Motion till riksdagen 1987 /88:A418 av Maud Björnemalm m. fl. (s) om den regionala utvecklingen Örebro län

Transkript

1 Motion till riksdagen 1987 /88: av Maud Björnemalm m. fl. (s) om den regionala utvecklingen Örebro län Örebro län näringsliv är dominerat av ett fåtal stora företag. Det finns ca 35 företag med mer än 200 anställda. Flera av dessa företag finns inom s. k. tillbakagående branscher. Därför har länet haft en mycket stor befolkningsmin kning under de senaste fem åren och minskningen fortsätter. En järnföret e vi ar att minskningen är den näst högsta inom gruppen Berg lag län och jämbördig med den i skogslänen. Befolkningsförändring i procenl Örebro O, l Viirmland Kopparberg Vä;tmanland -0.1 Gävleborg -2,02 Uppsala Totalt Bergslagslän Totalt storstad områden ,8 Hela riket ,4 Behovet av nya arbetstillfällen för länet är stort. Inom länet arbetas på många fronter för att skapa nya företag och arbetstillfällen. Utöver detta fordras en målmedveten och långsiktig nationell sat ni ng och prioritering i detta för länet allvarliga läge. De medel som statsmakterna hittills tillfört länet för förnyelse mot varar inte graden och tyngden av de problem som skall lösas. Exempelvis är strukturomvandlingen mycket allvarligare i Örebro län än i Värmlands län, men det har på intet sätt motsvarat varken de medel som tillförs länsstyrelsen. särskilda medelsfördelningar eller den nu gällande stödområdesindelningen. l det följande kommer vi att ta upp åtgärder om fordras för att få en nödvändig utveckling och förnyelse av näringslivet. Infrastruktur Örebro län har en central position när det gäller transporter både på väg och på järnväg. De to ra sjöarna Mälaren, Hjälmaren, Vättern och Vänern har gjort att såväl stora Europavägar som viktigajärnvägslinjer korsar länet. En förstärkning av dessa väg- och järnvägsnät skapar goda framtidsförutsätt- 2

2 ningar för det berörda inlandets industri och den nödvändiga förnyelsen av länet. Framtida miljökrav kräver också att man i ökad ut träckning för över långväga transporter från lastbil till järnväg och att ett system med om la t ningscentraler vid kärningspunkter mellan järnväg och vägar bygg ut. Ett exempel på detta är den S-Combi-verksamhet som etablerats i Hallsberg. Vägar Under den närmaste 10-årsperioden kommer betydande investeringar att göras i länets Europavägar E 3 och E 18. På så sätt skapas goda transportmöjligheter för länet och inlandet mot Stockholm, Göteborg och Oslo. För Norrland, Bergslagens inland och Örebro län är det betydelsefullt att få en snabb och effektiv förbindelse till södra Sverige och kontinenten. Som exportled ökar en sådan förbindelse alltmer i betydelse. Örebro län har prioriterat upprustning av vägarna 50 och 60. Inom länet kommer under den närmaste 10-årsperioden att investeras ca 200 milj. kr. i denna väg träckning, den s. k. Nord-Syd-leden. För att Nord -Syd-leden skall bli komplett fordras vissa investeringar i Östergötland och andra kringliggande län. På detta sätt erhålls en vägsträckning med god. jämn standard från Norrlandskusten till anknytningen med E 4 vid Ödeshög. Riksdagen bör enligt vår uppfattning lämna regeringen i uppdrag att redovisa de ytterligare investeringar som behövs för att få hela sträckan intakt samt att ord- Sydleden mellan Söderhamn och Ödeshög klassificeras som stam väg. Av redovisningen bör också framgå de näringspolitiska och transportekonomiska effekterna. Kartan på följande sida visar de större transportlederna samt särskilda markeringar för de större vägarna genom Örebro län. l proposition 1987/88:64 har regeringen föreslagit att 25 milj. kr. anslås för att bygga en del av sträckan Hällefors- Karlskoga, den s. k. Loka vägen. en ombyggnad som i första hand är angelägen för att förbättra Hälleforsbornas möjligheter att nå en alternativ arbetsmarknad i Karlskoga- Degerforsområdet samt för att underlätta tunga transporter mellan industrierna i Hällefors och Karlskoga. Det av regeringen föreslagna beloppet räcker bara till en del av sträckan. Av denna anledning anser vi att resterande belopp på 25 milj. kr. bör ställas till förfogande, så att hela vägsträckan kan byggas och vägen få avsedd regionalpolitisk effekt. Järnvägar Järnvägsnätet kommer med den modernisering som regeringen aviserat att öka i betydelse. Sveriges första höghastighetståg kommer att trafikera stambanan Stockholm- Hal Isberg-Göteborg. På detta sätt förstärks ytterligare länets naturliga position som transportmässig knutpunkt för inlandet. Den nu diskuterade Mälarbanan är angelägen för Mellansveriges utveckling. Målarbanan ger ökade möjligheter för snabba resor mellan Stockholm och Örebro. Den knyter också samman viktiga orter i Mälardalen som tillsammans kan skapa en ekonomiskt sett expansiv och slagkraftig region. 3

3 4

4 Flyg l det s. k. kunskaps amhället ökar behovet av personliga kontakter. Det är grunden för det reguljära nyget tillväxt. Även när det gäller varutran porter beräknas nyget öka. Liksom många andra nygplatser har Örebro nyg plats haft en kraftig utveckling av antalet passagerare under de senaste åren. Den ordning om för närvarande råder för reguljärnyget innebär att luft fartsverket driver vissa nygplatser eller på annat sätt tar ekonomi k t an var för dem, medan kommunerna varar helt för andra. Detta kapar skilda förutsättningar för nygtrafiken att utvecklas. Örebro nygplats är i dag den nygplats med det största befolkningsunderlaget inom en 5-milsradie som saknar statsunderstöd. Örebro nygplats har dessutom dagliga nygförbindelser med Stockholm, Köpenhamn och Oslo. En fortsatt utveckling förut sätter att luftfartsverket tar ett ökat ekonomiskt ansvar för Örebro nygplats. Utbildning Utbildning är en av ödesfrågorna för näringslivets omvandling och an pas ning till nya produktions och marknadsvillkor. När vi betraktar skolsystemet konstaterar vi att det t. o. m. i grund kolan finns ungefär samma utbildningsmöjligheter varhelst man bor i Sverige. Sedan börjar olikheterna. Tillgången på gymnasieutbildning är någorlunda jämnt fördelad, medan tillgången på högskoleutbildning skiljer ig alldeles påtagligt. Effekten av detta blir att de som bor i regioner med ett stort utbildning ut bud skaffar sig i genomsnitt längre utbildningar, men också att ungdomar från andra regioner dras till dessa orter för att utbildas och sedan tannar där. På så sätt förstärks dessa orters näringsliv, medan andra orter kun skapsmässigt utarmas. Konkret syns resultaten av detta bl. a. i den starka expansionen runt orter med tekniska högskolor, men också i svårigheterna att rekrytera tekniker till orter där teknikutbildning akna. Om omvandlingen av näring livet skall kunna ske med en rimlig bibehållen regional balans fordras att utbildning distribueras bättre än hittills. När det gäller gymnasieskolan fordras en fortsatt satsning på alla gymnasiesko lor i länet. Vi föreslår därför att det tredje året på de yrkesinriktade linjerna snarast genomförs. Högskolan i Örebro är Sveriges största om man undantar de etablerade universitetsorterna och högskoleorterna. Inom många områden har hög skolan omfattande och kvalificerade utbildningar. Inom två områden är det angeläget med förstärkningar. Det är den tekniska sektorn och forsk ningsresurser. En teknisk högskoleutbildning är av strategisk betydelse för förnyelsen av länets näringsliv. Inom hög kolan arbetas febrilt med att utveckla tek nikområdet. En särskild stiftelse, Origo, med intressenter från industri. kommuner och landsting har bildats för detta ändamål. Från att för några år sedan praktiskt taget ha saknat teknisk utbildning har den tekniska sek torn vuxit snabbt vid högskolan. En stor del av tillväxten är ba erad på uppdragsutbildning från industrin. Inom ungdomsutbildningen genomförs s

5 -<higa utbildningar. Ungdom utbildningarna är den långsiktiga grunden för hög kolan. Det är angeläget att dessa ges ekonomiska möjligheter att expandera. -åriga utbildningar bör genomföras inom nuvarande områden amt inom de områden där gymnasieskolorna i länet bedriver 4-årig under ' i ning. Mellaningenjör utbildningarna lokaliseras till Örebro och Karlskoga 'id fomatt utbyggnad av utbildningen. Vid sidan av detta bör högo, kolan geo, möjlighet att genomföra kompletta civilingenjörsutbildningar inom minst två linjer. Målsättningen bör vara att den 2-åriga utbildningsverksamheten påbörjats senast 1989 och den kompletta civilingenjörsutbildningen sena t Riksdagen bör enligt vår mening uttala att detta bör bli inriktningen för ungdomsutbildningen vid den tekniska ek torn vid högskolan i Örebro. Medel bör då fördelas med denna inriktning som grund. är det gälle forskningsresurser bör högskolan i Örebro förstärkas. Redan nu bedrivs betydande forskning inom åtskilliga områden. Denna forskning är finansierad via särskilda medel och fonder. Verksamheten har nått en sådan volym och kvalitet att det är lämpligt att högskolan också tillförs fasta forskartjänster. Planeringen bör inrikta på denna utveckling. Särskilt expansionen inom den tekniska sektorn' id högskolan har medfört en mycket akut lokalbrist. Bristen uppfattas till ca m'. Det är angeläget att hög kolans lokalproblem löses snara t. Av bl. a. tidsskäl torde det\ ara lämpligt att upplåta mark som staten äger i anslutning till högskolan till privata intres enter. så att lokaler kan uppföras. Dessa kan hyras av hög kolan och andra teknikorienterade företag. På så sätt skulle en teknisk och utvecklingsinriktad företagsverksamhet kunna utvecklas i närheten av högskolan. En ådan ordning skulle vara till fördel för både de enskilda företagen och utbildningen vid högskolan. Vi föreslår så lede att riksdagen om ledning uttalar att byggnadsstyrelsen inleder förhandlingar med möjliga intre senter för en lokallösning för högskolan enligt de riktlinjer som h ii r angivits. Yrkesfrekvensen för kvinnor i länets brukskommuner är låg. Det sammanhänger med bristen på arbetstillfällen för kvinnor. De nya företagen kriiver ofta särskilda utbildningar för anställning. Möjligheterna för kvinnor att re a till andra orter för att utbilda sig är begrän ade. En effektiv åtgärd för att stiirka b in nornas ställning på arbetsmarknaden är att i ökad ut träckning ordna utbildning på hemorten. Komvuxorganisationen bör därför förstärkas inom Bergslagskommunerna. Stödområde indelning Norra. vä t ra och södra delarna av Örebro län är bergs- och kogsbygder. äringsmä igt dominera de av bruksföretag och ofta dominerar ett. Många gånger svarar ett enda företag på orten för den huvudsakliga sysselsättningen. Dessa företag arbetar ofta inom tillbakagående bran cher. En nedläggning av ett sådant företag får stora negativa konsekvenser för kommunen. Som framgår av bifogade karta har dessa bruksbygder haft kraftiga befolkningsminskningar under den senaste 5-årsperioden. Befolkningsmin kningarna. näringslivsstrukturen och sårbarheten ligger i nivå med 'ad som i övrigt gäller för stödområdeskommunerna. Den nuvarande stöd- 6

6 områdesindelningen motsvarar inte dagens näringslivssituation när det gäller Örebro län. Vi anser därför att Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner samt Ramsbergs och Guldsmedshyttans församlingar i Lindesbergs kommun förs till stödområde A, att Nora, Karlskoga och Degerfors kommuner samt - som stödjepunkt för norra delen - Lindesbergs församling förs till stödområde B, att Askersunds kommun under en begränsad tidsperiod får stödmöjligheter som motsvarar stödområde C samt att Nora kommun i övrigt får samma förmåner som övriga Bergslagskommuner. Befolkningsförändring i % % (000) 1987 Örebro län Örebro +1.46% (+0,5%) 7

7 Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs [att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den tekniska utbildningen i länet'], l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödområdesindelningen bör motsvara näringslivssituationen i länet. 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i övrigt åtgärder bör vidtas till stöd för en positiv utveckling i Örebro län. Stockholm den 20 januari 1988 Maud Björnemalm (s) Sture Ericson (s) Gunnar Ström (s) Håkan Strömberg (s) Ingemar Konradsson (s) /88:Ub538 8