Historia - Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Histora Presentation Examensstruktur Kursbeskrivningar Allmän historia Nordisk historia

2 1. Historia 1.1. Presentation Inom humanistiska fakulteten finns två historieämnen, allmän och nordisk historia. Grundstudierna i historia är gemensamma för de båda historieämnena. Valet av någotdera ämnet sker i ämnesstudiernas inledande skede. Många historiker blir lärare, men studier i historia ger en bred kompetens. Historiker arbetar som journalister och forskare, men också på museer och arkiv. Ämneslärarutbildningen kräver studier i pedagogik. Dessa kombineras oftast med studier i samhällsvetenskaper men kan även kombineras med något annat ämne. Andra biämnen som kan vara nyttiga är museologi (se biämnen), informationsförvaltning och arkivkunskap eller statskunskap/nationalekonomi.. Det första året upptas av grundstudierna. Grundkursen i historia inleds termin 1 och pågår till termin 3. Vid sidan om grundkursen pågår introduktionskursen under termin 1 och 2, samt kursen Introduktion till historisk metod under termin 3 och 4. För rätt att fortsätta med ämnesstudierna krävs minst vitsordet 3/5 i grundstudierna. Rätten att studera grundstudierna i historia som biämne har alla inskrivna vid Åbo Akademi. Rätten att studera ämnesstudierna i historia erhålls via anmälan (med särskild blankett, se Obs! Sista inlämningsdag årligen 31.5). Sökande rangordnas på basis av studieframgång inom grundstudierna (minst 3/5) och de åtta främsta antas. Studenterna väljer allmän eller nordisk historia genom att avlägga läs- eller andra kurser i ämnesstudierna. Proseminarierna pågår under hela läsåret och skall avläggas år 3. En stor del av kursfordringarna kan avläggas som läskurser. Vissa moment ges årligen som föreläsningskurser med obligatorisk närvaro. Dessa kurser är: - i grundstudierna introduktionskurserna, - i ämnesstudierna metodkursen och seminarierna, samt i nordisk historia kurserna i historiens hjälpmedel, - i de fördjupade studierna kursen i historieteori och seminarierna pro gradu. För studier i historia spelar språkkunskaper, särskilt förmågan att kunna läsa flera språk, en mycket viktig roll. Detta gäller speciellt allmän historia. I ämnet nordisk historia är, utöver kunskaper i två moderna västeuropeiska språk, danska, norska, ryska och/eller latin önskvärda. 2

3 1.2. Examensstruktur Kandidatexamen Allmän linje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp allmän linje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp grundstudier studier ämnesstudier 45 sp ämnesstudier 35 sp 0-25 sp 5-30 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Lärarlinje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp lärarlinje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp pedagogik studier ämnesstudier 45 sp ämnesstudier 35 sp grundstudier 25 sp 5 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Kulturledarskapslinje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp kulturledarskapslinje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp kulturledning studier ämnesstudier 45 sp grundstudier 25 sp 40 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering 3

4 Magisterexamen Allmän linje Filosofie magisterexamen 120 sp allmän linje Huvudämne Biämne Valbara fördjupade studier 40 sp grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-25 sp sp Lärarlinje Filosofie magisterexamen 120 sp lärarlinje Huvudämne Biämne Valbara fördjupade studier 40 sp pedagogik studier Pro gradu-avhandling 40 sp ämnesstudier 35 sp 5 sp Kulturledarskapslinje Filosofie magisterexamen 120 sp kulturledarskapslinjen Huvudämne Biämne 1 alt. Biämne 2 Valbara fördjupade studier 40 sp ämnesstudier grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-35 sp 0-25/30 sp 5-15 sp 1.3. Kursbeskrivningar I både kursbeskrivningarna för allmän historia och nordisk historia ingår de gemensamma grundstudierna i historia Allmän historia ( Metod och teori, del 1 (5 sp) Methods and theory, part 1 Målsättningar och innehåll Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande 4

5 Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Undervisningsformer Del 1: Föreläsningar Examinationsformer Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (historieämnet = Tosh). Del 1: Inlärningsdagbok och litteratur (folkloristik litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok (religionsvetenskap litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (etnologi) Del 1: Kursdagbok (litteraturvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (Rose, konstvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (svenska språket) Obligatorisk för studenter i etnologi, folkloristik, konstvetenskap, litteraturvetenskap, historia, religionsvetenskap. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i huvudämnet. Hur sker utvärdering nu? Kursen utvärderas av ämnena historia och litteraturvetenskap under läsåret Övriga anmärkningar Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur! Biämnesstuderande vid HF, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs. Litteratur Tosh, John. Historisk teori och metod Studentlitteratur. Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg (eds.). Historien in på livet Nordic Academic Pess. s

6 Johansson, Anna. Narrativ teori och metod Studentlitteratur. kap. 5, 6, 7, 8 Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman (red.). Folkloristikens aktuella utmaningar Gotland University Press. S Rose, Gillian. Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials SAGE. ebrary Annat kursmaterial Etnologi: 1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s , Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s ( Svenska språket: Kjørup, Søren: Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur (eller senare upplagor) Anordnande enhet HF GEMENSAMMA STUDIER Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp). Studerande i svenska språket avlägger endast Metod och teori, del 1. Föreläsningar (44.00h), Kurstentamen (3.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (50.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (20.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (100.00h), Föredragstillfällen (3.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (20.00h), Rapport/Slutrapport (3.00h) ( Att skriva kulturkritik (5 sp) Writing Criticism in the Humanities Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att förmedla teoretiska kunskaper om kulturkritiskt skrivande i genrer som kritik och essäistik samt praktiska övningar i eget skrivande. Den teoretiska delen av kursen är gemensam för ett flertal kulturämnen medan de praktiska skrivövningarna är ämnesinriktade. Efter godkänd kurs förväntas deltagarna kunna: 6

7 Undervisningsformer Examinationsformer -öra för kulturkritikens viktigare genrer och texttyper, hur de förhåller sig till varandra stilistiskt och innehållsmässigt samt vilken roll de kan spela i relation till det egna huvudämnet -vilka funktioner kulturkritiken har i samhället -över hur det egna skrivandet måste anpassas i förhållande till olika genrer inom kulturkritiken, men också till olika format, medier och publikationsställen -en artikel som skulle kunna publiceras i en kulturtidskrift Teoretiskt kunnande, analysförmåga, förmåga att diskutera i grupp, skrivfärdighter. Föreläsningar och seminariediskussioner (20h) samt litteraturstudier. Skriftlig reflektion över föreläsningar och kurslitteratur samt skrivande av en publiceringsbar kulturkritisk artikel. Studerande på ämnes- och fördjupad nivå (deltagarantal max 8 studerande per deltagande ämne). Minst goda insikter (3/5) i grundstudierna. Beskrivning av andra Övriga anmärkningar Annat kursmaterial Anordnande enhet Tidpunkt Period 3, Period 4 Begränsat deltagarantal: max 8 studerande per respektive ämne. Kurslitteratur meddelas senare. LITTERATURVETENSKAP ( Temaseminarium i allmän historia (4 sp) Thematic seminar Målsättningar och innehåll Aktivt deltagande i en termins seminarieövningar inklusive ett opponentuppdrag samt författande av en egen fackuppsats utgående från ett med seminarieledaren överenskommet ämne. Uppgiften inkluderar framläggande av en promemoria som disponerar uppgiften samt presentation av den färdiga fackuppsatsen. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -kunna grunderna i vetenskapligt och akademiskt skrivande -kunna formulera en forskningsuppgift samt utarbeta en frågeställning i relation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv -avgränsa och disponera fackuppsatsens innehåll och längd -skilja mellan hypotes och analys på ett elementärt plan 7

8 -ända en särskild metod som krävs för att behandla den uppställda forskningsuppgiften -identifiera centrala valsituationer som en skribent av en vetenskaplig uppsats ställs inför Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor för ett bestämt historiskt tema eller problemområde utifrån vetenskaplig litteratur och/eller källstudier -organisera, systematisera och överblicka ett begränsat material -presentera saklig och väl underbyggd kritik i en vetenskaplig miljö, exempelvis i sammanhang av opponent och respondent -medverka aktivt i vetenskapliga seminarier -färdigheter och förutsättningar att inleda arbetet med kandidatavhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt -ärdera och kritiskt granska historisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd -insikter i vetenskapliga processer -grundläggande insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv -Förmåga att skriftligt och muntligt presentera kunskap och forskningsresultat -Att kritiskt granska och värdera eget arbete och andras arbete -Samarbetsförmåga -Initiativförmåga -Värdering av kunskap -Slutförande av projekt Undervisningsformer Temaseminariet ordnas i samband med särskilda föreläsningskurser. Läsår ordnas två temaseminariegrupper. Det första temaseminariet ordnas i samband med kursen Atlantiska världens historia (FM Victor Wilson m.fl. period 1-2); det andra temaseminariet ordnas i samband med kursen i Historiebruk (FD Johanna Wassholm, period 3-4). Ämnesstuderande i allmän historia skall gå på ett av de två seminarierna. Examinationsformer Fackuppsats på 15 sidor över ett med handledaren överenskommet ämne; opponering av en fackuppsats; aktivt deltagande under seminarier. Ämnesstuderande i allmän historia Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia Hur sker utvärdering nu? Utvärdering pappersform Övriga anmärkningar Temaseminariet pågår i regel två perioder (antigen period 1-2/Atlantiska världen eller period 3-4/Historiebruk. 8

9 Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Uppgörande av seminarieuppsats (65.00h), Opponentskap (3.00h), Handledning (4.00h), Seminarietillfällen (28.00h), Uppsats/Essä (40.00h) ( Historiens hjälpmedel I, arkivkunskap (2 sp) Means of the study of history Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att ge kännedom om arkivväsendets uppkomst i Finland och Sverige. Den ger också en inblick i olika arkivfunktioners historia och kunskap om hur arkivmaterial kan utnyttjas i forskning. Kursen omfattar förutom föreläsningar 1-2 studiebesök hos arkiv i Åbo. Efter avslutad kurs förväntas studeranden: a) känna huvuddragen i arkivväsendets uppkomst b) kunna beskriva arkivsväsendets struktur c) kunna utnyttja olika arkiv för egen forskning Förmåga att överblicka och sammanfatta specifika kunskapsområden Kunskap i informationssökning Undervisningsformer Föreläsningar, uppsatsskrivande, övningsuppgifter och arkivbesök. Examinationsformer Hemuppgifter och essä. Obligatorisk för studenter i nordisk och allmän historia. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia. Hur sker utvärdering nu? Utvärdering i pappersform Litteratur Orrman, Eljas och Pispala, Elisa (red.). Suomen historian asiakirjalähteet Riksarkivet. Kursens hemsida Tidpunkt Period 3 Föreläsningar, Hemuppgifter (demonstreras av lärare), Uppsats/Essä, Aktivt deltagande ( Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar (3 sp) 9

10 Means of the study of history Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att ge de studerande grundfärdigheter för att kunna tyda handskrivna dokument från talen. Under kursen gör deltagarna ett antal övningsuppgifter, i vilka målsättningen är att tyda skriften i olika typer av historiska dokument. Under närstudietillfällena lär sig de studerande att placera in olika typer av handskrivna dokument i sin rätta historiska kontext. De bekantar sig också med den tidigmoderna epokens kommunikation och det formaliserade språkbruk som används i de olika dokumenten (t. ex. domstolsutslag, brev riktade till kungen och i all hast nedtecknade personliga brev). Genom övningar fördjupar sig deltagarna i den rika variation som den gotiska skrivstilen utvecklade från 1500-talet till 1800-talets mitt. Kursen medvetandegör vårt språks förändringar och ger deltagarna inblickar i tidigare epokers rättsuppfattningar, administrativa rutiner och folkliga föreställningsvärldar. Kursen är ett färdighetsämne, vilket innebär att övning ger färdighet. Den kräver tid, noggrannhet och tålamod. Den bygger på samarbete kursdeltagarna emellan. För att spara tid och utveckla din förmåga förutsätts det att du regelbundet arbetar i grupp. Kursen bygger på aktivt och kontinuerligt deltagande med löpande examination. Efter avslutad kurs förväntas studeranden kunna: a) tillämpa sin kännedom av den gotiska skrivstilen för att tyda historiska dokument från 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet a) Kunskap i informationssökning b) förmåga att självständigt bedöma tillgång till källor Undervisningsformer Föreläsningar och övningsuppgifter. Examinationsformer. Obligatorisk för studenter i nordisk och allmän historia samt för studenter i konstvetenskap. Beskrivning av andra Grundstudier i historia eller konstvetenskap Litteratur Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth. Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil Västerås. ICA Bokförlag. Petri Karonen et al. Vanhojen käsialojen lukukirja Jyväskylä. Kampus Kustannus. Tilläggsmaterial Annat kursmaterial Övningsmaterial Tidpunkt Period 4 10

11 Hemuppgifter (inlämnas) (80.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (40.00h), Aktivt deltagande, Tentamen (2.00h) Tentamensrätt uppnås Deltagande i kurs ( Metod och teori, del 2: övningar (5 sp) Methods and theory, part 2: exercises Målsättningar och innehåll Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Vid de ämnesspecifika övningarna behandlas och fördjupas de olika metodologiska och teoretiska ingångarna ur respektive ämnes perspektiv Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Undervisningsformer Examinationsformer Beskrivning av andra - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Del 2: Ämnesspecifika övningar/tutorials Del 2: Övningsuppgifter Obligatorisk för studenter i allmän och nordisk historia. Avklarade grundstudier i huvudämnet. 11

12 Hur sker utvärdering nu? reflexiv kursdagbok Övriga anmärkningar Övningarna/tutorials är ämnesspecifika. Biämnesstuderande (HF) ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs. Litteratur Eggeby, Eva & Johan Söderberg. Kvantitativa metoder Studentlitteratur. Tosh, John. Historisk teori och metod Studentlitteratur. Hreinsson, E. & Nilson, T.. Nätverk som social resurs. Historiska exempel. Studentlitteratur. Arvidsson, Alf. Livet som berättelse. Studier i levnadshistoriska intervjuer Studentlitteratur. Lars Hansson & Malin Thor (red.). Muntlig historia Studentlitteratur. Fredrik Sunnemark & Martin Åberg (red.). Tvärvetenskap : fält, perspektiv eller metod Studentlitteratur. Thurén, T.. Orientering i källkritik: är det verkligen sant? Almqvist & Wiksell. Jarrick, A. & Söderberg, J.. Praktisk historieteori Almqvist och Wiksell. Kjeldstadli, K.. Det förflutna är inte vad det en gång var Studentlitteratur. Annat kursmaterial Om övrigt kursmaterial eller lästexter (el. dyl.) meddelas i början av kursen. Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp) Föreläsningar (44.00h), Kurstentamen (3.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (50.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (20.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (100.00h), Föredragstillfällen (3.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (20.00h), Rapport/Slutrapport (3.00h) ( Historiebruk (5 sp) The use of history Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att ge en fördjupad insikt i historiska teorier med anknytning till historiebruk. Under kursens lopp läser och diskuterar deltagarna tillsammans med läraren artiklar inom området. Därtill utför deltagarna enligt sina egna intressen en analys av ett problemområde som kan knytas till teorier om historiebruk. Uppgiften sammanfattas i form av en essä som presenteras på 12

13 ett slutseminarium. Efter genomförd kurs förväntas den studerande kunna: - beskriva historiebruksforskningens olika delområden delområden och dess historiografiska utveckling. - identifiera centrala termer och begrepp som är relevanta inom den historievetenskapliga inriktning som fokuserar på historiebruk - självständigt analysera och presentera en samhällelig debatt eller ett historiskt problemområde ur ett historiebruksperspektiv -Förmåga att tillgodogöra sig forskning -Förmåga att uttrycka sig i skrift och tal -Förmåga att överblicka och sammanfatta specifika kunskapsområden Undervisningsformer Föreläsningar och gruppdiskussioner utifrån instuderingsmaterial. I samband med kursen ordnas även ett seminarium (4 sp temaseminarium eller 5 sp fördjupat seminarium). Examinationsformer Aktivt deltagande, föreläsningsdagbok + bokreferat Valfri specialkurs i allmän historia Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia med vitsordet 3 Hur sker utvärdering nu? Utvärdering i pappersform Övriga anmärkningar Artiklar enligt anvisning av examinator. I samband med kursen ordnas även en seminarieresa till Nürnberg vt 2014 (plan: april; koordinator och reseledare: prof. Holger Weiss). Om detta ges separat information. Annat kursmaterial Anges vid kursstart. Tidpunkt Period 3, Period 4 Föreläsningar (10.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare), Litteratur (svenska, nord. språk) (160.00h), Litteratur (finska) (50.00h), Aktivt deltagande, Gruppundervisning (20.00h), Studiejournal (20.00h) Tentamensrätt uppnås Deltagande i kurs ( (Ahi Block 1): Socialhistoria (lästentamen) (10 sp) Social history (general history) Målsättningar och innehåll Kursen ger en översikt över socialhistoriens metoder och teorier samt över socialhistoriska frågeställningar i nya tidens europeiska historia och/eller globalhistoria. Efter genomförd kurs förväntas den studerande 13

14 Kunskap och förståelse -grundläggande kunskap om Europas socialhistoria efter år 1500 och framåt, om den socialhistoriska forskningen och dess riktlinjer samt brytningspunkter -elementär kännedom om socialhistorisk metod och teori -fördjupat sig i ett socialhistoriskt specialområde, exempelvis fattigdomshistoria, arbetarhistoria, mikrohistoria, vardagshistoria, migrationshistoria, välfärdshistoria eller genushistoria. Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i socialhistoria utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska socialhistorisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Examinationsformer Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 30 sidor text som fördelas på 1-6 essäer). Valfri för studenter i allmän historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket på ämnesnivå och temaseminarium. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia Litteratur Jan Lucassen (ed.). Global Labour History Geremek, B.. Poverty: A history Linebaugh, Peter & Rediker, Marcus. Many-headed hydra: sailors, slaves, commoners, and the hidden history of the revolutionary Atlantic. Ebook: Ebrary Blackburn, Robin. The Making of New World Slavery: From Baroque to the Modern, Laux, Claire et al. At the Top of Empire. European Elites in the Colonies Stearns, P.N. & Chapman, H.. European society in upheaval. Social history since MacMillan. Fairburn, Miles. Social history: problems, strategies, and methods MacMillan. 14

15 Wehler, Hans-Ulrich. Deutsche Gesellschaftsgeschichte Beck. Thompson, E.P.. Herremakt och folklig kultur Författarförlaget. Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår sex monografier, varav en metodbok (Fairburn) och en översikt (Stearns & Chapman). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h), Litteratur (engelska) (166.00h), Litteratur (övriga språk) (80.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( Socialhistoria (5 sp) Social history (general history) Målsättningar och innehåll Kursen ger en översikt över socialhistoriens metoder och teorier samt över socialhistoriska frågeställningar i nya tidens europeiska historia och/eller globalhistoria. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -grundläggande kunskap om Europas socialhistoria efter år 1500 och framåt, om den socialhistoriska forskningen och dess riktlinjer samt brytningspunkter -elementär kännedom om socialhistorisk metod och teori -fördjupat sig i ett socialhistoriskt specialområde, exempelvis fattigdomshistoria, arbetarhistoria, mikrohistoria, vardagshistoria, migrationshistoria, välfärdshistoria eller genushistoria. Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i socialhistoria utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska socialhistorisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten 15

16 - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Examinationsformer Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 15 sidor text som fördelas på 1-3 essäer). Valfri för studenter i allmän historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket på ämnesnivå och temaseminarium. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia Litteratur Jan Lucassen (ed.). Global Labour History Geremek, B.. Poverty: A history Linebaugh, Peter & Rediker, Marcus. Many-headed hydra: sailors, slaves, commoners, and the hidden history of the revolutionary Atlantic. Ebook: Ebrary Blackburn, Robin. The Making of New World Slavery: From Baroque to the Modern, Laux, Claire et al. At the Top of Empire. European Elites in the Colonies Stearns, P.N. & Chapman, H.. European society in upheaval. Social history since MacMillan. Fairburn, Miles. Social history: problems, strategies, and methods MacMillan. Wehler, Hans-Ulrich. Deutsche Gesellschaftsgeschichte Beck. Thompson, E.P.. Herremakt och folklig kultur Författarförlaget. Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår 3-4 monografier, varav en metodbok (Fairburn) och en översikt (Stearns & Chapman). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Delprestationer kan ersättas med kursen i Nordisk socialhistoria Litteratur (svenska, nord. språk) (20.00h), Litteratur (engelska) (120.00h), Litteratur (övriga språk) (40.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( (Ahi Block 1): Idé- och kulturhistoria (lästentamen) (10 sp) Cultural history 16

17 Målsättningar och innehåll Översikt av idéhistorien från antiken till senaste tid, kulturhistoriska perspektiv på den moderna världsbilden och vardagstänkande på olika håll i världen, naturvetenskapernas nya roller under tidigmodern tid, upplysningens olika faser och uttrycksformer under 1700-talet samt motupplysningens olika skepnader i det industrialiserade Europa Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -en bred kunskapsbas av Europas idéhistoria från antiken till nutid -förvärvat ett kulturhistoriskt perspektiv på den moderna världsbilden och vardagstänkande på olika håll i världen -ärska grundläggande kunskaper om kulturhistorisk forskning -etablerat grundläggande kunskap i globaliseringens idéhistoria -fördjupat sig i ett idé- eller kulturhistoriskt forskningsområde, exempelvis naturvetenskapernas nya roller under tidigmodern tid, upplysningens och modernitetens historia, konsumtionshistoria Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i idé- och kulturhistoria utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska idé- och kulturhistorisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Examinationsformer Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 30 sidor text som fördelas på 1-6 essäer). Valfri för studenter i historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket på ämnesnivå och temaseminarium Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia Litteratur Nordin, Svante. Globaliseringens idéhistoria Stearns, Peter N.. Consumerism in World History: The Global Transformation of Desire Fazlhashemi, Mohammad, Öckerman, Anders, Ambjörnsson, Ronny (red.). 17

18 Vidgade vyer: globalt perspektiv på idéhistoria Sörlin, S.. Europas idéhistoria 3: Mörkret i människan Natur och kultur. Burke, P.. Varieties of Cultural History Polity. Liedman, S.E.. Från Platon till kommunismens fall Bonnier. Sörlin, S. Europas idéhistoria 3: Världens ordning Natur och kultur. Liedman, S.E.. I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria Bonnier Alba. Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår fyra-sex monografier, varav en metodbok (Burke) och en översikt (Liedman, I skuggan av framtiden eller Sörlin, Mörkret i människan eller Sörlin, Världens ordning). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (svenska, nord. språk) (200.00h), Litteratur (engelska) (76.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( Idéhistoria (5 sp) History of ideas Målsättningar och innehåll Översikt av idéhistorien från antiken till senaste tid, kulturhistoriska perspektiv på den moderna världsbilden och vardagstänkande på olika håll i världen, naturvetenskapernas nya roller under tidigmodern tid, upplysningens olika faser och uttrycksformer under 1700-talet samt motupplysningens olika skepnader i det industrialiserade Europa Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -en bred kunskapsbas av Europas idéhistoria från antiken till nutid -etablerat grundläggande kunskap i globaliseringens idéhistoria Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i idéhistoria utifrån vetenskaplig litteratur Värderingsförmåga och förhållningssätt 18

19 -värdera och kritiskt granska idéforskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Examinationsformer Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 15 sidor text som fördelas på 1-3 essäer). Ingår i biämnesstudierna inom livsåskådningskunskap Litteratur Fazlhashemi, Mohammad, Öckerman, Anders, Ambjörnsson, Ronny (red.). Vidgade vyer : globalt perspektiv på ide historia Studentlitteratur. Sörlin, S.. Europas idéhistoria 3: Mörkret i människan Natur och kultur. Liedman, S.E.. Från Platon till kommunismens fall Bonnier. Sörlin, S. Europas idéhistoria 3: Världens ordning Natur och kultur. Liedman, S.E.. I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria Bonnier Alba. Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår tre monografier, varav Fazlhashemis (kan bytas ut mot Nordin) och Liedmans översikt Från Platon till kommunismens fall är obligatoriska. Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (svenska, nord. språk) (136.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( Kulturhistoria (läskurs) (5 sp) Cultural history Målsättningar och innehåll Kulturhistoriska perspektiv på den moderna världsbilden och vardagstänkande på olika håll i världen; grunderna i europeisk kulturhistoria. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse 19

20 -förvärvat ett kulturhistoriskt perspektiv på den moderna världsbilden och vardagstänkande på olika håll i världen -ärska grundläggande kunskaper om kulturhistorisk forskning -fördjupat sig i ett kulturhistoriskt forskningsområde, exempelvis konsumtionshistoria Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i idé- och kulturhistoria utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Examinationsformer Beskrivning av andra Litteratur Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska idé- och kulturhistorisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 15 sidor text som fördelas på 1-3 essäer). Valfri för studenter i historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket på ämnesnivå och temaseminarium Godkända grundstudier i historia Stearns, Peter N.. Consumerism in World History: The Global Transformation of Desire Mayer, Ruth. Artificial Africas : colonial images in the times of globalization Cruz, Laura & Joel Mokyr (eds). The birth of modern Europe : culture and economy, Foyster, Elizabeth & James Marten (eds). A cultural history of childhood and family, en av de sex delarna tenteras! Francois, Etienne & Hagen Schultze (Hrsg.). Deutsche Erinnerungsorte, en av de tre delarna tenteras! Ellis, Markman (ed.). Eighteenth century coffee-house culture Winders, James A. European culture since 1848 : from modern to postmodern and beyond Bailyn, Bernard & Patricia L. Denault (eds). in Atlantic history : latent structures and intellectual currents,

21 Burke, Peter. What is cultural history? Schlögel, Karl. Terror och dröm : Moskva år Burke, P.. Varieties of Cultural History Polity. Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår 3-4 monografier, varav en metodbok (Burke). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (svenska, nord. språk) (60.00h), Litteratur (engelska) (100.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( (Ahi Block 1): ekonomisk historia (lästentamen) (10 sp) Economic history (general history) Målsättningar och innehåll Översikt över den ekonomiska historiens metoder och teorier samt över världens ekonomiska historia från antiken till våra dagar. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -kunskap om väsentliga globala ekonomisk historiska riktlinjer och brytningspunkter -ärska grundläggande kunskaper om ekonomisk historisk metod och teori -grundlagt ett kritiskt förhållningssätt till ekonomisk historisk forskning -fördjupat sig i ett ekonomisk historiskt specialområde både ur ett mikro- och makroperspektiv, exempelvis demografi (befolkningshistoria), handel, jordbruk (agarhistoria), den industriella revolutionen och dess globala konsekvenser, den stora divergensen, ekonomisk utveckling och välfärd ur ett globalt perspektiv. Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i ekonomisk historia utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska ekonomisk historisk forskning 21

22 -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Examinationsformer Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 30 sidor text som fördelas på 1-6 essäer). Valfri för studenter i historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket på ämnesnivå och temaseminarium. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia Litteratur Allen, Robert C.. The British Industrial Revolution in global perspective Breen, T.H.. The Marketplace of Revolution. How Consumer Politics Shaped American Independence Clark, Gregory. A Farewell to Alms: A Brief Economic History of the World de Vries, Jan. The Industrious Revolution. Consumer Behavior and the Household Economy, 1650 to the Present Findlay, R. & O?Rourke, K.H.. Power and Plenty. Trade, War, and the World Economy in the Second Millennium O?Rourke, Kevin H. and Jeffrey G. Williamson. Globalization and history: the evolution of a nineteenth-century Atlantic economy Pomeranz, K.. The Great Divergence: China, Europe and the Making of the Modern World Economy Inikori, Joseph E.. Africans and the Industrial Revolution in England. A Study in International Trade and Economic Development Schön, Lennart. Vår världs ekonomiska historia: Den industriella tiden SNS Förlag. Ferguson, Niall. I pengarnas tid. Finansvärldens historia Albert Bonniers förlag. Parthasarathi, Prasannan. Why Europe Grew Rich and Asia Did Not: Global Economic Divergence, Cambridge UP. Curtin, Philip A. Cross Cultural Trade in World History Cambridge UP. Livi-Bacci, Massimo. A concise history of world population Blackwell. Cipolla, C.. Between History and Economics. An Introduction to Economic History Blackwell. Cameron, R.. Världens ekonomiska historia från urtid till nutid Studentlitteratur. 22

23 Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår sex monografier, varav minst en metodbok (Cipolla) och två översikter (Cameron eller Schön; Livi-Bacci). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h), Litteratur (engelska) (246.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( Ekonomisk historia (läskurs) (5 sp) Economic history (general history) Målsättningar och innehåll Översikt över den ekonomiska historiens metoder och teorier samt över världens ekonomiska historia från antiken till våra dagar. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -kunskap om väsentliga globala ekonomisk historiska riktlinjer och brytningspunkter -ärska grundläggande kunskaper om ekonomisk historisk metod och teori -grundlagt ett kritiskt förhållningssätt till ekonomisk historisk forskning -fördjupat sig i ett ekonomisk historiskt specialområde både ur ett mikro- och makroperspektiv, exempelvis demografi (befolkningshistoria), handel, jordbruk (agarhistoria), den industriella revolutionen och dess globala konsekvenser, den stora divergensen, ekonomisk utveckling och välfärd ur ett globalt perspektiv. Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i ekonomisk historia utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska ekonomisk historisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material 23

24 - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Examinationsformer Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 15 sidor text som fördelas på 1-3 essäer). Valfri för studenter i historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket på ämnesnivå och temaseminarium. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i historia Litteratur Allen, Robert C.. The British Industrial Revolution in global perspective Breen, T.H.. The Marketplace of Revolution. How Consumer Politics Shaped American Independence Clark, Gregory. A Farewell to Alms: A Brief Economic History of the World de Vries, Jan. The Industrious Revolution. Consumer Behavior and the Household Economy, 1650 to the Present Findlay, R. & O?Rourke, K.H.. Power and Plenty. Trade, War, and the World Economy in the Second Millennium O?Rourke, Kevin H. and Jeffrey G. Williamson. Globalization and history: the evolution of a nineteenth-century Atlantic economy Pomeranz, K.. The Great Divergence: China, Europe and the Making of the Modern World Economy Inikori, Joseph E.. Africans and the Industrial Revolution in England. A Study in International Trade and Economic Development Schön, Lennart. Vår världs ekonomiska historia: Den industriella tiden SNS Förlag. Curtin, Philip A. Cross Cultural Trade in World History Cambridge UP. Livi-Bacci, Massimo. A concise history of world population Blackwell. Cipolla, C.. Between History and Economics. An Introduction to Economic History Blackwell. Cameron, R.. Världens ekonomiska historia från urtid till nutid Studentlitteratur. Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår 3-4 monografier, varav minst en metodbok (Cipolla) och en översikter (Cameron alt. Schön). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. 24

25 Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (svenska, nord. språk) (30.00h), Litteratur (engelska) (120.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( (Ahi Block 2): Internationella relationer (lästentamen) (10 sp) International relations Målsättningar och innehåll Översikt över politisk historia samt internationella relationer och diplomati under den nya tiden. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -grundläggande kunskaper om relevanta internationella politiska riktlinjer och brytningspunkter -basala insikter i politisk historia och i politisk teori om internationella relationer -fördjupat sig i ett politiskt historiskt specialområde både ur ett mikro- och makroperspektiv, exempelvis diplomati, den moderna (västerländska) statens uppkomst och utveckling, forskningen om imperier, krig och fred (konflikts- /fredsforskning). Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i politisk historia utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Examinationsformer Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska politisk historisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 30 sidor text som fördelas på 1-6 essäer). Valfri för studenter i historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket 25

26 Beskrivning av andra Litteratur Annat kursmaterial på ämnesnivå och temaseminarium. Godkända grundstudier i historia Abernethy, David. The dynamics of global dominance. European overseas empires Darwin, John. After Tamerlane. The Global History of Empire van Creveld, Martin. The Rise and Decline of the State Young, John W. & Kent, John. International Relations Since 1945: A Global History Burbank, Jane & Cooper, Frederick. Empires in World History. Power and Politics of Difference. Curtin, Ph. D.. The World and the West. The European Challenge and the Overseas Response in the Age of Empire Cambridge UP. Anderson, M.S.. The Rise of Modern Diplomacy Longman. Boucher, David. Political theories of international relations Oxford UP. Kennedy, P.. The Rise and Fall of Great Powers. Economic Change and Military Conflict from 1500 to Random House. Hettne, Björn. Från Pax Romana till Pax Amerikana. Europa och världsordningen Santérus. Ifall kursen avläggs som läskurs ingår sex monografier, varav en metodbok (Boucher) och en översikt (Kennedy). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (svenska, nord. språk) (15.00h), Litteratur (engelska) (261.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( Politisk historia (läskurs) (5 sp) Political history Målsättningar och innehåll Översikt över politisk historia samt internationella relationer under den nya tiden. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse 26

27 -grundläggande kunskaper om relevanta internationella politiska riktlinjer och brytningspunkter -basala insikter i politisk historia och i politisk teori om internationella relationer -fördjupat sig i ett politiskt historiskt specialområde både ur ett mikro- och makroperspektiv, den moderna (västerländska) statens uppkomst och utveckling, forskningen om imperier, krig och fred (konflikts-/fredsforskning). Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i politisk historia utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Examinationsformer Beskrivning av andra Litteratur Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska politisk historisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift - analysera omfattande kunskapsmängder, skapa överblick över disparat information Skriftlig examen eller hemessäer (enligt överenskommelse med examinator, max. 15 sidor text som fördelas på 1-3 essäer). Valfri för studenter i historia, dock obligatorisk ifall kopplat till metodblocket på ämnesnivå och temaseminarium. Godkända grundstudier i historia Abernethy, David. The dynamics of global dominance. European overseas empires Darwin, John. After Tamerlane. The Global History of Empire van Creveld, Martin. The Rise and Decline of the State Young, John W. & Kent, John. International Relations Since 1945: A Global History Burbank, Jane & Cooper, Frederick. Empires in World History. Power and Politics of Difference. Curtin, Ph. D.. The World and the West. The European Challenge and the Overseas Response in the Age of Empire Cambridge UP. Boucher, David. Political theories of international relations Oxford UP. Kennedy, P.. The Rise and Fall of Great Powers. Economic Change and 27

28 Military Conflict from 1500 to Random House. Annat kursmaterial Ifall kursen avläggs som läskurs ingår 3-4 monografier, varav en metodbok (Boucher) och en översikt (Kennedy, Abernethy eller Young & Kent). Den som avser att tentera denna kurs skall ta kontakt med tentatorn för att diskutera sammansättningen av tentamenslitteraturen. Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (engelska) (161.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (4.00h) ( (Ahi Block 2): Globalhistoria (lästentamen) (10 sp) Global history (reading exam) Målsättningar och innehåll Modulen belyser globala sammanflätningar och sociala förändringar samt deras historiska dimension i tid och rum. Målsättningen är att belysa det globala i det lokala men även det lokala i det globala. Efter genomförd kurs förväntas den studerande Kunskap och förståelse -kunskap om grundläggande globalhistoriska sammanhang och dess politiska, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden och förändringar -förståelse och insikt i globaliseringens historiska dimensioner i tid och rum -ärska riktlinjerna i globalhistorisk forskning -fördjupat sig i ett globalhistoriskt specialområde, exempelvis?big history?, världssystemansatsen, växelverkan mellan det globala och det lokala. Förmåga och färdigheter -skriftligen redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i global historia utifrån vetenskaplig litteratur -färdigheter och förutsättningar att utnyttja den inhämtade kunskapen i skrivandet av kandidat- eller magisteravhandlingen Värderingsförmåga och förhållningssätt -värdera och kritiskt granska globalhistorisk forskning -grundlagt en vetenskaplig-kritisk attityd - att självständigt behärska och utvärdera ett större material - förmåga att organisera och tidsplanera den egna verksamheten - förmåga att uttrycka sig i skrift 28