IS/IT-strategi. 1.0 Fastställd 1 (23) Karin Elfman IS/IT-ledning koncern Dokument nr : Version: Status: Sida:

Transkript

1 1.0 Fastställd 1 (23) Dokumenttyp: Forum: Sekreterare: Styrande dokument Dokumentbeskrivning: IS/IT-strategi 2014 IS/IT ledning koncern Utfärdat av: Utfärdat datum: Godkänt av: Godkänt datum: Karin Elfman IS/IT-ledning koncern IS/IT-strategi

2 1.0 fastställd 2 (23) 1 Sammanfattning Västra Götalandsregionens IS/IT-strategi sträcker sig över den kommande 3-års perioden och fokuserar på önskat börläge för IS/IT i Västra Götalandsregionen. Vår omvärld förändras allt snabbare och nya krav ställs på hur IS/IT ska stödja regionens olika verksamheter, medborgare och andra intressenter. Ökad användning av ny teknik, allt större mobilitet samt växande krav på att kunna dela information gör att många av regionens IS/IT-stöd blivit omoderna och behöver förnyas. Gemensamma processer, gemensam informationsstruktur och terminologi behöver säkerställas som grund för nya och effektiva IS/IT-stöd.. Ett område som fokuseras särskilt är Information Management Informationen är en viktig resurs, som måste hanteras på ett enhetligt sätt, för att kunna användas för flera olika ändamål utan dubbelregistreringar. Information Management ger en grund för ett långsiktigt arbete, men därutöver finns ett antal aktiviteter som kan ge effekter på kort sikt. Stödet för invånarna ska öka genom en större tillgång till befintlig information. Organisationsoberoendet ska öka, med gemensamma definitioner och gränssnitt. Single Sign On ska underlätta för medarbetarna samtidigt som säkerheten ökar. Antalet system som förvaltas måste minskas, för att frigöra resurser för utveckling och för att minska komplexiteten, och därmed höja kvaliteten för både användare och drift. Dessa åtgärder räcker dock inte, framförallt vad gäller vårdens IT-stöd. Arbetet att skapa nästa generations vårdinformationsmiljö, måste påbörjas snarast i nära samverkan med sjukvårdens övergripande utvecklingsprojekt. Strategin kommer att fördjupas i ett antal delstrategier och i branschernas handlingsplaner. Det är viktigt att genomförandet av dessa följs upp och hålls samman, så att framtida IS/ITstöd bildar en fungerande helhet både innehållsmässigt och tekniskt. Strategi Mål Börläge Vision Handlingsplan Mål Mål Nuläge Figur 1 Strategi innebär att, via handlingsplaner och uppnådda mål, ta sig från nuläge till börläge.

3 1.0 fastställd 3 (23) Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Förutsättningar Budget Nationella strategier Syfte Målgrupp Avgränsningar Vision Västra Götalands vision Det Goda Livet IS/IT-vision IS/IT-mål Mål ur kundperspektivet Mål ur finansiellt perspektiv Mål ur IS/IT-internt processperspektiv Mål ur IS/IT-medarbetarperspektiv IS/IT-principer Trender Nuläge Börläge Strategiska initiativ Informationshantering Integration Åtkomst Visualisering Säkerhets- och riskhantering IT-strategier IS/IT-arkitektur Framgångsfaktorer... 22

4 1.0 fastställd 4 (23) 2 Inledning 2.1 Bakgrund IS/IT-strategin är övergripande för Västra Götalandsregionen och uppdateras årligen för kommande femårsperiod. Tidigare version har haft fokus på ny organisation och styrmodell för att kunna åstadkomma önskade förändringar. Styrmodellen finns numera beskriven i separata dokument, medan denna version fokuserar på det övergripande börläget, strategiska initiativ och de kritiska framgångsfaktorerna. Handlingsplaner kommer framöver i särskilda dokument enligt nedan: Planstruktur för styrande dokument Styrande dokument och mål IS/IT:s planer för att nå verksamhetsmålen Finansiering av IS/IT Verksamhet IS/IT Det Goda Livet IS/IT Vision Strategiskt Strategiska verksamhetsmål och nationella mål IS/IT Strategi (3 år) Finansieringsplan IS/IT (3 år) Taktiskt Branschens mål och nationella mål IS/IT-plan för Branschen (1-6 år) Finansieringsplan Bransch (3 år) Utvecklingsplan (1-3 år) Objektplan (1 år) Budget (1 år) Operativt Kärnverksamheternas behov/plan IS/IT-plan för kärnverksamheten (1-2 år) ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA MENYN VISA-SIDHUVUD/SIDFOT Figur 3 Planstruktur för IS/IT, beslutad av Modellägaren 2013

5 1.0 fastställd 5 (23)

6 1.0 fastställd 6 (23) 2.2 Förutsättningar Budget 2013 Västra Götalandsregionens huvudsakliga styrdokument är den politiska budgeten. I budget 2013 finns flera konkreta mål för IS/IT-utvecklingen, exempelvis: Utvecklingen av Västra Götalandsregionen som en så kallad 24-timmarsmyndighet ska fortsätta genom ökad användning av modern teknik. Väl fungerande interna informationsoch kommunikationsinsatser är självklara för att leva upp till kraven om öppenhet och dialog. (sid 17) I budgeten framhålls också vikten av realisering och hemtagning av de effekter som IT- och verksamhetsutvecklingen syftar till (sid 20). Denna strategi ska bidra till att nå de politiska målen och även svara mot andra krav Nationella strategier Digital agenda Västra Götalandsregionen har anslutit sig till den nationella digitala agendan. Den ställer krav på det framtida IS/IT-stödet. Ett IT-politiskt mål för Sverige är definierat: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter För närvarande finns i Västra Götalandsregionen en separat gruppering, under ledning av Regional Utveckling, som i samverkan med kommunerna i länet arbetar med att ta fram en regional version av den digitala agendan. Målen är framför allt att öka invånarnas digitala delaktighet och en gemensam bredbandsutbyggnad. Nationell e-hälsa Strategin om nationell e-hälsa är framtagen gemensamt av Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, landstingssamverkan samt ytterligare intressenter inom omsorg, hälsooch sjukvård. Målet är att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare. Individen i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ska ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg samt åtkomst till dokumentation från sina tidigare insatser och behandlingar. Hon eller han ska erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar. Vård- och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information ska finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar.

7 1.0 fastställd 7 (23) Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet samt få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. Figur 4 Grov beskrivning av IS/IT-strategins relation till andra styrande dokument 2.3 Syfte Syftet med Västra Götalandsregions IS/IT-strategi är att: Beskriva det önskade börläget/målbilden för IS/IT Beskriva de vägval vi gör för att nå målbilden Ge stöd och vägledning i beslutsfattande inom IS/IT-området inom Västra Götalandsregionen

8 1.0 fastställd 8 (23) 2.4 Målgrupp IS/IT-strategin är styrande för dem som, direkt eller indirekt, fattar beslut rörande IS/IT-frågor och för dem som arbetar med IS/IT inom Västra Götalandsregionen, eller i organisation som samverkar med och finansieras av Västra Götalandsregionen. 2.5 Avgränsningar Denna reviderade version omfattar all IS/IT inom Västra Götalandsregionens verksamhetsområde, förutom: Medicinska Informationssystem inom Medicinsk Teknik Arbetet med att bygga ut bredbandsnätet till invånarna inom regionen (hanteras i den separata Bredbandsstrategin) Västtrafik har tills vidare en egen strategi för IS/IT. 3 Vision Västra Götalandsregionens IS/IT-vision tar utgångspunkt i Västra Götalands övergripande vision Det Goda Livet och de mål som finns formulerade för verksamheten. 3.1 Västra Götalands vision Det Goda Livet Grunden i Västra Götalands vision är Det goda livet. Det står för en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö där man värnar om de förnybara systemen, att möta behoven hos barn och ungdomar, en uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Visionen består av tre delar: Del 1: Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomisk, sociala och miljömässiga - en ram för allt utvecklingsarbete. Del 2: Fyra generella perspektiv, som ska genomsyra allt den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Del 3: Fem fokusområden; 1) Ett livskraftigt näringsliv 2) Ledande i kompetens och kunskapsutveckling 3) Infrastruktur och kommunikationer 4) En ledande kulturregion och 5) En god hälsa.

9 1.0 fastställd 9 (23) 3.2 IS/IT-vision IS/IT inom Västra Götalandsregionen medverkar till Det Goda Livet genom att: Ge inflytande, inspiration och utveckling Inflytande IS/IT ger inflytande genom att vara enkel och skapa möjlighet till påverkan, delaktighet, kunskapsspridning och utveckling. IS/IT ger möjlighet till regiongemenskap och dialog. Inspiration IS/IT ger inspiration genom att vara enkel, smart och tillgänglig när och där den behövs i rätt omfattning. IS/IT ger stöd för beslutsfattande och informationen är pålitlig och säker. IS/IT ger inspiration genom att ligga i framkant och ge förutsättningar för öppenhet. Utveckling IS/IT skapar utveckling och värde genom att tillgängliggöra information och kommunikation när och där den behövs. IS/IT ger förutsättningar för ökad tillväxt i regionen, effektivitet, lärande, kreativitet och skapande. 4 IS/IT-mål

10 1.0 fastställd 10 (23) Figur 5 - Koppling mellan vision, verksamhetsmål och IS/IT-mål De definierade strategiska målen nedan gäller fram till 2014 men kan förändras i samband med IS/IT-strategins årliga granskning. Samtliga IS/IT-mål skall kompletteras med en kvantitativ formulering. 4.1 Mål ur kundperspektivet Med kund avses både interna och externa kunder (samtliga medarbetare inom VGR som nyttjar IS/IT, privata vårdgivare och kommunernas vård- och omsorgspersonal, samt invånare, patienter, elever, besökare, m.m.) Mål 1: Enkelt och säkert att nå rätt information för rätt intressenter Kunden eller beslutsfattaren har tillgång till rätt information för att kunna fatta rätt beslut. Målet uppnås genom att etablera en gemensam informationsstruktur och arkitektur med gemensamma informationsaspekter. Uppföljning av målet kan ske genom att mäta andelen av den gemensamma informationsstrukturen som används.

11 1.0 fastställd 11 (23) Mål 2: Lösningar för interaktivitet, dialog och medskapande Upplevd och/eller faktisk delaktighet och inflytande ökar genom att tillhandahålla interaktiva tjänster. Interaktiva tjänster ökar också kunskapsspridningen, lärandet och skapandet inom regionen. Uppföljning av målet kan ske genom att följa upp användningen av interaktiva tjänster såsom Mina vårdkontakter. Mål 3: Effektiva och ändamålsenliga IS/IT-stöd för medarbetarnas dagliga arbete IS/IT fungerar enkelt och friktionsfritt och frigör därmed tid för kärnverksamhetsaktiviteter. Uppföljning av målet kan ske genom att mäta kundnöjdheten avseende IS/IT-stöd. 4.2 Mål ur finansiellt perspektiv Mål 1: Kostnadseffektiv IS/IT-struktur Medborgarna och verksamheterna får mer värde för pengarna genom gemensam förvaltning av alla IS/IT-tjänster och genom att etablera incitament för kostnadseffektivt nyttjande av dessa tjänster. Uppföljning av målet kan ske genom att mäta IS/IT-kostnad per anställd, medborgare e.d., alternativt systemkostnad eller IS/IT-kostnad per användare e.d. I tillägg kan jämförande studier göras för att se hur VGR:s IS/IT-kostnad utvecklar sig i förhållande till andra aktörer genom mätning av faktiska driftskostnader etc. Mål 2: Ökad andel utveckling i förhållande till drift och förvaltning Genom en effektivare drift och förvaltning till följd av en konsolidering av applikationer samt införande av en objektförvaltningsmodell, ökar regionens handlingsutrymme och därigenom säkerställs verksamheternas utvecklingsbehov. Uppföljning av målet kan ske genom att mäta antalet konsoliderade applikationer och antal objekt där en objektförvaltningsmodell är införd. Uppföljning kan också ske genom en beräkning av hur stor del utvecklingskostnaden respektive driftskostnaden utgör av den totala IS/IT-kostnaden. 4.3 Mål ur IS/IT-internt processperspektiv Mål 1: Snabba reaktioner och leveranser på identifierade behov Målet leder till större kundnöjdhet och bättre effektivitet i verksamheterna och uppnås genom att etablera kund/förbättringsteam per funktion/tjänst inom IS/IT. Uppföljning kan ske genom att mäta genomloppstid för beredning, ledtid för projektgenomförande och ledtid för ärendehantering.

12 1.0 fastställd 12 (23) Mål 2: Hög nyttjandegrad av de system som finns Målet syftar till effektivt utnyttjande av VGR:s IS/IT-system så att inte parallella system utvecklas för samma eller liknande behov. För att detta skall uppfyllas behöver dels systemen vara användarvänliga och dels måste verksamheten få kännedom om vilka system som finns. Införande av en objektförvaltningsmodell med tillhörande tjänstekatalog är ett steg på vägen. Målet följs upp genom att mäta hur mycket systemen används. 4.4 Mål ur IS/IT-medarbetarperspektiv Mål 1: Attrahera och utveckla IS/IT kompetens VGR har kompetenta IS/IT-medarbetare och bibehåller dem för att få kontinuitet genom att erbjuda möjligheter att vidareutvecklas inom organisationen. VGR marknadsför sig därför som en attraktiv arbetsgivare inom IS/IT och samtliga IS/IT-medarbetare har en utvecklingsplan. Målet kan följas upp genom att mäta personalomsättningen och personalnöjdhet. 4.5 IS/IT-principer Tidigare har fastställts ett antal IS/IT-principer som ska styra det dagliga arbetet för alla som arbetar i beslutsfattande positioner och som återspeglar hur IS/IT bidrar till verksamheterna. Dessa principer gäller. För tolkningar rörande styrmodell och organisation hänvisas till beskrivning av styrmodell för IS/IT 1. Kundnytta ska vara överordnad IS/IT IS/IT ska vara ett stöd för att bedriva kärnverksamhet och stödja interna och externa kunder. Konsekvens: Kunden ska alltid identifieras och kundnyttan utvärderas vid varje anskaffning/förändring av IS/IT-funktion. Tydliga regler och strukturer ska finnas för att ta hand om kundbehov. 2. Helheten prioriteras före delarna När värdet för regionen som helhet blir större än värdet för varje enskild verksamhet så hanteras det regiongemensamt eller branschgemensamt. Konsekvens: Gemensam finansiering och styrning av tjänster inom bransch och region kommer att ske.

13 1.0 fastställd 13 (23) 3. För varje verksamhetsfunktion ska strävan vara att det endast ska finnas en IS/IT-lösning. Överlappande IS/IT-lösningar för samma/likartade verksamhetsfunktioner ska undvikas. För att uppnå kostnadseffektivitet, ökad kvalitet och förenklad förvaltning ska det finnas en strävan efter konsolidering av IS/IT-lösningar. Konsekvens: Införande av överlappande IS/IT-lösningar ska särskilt motiveras. 4. Vid anskaffande av IS/IT funktioner ska standardiserade produkter/- tjänster/lösningar vara huvudalternativet. Enkelhet och igenkänning för medarbetare samt förenklad drift och underhåll är önskvärt. Konsekvens: Egenutveckling av lösningar övervägs i sista hand. 5. Ge användaren tillgång till rätt tjänster, rätt information, vid rätt tillfälle, på rätt plats och på rätt sätt Interna och externa användare ska ha tillgång till tjänster och information som de har behov och nytta av och som de är auktoriserade (t.ex. genom inloggning) att ta del av. Tjänsterna och informationen ska vara tillgänglig när användaren behöver det och på den plats han/hon befinner sig samt kunna nås med den utrustning (dator, telefon, platta etc.) som användaren nyttjar. Konsekvens: Ställer höga krav på infrastruktur, informationsstruktur och säkerhetslösningar

14 1.0 fastställd 14 (23) 5 Trender Ett nytt samhälle håller på att växa fram. Demografiskt, genom att andelen äldre ökar och andelen personer i arbetsför ålder minskar, vilket medför att färre ska försörja fler. Globaliseringen och frågan hur vi använder jordens resurser är andra faktorer som driver på en förändring. Människors liv förändras och jämfört med tidigare generationer är skillnaderna tydliga. Vi byter jobb oftare och byter försäkringsbolag, tandläkare, frisör etc. om vi inte är nöjda med den nuvarande. Vi är inte längre lika beroende av vår närmaste omgivning, ibland inte ens det egna landet. Trofasthet och tilltro till auktoriteter minskar, och individualismen ökar. Människan av idag nöjer sig inte med att vara en del av ett kollektiv. Vi lever ständigt uppkopplade och bestämmer själva vad som är viktigt och angeläget och när vi bestämt oss vill vi snabbt komma till skott. Köer och väntetider är inget vi längre accepterar. Vi lever i ett informationssamhälle, produktion och konsumtion av information ökar ständigt, med ny teknik och nya tillämpningar. Den nya tekniken, som introduceras allt snabbare, möjliggör för alla att bli mer flexibla i sin vardag. Invånarna förutsätter att samhället ska använda den nya tekniken. Stora informationsmängder sparas och trenden går mot att använda samma information för mycket mer än det ursprungliga syftet, i stället för att som tidigare registrera in den på nytt för varje användningsområde. Allt fler offentliga myndigheter lämnar ut öppna data elektroniskt, liksom andra organisationer och företag. Allt som inte är sekretess- eller integritetsskyddat kan göras till öppna data. Detta gör att nya informationstjänster uppstår. Tjänster som kombinerar datamängder från olika producenter och ger en ny och fylligare information. De nya tjänsterna kommer ofta i form av appar, små smarta applikationer för smartphones och pekplattor. Efterfrågan och utveckling av nya appar ökar ständig. Användarna är mobila och vill ha tillgång till information och funktion oavsett plats. En annan tydlig trend inom IT är att snart sagt alla apparater som innehåller elektronik kopplas upp mot Internet, allt ifrån bilar till armbandsur och medicintekniska produkter. Detta leder till att stora mängder data är möjliga att samla in. Varje uppkopplad apparat kan leverera data. Tekniken med 3D-skrivare ger möjligheter att snabbt framställa individuellt anpassade hjälpmedel och prototyper. Förr var det IT-avdelningarna som drev IT framåt och stod för den nyaste tekniken. Nu har IT-kulturen skiftat och idag är det användarna som äger den modernaste utrustningen med de senaste programmen. För några år sedan kom de sociala medierna som en lavin och tvingade affärsvärlden att förändra sig. Något som nu är lika omöjlig att stoppa, är BOYD (Bring Your Own Device), att ta med sin egen utrustning för att använda den på jobbet. Det tvingar nu organisationer att ta fram principer och utveckla säkerhetslösningar för användning av egen utrustning i organisationens IT-landskap.

15 1.0 fastställd 15 (23) 6 Nuläge Västra Götalandsregionen har många IT-stöd. De flesta är ett arv från ett annat århundrade. De ger nytta där de används, men kan inte samverka, utan konserverar gamla rutiner och låser in informationen. Behovet av invånar- och patientperspektivet är inte beaktat. Informationen är oftast inlåst i respektive IT-system. Dessutom är informationsstruktur och terminologi i huvudsak lokalt definierad. Det finns en, delvis genomförd, dokument- och informationshanteringsstrategi. En samlad hantering av masterdata (våra beslutade kodverk och klassifikationer med mera) är påbörjad. Västra Götalandsregionen har en mängd olika verksamheter. Här finns allt från symfoniorkester, balettensemble, muséer, högskolor till tandläkarmottganingar, vårdcentraler och högspecialiserad sjukhusvård. Det finns också organisationer för regional utveckling och för beställning av sjuk- och tandvård. Det innebär att det finns många olika verksamhetsfunktioner som behöver fungera ihop, men också en mångfald av system i regionens IT-miljö. I Västra Götalandsregionen finns runt IT-användare. En analys gjord i början av talet gav resultatet att det kan finnas fler än olika IT-system. Många av dessa är små och används av några få, medan andra är stora med många användare. Oavsett storlek, teknisk miljö och driftsform finns systemen i regionens IT-miljö och används för att stötta verksamheten. Autentisering och åtkomstkontroll sker i varje system vilket medför att alla IT-system behöver hantera alla användare som ska ha åtkomst. Konsekvensen blir att användarna behöver hantera flera olika inloggningsrutiner och -koder, vilket också kräver mycket support från IT-organisationen. Ett utvecklingsarbete med användning av säkra kort och Single Sign On via regionportalen har pågått i ett antal år, och lösningen används vid en mindre antal verksamheter. Säker autentisering används även för ett fåtal webbapplikationer. Vad gäller uppfyllande av patientdatalagen hanteras även det, där det hanteras, i varje enskilt system. Eventuella samtycken och spärrar lagras lokalt i IT-systemet och kan inte återanvändas.

16 1.0 fastställd 16 (23) 7 Börläge IS/IT ska stödja den regionala visionen Det goda livet med de fem fokusområdena; En god hälsa, Ett livskraftigt näringsliv, Ledande i kompetens och kunskapsutveckling, Infrastruktur och kommunikation samt En ledande kulturregion. IS/IT ska stödja och utgå ifrån verksamhetens mål, och prioriteringarna inom IS/IT skall avspegla detta. Invånarna har tillgång till information och önskade tjänster över nätet, deras valfrihet och inflytande har ökat, genom bättre möjligheter att interagera med våra verksamheter. Medarbetarna har tillgång till all information de behöver på ett enkelt sett. De har tillgång till flera stödtjänster, som kan effektivisera och höja kvaliteten på arbetet. Informationen fångas i de flesta fall vid källan och dubbelregistreringen har minskat väsentligt. Beslutsfattarna har tillgång till samlad information och stöd för beslut. Västra Götalandsregionen har en väl fungerade informationshantering, som ger mervärde för våra medarbetare och beslutsfattare i form av gemensam terminologi samt bättre struktur och högre kvalitet på våra informationsmängder. Patienter och invånare är naturliga aktörer som informationskonsumenter och dessutom kan bidra och producera information. Det är enklare att skapa, hitta och tillgodogöra information tack vare en väletablerad Information Management-kultur i Västra Götalandsregionen. Synergieffekter erhålls genom att gemensamma processer är införda för gemensamma verksamhetsfunktioner. Processerna använder den gemensamma informationsstrukturen och stöttas av effektiva IT-stöd. Strikt lokala behov av specifika IT-stöd kan lösas lokalt, och ändå samverka med helheten. Den samverkan som krävs, sker genom att gemensam terminologi, informationsstruktur och gemensamma IT-principer används. IS/IT-säkerheten i Västra Götalandsregionen har utvecklats så att invånare och medarbetare har säker tillgång till den information de behöver. Informationen är kvalitetssäkrad och ingenting förvanskas, försvinner eller kan nås av obehörig. Västra Götalandsregionen är en aktiv part i det nationella utvecklingsarbetet. Allt fler av ITstöden är nationellt gemensamma. Det nationella samarbetet ökar möjligheterna till informationsutbyte. Västra Götalandsregionen har etablerade välfungerande kontaktytor mellan det nationellt gemensamma och regionala arbetet. IT-stöden är utvecklade så att de erbjuder olika möjligheter att presentera information oavsett typ av enhet.

17 1.0 fastställd 17 (23) 8 Strategiska initiativ För att nå det önskade läget krävs en regional kraftsamling kring ett antal frågor. Att nå målen för medborgare, medarbetare och beslutsfattare kräver väldefinierade gränssnitt, gemensam informationsstruktur och gemensamma terminologier. Internationella och nationella standarer skall användas. De regiongemensamma strategiska initiativen redovisas nedan uppdelade i områdena: Information Management, Integration, Åtkomst och Visualisering. Figur 2 Information Management

18 1.0 fastställd 18 (23) 8.1 Informationshantering Vad som händer under skalet på våra smartphones, pekplattor, datorer och annan teknisk utrustning behöver inte användarna veta, däremot betydelsen av informationen, både sammanhang och terminologi, ska vara känd och entydig. Att flytta fram positionen för Information Management faller naturligt i en kunskapsorganisation som Västra Götalandsregionen. Att vara informationsfokuserad, utgå ifrån ett informations- och dataperspektiv ställer andra, kompletterande krav än traditionell IT-kravställning. I Västra Götalandsregionen har vi en omfattande, och ständigt växande informationsbank. För att utnyttja all den potential som finns där är det hög tid att agera och höja ribban. Ofta återkommande principer är öppna data, frigör data, strukturera informationen, återanvänd, tillgängliggör, integrera, och liknande. Alla dessa begrepp har med information/data att göra. Vid närmare granskning av informationens olika faser, dess livscykel, blir det lättare att se vilka förbättringsbehov som finns. Analyserad och utvärderad information ger underlag till ny effektivare styrning, denna styrinformation påverkar i sin tur hur produktion vid källorna förbättras. Analys och utvärdering, att skapa information för beslutsunderlag, oavsett för enskild verksamhet eller för mer regionövergripande informationsinsamling kräver ett koncerntänk när Information Management utvecklas. Data från olika verksamheter som ekonomi, personal, resurshantering till patientadministration och vårddokumentation kunna samutnyttjas, att ha ett fungerande Business Intelligence-koncept är ytterligare ett grundfundament inom Information Management. Informationen är en strategisk resurs, och ska behandlas och vårdas som en sådan. Arbetet med information management är samordnat med samverkande parter och anpassad till nationella och internationella riktlinjer. 8.2 Integration När information frigjorts från enskilda processer och IT-stöd, möjliggörs användning i helt andra sammanhang och med helt andra verktyg. Genom en organiserad integration säkerställs att de informationsmängder som tillgängliggjorts, kan återanvändas och fogas samman för att tillsammans bilda en mer komplett helhet. 8.3 Åtkomst Västra Götalandsregionens egna verksamheter, dess invånare och samarbetspartner behöver åtkomst till mer och gemensam information för att kunna interagera. Åtkomst till information ska inte vara beroende av i vilka system den finns, utan enbart av åtkomsträttigheter.

19 1.0 fastställd 19 (23) Enhetliga autentiserings- och säkerhetslösningar ska utvecklas och införas, vilket inte bara ökar säkerheten utan också förenklar och effektiviserar arbetet för både användare och ITorganisation. Ett utvecklingsarbete för åtkomstklassning av informationsmängder måste startas. En modell ska väljas och en genomgång av alla aktuella informationsmängder göras. Först därefter kan nya användargrupperingar få tillgång till relevant information. Single Sign On är ett starkt behov, som förenklar för användaren, genom att autentisering bara behöver ske en gång för att komma åt aktuella IT-stöd. Kartläggning av nuläget behöver påbörjas skyndsamt. Offentliga och öppna data ska göras tillgänglig för externa aktörer att använda och vidareutnyttja. 8.4 Visualisering IT-stöd ska utformas för att enkelt kunna användas för olika presentationsgränssnitt. Detta möjliggör åtkomst oavsett enhet (PC, smartphone, pekplatta med mera). Detta gäller både intern och extern användning. Det finns stora fördelar att vinna om man i verksamheten kan använda mobila enheter när man inte sitter framför en dator. Det ska finnas möjligheter att nå den information och funktion man behöver både från fasta och mobila arbetsplatser. 9 Säkerhets- och riskhantering Säkerhets och riskhantering avseende IS/IT hanteras i huvudsak enligt det ramverk och de föreskrifter som är beslutade inom Västra Götalandsregionen avseende säkerhet: Policy för säkerhetsarbete i Västra Götalandsregionen (RSK ) Reglemente för informationssäkerhet Ramverk, riktlinjer och strategi för säkerhetsarbetet (RSK ) Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen (revidering pågår med ömsesidigt informationsutbyte gällande detta dokument) Riktlinjer för informationssäkerhet i Västra Götalandsregionens verksamheter (RSK )

20 1.0 fastställd 20 (23) 10 IT-strategier I Västra Götalandsregionen finns en övergripande IS/ IT-strategi, och ett antal konkreta handlingsplaner. IS/ IT-strategin gäller alla branscher och all verksamhet. Det kommer också att finnas ett antal preciseringar i form av delstrategier. En delstrategi bygger på den koncernövergripande IT-strategin och tas fram/utvecklas när behovet identifieras. Existerande delstrategier Lagring Sourcing Datahall Datakom Integration Teknisk serverplattform Behov av ytterligare delstrategier Information management Åtkomst Visualisering o Mobilitetsstrategi IT-säkerhet Test

21 1.0 fastställd 21 (23) 11 IS/IT-arkitektur En samlad arkitektur, som omfattar både verksamhets- informations- och teknisk arkitektur och som utgår från Västra Götalandsregionens uppdrag, är en grundförutsättning för en framgångsrik regional IT-utveckling. Arkitekturen styr hur olika initiativ ska samverkar med varandra, hur nya funktioner kan fungera i en befintlig miljö och hur helheten kan närma sig det gemensamma målet/visionen. En god arkitektur gör att delarna fungerar tillsammans och möjliggör återanvändning. Arkitektur kräver ett kontinuerligt arbete för att hållas aktuell. Informationsarkitekturen är en viktig del i Information Management.

22 1.0 fastställd 22 (23) 12 Framgångsfaktorer För att åtgärder inom ovanstående strategiska insatsområden ska ge önskat resultat krävs också att andra förutsättningar är uppfyllda. IT-utvecklingen integrerad med verksamhetsutveckling Involvera IT i verksamhetsutvecklingen, inte parallella spår, eller separat IT-utveckling. Effekthemtagningen sker i de allra flesta fall i verksamheten. En IT-utveckling som inte är en del av verksamhetsplanerna kan aldrig ge de effekter som avses. Väletablerad, välfungerande och tydlig styrmodell Det gemensamma uppdraget kräver en tydlig styrmodell. Vad som är gemensamt och vad som är lokalt och gränser däremellan måste vara tydligt, liksom vad som enbart rör den egna verksamheten och vad som gäller även för samarbetspartners. Var beslut tas och vilka frihetsgrader som finns ska vara väldefinierat. För att strategierna ska bli verklighet krävs även inom IT en tydlig struktur och styrning på alla nivåer mot samma mål. Sammanhållen arkitektur En gemensam verksamhetsarkitektur, ett samlat arbete med Information Management och en sammanhållen teknisk arkitektur, är en grundförutsättning för en framgångsrik regional ITutveckling. Samverkan nationellt, gemensamma regelverk Västra Götalandsregionen är ingen isolerad ö, utan samverkar med andra organisationer inom flera områden, framför allt inom hälso- och sjukvården. För en effektiv IT-utveckling som stödjer verksamheterna krävs därför samverkan och anpassning mot det nationella.

23 1.0 fastställd 23 (23) Ordlista Begrepp Applikationer Arkitektur BYOD Informationshantering/ Information Management IS IS/IT-stöd IT MT MIS Single Sign On Förklaring Programvara som levererar funktionalitet Principer för att Västra Götalandsregionens IS/IT-införande fungerar över tid. Är vägledande och koordinerande. Bring Your Own Device, att anställda tar med sig egna smartphones, läsplattor och datorer för att använda på arbetsplatsen. Styrning och hantering av information, som omfattas av hela organisationen och avser hela informationens livscykel. Informationssystem, alla system och applikationer som innehåller data eller information. Samlande namn för IS/IT-lösningar, funktioner, tjänster och system Informationsteknologi, teknologin som tillhandahåller informationssystemet. Medicinsk Teknik, dvs olika tekniska apparater som används i vården Medicinska Informations System, det IS-stöd som används i MT Att med en inloggning komma åt alla de olika IT-stöd man behöver