BRANDTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdragsnamn. Jakobsbergs Centrum, utveckling Bostäder Nybyggnation Datum

Transkript

1 Dokumenttyp BRANDTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdragsnamn Jakobsbergs Centrum, utveckling Bostäder Nybyggnation Datum Status PROGRAMHANDLING Handläggare John Hultquist Tel: E-post: Internkontroll Gunnar Wikholm Uppdragsledare John Hultquist Uppdragsgivare Origo Arkitekter, Leontina Barreto Uppdragsnummer Falun Gävle Karlstad Malmö Stockholm Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon Internet Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Omfattning Syfte Underlag Internkontroll DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Dimensioneringsmetod Personantal Verksamhetsklass Byggnadsklass Brandbelastning Fastighetsrättsliga förhållanden Planbestämmelser Brandfarliga och explosiva varor Egna ambitioner Räddningstjänstens förmåga avseende insatstid UTRYMNING Utrymningsstrategi Gångavstånd Gångavstånd till utrymningsväg Gångavstånd inom utrymningsväg Framkomlighet Väg till utrymningsväg Utrymningsväg Dörrar Fönster Trappor Undertak Glastak Vägledande markeringar och belysning Vägledande markeringar Allmänbelysning Nödbelysning Utrymningsplan SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND Uppvärmningsanordningar SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM BYGGNADER Skydd mot brandspridning inom brandcell Material, ytskikt och beklädnad Övrigt Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller Brandceller Dörrar Datum: Sida: 2 av 16

3 5.3 Ytterväggar Skydd mot omfattande brandspridning SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER Avstånd Taktäckning BÄRFÖRMÅGA VID BRAND (EKS 9) Dimensionering genom klassificering LARMSYSTEM Brandvarnare VENTILATIONSBRANDSKYDD Imkanaler MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER Räddningsväg och uppställningsplats Tillträdesväg Släckutrustning Brandgasventilation Trapphus Garage Utvändigt brandpostnät Datum: Sida: 3 av 16

4 1 INLEDNING 1.1 OMFATTNING Brandskyddsbeskrivningen omfattar byggnaderna i sin helhet. Byggnaderna utgör en sammanhängande volym i 5-8 våningar nära Riddarparken, strax norr om den gata som i dagsläget passerar parken och fortsätter in till Jakobsbergs C. Bakom dessa sammanhängande byggnader kopplas en fyra våningar hög flygel. Denna flygel kan (förutom att användas som vanliga bostäder) fungera som studentbostäder, LSS-boende eller liknande och behandlas i princip inte vidare i denna handling. Under byggnaderna (källarplan) kommer ett P-garage att anordnas. Figur 1: planlösningsförslag för bostadsplan Figur 2: Garageplanet Datum: Sida: 4 av 16

5 1.2 SYFTE Denna handling redovisar övergripande krav avseende det byggnadstekniska brandskyddet. Angivna krav baseras på de krav som ställs i nuvarande bygglagstiftning, Boverkets byggregler, BBR 21. Syftet med handlingen är att redovisa hur berörd byggnaders brandskydd ska säkerställas i enlighet med Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap UNDERLAG Underlag till beskrivningen utgörs av följande handlingar: Ritning / filnamn Planlösningar.d wg Projketbeskrivn ing Daterad Reviderad Beskrivning Upprättad av Planlösning Hus Origo Arkitekter Beskrivning av byggnaderna Origo Arkitekter 1.4 INTERNKONTROLL Brandskyddsbeskrivningen omfattas av Brandskyddslagets internkontroll i enlighet med företagets kvalitetsledningssystem. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult i företaget av rimligheten i de brandskyddstekniska förutsättningarna och de föreslagna brandskyddsåtgärderna. 2 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 DIMENSIONERINGSMETOD Brandskyddet har utförts med förenklad dimensionering. 2.2 PERSONANTAL För bostäder är personantalet normalt inte en dimensionerande faktor. Brandskyddet för tillkommande verksamheter (förskola etc.) behöver studeras ingående när man vet mer om deras utformning, i detta tidiga skede har detta inte kunnat genomföras. 2.3 VERKSAMHETSKLASS Eftersom byggnadskomplexet innehåller utrymmen som tillhör olika verksamhetsklasser ska den delas in enligt följande: Utrymme Bostäder Garage (ej publikt) Eventuell förskola Eventuellt LSS-boende Verksamhetsklass (Vk) Vk3 VK1 Vk5A Vk5B Lokaler i Vk5A & B behandlas inte vidare i denna handling, det förutsätts att dessa lokaler innehåller Vk BYGGNADSKLASS Byggnadskomplexet är uppfört i fler än två våningsplan. Byggnadskomplexet bedöms därför ha ett stort skyddsbehov och ska dimensioneras enligt reglerna för Br1. Datum: Sida: 5 av 16

6 2.5 BRANDBELASTNING Vid dimensionering av brandskyddet förutsätts en brandbelastning på maximalt 800 MJ/m 2 (golvarea). Brandbelastningen är hämtad ur BBRBE 1, Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning. 2.6 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FÖRHÅLLANDEN Inga fastighetsrättsliga förhållanden som påverkar utformningen av brandskyddet är kända. 2.7 PLANBESTÄMMELSER Inga krav på brandskyddstekniska åtgärder i gällande planbestämmelser är kända. 2.8 BRANDFARLIGA OCH EXPLOSIVA VAROR Det sker ingen hantering av brandfarliga och explosiva varor inom någon del av byggnaderna. 2.9 EGNA AMBITIONER Fastighetsägarens ambitionsnivå för brandskyddet i byggnaden ligger i nivå med det brandskydd som krävs enligt lagstiftningen. Handlingen anger således minimikrav för brandsäkerheten RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA AVSEENDE INSATSTID Någon särskild anpassning av brandskyddet till räddningstjänstens förmåga har inte gjorts eftersom insatstiden är högst 10 minuter. 3 UTRYMNING Utformning av byggnaderna skall vara sådan att tillfredställande utrymningssäkerhet vid brand tillgodoses. Detta uppnås generellt genom att det från varje lokal där människor vistas mer än tillfälligt finns minst två av varandra oberoende utrymningsvägar samt att avstånden till dessa är begränsade. 3.1 UTRYMNINGSSTRATEGI Generellt Trapphus utgör en av utrymningsvägarna från bostadsplanen. Från garaget skall trapphusen utgöra utrymningsväg samt garagenedfarten. Eventuell loftgång i direkt anslutning till bostad som den betjänar utgör en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar (trapphus). Från lokaler i markplan kan utrymning direkt till det fria ske. Utrymning via fönster En av utrymningsvägarna från bostadsplanen kan utgöras av fönster. Detta under förutsättning att fönstrets bröstningsnivå inte överstiger 23 m ovan utanförliggande mark samt att räddningstjänsten kan ställa upp stegbil i anslutning till dessa fönster. Annars behöver trapphus utföras som Tr2-trapphus. 3.2 GÅNGAVSTÅND Gångavstånd till utrymningsväg Gångavstånd till närmaste utrymningsväg ska inte överstiga 45 m. Där gångvägen sammanfaller räknas den gemensamma delen 1,5 gånger den verkliga längden. Datum: Sida: 6 av 16

7 3.2.2 Gångavstånd inom utrymningsväg Gångavstånd inom utrymningsväg ska inte överstiga 30 m, där utrymningsmöjlighet finns i två riktningar. Där utrymningsmöjlighet endast finns i en riktning ska gångavståndet inte överstiga 15 m. Detta avser eventuell loftgång. 3.3 FRAMKOMLIGHET Väg till utrymningsväg Väg till utrymningsväg ska generellt ha en fri bredd på minst 0,90 m och en fri höjd på minst på minst 2,00 m Utrymningsväg Trappor inom egna brandceller, dörrar mot det fria samt loftgångar är utrymmen som klassas som utrymningsvägar Dörrar Dörrar som ska användas för utrymning ska vara lätta att identifiera, öppna och passera. Mått Mått i dörröppningar ska generellt utformas med fri bredd på minst 0,80 m och fri höjd på minst 2,00 m. Öppningsfunktion Öppningsfunktion för dörrar ska utformas enligt följande: Högst 10 personer: Högst 50 personer: Dörrar för utrymning som endast går att öppna med nyckel får användas i utrymmen om dörrarna betjänar högst tio personer och att samtliga personer förväntas ha tillgång till nyckel. Detta är aktuellt från bostäder. Dörrar ska kunna öppnas genom tryck utåt eller genom att ett dörrtrycke trycks nedåt. Vred kan användas för att låsa upp dörren. Vred som även öppnar dörren (även manövrerar tryckesfallet) ska undvikas. Om kåpa täcker vred ska kåpan utformas så att den lätt kan forceras med en hand. Detta är aktuellt för garaget. Öppningsbeslag ska placeras med centrum mellan 0,80 till 1,20 m över golv. Från övriga verksamheter kan öppningsfunktion bestämmas först när man vet mer om hur dessa är tänkta att utformas och dess personantal fastslagits. Slagriktning Generellt gäller att dörrar som ska användas för utrymning ska vara utåtgående i utrymningsriktningen. Inåtgående dörrar kan dock accepteras för lägenheter Fönster Där det är möjligt från bostad kan en av utrymningsvägarna ersättas med fönster. Fönster för utrymning ska utformas enligt följande: Öppningssätt: Fönster ska vara öppningsbara utan nyckel eller annat redskap. Datum: Sida: 7 av 16

8 Storlek: Fönster ska vara sidohängda eller vridbara kring en vertikal axel. Fönster som är vridbara kring en horisontell axel får användas om de öppnas utåt och stannar i öppet läge. Fri öppning med minst 0,50 meters bredd och minst 0,60 meters höjd. Summan av bredd och höjd ska vara minst 1,50 m. För fönster som är vridbara kring en horisontell axel ska det fria måttet beräknas under fönsterbågens lägst belägna del. Se figur nedan. 0,60 m Figur 3: Fri öppning i höjdled Läge: Öppningens underkant ska ligga högst 1,2 m över golv. Om avståndet mellan golvet och fönstrets underkant överstiger 1,2 m ska plattform, trappsteg eller liknande monteras på insidan Trappor Trapphus (utrymningsvägar) ska generellt ha en fri bredd på minst 0,90 m och en fri höjd på minst på minst 2,00 m. Räcken och liknande får inkräkta med högst 0,10 m per sida. En trappa som utgör utrymningsväg och som passerar förbi dörr till det fria ska förses med en grind eller med tydlig markering som gör personer uppmärksamma på att inte fortsätta ner i en garaget Undertak För att utrymmande personer inte ska riskera att träffas av nedfallande byggnadsdelar ska undertak, inklusive infästningsdetaljerna, utformas så att det klarar en värmepåverkan av 300 C under minst 10 minuter utan att falla ned. Undertak utfört med brandskyddande beklädnad (K 2 10/B-s1,d0) uppfyller detta krav Glastak För att utrymmande personer inte ska riskera att träffas av nedfallande byggnadsdelar ska glastak, utformas så att det klarar en värmepåverkan av 300 C under minst 10 minuter utan att falla ned. Laminerat glas ska användas eftersom det vid eventuellt glasbräckage kommer att hålla glasbitarna på plats och avsevärt minska risken för glasnedfall. 3.4 VÄGLEDANDE MARKERINGAR OCH BELYSNING Vägledande markeringar Garaget ska förses med vägledande markeringar med utförande enligt AFS 2008:13. Datum: Sida: 8 av 16

9 Skyltar ska utformas som gröna skivor med tydliga vita symboler som är belysta eller genomlysta. Skyltar ska vara belysta eller genomlysta både i normalfallet och vid ett eventuellt strömavbrott. Placering Skyltar ska finnas i anslutning till de dörrar som är avsedda för utrymning. Skyltar ska placeras vid riktningsförändringar inom lokalerna. Skyltarna ska placeras så att en person enbart behöver förflytta sig en mindre sträcka för att se en skylt. Skyltar ska placeras så att det tydligt framgår var utrymningsvägarna finns t.ex. över en dörröppning eller hängande från innertaket. Storlek Skyltens höjd ska vara minst 0,5 % av läsavståndet för genomlyst skylt och minst 1,0 % av läsavståndet för belyst skylt. Strömförsörjning Vid strömavbrott ska vägledande markeringar ge avsedd belysning under minst 60 minuter. Strömförsörjning kan ske med ackumulatorförsedda armaturer Allmänbelysning Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar (trapphus och eventuella loftgångar). Där utrymningsväg mynnar i det fria ska det finnas allmänbelysning på utsidan byggnaden. Två efter varandra följande ljuspunkter i trapphus och korridorer får inte slockna till följd av samma fel. Detta kan exempelvis åtgärdas genom att ansluta dem till olika gruppsäkringar och jordfelsbrytare. Belysningsstyrkan får i genomsnitt inte understiga 100 lux i utrymningsvägen Nödbelysning Garaget ska förses med nödbelysning. Nödbelysning ska utformas enligt rekommendationen för belysning av utrymningsvägar i SS-EN Belysningsstyrka och placering Belysningsstyrkan ska vara minst 1 lux längs med hela gångstråket. I trappor ska belysningsstyrkan vara minst 5 lux i gånglinjen. Förhållandet mellan mörkaste och ljusaste punkten bör inte vara mer än 1:40. Högre belysningsstyrka bör eftersträvas vid utrymningsdörrar och vid släckutrustning. Låg placering av armaturer bör eftersträvas, för att inte blända personerna som utrymmer. Strömförsörjning Vid strömavbrott ska nödbelysningen ge avsedd belysning under minst 60 minuter. Strömförsörjning kan ske med ackumulatorförsedda armaturer. 3.5 UTRYMNINGSPLAN Utrymningsplanen kan bli aktuella för eventuell förskola och LSS-boende Bostädernas och garagets storlek, läge och överskådlighet bedöms vara sådana att utrymningsplan saknar betydelse för personers säkerhet vid en utrymning. Datum: Sida: 9 av 16

10 4 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND 4.1 UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR Uppvärmningsanordningar i bostadsdelar förutsätts ej utgöras av eldstäder, kaminer, bastuaggregat, värmepaneler och liknande. Om detta ändras skall Brandskyddslaget informeras om detta så att lämpliga krav kan ställas. Uppvärmning i garaget får inte ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion. Datum: Sida: 10 av 16

11 5 SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM BYGGNADER 5.1 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING INOM BRANDCELL Material, ytskikt och beklädnad Ytskikt och beklädnad på väggar, golv och tak samt fast inredning ska utföras i lägst följande brandtekniska klasser: Lokaltyp Vägg Tak Golv Rör, vid enstaka 1) installationer Garaget B-s1,d0 2) B-s1,d0 2) B L -s1,d0 Trapphus (utrymningsväg) B-s1,d0 2) B-s1,d0 2) C fl -s1 B L -s1,d0 Loftgång (utrymningsväg) Se krav för yttervägg Fläktrum B-s1,d0 2) B-s1,d0 2) B fl -s1 Schakt, invändigt B-s1,d0 2) B-s1,d0 2) Bostäder och övriga utrymmen C-s2,d0 B-s1,d0 2) B L -s1,d0 1) Om den sammanlagda exponerade omslutningsarean på rörinstallationer är mindre än 20 % av angränsande vägg- eller takyta. Annars A2 L -s1,d0 eller lika tak, vägg eller golv. 2) Ytskikt det yttersta skiktet, t ex målning, tapet eller liknande ska vara anbringat på material i brandteknisk klass A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Om en beklädnadsskiva används ska även denna uppfylla något av dessa krav Övrigt Mindre byggnadsdelar Mindre byggnadsdelar där omslutningsarea understiger 20 % av anslutande tak eller vägg till exempel dörrblad, dörr- och fönsterkarmar samt tak- och golvlister och balkar får utföras med ytskikt i lägst brandteknisk klass D-s2,d SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING MELLAN BRANDCELLER Brandceller Principiellt skall följande utrymmen utgöra egna brandceller: Varje lägenhet Utrymningsvägar (trapphus och eventuella loftgångar) Garaget Lägenhetsförråd Tvättstugor Fläktrum Utrymmen tillhörandes olika verksamhetsklasser Vindsutrymmen (skall begränsas i storlek till 400 m 2 i EI 30 och 1200 m 2 i EI 60) Det generella kravet på brandcellskiljande byggnadsdelar är lägst brandteknisk klass EI 60 (bjälklag, väggar och ingående öppningskompletteringar). Datum: Sida: 11 av 16

12 Genomföringar, anslutningar och installationer ska utformas så att den brandcellsskiljande funktionen upprätthålls. Brandspridning från fönster till vind via takfot Risken för brandspridning från fönster via takfot till vind, som utgör en annan brandcell, ska begränsas. Detta kan exempelvis ske genom att takfoten utförs med avskiljande förmåga i lägst klass EI 30. Ventilationssystem Beträffande utförande för avskiljning av ventilationssystem, fläktrum m.m., se avsnitt 9. Installationsschakt Installationsschakt ska utformas så att brandcellsgränserna upprätthålls. Risken för brandspridning genom värmeöverföring från ventilationskanaler till brännbara material ska beaktas. Schakt ska utföras i lägst klass EI 60. Ventilationskanaler inom schakt avskiljs i lägst klass EI 15 från brännbara byggnadsdelar eller fast inredning, såsom rör, isolering, reglar och kablage Dörrar Dörrar ska generellt utformas i samma brandtekniska klass som den byggnadsdel de är placerade i, dvs. klass EI 60. Se dock specifika krav enligt nedan. Dörrar till trapphus (utrymningsväg) ska vara täta även i dörrens underkant och ska utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-S m C. Dörrar som kan förväntas vara stängda behöver inte utföras med dörrstängare. Sådana dörrar är dörrar till bostäder i verksamhetsklass 3, hissmaskinrum och teknikutrymmen som t ex fläktrum, undercentraler, elcentraler och städförråd och liknande. 5.3 YTTERVÄGGAR Ytterväggar ska uppfylla punkterna 1-4 nedan. 1. Avskiljning mellan brandceller. Ytterväggskonstruktioner som vid provning enligt SS-EN med brandpåverkan enligt kapitel 4.2 (standardbrandkurvan) uppfyller kraven på avskiljande funktion. 2. Begränsning av brandspridning inuti väggen. Ytterväggar som enbart innehåller material av lägst klass A2-s1,d0 eller en yttervägg som avskiljs på ett sådant sätt att en brand inuti väggen hindras från att sprida sig förbi avskiljande konstruktion, uppfyller kravet på skydd mot brandspridning inuti väggen. 3. Begränsning av risk för brandspridning längs med fasadytan. Kravet uppfylls om fasadytan utförs i lägst klass A2-s1,d0. Som alternativ kan kraven uppfyllas med en fasadbeklädnad i lägst klass D-s2,d2 och om något av följande villkor är uppfyllda, se även figur nedan: a. byggnaden har högst två våningsplan, b. beklädnaden, oavsett byggnadens höjd, täcker endast byggnadens bottenvåning. c. byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst klass A2-s1,d0. d. byggnaden har högst åtta våningsplan och brännbart material av lägst klass D-s2,d2 endast täcker en begränsad del av fasadytan. 4. Begränsning av risken för personskador till följd av nedfallande delar (glassplitter, mindre putsbitar och liknande) av ytterväggen. Datum: Sida: 12 av 16

13 För fönster i ytterväggar (mot loftgång, vid lägre belägna tak m.m.) gäller speciella regler och krav. Detta preciseras i ett senare skede av projekteringen. Brännbart material i ytterväggen bör undvikas alternativt skall brännbart material avskiljas. 5.4 SKYDD MOT OMFATTANDE BRANDSPRIDNING Eftersom byggnaden är indelad i brandceller som inte överstiger 1250 m 2 behöver inga övriga åtgärder vidtas som skydd mot omfattande brandspridning. 6 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER 6.1 AVSTÅND Om avståndet från byggnadskomplexet till annan byggnad är mer än 8 m krävs inget ytterligare skydd mot brandspridning mellan dessa byggnader. 6.2 TAKTÄCKNING Taktäckning som utförs med material i klass A2-s1,d0 uppfyller gällande krav för taktäckning oavsett avstånd mellan byggnader. 7 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND (EKS 9) 7.1 DIMENSIONERING GENOM KLASSIFICERING Byggnadens bärande konstruktioner dimensioneras genom klassificering enligt standardbrandkurvan, definierad i SS-EN För byggnad med upp till 4 våningar gäller följande: Byggnadsklassen innebär att de bärande konstruktionerna tillhör brandsäkerhetsklass 4 vilket innebär ett krav på klass R 60 för bärande konstruktioner. För byggnad med 5-8 våningar gäller följande: Byggnadsklassen innebär att vertikala bärverk samt eventuella separat utformade stomstabiliserande horisontella bärverk tillhör brandsäkerhetsklass 5 vilket innebär ett krav på klass R 90. (Även ev. horisontella avväxlingsbalkar etc. som erfordras för den vertikala lastnedföringen skall utföras i klass R 90). Datum: Sida: 13 av 16

14 Bjälklag tillhör brandsäkerhetsklass 4 och kan utföras i klass R 60 även om dessa är stomstabiliserande. 8 LARMSYSTEM Detta avsnitt i handlingen behöver kompletteras om det blir aktuellt med verksamhetsklass 5A eller 5B. 8.1 BRANDVARNARE Bostäder ska förses med brandvarnare. Utformning av brandvarnare ska verifieras enligt SS-EN Brandvarnare ska förses med larmindikator. Brandvarnare ska placeras i hallen utanför sovrummen. Det rekommenderas att även placera en brandvarnare i varje sovrum. Brandvarnare placeras i tak. Avståndet till tilluftdon ska vara minst 1 m. För att undvika onödiga larm bör brandvarnare inte placeras i närheten av spis och inte heller omedelbart utanför bad- eller duschrum. Varje brandvarnare kan förväntas ha en täckningsyta på högst 60 m 2. Avståndet mellan brandvarnare ska vara maximalt 12 m. Signal ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas stadigvarande. Batteridrivna brandvarnare bör förses med ett batteri som räcker hela brandvarnarens livstid, vanligen 10 år. Om nätanslutna brandvarnare väljs ska de kompletteras med batteribackup. 9 VENTILATIONSBRANDSKYDD Ventilationssystemet har inte studerats i detalj. Nedan anges enbart grundläggande nybyggnadskrav för ventilationsbrandskydd. Luftbehandlingsinstallationer ska placeras, utformas och hängas upp så att skyddet mot brandoch brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls. Risken för brandspridning på grund av värmeöverföring genom luftbehandlingsinstallationer till brännbara material i andra brandceller ska beaktas. Installationerna ska utformas så att alla delar som krävs för att upprätthålla skyddet klarar den temperaturökning som de kan förväntas utsättas för. Generellt kan en av följande skyddsmetoder användas för skydd mot brandgasspridning mellan brandceller med förenklad dimensionering: Separat system för varje brandcell System utförs enligt princip redovisad i avsnitt 1.1 i handboken Styrning och övervakning i ventilationssystem och brandgaskontrollsystem. Brandceller avskiljs med spjäll Spjäll ges samma brandmotståndstid som byggnadsdelens brandtekniska klass, E 60-S i kombination med isolering av kanalen eller EI 60-S (SS EN 15650). System utförs enligt princip redovisad i avsnitt 1.2 i handboken Styrning och övervakning i ventilationssystem och brandgaskontrollsystem. Datum: Sida: 14 av 16

15 Fläktar i drift/tryckavlastning System med fläktar i drift och tryckavlastning kräver att analytisk dimensionering utförs. 9.1 IMKANALER I kök i bostäder med hushållsspis eller ugn ska imkanalen utföras i lägst brandteknisk klass EI 15. Som alternativ till EI 15 kan imkanalen utföras i lägst brandtekniskt klass E 15 och med ett skyddsavstånd till brännbara material på minst 30 mm. Anslutningsdon till imkanaler ska utformas med material i lägst brandteknisk klass E. Kanaler och anslutningsdon kan placeras mot brännbart material vid genomgång av hyllor eller skåpsidor. Även ovansidan och andra mindre delar av ytterhöljet till spisfläktar kan placeras mot brännbart material. Imkanalen utförs i övrigt enligt Imkanal 2012:1. 10 MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER 10.1 RÄDDNINGSVÄG OCH UPPSTÄLLNINGSPLATS Räddningsväg Byggnaderna är från hussidan som vetter mot allmänna gatunätet tillgänglig för räddningsfordon. Tillkommande vägar i anslutning till byggnaderna som behöver anordnas för att kunna erhålla erforderliga uppställningsplatser för stegutrustning skall utformas som räddningsvägar. Räddningsväg ska vara utformad enligt följande: körbanebredd minst 3,0 m och vertikalradien minst 50 m fri höjd minst 4,0 m tåla axeltrycket 100 kn hårdgjort ytlager högsta längslutning om 8 % och högsta tvärfall om 2 % samt vinterväghållas Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap , 11 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder(eurokoder), EKS Uppställningsplats för stegutrymning med höjdfordon Uppställningsplats ska vara utformad enligt följande: minst 5 m bred och minst 12 m lång placeras utanför ytterkanten av de balkonger eller fönster som ska kunna nås med höjdfordon avståndet får inte överstiga 9 m räknat från uppställningsplatsens kant till ytterkant balkong eller fönster som ska kunna nås med höjdfordon inte ha större lutning än 8,5 % i någon riktning tåla axeltrycket 100 kn vinterväghållas det ska vara möjligt att komma till platsen utan att behöva backa fordonet. Däremot kan det accepteras att höjdfordonet får backa ut från uppställningsplatsen stegen eller hävaren ska kunna resas till avsedd angreppspunkt utan att hindras av utskjutande byggnadsdelar, träd eller dylikt Avståndet mellan räddningsfordonens uppställningsplats och byggnadens angreppspunkt ska understiga 50 m Datum: Sida: 15 av 16

16 Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap , 11 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder(eurokoder), EKS TILLTRÄDESVÄG Tillträdesvägar allmänt En tillträdesväg för invändiga räddningsinsatser ska finnas på varje plan. Tillträdesväg kan utgöras av utrymningsväg. Tillträde till vind Tillträdesvägen till vind ska utgöras av trapphusen. Tillträde till yttertak - invändig tillträdesväg Invändig tillträdesväg ska avskiljas från vind enligt kraven för avskiljande konstruktion. Invändig tillträdesväg till yttertak kan anordnas från ett trapphus SLÄCKUTRUSTNING I enlighet med Lagen om skydd mot olyckor, LSO (SFS 2003:778) ska garaget utrustas med anordningar för manuell brandsläckning. Släckutrustning kan utgöras av handbrandsläckare. Avstånd till närmaste släckutrustning ska inte överstiga 25 m. Handbrandsläckare ska utformas enligt SS-EN 3 och skyltas enligt AFS 2008: BRANDGASVENTILATION Trapphus Trapphus ska förses med brandgasventilation. Exempel på godtagbar lösning är att trapphus förses med termiskt brandgasventilation via öppning i trapphusets topp. Öppningen ska ha en fri (geometrisk) area av minst 1 m 2. Öppning för brandgasventilation kan utföras vilströmskopplad, det vill säga strömlöst öppen eller försedd med batteribackup. Manöverdon ska vara placerat i bottenvåningen för att kunna manövreras av räddningstjänsten. Märkning av manöverdon ska utföras enligt AFS 2008: Garage Garaget skall förses med möjlighet till manuell aktiverad brandgasventilation med storlek motsvarande 0,5% av garagets yta UTVÄNDIGT BRANDPOSTNÄT Det förutsätts att brandpostnätet är utfört så att det uppfyller VAV P83, Allmänna vattenledningsnätet och VAV P76, Vatten till brandsläckning. Datum: Sida: 16 av 16