Skogsbrand har varit ett genomgripande och återkommande
|
|
- Carina Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brandberoende insekter respons på tio års naturvårdsbränningar Foto: Lars-Ove Wikars Skogsbränder bekämpas idag effektivt och under 1900-talet har naturliga bränder nästan eliminerats. Ett hundratal av landets arter, främst insekter och svampar, är beroende av skogsbränder. I 20 år har framsynta naturvårdare påtalat behovet av kontrollerade naturvårdsbränningar i skogen. Först 1990 genomfördes landets första naturvårdsbränning. Men hälften av bränningarna är från naturvårdssynpunkt så dåligt utförda att de kan ifrågasättas. Lokaliseringen av naturvårdsbränningar har stor betydelse för resultatet. l a r s - o v e w i k a r s Skogsbrand har varit ett genomgripande och återkommande fenomen i större delen av landets skogar. Men idag bekämpas bränder effektivt och under 1900-talet har naturliga bränder därmed nästan eliminerats. Minst 100 av landets arter, främst insekter och svampar, är direkt beroende av skogsbränder, främst ihjälbrända träd och hårt bränd mark. Andra arter är troligen beroende av brandens verkan på sikt. Ett tjugotal arter bedöms idag som hotade eller försvunna pga. av uteblivna bränder, t.ex. brandnäva Geranium lanuginosum, kolticka Gloeophyllum carbonarium och svedjelöpare Sericoda bogemanni. I över 20 år har framsynta naturvårdare påtalat behovet av att återinföra branden i skogen, helst under kontrollerade former. Först 1990 genomfördes landets första naturvårdsbränning i sydvästra Hälsingland av skogsbolaget Stora Enso. Därefter följde allt fler efter, främst där man fortfarande eller tills relativt nyligen bedrivit hyggesbränningar dvs. i norra Svealand och Norrlands inland, men även så långt söderut som i norra Uppland och södra Dalarna. Ett krav när stora delar av skogsbruket miljöcertifierades 1997 var att bränning efter slutavverkning skulle införas som en regelrätt metod på fem procent av hyggesarealen. Trots att bränning är både dyrt (främst personalkostnader) och riskfyllt (inte så få bränningar slutar i ofrivilliga brandkårsutryckningar) har skogsbruket ställt upp på detta krav. För att utvärdera dessa naturvårdsbränningar jämförde jag deras betydelse med okontrollerade bränder, som trots allt förekommer. Tre frågor jag ställde var: 1) Hur stor areal naturvårdsbränns jämfört med den areal som brinner ändå? 2) Hur skiljer sig brandfält som skapas genom naturvårdsbränningar jämfört med naturliga bränder? 3) Kan man se någon respons hos brandberoende arter till de naturvårdsbränningar som gjorts de senaste åren? Helt klart är att naturvårdsbränder är viktiga om man ser till deras areal jämfört med den areal som drabbas av naturliga bränder, särskilt i norra Sverige (Fig. 1). Norr om Dalälven utgjorde naturvårdsbränningar ca två tredjedelar av den brända arealen. En tydlig ökning i arealen bränd mark kan ses efter att skogsbruket Wikars, L.-O Brandberoende insekter respons på tio års naturvårdsbränningar. Fauna och Flora 99 (2): [Summary. Insects dependent on fire for their survival.] 28 fauna&flora
2 Fig. 1. Bränd skogsmark per år mellan 1990 och 2001 i fem olika län uppdelat på naturvårdsbränder och naturliga bränder. Variationen mellan år är stor men har inte angivits i figuren. För naturvårdsbränningar ingår uppgifter från skogsbolagen Holmen, Korsnäs, SCA, Stora Enso m.fl., för naturliga bränder uppgifter från Räddningsverket (enbart ). [Forest land burned by natural fires and prescribed fires (NVbrännor) between 1990 and 2001 in five different regions in Sweden (ha per yr).] blev miljöcertifierat (1997 och framåt). I Kalmar län, som sannolikt är representativt för hela Götaland, skedde inga naturvårdsbränningar under studieperioden. Nästa fråga är om de brandfält som skapas genom naturvårdsbränningar på något sätt skiljer sig från de som skapas genom naturliga bränder? För att besvara detta besökte jag 84 brandfält i Uppsala, Gävleborgs och Dalarnas län, varav 25 uppstått genom naturliga bränder. Där uppskattade jag bl.a. arealen (minsta areal för undersökta naturliga bränder sattes till 0,5 hektar), brandens intensitet (flamhöjd) och hårdhet (markpåverkan), samt hur mycket träd inom brandområdet som dödats av branden. Nästan samtliga av skogsbrukets bränningar var gjorda i slutavverkade områden, där det ofta ingick oavverkade kanter eller trädgrupper Fig. 2. Naturvårdsbränningar i skogsbruket sker i nyligen slutavverkade områden. Trädgrupper ute på hygget och beskogade kanter ingår oftast i bränningsområdet. Tyvärr brinner dock dessa ofta dåligt, eftersom man gärna väljer så fuktiga förhållanden att endast själva hyggesytorna med avverkningsavfall brinner. [Prescibed fires takes place in recently logged areas. Living trees in retention groups and at stand edges are usually included in the burned area.] Foto: Lars-Ove Wikars. årg. 99:2,
3 jiit jiit jiit jiit jiit (swii-swii) ti-ti-ti-ti-ti-ti Fig. 3. En jämförelse av tre variabler som antas vara viktiga för biologisk mångfald mellan naturvårdsbrännor och brandfält uppkomna genom naturliga bränder. Varje variabel är indelad i tre klasser: Intensitet 1 = sothöjd på trädstammar 0-1 m; 2 = 1-5 m; 3 = >5 m. Hårdhet 1 = ingen glödbrand i humus, förna och vegetation delvis kvar; 2 = viss glödbrand, men djuprotad vegetation har överlevt; 3 = riklig förekomst av glödbrand, djuprotad vegetation i allmänhet bortbränd. Branddödade träd 1 = <10 träd per hektar (med stamdiameter >10 cm och som brandskadats); 2 = per hektar; 3 = <50 per hektar. [A comparison of fire intensity (intensitet), burning depth in soil (hårdhet) and number of trees killed by fire (branddödade träd), in areas burned by prescribed fires (above) and natural fires (below): 1=low or few, 2=medium, 3=high or many.] (Fig. 2). Drygt hälften av de naturliga bränderna hade skett på hyggen (inklusive ungskog upp till 10 år). I stort var de två olika typerna av brandfält förvånansvärt lika (Fig. 3), endast eldens markpåverkan var större efter naturliga bränder. Detta beror säkerligen på att naturliga bränder lättare uppstår under årets torraste perioder, medan naturvårdsbränningar görs under fuktigare förhållanden, främst vår-försommar men även under sensommar-tidig höst. Genom att naturliga bränder alltid snabbt bekämpas hinner sällan styrkan i branden byggas upp, och det är bara när öppna/ halvöppna skogar brinner, som någon större brand- 30 fauna&flora
4 Fig. 4. Fruktkroppar av brandskiktdyna Daldinia loculata på en bränd björk. Denna svamp är värd för flera insektsarter (se teckning). Andelen brända björkar med denna svamp används som en indikator på artrikedom av brandberoende insekter. [The ascomycete fungus Daldinia loculata grows on fire-killed deciduous trees, and is the host for several firedependent insects (see illustration). The proportion of birch-trees with fruiting-bodies in burned areas is used as an indicator of species richness of fire-dependent insects.] Foto: Lars-Ove Wikars. Illustration: Martin Holmer. härjad areal uppnås. Slående var hur små de flesta brandfälten är: 95% var mindre än 1 hektar (ofta ner till några tiotals kvadratmeter). Som jämförelse var medelarealen för naturvårdsbrända områden 16 hektar. Slutligen ville jag undersöka brandfältens betydelse för brandberoende arter, och om det går att se någon respons på de senaste årens ökade antal bränningar. För att göra detta inventerade jag i första hand sporsäckssvampen brandskiktdyna Daldinia loculata, som enbart växer på brandskadade lövträd (Fig. 4). Dess fruktkroppar bildas först efter att brandberoende insekter sprider konidiesporer mellan mycel (Johanneson 1998). Tio arter brandberoende insekter lever av brandskiktdynans fruktkroppar, dess konidier under bark (som är väldoftande för att attrahera brandberoende insekter) och dess mycel i veden, bl.a. den rödlistade arten stor plattnosbagge Plathyrhinus resinosus. Andelen lövträd med fruktkroppar har visat sig korrelera väl med antalet arter av brandspecialiserade insekter på brandfält (Wikars 2001). Frekvensen av brandskiktdyna skiljde sig inte mellan naturvårdsbrända områden och brandfält uppkomna genom naturliga bränder. Detta förvånar knappast, eftersom de inte skiljde sig åt i brandintensitet eller mängd brända träd. Däremot skiljde sig förekomsten av brandskiktdyna mellan olika regioner, och i två regioner kan man se en ökning under 1990-talet (Fig. 5). De undersökta regionerna i figur 5 skiljer sig när det gäller både då- och nutida brandhistorik, och avspeglar även en klimatgradient från norr till söder. I Orsa-Norra Rättvik har bränningar i skogsbruket skett oavbrutet från 1950-talet och fram till idag, framför allt utförda av Orsa Besparingsskog. Här har frekvensen brandskiktdyna inte förändrats över tiden. Förekomsten varierar kraftigt, vilket beror på olika kvalitet på bränningarna (Wikars 2001). De båda skalbaggsarterna stor plattnosbagge och slät tallkapuschongbagge fanns båda under hela perioden (stor plattnosbagge hittades dessutom på tre brandfält äldre än 1990). årg. 99:2,
5 Fig. 5. Frekvens av brandskiktdyna Daldinia loculata under 1990-talet i fyra regioner i Mellansverige där man bedrivit naturvårdsbränningar. Dessutom anges förekomst av två brandberoende skalbaggar som är lätta att inventera några år efter branden, stor plattnosbagge Plathyrhinus resinosus och slät tallkapuschongbagge Stephanopachys linearis. [Proportion of birch-trees with the fungus Daldinia loculata during the 1990-ies in four regions in central Sweden. The occurrences of two red-listed beetle species are also shown.] Skalbaggsillustrationer: Martin Holmer. I nästa region Falun som även omfattar angränsande delar i Gävleborgs län, har en signifikant ökning skett av frekvensen brandskiktdyna. I detta område gjordes landets första uttalade naturvårdsbränning och flera högkvalitativa naturvårdsbränningar har utförts där under 1990-talet (i medeltal 28 hektar per år). Dessa har bl.a. resulterat i för landet unika fynd av brandberoende insekter (rökdansflugan Hormopeza copulifera och brandsvampflugan Microsania straeleni). Ändå hittades inte de två skalbaggsarter som specialinventerades under hela den undersökta perioden. Detta i sin tur tyder på att dessa två skalbaggsarter har begränsad spridningsförmåga, eftersom de inte lyckats kolonisera från omgivande regioner. I Hedemora-Hofors har den naturvårdsbrända arealen varit lägre (i medeltal 8 hektar/år) och huvudsakligen bestått av extremt lågintensiva bränder. Här ses ingen ökning i frekvensen av sporsäckssvampen brandskiktdyna. Trots detta hittades de båda inventerade skalbaggsarterna. Den släta tallkapuschongbaggen dök upp 32 fauna&flora
6 på samtliga av de fyra senaste bränningarna. Före dessa oväntade fynd var den sydligaste kända förekomsten Orsa Finnmark, 25 mil norrut (efter att arten varit utbredd söderut till Småland för 100 år sedan). Det enda sätt jag kan tolka dessa fynd på är att den släta tallkapuschongbaggen hållit sig kvar i en liten och helt isolerad population i denna region. Förklaringen är troligen att en av landets brantaste järnvägssträckningar går genom norra delen av området (Ryggen, mellan Falun och Gävle). När tåget bromsar i utförsbackar bildas ibland gnistor som antänder angränsande skog. Går man längs järnvägen kan man hitta invallade brandskador i levande tallar (flera på samma träd, vilket tyder på upprepade bränder). Invallade brandskador är annars ytterst ovanliga så långt söderut i landet. Bränningen 1996 gjordes i direkt anslutning till järnvägssträckningen vilket troligen gjorde det möjligt för arten att öka. Trots att de områden som brändes senare ligger km därifrån har arten lyckats kolonisera samtliga av dessa. Förutom den helt unika populationen av slät tallkapuschongbagge i regionen gjordes Sveriges andra fynd (av totalt tre) av svart barkskinnbagge Aradus aterrimus i Hofors 1944, något som troligen även det hänger samman med den unika brandkontinuiteten skapad av gnistor från passerande tåg. I Norduppland (Tierps, Älvkarlebys och Östhammars kommuner innanför kusten) har man bränt ca 25 hektar per år, och flera av bränningarna har haft hög kvalitet. Detta syns även i frekvensen av brandskiktdyna, som ökar signifikant med tiden. Dessutom, från att helt ha saknats, dyker stor plattnosbagge upp på allt fler brandfält. Kolonisation kan ha skett från t.ex. Uppsalatrakten där arten funnits under hela talet. Slutsatser. Naturvårdsbränder skapar huvuddelen av den brända arealen skog i landet. Deras betydelse är dock olika stor i olika landsändar. I norr utförs de flesta bränningarna till följd av mer miljöcertifierad skogsmark och en, ibland oavbruten, tradition av hyggesbränningar. I söder skapar naturliga bränder majoriteten av den brända arealen. Här är även bränderna fler pga. större folktäthet (de flesta antänds av människan), fler blixtantändningar och torrare klimat. Skillnaderna mellan naturliga bränder och naturvårdsbränder är förvånansvärt små. Båda sker främst i trädfattiga områden, och båda har i allmänhet låg intensitet. Till fördel för naturliga bränder talar den större markpåverkan dessa bränder orsakar. Variationen mellan enskilda brandfält är mycket stor. Huvudintrycket är dock att de flesta av bränderna, både naturvårdsbränder och naturliga bränder, inte är optimala för att skapa livsmiljöer för brandberoende arter. Trots detta kan en tydlig positiv respons till de senaste årens naturvårdsbränningar ses (Fig. 5). I två av de fyra undersökta regionerna har frekvensen av brandskiktdyna ökat signifikant. Eftersom denna sporsäckssvamp indikerar förekomst av brandberoende insekter bör även dessa ha svarat positivt. Den ökade förekomsten av slät tallkapuschongbagge i Hedemora-Hofors och av stor plattnosbagge i Norduppland styrker detta. Dessa brandberoende insekter har begränsad utbredning, och enbart när bränder har utförts tillräckligt nära existerande populationer gynnas de. Ett effektivt framtida naturvårdsarbete kräver att kvaliteten ökar vid kontrollerad bränning. Uppemot hälften av bränningarna är från naturvårdssynpunkt så dåligt utförda att man bör ifrågasätta meningen med dessa, åtminstone ställt i relation till kostnaderna. Ett sätt att ändra på detta är att definiera målsättningen med bränningarna och att aktörerna följer upp att denna verkligen uppnås. Enligt miljöcertifieringen är nu målet att en viss areal skogsmark ska brännas, oavsett hur det brinner eller vad som brinner (syftet i förlängningen är förstås att gynna brandberoende arter, men detta bör uttalas bl.a. eftersom olika arter gynnas av olika typer av brand). Dagens strategi att fokusera på areal är kontraproduktivt då stora ansträngningar måste göras även när kala hyggen bränns under blöta förhållanden. Skapas ingen konsensus kring önskvärt resultat kommer säkerligen inblandade parter att undra över om det är meningsfullt att utföra naturvårdsbränningar, och i förlängningen förlora intresset att utföra dessa. Den varierade responsen hos brandberoende insekter på naturvårdsbränningar i olika områden (Fig. 5), som till stor del beror på områdenas tidigare brandhistorik, pekar på att lokaliseringen av naturvårds- årg. 99:2,
7 bränningar har stor betydelse för resultatet. En långsiktigt optimal strategi från både naturvårds- och ekonomisk synpunkt är troligen att i större utsträckning koncentrera bränningsinsatser, gärna till landskap med maximal brandkontinuitet, och att utföra dessa bränningar med hög kvalitet. Summary. Insects dependent on fire for their survival. Fires have been a profound and recurrent phenomena on most of Swedish forest land. Today, natural fires are efficiently suppressed. About 100 species, mostly fungi and insects depend on freshly burned forest, of which many are threatened today. The last decade an increasing number of prescribed fires have been done to favour such species. My aim was to evaluate this conservation measure, and to compare prescribed with natural fires. Statistics over the forest area burned by prescribed and natural fires between 1990 and 2001 were compiled for five regions in Sweden. Prescribed fires make up the majority of burned land in Sweden, but great geographical differences could be found. In the north 60-70% of the burned area was caused by prescribed fires, whereas natural fires dominated in the south. Differences between the two types of burned areas were surprisingly small (usually, both types of fires affect areas with few trees and have low intensity). However, the burning depth was significantly larger after natural fires, indicating that these take place during drier conditions than prescribed fires. The fungus Daldinia loculata, whose fruit-body production depend on the activity of firefavoured insects, has successively increased its occurrence in two out of four studied regions during the studied period. Two fire-dependent beetle species had responded positively, but only locally, which indicate that they have a limited dispersal capacity. Lars-Ove Wikars Entomologiska institutionen, SLU, Uppsala. E-post: Lars.Wikars@entom.slu.se Litteratur Aspegren, S Det brinner i skogen uppföljning av mål med naturvårdsbränning. Skogsforsk, Uppsala, Arbetsrapport 475. Engström, A En spatial och temporal analys av skogsbränder i Mellannorrland under 1990-talet. Examensarbete vid Skoglig vegetationsekologi, SLU, Umeå. Johannesson, H Ecology of Daldinia spp. with special emphasis on Daldinia loculata. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Silvestria 168. Granström, A Spatial and temporal variation in lightning ignitions in Sweden. J. Veg. Sci. 4: Granström, A Fire management for biodiversity in the European boreal forest. Scandinavian J. Forest research Suppl. No. 3: Niklasson, M. & Drakenberg, B A 600-year tree-ring fire history from Norra Kvills National Park, southern Sweden: implications for conservation strategies in the hemiboreal zone. Biol. Cons. 101: Niklasson, M. and Granström, A Numbers and sizes of fires: long-term spatially explicit fire history in a Swedish boreal landscape. Ecology 81: Zackrisson, O Influence of forest fires on the North Swedish boreal forest. Oikos 29: Wikars, L.-O Brandinsekter i Orsa Finnmark. Utbredning, biologi och naturvårdsproblem. Ent. Tidskr. 118: Wikars, L.-O The wood-decaying fungus Daldinia loculata (Xyleariacae) as an indicator of firedependent insects. Ecol. Bull. 49: Foto: Rolf Lundqvist. 34 fauna&flora
Översiktlig inventering av brandberoende insekter
Länsstyrelsen Västernorrland, avdelningen för Miljö och Natur 2009:2 Översiktlig inventering av brandberoende insekter Brandberoende skalbaggar (Coleoptera) och barkskinnbaggar (Aradidae) på nio brandfält
Läs merÖversiktlig inventering av brandberoende insekter
Rapport Diarienummer 511-7808-2008 Översiktlig inventering av brandberoende insekter Brandberoende skalbaggar (Coleoptera) och barkskinnbaggar (Aradidae) på sex brandfält i Jämtlands län Foto omslag: Petter
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merAsp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
Läs merLånga tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merUppföljning av naturvårdsbranden på Långön i Boxholm kommun 2013 en inventering av skalbaggsfaunan
Uppföljning av naturvårdsbranden på Långön i Boxholm kommun 2013 en inventering av skalbaggsfaunan Fia Sundin, Nicklas Jansson 2014-12-11 IFM Biology, Conservation Ecology Group, Linköping University,
Läs mer1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö
Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö
Läs merAbstract. Ent. Tidskr. 96:97-115, BzTRANowSI(r, R. Some contributions to the knowledge of the beetle faurra at the lower parl of River Daliilven. 1.
Abstract BzTRANowSI(r, R. Some contributions to the knowledge of the beetle faurra at the lower parl of River Daliilven. 1. - Ent. Tidskr. 96:97-115, 1975. The beetle fauna of the area surrounding the
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merBehovet av brand i skogen (preliminär)
Behovet av brand i skogen (preliminär) Lars-Ove Wikars & Mats Niklasson Innehåll Sammanfattning... 1 Brand förr och nu i svensk skog... 2 Naturgivna förutsättningar... 2 Människans påverkan...2 Brandens
Läs merDocumentation SN 3102
This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:
Läs mer1(9) 2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar
2005 Stormyran-Lommyran 0,5 hektar 1(9) Under 2005 brändes endast 0,5 hektar i samband med en kurs i naturvårdsbränning som hölls in Ånge. Kursen anordnades av Naturvårdsverket med bistånd av länsstyrelsen
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merInventering av brandgynnade arter på Innerstön
SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2016:03 Inventering av brandgynnade arter på Innerstön Inventory of fire favored species on Innerstön Carl Danielsson Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Serienamn:
Läs merCUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty
79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:
Läs merDen svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?
Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla
Läs merMalm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.
UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merNaturvårdsbränning svar på vanliga frågor
Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna
Läs merGotland nytt område i övervakningen
INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merPEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media
PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018
JO1402 SM 1901 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 I korta drag Stor ökning av skyddad skog i biotopskydd
Läs merStrategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merBehovet av brand i skogen
Behovet av brand i skogen Lars-Ove Wikars & Mats Niklasson Innehåll Sammanfattning... 1 Brand förr och nu i svensk skog... 2 Naturgivna förutsättningar... 2 Människans påverkan... 2 Brandens betydelse
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merGenusstudier i Sverige
Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016
JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Läs merMetapopulationsekologi i naturvården. Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU
Metapopulationsekologi i naturvården Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU Metapopulation en grupp närliggande lokala populationer av en art, där individer kan sprida sig mellan dessa lokaler då och då Vanlig
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs merAbstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.
Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merAppendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)
Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna
Läs merHållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Läs merFramtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Läs merManhour analys EASA STI #17214
Manhour analys EASA STI #17214 Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Operatörsenheten Sektionen för teknisk operation 1 Innehåll Anmärkningen
Läs merTorbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå
Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå Stor andel formellt skyddad skogsmark Hög kvalitet, många kända värdekärnor Naturvärden kopplade till trädkontinuitet
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merMAP Modified Atmosphere Packaging CA Controlled Atmosphere + .* +0 +* +1. MA Modified Atmosphere MA MA
271 MA MA + + +, + : 20-., : /1+. - : --./ 33. 2 + a, MAP Modified Atmosphere Packaging CA Controlled Atmosphere + b + c.* +0 +* +1 +,//*,*** t +,.1-,*** t +, - MA Modified Atmosphere -*/ 20.,, + +, Email
Läs merBränder på skogsmark i Sverige
Institutionen för ekologi Bränder på skogsmark i Sverige En kartläggning och analys av spontana och kontrollerade bränder 2011-2015 Forest fires in Sweden 2011-2015 Ellinor Ramberg Biologi och miljövetenskap
Läs mer#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.
#minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017
JO1402 SM 1801 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2017 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 I korta drag Mindre skogsareal i nya biotopskydd
Läs merFramtidens lövskog 15 mars 2013
Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest
Läs merUttagning för D21E och H21E
Uttagning för D21E och H21E Anmälan till seniorelitklasserna vid O-Ringen i Kolmården 2019 är öppen fram till och med fredag 19 juli klockan 12.00. 80 deltagare per klass tas ut. En rangordningslista med
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
Läs merFOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253
Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merWriting with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Läs merBilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Läs merKandidatarbeten 2016:18 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap
Kandidatarbeten 2016:18 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Naturvårdsskötsel för skalbaggar i åtgärdsprogram knutna till asp, björk och tall Conservation measures for beetles in management
Läs merSpontana eller anlagda bränder
Spontana eller anlagda bränder Vilka ger mest naturvårdsnytta? En studie av Gävleborgs län. Rapport 2006:32 Spontana eller anlagda bränder, vilka ger mest naturvårdsnytta? en studie av Gävleborgs län
Läs merBOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
Läs merStrategi för naturvårdsbränning inom skyddade områden i Norrbottens län 2013-2018
Strategi för naturvårdsbränning inom skyddade områden i Norrbottens län 2013-2018 Länsstyrelsens rapportserie nr 20/2013 Titel Författare: Omslagsbilder: Kartor: Kontakt: Strategi för naturvårdsbränning
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merDELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
Läs merRiktlinjer för bränning i skog och mark
2001-06-18 72-06601-2001 Riktlinjer för bränning i skog och mark Västernorrlands län 1 Inledning I takt med en ökande miljömedvetenhet inom skogsbruket under 1990-talet har hygges- och naturvårdsbränningar
Läs merAccomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile
Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile Anfasteröd Gårdsvik is a campsite and resort, located right by the sea and at the edge of the forest, south west of Ljungskile. We offer many sorts of accommodations
Läs merSKOGSVÅR D. som ger nytt liv
SKOGSVÅR D som ger nytt liv 6 kulturvärden 4.2017 Att vårda skogen för framtiden är en balansgång. Det handlar om att göra en avvägning mellan de olika nyttigheter skogen kan ge oss. Följ med på en naturvårdsavverkning
Läs merUTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merQuestionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors
J. Japan Association on Odor Environment Vol. -1 No. 0,**0 437 *, ** * * Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors Tomoyo ITAKURA*, **, Megumi MITSUDA*, Takuzo INAGAKI*,,/. + +-/ 13.+... + +,,
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 8734
SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige Handläggande organ SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING SVENSK STANDARD SS-ISO 8734 Fastställd Utgåva Sida Registering 1992-11-16 1 1 (1+8) SMS reg 27.1128 SIS
Läs merGrafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Läs merArbetsplatsträff 8 mars 2011
Arbetsplatsträff 8 mars 2011 1. Vetenskapsrådets utvärdering. 2. Rapport från rekryteringsgruppen för matematisk statistik. 3. Pågående rekryteringar. 4. Procentsatser för stödverksamhet. 5. Ny studierektor
Läs mermångfaldspark i vindelns kommun TJÄDERBERGET hitta hit med gps: Här ska alla TRIVAS DE BRÄNDA skogarna Värdefull LÖVTRAKT
mångfaldspark i vindelns kommun TJÄDERBERGET hitta hit med gps: 64.442 19.054 Här ska alla TRIVAS DE BRÄNDA skogarna Värdefull LÖVTRAKT Välkommen till Tjäderbergets mångfaldspark! Genom att satsa på mångfaldsparker
Läs merVÅRDSÄTRA SKOG Vårdsätra skog Hitta hit Tänk på att Skötsel och förvaltning
VÅRDSÄTRA SKOG Promenad på slingrande skogsstigar Välkommen till Vårdsätra skog Vårdsätra skog är en liten och vacker skog i södra Uppsala. Skogen ligger nära bebyggelse och är ett fint friluftsområde
Läs merBOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merWhy WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
Läs merThe Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Läs merInnovation och Entreprenörskap på Landsbygden
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se
Läs merSkydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge
Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober
Läs merBrännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning
Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Bakgrund I år släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Läs merMarkpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,
JO 38 SM 0501 Priser på jordbruksmark 2004 Agricultural land prices 2004 I korta drag Markpriserna fortsätter stiga Priser för jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde 1995. För Sverige
Läs merbalans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45
balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,
Läs merGÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm
Läs mer