under första året, så att många studenter har uppfattat denna dimension är i sig inte konstigt, men då kan man dra en försiktig slutsats att exempelvis Sociala dilemman, som tas upp på 6 av 8 kurser enl. kursansvariga, inte ägnas lika mycket tid under kurserna, alternativt så använder inte lärarna detta språkbruk. 3 De två dimensionerna: Planering och design samt Sustainability Science anses av studenterna tas upp i mindre utsträckning under det första året. Sammantaget ger resultaten fog för eftertanke för kurs- och programansvariga på ekonomprogrammet. En relativt stor andel av studenterna tycker att hållbarhetsdimensionerna tas upp under första året, men det verkar finnas en diskrepans mellan kursansvarigas och studenters syn på vilka dimensioner som tas upp. Det ser ut som att kursansvariga skulle behöva kommunicera kopplingen mellan kursinnehållet och hållbar utveckling tydligare (en koppling som enligt kursansvariga redan finns på kursen). 3 Dimension 4. Sociala dilemman: Förutsättningar för mänskligt samarbete i situationer där en samverkanslösning är långsiktigt fördelaktig för alla parter men där varje aktör baserat på snävt egenintresse tjänar på att inte samarbeta. 11

13 Vi kan också notera att eftersom ekonomprogramstudenterna är en så stor del av totala antalet studenter (45 %) är det troligt att dessa studenter driver resultatet sett över alla utbildningsprogram (dvs att Företagande och marknader anses vara den dimension som tas upp i störst utsträckning). Är studenter nöjda med omfattningen i vilken de olika dimensionerna tas upp eller finns det dimensioner de skulle vilja berörs mer eller mindre? Studenternas syn på hur nöjda de är med i vilken omfattningen dimensionerna tas upp skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. I figur 3.2a kan man tydligt se studenternas uppfattning om respektive dimension, dvs hur stora andel av studenterna som tycker att dimensionen berörs i alltför liten, lagom respektive alltför stor utsträckning. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning ligger i intervallet 25-47%. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i lagom omfattning ligger i intervallet %. Andelen som uppger att dimensionerna tas upp i alltför stor utsträckning är 5-11 %. Det är alltså en övervägande majoritet av programstudenterna som tycker att hållbar utveckling (såsom definierad av de 14 dimensionerna) tas upp i antingen i för liten eller lagom stor utsträckning, medan en minoritet av studenterna tycker kurserna under första året lyfter dessa aspekter för mycket. De dimensioner flest studenter tycker tas upp i alltför liten grad är: Planering och design, Sustainability Science samt Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor. De dimensioner flest studenter tycker tas upp i lagom utsträckning eller i alltför hög grad är Hållbarhet som begrepp, Företagande och marknader samt Styrning och förvaltning. Företagande och marknader samt Styrning och förvaltning anses vara de dimensioner som tas upp i störst utsträckning och därför är det inte helt oväntat att studenterna tycker att dessa tas upp i lagom eller alltför hög grad. Sustainablity science är däremot en av de dimensioner som upplevs tas upp i minst utsträckning. I figur 3.2b kan man se att kvinnliga och manliga studenter skiljer sig åt gällande hur nöjda de är med i vilken omfattning dimensionerna tas upp. Ett genomgående mönster är att kvinnor i större utsträckning än män anser att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning, med undantag för Ledarskap och managementprinciper som högre andel män än kvinnor anser tas upp för lite, 37 % vs 33 %. Männen anser i högre utsträckning 12

14 att dimensionerna berörs i alltför stor utsträckning, detta gäller 11 av de 14 dimensionerna. De tre dimensioner som större andel kvinnor än män anser tas upp för mycket är; Företagande och marknader, Värderingar, normer och kultur samt Ledarskap och managementprinciper. En högre andel av männen än kvinnorna anser även att de flesta dimensionerna tas upp i lagom utsträckning (gäller för 11 av 14 dimensioner). En av de dimensioner där det är störst skillnad mellan kvinnor och män är Etik och ansvarstagande, 17 % av männen anser att dimensionen berörs i alltför stor utsträckning, medan motsvarande andel bland kvinnorna är 5 %. Dimensionen Värderingar, normer och kultur anser 40 % av kvinnorna berörs i alltför liten omfattning, medan motsvarande andel för män är 26 %. Vilka undervisningsformer upplever studenter att lärare använder för att förmedla kunskap om de olika dimensionerna Över hälften av studenterna på ekonomprogrammet anger att hållbarhetsdimensionerna tas upp genom enstaka föreläsningar (se figur 4.3). Drygt en tredjedel av studenterna anger även flera föreläsningar och exempel som undervisningsformer för att ta upp dimensionerna. Detta är ungefär samma bild som kursansvariga ger, men en liten skillnad är att kursansvariga i större utsträckning än studenterna uppger att dimensionerna tas upp på kurserna som exempel och i mindre utsträckning genom flera föreläsningar. Hur integrerat studenter anser att hållbar utveckling är i programutbildningen? Av studenterna på ekonomprogrammet tycker 23 % att hållbar utveckling är helt eller huvudsakligen frikopplat från utbildningen, 62 % av studenterna tycker det är i viss mån integrerat och 14 % att det är helt eller huvudsakligen integrerat (se figur 5.1). Skillnaden mellan synen på integrering av hållbarhetsperspektivet mellan kvinnliga och manliga studenter ligger framför allt i hur frikopplat de tycker hållbarhetsperspektivet är under det första året. Av de kvinnliga studenterna tycker 20 % att perspektivet är helt eller huvudsakligen frikopplat medan denna siffra för de manliga studenterna är betydligt högre - 27 % (se figur 5.3). 13

15 Studenterna som i mycket stor utsträckning deltar i lärarledd undervisning upplever att hållbar utveckling är mer integrerat i programmen än studenter som deltar i relativt stor utsträckning (figur 5.8); 16 % jämfört med 7 %. 14

16 Juristprogrammet I vilken utsträckning tycker studenter på juristprogrammet att de 14 dimensionerna tas upp under första utbildningsåret? Studenternas uppfattning om i vilken utsträckning respektive dimension berörs på utbildningen skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. På juristprogrammet uppfattar de flesta studenter (52 % - 92 %) att de 14 dimensionerna tas upp i någon utsträckning, relativt liten utsträckning eller inte alls (se figur 2.5). De tre dimensioner flest antal studenter anser tas upp i relativt stor eller mycket stor utsträckning är: Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor (48 %), Sociala Dilemman (38 %) och Etik och ansvarstagande (37 %). Intressant nog anser kursansvariga på första året på juristprogrammet att de endast tar upp tre dimensioner: Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor, Etik och ansvarstagande samt Hållbarhet som begrepp (se figur 2.6). Studenterna och kursansvarigas syn på vilka hållbarhetsaspekter som tas upp under år 1 stämmer alltså relativt väl överens. Studenterna verkar dock tycka att mer hållbarhet tas upp under första året än kursansvariga. Detta kan delvis bero på att studenterna bland annat under de obligatoriska hållbarhetsdagarna träffar på dimensioner såsom Sociala Dilemman, men det skulle också kunna bero på att kursansvariga faktiskt berör fler dimensioner på kurserna än vad de själva angett i den undersökning som genomfördes. Generellt är alltså antalet dimensioner som tas upp under juristprogrammets första år relativt lågt, men det finns stor överrensstämmelse mellan studenters och kursansvarigas syn på vilka dimensioner som tas upp i stor utsträckning under det första utbildningsåret. Är studenter nöjda med omfattningen i vilken de olika dimensionerna tas upp eller finns det dimensioner de skulle vilja berörs mer eller mindre? Studenternas syn på hur nöjda de är med i vilken omfattningen dimensionerna tas upp skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. I figur 3.3a kan man tydligt se studenternas uppfattning om respektive dimension, dvs hur stora andel av studenterna som tycker att dimensionen berörs i alltför liten, lagom respektive alltför stor utsträckning. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning ligger i intervallet %. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i lagom omfattning ligger i intervallet %. Andelen som uppger att dimensionerna tas upp i alltför stor utsträckning är 2-7 %. 15

17 Det är alltså en övervägande majoritet av programstudenterna som tycker att hållbar utveckling (såsom definierad av de 14 dimensionerna) tas upp i antingen i för liten eller lagom stor utsträckning, medan en minoritet av studenterna tycker kurserna under första året lyfter dessa aspekter för mycket. Det finns ingen dimension som tydligt sticker ut från övriga vad det avser vad studenterna skulle vilja berördes i större grad. Den dimension som flest studenter skulle vilja togs upp mer i undervisningen är Styrning och förvaltning, men det är mycket jämt mellan intresset för de olika dimensionerna. Inte heller när man jämför de dimensioner som studenterna tycker tas upp i alltför hög grad finns det någon dimension som sticker ut. Om vi vänder på det så är de dimensionerna som minst andel av studenterna tycker berörs för mycket Naturens gränser och Styrning och förvaltning; endast 2 % av studenterna anger att dessa dimensioner tas upp för mycket under första utbildningsåret. I figur 3.3b kan man tydligt se att kvinnliga och manliga studenter skiljer sig åt gällande hur nöjda de är med i vilken omfattning dimensionerna tas upp. Juristprogrammet är det program där kvinnliga och manliga studenter skiljer sig mest åt avseende uppfattningen om omfattning av respektive dimension. Kvinnor anser i betydligt högre grad än män att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning, på en majoritet av dimensionerna är det ca 50 % av kvinnorna som anser detta. Män anser i högre grad än kvinnor att dimensionerna berörs i alltför stor utsträckning, detta gäller samtliga dimensioner utom Finansiell reglering som något större andel kvinnor än män anser tas upp i alltför stor utsträckning, 6 % vs 5 %. En av dimensionerna där det är störst skillnad mellan könen är Värderingar, normer och kultur. En klar majoritet (75 %) av männen anser att Värderingar, normer och kultur tas upp i lagom utsträckning, 14 % av männen anser att dimensionen tas upp i alltför liten utsträckning och 11 % att den tas upp i alltför stor omfattning. Bland kvinnorna anser en majoritet (50 %) istället att dimensionen tas upp i alltför liten utsträckning, medan endast 4 % anser att den berörs i alltför stor utsträckning. Vilka undervisningsformer upplever studenter att lärare använder för att förmedla kunskap om de olika dimensionerna Uppfattningen mellan studenter och kursansvariga vad det avser vilka 16

18 undervisningsformer lärare använder för att förmedla kunskap om de olika dimensionerna skiljer sig mycket åt (se figur 4.5 och 4.6). Kursansvariga har angett att de främst belyser dessa aspekter på flera föreläsningar och annat medan studenterna främst uppfattar att hållbar utveckling kommer in på kursen genom enstaka föreläsningar, exempel och gästföreläsningar. Hur integrerat studenter anser att hållbar utveckling är i programutbildningen? Av studenterna på juristprogrammet tycker 64 % att hållbar utveckling är helt eller huvudsakligen frikopplat från utbildningen, 32 % av studenterna tycker det är i viss mån integrerat eller frikopplat och 4 % att det är helt eller huvudsakligen integrerat (se figur 5.1). Av studenterna på programutbildningarna tycker alltså juriststudenterna att hållbarhetsaspekter är klart minst integrerat i utbildningen. Som nämnts tidigare har juristprogrammet ännu inte hållbar utveckling (eller aspekt av detta) som programmål, och därför är inte detta resultat särskilt överraskande. Skillnaden mellan synen på integrering av hållbarhetsperspektivet mellan kvinnliga och manliga studenter ligger framför allt i hur frikopplat de tycker hållbarhetsperspektivet är under det första året. Av de kvinnliga studenterna tycker 67 % att perspektivet är helt eller huvudsakligen frikopplat medan denna siffra för de manliga studenterna är lägre 58 % (se figur 5.4). Studenterna som i mycket stor utsträckning deltar i lärarledd undervisning upplever att hållbar utveckling är mindre integrerat (helt eller huvudsakligen frikopplat) i programmen än studenter som deltar i relativt stor utsträckning (se figur 5.9); 66 % jämfört med 50 %. Men även här gäller att i princip alla studenter på programmet hör till gruppen mycket aktiva studenter. 17

19 Logistikprogrammet I vilken utsträckning tycker studenter på logistikprogrammet att de 14 dimensionerna tas upp under första utbildningsåret? Studenternas uppfattning om i vilken utsträckning respektive dimension berörs på utbildningen skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. På logistikprogrammet uppfattar % av studenterna att de 14 dimensionerna tas upp i relativ stor eller mycket stor utsträckning under det första året (se figur 2.7). De dimensioner som enligt störst andel av studenterna förkommer i större utsträckning under första utbildningsåret är: Hållbarhet som begrepp, Företagande och marknader, Finansiell reglering och Styrning och förvaltning. Enligt kursansvariga tas alla dimensioner utom en (Uppföljning, kommunikation och transparens) upp någon gång under på första året (se figur 2.8), men vissa av dimensionerna uppges att de tas upp på en majoritet av kurserna: Styrning och förvaltning, Sociala Dilemman och Företagande och marknader. Det totala antalet kurser under första året på logistikprogrammet är 5 stycken kurser. Endast på en av dessa kurser anger kursansvarig att man tar upp Hållbarhet som begrepp, men det är alltså en stor andel av studenterna (52 %) som tycker att denna dimension tas upp i relativt stor eller mycket stor utsträckning. En tolkning är att denna specifika kurs (KGG410) lyckas förmedla denna dimension på ett sätt som verkar ha fått stort genomslag hos studenterna. Övriga dimensioner som en stor andel av studenter tycker tas upp i stor utsträckning stämmer i stort överens med de dimensioner som kursansvariga anger att de tar upp på flera kurser. Är studenter nöjda med omfattningen i vilken de olika dimensionerna tas upp eller finns det dimensioner de skulle vilja berörs mer eller mindre? Studenternas syn på hur nöjda de är med i vilken omfattningen dimensionerna tas upp skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. I figur 3.4a. kan man tydligt se studenternas uppfattning om respektive dimension, dvs hur stora andel av studenterna som tycker att dimensionen berörs i alltför liten, lagom respektive alltför stor utsträckning. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning ligger i 18

20 intervallet 37-49%. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i lagom omfattning ligger i intervallet %. Ingen av studenterna tycker att dimensionen Naturens gränser tas upp i för hög utsträckning, men däremot tycker 14 % att Uppföljning, kommunikation och transparens tas upp i alltför hög grad, vilket synes lite märkligt då ingen kursansvarig menar att man tar upp denna hållbarhetsaspekt under det första utbildningsåret. Det är alltså en övervägande majoritet av programstudenterna som tycker att hållbar utveckling (såsom definierad av de 14 dimensionerna) tas upp i antingen för liten eller lagom stor utsträckning, medan en minoritet av studenterna tycker kurserna under första året lyfter dessa aspekter för mycket. Den dimension störst andel studenter (49 %) skulle vilja att utbildningen berör mer är Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor. I figur 3.4b kan man se att kvinnliga och manliga studenter skiljer sig åt gällande hur nöjda de är med i vilken omfattning dimensionerna tas upp. Ett genomgående mönster är att kvinnor i större utsträckning än män anser att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning medan högre andel män än kvinnor anser att dimensionerna tas upp i lagom omfattning. Detta mönster återfinns på 11 av de 14 dimensionerna. Männen anser i högre utsträckning att dimensionerna berörs i alltför stor utsträckning (på 4 av dimensioner återfinns ingen könsskillnad). Den dimension där man ser störst skillnad mellan könen är Hållbarhet som begrepp. Bland kvinnorna är det 57 % som anser att dimensionen tas upp för i alltför liten omfattning medan motsvarande andel för männen endast är 23 %. Av de kvinnliga studenterna är det ingen som anser att Hållbarhet som begrepp tas upp i alltför stor utsträckning medan 14 % av männen anser det. Vilka undervisningsformer upplever studenter att lärare använder för att förmedla kunskap om de olika dimensionerna Över hälften av studenterna på logistikprogrammet (64 %) anger att hållbarhetsdimensionerna tas upp genom enstaka föreläsningar (se figur 4.7). Drygt en tredjedel av studenterna anger även gästföreläsningar och exempel som undervisningsformer för att ta upp dimensionerna. Detta stämmer väl överens med den bild som kursansvariga ger, men en liten skillnad är att kursansvariga i större utsträckning än studenterna uppger att dimensionerna tas upp på kurserna som 19

21 exempel och i relativt mindre utsträckning genom enstaka föreläsningar. Hur integrerat studenter anser att hållbar utveckling är i programutbildningen? Av studenterna på logistikprogrammet tycker 33 % att hållbar utveckling är helt eller huvudsakligen frikopplat från utbildningen, 58 % av studenterna tycker det är i viss mån integrerat eller frikopplat och 8 % att det är helt eller huvudsakligen integrerat (figur 5.1). Skillnaden mellan synen på integrering av hållbarhetsperspektivet mellan kvinnliga och manliga studenter ligger framför allt i hur många som tycker att hållbarhetsperspektivet är helt eller huvudsakligen integrerat: ingen av de kvinnliga studenterna tycker att hållbar utveckling är integrerat i första utbildningsåret, medan 17 % av de manliga studenterna tycker det helt eller huvudsakligen integrerat (se figur 5.5). På logistikprogrammet verkar det finnas en större skillnad mellan kvinnliga och manliga studenters syn på hållbar utveckling i deras utbildning än på övriga program (även om mönstret går igen). Detta är viktigt att förhålla sig till, och reflektera över för kurs- och programansvariga i det fortsatta arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Studenterna som i mycket stor utsträckning deltar i lärarledd undervisning upplever att hållbar utveckling är mer integrerat i programmen än studenter som deltar i relativt stor utsträckning (se figur 5.10); 8 % jämfört med 0 %. 20

22 Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (SMIL) I vilken utsträckning tycker studenter på samhällsvetenskapligt miljövetarprogram att de 14 dimensionerna tas upp under första utbildningsåret? Samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet (SMIL) har stort fokus på hållbarhetsaspekter och detta syns tydligt både bland studenters uppfattning om vilken omfattning de 14 dimensionerna tas upp under första utbildningsåret (se figur 2.9). Två av dimensionerna, Naturens gränser och Hållbarhet som begrepp, tas upp i relativt stor eller mycket stor utsträckning enligt hela 96 % av studenterna. Enligt kursansvariga tas alla dimensioner utom Finansiell reglering upp under första utbildningsåret (se figur 2.10). Är studenter nöjda med omfattningen i vilken de olika dimensionerna tas upp eller finns det dimensioner de skulle vilja berörs mer eller mindre? Studenternas syn på hur nöjda de är med i vilken omfattningen dimensionerna tas upp skiljer sig åt mellan de 14 dimensionerna. I figur 3.5 kan man tydligt se studenternas uppfattning om respektive dimension, dvs hur stora andel av studenterna som tycker att dimensionen berörs i alltför liten, lagom respektive alltför stor utsträckning. Andelen studenter som uppger att dimensionerna tas upp i alltför liten omfattning ligger i intervallet %. Dock anger endast 4 % att dimensionen Hållbarhet som begrepp tas upp i alltför liten omfattning, men den är en outlier jämfört med övriga dimensioner och har därför lyfts ur intervallet. På SMIL- programmet är det en övervägande majoritet av studenterna som tycker att hållbar utveckling (såsom definierad av de 14 dimensionerna) tas upp i för lite eller lagom utsträckning. De dimensioner som studenterna tycker berörs i alltför stor utsträckning är framförallt Sociala Dilemman (12 %) samt Konsument och kundmakt (10 %). De dimensioner störst andel studenter (43 %) skulle vilja att utbildningen berör mer är Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor samt Ledarskap och managementprinciper. I figur 3.4b kan man se hur kvinnliga och manliga studenter skiljer sig åt gällande hur nöjda de är med i vilken omfattning dimensionerna tas upp. Bland SMIL- studenterna 21

23 återfinns inte samma tydliga mönster i könsskillnaderna som på övriga program. En av dimensionerna som har störst könsskillnader är Konsument- och kundmakt, en fjärdedel av männen anser att dimensionen tas upp i alltför stor utsträckning medan motsvarande andel bland kvinnor endast är 3 %. Vilka undervisningsformer upplever studenter att lärare använder för att förmedla kunskap om de olika dimensionerna Både studenter och kursansvariga anger att hållbarhetsaspekter kommer in med hjälp av ett stort antal olika undervisningsformer på kurserna. Flera föreläsningar på kurserna är vanligt, men också alltifrån övningar, exempel, fallstudier, seminarium 4 och gästföreläsningar som kopplar till hållbarhetsaspekter (se figur 4.9 och 4.10). Hur integrerat studenter anser att hållbar utveckling är i programutbildningen? Av studenterna på SMIL- programmet tycker endast 2 % att hållbar utveckling är helt eller huvudsakligen frikopplat från utbildningen, 8 % av studenterna tycker det är i viss mån integrerat och hela 90 % att det är helt eller huvudsakligen integrerat (se figur 5.1). Synen på integrering av hållbarhetsperspektivet mellan kvinnliga och manliga studenter på SMIL- programmet är relativt lika, men en lite större andel av kvinnorna tycker det är helt eller huvudsakligen integrerat (91 % jämfört med 88 %), se figur 5.6. Studenterna som i mycket stor utsträckning deltar i lärarledd undervisning upplever att hållbar utveckling är mindre integrerat i programmen än studenter som deltar i relativt stor utsträckning (se figur 5.11); 89 % av de som är mycket aktiva (dvs 90 % av alla studenter) tycker att hållbarhetsperspektivet är helt eller huvudsakligen integrerat i utbildningen medan alla övriga studenter tycker det är helt eller huvudsakligen integrerat. 4 Notera att seminarium som undervisningsform endast fanns med som svarsalternativ på studentenkäten. Kursansvariga kunde dock ange detta i fritext. 22

24 TABELLER OCH FIGURER 1. Bakgrundsinformation Tabell 1.1 Könsfördelning och totala antalet studenter i undersökningen Ekonom Juridik Logistik SMIL Totalt Kvinna Man Vill ej uppge/annat Totalt Tabell 1.2 Antal kurser under programmens första år Antal kurser Ekonom 8 Juridik 3 Logistik 5 SMIL 5 Tabell 1.3 I vilken utsträckning har du deltagit i föreläsningar och övrig lärarledd undervisning under ditt första år på programmet? Ekonom Juridik Logistik SMIL Totalt I mycket stor utsträckning 66 % 92 % 74 % 90 % 78,5 % I relativt stor utsträckning 21 % 7 % 16 % 10 % 14,3 % I någon utsträckning 8 % 1 % 6 % 0 % 4,2 % I relativt liten utsträckning 5 % 0 % 4 % 0 % 2,6 % Inte alls 1 % 0 % 0 % 0 % 0,4 % 23

25 2. I vilken utsträckning tycker du att nedanstående hållbarhetsdimensioner berördes under ditt första år på programmet? Samtliga kurser Figur 2.1 Figur 2.2 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. 24

26 Ekonomprogrammet Figur 2.3 Figur 2.4 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. 25

27 Juristprogrammet Figur 2.5 Figur 2.6 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. 26

28 Logistikprogrammet Figur 2.7 Figur 2.8 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. 27

29 SMIL- programmet Figur 2.9 Figur 2.10 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. 28

30 3. Vi vill nu veta om du tycker respektive hållbarhetskriterium berörts i lagom stor utsträckning under ditt första år på programmet? Samtliga studenter Figur 3.1a 29

31 Figur 3.1b 30

32 Ekonomstudenter Figur 3.2a Figur 3.2b 31

33 Juriststudenter Figur 3.3a Figur 3.3b 32

34 Logistikstudenter Figur 3.4a Figur 3.4b 33

35 SMIL- studenter Figur 3.5a Figur 3.5b 34

36 4. Undervisningsformer: På vilket sätt har hållbarhetsdimensionerna berörts under ditt första år på programmet? Samtliga program Figur 4.1 Figur 4.2 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. Ekonomprogrammet Figur

37 Figur 4.4 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. Juristprogrammet Figur 4.5 Figur 4.6 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. 36

38 Logistikprogrammet Figur 4.7 Figur 4.8 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. SMIL- programmet Figur

39 Figur 4.10 Notera att denna figur baseras på svar från kursansvariga. 5. Hur frikopplat eller integrerat anser du att hållbar utveckling var ditt första år på programmet? Figur 5.1 Kön och syn på hur väl integrerat hållbar utveckling är i utbildningen Figur

40 Figur 5.3 Figur 5.4 Figur 5.5 Figur

41 Deltagande i undervisningen och syn på hur väl integrerat hållbar utveckling är i utbildningen Figur 5.7 Figur 5.8 Figur 5.9 Figur

42 Figur