Årjängs kommun Samhällsbyggnadskontoret. Standard för Brand. Reviderad. Årjäng 2012-xx-xx

Transkript

1 Årjängs kommun Samhällsbyggnadskontoret Standard för Brand Brandskydd i fastigheter vid ny- om- och Reviderad Årjäng 2012-xx-xx Samhällsbyggnadsavdelningen Box 906 Storgatan Årjäng 1

2 REVIDERINGSHISTORIK Signatur Anmärkning Datum Utgåva nr Fastställande 1 2

3 Revideringshistorik Inledning... 4 Syfte... 4 Kravspecifikation... 4 Allmänt... 4 Brandskyddsprojektering Dimensionerande förutsättningar Brandskyddsritningar Utrymning... 5 Gångavstånd... 5 Trappor... 6 Öppningsfunktion... 6 Öppningskraft... 6 Slagriktning... 7 Återinrymning... 7 Elektrisk öppning... 7 Roterdörrar... 7 Snabbrullportar... 8 Driftrum för lågspänning (SS )... 8 Fönster... 8 Stege... 8 Skyltning... 8 Övrigt Skydd mot uppkomst av brand... 9 Truckladdning... 9 Övrigt Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnader... 9 Lös inredning Övrigt Brandceller Skydd mot brandspridning mellan byggnader Bärförmåga vid brand Larmsystem Automatiska släcksystem Ventilationsbrandskydd Möjlighet till räddningsinsatser Räddningsväg Uppställningsplatser Tillträdesvägar Övriga brandtekniska installationer Släckutrustning Brandgasventilation Utvändigt brandpostnät Plan för drift och underhåll Brandskydd under byggtiden Kontroll av utförandet

4 1.0 INLEDNING Syfte Samhällsbyggnadskontoret ställer följande krav och direktiv för arbete inom aktuellt teknikområde eller projektledningsarbete för rätt förvaltningsfunktion i bruksskedet. Syftet är att få en ökad förståelse för optimal och ändamålsenligt funktion under brukar- och förvaltningsskedet. Kravspecifikation Standarden skall följas genom alla skeden i byggprocessen samt utgöra planeringsunderlag i förvaltningsskedet. Standarden utgör ett minimikrav tillsammans med svensk bygglagstiftning. Avsteg från standarden får endast utföras med beställarens skriftliga godkännande. Allmänt Standarden gäller vid ny-, till- och ombyggnationer och ligger till grund för en rationell driftskötsel- och förvaltning. Standarden utgör en del av byggprocessen så väl i förfrågnings- som produktionsskedet och samspelar därvid med projektets Administrativa Föreskrifter (AF) och övriga tekniska kravbeskrivningar. Denna handling är inte heltäckande och kan alltså inte fungera som ett komplett projekteringsunderlag (brandskyddsbeskrivning). Bl.a. måste en del viktiga val göras som påverkar utformningen. Sådan val är markerade med gul överstrykning. Brandskyddsprojektering Brandskyddsprojekteringen ska alltid följa Boverkets byggregler (BBR). Vad som nämns i denna handling är förtydliganden av de allmänna råden, samt kommunens egna krav utöver vad som nämns i BBR eller krav enligt annan lagstiftning. Projektering av brandskyddet ska alltid genomföras för att reducera driftskostnaderna så långt det är möjligt. Möjligheten att hitta andra och över tid mer kostnadseffektiva lösningar än de som föreslås i de allmänna råden i Boverkets byggregler ska därför alltid undersökas. Sådana lösningar ska verifieras med analytisk dimensionering i enlighet med BFS 2011:27. Avsteg från denna policy ska alltid motiveras och förankras med Årjängs kommun. I uppdraget bör om möjligt ingå att efter färdigställande eller i slutskedet av byggproduktionen gå igenom det byggnadstekniska brandskyddet med brukaren. Upprättade relationshandlingar ska överlämnas till Årjängs kommun, brukare och räddningstjänsten. Driftsinstruktioner ska överlämnas och gås igenom med kommun och brukare. 4

5 2.0 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR I varje projektering ska följande dimensionerande faktorer bestämmas: verksamhetsklass, byggnadsklass, brandbelastning, brandsäkerhetsklass för bärverk och dimensionerande personantal. Beträffande verksamhetsklass ska dessa anges enligt definitionerna i BBR dvs Vk1 6. Verksamhetsklasserna baseras på i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsvägar, om de kan utrymma på egen hand, om de kan förväntas vara vakna samt det råder förhöjd risk för brands uppkomst eller om en brand kan få ett snabbt och omfattande förlopp. Bestämmelser i gällande detaljplan och kommunens handlingsplan för räddningstjänst ska beaktas och det ska utredas om brandfarliga varor kommer att hanteras i byggnaden och i vilken omfattning. Det senare för att byggåtgärder utifrån hanteringen av brandfarliga varor ska kunna vidtas i byggskedet. 3.0 BRANDSKYDDSRITNINGAR Brandskyddsritningar ska upprättas under projekteringen och ska utgöra ett komplement till den brandskyddsbeskrivning som också ska upprättas. Brandskyddsritningar bör innehålla följande information: brandcellsindelning, med brandteknisk klass på brandcellskiljande byggnadsdelar brandteknisk klass på dörrar och fönsterpartier utrymningsvägar utrymningsplatser skyltning för vägledande markering maximalt personantal släckutrustning sprinklercentral sprinklade samt osprinklade ytor stigarledningar med anslutningspunkter brandförsvarstablå och centralapparat brandgasventilation inklusive aktiveringsanordningar och tryckavlastningar för hissar tillgänglighet och angreppsvägar för räddningstjänsten (anges på situationsplan) yttre brandposter (anges på situationsplan) fri dörröppningsbredd i utrymningsvägar och väg till utrymningsväg, samt övriga för utrymningen trånga sektorer magnetuppställda dörrar typ av utrymningsbeslag dörrar med krav på återinrymning 4.0 UTRYMNING Gångavstånd Vid mätning av gångavstånd ska följande beaktas: Vägen mäts genom att anta att riktningsändringarna är rätvinkliga såvida inte den verkliga gångvägen är känd, t.ex. då fast inredning är fastställd eller om det finns tydliga gångstråk som med säkerhet kommer att bibehållas i verksamheten. 5

6 Där trappa ingår i gångvägen, beräknas trappan motsvara ett horisontellt gångavstånd som är fyra gånger nivåskillnaden. För läktare och gradänger räknas det verkliga avståndet längs det lutande planet. Där gångvägen sammanfaller räknas den gemensamma delen 1,5/2 gånger den verkliga längden, beroende på verksamhetsklass. Trappor Spiraltrappor får inte användas som utrymningsväg från samlingslokaler (dvs lokaler för fler än 150 personer). Spiraltrappor får inte användas som utrymningsväg i lokaler där personer kan ha svårt att gå i trappor t.ex. i Vk 5B och 5C. Trappor med gallerdurk får inte användas för fler än tre plan, såvida de inte inhägnas och utförs så att sikten i vertikalled förhindras. Rulltrappor bör inte ingå i väg till utrymningsväg eller i utrymningsväg utan särskilda åtgärder. En trappa som utgör utrymningsväg och som passerar förbi planet med dörr till det fria ska förses med en grind eller med tydlig markering som gör personer uppmärksamma på att inte fortsätta ner i en källare. Öppningsfunktion Öppningsfunktion för dörrar ska utformas enligt följande: Högst 50 personer: Dörrar ska kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Vred kan användas för att låsa upp dörren. Vred som även öppnar dörren (även manövrerar tryckesfallet) ska undvikas. Om kåpa täcker vred ska kåpan utformas så att den lätt kan forceras med en hand personer: Dörrar ska kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Trycken utformade enligt SS-EN 179 uppfyller kraven personer: Dörrar ska kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Trycken utformade enligt SS-EN 179 uppfyller kraven. Denna manöver ska kunna ske med ett handgrepp. Manövern ska också innebära att båda dörrbladen frigörs/kan öppnas om dubbelbladiga dörrar används. Om bägge dörrbladen inte kan öppnas genom en sådan manöver ska passiv dörrhalva förses med beslag enligt SS-EN 1125 (panikregel). Öppningskraft Det rekommenderar att dörrar för utrymning avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna öppnas med en kraft på maximalt 25 N. Detta medför normalt att dörrar försedda med dörrstängare måste kompletteras med motoröppnare. Motoröppnare ska förses med nödkraftsförsörjning alternativt ska kraftmatningen till denna förläggas så att den är skyddad mot brand i minst 30 minuter. Högre öppningskrafter får förekomma till utrymmen dit allmänheten inte har tillträde (t.ex. dörr till hissmaskinrum). 6

7 Slagriktning Dörrar som ska användas för utrymning ska vara slagna i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. Dörrarna ska placeras så att de i öppet läge inte hindrar utrymning för andra personer. Återinrymning Dörrar från Vk4 (ej gästrum), Vk5A, Vk5C och utrymningsplatser, samt dörrar inom utrymningsväg ska vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning, om inte verksamhetens personal måste bistå vid med återinrymning. I så fall ska återinrymning alltid vara möjlig. Elektrisk öppning Knappar med elektrisk öppning kan tillämpas, förutom i Vk2B och Vk2C. Knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och ska vara så stor och väl markerad att den omedelbart uppmärksammas som öppningsknapp. Öppningsknappen ska vara placerad med centrum 0,80 till 1,20 m över golv. Öppningsknappen ska vara tydligt utmärkt med en skylt, som är minst 0,10 m x 0,15 m, vilken ska vara belyst när personer väntas använda dörren, det vill säga även vid utrymning. Skylten ska vara försedd med lämplig figur, t.ex. stiliserad nyckel, samt texten Nödöppning eller liknande. Dörren ska kunna öppnas även vid strömavbrott. Dörrar i verksamhetsklass 5B, där det finns behov av att undvika att t.ex. dementa patienter avviker, hanteras lämpligtvis med larmade nödöppningsknappar. Dörrarna får inte vara försedda med anordningar så att dessa personer blir inlåsta. Knappen placeras bredvid dörrens ordinarie trycke och ska vara så stor och väl markerad att den omedelbart uppmärksammas som öppningsknapp. Öppningsknappen ska vara placerad med centrum 0,80 till 1,20 m över golv. Öppningsknappen ska vara tydligt utmärkt med en skylt, som är minst 0,10 m x 0,15 m, vilken ska vara belyst när personer väntas använda dörren, det vill säga även vid utrymning. Skylten ska vara försedd med lämplig figur, t.ex. stiliserad nyckel, samt texten Nödöppning eller liknande. Dörren ska kunna öppnas även vid strömavbrott. Låsta dörrar som enbart öppnar genom signal från ett automatiskt brandlarm får inte förekomma, då utrymning kan behöva ske även av andra orsaker än brand. Låsta dörrar med fördröjd öppning får inte förekomma. För utrymningsvägar som ska vara låsta då ingen vistas i lokalerna ska låsfunktionen vara kopplad till en för verksamheten väsentlig funktion. Detta Förreglingen ska förhindra att den vitala funktionen, t ex huvudbelysning, kan användas om inte alla utrymningsvägar är upplåsta. Strömavbrott eller annat fel får inte sätta denna kontrollfunktion ur spel. Roterdörrar Roterdörrar kan användas om krav på fri passage med minsta bredd kan åstadkommas, antingen genom automatisk öppning vid strömavbrott eller om det går att öppna dörren genom att trycka dörrbladen utåt. En roterdörr ska ut tillgänglighetssynpunkt kompletteras med en slagdörr alldeles intill. Slagdörren ska kunna användas vid en utrymning. 7

8 Snabbrullportar Port ska styras att öppna på signal från brandlarm och att öppna vid strömlöst läge, samt vara försedd med nödöppningsknapp enligt avsnittet om elektrisk öppning ovan. Driftrum för lågspänning (SS ) Dörr ska ha nödöppnare utförd enligt SS Dörr får inte vara försedd med dörrstängare. Fönster Fönster i takfall eller takkupa ska förses med handledare om avståndet mellan fönster och takkant överstiger 0,5 m. Om taket lutar mer än 1:4 så ska detta förses med stegpinnar, stigbrygga eller nödbalkong. Stege ast stege ska utformas enligt SS Skyddsavstånd till oklassade fönster ska vara minst 2,0 m. Skyltning Lokalerna ska förses vägledande markeringar med utförande enligt AFS 2008:13. Skyltarna ska utformas som gröna skivor med tydliga vita symboler som är belysta eller genomlysta. Skyltar ska vara belysta eller genomlysta både i normalfallet och vid ett eventuellt strömavbrott. Skyltar ska monteras i en armatur tillsammans med belysningskällan. I skolmiljöer ska i möjligaste mån slagtåliga skyltar väljas. Väg till utrymningsplats ska förses med skylt med rullstolssymbol. Detta gäller även för dörrar direkt till det fria eller motsvarande trygg plats, om dörrarna är tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Vid strömavbrott ska utrymningsskyltar och eventuell nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter. Med strömavbrott avses även sådant som orsakats av brand. Nödbelysning ska ske med hjälp av ett centralt system. Systemet måste fungera även vid lokalt strömbortfall. Nödbelysning ska nå 50 % av krävd belysningsstyrka inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder. Elkablar ska förläggas avskilda i brandteknisk klass EI 30 eller ha motsvarande brandtålighet. Övrigt Undertak ska utföras med tändskyddande beklädnad (K 2 10/B-s1,d0). Glastak i atrier och liknande ska utformas så att stora bitar inte ramlar ner vid brand. Härdat glas uppfyller kravet men enbart laminerat glas accepteras normalt inte. I butiker och liknande verksamheter bör utrymning över lager undvikas då det begränsar användningen av lagret. Om utrymning över lager ändå ska ske så är det viktigt att vägen ut blir så rak och enkel som möjligt samt utnyttjar yta som ändå behöver hållas fri för att klara den dagliga användningen. Fri passageyta markeras med spärrmarkering i golv. Alla byggnader dit allmänheten har tillträde ska utföras med utrymningsplatser i varje plan över markplan utom i sprinklade byggnader. 8

9 Utrymningsplaner ska finnas. Undantag kan endast göras om det saknar betydelse för personalens säkerhet vid utrymning. Utrymningsplaner ska utformas enligt SS Planerna ska visa utrymningsvägar, ange hur räddningstjänsten och annan erforderlig hjälpinsats larmas, var manuella larmutlösningsdon är placerade samt ange plats för återsamling. 5.0 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND Truckladdning Om laddningsplats inte utgörs av särskilt rum, ska den avskiljas från övrig del av lokal med skärmar eller liknande av material som inte är elektriskt ledande. Laddningsplats ska markeras med varselmärkning. Laddningsplats får inte förläggas i närheten av ingång till personalutrymme eller i närheten av plats där många personer uppehåller sig eller passerar. Laddare bör vara förreglad över fläkt, flödesvakt e d på sådant sätt att tillräckligt luftflöde säkerställs under laddningen. Övrigt Spis ska utrustas med spisvakt eller liknande och uttag för kaffebryggare eller liknande ska ha timer. 6.0 SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING INOM BYGGNADER Samtliga ytskikt ska uppfylla kraven för respektive verksamhets- och byggnadsklass enligt BBR. Exempel på ytskikt: Ytskikt Underlag Obrännbart material (betong, lättbetong, tegel o. d) 9 Gipsskiva med pappskikt Obehandlat underlag B-s1,d0 B-s1,d0 D-s2,d0 eller normal målningsbehandling Vanlig papperstapet B-s1,d0 C-s2,d0 D-s2,d0 med en vikt av max 175 g/m 2 Vanlig papperstapet C-s2,d0 D-s2,d0 D-s2,d0 med en vikt av g/m 2 Plasttapet med en D-s2,d0 D-s2,d0 D-s2,d0 tjocklek av max 2mm och en vikt av max 300 g/m 2 Textiltapet med en vikt av max 300 g/m 2 D-s2,d0 D-s2,d0 D-s2,d0 Träpanel, spånskiva, träfiberskiva (ej porös), plywood o.d.

10 Lös inredning Textilier i möbler i bostäder, kontor och mindre offentliga lokaler såsom restaurang, förskola mm ska vara godkända enligt EN Detta motsvarar Konsumentverkets krav för möbler för enskilt bruk. Möbler i större offentliga lokaler, större samlingslokaler såsom biografer, centrumanläggningar, vårdlokaler och liknande ska ha textilier godkända enligt EN Hängande textilier ska uppfylla klass I i Nordtest metod SP Fire 043. Med hängande textilier menas solskyddsgardiner, större hängande tygpartier på vägg och liknande. Övrigt Mindre byggnadsdelar där omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg, till exempel dörrblad, dörr- och fönsterkarmar samt tak- och golvlister och balkar får utföras med ytskikt i lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Hisskorg ska utformas med ytskikt i lägst brandteknisk klass D-s2,d0. Material i större skärmtak i anslutning till utrymningsvägar ska utföras med undersida av tändskyddande beklädnad (K 2 10/B-s1,d0) eller obrännbart ytskikt (A2-s1,d0). Brandceller Olika verksamheter som inte har ett direkt samband med varandra ska utföras som olika brandceller. Samlingslokaler ska vara brandtekniskt avskilda från övriga ytor. Bostadslägenheter ska avskiljas i lägst brandteknisk klass EI 60. Bostäder i Vk 3 inom Br1-byggnader vars övre plan enbart är utformat för utrymning genom fönster, och som kräver utrymning mer med räddningstjänstens hjälp, ska avskiljas från underliggande plan i lägst brandteknisk klass E 30. Avskiljningen behöver inte utföras som brandcellsgräns i övrigt. I verksamhetsklass 5A får högst två avdelningar eller funktionella enheter ingå i samma brandcell. Avskiljande konstruktion ska utformas i lägst brandteknisk klass E 30. Inom Vk5C ska varje vårdavdelning, operationsavdelning, eller annan funktionell enhet ska utföras som egna brandceller. Avskilda pannrum, avfallsrum, garage och lokaler för heta arbeten ska utföras som egna brandceller. Storkök (kök som tillreder mer än 40 portioner om dagen) ska utföras som egna brandceller eller ha punktskydd över stekytor, fritöser och liknande utrustning. Utrymme som är klassat som utrymningsväg ska vara brandtekniskt avskilt. 10

11 Genomföringar i brandcellskiljande byggnadsdelar ska utföras så att dessa uppfyller samma krav som den brandcellsskiljande konstruktionen. För att begränsa risken för brandspridning från fönster till vind via takfot ska takfoten utformas tät eller på annat sätt brandavskiljande över fönstren och på ett avstånd av 1,0 meter på vardera sidan av de översta fönstren. Om hela vinden tillhör samma brandcell som våningen under behöver inga särskilda åtgärder vidtas för att begränsa risken för brandspridning från fönster till vind via takfot. Om det i byggnaden sker hantering av brandfarliga och explosiva varor medför detta krav på brandteknisk avskiljning. Utrymme för sådan hantering ska avskiljas i lägst brandteknisk klass EI 30/EI 60, beroende på verksamhets/byggnadsklass enligt föreskrifter om brandfarlig vara. Centralapparat för branddetektion och utrymningslarm, ska utföras i egen brandcell eller vara placerad på ett sådant sätt att den inte riskerar att slås ut i ett tidigt skede av en brand. Elrum som spänningsförsörjer ventilationssystem, hissar, sprinklercentral, brand- /utrymningslarm eller annan utrustning som kräver säker spänningsförsörjning i händelse av brand utförs som egen brandcell. Om ventilationssystemets funktion vid brand bygger på fläktar i drift ska elrummet utgöra en egen brandcell. För att skydda mot brandspridning från intilliggande tak i annan brandcell ska en av följande metoder användas: Alternativ 1 För att skydda mot brandspridning ska ytterväggen till den högre belägna brandcellen, inklusive fönster, upp till en höjd av fem meter ovanför det intilliggande taket utföras i lägst brandteknisk klass EI 30 / EI 60 / EI 90 / EI 120 (motsvarande byggnadens krav). För fönster som utgör mindre än 20 % av berörd yta kan dock brandteknisk klass EW 30 accepteras. Alternativ 2 För att skydda mot brandspridning ska det intilliggande taket, på åtta meters avstånd från ytterväggen, ges ett brandmotstånd motsvarande brandteknisk klass REI 60 (oavsett byggnadsklass). Alternativ 3 11

12 För att skydda mot brandspridning ska automatisk sprinkleranläggning installeras i lägre belägna utrymmen. 7.0 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER Om avståndet till annan byggnad är mer än 8 m krävs inget ytterligare skydd mot brandspridning mellan byggnaderna. Vid avstånd mindre än 8 meter mellan fasaderna ska ytterväggarna utföras i brandteknisk klass enligt kraven för brandcellsindelning för respektive byggnadsklass. Taktäckning ska utföras i lägst klass B ROOF (t2). Brännbar taktäckning på brännbart underlag får inte förekomma inom 8 m från en skorsten ansluten till värmepanna med förbränning av fasta bränslen. Material av lägst klass E användas som taktäckning på tak över uteplats, skärmtak eller liknande. För småhus, komplementbyggnader samt byggnader i högst två plan i Vk 1 eller 3 gäller kraven enligt tabellen nedan: Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd Skydd mot brandspridning mellan småhus Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd Utförande av ena byggnadens Minsta inbördes avstånd yttervägg EI 60 (inkl. dörrar) utan - fönsteröppningar Skydd mot brandspridning mellan småhus, mellan komplementbyggnader* eller mellan komplementbyggnader* och småhus Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd Utförande av båda byggnadernas motstående ytterväggar EI 30 (inkl. dörrar) utan fönsteröppningar EI 30 (inkl. dörrar) med högst 1 m2 oklassad fönsterarea EI 30 med högst 4 m2 oklassad fönsterarea EI 30 (inkl. dörrar) utan begränsningar av oklassad fönsterarea Minsta inbördes avstånd - 2 m 5 m 7 m * För komplementbyggnader räcker det att en av väggarna är utförd enligt ovan. Ytterväggar kan anses vara motstående om direkt värmestrålning kan ske från den ena ytterväggen till den andra. Direkt värmestrålning förutsätts kunna ske vinkelrätt och snett ut från väggen intill 135 vinkel från väggen. 12

13 8.0 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND Enligt EKS 1 hänförs bärverksdelar/byggnadsdelar till olika brandsäkerhetsklasser beroende på risken för personskada enligt nedanstående tabell: Brandsäkerhetsklass Brandteknisk klass Risk för personskada vid kollaps av byggnadsdelen 1 0 Ringa 2 R 15 Liten 3 R 30 Måttlig 4 R 60 Stor 5 R 90 Mycket stor En bärverksdel som t ex ett vertikalt bärverk hänförs till olika brandsäkerhetsklasser beroende på i vilken klass (Br0 3 se avsnitt 1) byggnaden, där bärverksdelen ingår, hänförs till. Brandsäkerhetsklassen och brandbelastningens storlek ger därefter bärverksdelens brandtekniska klass i bärande avseende, t ex R 60. Skulle byggnaden vara sprinklad påverkar också detta den brandtekniska klassen (gäller dock endast för brandsäkerhetsklass 5 för alla storlekar på brandbelastningen och för brandsäkerhetsklass 4 när brandbelastningen är större än 800 MJ/m 2 ). Ytterligare anvisningar om dimensionering enligt klassificering anges i EKS 1. Dimensioneringen av de bärande konstruktionernas brandmotstånd kan också baseras på modell av naturligt brandförlopp. Den som utför dimensionering enligt modell av naturligt brandförlopp skall vara förtrogen med och beakta vad som sägs i EKS om sådan dimensionering. Rimligen skall man vara så insatt i frågan att man kan läsa och hitta aktuellt avsnitt i EKS. 9.0 LARMSYSTEM Om det i byggnaden krävs brandlarm enligt BBR ska det utformas heltäckande enligt SBF 110. Byggnadsdelar i ett plan med fasadmaterial som inte uppfyller A2-s1,d0 ska förses med takfotsdetektering. Skolor ska alltid förses med heltäckande brandlarm vidarekopplat till SOS Alarm. I mindre objekt t.ex. butik, fastighetsvind, fastighetskällare, kontor, gruppboende och liknande kan larmet efter ytterligare utredning eventuellt utföras enligt bilaga A i SBF 110:6. Enligt bilaga A ska rökdetekorer placeras i följande utrymmen: där personer sover där personer med mindre god lokalkännedom uppehåller sig som är utrymningsvägar och kommunikationsstråk med särskilda brandrisker där särskild risk för uppkomst av brand föreligger som i övrigt är viktiga ur person- och egendomsskyddssynpunkt 1 EKS 8, BFS 2011:10, Boverket

14 Akustiska och optiska larmdon ska verifieras med SS-EN 54-3 eller Utrymningssignal ska fortgå tills larmet återställs. Varje larmdon ska förses med en skylt som anger signalens betydelse och förslag till lämplig åtgärd. Exempel på text kan vara Utrymningslarm lämna omedelbart byggnaden när larmsignal ljuder/blixtrar. Skylten ska utformas med vit text på röd botten och vara läsbar från ståplanet under, eller vid, larmdonet. I publika lokaler ska hygienutrymmen förses med kompletterande optiska larmdon eftersom personer med hörselnedsättning kan vistas där utan direktkontakt med andra personer. Inom Vk5B ska så kallat tyst larm alltid utredas och eftersträvas. Detta ska då analyseras och verifieras analytiskt. Ljudstyrkan för ett utrymningslarm ska anpassas till den omgivande ljudnivån i lokalen. Lokaler för sovande personer ska placeras så att ljudnivån vid en plats för en sovande persons huvud är minst 75 db(a). Ljudnivån för övriga lokaler ska inte understiga 65 db(a) på platser där personer vistas mer än tillfälligt. Ljudnivån ska även vara minst 10 db(a) över omgivande normal bakgrundsnivå och ska inte överstiga 115 db(a) på en meters avstånd från larmdonet. Utrymningslarm med talade meddelanden ska verifieras enligt SS-EN och SS-EN Hörbarhet ska verifieras enligt pren För ett talat meddelande ska ett STI-värde på minst 0,55 uppnås. Ljudtrycksnivån ska vara minst 70 db, dock minst 15 db över omgivningen. Talat utrymningsmeddelande ska föregås av en icke förväxlingsbar ljudsignal. Meddelandet ska anpassas till aktuell lokal och verksamheten i denna. Det talade meddelandet ska tydligt ge information om situationen och upprepas till dess att larmet återställs. Ett förslag till meddelande kan ha följande lydelse: 1. Signalkaraktär 1 (omedelbar fara) enligt SS ljuder i 5 sekunder. 2. Viktigt meddelande. Vi har fått ett brandtillbud i byggnaden. Vi får be samtliga att omedelbart lämna lokalerna genom närmaste utgång. Följ personalens anvisningar. Fortsätt ut i det fria och var vänliga att inte blockera utgångarna. 3. Signalkaraktär 1 (omedelbar fara) enligt SS ljuder i 5 sekunder. 4. Important message. There is a fire situation in the building. Please leave the building through the nearest exit. Follow the instructions given by the management and proceed to the outside. Don t block the exits. 5. Meddelandet upprepas från punkt 1. Ledningsnätet för larmdon mm ska föläggas och utformas så att utrymningslarmet kan fungera en viss tid också under pågående brand. Kabel testad enligt EIC eller kabel som är avskiljs i motsvarande klass EI 30 uppfyller kravet. Utformning av larmknappar för manuell aktivering av utrymningslarm ska verifieras enligt SS-EN Sådana larmknappar ska förses med skyddslock. Larmknappar ska placeras högst 1,1 m över golvet. Brandlarm ska avge signal till SOSAB. Detta och övriga styrningar ska framgå av brandskyddsbeskrivning. 14

15 10.0 AUTOMATISKA SLÄCKSYSTEM Om sprinkler ska användas ska tillämpliga delar av nedanstående krav uppfyllas. Tillförlitligheten och förmågan hos automatiska vattensprinkleranläggningar ska verifieras enligt SS-EN och standardserien SS-EN Tillförlitligheten och förmågan hos ett boendesprinklersystem ska verifieras enligt SS och SS med sprinklersystem enligt typ 1 / 2 / 3. Komponenterna ska utformas i enlighet med standardserien SS EN med egenskaper anpassade efter avsedd användning. Tillförlitligheten och förmågan hos Vattenspray och delugesystem ska verifieras enligt SIS-CEN TS Anläggning med koldioxid ska utföras enligt SBF 115. Anläggningen med inertgas ska utföras enligt SBF 500. Tillförlitligheten och förmågan hos andra system ska verifieras enligt SBF 120. Automatiska släcksystem krävs alltid i verksamhetsklasserna 5B och 5C och oftast i storkök. Det kan också bli ett följdkrav av en eventuell analytisk dimensionering eller utgöra ett så kallat tekniskt byte (det finns ett antal godkända byten i de allmänna råden i BBR som inte kräver analytisk dimensionering) VENTILATIONSBRANDSKYDD Upphängningsanordningarnas bärförmåga ska minst motsvara avskiljande byggnadsdelars brandmotståndstid. Ventilationskanaler brandisoleras vid genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel. Genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdelar tätas med metod/material motsvarande den genombrutna byggnadsdelens brandtekniska klass. Takgenomföringens brandtekniska klass ska motsvara byggnadens byggnadsdelars brandmotståndstid. Fläktrums brandtekniska klass skall motsvara byggnadens byggnadsdelars brandtekniska klass ur avskiljande hänseende. Invändiga vägg- och takytor utförs med lägst klass B-s1,d0 på material av lägst klass A2-s1,d0 eller på klass K 2 10/B-s1,d0. Golvbeläggningen utförs i klass A1 fl. I möjligaste mån ska system med fläktar i drift eftersträvas för skydd mot brandgasspridning mellan brandceller. En sådan lösning ska alltid verifieras med analytisk dimensionering. 15

16 Om detta inte bedöms kostnadseffektivt väljs en av följande skyddsmetoder med förenklad dimensionering: Separat system för varje brandcell. System utförs enligt princip redovisad i avsnitt 1.1 i handboken Styrning och övervakning i ventilationssystem och brandgaskontrollsystem. Brandceller avskiljs med spjäll. Spjäll ges samma brandmotståndstid som byggnadsdelens brandtekniska klass, E XX- S eller EI XX-S (SS-EN 15650). System utförs enligt princip redovisad i avsnitt 1.2 i handboken Styrning och övervakning i ventilationssystem och brandgaskontrollsystem. Övrig vägledning för utförande finns i handboken Installationsbrandskydd I kök i bostäder och andra utrymmen med hushållsspis eller ugn ska imkanalen utföras i lägst brandteknisk klass EI 15. Som alternativt till EI 15 kan imkanalen utföras i lägst brandtekniskt klass E 15 och med ett skyddsavstånd till brännbara material på minst 30 mm. Anslutningsdon till imkanaler ska utformas med material i lägst brandteknisk klass E. Kanaler och anslutningsdon kan placeras mot brännbart material vid genomgång av hyllor eller skåpsidor. Även ovansidan och andra mindre delar av ytterhöljet till spisfläktar kan placeras mot brännbart material. Imkanalen utförs i övrigt enligt Imkanal 2012:1. Imkanaler från storkök ska i hela sin längd utföras i lägst brandteknisk klass EI XX med samma brandtekniska klass som för övriga avskiljande konstruktioner dock lägst EI 30. Imkanaler kan dock vara oisolerade inom brandcellen, om det finns en minst 100 mm bred luftspalt mellan kanalen och brännbara byggnadsdelar. Imkanaler kan även vara oisolerade, om de är belägna utvändigt och avståndet till brännbart material är minst 0,5 meter. Avståndet kan minskas till 0,25 m, om det finns ett strålningsskydd mellan kanalen och brännbart material. Strålningsskyddet ska utföras i lägst brandteknisk klass A2-s1,d0 med beständiga egenskaper MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER Räddningsväg Räddningsväg ska vara utformad enligt följande: körbanebredd minst 3,0 m och vertikalradien minst 50 m, minst 4 meter fri höjd, tåla axeltrycket 100 kn, hårdgjort ytlager, högsta längslutning om 8 %, och högsta tvärfall om 2 %, samt vinterväghålls snöröjs till angiven bredd och halkbekämpas. 16

17 Uppställningsplatser Uppställningsplats för räddningstjänstens höjdfordon ska vara utformad enligt följande: minst 5 meter bred och minst 12 meter lång placeras utanför ytterkanten av de balkonger eller fönster som ska kunna nås med höjdfordon. avståndet får inte överstiga 9 meter räknat från uppställningsplatsens kant till ytterkant balkong eller fönster som ska kunna nås med höjdfordon. inte ha större lutning än 8.5 % i någon riktning tåla axeltrycket 100 kn, vinterväghålls snöröjs till angiven bredd och halkbekämpas. det ska vara möjligt att komma till platsen utan att behöva backa fordonet. Däremot kan det accepteras att höjdfordonet får backa ut från uppställningsplatsen stegen eller hävaren ska kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd eller dylikt. Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt ska understiga 50 m. Uppställningsplatser för bärbar stege ska vara utformade enligt följande: en plan markyta (max. ca 10 sidlutning och 10 längdlutning) om minst 2,0 x 2,0 m. kanten på ytan placeras ca 1,0 m horisontellt ut från angreppspunkt på fasad (fönsterkarm eller balkongräcke). Stegens lutning mot fasaden kommer alltid att vara 75 (vid max längd 11 meter kommer stegen att hamna ca 3 meter horisontellt ut från angreppspunkten). vid sidan av den plana ytan behövs ett fritt utrymme om ca 4 meter för att kunna resa stegen. stegen ska kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd eller dylikt. Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt ska understiga 50 meter. Tillträdesvägar En tillträdesväg för invändiga räddningsinsatser ska finnas på varje plan. Tillträdesväg kan utgöras av utrymningsväg. Vinterväghålls snöröjs till angiven bredd och halkbekämpas ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER Släckutrustning I enlighet med Lagen om skydd mot olyckor, LSO (SFS 2003:778) ska lokalerna utrustas med anordningar för manuell brandsläckning. Släckutrustningen kan utgöras av handbrandsläckare eller inomhusbrandposter. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 1988:4, ska utrustning för brandsläckning finnas lätt tillgänglig vid laddningsplats för truck. Avstånd till närmaste släckutrustning ska inte överstiga 25 meter. Handbrandsläckare ska utformas enligt SS-EN 3. Inomhusbrandposter ska utformas enligt SS-EN (2). Brandgasventilation Brandgasventilation ska finnas i trapphus, vindar, källare och garage. 17

18 Utvändigt brandpostnät Nedan följer ett förslag till arbetsgång för hur den enskilde projektören kan arbeta i ett normalt projekt inom detaljplanerat område: 1. Kontrollera att det finns en kommunal brandpost inom 75 meter från den sämst belägna uppställningsplatsen för släckfordon. 2. Kontrollera att kapaciteten i brandposten stämmer överens med de flöden som anges i VAV P83, Allmänna vattenledningsnätet och VAV P76, Vatten till brandsläckning för den planerade verksamheten. Observera att det totala vattenbehovet kan vara större än vad som anges om det finns automatisk vattensprinkler installerad i byggnaden. 3. Om någon av punkt 1-2 inte uppfylls så kontaktas kommunen för att reda ut hur tillgången på brandvatten är planerad inom det aktuella området PLAN FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL Innan byggnaden eller delar av den tas i bruk ska det finnas skriftliga instruktioner för provning, skötsel och underhåll. De skriftliga instruktionerna som behövs med avseende på brandskyddet ska redovisas som bilaga till brandskyddsdokumentationen (relationshandling). Dessa instruktioner skall vara underlag för och del av utbildning till driftspersonal och verksamhet vid överlämning BRANDSKYDD UNDER BYGGTIDEN Byggarbetsplats ska vara utformad så att risken för personskador begränsas. Åtgärder ska vidtas till skydd mot uppkomst och spridning av brand. Brandskyddet under byggtiden omfattar huvudsakligen säkerställande av: utrymningsförutsättningar från pågående verksamheter brandskydd (brandcellsgränser, brand- och utrymningslarm etc.) inom pågående verksamheter brandskydd på byggarbetsplatsen räddningstjänstens insatsmöjlighet under byggtiden Hur ovanstående tillgodoses ska analyseras och redovisas i brandskyddsbeskrivningen för projekteringen, och senast i bygghandlingsskedet.. 18

19 16.0 KONTROLL AV UTFÖRANDET Följande delar ska normalt ingå i den dokumenterade kontrollen (för byggtiden) av byggnadens brandskydd: Byggnadsdelar att avskiljande byggnadsdelar är utförda i enlighet med brandteknisk klass på ritning/brandskyddsbeskrivning. Eltekniska installationer i brandcellsgräns att eltekniska installationer, ex. eldosor, inte sänker den brandcellsskiljande konstruktionens brandtekniska klass. Branddörrar att dörrar är monterade enligt monteringsanvisningar för typgodkännandet. Glas i brandcellsgräns att använda brandglas uppfyller brandteknisk klass i enlighet med ritning/brandskyddsbeskrivning. Infästning av brandtekniskt glas att brandklassat glas är monterat enligt monteringsanvisningar för typgodkännandet. Genomföringar att genomföringar är tätade med typgodkänt material eller motsvarande metod enligt tillhörande handlingar. Ytskikt att ytskikt uppfyller kraven i brandskyddsbeskrivningen. Taktäckning att taktäckningen är utförd enligt brandskyddsbeskrivningen. Bärande konstruktioner vald metod för berörda bärande konstruktioner samt att de är skyddade i brandteknisk klass enligt brandskyddsbeskrivningen. Allmänbelysning att allmänbelysningen är utförd i enlighet med brandskyddsbeskrivningen. Vägledande markeringar att skyltarna är installerade enligt brandskyddsbeskrivningen, och att skyltarnas utförande och funktion är provad. Nödbelysning att nödbelysning är utförd i enlighet med brandskyddsbeskrivningen och att belysningens utförande och funktion är provad. Dörr i brandcellsgräns som står uppställd på rökdetektorstyrd magnet att hållmagnet styrs av rökdetektorer på vardera sidan om dörrpartiet och att dörrarna stängs vid aktiverad detektor. Elslutbleck typgodkännande ska finnas som visar att elslutblecken till dörrar i brandcellsgränser uppfyller kraven för dörrens brandtekniska klass. Branddetektionssystem att branddetektionssystemet med tillhörande styrfunktioner är installerat enligt handlingar. Anläggningen ska besiktas av godkänd besiktningsman. Utrymningslarm Att larmanläggningen uppfyller funktionskraven i brandskyddsbeskrivningen samt att utrymningslarmets hörbarhet är provad och dokumenterad. Brandgasventilation att brandgasventilationen är utförd så att den uppfyller funktionskraven i brandskyddsbeskrivningen. Brandgasventilation/tryckavlastning i hisschakt att brandgasventilationen/ tryckavlastningen i hisschakt uppfyller funktionskraven Sprinkler att sprinkleranläggningen med tillhörande styrfunktioner (utrymningslarm och öppning av brandgasventilation) är installerad enligt brandskyddsbeskrivningen, Anläggningen ska besiktas av enligt SBF godkänd besiktningsman (alternativt besiktningsman godkänd enligt riktlinjer i nyttjat regelverk). Anläggarintyg och leveransbesiktningsintyg för släckanläggningen ska ingå i dokumentationen. Andra släcksystem - Anläggningen ska besiktas av besiktningsman godkänd enligt riktlinjer i nyttjat regelverk. Anläggarintyg och leveransbesiktningsintyg ska ingå i dokumentationen. 19

20 Ventilation att ventilationsanläggningen är utförd i enlighet med brandskyddsbeskrivningen. Installationsschakt är utförda enligt brandskyddsbeskrivningen. Jordfelsbrytare att installation av jordfelsbrytare utförts på sådant sätt att brandtekniska funktioner som t ex nödbelysning, utrymningsskyltar och fläktar inte sätts ur funktion. Även övriga komponenter inom brandskyddet ska omfattas. 20