Kommunala Handikapprådet Protokoll 1 (2)

Transkript

1 Kommunala Handikapprådet Protokoll 1 (2) Tid och Plats Beslutande Stadshuset kl Mikael Lundvall (s), ordförande, Kommunstyrelsen Ann-Christin Holgersson (s), Kommunstyrelsen Jan-Erik Adamsson, Afasiföreningen i Norra Älvsborg Towa Kroon, Attention Jan-Erik Herranen, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet Helena Alexandersson, Dyslexiförbundet FMLS i Fyrstad Harry Eriksson, Hörselskadades förening i Vbg-Thn med omnejd Marjo Syri, Nevroförbundet Thn-Vbg Margareta Roupe, Reumatikerföreningen Trollhättan Jan-Erik Adamsson, Strokeföreningen Fyrbodal Monica Augustsson, Synskadades riksförbund Thn Zanna Melin, Trollhättans DF Övriga närvarande Marianne Brattberg, OF Ulla Arwidsson, OF Joakim de Blanche, sekreterare Justerare Tid och plats för justering Jan-Erik Adamsson Stadshuset Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande. Joakim de Blanche. Mikael Lundvall. Jan-Erik Adamsson Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande

2 Kommunala Handikapprådet Protokoll 2 (2) KHR 10 Mötets öppnande Mikael Lundvall hälsar alla välkomna och öppnar mötet. KHR 11 Val av justeringsman Jan-Erik Adamsson vals att justera protokollet. KHR 12 Föregående mötes protokoll Inga oklarheter i förra protokollet, protokollet läggs till handlingarna. Harry Eriksson tillägger att Älvhögsborg ännu inte har textremsa på sina tvapparater. - Sekreteraren kontaktar Älvhögsborg om detta. KHR 13 Information om HSL och LSS-Lagstiftnning Marianne Brattberg och Ulla Arwidsson informerade om lagstiftningarna och hur man jobbar med dessa i Trollhättans kommun. Se Bilaga 1 och Bilaga 2 för presentationerna. KHR 14 Rapporter: Joakim de Blanche rapporterade om resultaten av enkäter från Myndigheten för delaktighets samt Tillgänglighetsbarometern. Generellt sett så har vi bra resultat och har förbättrat de flesta av enkäterna från förra året, men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan vi kan hävda att kommunen är fri från hinder. Se Bilaga 3 för resultaten samt länkar till enkäterna. KHR 15 Mötets avslutande Mikael Lundvall avslutade mötet. Justeringsmännens signatur Utdragsbestyrkande

3 Bilaga 1 Ulla Arwidson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Marianne Brattberg Socialt ansvarig samordnare Maj 2016 Socialförvaltning som svarar för det praktiska och politiska arbete som regleras av olika lagar. Socialtjänsten består av vård, äldreomsorg, stöd till missbrukare, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och även individ- och familjeomsorg. Varje kommun ansvarar för att detta sköts och att allt folk som bor i kommunen får den hjälp och det stöd som behövs.

4 LAGAR SOM STYR SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETER Förvaltningslag Socialtjänstlag LSS HSL Lag om Färdtjänst/Riksfärdtjänst Lag om Bostadsanpassningsbidrag Övriga lagar t.ex sekretesslag, arkivlag, PUL, arbetsmiljölag, lag om offentlig upphandling m.m. Ädelreformen (statlig kommitté, äldredelegation) Genomfördes 1992, då kommunerna tog över en del ansvar som tidigare legat på landstingen. Kommunerna fick ett ökat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta. Kommunerna fick en lagstadgad skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för människor med behov av särskilt stöd. Hälso- och sjukvård i ordinärt boende Hjälpmedel Rehabilitering/Habilitering Handikappreformen 1994 Psykiatrireformen 1995

5 Ansvar/Vårdgivare Den kommunala nämnd som har fått uppdraget har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården Nämnden beslutar hur hälso- och sjukvården ska organiseras utifrån lokala behov och förutsättningar Nämnden ansvarar för att verksamheten ges sådana mål, ramar, organisatoriska och andra förutsättningar att bedriva en vård, där kvalitet och säkerhet kan tillgodoses i vården. En god & säker vård. Vad är då God och säker vård och omsorg? Lag Förordning Föreskrift Allmänna råd

6 Hälso- och sjukvårdslag Patientdatalag Föreskrifter om informationshantering och journalföring Läkemedelshantering Egenvård Lex Maria Patientlagen Psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdslag Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Offentlighet och sekretess Medicintekniska produkter Dödsfall Läkemedelsförråd Hygien Delegering Kommunal hälso- och sjukvård Kommuners betalningsansvar Fokuserar mer och mer på individen

7 ÄDEL-reformen födde MAS-funktionen Ansvaret för läkarinsatser stannade kvar hos landstinget Riksdagen beslutade tillföra en särskild paragraf i Hälso- och sjukvårdslagen om att det ska finnas en sjuksköterska med ett särskilt medicinskt ansvar för den hälso- och sjukvård som kommunen skulle tillhandahålla Reglerat i SoS allmänna råd SOSFS 1997:10 Stödja organisationen ON MAS Förvaltningschef Områdeschef Enhetschef Personal Patient

8 Ansvarig för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet, bla läkemedel, hjälpmedel och kompetens Samverka och samarbeta både internt & externt Att patient får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om Rutiner för att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det Ansvarig för att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna Att journaler förs i den omfattning som föreskrivs Att rutinerna för läkemedelshanteringen är väl fungerande Att de basala hygienrutiner följs, smittskydd Ansvarig för att anmälan görs till den nämnd som är ansvarig om patient i samband med vård skadats eller riskerat att skadas Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till: Särskilda boendeformer/gruppboende: - Äldreomsorg - Omsorg om funktionshindrade - Socialpsykiatri - LSS.. Hemsjukvård i ordinärt boende - Kan inte besöka vårdcentralen utan stora svårigheter!! Dagverksamheter Rehabilitering/habilitering Hjälpmedel

9 Avtal som reglerar Hälso- och sjukvården mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Gemensamt ansvar Kommunens ansvar Regionens ansvar aret+f%c3%b6r+h%c3%a4lso-+och+sjukv%c3%a5rd+i+vg pdf Regionens hälso- och sjukvård Regionen ansvarar för personer i ordinärt boende - som kan ta sig själv till vårdcentralen - som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser - svara för att varje individ har en patientansvarig läkare Krav- och kvalitetsbok uppdateras årligen 2009 vårdval, primärvården

10 Samverkar hela tiden. Behandlingsansvar? Hälsoundersökningar Läkemedelsgenomgångar Organisation!? Riktlinjer/Rutiner lokalt m.m. 7 vårdcentraler, 2 offentliga och 5 privata Omsorgsförvaltningens Hälso och sjukvård idag Ca brukare/patienter inom - Hemsjukvård ordinärt boende (456) - Gruppboenden/serviceboenden, äo - Gruppboenden, social psykiatri - Gruppboenden, LSS - Dagcentraler Ca. 100 sjuksköterskor Ca. 20 arbetsterapeuter Ca. 15 sjukgymnaster/fysioterapeuter

11 Sjukvården har flyttat hem Sedan 1992 har slutenvårdsplatserna minskat med 70% Dagens hemsjukvårdspatienter är mer resurskrävande än 1992 och kräver betydligt mer kompetens och kunskap hos all personal Ökat flöde av sjukvård från slutenvård till kommunal vård. Ökad vårdtyngd och mer avancerad medicinsk och teknisk vård utförs i kommunerna. Sjukare patienter Krävs mer snabba bedömningar, prioriteringar och beslut Nya krav på dokumentation Vilken sjukvård? - Läkemedelshantering (övertaget lkmansvar innebär att läkaren bedömer att patienten inte alls klarar av att sköta sina läkemedel själv) - Hemdialys - Omläggningar - Medicinsk behandling av olika slag - Respiratorbehandling - Uppföljning av måendet - Träning, behandlingar av rehab - Uppföljning av Nödvändig Tandvård Gotalandsregionen/Tandvardsenheten/Regionens-tandvardsstod/Nodvandig-tandvard-/ - Kontakt med läkare -. med andra ord, nästan allt som utfördes på sjukhus förr i världen, utförs idag i hemmet.

12 Ju duktigare sjukhuset blir med teknik och snabba utskrivningar, ju mer blir hemsjukvård en alltmer dominerade del av kommunernas vård o omsorg SoL och LSS

13 SoL MÅL OCH PRINCIPER 1 - Portalparagrafen Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkoren aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet SOCIALNÄMNDEN ska hålla sig informerad 3 kap 1 Göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen Samhällsplaneringen. Informera Uppsökande verksamhet Svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd

14 4 kap 1 RÄTTEN TILL BISTÅND Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR OLIKA GRUPPER Barn och unga Äldre människor Människor med funktionshinder Missbrukare Anhörigvårdare Brottsoffer

15 INSATSER Hjälp i hemmet, omvårdnadsinsatser Hjälp i hemmet, serviceinsatser Ledsagarservice Kontaktperson Boendestöd Gruppboende Växelboende Dagverksamhet för personer med demens Servicelägenhet Avlastning för närstående LSS LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - är en rättighetslag för en Viss grupp människor med stora fysiska och psykiska funktionshinder.

16 LSS INTENTIONER Jämlikhet i levnadsvillkor livskvalitet Delaktighet i samhällslivet att träffa andra Leva som andra vardagsliv, fritid, kommunikation Självbestämmande och integritet insatsen utformas i samråd med den enskilde Inflytande och medbestämmande över insatser rätt att söka insats och överklaga beslut RÄTTEN TILL INSATSER 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser enligt om de har behov av sådan hjälp i sin livsföring och om behovet inte är tillgodosett på annat sätt. Personer som omfattas av punkten 1 och 2 i 1 har under samma förutsättningar som ovan även rätt till insats enligt 9 10.

17 ÖVRIGA RÄTTIGHETER 4 Denna lag innebär ingen inskränkning i de rättigheter/skyldigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. LSS Assistans via socialförsäkringsbalken SoL, HSL, Skollag, Socialförsäkringsbalk m.m. PERSONKRETS 1 LSS riktar sig till personer som faller inom ramen för lagstiftningens 3 personkretsar Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd diagnosstyrt (Autismspektrumstörning) Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder (över 16 år) diagnosstyrt Personer med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande stödbehov

18 LSS INSATSER 9 Rådgivning och annat personligt stöd Biträde av personlig assistans eller assistanstimmar enligt socialförsäkringsbalken Ledsagarservice Biträde av kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Bostad med särskild service för vuxna Daglig verksamhet MÅL MED INSATSERNA Att förebygga och minska följderna av funktionshindret Att barn och ungdomar skall ges förutsättningar för en god fysisk och psykisk utveckling och goda uppväxtvillkor Att insatserna grundar sig på den enskildes behov och som den enskilde själv finner angeläget att få tillgodosedda för att kunna leva ett självständigt liv Att ge anhöriga en möjlighet till ett tryggt och aktivt liv Att ge ungdomar möjlighet till frigörelse Att ge vuxna möjlighet till vuxenrelationer

19 Bilaga 2 Myndigheten för delaktighet Område 2016 % av max länsvis Storlek kommun 2015 % av max Arbetsmarknad * 48 Fysisk tillgänglighet Idrott Kultur Utbildning KHR Nationellt Länsvis KHR