PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE FÖR LOVISA STAD OCH LAPPTRÄSK KOMMUN

Transkript

1 PROGRAM FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE FÖR LOVISA STAD OCH LAPPTRÄSK KOMMUN

2 2 INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 SYFTET MED LAGEN OM FRÄMJANDE AV INTEGRATION OCH MED PROGRAMMET FÖR FRÄMJANDE AV INTEGRATION 4 3 LAGENLIGA TJÄNSTER SOM FRÄMJAR OCH STÖDER INTEGRATION 6 4 TJÄNSTER FÖR BARN, BARNFAMILJER OCH UNGA Småbarnsfostran Undervisning för elever från olika språk- och kulturgrupper Samarbetet mellan hem och skola Medborgarinstitut Ungdomsväsendet Tjänster för familjer 13 5 TJÄNSTER FÖR VUXNA Vuxenutbildning och främjande av sysselsättning: Arbets- och näringsbyråns tjänster Folkpensionsanstalten Polisen Tjänster för seniorer 20 6 TJÄNSTER SOM ÄR GEMENSAMMA FÖR ALLA Hälso- och sjukvårdstjänster Socialservice Boende Kulturtjänster Organisationer och föreningar 26 7 UTMANINGAR FÖR FRÄMJANDET AV INTEGRATION OCH INTEGRATION I LOVISA OCH LAPPTRÄSK 28 8 UTVÄRDERING, UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING AV PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFRÄMJANDE 29 BILAGOR Bilaga 1 Medlemmarna i arbetsgruppen för programmet för integrationsfrämjande (2013)

3 3

4 4 1 INLEDNING Enligt statistikcentralen fanns det invånare i Lovisa vid utgången av Av dessa hade sammanlagt 438 personer (2,8 % av befolkningen) ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska. De största språkgrupperna utgjordes av personer med ryska (139), estniska (110) och thaispråket (30) som modersmål. Utöver de inhemska språken talas det cirka 40 språk i Lovisa. Antalet utländska medborgare var 378 (2,4 %). Det största antalet utländska medborgare utgjordes av estniska (103), ryska (82), svenska (43) och thailändska (27) medborgare. Sammanlagt fanns det representanter för 42 olika nationaliteter i Lovisa. Enligt statistiken för 2011 fanns det invånare i Lappträsk. Antalet personer med annat modersmål än finska eller svenska var 78 (2,7 %). Den största språkgruppen utgjordes av personer med estniska som modersmål (47 personer). Antalet övriga modersmål var sammanlagt 11. Antalet personer med utländskt medborgarskap var 83 (2,9 %). På 1990-talet tog Lovisa emot en liten grupp vietnamesiska flyktingar. Av dessa bor endast ett fåtal kvar i Lovisa. Efter denna grupp på 90-talet har inga flyktingar tagits emot. Ärendet behandlades senast i stadsfullmäktige i slutet av 2011, då fullmäktigeförsamlingens ståndpunkt var att det inte är ändamålsenligt att ordna mottagning av flyktingar till exempel på grund av att det finns få hyresbostäder. Största delen av invandrarna i Lovisa har kommit till Finland med anledning av arbete eller familjeförhållanden. Just nu finns det endast ett fåtal personer med flyktingstatus, och dessa har självständigt flyttat till staden. I Lappträsk fanns det i början av 1990-talet en mottagningscentral för asylsökande. I och med denna central stannade några flyktingfamiljer kvar i Lappträsk. Antalet asylsökande minskade i mitten av 1990-talet, och då stängdes centralen. Därefter har ingen mottagning skett. Största delen av invandrarna i Lappträsk har likaså flyttat till kommunen med anledning av arbete eller familjeförhållanden. Enligt prognoserna kommer antalet utlänningar i Finland senast år 2030 att uppgå till en halv miljon. Den tilltagande invandringen ställer krav på att utveckla de offentliga tjänsterna samtidigt som betydelsen av särskilda integrationsåtgärder ökar. En förutsättning för att integrationen ska lyckas är att invandrarna känner att de utgör en permanent, jämlik och välkommen del av det finländska samhället. (Arbets- och näringsministeriets publikationer: Koncernen 32/2012.)

5 5 2 SYFTET MED LAGEN OM FRÄMJANDE AV INTEGRATION OCH MED PROGRAMMET FÖR FRÄMJANDE AV INTEGRATION Lagen om främjande av integration (1386/2010) trädde i kraft Den nya lagen omfattar alla invandrare som har ett giltigt uppehållstillstånd och giltigt uppehållsrätt i Finland. Syftet med lagen är stöda och främja integration och invandrares möjligheter att delta i samhället i Finland. Syftet är också att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper (29 ). Enligt lagen om främjande av integration (30 ) är kommunen allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen ska se till att tjänsterna lämpar sig för invandrare och att de är sådana som behovet förutsätter. Kommunen ska också sörja för den egna personalens kompetens och utbildning. Kommunerna kan också samarbeta med andra kommuner, och integrationen ska genomföras som ett sektorsövergripande samarbete. Till ett redskap för det integrationsfrämjande arbetet ska varje kommun, antingen självständigt eller i samarbete med andra kommuner, göra upp ett program för främjande av integration (32 ). Programmet ska godkännas av kommunfullmäktige och det ska ses över minst vart fjärde år. I fortsättningen ska programmet beaktas när budgeten och ekonomiplanen görs upp. Lovisa stad och Lappträsk kommun bildar ett samarbetsområde för social- och hälsovårdstjänster, där huvudsakligen Lovisa stad producerar servicen. Lappträsk kommun ansvarar sitt egen äldreomsorg. Med tanke på detta samarbete faller det sig naturligt att kommunerna gör upp programmet för främjande av integration tillsammans. Lovisas stads och Lappträsk kommuns program för integrationsfrämjande av bearbetades i en arbetsgrupp, där följande sektorer var representerade: grundtrygghetscentralen och bildningscentralen i Lovisa stad, lokala organisationer, Lappträsk kommun, polisen, Folkpensionsanstalten samt arbetskrafts- och näringslivsbyrån. Deltagarna i gruppen nämns i bilaga 1. Begrepp Integration: Invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds. Integrationsfrämjande: Sektorsövergripande främjande och stödande av integration med hjälp av myndigheters och andra aktörers åtgärder och tjänster. Utlänning: En person som inte är finsk medborgare. Invandrare: En person som flyttar från ett land till ett annat, allmänbegrepp. Flykting: En utlänning som har välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin härkomst, religiös uppfattning, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska

6 uppfattning. Flyktingstatus får en person som någon stat beviljar asyl eller som UNHCR (Förenta nationernas flyktingkommissariat) anser vara flykting. Kvotflykting: En person som UNHCR anser vara flykting och som har beviljats inresetillstånd inom ramen för en flyktingkvot som fastställts i budgeten. Asylsökande: En person som begär skydd och uppehållsrätt i en främmande stat. Personen får flyktingstatus om asyl beviljas honom eller henne. Återflyttare: En finländare som varit bosatt utomlands och återvänder till Finland. I Finland tillämpas begreppet på både tidigare och nuvarande finska medborgare och på personer som kommer från det forna Sovjetunionen, såsom ingermanfinländare som är av finländsk härkomst. Person i behov av särskilda åtgärder: Invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom eller skada eller av någon annan orsak eller på grund av ålder, familjesituation eller analfabetism eller av någon annan motsvarande orsak. 6

7 7 3 LAGENLIGA TJÄNSTER SOM FRÄMJAR OCH STÖDER INTEGRATION Enligt lagen om främjande av integration (6 ) ska åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av den kommunala basservicen och av arbets- och näringsförvaltningens tjänster samt i form av andra åtgärder som främjar integration. Basinformationsmaterial Lagen ålägger myndigheterna att ge varje invandrare information om sina rättigheter och skyldigheter i det finländska samhället och arbetslivet samt om det finländska tjänstesystemet och integrationsfrämjande åtgärder. Basinformationsmaterial ska ges till alla invandrare i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter (7 ). Basinformationspaketet kan laddas ner på webben på adressen Guiden innehåller bland annat information om boende i Finland, uppehållstillstånd, jobbsökning, studier och hälsovård. Information om det finländska samhället finns också på flera språk på adressen Kommunen, arbets- och näringsbyrån och andra myndigheter är skyldiga att ge invandrare lämplig vägledning och rådgivning som stöder integrationen (8 ). Tolkning och översättning Enligt lagen om främjande av integration (5 ) ska myndigheten ordna tolkning eller översättning om invandraren inte behärskar finska eller svenska, eller om han eller hon på grund av handikapp eller sjukdom eller annan orsak inte kan bli förstådd i ett ärende som inleds på myndighetens initiativ. Myndigheten ska i mån av möjlighet ordna tolkning och översättning även i andra ärenden som gäller invandrarens rättigheter och skyldigheter. Ärendet ska tolkas eller översättas till ett språk som invandraren förstår tillräckligt väl. Även ett flertal andra lagar och förordningar styr myndigheterna att använda tolknings- och översättningstjänster: lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lagen om patientens ställning och rättigheter, förvaltningslagen och utlänningslagen. Verksamhetsställena sörjer själva för ordnandet av tolkning och ansvarar för kostnaderna för tolkningen. Principen är att myndigheterna endast anlitar yrkeskunniga tolkar. Det är möjligt att få ersättningar av staten för kostnaderna för tolkning som ordnas för flyktingar, men det förutsätter att det gjorts upp ett avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen om att personen anvisats till kommunen (44 ). Det finns ingen tidsfrist för ersättningen av tolkningskostnader; efter det att personen beviljats finskt medborgarskap ersätts kostnaderna dock inte längre. Inledande kartläggning Vid en inledande kartläggning görs en bedömning av invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster I den inledande kartläggningen strävar man efter att utreda personens tidigare utbildning, arbetserfarenhet, språkkunskaper och andra omständigheter som påverkar sysselsättning och integration (9 ). Arbets- och näringsbyrån ordnar den inledande kartläggningen för sina egna klienters del, och kommunen för sådana klienter som får annat än tillfälligt utkomststöd. Invandraren kan om han eller hon vill begära en inledande kartläggning, och då ska den ordnas för personen i fråga. Den inledande

8 kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades (10 ). Utifrån den inledande kartläggningen bedömer arbets- och näringsbyrån och kommunen om invandraren behöver en integrationsplan (11 ). Integrationsplan och integrationsstöd Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster som invandraren behöver för att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet (11 ). Den första integrationsplanen ska göras upp senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet beviljades. Den första integrationsplanen uppgörs för högst ett år. Den tid som berättigar till en integrationsplan är dock högst tre år från det att den första integrationsplanen gjordes upp. Tiden kan förlängas om invandraren behöver särskilda åtgärder för att integreras. Om integrationsplanen inte har kunnat genomföras till exempel på grund av moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller sjukledighet kan tiden för rätt till integrationsplan förlängas på motsvarande sätt (12 ). Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp integrationsplanen tillsammans med invandraren om det inte finns grundad anledning för kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och invandraren att göra upp planen sinsemellan. Utarbetandet av integrationsplanen ska inledas inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts (13 ). I integrationsplanen kommer arbets- och näringsbyrån överens om integrationsutbildning, jobbsökning och dess mål samt om tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. Kommunen kommer överens om kommunala tjänster eller andra åtgärder som främjar integration och sysselsättning, om invandraren av någon anledning inte kan delta i arbetskraftspolitiska åtgärder som stöder integrationen. Invandraren anvisas att söka sig till de tjänster och åtgärder som man kommit överens om i integrationsplanen inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades (14 ). Vid behov kan också en integrationsplan för en minderårig utarbetas tillsammans med vårdnadshavaren eller för en familj, om familjens helhetssituation förutsätter det (15, 16 ). Integrationsplanen förpliktar kommunen och arbets- och näringsbyrån att ordna och erbjuda de åtgärder och tjänster som man kommit överens om i planen. Invandraren är också skyldig att iaktta planen. Om invandraren vägrar delta i arbetet med att göra upp planen, översynen av den eller delta i de överenskomna åtgärderna, kan hans eller hennes rätt till integrationsstöd begränsas enligt vad som föreskrivs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller i lagen om utkomststöd. Integrationsstödet är ett stöd som är avsett för åtgärder i enlighet med integrationsplanen, och det betalas som arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd (19 ). Som integrationsutbildning ordnas vanligtvis undervisning i finska eller svenska och vid behov läs- och skrivundervisning. Målet för undervisningen är att öka kunskaper och färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens för att främja invandrarens anpassning till det finländska samhället. Integrationsutbildningen kan också bestå av utbildning som behövs för att främja tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning. Integrationsutbildningen genomförs i regel som arbetskraftspolitisk utbildning, men utbildningen kan också ordnas i form av frivilliga studier, som dock ska stöda samma mål (20, 21 ). 8

9 9

10 10 4 TJÄNSTER FÖR BARN, BARNFAMILJER OCH UNGA 4.1 Småbarnsfostran Invandrarfamiljer söker dagvårdsplats enligt behov. Man strävar efter att respektera föräldrarnas önskemål om barnets vårdplats och vårdform. Det görs upp en individuell plan för småbarnsfostran för varje barn. Till planen fogas en plan för finska eller svenska som andra språk. Det är viktigt att skapa en välfungerande fostringsgemenskap som baserar sig på ömsesidigt förtroende mellan invandrarfamiljen och dagvården. Personalen inom småbarnsfostran möter en familj som först håller på att bekanta sig med det finländska samhället med sitt stora antal instruktioner och regler. Situationen kräver ömsesidig flexibilitet. Öppna daghemmet Treffis Det öppna daghemmet Treffis har verksamhet på förmiddagarna på olika håll i Lovisa. Såväl föräldrar från Lovisa som Lappträsk kan delta i verksamheten tillsammans med sina barn. Invandrarfamiljer anvisas till att delta i Treffis verksamhet, så att föräldern som är hemma med barnet eller barnen lär känna andra hemmamammor och -pappor och så att barnen får nya lekkamrater. Barnen deltar i Treffis verksamhet under föräldrarnas uppsikt och på deras ansvar. 4.2 Undervisning för elever från olika språk- och kulturgrupper I undervisningen av invandrarelever följs de allmänna målen för den grundläggande undervisningen och dessutom kan särskilda mål ställas upp. Syftet med dessa är att möjliggöra en fungerande tvåspråkighet och bikulturalitet för barnet. Barn som tillhör olika språk- och kulturgrupper ska beredas möjlighet att växa upp i ett mångkulturellt samhälle till medlemmar i såväl sin egen kulturkrets som det finländska samhället. Förskoleundervisning Kommunen ordnar förskoleundervisning för barn under ett års tid. Barnet börjar i förskoleundervisningen det år då det fyller sex år. Barn som omfattas av förlängd läroplikt har rätt att få förskoleundervisning vid fem års ålder. Förskoleundervisningen, som är avgiftsfri, ges fem dagar i veckan under minst 700 timmar per läsår. Invandrarbarn går i den förskola som barnets bostadsområde hör till. Förskoleundervisningen uppmärksammar barn med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Småbarnsfostran för invandrarbarn ordnas i samband med allmänna tjänster för småbarnsfostran (Grunderna för planen för småbarnsfostran 2005) och undervisningen av barn i förskoleålder i samband med förskoleundervisningen (Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010). Småbarnsfostran och förskoleundervisningen uppmärksammar barn med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Syftet med småbarnsfostran och förskoleundervisningen är att främja barnets integration i det finländska samhället och att stöda barnets möjligheter att lära sig finska eller svenska som andra språk i naturliga situationer tillsammans med andra barn och fostrarna. Barnet är också i behov av undervisning för att kunna tillägna

11 sig språket och lära sig använda det. Inom småbarnsfostran testas barnets språkliga utveckling med testet Räven eller med hjälp av något annat lämpligt språkutvecklingstest. Förskoleelevernas kunskaper i finska testas med för ändamålet lämpliga test. Det är bra göra upp en läroplan för andra språket finska eller svenska för barnen inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen. 11

12 12 Grundläggande utbildning och gymnasium Invandrarbarn fortsätter efter en eventuell förberedande utbildningsperiod i sin egen närskola liksom övriga finländska barn. Vid behov görs en integrationsfrämjande plan för invandraren upp i samråd med skolan och föräldrarna. Planen ska uppdateras minst en gång om året. Om ingendera föräldern talar ett språk som skolans representant förstår tillräckligt väl, anlitas en tolk när planen görs upp. För att trygga invandrarbarnets inlärning kan man också vid behov göra upp en plan för elevens lärande. För elever i grundläggande utbildning och gymnasieutbildning är det också bra att göra upp en separat plan för lärande för finska eller svenska som andra språk. Språkkunskaperna i finska för en invandrarelev i den grundläggande utbildningen testas med ett test, som är en serie uppgifter som diagnostiserar den språkliga utvecklingen för att kartlägga nivån på alla delområden inom språkfärdighet vad gäller det finska språket, eller med ett motsvarande test. Med hjälp av testet kan man planera hur eleven kan stödas och följa hur elevens språkkunskaper utvecklas. Det blir sannolikt aktuellt att göra upp en plan för lärandet i och med att invandrarna har olika utgångspunkter. Otillräckliga färdigheter i finska eller svenska och skillnader i synen på lärande, arbetssätt och studieinnehållet kan orsaka behov av stöd. I lärandet är det viktigt att respektera och utnyttja invandrarelevens och elevens vårdnadshavares kunnande och kunskaper vad gäller såväl språk, kultur som levnadssätt. För unga som kommer till Finland i åldern rekommenderas det att de börjar skolgången i årskurs 7 även om de enligt sin ålder skulle kunna gå i en högre klass i en finländsk skola. Med tanke på fortsatt utbildning så stärker genomförandet av grundskolan på finska eller svenska deras språkfärdigheter och allmänbildning. Invandrarelever söker studieplats i gymnasium eller yrkesläroanstalt genom antagning enligt prövning eller allmän gemensam ansökan. Förberedande undervisning För barn i läropliktsålder och sex år gamla invandrare kan det i grupp ordnas undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen. Bildningsnämnden fattar beslut om att bilda undervisningsgrupper för förberedande undervisning. Syftet med den förberedande undervisningen är att eleverna ska nå en tillräcklig färdighetsnivå i finska eller svenska, så att de kan flyttas över till en grupp i den allmänna undervisningen. Tyngdpunkten i den förberedande undervisningen ligger på studier i finska eller svenska och innehållet i olika läroämnen. Undervisningen sker på finska eller svenska. Undervisningen följer grunderna för läroplanen för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen. Den förberedande utbildningen beaktar elevens skol- och studiebakgrund samt de kunskaper i finska eller svenska som eleven eventuellt redan innehar. I allmänhet deltar eleverna i undervisningen i gruppen i ett år, varefter de integreras i den allmänna undervisningen eller vid behov i en grupp inom specialundervisningen.

13 Den förberedande undervisningen är avsedd för elever med invandrarbakgrund, vilkas kunskaper i finska eller svenska eller övriga färdigheter inte är tillräckliga för studier i en grupp inom förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. Utbildningsanordnaren bedömer eleven individuella behov av föreberedande undervisning. Undervisning ges 6 10-åringar under minst 900 timmar och äldre under minst timmar. Det finns inga klasser med förberedande undervisning i Lovisa eller Lappträsk. Behovet av förberedande undervisning bedöms årligen. Undervisning i finska som andraspråk eller svenska som andraspråk Finska eller svenska som andraspråk utgör en av lärokurserna i läroämnet modersmål och litteratur. Finska eller svenska som andraspråk är alltså inte till exempel stöd- eller specialundervisning. Lärokursen är avsedd för sådana barn med invandrarbakgrund, vilkas kunskaper i finska eller svenska inte ligger på en nivå som motsvarar modersmålet på språkets alla delområden. Undervisningen i andraspråket (S2 eller R2) är också avsedd för återflyttare och barn som adopterats från utlandet. Som kriterium ska endast nivån på språkkunskapen användas och inte till exempel födelsestaten, medborgarskapet eller det språk som antecknats som modersmål i befolkningsregistret. Enligt 45 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) betalas statsunderstöd för undervisning i finska eller svenska som andra språk för elever med ett främmande språk som modersmål och för stödande av annan undervisning för dem på deras eget modersmål för tre undervisningstimmar per vecka per kalkylerad grupp på fyra elever. Om antalet elever som är berättigade till undervisning som avses i denna paragraf för utbildningsanordnarens del är färre än fyra kan två elever bilda en kalkylerad grupp. Berättigade till stöd för undervisning i finska eller svenska som andraspråk och till stöd i annan undervisning är elever med främmande språk som modersmål vars deltagande i sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) inleddes för högst sex år sedan och som inte behärskar finska eller svenska på en nivå som motsvarar kunskaperna i modersmålet hos en finsk- eller svenskspråkig elev i motsvarande ålder. Undervisning i invandrarens eget modersmål Undervisningen i modersmål för invandrare är undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen. Det handlar inte om undervisning som sker i enlighet med 12 i lagen om grundläggande utbildning utan om undervisning som ges med stöd av särskilt statsbidrag. Både undervisningen i svenska/finska som andraspråk och undervisningen i elevens eget modersmål stärker elevens identitet och skapar en grund för mångkulturell och funktionell tvåspråkighet. Undervisning i det egna modersmålet ordnas om det kommer att ingå minst fyra elever till gruppen. I syfte att åstadkomma en undervisningsgrupp kan man vid behov bilda en sådan med elever från skolor som ligger nära varandra. Stödundervisning på elevens eget modersmål Enligt 16 i lagen om grundläggande utbildning har elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller som annars behöver särskilt stöd rätt att få stödundervisning. Detta gäller också invandrarelever. Stödundervisning kan ges på finska eller svenska, men också på elevens eget modersmål. Undervisningen i ämnet ges antingen före undervisningen i ämnet sker på finska eller svenska, som kompanjonskapsundervisning eller därefter. Utbildningsanordnaren kan dessutom söka särskilt 13

14 statsunderstöd av Utbildningsstyrelsen för stödundervisning för invandrare. Berättigade till denna stödundervisning är elever för vilka det har förflutit högst fyra sedan de flyttade till landet. 14

15 15 Morgon- och eftermiddagsverksamhet Lovisa stad och Lappträsk kommun ordnar eftermiddagsverksamhet för skolelever i årskurs 1 och 2 och elever inom specialundervisningen. Verksamheten ordnas under skoldagar och huvudsakligen i skolornas lokaler. Lovisa stad samarbetar också med Lovisanejdens kyrkliga samfällighet och understöder församlingarna i samfälligheten att ordna eftermiddagsverksamheten. Eftermiddagsverksamheten är frivillig verksamhet, vars mål är att minska den tid som barnet tillbringar ensamt och att tillhandahålla barnet en trygg plats efter skoldagen. Invandrare deltar i eftermiddagsverksamheten på samma sätt som finländska barn. barnens föräldrar, läraren, ledaren för eftermiddagsverksamheten och en tolk deltar i det inledande mötet före eftermiddagsverksamheten. Under det inledande mötet går man igenom principerna för verksamheten, reglerna och de praktiska arrangemangen. I problemsituationer står verksamhetens ledare i direkt kontakt med barnens föräldrar. 4.3 Samarbetet mellan hem och skola Den grundläggande undervisningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Samarbetet bildar ett kontinuum, som börjar med småbarnsfostran och därifrån fortsätter vidare via grundläggande utbildning till gymnasium och yrkesutbildning. Ett fungerande samarbete mellan hemmet och skolan stöder barnets växande och inverkar på både skolframgång och trivsel. Oberoende av kulturell bakgrund önskar föräldrar sina barn det bästa och att barnen ska finna sin egen plats i samhället. Föräldrarna önskar också samarbete med skolan, så att de hålls à jour med hur barnen lär sig nya färdigheter. Barn i invandrarfamiljer tillägnar sig snabbt den finländska kulturen och finska eller svenska genom daghemmet och skolan. Skolan har en viktig ställning i invandrarfamiljens liv, för skolan kan förmedla information om den finländska uppfostringskulturen och till exempel om olika alternativ för den ungas framtid. Skolans uppgift är att stöda föräldraskapet i den nya miljön och att tillsammans med föräldrarna hitta lösningar och svar på frågor och problem i anknytning till barnets skolgång. Enligt grunderna för läroplanen är ömsesidigt informationsutbyte mellan hemmet och skolan viktigt. Det är av vikt att skolan får uppgifter om barnets bakgrund, utveckling och tidigare skolgång. Också föräldrarna ska få information om det finländska skolsystemet och om barnets möjligheter till utbildning i olika åldrar. Målet för samarbetet mellan hemmet och skolan är en genuin och jämlik dialog. I synnerhet familjer i det inledande skedet av integration kan lätt känna sig utomstående i ärenden som anknyter till barnets skolgång. Föräldramöten kan bli utmanande situationer för många invandrarföräldrar, fastän skolan skulle ha ordnat tolkningen. Det finns mycket att fråga, många frågeställare och knappt om tid. Det kan hända att föräldramötena går på majoritetens villkor, det vill säga att det förutsätts att deltagarna har vissa kunskaper om det finländska skolsystemet och en tillräcklig nivå på kunskaperna i

16 finska eller svenska. Således är individuell interaktion med föräldrarna i invandrarfamiljer viktigt särskilt i början när familjen flyttat till Finland. Det är viktigt att läraren känner till vilka språk som talas i hemmet och på vilket språk föräldrarna helst kommunicerar till exempel då det behövs tolk. Personlig kontakt fungerar ofta bättre än skriftlig information. I synnerhet i kulturer, som föredrar muntligt umgänge i stället för skriftligt, är det bättre att ringa till föräldern än att skicka ett skriftligt meddelande. Om det i skolan finns en medlem i personalen som talar föräldrarnas modersmål, till exempel läraren i egna modersmålet, kan han eller hon vara till stor nytta för att nå föräldrarna. Samarbetet med föräldrarna är viktigt. Läraren träffar föräldrarna till invandrarbarnet tillsammans med en tolk minst en gång per läsår. Kontakterna med finländska barn och unga är en mycket viktig del i integrationen. Barnen och de unga uppmuntras att delta i hobbyer och olika fritidsaktiviteter tillsammans med finländska barn. Skolornas samarbetsnätverk/stadens samarbetsnätverk Skolor som tar emot invandrarelever kan vid behov skapa ett samarbetsnätverk, som sammankallas av elevvårdsgruppen eller kuratorn. I samarbetsnätverket ingår i allmänhet elevens egen lärare eller klassföreståndare, läraren för andraspråket finska eller svenska, specialläraren och läraren i elevens eget modersmål om kriterierna för ordande av undervisningen uppfylls, skolpsykologen och övriga nödvändiga experter. Det rekommenderas att det i staden eller kommunen finns en lärare som koordinerar invandrarundervisningen och undervisningen i andraspråket. Vid behov kan denna lärare instruera övrig personal inom undervisningsväsendet i hur barn som kommer från olika språkbakgrunder och kulturella bakgrunder ska bemötas Medborgarinstitut Lovisa stad är huvudman för medborgarinstituten Lovisa svenska medborgarinstitut och Valkon kansalaisopisto. Medborgarinstituten erbjuder utbildning för invånarna i Lappträsk, Lovisa och Pyttis. Allmänbildande studier som är öppna för alla Medborgarinstituten är enligt definition i lag öppna, allmänbildande läroanstalter som anordnar utbildning utifrån principen om livslångt lärande. Huvudmålgruppen är dock vuxna. Kursutbudet är omfattande och mångsidigt. Man kan därför anse att den utbildning som dessa institut erbjuder till alla delar främjar färdigheter som anknyter till samhälle, kultur och livskompetens. Invandrarnas deltagande i institutens kurser främjar integration på många nivåer. För främjandet av integration är utöver kunskaperna och färdigheterna även kontakterna som knyts med finländare viktiga, eftersom kurser i finska eller svenska inte i sig garanterar att invandraren lär sig språken. I naturligt umgänge med finländare lär sig invandraren finska eller svenska upplevelsebaserat. En betydande orsak till att invandrarnas språkkunskaper är bristfälliga är att de umgås så lite med finländare, och för umgänge erbjuder medborgarinstituten ett naturligt och tryggt forum. Att lära sig finska eller svenska samt språkexamina

17 Medborgarinstitutet Valkon kansalaisopisto erbjuder kurser för vuxna och unga i finska för invandrare. Ämnesområdena anknyter till studerandenas vardag. Institutet ordnar också allmänna språkexamina som grundar sig på lag (964/2004) och en språkfärdighetsskala som utvecklats efter europeisk modell. Genom att avlägga examen kan man få ett intyg över sina språkkunskaper på grund- eller mellannivå i finska och dessutom vissa bestämda år i olika språk, bland annat engelska, svenska, ryska, tyska och franska. På institutets språkkurser kan man förbereda sig för språkexamen. Undervisning i föreläsningsform och uppdragsutbildning Bägge instituten ordnar Studia Generalia-föreläsningar och studier inom öppna universitetet. Förutom ämnesområden som riktas till allmänheten är det också möjligt att välja ämnen och bjuda in föreläsare utgående från speciella frågor i anknytning till främjande av integration, varvid representanter för särskilda yrkesgrupper skulle kunna vara målgrupp. Studier som är avsedda för avgränsade målgrupper kan också ordnas som uppdragsutbildning Ungdomsväsendet Ungdomsväsendets uppgift är att skapa förutsättningar för mångsidig ungdomsverksamhet i Lappträsk och Lovisa. Ungdomsväsendet ordnar bland annat egna aktiviteter, stöder verksamhet som ungdomsföreningar och ungdomarna själva ordnar samt informerar om ärenden som gäller ungdomar. Invandrarungdomar anvisas till aktiviteter som de känner intresse och entusiasm för. 4.6 Tjänster för familjer Invandrarfamiljer erbjuds samma tjänster som övriga kommuninvånare. Det måste dock reserveras mera tid och vid behov tid för möten med kortare intervaller. Den anställda måste göra sig förtrogen med ifrågavarande kulturs sedvanor och kulturskillnader, samt utreda invandrarens ställning, utgående från vilken invandrarens rätt till tjänster kommer fram. Under den första träffen är det bra att klarlägga klientens rättigheter och skyldigheter. Alla tjänster inom grundtryggheten, förutom barnskyddet, utgår från klientens egen aktivitet, det vill säga att klientens söker sig till tjänsterna av egen vilja, varvid bland annat ansvaret för att skaffa tolk ligger hos klienten. Rådgivningsbyrå för mödravård Till rådgivningsbyrån för mödravård söker man sig när man planerar att skaffa eller väntar barn. Rådgivningsbyråns mest centrala uppgift är att följa graviditetens gång. Om det uppstår problem skickas modern vidare för fortsatt vård. Målet är en frisk moder och ett friskt barn, men rådgivningsbyrån följer också hela familjens hälsa och välfärd och bedömer eventuellt behov av stöd. Rådgivningsbyrå för barnavård På rådgivningsbyrån för barnavård följer och främjar man fysisk, psykisk och social tillväxt och utveckling hos barn under skolåldern. Rådgivningsbyrån stöder föräldrarna i fostringsarbetet, i god omvårdnad av barnet och i vårdandet av parrelationen. Den mest centrala rollen är att främja barnets och familjens hälsa och välfärd. På rådgivningsbyrån strävar man efter att upptäcka barnfamiljers behov av särskilt stöd i ett så tidigt skede som möjligt och att ordna lämpligt stöd och ändamålsenlig hjälp. På rådgivningsbyrån får

18 barnet de vaccinationer som hör till det nationella vaccinationsprogrammet. Invandrare förs in i vaccinationsprogrammet på så sätt att programmet genomförs i snabbare takt. Skolhälsovård Skolhälsovården är avsedd för elever inom den grundläggande utbildningen och deras familjer. Skolhälsovården följer elevens uppväxt och utveckling samt främjar eleven hälsa och välfärd. Syftet är att upptäcka eventuella sjukdomar och faktorer som hotar hälsa och välfärd. I skolhälsovården ingår också att i ett tidigt stadium identifiera och stöda elevens behov av särskilt stöd eller undersökningar samt att stöda elevernas föräldrar och vårdnadshavare i fostringsarbetet. Skolhälsovården utgör en del av skolans multiprofessionella elevvård och den arbetar i nära samarbete med lärarna, skolkuratorerna och skolpsykologerna. Familjerådgivning Familjerådgivningen i Lovisa tillhandahåller sakkunnighjälp i fostrings- utvecklings-, parrelations- och familjeärenden. Familjerådgivningen stöder växelverkan mellan barn, unga, par och familjer i samband med livskriser. Familjerådgivningen ger terapi, stöder, undersöker och ger råd samt verkar som en sådan medlare i familjefrågor som avses i äktenskapslagen. Vid behov samarbetar familjerådgivningsbyrån med bland annat dagvården, skolan, rådgivningsbyråerna, missbrukarvården och övriga tjänster för barnfamiljer. Tjänsterna är konfidentiella och avgiftsfria. Föräldrarna kan själva kontakta familjerådgivningen. Familjerådgivningen kan kontaktas när 18 det uppstår oro i ärenden i anknytning till barnets eller den ungas känsloliv, beteende eller utveckling man är betänksam i frågor som gäller föräldraskap och fostran barnet har problem i dagvården, skolan eller med sina kamrater det finns konflikter mellan familjemedlemmarna man är orolig för hur föräldrarna eller barnet orkar i situationer av förändring som familjen genomgår familjen har drabbats av förluster eller andra svåra livssituationer det finns problem i parrelationen. Hemvård för barnfamiljer Hemvård för barnfamiljer är kortvarig och tillfällig hjälp som ges i familjens hem. Syftet är att ge stöd i föräldraskapet och i att klara vardagen. Det är möjligt att få hemvård på grund av tillfälligt nedsatt funktionsförmåga, familjesituationen, överansträngning, sjukdom, förlossning, skada eller annan orsak. Tjänsten är avgiftsbelagd och sker i samarbete med rådgivningsbyråerna och barnskyddet. Familjerättsliga tjänster

19 Till barnatillsyningsmannen kan man vända sig i frågor som gäller fastställande av faderskap eller ärenden som gäller underhållsbidrag eller vårdnaden om barnet. Om föräldrarna skiljer sig ska de komma överens om vårdnaden om barnet. Enligt finsk lagstiftning är båda föräldrarna skyldiga att delta i försörjningen av barnet. Barnskydd Varje barn har rätt till en god och trygg barndom samt till skydd och omsorg. Barnets föräldrar har det främsta ansvaret för omsorgen om barnet och dess uppfostran. I Finland har föräldrarna likvärdiga rättigheter och skyldigheter vad gäller barnet. Om föräldrarna av någon anledning inte kan sörja för sitt barns välfärd är det i Finland samhällets skyldighet att ingripa i situationen. Barnskyddets uppgift är att trygga barnets välfärd. Barnets väl är alltid utgångspunkt för barnskyddet. Det innebär att den anställda alltid när det är fråga om beslut som gäller barnet måste bedöma vilken lösning som är bäst för just detta barn i den förhandenvarande situationen. Barnskyddets myndigheters verksamhet och beslut grundar sig alltid på lag. Barnskyddslagen gäller alla barn i Finland oberoende av deras bakgrund. 19

20 20 5 TJÄNSTER FÖR VUXNA 5.1 Vuxenutbildning och främjande av sysselsättning: Arbets- och näringsbyråns tjänster Mål Målet för Nylands arbets- och näringsbyrå är att förbättra invandrarnas integrering och sysselsättningsmöjligheter genom att höja deras arbetsmarknadsfärdigheter med olika åtgärder: språkutbildning (finska eller svenska), yrkesutbildning, arbetsprövning och sysselsättning med lönesubvention samt vid behov arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Målet är att invandraren ska få färdigheter att klara sig i det finländska arbetslivet. Klienter I början av 2013 hade arbets- och näringsbyrån i Lovisa sammanlagt 76 invandrare som arbetssökande. De arbetssökande representerade 17 nationaliteter, varav de största grupparna bestod av ryssar och ester. I denna grupp var antalet klienter med integrationsplan 29 (38 ). Största delen av klienterna med integrationsplan deltog i arbetskraftsutbildning, arbetsprövning eller frivilliga studier eller därmed jämförbara studier. En del var personer som nyss anlänt till Finland och som väntade på att följande språkkurs skulle börja. Integrationsutbildning Arbets- och näringsbyrån svarar tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) för att låta arrangera utbildning som främjar invandrarnas integration: läs- och skrivundervisning och grundläggande undervisning i finska. Åren ingår det i den så kallade volymutbildningen integrationsutbildning som börjar två gånger om året (i januari-februari och augusti-september): utbildning som avancerar i normal takt och varar 240 studerandedagar, och utbildning som avancerar långsamt och varar 270 studerandedagar. Dessutom finns det läs- och skrivundervisning som tar 200 studerandedagar. Läs- och skrivundervisning kan på grund av lågt deltagarantal inte ordnas årligen, varför klienten är tvungen att vänta på arbetskraftspolitisk utbildning till och med över ett år. Kurserna som framskrider normalt och långsamt innehåller tre moduler i finska och en fjärde modul som består av finska i arbetslivet i anknytning till arbetspraktik som utförs när den studerande lär sig hur det finländska arbetslivet fungerar. Dessutom har arbets- och näringsbyrån handhaft elevrekryteringen till sådan förberedande utbildning till yrkesstudier som Utbildningsstyrelsen finansierar. Läroanstalter som ordnar dylik undervisning i området är Edupoli, Borgå Folkakademi, Yrityspalvelu, yrkesinstitutet Porvoon ammattiopisto Amisto och medborgarinstituten. I början av utbildningen görs det upp en personlig undervisningsplan för studeranden. I planen beaktas bland annat studerandens läs- och skrivkunnighet, tidigare utbildning, arbetserfarenhet, språkkunskaper och allmänbildning.

21 21 Som integrationsutbildning för invandrare som passerat läropliktsåldern ordnas undervisning i finska eller svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt vid behov annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur och livskompetens. I integrationsutbildningen kan även ingå identifiering av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning. Undervisning i finska eller svenska ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för integrationsutbildning av vuxna invandrare. Läs- och skrivundervisning ges i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan för utbildningen av vuxna invandrare som saknar läs- och skrivfärdigheter. Det språkliga målet i integrationsutbildningen är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska. Ordnande av integrationsutbildning Integrationsutbildningen genomförs i regel som arbetskraftspolitisk utbildning av vuxna enligt vad som föreskrivs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar inom sitt verksamhetsområde för att låta ordna integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Arbets- och näringsbyrån anvisar invandraren till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning eller att söka sig till frivilliga studier. Kommunen kan både ordna integrationsutbildning och anvisa invandraren att söka sig antingen till kommunens integrationsutbildning eller till frivilliga studier som ordnas av någon annan aktör. Stöd för frivilliga studier En invandrare som deltar i frivillig utbildning har rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd under de förutsättningar som anges i lagen om främjande av integration och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om 1) arbets- och näringsbyrån har konstaterat att invandraren har behov av utbildning och byrån bedömer att frivilliga studier stöder invandrarens integration och sysselsättning 2) studierna har överenskommits i integrationsplanen 3) övriga villkor som anges i lagen uppfylls. Erkännande av utbildning Ansökan om jämställning av utbildning som slutförts utomlands med motsvarande finska examen lämnas till Utbildningsstyrelsen. Utlåtande om erkännande kan sökas beträffande högskoleexamina eller yrkesexamina som avlagts i ett land utanför EU/EES. Utlåtandet är till sin natur myndighetens expertutlåtande och ger inte tjänstebehörighet. För tjänstebehörighet i Finland behövs Utbildningsstyrelsens beslut om erkännande eller jämställning av examen. Utbildningsstyrelsens utlåtande kan dock vara till hjälp när man söker arbete eller i vissa situationer när man söker studieplats. Utvecklingsbehov

22 Åtgärder som kan jämställas med integrationsåtgärder bör ökas och utvecklas. Samarbetet och kontakterna med lokala arbetsgivare bör utvecklas för att invandrarna ska få lönesubventions- och arbetsprövningsplatser inom olika yrkesbranscher. 22

23 Folkpensionsanstalten Verksamhet Folkpensionsanstalten (härefter FPA) svarar för den ekonomiska grundtryggheten i olika livsskeden för dem som är bosatta i Finland. Alla som bor i Finland är FPA:s kunder, likaså personer bosatta utomlands som omfattas av den finska sociala tryggheten. I den sociala tryggheten som FPA sköter ingår bl.a. familjeförmåner, den allmänna sjukförsäkringen, rehabilitering, grundtryggheten för arbetslösa, bostadsbidrag och studiestöd samt folkpensioner som tryggar en minimiutkomst. Dessutom sköter FPA vissa handikappförmåner, militärunderstöd och särskilt stöd till invandrare. Flyttning till Finland Den sociala tryggheten i Finland omfattar personer som är bosatta i landet. Förutom några undantag har alla stadigvarande bosatta personer i Finland rätt till FPA:s socialskyddsförmåner. När en person flyttar till Finland avgör FPA om personen ifråga ska omfattas av den sociala tryggheten i Finland, det vill säga om han eller hon har rätt till FPA:s socialskyddsförmåner. Beslutet grundar sig på lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet, som också brukar kallas tillämpningslagen (1573/1993). När en person flyttar till Finland ska flyttningen ske i stadigvarande syfte för att personen ska omfattas av FPA:s förmåner. Som stadigvarande bosättning betraktas till exempel minst två års arbete i Finland, återflyttning eller flyttning på grund av familjeskäl. Mer information: Broschyren Flytta till eller från Finland Vuxna invandrare Arbetslösa invandrare i åldern omfattas i regel av integrationsstöd i form av utkomstskydd för arbetslösa. Avsikten med integrationsfrämjandet är att främja invandrarens integration i Finland och att stöda invandraren att få de centrala kunskaper och färdigheter som behövs i samhället. För att trygga invandrarens utkomst under integrationsskedet kan invandraren beviljas integrationsstöd i form av arbetsmarknadsstöd. För att främja integrationen görs det upp en integrationsplan för invandraren, och arbets- och näringsbyrån kan anvisa invandraren till olika tjänster som främjar sysselsättning. När kunden besöker FPA kartläggs hans eller hennes livssituation för att man ska få reda på hurdana förmåner kunden är berättigad till. Vid behov reserverar man tid för kunden för senare besök, varvid servicesekreteraren har möjlighet att sätta sig in i ärendet på förhand. Om kunden inte kan uträtta sina ärenden på finska, svenska eller engelska ber man en tolk komma på plats och därefter reserverar man en tid för kunden. 5.3 Polisen Polisen beviljar utlänningar olika tillstånd.

24 24 Den lokala polisen beviljar finländska medborgares utländska familjemedlemmar och deras minderåriga ogifta barn det första uppehållstillståndet beviljar utlänningar som är bosatta i Finland nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd (fortsatt tillstånd), permanent uppehållstillstånd samt, när det är fråga om en varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare, EG-uppehållstillstånd utfärdar bevis om registrering av EU-medborgares uppehållsrätt och bevis om permanent uppehållsrätt beviljar uppehållskort och permanent uppehållstillståndshandling för unionsmedborgares familjemedlem i fall där familjemedlemmen själv inte är unionsmedborgare lägger fler vistelsedagar till och/eller förlänger giltighetstiden för visum. Inlämning av ansökningar En utlänning som vistas/bor i Finland ska personligen lämna in sin tillståndsansökan hos polisen (se kontaktuppgifterna). Hos polisinrättningen på hemorten kan man ta reda på vilket tjänsteställe som har hand om tillståndsärenden. När det gäller vissa tillstånd för utlänningar kan ansökan även göras elektroniskt. Den som skickar in en elektronisk ansökan ska även besöka polisinrättningen för att styrka sin identitet och uppvisa de originalhandlingar som behövs för ansökan. Tillståndet ska betalas när ansökan lämnas in. Även ansökan som görs elektroniskt ska betalas innan den kan behandlas. Kontakt/förfrågningar Frågor om tillstånd för utlänningar kan sändas per e-post direkt till polisinrättningen på utlänningens hemort, kirjaamo.polisinrättningens namn@poliisi.fi. Övriga myndigheter som beviljar uppehållstillstånd Migrationsverket (Migri), som lyder under inrikesministeriet, behandlar och avgör frågor som rör inresa och vistelse i landet, flyktingskap och finskt medborgarskap. Mer information om Migrationsverket finns på webbplatsen Övriga myndigheter som är relevanta för beslutet om uppehållstillstånd Utrikesministeriet/Finlands beskickningar i utlandet tar emot ansökningar om uppehållstillstånd och beviljar visum utomlands. Arbets- och näringsbyråerna utfärdar delbeslut för arbetstagares uppehållstillstånd och förhandsbeslut om villkoren för uppehållstillstånd för arbetstagare.

25 Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) utfärdar beslut om näringsidkares uppehållstillstånd. Kontaktuppgifter: Polisinrättningen i Östra Nyland (både Lovisa och Lappträsk hör till verksamhetsområdet) Lovisa polisstation Mannerheimgatan Lovisa tfn Tjänster för seniorer I Lovisa handhas tjänsterna för seniorer av seniorservicecentralen, vars uppgift är att utföra och utveckla verksamhet som främjar seniorernas välfärd och hälsa, rådgivningstjänster samt förebyggande tjänster. Målet är att skapa jämlika möjligheter för de äldre i Lovisa att delta i verksamhet som främjar välfärd och hälsa och att bli delaktiga av tjänsterna samt att utveckla informationen som gäller välfärd, hälsa, tjänster och social trygghet. Lappträsk kommun svarar självständigt för äldreomsorgen i kommunen. Äldreomsorgen i kommunen utgår från principen att de kommuninvånare som är i behov av tjänster ska få bo hemma så länge som det är möjligt. När det inte längre är ändamålsenligt, tillhandahåller kommunen en plats på ett vårdhem, ett ålderdomshem eller en vårdavdelning. Kommunen producerar själv tjänsterna inom hemservicen, och hemsjukvården samt åldringshemstjänsterna. Rådgivning Seniorservicecentralen i Lovisa ger information om tjänster som riktas till äldre, individuell handledning och rådgivning. I Lappträsk ger äldreomsorgsansvariga sjukskötaren och sjukskötaren inom hemsjukvården råd. Klienten själv eller en närstående kan be om bedömning av servicebehov. Begäran om bedömning utreds senast inom sju vardagar efter att den lämnats in. Klientens ställning blir bättre när man reagerar snabbt på nedsättning i funktionsförmågan, svårigheter att klara sig hemma och andra eventuella sociala problem. Bedömningen av servicebehov gäller personer som inte anlitar sociala tjänster och personer som redan anlitar tjänster, men i vilkas servicebehov det sker förändringar. Servicehandledning Det centrala i den individuella servicehandledningen är att klienten får råd och att ärenden samordnas och sköts. Detta är nära kopplat till individuell bedömning av servicebehovet samt planering av tjänsterna. Servicehandledaren står för expertisen när tjänsterna ordnas. I handledarens uppgifter ingår att sammanställa en servicehelhet för äldre och att utföra detta arbete på ett förebyggande och rehabiliterande sätt. Välfärdsfrämjande hembesök 25