HÅLLBAR UTVECKLING I HANDELSHÖGSKOLANS PROGRAM

Transkript

1 HÅLLBAR UTVECKLING I HANDELSHÖGSKOLANS PROGRAM En kartläggning under 2014 Handelshögskolans råd för hållbar utveckling

2 Hållbar utveckling i programutbildningarna på Handelshögskolan var står vi idag? Handelshögskolans strategiska målsättning är att alla programstudenter ska ha god förståelse för vikten av hållbar utveckling. Dessutom ska de få med sig redskap i form av konkreta färdigheter och insikter relaterade till centrala hållbarhetsfrågor när de lämnar skolan. Ytterst strävar vi efter att skolans studenter skall lyckas väl som individer på en kommande arbetsmarknad och att de i förlängningen skall kunna bidra till att skapa förutsättningar för en mer hållbar värld. I skolans satsning på hållbar utveckling betonas särskilt att hållbarhetsmoment är av sådan vikt att det precis som andra centrala färdigheter i respektive ämnesområde bör vara obligatoriska. Mot den bakgrunden har skolan beslutat att hållbar utveckling ska finnas med som kunskapsmål i alla programmens utbildningsplaner. Vi nöjer oss sålunda inte med att hållbar utveckling är ett valbart spår för intresserade studenter utan samtliga programstudenter från skolan ska ges färdigheter inom detta område. Istället för att i alla program lägga till en särskild kurs i hållbar utveckling har vi valt att integrera hållbar utveckling i befintliga på programmen. Eftersom kunskapsmålen fastställs på programnivå krävs kunskap om var olika hållbarhetsinslag förekommer i programmens. Som ett led i detta arbete har Handelshögskolans råd för hållbar utveckling (HRHU) under 2014 genomfört en kartläggning av befintliga hållbarhetsinslag på Handelshögskolans fyra utbildningsprogram: Ekonomprogrammet, Juristprogrammet, Logistikprogrammet samt Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Syftet med kartläggningen är att: (i) (ii) få en bild av vilka hållbarhetsinslag som idag erbjuds studenterna på de fyra programmen och en möjlighet att följa förändringar över tid. erbjuda ett underlag i arbetet med att integrera hållbarhetsperspektiv i de fyra utbildningsprogrammen. Detta underlag är viktigt både för de program som idag har hållbar utveckling som kunskapsmål i utbildningsplanen (för att säkerställa att man lever upp till målen) men också för de program som arbetar med att i framtiden implementera sådana mål. I båda fallen kan kartläggningen användas för att identifiera var det finns möjlighet och behov att stärka hållbarhetsinslagen. Genomförande och definition av hållbar utveckling på kursnivå Kartläggningen omfattar alla på respektive program. Uppsatsna är dock exkluderade och på Ekonomprogrammet har enbart na på termin 1-3 inkluderats då programmet har genomgått en större förändring med första antagning till det nya programmet hösten Eftersom hållbar utveckling är ett komplext fenomen har 1

3 HRHU tagit fram ett antal beskrivande karakteristika (här kallat dimensioner) för att göra begreppet mer konkret för lärare och kursansvariga. Som utgångspunkt användes dokumentet Detta är hållbarhet för oss som fastställts av fakultetsstyrelsen våren och arbetet resulterade i 14 hållbarhetsdimensioner. Vägledande i framtagandet av dimensionerna har varit att fånga upp viktiga ämnesspecifika förutsättningar, begrepp och tematiska ingångar hos samtliga vetenskaplig discipliner på Handelshögskolan. Kartläggningen av programna utgår från dessa 14 dimensioner (en beskrivning av de 14 hållbarhetsdimensionerna ges på sid 5) och data som presenteras baseras på en enkät i vilken respektive kursansvarig har bedömt i vilken mån dessa dimensioner tas upp i kursen. Det finns alltså möjlighet att i kartläggningen se vilka dimensioner som tas upp i respektive kurs, program och termin. 2 Eftersom na även klassificerats utifrån institutionstillhörighet är det även möjligt att bedöma hur de olika institutionerna hanterar de olika dimensionerna av hållbar utveckling i sina. Kartläggningen omfattar också information om vilken typ av undervisningsform(er) som används för att belysa hållbarhetsperspektiv på na samt om na har lärandemål kopplade till en eller flera av dimensionerna. Det är viktigt att notera att skillnader mellan olika, program och institutioner till viss del kan bero på dimensionernas formulering och hur dessa formuleringar uppfattas av respektive kursansvarig, varför alltför långtgående slutsatser inte bör dras från resultaten. Istället bör sammanställningen ses som en möjlighet för reflektion och ett sätt att följa utvecklingen i framtiden. De viktigaste slutsatserna Totalt omfattar kartläggningen 96 på de fyra utbildningsprogrammen och av dessa anger kursansvariga för 75 av na att de tar upp en eller flera av de 14 hållbarhetsdimensionerna. Det betyder att 78 % av na på utbildningsprogrammen på Handelshögskolan innehåller någon form av för kursen relevant hållbarhetsperspektiv. De som har lärandemål kopplade till någon av dimensionerna är dock betydligt färre: endast 23 % av programna (22 st) har minst en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i ett eller flera lärandemål. De vanligast förekommande hållbarhetsdimensionerna som berörs på respektive utbildningsprogram varierar något. På Ekonomprogrammets är de två mest förekommande dimensionerna Styrning och förvaltning samt Sociala dilemman. På Logistikprogrammet är de två vanligaste dimensionerna Företagande och marknader samt Konsument- och kundmakt (tätt följt av Etik och ansvarstagande) och på Juristprogrammet är de vanligaste dimensionerna Etik och ansvarstagande och 1 ar- hallbarhet- for- oss 2 Notera att vi i den följande framställningen kommer att utgå från att de svar kursansvariga gett motsvarar faktiska förhållanden. 2

4 Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor. På det Samhällsvetenskapliga miljövetarprogramet är det fyra dimensioner som återfinns i flest antal : Naturens gränser, Styrning och förvaltning, Etik och ansvarstagande samt Värderingar, normer och kultur. De viktigaste slutsatserna man kan dra från kartläggningen är: Att en stor andel av na i utbildningsprogrammen på Handelshögskolan tar upp hållbarhetsperspektiv i sitt kursinnehåll. Att med lärandemål kopplade till hållbarhetsperspektiv tar upp fler hållbarhetsdimensioner än som inte har lärandemål som kopplar till hållbarhetsperspektiv. Att med lärandemål kopplade till hållbarhetsperspektiv använder sig av fler undervisningsformer för att integrera hållbarhetsperspektivet i kursen jämfört med utan lärandemål kopplade till hållbarhetsperspektiv. Att med lärandemål kopplade till hållbarhetsperspektiv överlag har integrerat detta i kursen genom fler föreläsningar medan utan ett sådant mål i större utsträckning använder sig av enstaka föreläsningar och/eller exempel för att belysa hållbarhetsperspektivet. Att på första terminen generellt tar upp fler hållbarhetsdimensioner än på övriga terminer. I den kartläggning som följer ges först en kort beskrivning av de 14 hållbarhetsdimensionerna, sedan följer en övergripande sammanställning av alla utbildningsprogram samt därefter sammanställningar över de fyra individuella programmen. I slutet av genomgången för varje program återfinns en lista över vilka som ingår. HRHU uppmuntrar utbildningsprogrammen att använda kartläggningen som arbetsmaterial. Enkät och grunddata (Excel) finns tillgänglig (anonymiserad) och tillhandahålls genom att kontakta sustainability@handels.gu.se. 3

5 Innehållsförteckning Hållbarhetsdimensioner 5 Övergripande sammanställning över alla utbildningsprogram...6 Ekonomprogrammet 16 Juristprogrammet 26 Logistikprogrammet..34 Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram.42 4

6 Hållbarhetsdimensioner 1. Naturens gränser Demografisk utveckling och livsstilfrågor i relation till utnyttjandet av naturresurser (inklusive energi) eller ekosystemens begränsade förmåga att tillgodose mänsklighetens behov. 2. Styrning och förvaltning Hur politik, regelverk och frivilliga överenskommelser (t ex standards) påverkar nyttjandet av naturresurser, ekosystem och miljö (inkl. hälsoeffekter). 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor Fördelnings-, diskriminerings- och fattigdomsfrågor och samspelet mellan sociala orättvisor, miljöförstöring och individers möjlighet till självförverkligande. 4. Sociala dilemman Förutsättningar för mänskligt samarbete i situationer där en samverkanslösning är långsiktigt fördelaktig för alla parter men där varje aktör baserat på snävt egenintresse tjänar på att inte samarbeta. 5. Företagande och marknader Sociala eller miljömässiga konsekvenser av företags ageranden och marknaders funktion och hur sådana 'marknadsmisslyckanden' kan mildras genom att förändra företags ageranden och de styrmedel som formar marknaders funktionsätt. 6. Etik och ansvarstagande Betydelsen av etik och ansvarstagande för individer, organisationer och samhällen i sociala, ekonomiska eller miljömässiga frågor. 7. Värderingar, normer och kultur Hur sociala normer, kultur och värderingar påverkar ekosystem och människors välbefinnande via exempelvis konsumtionsbeteende, produktutformning och produktionsmetoder. 8. Konsument- och kundmakt Hur konsumenter samt offentliga och privata kunder kan påverka företags erbjudanden och affärsmöjligheter genom krav på socialt ansvarstagande och miljöhänsyn. 9. Ledarskap och managementprinciper Arbetssätt som driver på hållbarhetssträvanden och gynnar demokrati, delaktighet, långsiktighet och en bredare syn på företags värdeskapande (t ex socialt entreprenörskap). 10. Uppföljning, kommunikation och transparens Hur olika samhällsaktörer rapporterar, följer upp, kommunicerar samt utvärderar uppsatta mål och måluppfyllelse relaterat till sociala frågor och miljöprestanda. 11. Planering och design Hur samhällsplanering samt produkt- och tjänstedesign har inflytande över människors välbefinnande och påverkan på miljön. 12. Finansiell reglering Reglerings- och ansvarsfrågor gällande de ekonomiska och finansiella systems sårbarhet samt historiska perspektiv på finans- och skuldkriser. 13. Sustainability science En framväxande vetenskaplig disciplin som med ett problemorienterat fokus och en tvärvetenskaplig ansats adresserar breda sociala och miljömässiga utmaningar. 14. Hållbarhet som begrepp Begreppet hållbar utveckling och dess politiska, kulturella och idéhistoriska kopplingar. 5

7 Övergripande sammanställning över alla utbildningsprogram Totalt omfattar kartläggningen 96 på de fyra utbildningsprogrammen och av dessa anger kursansvariga för 75 av na att de tar upp en eller flera av de 14 hållbarhetsdimensionerna. De som har lärandemål kopplade till någon av dimensionerna är dock betydligt färre: endast 23 % av programna (22 st) har minst en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i ett eller flera lärandemål. Nedan följer sammanställning av data i form av figurer och tabeller. Kommentarer för att underlätta tolkning av figurer och tabeller görs i direkt anslutning under respektive tabell och figur. Grunddata (Excel) finns tillgänglig (anonymiserad) och tillhandahålls genom att kontakta sustainability@handels.gu.se. Tabell 1.1 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 3, ,163 Kursens lärandemål innehåller HU 7, ,983 Totalt 4, ,730 De 22 med HU i lärandemålen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner än som inte har HU i lärandemålen, i genomsnitt 7,36 respektive 3,46 dimensioner. Av programna är det 21 som inte tar upp någon hållbarhetsdimension alls, ingen av dessa 21 har heller HU i lärandemålen. Samtliga som tar upp minst 11 dimensioner har HU i lärandemålen. (Se tabell 1.1 och figur 1.1 och 1.2) 6

8 Tabell 1.2 Tar din kurs upp någon av dessa hållbarhetsdimensioner? Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt 1. Naturens gränser % % % 2. Styrning och förvaltning % % % 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor % % % 4. Sociala dilemman % % % 5. Företagande och marknader % % % 6. Etik och ansvarstagande % % % 7. Värderingar, normer och kultur % % % 8. Konsument- och kundmakt % % % 9. Ledarskap och managementprinciper 10. Uppföljning, kommunikation och transparens 8 11 % % % % 9 41 % % 11. Planering och design % 9 41 % % 12. Finansiell reglering % 3 14 % % 13. Sustainability science 4 5 % 9 41 % % 14. Hållbarhet som begrepp % % % 7

9 Den vanligaste hållbarhetsdimensionen, som tas upp på över 50 % av alla, är Etik och ansvarstagande (6). Hållbarhetsdimensionerna Finansiell reglering (12) och Sustainability science (13) är minst vanliga och tas upp på ca 15 % av na. (Se tabell 1.2 och figur 1.3) Hållbarhetsdimensionerna tas alltså generellt upp i betydligt högre utsträckning på na som har HU i lärandemålen än på de som inte har det. De tre dimensioner där det skiljer mest mellan som har, respektive inte har, HU i lärandemålen är Ledarskap och managementprinciper (9), Sustainability science (13) och Hållbarhet som begrepp (14) är. Sustainability science (13) tas exempelvis endast upp av 5 % av na som inte har HU i lärandemålen och 41 % av na som har HU i lärandemålen. (Se tabell 1.2 och figur 1.4) Tabell 1.3 Undervisningsformer * genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 1, ,295 Kursens lärandemål innehåller HU 3, ,463 Totalt 1, ,484 * Undervisningsformer som kursansvarig kunde välja mellan i enkäten: Fallstudier, övningar, exempel, enstaka föreläsningar, flera föreläsningar, gästföreläsningar, annat. Kurser som har HU i lärandemålen tar upp hållbarhetsdimensionerna med fler undervisningsformer än som utan HU i lärandemålen, i genomsnitt 3,05 respektive 1,47. Kurser med HU i lärandemålen tar oftast upp dimensionerna genom flera föreläsningar medan som inte har HU i lärandemålen oftast använder enstaka föreläsningar och exempel. 8

10 Genomsnittligt antal undervisningsformer na tar upp hållbarhetsdimensionerna med är 1,83, dvs i genomsnitt använder man sig av fler än en undervisningsform för att integrera HU i na. Samtliga som tar upp hållbarhetsdimensionerna med fem olika undervisningsformer har HU i lärandemålen. (Se tabell 1.3 och figur 1.5 och 1.6) Tabell 1.4 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt Fallstudie 6 8 % 9 41 % % Övning % % % Exempel % % % Enstaka föreläsning % 3 14 % % Flera föreläsningar % % % Gästföreläsningar % % % Annat % 4 18 % % Exempel är den vanligaste undervisningsformen att ta upp hållbarhetsdimensionerna med, det används av 38 % av na. Även övning, enstaka föreläsning, flera föreläsningar samt gästföreläsningar är relativt vanligt; % använder dessa undervisningsformer. Fallstudie och annat är minst vanliga och används på ca 15 % av na. (Se tabell 1.4 och figur 1.7) 9

11 Exempel samt enstaka föreläsningar är vanligast bland som inte har HU i lärandemålen, 34 % respektive 38 % av na använder dessa. Bland med HU i lärandemålen använder 82 % flera föreläsningar och ca 50 % använder gästföreläsningar och exempel. (Se tabell 1.4 och figur 1.8) Tabell 1.5 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Termin Medel Standardavvikelse 1 6, , , , , , , , ,60 5 4, , , , , , ,525 Totalt 4, ,730 10

12 Tabell 1.6 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Termin Medel Standardavvikelse 1 2, , , , , , , , ,00 5 2, , , , , , ,073 Total 1, ,484 Kurserna på första terminen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner än övriga terminer, och na på första terminen på programmen tar även upp dimensionerna med fler undervisningsformer än på övriga terminer. (Se tabell 1.5 och 1.6) Tabell 1.7 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Ekonomprogrammet 5, ,188 Logistikprogrammet 4, ,366 Juristprogrammet 3, ,078 Smil- programmet 4, ,033 Totalt 4, ,730 Genomsnittligt antal hållbarhetsdimensioner som tas upp på de 96 programna är 4,35. Ekonomprogrammet och Smil- programmet tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner, i genomsnitt 5,18 respektive 4,97 dimensioner per kurs. Juristprogrammet och logistikprogrammet tar i genomsnitt upp färre hållbarhetsdimensioner, 3,41 respektive 4,97 dimensioner per kurs. (Se tabell 1.7) 11

13 Tabell 1.8 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Ekonomprogrammet 1, ,446 Logistikprogrammet 2, ,910 Juristprogrammet 1, ,077 Smil- programmet 2, ,571 Totalt 1, ,484 Ekonomprogrammet, Logistikprogrammet och SMIL- programmet har ett lite högre genomsnittligt antal undervisningsformer som na tar upp dimensionerna med, medan juristprogrammet har ett lite lägre genomsnitt. (Se tabell 1.8) 12

14 Tabell 1.9 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Nationalekonomi 4, ,713 Företagsekonomi 4, ,215 Juridik 3, ,092 Ekonomi och samhälle 7, ,762 Totalt 4, ,554 Sett ur ett institutionsperspektiv (men då innefattas endast programna och därför bör dessa resultat tolkas med försiktighet), så tar de som ges av institutionen för ekonomi och samhälle generellt upp flest och juridiska institutionens minst antal hållbarhetsdimensioner, i genomsnitt 7,17 respektive 3,21 dimensioner. (Se tabell 1.9) 13

15 Tabell 1.10 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Nationalekonomi 1, ,240 Företagsekonomi 1, ,713 Juridik 1, ,101 Ekonomi och samhälle 2, ,865 Totalt 1, ,446 Kurserna som ges av institutionen för ekonomi och samhälle tar upp dimensionerna på flest och juridiska institutionen med minst antal undervisningsformer, i genomsnitt 2,75 respektive 1,38. (Se tabell 1.10) 14

16 15

17 Ekonomprogrammet På ekonomprogrammet har som går termin 1-3 kartlagts (se tabell 2.9). Svarsfrekvensen för dessa är 100 %. Totalt ingår därmed 11 i kartläggningen (10 st 7.5 hp och en 15 hp kurs). Fyra av na på ekonomprogrammet har minst en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i lärandemålen. Kurser som har HU i lärandemålen berör generellt fler hållbarhetsdimensioner i undervisningen. Dessa tar även upp hållbarhetsdimensionerna med fler olika undervisningsformer än som saknar HU i lärandemålen. Av de 11 som ges under termin 1-3 på ekonomprogrammet ges 6 av institutionen för nationalekonomi med statistik och 4 av företagsekonomiska institutionen. En kurs ges i samarbete med juridiska institutionen. Hur många hållbarhetsdimensioner som tas upp och undervisningsformerna på vilka de tas upp skiljer sig inte nämnbart mellan företagsekonomiska och nationalekonomiska (och statistiska). Vilka dimensioner som tas upp skiljer sig dock lite mellan de två ämnesområdena. Kursen som ges tillsammans med juridiska institutionen tar inte upp någon hållbarhetsdimension. Kurserna på första terminen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner och de tar även upp dimensionerna med fler undervisningsformer än na på andra och tredje terminen. Nedan följer sammanställning av data i form av figurer och tabeller. Kommentarer för att underlätta tolkning av figurer och tabeller görs i direkt anslutning under respektive tabell och figur. Grunddata (Excel) finns tillgänglig (anonymiserad) och tillhandahålls genom att kontakta sustainability@handels.gu.se. 16

18 Tabell 2.1 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medelvärde Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 4,00 7 2,582 Kursens lärandemål innehåller HU 7,25 4 3,403 Totalt 5, ,188 Kurserna på ekonomprogrammet tar i genomsnitt upp 5,18 hållbarhetsdimensioner. Kurser som har HU i lärandemålen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner än vars lärandemål inte tar upp HU, i genomsnitt 7,25 respektive 4,00 dimensioner. Kurser som har HU i lärandemålen tar upp minst 4 hållbarhetsdimensioner. (Se tabell 2.1 och figur 2.1 och 2.2) 17

19 Tabell 2.2 Tar din kurs upp någon av dessa hållbarhetsdimensioner? Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt 1. Naturens gränser 2 29 % 1 25 % 3 27 % 2. Styrning och förvaltning 5 71 % 2 50 % 7 64 % 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor 3 43 % 2 50 % 5 45 % 4. Sociala dilemman 4 57 % 3 75 % 7 64 % 5. Företagande och marknader 2 29 % % 6 55 % 6. Etik och ansvarstagande 2 29 % % 6 55 % 7. Värderingar, normer och kultur 1 14 % 2 50 % 3 27 % 8. Konsument- och kundmakt 1 14 % 2 50 % 3 27 % 9. Ledarskap och managementprinciper 10. Uppföljning, kommunikation och transparens 0 0 % 2 50 % 2 18 % 3 43 % 2 50 % 5 45 % 11. Planering och design 2 29 % 1 25 % 3 27 % 12. Finansiell reglering 2 29 % 1 25 % 3 27 % 13. Sustainability science 0 0 % 1 25 % 1 9 % 14. Hållbarhet som begrepp 1 14 % 2 50 % 3 27 % De vanligaste hållbarhetsdimensionerna som tas upp på ekonomprogrammet är Styrning och förvaltning (2) samt Sociala dilemman (4), 7 av 11 berör dessa. Endast en kurs berör kriteriet Sustainability science (13). (Se tabell 2.2 och figur 2.3) Alla 14 hållbarhetsdimensioner tas upp på minst en av de fyra na som har HU i lärandemålen. Samtliga fyra som har HU i lärandemålen tar upp Företagande och marknader (5) samt Etik och ansvarstagande (6). På de sju som inte har HU i lärandemålen är Styrning och förvaltning (2) samt Sociala dilemman (4) vanligast, 5 respektive 4 av na berör dessa dimensioner. Ledarskap och managementprinciper (9) och Sustainability science (13) tas inte upp på någon av na som inte har HU i lärandemålen. (Se tabell 2.2 och figur 2.4) 18

20 Tabell 2.3 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 1,43 7 1,272 Kursens lärandemål innehåller HU 2,75 4 1,500 Totalt 1, ,446 De flesta på ekonomprogrammet tar upp hållbarhetsdimensionerna med en eller två olika undervisningsformer. Kurser med HU i lärandemålen tar i genomsnitt upp hållbarhetsdimensionerna med fler undervisningsformer än som inte har HU i lärandemålen, i genomsnitt 2,75 respektive 1,43. Kurser som har HU i lärandemålen tar upp hållbarhetsdimensionerna med minst 2 olika undervisningsformer. (Se tabell 2.3 och figur 2.5 och 2.6) 19

21 Tabell 2.4 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt Fallstudie 0 0 % 2 50 % 2 18 % Övning 1 14 % 1 25 % 2 18 % Exempel 5 71 % 3 75 % 8 73 % Enstaka föreläsning 3 43 % 1 25 % 4 36 % Flera föreläsningar 0 0 % 2 50 % 2 18 % Gästföreläsningar 0 0 % 2 50 % 2 18 % Annat 1 14 % 0 0 % 1 9 % Vidare använder 8 av ekonomprogrammets 11 exempel för att ta upp hållbarhetsdimensionerna. Exempel är vanligast bland både som har och inte har HU i lärandemålen. På na som har HU i lärandemålen finns alla undervisningsformer, utom annat, representerat. Kurserna som inte har HU i lärandemålen använder varken fallstudier, flera föreläsningar eller gästföreläsningar. (Se tabell 2.4 samt figur 2.7 och 2.8) 20

22 Tabell 2.5 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Termin Medel Standardavvikelse 1 7,00 4 3, ,50 4 2, ,67 3 3,512 Totalt 5, ,188 Tabell 2.6 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Termin Medel Standardavvikelse 1 3,00 4 1, ,25 4 0, ,33 3 1,155 Totalt 1, ,446 Kurserna som har HU i lärandemålen ges under termin 1 och 3 på ekonomprogrammet (Se figur 2.9). Kurserna på första terminen tar generellt upp flest hållbarhetsdimensioner, de tar även upp dimensionerna med fler undervisningsformer än na på andra och tredje terminen. (Se tabell 2.5 och 2.6) 21

23 Tabell 2.7 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Institutionen för nationalekonomi med statistik 5,67 6 1,506 Företagsekonomiska institutionen 5,75 4 4,500 Juridiska institutionen 0 1. Totalt 5, ,188 Genomsnittligt antal hållbarhetsdimensioner som tas upp på na inom ekonomprogrammet skiljer sig inte nämnvärt mellan som ges av nationalekonomiska institutionen och företagsekonomiska institutionen, i genomsnitt 5,67 respektive 5,75 dimensioner. Spridningen är dock lägre bland na som ges av nationalekonomiska institutionen än na som ges av företagsekonomiska institutionen, standardavvikelse 1,506 respektive 4,500. Kursen som ges tillsammans med juridiska institutionen tar inte upp någon hållbarhetsdimension. (Se tabell 2.7) Tabell 2.8 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Institutionen för nationalekonomi med statistik 2,00 6 1,095 Företagsekonomiska institutionen 2,25 4 1,893 Juridiska institutionen 0 1. Totalt 1, ,446 undervisningsformer som hållbarhetsdimensionerna tas upp med skiljer sig inte heller nämnvärt mellan na som ges av nationalekonomiska institutionen jämfört med företagsekonomiska institutionen, i genomsnitt 2,00 respektive 2,25. Spridningen är lägre på na som ges av nationalekonomiska institutionen än na som ges av företagsekonomiska institutionen, standardavvikelse 1,095 respektive 1,893. Kursen som ges tillsammans med juridiska institutionen tar inte upp någon hållbarhetsdimension. (Se tabell 2.8) 22

24 Tabell 2.9 Tar din kurs upp någon av dessa hållbarhetsdimensioner? Institutionen för nationalekonomi med statistik Företagsekonomiska institutionen 1. Naturens gränser 2 33 % 1 25 % 2. Styrning och förvaltning 5 83 % 2 50 % 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor 4 67 % 1 25 % 4. Sociala dilemman 5 83 % 2 50 % 5. Företagande och marknader 4 67 % 2 50 % 6. Etik och ansvarstagande 3 50 % 3 75 % 7. Värderingar, normer och kultur 1 17 % 2 50 % 8. Konsument- och kundmakt 2 33 % 1 25 % 9. Ledarskap och managementprinciper 0 0 % 2 50 % 10. Uppföljning, kommunikation och transparens 2 33 % 3 75 % 11. Planering och design 2 33 % 1 25 % 12. Finansiell reglering 3 50 % 0 0 % 13. Sustainability science 0 0 % 1 25 % 14. Hållbarhet som begrepp 1 17 % 2 50 % 23

25 Alla dimensioner utom Finansiell reglering (12) tas upp på någon av na som ges av företagsekonomi. Etik och ansvarstagande (6) och Uppföljning, kommunikation och transparens (10) är vanligast, 3 av 4 tar upp dessa. Bland na som ges av nationalekonomiska institutionen är Styrning och förvaltning (2) och Sociala dilemman (4) vanligast, 5 av 6 tar upp dessa. Ingen av na tar upp Ledarskap och managementprinciper (9) och Sustainability science (13). (Se tabell 2.9 och figur 2.10) Tabell 2.10 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Institutionen för nationalekonomi med statistik Företagsekonomiska institutionen Fallstudie 1 17 % 1 25 % Övning 1 17 % 1 25 % Exempel 5 83 % 3 75 % Enstaka föreläsning 2 33 % 2 50 % Flera föreläsningar 1 17 % 1 25 % Gästföreläsningar 1 17 % 1 25 % Annat 1 17 % 0 0 % Hur na tar upp hållbarhetsdimensionerna skiljer sig inte åt mellan som ges av företagsekonomiska och nationalekonomiska institutionen. Exempel är den vanligaste typen av undervisningsform för att integrera HU i na och enstaka föreläsningar är näst vanligast. (Se tabell 2.10 och figur 2.11) 24

26 Tabell 2.9. Kurser inkluderade i kartläggningen för Ekonomprogrammet, termin 1-3 EP1310 Ledning och Organisation 1, 2 EP1320 Marknadsföring 1, 2 EP2000 Statistik 1a - Beskrivning av statistiska datamaterial EP2100 Statistik 1b - Undersökningsmetodik EPF203 Ekonomistyrning EPF204 Externredovisning 2 EPN104 Grundläggande makroekonomi EPN201 Grundläggande mikroekonomi EPN203 Grundläggande finansiell ekonomi 1 EPN310 Internationell ekonomi 1 EPR303 Juridik för ekonomprogrammet 1 Kursens lärandemål innehåller en eller flera hållbarhetsdimensioner. 2 Kursansvarig bedömer att hen skulle behöva hjälp för att bättre kunna integrera frågor kring hållbar utveckling i utbildningen. 25

27 Juristprogrammet Kurserna som kartlagts på juristprogrammet är samtliga obligatoriska samt de valfria fördjupnings som gavs under höst- och vårterminen 2014 (totalt 32, se tabell 3.9). Svarsfrekvensen är 91.4 %. Två saknar svar och är inte inkluderade, fördjupningsna HRS070 Civilprocessrätt och HRS140 Straff- och straffprocessrätt. Av de 32 na på juristprogrammet har minst 8 av na en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i lärandemålen och 6 tar inte upp någon av hållbarhetsdimensionerna alls. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor (3) och Etik och ansvarstagande (6) är de vanligaste hållbarhetsdimensionerna. Kurser som har HU i lärandemålen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner än vars lärandemål inte innehåller HU. De tar även upp hållbarhetsdimensionerna med fler undervisningsformer än som saknar HU i lärandemålen. Kurser med HU i lärandemålen tar oftast upp dimensionerna genom flera föreläsningar medan som inte har HU i lärandemålen oftast använder enstaka föreläsningar. Nedan följer sammanställning av data i form av figurer och tabeller. Kommentarer för att underlätta tolkning av figurer och tabeller görs i direkt anslutning under respektive tabell och figur. Grunddata (Excel) finns tillgänglig (anonymiserad) och tillhandahålls genom att kontakta sustainability@handels.gu.se. 26

28 Tabell 3.1 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 2, ,685 Kursens lärandemål innehåller HU 4,88 8 3,871 Totalt 3, ,078 Kurserna på juristprogrammet tar i genomsnitt upp 3,41 hållbarhetsdimensioner. Kurser som har HU i lärandemålen berör generellt fler hållbarhetsdimensioner än vars lärandemål inte innehåller HU, i genomsnitt 4,88 respektive 2,92 dimensioner. (Se tabell 3.1 och figur 3.1 och 3.2) 27

29 Tabell 3.2 Tar din kurs upp någon av dessa hållbarhetsdimensioner? Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt 1. Naturens gränser 4 17 % 2 25 % 6 19 % 2. Styrning och förvaltning 7 29 % 3 38 % % 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor % 5 63 % % 4. Sociala dilemman % 2 25 % % 5. Företagande och marknader 5 21 % 3 38 % 8 25 % 6. Etik och ansvarstagande % 7 88 % % 7. Värderingar, normer och kultur 6 25 % 3 38 % 9 28 % 8. Konsument- och kundmakt 4 17 % 1 13 % 5 16 % 9. Ledarskap och managementprinciper 10. Uppföljning, kommunikation och transparens 1 4 % 4 50 % 5 16 % 1 4 % 2 25 % 3 9 % 11. Planering och design 1 4 % 1 13 % 2 6 % 12. Finansiell reglering 4 17 % 2 25 % 6 19 % 13. Sustainability science 0 0 % 1 13 % 1 3 % 14. Hållbarhet som begrepp 1 4 % 3 38 % 4 13 % Hållbarhetsdimensionerna Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor (3) och Etik och ansvarstagande (6) är vanligast bland samtliga, 18 respektive 20 berör dessa. Endast en kurs berör Sustainability science (13). (Se tabell 3.2 och figur 3.3) Största skillnaden mellan som har respektive inte har HU i lärandemålen gäller hållbarhetsdimensionerna Ledarskap och managementprinciper (9) och Hållbarhet som begrepp (14). Endast 4 % av na som inte har HU i lärandemålen tar upp dessa medan 50 % av na med HU i lärandemålen tar upp Ledarskap och managementprinciper (9) och 38 % tar upp Hållbarhet som begrepp (14). (Se tabell 3.2 och figur 3.4) 28

30 Tabell 3.3 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 1, ,977 Kursens lärandemål innehåller HU 2,25 8 1,035 Totalt 1, ,077 Det är vanligast att juristprogrammets tar upp hållbarhetsdimensionerna med en undervisningsform, genomsnittligt antal undervisningsformer är 1,47. Kurser vars lärandemål innehåller HU berör generellt hållbarhetsdimensionerna med fler undervisningsformer än som inte har HU i lärandemålen, i genomsnitt 2,25 respektive 1,21. (Se tabell 3.3 och figur 3.5 och 3.6) 29

31 Tabell 3.4 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt Fallstudie 2 8 % 2 25 % 4 13 % Övning 4 17 % 2 25 % 6 19 % Exempel 5 21 % 1 13 % 6 19 % Enstaka föreläsning 7 29 % 2 25 % 9 28 % Flera föreläsningar 3 13 % 6 75 % 9 28 % Gästföreläsningar 2 8 % 3 38 % 5 16 % Annat 6 25 % 2 25 % 8 25 % Det är vanligast att hållbarhetsdimensionerna berörs genom enstaka föreläsningar eller flera föreläsningar, 28 % av na använder någon av dessa undervisningsformer. 25 % av na berör hållbarhetsdimensionerna på annat sätt. En av respondenterna anger att annat innebär att HU berörs genom seminarium. Fallstudie används av 13 % av na. (Se tabell 3.4 och figur 3.7 ) Flera föreläsningar är vanligast bland som har HU i lärandemålen, medan enstaka föreläsningar är vanligast på som inte har HU i lärandemålen. en som använder gästföreläsningar är betydligt högre bland som har HU i lärandemålen jämfört med de som inte har HU i lärandemålen, 38 % respektive 8 %. (Se tabell 3.4 och figur 3.8) Tabell 3.5 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Valbar kurs 3, ,300 Obligatorisk kurs 3,00 9 2,550 Totalt 3, ,078 30

32 Tabell 3.6 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Valbar kurs 1, ,123 Obligatorisk kurs 1,44 9 1,014 Totalt 1, ,077 De valfria fördjupningsna tar i genomsnitt upp fler hållbarhetsdimensioner än de obligatoriska na, i genomsnitt 3,57 respektive 3,00 dimensioner. Genomsnittligt antal undervisningsformer hållbarhetsdimensionerna tas upp med är aningen högre bland de valbara na, i genomsnitt 1,48 jämfört med 1,44 på de obligatoriska na. (Se tabell 3.5 och 3.6) På juristprogrammet är det endast som ges under första terminen samt under termin 7 och 8 som har HU i lärandemålen. (Se figur 3.9) 31

33 Tabell 3.7 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Termin Medel Standardavvikelse 1 2,00 2 0, , , , ,00 2 0, ,00 2 0, , , , ,525 Total 3, ,078 Tabell 3.8 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Termin Medel Standardavvikelse 1 1,50 2 0, , , , ,00 2 0, ,00 2 1, , , , ,073 Total 1, ,077 32

34 Tabell 3.9. Kurser inkluderade i kartläggningen för Juristprogrammet HRO101 Grundläggande juridisk metod 1 HRO102 Offentlig rätt 1 HRO200 Civilrätt 1 HRO300 Teoritermin med familje-, social- och miljörätt HRO400 Straff- och processrätt 2 HRO501 Krediträtt, exekutionsrätt, redovisning, associationsrätt och immaterialrätt (KERAI) HRO502 Arbetsrätt HRO600 Internationell rätt 2 HRO700 Skatterätt med redovisning HRS010 Ersättningsrätt HRS020 Komparativ bolagsrätt 1 HRS041 EU- processrätt I 2 HRS052 EU- processrätt II 2 HRS060 Konstitutionell rätt och Förvaltningsrätt 2 HRS095 Insolvensrättsliga frågor i ett civil och straffrättsligt perspektiv 2 HRS101 Intellectual Property Law and Innovation HRS130 Börsrätt 1 HRS160 Familjerätt HRS200 Regulating International Trade HRS231 Internationell individbeskattning med socialavgiftsrätt (IBS) 2 HRS250 Miljörätt 1, 2 HRS260 Offentlig upphandling HRS280 Praktisk humanjuridik och välfärdsrätt HRS311 European Law 2 HRS320 Kommersiell avtalsrätt HRS331 Företagsbeskattning 1 HRS360 Förvaltningsprocess HRS370 Rätt, Kunskap, Metod: Rättskällor och samtida rättsteorier HRS500 International Law in the Maritime Context/Internationell Sjö- och havsrätt 1, 2 HRS510 General Shipping Law and Regulatory Maritime Law/Allmän Sjörätt 1 HRS520 Commercial Shipping and Trade Law 2 HRS530 Maritime Environmental Law 1 Kursens lärandemål innehåller en eller flera hållbarhetsdimensioner. 2 Kursansvarig bedömer att hen skulle behöva hjälp för att bättre kunna integrera frågor kring hållbar utveckling i utbildningen. 33

35 Logistikprogrammet På logistikprogrammet har 18 undersökts (se tabell 4.9). Svarsfrekvensen är 100 %. Uppsatskursen är inte med i kartläggningen. Av de 18 kartlagda na har 3 av na på logistikprogrammet minst en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i lärandemålen. Företagande och marknader (5) är den vanligaste hållbarhetsdimensionen. Kurser som har HU i lärandemålen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner än vars lärandemål inte innehåller HU. De tar även upp hållbarhetsdimensionerna med fler undervisningsformer än som saknar HU i lärandemålen. Kurser som inte har HU i lärandemålen använder oftast enstaka föreläsningar för att belysa hållbarhetsperspektiv i na. Nedan följer sammanställning av data i form av figurer och tabeller. Kommentarer för att underlätta tolkning av figurer och tabeller görs i direkt anslutning under respektive tabell och figur. Grunddata (Excel) finns tillgänglig (anonymiserad) och tillhandahålls genom att kontakta sustainability@handels.gu.se. Tabell 4.1 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 2, ,240 Kursens lärandemål innehåller HU 11,33 3 0,577 Totalt 4, ,366 Kurserna på logistikprogrammet tar i genomsnitt upp 4,33 hållbarhetsdimensioner. Tre av na tar upp minst en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i lärandemålen. Kurser som inte har HU i lärandemålen tar upp 0-10 hållbarhetsdimensioner och 34

36 na som har HU i lärandemålen tar upp dimensioner. Kurser som har HU i lärandemålen berör generellt fler hållbarhetsdimensioner än vars lärandemål inte tar upp HU, i genomsnitt 11,33 respektive 2,93 dimensioner. (Se tabell 4.1 och figur 4.1 och 4.2) Tabell 4.2 Tar din kurs upp någon av dessa hållbarhetsdimensioner? Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt 1. Naturens gränser 3 20 % 2 67 % 5 28 % 2. Styrning och förvaltning 2 13 % % 5 28 % 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor 3 20 % % 6 33 % 4. Sociala dilemman 3 20 % % 6 33 % 5. Företagande och marknader 6 40 % % 9 50 % 6. Etik och ansvarstagande 7 47 % 1 33 % 8 44 % 7. Värderingar, normer och kultur 4 27 % % 7 39 % 8. Konsument- och kundmakt 5 33 % % 8 44 % 9. Ledarskap och managementprinciper 1 7 % % 4 22 % 10. Uppföljning, kommunikation och transparens 3 20 % 1 33 % 4 22 % 11. Planering och design 2 13 % % 5 28 % 12. Finansiell reglering 2 13 % 0 0 % 2 11 % 13. Sustainability science 1 7 % % 4 22 % 14. Hållbarhet som begrepp 2 13 % % 5 28 % 35

37 Av de 18 programna tar 9 upp hållbarhetsdimensionen Företagande och marknader (5), endast 2 tar upp Finansiell reglering (12). 8 av de 14 hållbarhetsdimensionerna berörs av samtliga tre som har HU i lärandemålen. Den enda dimensionen som inte berörs av någon av dessa tre är Finansiell reglering (12). På na som inte har HU i lärandemålen är Företagande och marknader (5) och Etik och ansvarstagande (6) vanligast, 6 respektive 7 av na berör dessa. (Se tabell 4.2 och figur 4.3 och 4.4) Tabell 4.3 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 1, ,454 Kursens lärandemål innehåller HU 5,00 3 0,000 Total 2, ,910 Av logistikprogrammets 18 berör 6 inte hållbarhetsdimensionerna alls. Genomsnittligt antal undervisningsformer na tar upp dimensionerna med är 2. Alla tre som har HU i lärandemålen tar upp hållbarhetsdimensionerna med 5 olika undervisningsformer. Kurserna som inte har HU i lärandemålen tar upp dimensionerna med 0-4 undervisningsformer, i genomsnitt 1,40. (Se tabell 4.3 och figur 4.5 och 4.6) 36

38 Tabell 4.4 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt Fallstudie 2 13 % 1 33 % 3 17 % Övning 2 13 % % 5 28 % Exempel 5 33 % % 8 44 % Enstaka föreläsning 8 53 % 0 0 % 8 44 % Flera föreläsningar 0 0 % % 3 17 % Gästföreläsningar 3 20 % % 6 33 % Annat 1 7 % 2 67 % 3 17 % Den vanligaste undervisningsformen att ta upp HU genom är exempel och enstaka föreläsningar, 8 av logistikprogrammets 18 använder dessa två undervisningsformer. Samtliga tre som har HU i lärandemålen använder övning, exempel, flera föreläsningar samt gästföreläsningar för att ta upp HU. Bland som inte har HU i lärandemålen är enstaka föreläsningar den vanligaste undervisningsformen. Flera föreläsningar används inte av någon av na som inte har HU i lärandemålen. (Se tabell 4.4 och figur 4.7 och 4.8) 37

39 Tabell 4.5 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Termin Medel Standardavvikelse 1 5,50 2 7, ,33 3 4, ,25 4 5, ,25 4 4, ,67 3 5, ,00 2 4,243 Totalt 4, ,366 Tabell 4.6 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Termin Medel Standardavvikelse 1 2,50 2 3, ,00 3 2, ,00 4 2, ,75 4 1, ,67 3 2, ,00 2 1,414 Totalt 2, ,910 38

40 De tre som har HU i lärandemålen ges under terminerna 1, 3 och 5. (Se figur 4.9) Kurserna under första terminen tar i genomsnitt upp flest dimensioner och sista terminens tar upp minst antal dimensioner. (Se tabell 4.5) Kurser på första terminen tar i genomsnitt upp hållbarhetsdimensionerna med fler undervisningsformer och sista terminen färre än övriga terminer. (Se tabell 4.6) Tabell 4.7 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Nationalekonomi 4,33 3 4,041 Företagsekonomi 3, ,010 Juridik 0,00 1. Ekonomi och samhälle 11,00 2 0,000 Total 4, ,366 Tabell 4.8 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Nationalekonomi 2,00 3 2,000 Företagsekonomi 1, ,670 Juridik 0,00 1. Ekonomi och samhälle 5,00 2 0,000 Totalt 2, ,910 39

41 40

42 Tabell 4.9. Kurser inkluderade i kartläggningen för Logistikprogrammet FEG100 Företagsekonomi 1. Delkurs Ekonomistyrning FEG100 Företagsekonomi 1. Delkurs Externredovisning FEG100 Företagsekonomi 1. Delkurs Marknadsföring 1 FEG100 Företagsekonomi 1. Delkurs Organisation och ledarskap FEG200 Företagsekonomi 2. Delkurs Lönsamhet och finansiering FEG200 Företagsekonomi 2. Delkurs Strategi FEG200 Företagsekonomi 2. Delkurs Strategisk marknadsföring FEG200 Företagsekonomi 2. Delkurs Verksamhetsstyrning 2 FEG220 Logistiska informationssystem, Del 1 2 FEG220 Logistiska informationssystem, Del 2 FEG30L Företagets logistikfunktion, kandidatkurs. Delkurs Operativ Styrning 2 FEG30L Företagets logistikfunktion, kandidatkurs. Delkurs Strategisk logistik HRL001 Handels- och transporträtt KGG410 Företaget, logistikfunktionen och omvärlden 1 KGG420 Transporter, samhälle och miljö 1 NE0505 Nationalekonomi. Makroekonomi NE0505 Nationalekonomi. Mikroekonomi STG155 Grundkurs i statistik med miljö- och logistiktillämpningar 2 1 Kursens lärandemål innehåller minst en hållbarhetsdimension. 2 Kursansvarig bedömer att hen skulle behöva hjälp för att bättre kunna integrera frågor kring hållbar utveckling i utbildningen. 41

43 Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (SMIL) I kartläggningen av na på samhällsvetenskapligt miljövetarprogram ingår 35 (se tabell 5.9) och dessa representerar de tre profilinriktningar på SMIL som ligger på Handelshögskolan. Av dessa har 7 minst en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i lärandemålen. Kurser som har HU i lärandemålen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner än vars lärandemål inte innehåller HU. Dessa tar även upp hållbarhetsdimensionerna med fler olika typer av undervisningsformer än som saknar HU i lärandemålen. Samtliga som har HU i lärandemålen använder flera föreläsningar för att ta upp hållbarhetsdimensioner. Kurser som inte har HU i lärandemålen använder oftast enstaka föreläsningar, exempel och övning för att integrera hållbarhetsperspektiv i na. Första årets och na på kulturgeografisk inriktning tar i genomsnitt upp flest hållbarhetsdimensioner. Nationalekonomi tar i genomsnitt upp dimensionerna med minst antal undervisningsformer. Nationalekonomi är den enda inriktningen som tar upp Finansiell reglering (12). Nedan följer sammanställning av data i form av figurer och tabeller. Kommentarer för att underlätta tolkning av figurer och tabeller görs i direkt anslutning under respektive tabell och figur. Grunddata (Excel) finns tillgänglig (anonymiserad) och tillhandahålls genom att kontakta sustainability@handels.gu.se. 42

44 Tabell 5.1 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 2, ,227 Kursens lärandemål innehåller HU 3,43 7 1,397 Total 2, ,352 Kurserna inom SMIL- programmet tar i genomsnitt upp 2,37 hållbarhetsdimensioner. Av de 35 na på programmet tar 7 av na upp minst en av de 14 hållbarhetsdimensionerna i lärandemålen. Kurser som har HU i lärandemålen tar generellt upp fler hållbarhetsdimensioner än vars lärandemål inte tar upp HU, i genomsnitt 3,43 respektive 2,11 dimensioner. Kurser som inte har HU i lärandemålen tar upp 0-10 dimensioner, medan som har HU i lärandemålen tar upp 4-13 dimensioner. (Se tabell 5.1 och figur 5.1 och 5.2) 43

45 Tabell 5.2 Tar din kurs upp någon av dessa hållbarhetsdimensioner? Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt 1. Naturens gränser % 5 71 % % 2. Styrning och förvaltning % 6 86 % % 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor 9 32 % 5 71 % % 4. Sociala dilemman % 6 86 % % 5. Företagande och marknader 9 32 % 6 86 % % 6. Etik och ansvarstagande % 3 43 % % 7. Värderingar, normer och kultur % 6 86 % % 8. Konsument- och kundmakt 4 14 % 4 57 % 8 23 % 9. Ledarskap och managementprinciper 10. Uppföljning, kommunikation och transparens 6 21 % 3 43 % 9 26 % 5 18 % 4 57 % 9 26 % 11. Planering och design 9 32 % 4 57 % % 12. Finansiell reglering 3 11 % 0 0 % 3 9 % 13. Sustainability science 3 11 % 4 57 % 7 20 % 14. Hållbarhet som begrepp 8 29 % 4 57 % % De vanligaste hållbarhetsdimensionerna på SMIL- programmet är Naturens gränser (1), Styrning och förvaltning (2), Etik och ansvarstagande (6) samt Värderingar, normer och kultur (7), dessa fyra dimensioner tas upp på 17 av SMIL- programmets 35. Endast 3 tar upp Finansiell reglering (12). Av de som har HU i lärandemålen tar 6 av 7 upp dimensionerna Styrning och förvaltning (2), Sociala dilemman (4), Företagande och marknader (5) samt Värderingar, normer och kultur (7). Ingen av dessa 7 tar upp Finansiell reglering (12). Bland de 28 som inte har HU i lärandemålen är Etik och ansvarstagande (6) vanligast, 14 tar upp den dimensionen. (Se tabell 5.2 och figur 5.3 och 5.4) 44

46 Tabell 5.3 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse Kursens lärandemål innehåller inte HU 1, ,456 Kursens lärandemål innehåller HU 3,29 7 1,496 Totalt 2, ,571 Kurserna på SMIL- programmet tar i genomsnitt upp dimensionerna med 2,06 olika undervisningsformer. Kurser med HU i lärandemålen tar i genomsnitt upp hållbarhetsdimensionerna med fler undervisningsformer än som inte har HU i lärandemålen, i genomsnitt 3,29 respektive 1,75. (Se tabell 5.3 och figur 5.5 och 5.6) 45

47 Tabell 5.4 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Kursens lärandemål innehåller inte HU Kursens lärandemål innehåller HU Totalt Fallstudie 2 7,1 % 4 57,1 % 6 17,1 % Övning 10 35,7 % 4 57,1 % 14 40,0 % Exempel 10 35,7 % 4 57,1 % 14 40,0 % Enstaka föreläsning 10 35,7 % 0 0,0 % 10 28,6 % Flera föreläsningar 8 28,6 % % 15 42,9 % Gästföreläsningar 7 25,0 % 4 57,1 % 11 31,4 % Annat 2 7,1 % 0 0,0 % 2 5,7 % Av SMIL- programmets 35 tar 15 upp hållbarhetsdimensionerna genom flera föreläsningar. Samtliga sju som har HU i lärandemålen använder flera föreläsningar. Av de 28 som inte har HU i lärandemålen använder 10 övning, exempel samt enstaka föreläsningar. Endast 2 av dessa 28 använder fallstudie och annat. (Se tabell 5.4 och figur 5.7 och 5.8) Tabell 5.5 hållbarhetsdimensioner som tas upp på kursen Medel Standardavvikelse År 1 6,20 5 5,630 Inriktning - Kulturgeografi 6, ,658 Inriktning - NEK 3, ,676 Inriktning - FEK 4,89 9 4,622 Total 4, ,033 Genomsnittligt antal hållbarhetsdimensioner som tas upp på na på SMIL- programmet är 4,97. Kurserna under första året och kulturgeografina tar generellt upp fler dimensioner, i genomsnitt 6,20 respektive 6,40 dimensioner. Kurserna i nationalekonomi och företagsekonomi tar generellt upp färre dimensioner, genomsnitt 3,18 respektive 4,89 dimensioner. (Se tabell 5.5) 46

48 Tabell 5.6 Tar din kurs upp någon av dessa hållbarhetsdimensioner? År 1 Inriktning - Kulturgeografi Inriktning - NEK Inriktning - FEK 1. Naturens gränser 4 80,0 % 7 70,0 % 3 27,3 % 3 33,3 % 2. Styrning och förvaltning 4 80,0 % 7 70,0 % 4 36,4 % 2 22,2 % 3. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor 2 40,0 % 6 60,0 % 3 27,3 % 3 33,3 % 4. Sociala dilemman 2 40,0 % 6 60,0 % 5 45,5 % 3 33,3 % 5. Företagande och marknader 2 40,0 % 2 20,0 % 6 54,5 % 5 55,6 % 6. Etik och ansvarstagande 2 40,0 % 7 70,0 % 3 27,3 % 5 55,6 % 7. Värderingar, normer och kultur 2 40,0 % 8 80,0 % 4 36,4 % 3 33,3 % 8. Konsument- och kundmakt 2 40,0 % 0 0,0 % 2 18,2 % 4 44,4 % 9. Ledarskap och managementprinciper 10. Uppföljning, kommunikation och transparens 1 20,0 % 5 50,0 % 0 0,0 % 3 33,3 % 2 40,0 % 1 10,0 % 1 9,1 % 5 55,6 % 11. Planering och design 3 60,0 % 6 60,0 % 1 9,1 % 3 33,3 % 12. Finansiell reglering 0 0,0 % 0 0,0 % 3 27,3 % 0 0,0 % 13. Sustainability science 3 60,0 % 2 20,0 % 0 0,0 % 2 22,2 % 14. Hållbarhet som begrepp 2 40,0 % 7 70,0 % 0 0,0 % 3 33,3 % 47

49 Under första året tas alla dimensioner utom Finansiell reglering (12) upp. Naturens gränser (1) och Styrning och förvaltning (2) är vanligast under första året, 4 av 5 tar upp dessa dimensioner. Ingen av kulturgeografina tar upp dimensionerna Konsument- och kundmakt (8) och Finansiell reglering (12). Värderingar, normer och kultur (7) är vanligast och tas upp av 8 av 10. Ingen av nationalekonomina tar upp Ledarskap och managementprinciper (9), Sustainability science (13) och Hållbarhet som begrepp (14). Sociala dilemman (4) och Företagande och marknader (5) är vanligast, 5 respektive 6 av 11 nationalekonomi tar upp dessa. Nationalekonomi är den enda inriktningen som tar upp Finansiell reglering (12). Företagsekonomina tar upp alla dimensioner utom Finansiell reglering (12). Företagande och marknader (5), Etik och ansvarstagande (6) och Uppföljning, kommunikation och transparens (10) är de vanligaste dimensionerna, 5 av 9 företagsekonomi tar upp dessa dimensioner. (Se tabell 5.6 och figur 5.9) Tabell 5.7 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på Medel Standardavvikelse År 1 2,40 5 1,817 Inriktning - Kulturgeografi 2, ,703 Inriktning - NEK 1, ,206 Inriktning - FEK 2,11 9 1,833 Totalt år 1-3 2, ,571 Genomsnittligt antal undervisningsformer för att integrera hållbarhetsperspektiv i på SMIL- programmet är 2,06. Kurserna under första året tar generellt upp dimensionerna med fler undervisningsformer än år 2 och 3. undervisningsformer skiljer sig dock åt (under år 1) mellan discipliner där i kulturgeografi och företagsekonomi använder sig av fler undervisningsformer (2,30 respektive 2,11) än na i nationalekonomi (1,64). (Se tabell 5.7) 48

50 Tabell 5.8 Undervisningsformer genom vilka hållbarhetsdimensioner tas upp på År 1 Inriktning - Kulturgeografi Inriktning - NEK Inriktning - FEK Fallstudie 2 40,0 % 0 0,0 % 1 9,1 % 3 33,3 % Övning 3 60,0 % 5 50,0 % 4 36,4 % 2 22,2 % Exempel 1 20,0 % 5 50,0 % 4 36,4 % 4 44,4 % Enstaka föreläsning 1 20,0 % 0 0,0 % 5 45,5 % 4 44,4 % Flera föreläsningar 3 60,0 % 7 70,0 % 3 27,3 % 2 22,2 % Gästföreläsningar 2 40,0 % 5 50,0 % 0 0,0 % 4 44,4 % Annat 0 0,0 % 1 10,0 % 1 9,1 % 0 0,0 % Under första året tas dimensionerna oftast upp genom övning och flera föreläsningar, 3 av 5 använder dessa två undervisningsformer. Endast en kurs använder exempel och enstaka föreläsningar. Av de 10 kulturgeografina använder 7 flera föreläsningar och ingen använder fallstudie eller enstaka föreläsningar för att ta upp dimensionerna. Bland nationalekonomina är det vanligast att man tar upp dimensionerna genom enstaka föreläsningar, 5 av 9. Ingen av nationalekonomina använder gästföreläsningar. Av de 9 företagsekonomina använder 4 exempel, enstaka föreläsningar och gästföreläsningar. (Se tabell 5.8 och figur 5.10) 49